Vad håller oss friska i Norrland?

Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland

2

Innehåll Sammanfattning...5 Bakgrund...5 Syfte...5 Material och metod...5 Resultat...5 Diskussion och slutsatser...5 Inledning...6 Bakgrund...6 Syfte...7 Material och Metod...8 Urval...8 Svarsfrekvenser...9 Enkätinnehåll...10 Studiens upplägg...11 Begrepp och definitioner...11 Modell...12 Statistisk metod...12 Resultat...13 Beskrivning av friska personer i Norrland...13 Inga dagar med nedsatt psykisk eller fysisk hälsa...14 Mycket bra allmänt hälsotillstånd...14 Gott psykiskt välbefinnande...14 Hälsorelaterad livskvalitet...15 Samvariation mellan frisk och besvär, symtom eller sjukdomar...15 Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa...16 Mycket bra hälsa...17 Psykiskt välbefinnande...18 Hälsorelaterad livskvalitet...19 Samband mellan bakgrundsfaktorer, levnadsvanor, sociala faktorer och frisk...19 Samtliga åldrar 16-84 år...20 Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa...20 Mycket bra hälsa...21 Gott psykiskt välbefinnande...22 Full hälsa...23 Sammanfattning av de olika måtten på frisk...24 Friskfaktorer hos kvinnor och män...25 Faktorer för gott psykiskt välbefinnande hos unga...26 Friskfaktorer för personer med funktionsnedsättning...27 Definition av funktionsnedsättning...27 Friskfaktorer...28 3

Diskussion och slutsatser...29 Olika mått på frisk...29 Friskfaktorer...30 Bakgrundsfaktorer...30 Levnadsvanor...30 Sociala faktorer...31 Friskfaktorer för personer med funktionsnedsättning...31 Begränsningar i studien...31 Slutsatser för främjande av bra hälsa...32 erenser...33 Bilaga...36 4

Sammanfattning Bakgrund I det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att belysa faktorer som håller människor friska. Ofta redovisas ohälsa tillsammans med olika riskfaktorer. Mer sällan framhålls friskfaktorer. Att vara frisk kan betyda mycket och innefattar såväl en god fysisk hälsa som ett gott psykiskt och socialt välbefinnande. Syfte Syftet med den här studien är att identifiera friskfaktorer för befolkningen i Norrland med hjälp av enkäten Hälsa på lika villkor 2006. Dessutom studeras skillnader mellan olika definitioner av begreppet frisk samt hur frisk samvarierar med olika sjukdomar och besvär. Material och metod Under våren 2006 skickades 44 287 enkäter till personer boende i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten i åldern 16-84 år. Svarsfrekvensen var 63 procent. Enkäten innehåller frågor om fysisk och psykisk hälsa, förekomst av besvär, levnadsvanor och levnadsförhållanden. I denna studie har fyra olika mått på frisk använts, Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa, Mycket bra hälsa, Gott psykiskt välbefinnande (ghq12) samt Full hälsa (EQ5D). Friskfaktorer identifieras för den totala befolkningen och uppdelat på kön, två åldersgrupper samt för personer med och utan funktionsnedsättning. Analyserna görs med hjälp av multivariat regressionsanalys. Resultat Andelen personer med Mycket bra hälsa och Full hälsa minskar med stigande ålder medan förhållandet är det omvända för de andra två måtten på frisk, dvs Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa och Gott psykiskt välbefinnande. Inga tydliga skillnader i besvärsmönster kan urskiljas. Den viktigaste friskfaktorn för alla analyserna, när hänsyn tas till samtliga faktorer, är att ha ett yrkesarbete. Andra viktiga friskfaktorer förutom kön och ålder är att inte bli bemött på ett kränkande sätt, att motionera regelbundet, att ha någon att dela sina känslor med och att inte ha ekonomiska problem. För unga personer är möjlighet att få stöd med praktiska problem en viktig friskfaktor för Gott psykiskt välbefinnande Det är inga stora skillnader mellan friskfaktorer för personer med funktionsnedsättning och personer utan nedsättning. Personer med funktionsnedsättning värderar dock en ekonomi utan problem samt regelbunden motion högre än övriga individer. Diskussion och slutsatser Trots vissa begränsningar i studien är resultaten rimliga. De är användbara i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Fyra områden utkristalliseras som viktiga för att människor ska hålla sig friska: möjligheten till en meningsfull sysselsättning tillgång till gott bemötande och goda sociala relationer förutsättningar och miljöer för att utöva fysisk aktivitet godtagbar ekonomisk situation Många insatser kan individen själv stå för men de kan också underlättas genom samverkan mellan olika aktörer både inom hälso- och sjukvården och samhället i övrigt. 5

Inledning I det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att belysa faktorer som håller människor friska. Ofta redovisas sjukdomar och ohälsa tillsammans med olika riskfaktorer. Mer sällan framhålls friskfaktorer. Att vara frisk kan betyda mycket och innefattar såväl en god fysisk hälsa som ett gott psykiskt och socialt välbefinnande. Faktorer som påverkar möjligheten att hålla sig frisk finns både hos oss själva, i vår nära omgivning och i samhället. Vissa faktorer är förutbestämda och kan inte ändras t ex vår genetiska bakgrund. Andra som motion, matvanor, tobak- och alkoholvanor går att påverka genom egna åtgärder eller tillsammans med andra. Det har stor betydelse att ha ett arbete, ett socialt nätverk eller tillgång till goda boende- och fritidsmiljöer. Som framgår av figur 1. Hälsans bestämningsfaktorer är det många aktörer som kan och behöver arbeta hälsofrämjande för att uppnå god hälsa i befolkningen. Figur 1 Hälsans bestämningsfaktorer Bakgrund Hälsa är ett mycket vidsträckt begrepp med många olika tolkningar (1, 2). Eftersom hälsa innehåller så mycket mer än frånvaro av sjukdom används ofta hälsorelaterad livskvalitet för att mäta hälsa. Två sådana mått är Healthy days och Euroqol quality of life scale (EQ5D). Healty days, som har utvecklats vid Centers for Disease Control i USA är utvecklat för att mäta hälsa i en normalbefolkning och har bl a testats på befolkningen i Gävleborg (3, 4). EQ5D har använts mycket för att mäta livskvalitet i olika patientgrupper men används också på befolkningsnivå (5-8) Den globala frågan om hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd är väl etablerad och är en god prediktor på framtida sjukdom och dödlighet (9-12). En viktig del av hälsan utgörs av den psykiska hälsan eller det psykiska välbefinnandet (13). För att följa folkhälsan behövs indikatorer och genom ett utvecklingsprogram har sådana indikatorer utarbetats för den psykiska hälsan i Europa. Ett förslag som är användbart även för annat än den psykiska hälsan presenterades 2003 (14). Ett krav på indikatorerna är att de ska vara mätbara både på individ- och befolkningsnivå. Många av dessa indikatorer finns i befolkningsenkäten 6

Hälsa på lika villkor (15, 16). Även personer med lindriga psykiska problem, som oro, ängslan och sömnsvårigheter har en ökad risk att senare drabbas av allvarligare psykisk sjukdom (17). Det är ett komplext samspel mellan många olika faktorer som påverkar hälsoutvecklingen (18-20) Många studier påvisar socioekonomiska förhållandens betydelse för hälsan och hur social status kan påverka hälsoutvecklingen (21, 22). De tre socioekonomiska indikatorerna inkomst, utbildning och yrke har alla stor betydelse för hälsan men det är också viktigt att ta hänsyn till deras påverkan på varandra (23). De flesta studierna analyserar olika faktorers betydelse för dålig hälsa. Molarius fann vid analys av ett antal olika faktorer och dålig hälsa att den starkaste associationen var att bli bemött på ett kränkande sätt, att vara utsatt för ekonomisk kris, frånvaro av socialt stöd och tidig pension efter att hänsyn tagits till kön, ålder, etnicitet, socioekonomi och livsstil (24). Vid jämförande analys av associationer med bra hälsa och med dålig hälsa påvisades ungefär samma mönster för båda men omvänt (25, 26). Sociodemografiska faktorer som utbildning, arbete och urbanisering, förutom kön och ålder, hade betydelse för både dålig och excellent hälsa. Utmärkande riskfaktorer för dålig hälsa var fysisk inaktivitet, rökning, negativa livshändelser, alkohol och fetma. Den statistiskt förklarade andelen av analyserade faktorer var betydligt större för dålig hälsa än för excellent hälsa (26). Det finns färre studier i litteraturen, som fokuserat på viktiga friskfaktorer i befolkningen. Karlsson har i sin studie av psykosociala faktorer och hälsa funnit att en grupp personer med superhälsa i högre omfattning trodde på framtiden, var nöjda med sitt arbete och hade ett tillfredsställande socialt nätverk (27). Marklund m fl har studerat riskfaktorer vid långvarig sjukskrivning och viktiga faktorer i samband med friskskrivning. Faktorer som hade betydelse för friskskrivning var ålder, diagnos, anknytning till arbetsmarknaden och tidigare sjukskrivningar. Däremot fanns inga könsskillnader när det gällde friskskrivning (28). Syfte Syftet med den här studien är att identifiera friskfaktorer för befolkningen i Norrland med hjälp av enkäten Hälsa på lika villkor 2006. Dessutom studeras skillnader mellan olika definitioner av begreppet frisk samt hur frisk samvarierar med olika sjukdomar och besvär. 7

Material och Metod Undersökningen Hälsa på lika villkor 2006 genomfördes av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Statens Folkhälsoinstitut (FHI). Det var tredje gången som FHI genomförde en nationell befolkningsenkät. Alla landsting har erbjudits att delta med extra urval men 2006 var första gången som de fyra norrlandstingen deltog. I enkäten 2006 deltog landstingen i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten tillsammans med landstinget i Östergötland samt Gotland och Västra Götalandsregionen med extra urval. Urval Urvalen till enkäten Hälsa på lika villkor 2006 drogs i mars 2006 från befolkningsregistret vid Statistiska Centralbyrån (SCB) bland personer 16-84 år. Det nationella urvalet var ett slumpmässigt urval på 10 000 personer. Utöver detta bidrog de landsting, som hade extraurval med drygt 80 000 enkäter. Totalt gick enkäten ut till över 90 000 personer. Till de fyra norrlandslänen skickades totalt 44 287 enkäter till personer i åldern 16-84 år (varav 1 015 individer tillhörde det nationella urvalet). I Norrland bor 700 000 personer i åldern 16-84 år. För att möjliggöra analyser på mindre geografiska områden gjordes stratifierade urval. Fyra åldersklasser användes för hela Norrland, 16-29 år, 30-44 år, 45-64 år och 65-84 år. I Jämtland, Västerbotten och Norrbotten drogs lika stora urval per kommun och åldersklass. I Västernorrland gjordes det stratifierade urvalet utifrån åldersklass och vårdcentralområde. Urvalsförfarandet finns beskrivet i en teknisk rapport för varje län (29). Enkäten skickades ut till befolkningen med början i slutet av mars 2006 och datainsamlingen pågick till mitten av juni. Tre påminnelser skickades, varav två med en ny enkät. Efter avslutad datainsamling gjordes bearbetningar och kontroller vid SCB. För att reducera bortfallets effekt gjorde SCB en sk kalibrering. Svarande och bortfall analyserades med hjälp av registerinformation och en kalibreringsvikt påfördes. Genom att använda denna vikt vid de fortsatta analyserna korrigeras för olika fördelningar bland svarande och ickesvarande (29-31). I de datafiler som lämnades till landstingen påfördes registerinformation om inkomst, utbildning, civilstånd, födelseland, socioekonomi samt geografisk tillhörighet för alla personer som svarat på enkäten. 8

Svarsfrekvenser Av totalt 44 287 utskickade enkäter kunde 27 809 svar användas i analyserna. Den totala svarsfrekvensen för Norrland blev 63 procent jämfört med 60 procent för hela riket. Figur 2 Svarsfrekvens för de fyra norrlandslänen samt övriga riket 2006 Av tabell 1 och figur 3 framgår att det är kvinnorna och de äldre som är bäst på att besvara enkäten. Bäst svarsfrekvens hade kvinnor i åldern 45-64 år. Sämst svarade män i åldern 16-29 år. Skillnaden i svarsfrekvens för kvinnorna var liten mellan de två äldsta åldersklasserna. För männen blev svarsfrekvensen bättre för varje åldersklass. Tabell 1 Svarsfrekvenser för Norrland 2006 Antal utskickade enkäter Antal inkomna enkäter Svarsfrekvens Totalt 44 287 27 809 0,63 Kön Män 22 625 12 921 0,57 Kvinnor 21 662 14 888 0,69 Ålder 16-29 år 11 048 5741 0,52 30-44 år 11 053 6379 0,58 45-64 år 11 139 7686 0,69 65-84 år 11 047 8003 0,72 9

Procent 100 80 Kvinnor Män 60 40 20 0 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år Figur 3. Andel svarande på kön och ålder i Norrland 2006 Enkätinnehåll Enkäten innehöll 75 frågor, som var indelade i olika frågeområden (16, 29). De beskrev: Befolkningens hälsa, fysisk och psykisk hälsa samt tandhälsa vård och läkemedel Levnadsvanor som fysisk aktivitet, matvanor, rök- och snusvanor, spelvanor och alkoholvanor Ekonomiska förhållanden Arbete och sysselsättning Trygghet och sociala relationer Samt några bakgrundsfrågor 10

Studiens upplägg Begrepp och definitioner Begreppet att vara frisk eller att ha hälsa har ingen enkel definition. Frisk kan ses som en kombination av begreppet avsaknad av sjukdom och upplevelse av god hälsa (livskvalitet) se figur 4. En person är frisk om den har god hälsa och samtidigt litet av sjukdomskomponenten, dvs de båda dimensionerna följs åt (linje A i figuren). Det är också möjligt att vara frisk trots att individen lider av en sjukdom (punkten B i figuren). En hög grad av sjuklighet kompenseras då med ett högt värde på hälsoaxeln (2). God Hälsa. B A Dålig Ja Nej Sjukdom Figur 4. Översiktlig relation mellan hälsa och sjukdom WHO definierade 1946 hälsa som Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller handikapp. Vid Ottawakonferensen 1986 formulerades hälsa som (1): en resurs i det dagliga livet, inte målet i livet ett positivt begrepp som lyfter fram sociala, och individuella resurser likväl som den fysiska kapaciteten något som skapas och levs av människor i deras vardagliga miljö där de lär, arbetar, lever och älskar I Hälsa på lika villkor finns fyra frågor eller frågebatterier som övergripande beskriver att vara frisk eller att ha hälsa. I fortsättningen kommer begreppet frisk att användas. De mått som finns i enkäten för att beskriva frisk är: Healthy Days. Antal dagar senaste 30-dagarsperioden som kroppslig eller psykisk hälsa inte varit god (3, 4). Som mått används Inga dagar jämfört med personer som uppger både dagar med nedsatt kroppslig och psykisk hälsa Allmänt hälsotillstånd. Som mått används Mycket bra hälsotillstånd jämfört med någorlunda eller dåligt hälsotillstånd Psykiskt välbefinnande (ghq12) (13). Som mått används Ej nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med nedsatt psykiskt välbefinnande Hälsorelaterad livskvalitet (EQ5-D) (5). Som mått används Full hälsa jämfört med ej full hälsa 11

Förutom ovanstående frågor finns ett antal frågor som avser rapporterade besvär och sjukdomar samt vårdutnyttjande och läkemedelsanvändning (16). Modell Studien är uppdelad i två delar. I det första avsnittet redovisas olika hälsomått, som kan mäta att vara frisk och deras relation till sjukdomar och besvär. I nästa avsnitt identifieras faktorer som har betydelse för att befolkningen ska vara frisk. De faktorer som analyseras kan delas upp i: Bakgrundsfaktorer, dvs kön, ålder, sysselsättning, socioekonomisk grupp, födelseland, utbildning, ekonomi, familjetyp, boendeform och tätortsgrad Levnadsvanor, dvs fysisk aktivitet, matvanor, tobaksbruk, drogbruk, spelvanor, alkoholbruk, bmi Sociala faktorer, dvs trygghet, våld, hot om våld, kränkt, emotionellt stöd, praktiskt stöd, tillit, delta i aktiviteter, vård av anhörig Samtliga faktorer finns redovisade i tabellerna B1-4 i bilagan. Bakgrund ålder, kön utbildning, ekonomi. Hälsotillstånd sjukdom, besvär, stress, sömn funktionshinder. Frisk (Fysiskt, psykiskt, socialt välbefinnande Levnadsvanor motion, tobak, alkohol, spel, matvanor.. Sociala faktorer nätverk, aktiviteter, våld, trygghet, kränkt. Figur 5. Översiktlig modell över att vara frisk, samvariation och påverkansfaktorer Statistisk metod I beskrivningen av de olika hälsovariablerna samt i analyserna av samvariationen mellan dem och sjukdomar och besvär används åldersstandardiserad prevalens, som viktats med hänsyn tagen till urval och kalibrering (29). Analyserna av friskfaktorer har skett med hjälp av multinomial logistisk regressionsanalys (SPSS version 15.0) (32). Metoden har varit stegvis uteslutande (Backwards Stepwise Logistisk Regression) med kön och ålder som tvingande variabler, dvs hänsyn har alltid tagits till kön och ålder. Redovisade oddskvoter beskriver förhållandet mellan en friskgrupp och en grupp individer som inte betecknas som frisk för olika påverkande faktorer. Om det 95 %-iga konfidensintervallet för oddskvoten inte omfattar 1.0 erhålls en statistiskt signifikant över- eller underrisk. I fortsättningen benämns statistiskt signifikant med enbart signifikant. 12

Resultat Beskrivning av friska personer i Norrland De fyra olika måtten för frisk uppvisar inte samma fördelning på ålder. Både bland män och bland kvinnor är andelen som uppger Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa högst i åldersgruppen 65-69 år. Detsamma gäller för Gott psykiskt välbefinnande. För bägge måtten ökar andelen med stigande ålder upp till 65-69 år för att sedan avta något. (figur 6) Procent Man Inga dagar Kvinna Inga dagar Män Gott psykiskt välbefinnande Kvinnor Gott psykiskt välbefinnande 100 90 80 70 Gott psykiskt välbefinnande (ghq12) 60 50 40 30 20 Inga dagar med nedsatt hälsa 10 0 16-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 Ålder Figur 6. Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa samt Gott psykiskt välbefinnande fördelat på ålder och kön. Andelen som uppger Mycket bra hälsa eller anger Full hälsa mätt med EQ5Dinstrumentet är högst i den yngsta åldern och minskar sedan med stigande ålder (figur 7). Procent Man Mycket bra hälsa Kvinna Mycket bra hälsa Män Full hälsa (EQ5D=1) Kvinnor Full hälsa (EQ5D=1) 100 90 80 70 60 50 Full hälsa (EQ5D) 40 30 20 10 0 Mycket bra hälsa 16-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 Ålder Figur 7. Mycket bra hälsa samt Full hälsa (EQ5D) fördelat på ålder och kön. 13

Samtliga mått som beskriver hur frisk befolkningen är visar en högre andel friska bland männen än bland kvinnorna. Skillnaden mellan män och kvinnor är störst för måttet som anger Inga dagar med nedsatt hälsa de senaste 30 dagarna. Därefter kommer Full hälsa mätt med EQ5D. Tabell 2. Olika mått som beskriver frisk för vardera könet. Åldersstandardiserat Män (n=12 921) Kvinnor (14 888) Dagar utan kroppslig eller psykisk hälsa Inga dagar med ohälsa 32,6 21,4 Dagar med kropplig eller psykisk ohälsa 34,5 32,3 Både dagar med kroppslig och psykisk ohälsa 33,0 46,2 Allmänt hälsotillstånd Mycket bra hälsa 21,2 18,9 Bra hälsa 47,2 45,7 Övrigt 31,6 35,4 Psykiskt välbefinnande Gott psykiskt välbefinnande 87,6 81,1 Nedsatt psykiskt välbefinnande 12,4 18,9 Hälsorelaterad livskvalitet Full hälsa 40,7 29,1 Inte full hälsa 59,3 70,9 I Norrland bor 700 000 personer i åldrarna 16-84 år. Nedan redovisas skattat antal personer som uppger sig vara friska utifrån fyra olika definitioner av frisk. Inga dagar med nedsatt psykisk eller fysisk hälsa Det skattade antalet personer i Norrland som uppger att de inte har några dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa de senaste 30 dagarna är 185 000 (73 000 kvinnor och 112 000 män). Knappt 262 000 personer (150 400 kvinnor och 111 100 män) uppger dagar med såväl kroppsligt som psykiskt nedsatt hälsa. Knappt 107 000 kvinnor och 117 000 män uppger antingen dagar med nedsatt psykisk hälsa eller dagar med kroppsligt nedsatt hälsa. Mycket bra allmänt hälsotillstånd Totalt i befolkningen är det skattade antalet personer som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra 135 000 personer (62 000 kvinnor och 73 000 män). Detta jämförs med 125 000 kvinnor och 112 000 män som uppger att deras hälsotillstånd är någorlunda, dåligt eller mycket dåligt. Gott psykiskt välbefinnande Majoriteten av befolkningen upplever ett gott psykiskt välbefinnande. Av knappt 700 000 personer i Norrland uppskattas totalt 591 000 personer uppleva ett gott psykiskt välbefinnande (282 000 kvinnor och 309 000 män). Detta jämförs med 106 000 personer som uppger att de har ett nedsatt psykiskt välbefinnande (63 000 kvinnor och 43 000 män). Fler män än kvinnor upplever gott psykiskt välbefinnande, speciellt i den yngsta åldersgruppen. 14

Hälsorelaterad livskvalitet Den fjärde definitionen av frisk utgår från EQ5D och anger full hälsa. Ungefär 93 000 kvinnor och 136 000 män uppskattas ha full hälsa. Detta jämförs med 236 000 kvinnor och 201 000 män som inte upplever full hälsa. Samvariation mellan frisk och besvär, symtom eller sjukdomar Tre av ovanstående fyra mått avser ett globalt hälsotillstånd eller hälsorelaterad livskvalitet. Det fjärde om psykiskt välbefinnande mäter psykiska reaktioner på påfrestningar (13). I enkäten finns ett antal frågor som ger uttryck för fysiska besvär eller sjukdomar och ett antal som beskriver psykiska besvär eller symtom (16). Följande frågor anger fysiska besvär eller sjukdomar: Har du någon/några av följande sjukdomar? Diabetes. Svar: Nej eller inga besvär Har du någon/några av följande sjukdomar? Astma. Svar: Nej eller inga besvär Har du någon/några av följande sjukdomar? Högt blodtryck. Svar: Nej eller inga besvär Har du någon/några av följande sjukdomar? Allergi. Svar: Nej eller inga besvär Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller långvarigt hälsoproblem? svar Nej Har du något/några av följande besvär eller symtom? Svar: Inga svåra besvär av värk i skuldror, nacke, axlar, ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias, värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän. Följande frågor anger psykiska besvär eller sjukdomar: Har du något/några av följande besvär eller symtom? Svar: Ingen ängslan, oro eller ångest. Har du något/några av följande besvär eller symtom? Svar: Inga sömnsvårigheter. Har du något/några av följande besvär eller symtom? Svar: Ingen trötthet. Känner du dig för närvarande stressad? Svar: Inte alls stressad. Har du någon gång kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv? Svar: Nej 15

Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa Besvär, sjukdomar och symtom påverkar i olika grad om en person upplever sig frisk eller inte. Figur 8 visar skillnader i besvär mellan personer som uppger att de inte haft några dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa och personer som uppger dagar med både nedsatt kroppslig och psykisk hälsa. Största relativa skillnaden finns för variablerna stress, trötthet och ängslan, oro, ångest. Minst relativ skillnad är det för besvär av diabetes, astma eller högt blodtryck. Varken friska eller inte friska personer verkar påverkas i någon högre grad av den senare typen av besvär. De större skillnaderna kan ofta knytas till psykiska besvär. Somatiska besvär ger mindre skillnader förutom värk i rörelseorganen och långvarig sjukdom. Både långvarig sjukdom och trötthet kan vara orsakade av såväl kroppsliga som psykiska besvär. Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa Både dagar med nedsatt kroppslig och psykisk hälsa Inte alls stressad Ingen trötthet Ingen ängslan, oro eller ångest Ej långvarigt sjuk Inga sömnsvårigheter Ej svår värk i rörelseorg Inga självmordstankar Ej besvär av allergi Ej besvär av högt blodtryck Ej besvär av astma Ej besvär av diabetes 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Figur 8. Jämförelse mellan personer som uppger att de inte har några dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa och personer som uppger såväl kroppslig som psykisk ohälsa med avseende på olika besvär eller sjukdomar (sorterat efter relativ skillnad) 16

Mycket bra hälsa De största skillnaderna i upplevda besvär mellan personer med Mycket bra hälsa och personer med någorlunda eller dålig hälsa avser trötthet, långvarig sjukdom och stress (figur 9). Besvären är relaterade till såväl kroppsliga som psykiska besvär. Avsaknad av långvarig sjukdom har större betydelse för måttet Mycket bra hälsa än för Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa. Minst inverkan på bedömningen av allmänt hälsotillstånd återfinns för besvär av diabetes, astma, eller högt blodtryck. Någorlunda eller dålig hälsa Mycket bra hälsa Ingen trötthet Ej långvarigt sjuk Inte alls stressad Ingen ängslan, oro eller ångest Inga sömnsvårigheter Ej svår värk i rörelseorg Inga självmordstankar Ej besvär av allergi Ej besvär av högt blodtryck Ej besvär av astma Ej besvär av diabetes 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Figur 9. Jämförelse mellan personer som uppger ett Mycket bra allmänt hälsotillstånd och personer som uppger Någorlunda eller dåligt hälsotillstånd med avseende på olika besvär eller sjukdomar (sorterat efter relativ skillnad) 17

Psykiskt välbefinnande Besvärsmönstret hos personer med Gott psykiskt välbefinnande visar stora likheter med det som erhålls när frisk definieras som Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa. De största skillnaderna mellan personer med gott respektive nedsatt psykiskt välbefinnande avser stress, ängslan, oro eller ångest samt trötthet. Även för detta mått är skillnaderna minst för andelen personer som inte besväras av diabetes, astma eller högt blodtryck. Nedsatt psykiskt välbefinnande Gott psykiskt välbefinnande Inte alls stressad Ingen ängslan, oro eller ångest Ingen trötthet Inga sömnsvårigheter Ej långvarigt sjuk Ej svår värk i rörelseorg Inga självmordtankar Ej besvär av allergi Ej besvär av högt blodtryck Ej besvär av astma Ej besvär av diabetes 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Figur 10. Jämförelse mellan personer som uppger ett Gott psykiskt välbefinnande och personer som uppger Nedsatt psykiskt välbefinnande med avseende på olika besvär eller sjukdomar (sorterat efter relativ skillnad) 18

Hälsorelaterad livskvalitet De största skillnaderna i upplevda besvär mellan personer med Full hälsa och Inte full hälsa avser trötthet, stress och långvarig sjukdom (figur 11). Besvärsmönstret överensstämmer väl med motsvarande när frisk definieras som Mycket bra hälsa. Nästan 100 procent av personerna med Full hälsa anger att de inte besväras av någon svår värk från rörelseorganen medan endast tre av fyra av de som inte har full hälsa saknar sådana besvär. Det är bara när frisk definieras utifrån Gott psykiskt välbefinnande som andelen utan svår värk i rörelseorganen är lägre än 90 procent. Inte full hälsa Full hälsa Ingen trötthet Inte alls stressad Ej långvarigt sjuk Ingen ängslan, oro eller ångest Inga sömnsvårigheter Ej svår värk i rörelseorg Inga självmordtankar Ej besvär av allergi Ej besvär av högt blodtryck Ej besvär av astma Ej besvär av diabetes 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Figur 11. Jämförelse mellan personer som uppger Full hälsa (EQ5D) och personer som uppger Inte full hälsa med avseende på olika besvär eller sjukdomar (sorterat efter relativ skillnad) Samband mellan bakgrundsfaktorer, levnadsvanor, sociala faktorer och frisk Det är många faktorer som påverkar förmågan att vara frisk och att fortsatt hålla sig frisk. Sambanden är komplexa, vilket framgår av figur 5. Genom analyser med hjälp av multivariat regression är det möjligt att ta hänsyn till många faktorer samtidigt. Oddskvoterna visar hur många gånger större eller mindre chansen är att vara frisk jämfört med att inte vara frisk, givet olika förhållanden. 19

Samtliga åldrar 16-84 år Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa Bortsett från närvaro av sjukdomar eller besvär av olika slag är den viktigaste friskfaktorn att ha ett yrkesarbete. Även att studera, vara arbetslös eller att vara ålderspensionär är bättre än att vara långtidssjukskriven eller förtidspensionär. De äldre, speciellt de i åldern 65-84 år, upplever sig i högre grad som friska jämfört med den yngsta åldersgruppen. Viktiga sociala faktorer är att ha blivit behandlad på ett sätt så att man inte känt sig kränkt eller att man har någon att dela sina innersta känslor med eller anförtro sig åt. Bland levnadsvanorna är såväl regelbunden som måttlig motion viktig för att hålla sig frisk. Utbildning, boendeform, födelseland, tobaksbruk och att ha tillgång till praktiskt stöd hamnar helt utanför modellen. Samtliga oddskvoter med konfidensintervall redovisas i tabell 1B i bilagan. Kan lita på de flesta Yrkesarbetar 10 65-84 år Inte otrygg Inga riskabla spelvanor 1 Inte utsatt för kränkning Har någon att dela känslor med Motionerar regelbundet Man Ingen ekonomisk kris Grupper bakgrund OK Studerar 6,2 Yrkesarbetar 9,0 Arbetslös 6,5 Ålderspensionär 3,1 Långtidssjuk eller förtidspensionär 65-84 år 5,6 45-64 år 2,1 30-44 år 1,5 16-29 år Ingen ekonomisk kris 4,3 Haft svårigheter Man 2,2 Kvinna Grupper levnadsvanor OK Motionerar regelbundet 2,0 Motionerar måttligt 1,5 Stillasittande fritid Inga riskabla spelvanor 1,9 Riskabla spelvanor Grupper sociala faktorer OK Inte utsatt för kränkning 2,7 Utsatt för kränkning Någon att dela känslor med 6,2 Ingen att dela känslor med Inte otrygg 1,7 Otrygg Kan lita på de flesta 1,6 Litar inte på de flesta Figur 12. De tio viktigaste friskfaktorerna för "Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa" (OK=Oddskvot) 20

Mycket bra hälsa När frisk definieras med begreppet Mycket bra hälsa har yrkesarbete eller att studera mycket stor betydelse. Även att vara arbetslös eller ålderspensionär är bättre än att vara långtidssjukskriven eller förtidspensionär. Jämfört med Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa skattas regelbunden motion och normalvikt högre. En annan stor skillnad är åldern. Med detta mått på frisk mår de yngsta signifikant bättre än personer i äldsta åldersgruppen. Männen är friskare än kvinnorna men faktorn finns inte med bland de tio viktigaste friskfaktorerna. De sociala friskfaktorerna överensstämmer i stort mellan de två ovan nämnda definitionerna av frisk. Boendeform, födelseland, tätortsgrad, utsatt för fysiskt våld, riskabla spelvanor eller att vård av anhörig hamnar helt utanför modellen. Familjetyp är ingen signifikant friskfaktor. Samtliga oddskvoter med konfidensintervall redovisas i tabell 1B i bilagan. Inte otrygg Yrkesarbetar (OK=25) 10 Motionerar regelbundet Har någon som kan ge praktiskt stöd Normalviktig 1 Kan lita på de flesta 16-29 år Ingen ekonomisk kris Inte utsatt för kränkning Har någon att dela känslor med Grupper bakgrund OK Studerar 25,0 Yrkesarbetar 25,7 Arbetslös 14,0 Ålderspensionär 6,2 Långtidssjuk eller förtidspensionär 16-29 år 2,8 30-34 år 1,6 45-64 år 0,9 65-84 år Ingen ekonomisk kris 2,2 Haft svårigheter Grupper levnadsvanor OK Motionerar regelbundet 6,8 Motionerar måttligt 2,5 Stillasittande fritid Normalvikt 3,7 Övervikt 2,3 Undervikt 2,0 Fetma Grupper sociala faktorer OK Inte utsatt för kränkning 2,7 Utsatt för kränkning Någon att dela känslor med 2,5 Ingen att dela känslor med Kan lita på de flesta 1,7 Litar inte på de flesta Kan få praktiskt stöd 1,6 Kan inte få praktiskt stöd Inte otrygg 1,6 Otrygg Figur 13. De tio viktigaste friskfaktorerna för "Mycket bra hälsa" (OK=Oddskvot) 21

Gott psykiskt välbefinnande Med frisk definierat som Gott psykiskt välbefinnande erhålls betydligt fler friska personer än med de andra definitionerna. Personer i åldern 65-84 år upplever Gott psykiskt välbefinnande i högre grad än personer i åldern 16-29 år (OK=2,9). Sociala faktorer som att inte vara utsatt för kränkning, känna att man har någon att dela känslor med är viktiga friskfaktorer. Regelbunden motion betyder mycket för att en person ska uppleva gott psykiskt välbefinnande. Däremot hamnar faktorerna boendeform, tätortsgrad och födelseland liksom levnadsvanor som tobaksbruk, matvanor och riskabla spelvanor utanför modellen. Bland friskfaktorer som inte signifikant skilde sig från 1,0 kan nämnas normal-, över- eller undervikt jämfört med fetma. Lång eller medellång utbildning är signifikant sämre än kort utbildning för ett gott psyksikt välbefinnande. Samtliga oddskvoter med konfidensintervall redovisas i tabell 1B i bilagan. Man Yrkesarbetar 10 65-84 år Inte utsatt för hot om våld Inte utsatt för kränkning 1 Kan lita på de flesta Har någon att dela känslor med Ingen ekonomisk kris Motionerar regelbundet Har någon som kan ge praktiskt stöd Grupper bakgrund OK Studerar 1,9 Yrkesarbetar 3,0 Arbetslös 1,6 Ålderspensionär 1,2 Långtidssjuk eller förtidspensionär 65-84 år 2,9 45-64 år 1,2 30-44 år 0,9 16-29 år Ingen ekonomisk kris 1,6 Haft ekonomisk kris Man 1,5 Kvinna Grupper levnadsvanor OK Motionerar regelbundet 2,0 Motionerar måttligt 1,6 Stillasittande fritid Grupper sociala faktorer OK Inte utsatt för kränkning 2,7 Utsatt för kränkning Någon att dela känslor med 2,0 Ingen att dela känslor med Kan få praktiskt stöd 1,3 Kan inte få praktiskt stöd Kan lita på de flesta 1,5 Litar inte på de flesta Inte utsatt för hot om våld 1,5 Utsatt för hot om våld Figur 14. De tio viktigaste friskfaktorerna för "Gott psykiskt välbefinnande (OK=Oddskvot) 22

Full hälsa Mönstret av friskfaktorer för definitionen Full hälsa liknar mest det som man får för Mycket bra hälsa. De yngsta upplever sig signifikant friskare än den äldsta åldersgruppen. Däremot är personer i åldern 45-64 år mindre friska jämfört med de äldsta (OK=0,7). Viktiga friskfaktorer är att inte vara utsatt för kränkande bemötande, att motionera regelbundet, att ha någon att dela sina känslor med och att kunna lita på folk. Boendeform, födelseland, tätortsgrad eller att ha deltagit i minst två aktiviteter är friskfaktorer som exkluderades i modellen. Bland faktorer som inte var signifikanta kan nämnas familjetyp och om man vårdat anhörig. Samtliga oddskvoter med konfidensintervall redovisas i tabell 1B i bilagan. Inte prövat hasch eller marijuana Studerar (OK=12) 10 Inte utsatt för kränkning Kan lita på de flesta Är normalviktig 1 Motionerar regelbundet Man Har någon att dela känslor med 16-29 år Ingen ekonomisk kris Grupper bakgrund OK Studerar 11,7 Yrkesarbetar 11,2 Arbetslös 7,7 Ålderspensionär 4,3 Långtidssjuk eller förtidspensionär Man 1,8 Kvinna 16-29 år 1,7 30-34 år 1,1 45-64 år 0,7 65-84 år Ingen ekonomisk kris 1,8 Haft svårigheter Grupper levnadsvanor OK Motionerar regelbundet 1,9 Motionerar måttligt 1,4 Stillasittande fritid Normalvikt 1,6 Övervikt 1,3 Undervikt 1,3 Fetma Inte prövat hasch eller 1,4 marijuana Prövat hasch eller marijuana Grupper sociala faktorer OK Inte utsatt för kränkning 2,2 Utsatt för kränkning Någon att dela känslor med 1,6 Ingen att dela känslor med Kan lita på de flesta 1,5 Litar inte på de flesta Figur 15. De tio viktigaste friskfaktorerna för "Full hälsa" (OK=Oddskvot) birgitta 2008-08-13 Vad håller oss friska i Norrland ver11 enkel 23

Sammanfattning av de olika måtten på frisk För att jämföra mönstret av friskfaktorer, som erhålls för olika mått på frisk har faktorerna rangordnats. De tio viktigaste friskfaktorerna valdes för var och en. Eftersom inte alla tio överensstämde mellan alla fyra måtten blev det totalt 14 friskfaktorer som inkluderades i sammanställningen. I de fall en friskfaktor inte var signifikant eller exkluderad från modellen rangordnades den som nummer 14. Gemensamt för alla måtten är att yrkesarbete värderas högst. Som nummer två kommer den sociala friskfaktorn att Inte ha blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt. För de enskilda måtten varierar rangordningen för den faktorn mellan två och fem. Kort efter följer åldersfaktorn och regelbunden motion, som varierar mellan två och sex respektive två och sju. Åldersfaktorn slår åt olika håll. Om frisk mäts med Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa eller Gott psykiskt välbefinnande är åldersgruppen 65-84 år en friskfaktor jämfört med 16-29 år. För de andra två måtten är det den yngsta åldersgruppen som utgör friskfaktor i jämförelse med den äldsta. En annan viktig social friskfaktor är att ha någon att dela sina innersta känslor med. Denna återfinns på fjärde till sjunde plats för de olika måtten. Att inte vara utsatt för ekonomisk kris återfinns på femte till sjunde plats. Män bedömer sig som friskare än kvinnor men rangordningen varierar ganska mycket mellan de olika måtten från fjärde till 11:e plats. Könsskillnaden sedan hänsyn tagits till alla faktorer i modellen är mycket mindre när frisk mäts med Mycket bra hälsa eller Gott psykiskt välbefinnande än med de andra måtten. Normalviktens betydelse varierar mellan de olika måtten. Högst rangordning har den faktorn för Mycket bra hälsa, där den kommer som nummer tre medan normalvikt inte ens är en signifikant friskfaktor för Gott psykiskt välbefinnande. Att kunna få praktiskt stöd rangordnas som nummer sex för Gott psykiskt välbefinnande, vilket är ganska högt jämfört med de andra måtten. Tabell 3. Genomsnittlig rangordning och rangordning för var och en av måtten för "frisk" Genomsnittlig rang Inga dagar /både dagar med kroppslig och psykisk ohälsa Mycket bra hälsa/ någorlunda eller dålig hälsa Gott psykiskt välbefinnande/ nedsatt psykiskt välbefinnande Yrkesarbetar 1,0 1 1 1 1 Inte utsatt för kränkning 3,3 3 5 3 2 65-84 år/16-29 år 3,5 2 4 2 6 Regelbunden motion 4,0 7 2 4 3 Har någon att dela känslor med 5,5 4 6 5 7 Ingen ekonomisk kris 6,0 5 7 7 5 Man 7,8 6 11 10 4 Litar på de flesta människor 8,8 10 8 8 9 Normalvikt 9,3 12 3 14 8 Full hälsa/ Inte full hälsa Avstår inte från att gå ut ensam 10,3 9 10 11 11 Kan få praktiskt stöd 10,5 14 9 6 13 Inte prövat hasch eller 11,3 11 12 12 10 marijuana någon gång i livet Inte utsatt för hot om våld 12,3 14 14 9 12 Inga riskabla spelvanor 12,5 8 14 14 14 24

Friskfaktorer hos kvinnor och män Friskfaktorer för kvinnor och män har identifierats med hjälp av måttet Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa. De sju viktigaste friskfaktorerna överensstämmer helt mellan kvinnor och män även om de inte har exakt samma ordning. Det är följande friskfaktorer: Yrkesarbetar jämfört med långtidssjukskriven eller förtidspensionär Åldersklassen 65-84 år jämfört med 16-29 år Inte utsatt för kränkning jämfört med att ha varit utsatt Har någon att dela känslor med jämfört med att inte ha det Ingen ekonomisk kris jämfört med att ha haft svårigheter Har riskabla spelvanor jämfört med att inte ha det Motionerar regelbundet jämfört med att ha stillasittande fritid Faktorer som inte kommer med i modellen eller inte är statistiskt signifikanta friskfaktorer överensstämmer också i stort mellan män och kvinnor. Boendeform, dagligt tobaksbruk, födelseland och att kunna få hjälp med praktiska problem faller utanför modellen för både kvinnor och män. Utbildning exkluderas för männen och är ingen signifikant friskfaktor för kvinnorna. Samtliga oddskvoter för kvinnor och män samt konfidensintervall redovisas i tabell B2 i bilagan. 1 Oddskvot 10 1 Oddskvot 10 Yrkesarbetar Yrkesarbetar 65-84 år 65-84 år Inte utsatt för kränkning Inte utsatt för kränkning Inga riskabla spelvanor Har någon att dela känslor med Ingen ekonomisk kris Ingen ekonomisk kris Har någon att dela känslor med Inga riskabla spelvanor Motionerar regelbundet Kvinnor Motionerar regelbundet Män Figur 16. De sju viktigaste friskfaktorerna för "Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa". Kvinnor och män. (OK=Oddskvot) 25

Faktorer för gott psykiskt välbefinnande hos unga För att analysera friskfaktorer i den yngsta åldersgruppen har måttet Gott psykiskt välbefinnande använts. Åldersklassen 16-29 år har jämförts med övriga åldrar, 30-84 år. Som framgår av tabell 3 är den viktigaste friskfaktorn att ha ett yrkesarbete både för de unga och för övriga åldrar. På andra plats för de unga kommer att de kan få praktiskt stöd, något som inte alls värderas så högt bland de som är äldre än 30 år. Viktiga friskfaktorer för såväl unga som för övriga är att inte ha blivit utsatta för kränkande behandling och att motionera regelbundet. Det är en starkare friskfaktor bland de yngre att vara man än i övriga åldrar. Däremot värderar personer över 30 år högre att ha någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt. Dessutom betyder det mer för personer över 30 års ålder att inte ha haft ekonomiska problem - rang ordning fem mot 12 för de yngre. Samtliga oddskvoter och konfidensintervall redovisas i tabell B3 i bilagan. Tabell 4. Rangordning av friskfaktorer för unga, 16-29 år och övriga åldrar, 30-4 år 16-29 år 30-84 år Yrkesarbetar 1 1 Kan få praktiskt stöd 2 7 Inte utsatt för kränkning 3 2 Motionerar regelbundet 4 4 Man 5 9 Har någon att dela känslor med 6 3 Inte otrygg 7 8 Kan lita på de flesta 8 6 Inte prövat hasch eller marijuana 9 11 Inte utsatt för fysiskt våld 10 Inte riskkonsumtion av alkohol 11 10 Ingen ekonomisk kris 12 5 1 Oddskvot 10 1 Oddskvot 10 Yrkesarbetar Yrkesarbetar Kan få praktiskt stöd Inte utsatt för kränkning Inte utsatt för kränkning Har någon att dela känslor med Motionerar regelbundet Motionerar regelbundet Man Ingen ekonomisk kris Har någon att dela känslor med Kan lita på de flesta Inte otrygg Kan få praktiskt stöd Kan lita på de flesta Inte otrygg Inte prövat hasch eller marijuana Man Inte utsatt för fysiskt våld Inte riskkonsumtion av alkohol Inte riskkonsumtion av alkohol Ingen ekonomisk kris 16-29 år Inte prövat hasch eller marijuana Inte utsatt för fysiskt våld 30-84 år Figur 17. Friskfaktorer för unga personer 16-29 år och övriga åldrar 30-84 år (OK=Oddskvot) 26

Friskfaktorer för personer med funktionsnedsättning Definition av funktionsnedsättning Gruppen med funktionshinder har definierats som personer med minst en av nedanstående nedsättning: Har långvarig sjukdom med hög grad av nedsatt arbetsförmåga (12 %) Har rörelsehinder(ej gå uppför trappa, ta kortare promenad, behöver hjälpmedel) (9 %) Kan inte se vanlig text i tidning (inte ens med glasögon) (4 %) Kan inte höra vad som sägs i samtal mellan flera personer (inte ens med hörapparat) (11 %) Med denna definition har 25,8 procent en funktionsnedsättning. Skillnaden mellan kvinnor och män är liten, 26,2 procent för kvinnor och 25,5 procent för män. Av 700 000 personer i Norrland i åldern 16-84 år skattas 180 000 ha någon funktionsnedsättning. Andelen personer med funktionsnedsättning ökar med stigande ålder och är drygt 40 procent för personer i åldern 65-84 år. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kvinnor 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år Figur 18. Andel personer med funktionsnedsättning 16-84 år fördelat på ålder För att studera friskfaktorer för personer med någon funktionsnedsättning har Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa valts som mått på frisk. Andelen friska bland personer med funktionsnedsättning är ungefär hälften så stor som andelen friska bland personer utan funktionsnedsättning. Detta gäller såväl kvinnor som män. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kvinnor Män Kvinnor Ej funktionsnedsatt Funktionsnedsatt Figur 19. Andel personer med "Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa" för personer med och utan funktionsnedsättning 27

Friskfaktorer Med hjälp av multivariat regressionsanalys har ett antal friskfaktorer för personer med och utan funktionsnedsättning identifierats (figur 18). Som mått på frisk har Inga dagar med kroppslig eller psykisk hälsa använts. Personer i åldern 65-84 år uppger sig vara friskare än jämförelsegruppen 16-29 år både bland personer med och utan funktionsnedsättning (OK ej nedsatt =5,7, OK nedsatt =5,5). Att ha ett yrkesarbete eller studera upplevs också som viktiga friskfaktorer för båda grupperna även om personer med funktionsnedsättning sätter detta högre än de utan nedsättning. En annan viktig friskfaktor för båda grupperna är att inte bli bemött på ett kränkande sätt. Däremot upplever personer med funktionsnedsättning i högre grad än de utan nedsättning frånvaro av ekonomisk kris och regelbunden motion som viktiga friskfaktorer. Alla friskfaktorer för personer med och utan funktionsnedsättning samt konfidensintervall redovisas i tabell B4 i bilagan. Oddskvot 100 Oddskvot 100 10 10 1 1 65-84 år Inte utsatt för kränkning Yrkesarbetar Har någon att dela känslor med Man Studerar 65-84 år Inte utsatt för kränkning Ingen ekonomisk kris Regelbunden motion Ej funktionsnedsatt Funktionsnedsatt Grupper Ej funktionsnedsatt OK 65-84 år 5,7 45-64 år 2,3 30-44 år 1,5 16-29 år Inte utsatt för kränkning 4,3 Utsatt för kränkning Studerar 2,5 Yrkesarbetar 3,6 Arbetslös 3,0 Ålderspensionär 1,9 Långtidssjuk eller förtidspensionär Någon att dela känslor med 2,3 Ingen att dela känslor med Man 2,2 Kvinna Grupper Funktionsnedsatt OK Studerar 10,6 Yrkesarbetar 8,6 Arbetslös 5,5 Ålderspensionär 2,1 Långtidssjuk eller förtidspensionär 65-84 år 5,5 45-64 år 1,6 30-44 år 1,1 16-29 år Inte utsatt för kränkning 3,3 Utsatt för kränkning Ingen ekonomisk kris 2,5 Haft svårigheter Motionerar regelbundet 2,2 Motionerar måttligt 1,5 Stillasittande fritid Figur 20. De fem viktigaste friskfaktorerna för personer med och utan funktionsnedsättning (OK=Oddskvot) 28

Diskussion och slutsatser En inte oväsentlig del av hälso- och sjukvårdens resurser går åt för att ta hand om personer som inte upplever att de är friska, men inte har någon definierad sjukdom. Det går inte alltid att identifiera en åkomma, som kan åtgärdas. Det är därför värdefullt att peka på friskfaktorer som kan användas i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Olika mått på frisk I studien redovisas fyra olika mått på frisk. Det skattade antalet friska personer i Norrland varierar mellan 135 000 och 591 000 personer beroende på vilket mått som används. Det lägsta antalet 135 000 avser personer som uppger att deras allmänna hälsotillstånd är Mycket bra medan 591 000 personer upplever ett Gott psykiskt välbefinnande. Ungefär 185 000 personer uppger att de inte haft några dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa de senaste 30 dagarna. Det är endast 50 000 fler än vad som uppger Mycket bra hälsa. Trots en god överensstämmelse i skattat antal personer är det endast 10 procent av de, som besvarat båda frågorna, som anser sig vara friska enligt bägge måtten på frisk. Det ska noteras att Healthy days inte har något med sjukskrivningsdagar att göra. Frågan angående kroppslig hälsa lyder Om du tänker på din kroppsliga hälsa, hur många dagar den senaste 30-dagarsperioden skulle du säga att den inte varit god (pga. sjukdom, kroppsliga besvär eller skador)?. Frågan angående psykisk hälsa lyder Om du tänker på din psykiska hälsa, hur många dagar den senaste 30-dagarsperioden skulle du säga att den inte varit god (t ex. pga. stress, nedstämdhet eller oro)?. Andelen personer som uppger Mycket bra hälsa är högst bland de unga och minskar med stigande ålder medan andelen med Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa ökar med stigande ålder fram till 65-69 år. En förklaring till skillnaden kan ligga i att Healthy days indirekt kopplar till sjukskrivning medan Mycket bra hälsa mer tolkas som fysisk hälsa. Frisk mätt med EQ5D-måttet Full hälsa visar samma åldersmönster som när frisk mätts med Mycket bra hälsa. Bland de personer som besvarat bägge frågorna är det 14 procent som anser att de är friska enligt båda måtten. Frisk enligt Gott psykiskt välbefinnande och Inga dagar med nedsatt kroppslig eller psykisk hälsa överensstämmer vad gäller fördelning på ålder. Här är det 28 procent av de som besvarat bägge frågorna som anser att de är friska enligt båda måtten. Genom att analysera skillnader i andelen besvär, sjukdomar och symtom mellan frisk och inte frisk enligt de olika måtten bör strukturen på respektive mått kunna urskiljas. Måtten Mycket bra hälsa och Full hälsa uppvisar ganska lika mönster. Skillnaden mellan frisk och inte frisk avseende andel utan trötthet och frånvaro av långvarig sjukdom är något större för dessa båda mått än för de andra två. För att anse sig vara frisk är det viktigt att inte ha svår värk i rörelseorganen. För Full hälsa uppger hela 99 procent att de inte har sådana besvär. Andelen utan svår värk i rörelseorganen för de med Gott psykiskt välbefinnande är endast 86 procent. Det är också logiskt att detta mått har mindre inslag av fysiska besvär. De fyra måtten på frisk uppfattas på olika sätt av de svarande, vilket syns i de olika åldersfördelningarna och att överensstämmelsen i bedömning av frisk enligt olika mått är ganska låg. Skillnaderna i besvärsmönster är dock ganska marginella och någon tydlig skillnad i fördelning av kroppsliga respektive psykiska besvär går inte att urskilja. 29

Friskfaktorer De friskfaktorer, som ingår i analysen har delats upp i tre grupper av faktorer, bakgrundfaktorer, levnadsvanor och sociala faktorer. Samtliga faktorer tas med i analysen från början och utesluts efterhand. Kön och ålder är alltid inkluderade. Bakgrundsfaktorer Arbete har stor betydelse för hälsan (15, 18, 26). Dålig hälsa förknippas ofta med förhållanden på arbetsplatsen (18, 24, 33). Enkäten Hälsa på lika villkor innehåller inga frågor om arbetsmiljö eller arbetsförhållanden. Studien ger dock stöd för arbetets betydelse genom att den absolut viktigaste friskfaktorn oberoende av mått är att ha ett yrkesarbete eller studera. När hänsyn tagits till alla faktorer i modellen utgör männen fortfarande en friskfaktor. När måttet Mycket bra hälsa används finns dock denna faktor inte med bland de tio viktigaste. På samma sätt kvarstår åldern som en betydande friskfaktor, även om oddskvoterna minskar när hänsyn tas till levnadsvanor och sociala faktorer. Många studier har visat att ekonomin har stor betydelse för hälsan (22, 34, 35). Att inte ha haft svårigheter att klara löpande utgifter senaste 12 månaderna hör till de tio viktigaste friskfaktorerna oberoende av valt mått. Födelseland och boendeform är inga signifikanta friskfaktorer i någon av analyserna. Att vara född i Sverige jämfört med i ett utomeuropeiskt land gav en oddskvot strax över ett innan hänsyns togs till övriga faktorer i modellen. Detsamma gällde att bo i villa jämfört med att hyra lägenhet. Lång eller medellång utbildning jämfört med kort utbildning var en signifikant friskfaktor för Mycket bra hälsa och Full hälsa. Däremot gällde motsatsen för Gott psykiskt välbefinnande, oddskvot 0,8 respektive 0,9 för lång och medellång utbildning jämfört med kort utbildning. I några av analyserna var familjetypen gift/sambo utan barn eller ensam utan barn en friskfaktor. Faktorn var dock ingen genomgående friskfaktor. Levnadsvanor Regelbunden fysisk aktivitet motverkar uppkomsten av en mängd sjukdomar t ex minskad risk för hjärt- kärlsjukdomar, diabetes typ II, högt blodtryck samt minskad risk för depressioner (19, 36-38). Fysisk aktivitet betyder mycket för att motverka övervikt och fetma, stärker muskler, leder och immunförsvar. Fysisk aktivitet har en förebyggande effekt när det gäller benskörhet och fallolyckor hos äldre. Fysisk aktivitet lindrar även ångest, oro och sömnsvårigheter (39). Många studier påvisar den fysiska aktivitetens betydelse för allmänt hälsotillstånd, social förmåga samt emotionell och mental hälsa (18, 37, 40, 41). Samtliga analyser i den här studien lyfter fram regelbunden och även måttlig motion som viktiga friskfaktorer. När frisk mäts med Mycket bra hälsa eller Full hälsa är normal och övervikt signifikanta friskfaktorer jämfört med fetma. I analysen av män och kvinnor har kvinnorna signifikanta oddskvoter för normal och övervikt kontra fetma, vilket inte gäller för männen. Levnadsvanor som alkoholvanor, tobaksbruk och spelvanor är riskfaktorer för ohälsa (25, 26). I den här studien hamnar sådana levnadsvanor ganska långt ner i rangordningen av friskfaktorer i alla analyser. 30