Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?

Relevanta dokument
NI 2015:1 Kort introduktion

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Nationell informationsstruktur 2016:1

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Introduktion till nationell informationsstruktur

Nationell informationsstruktur 2016:1

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Välkommen till ett webbinarium om NI 2019:1

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Introduktion till nationell informationsstruktur

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Tillämpningsanvisningar

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Nationell informationsstruktur 2015:2

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Företagarpanelen Q Hallands län

Statistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Individuell löneutveckling landsting

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Remiss Ny version av Nationell informationsstruktur

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Företagarpanelen Q Kalmar län

Visionen för e-hälsan 2025

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

YH - antal platser med avslut

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan

Samtliga 21 landsting och regioner

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013

Billigt att bo dyrt att flytta

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Dnr /2014 1(1) Avdelningen för regler och behörighet Katrin Westlund

Din ehälsa. Annica Blomsten Kommunal ehälsa

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Nationell informationsstruktur 2017

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

(delvis) för- Socialstyrelsen. ar av kostnader- edning hos Av dessa I:3. Social- Telefonväxel

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

Transkript:

Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut? Januari 2015 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Uppdraget

Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla och förvalta den gemensamma informationsstrukturen Gemensam informationsstruktur syftar till en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation genom att lägga grunden till hur information ska struktureras utifrån nationell informationsstruktur (NI) och möjliggöra en konsekvent terminologi och statistik genom Socialstyrelsens termbank, Snomed CT och hälsorelaterade klassifikationer.

Interoperabilitet? Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation! EU:s modell för interoperabilitet. Källa:ISA, European Commission.

Interoperabilitet? Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation! EU:s modell för interoperabilitet. Källa:ISA, European Commission.

Vad är ändamålsenlig och strukturerad dokumentation? Om dokumentationen är ändamålsenlig och strukturerad kan följande övergripande mål uppfyllas: Dokumentationen ska vara: utgångspunkt för vård och stöd och behandling av en enskild individ underlag för patientens eller brukarens ställningstagande fullvärdig som underlag för att följa upp grupper av patienter och brukare på olika nivåer lämplig som kompletterande underlag för beslutsstöd tillräckligt bra för att utgöra underlag för forskning tillräckligt specifik för att tillåta en juridisk bedömning av den enskilda processen Utifrån dessa mål har Socialstyrelsen tagit fram särskilda kvalitetsindikatorer för NI. Dessa har väglett vidareutvecklingen av modellerna.

Strategi för nationell e-hälsa Gemensamma ansträngningar från sektorns alla aktörer för att förbättra informationshanteringen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, till gagn för invånaren, verksamhetens personal och beslutsfattare.

Strategins målgrupper och insatsområden Infrastruktur! Grundläggande förutsättningar! Invånare Användbar & tillgänglig information (för personal i verksamheten) Lagar och regelverk Gemensam informationsstruktur Teknisk infrastruktur E-tjänster (för invånare, patienter & brukare) Beslutsfattare Verksamhet Kunskapsstyrning innovation lärande

Behovet av vidareutveckling och målet med projektet

Exempel: En individ söker vård och omsorg NI 2009

Exempel: En individ söker vård och omsorg V-TIM 2.2

Exempel: En individ söker vård och omsorg Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten 2014

Termbanken (och lagstiftaren) Exempel hälso- och sjukvård Term: Termstatus: Definition: Anmärkning: vårdbegäran rekommenderad begäran om erhållande av hälso- och sjukvård Vårdbegäran kan göras för egen eller annans räkning. Exempel: tidsbeställning, akut öppenvårdsbesök, remiss

Dagens juridik Dagens verksamhet Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten Framtidens juridik Framtidens verksamhet NI 2009 Dagens dokumentation Framtidens dokumentation V-TIM 2.2 Dagens it-stöd Framtidens it-stöd

Uppdrag att underhålla och förvalta arbetet med nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk, S2007/4754/FS Socialstyrelsen ska vidareutveckla och kvalitetssäkra den nationella informationsstrukturen så att den stödjer och leder till målen om en strukturerad och ändamålsenlig dokumentation i hälso- och sjukvård och socialtjänst. I detta ingår att utarbeta normering och vägledning för den gemensamma informationsstrukturen samt att vidta andra lämpliga åtgärder. Syftet med normeringen är att säkerställa att den gemensamma informationsstrukturen bidrar till ökad följsamhet mot gällande lagstiftning, underlättar tillämpningen av bästa tillgängliga kunskap samt ger förutsättningar för informationsöverföring mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst

Projektmål Målet är att ta fram vidareutvecklade och sammanhängande NI-modeller som stödjer ändamålsenlig och strukturerad dokumentation inom hälso- och sjukvård och socialtjänst

Krav på innehåll i nästa version av NI

Dagens juridik Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten Framtidens juridik NI 2009 Dagens verksamhet Dagens dokumentation NI 2015:1 Framtidens verksamhet Framtidens dokumentation Dagens it-stöd V-TIM 2.2 Framtidens it-stöd

NI 2015:1 Mena samma sak Reda ut begreppet bakom termen Utgå ifrån Socialstyrelsens termbank Är det samma eller olika begrepp? Vilken överenskommen term finns för fackspråket? Om inte finns i termbanken, hur kan vi entydigt beskriva vad vi menar?

NI 2015:1 Dagens dokumentationskrav Svårt att få överblick över alla krav Nya krav tillkommer kontinuerligt Svårt att påverka krav 1:1 lösningar med mottagar-specifika krav

NI 2015:1 Dagens dokumentationskrav Perspektiv Dokumentationskrav enligt författning Statistikuppföljning Verksamhetens gemensamma behov Angelägenheter Författningar inom socialtjänst och hälso- och sjukvård som specificerar dokumentationskrav Lagstadgade hälsodata- och socialtjänstregister Dokumentationsbehov utifrån regeringsuppdrag som avser/påverkar NI samt strategin för nationell e-hälsa

Kravställning! dokumentationskrav enligt författning statistikuppföljning och verksamhetens gemensamma behov EU:s modell för interoperabilitet. Källa:ISA, European Commission.

Delleveransen och fortsatt arbete

Modeller för dagens dokumentation Vilken verksamhet och vilka avgränsningar? Processmodell Vilka centrala begrepp och hur relaterar de till varandra? Begreppsmodell Vilka dokumentationskrav och hur ska de struktureras? Informationsmodell

Vidareutvecklade modeller Vård och omsorg Sammanhållande länk Socialtjänst specialisering Hälso- och sjukvård specialisering Spårbarhet mellan modelltyper och nivåer Samma syfte och systematiska krav på innehåll

Arbete med begreppsområdena Vård och omsorg Vård- och omsorgstagare Sammanhållande länk Generalisering Socialtjänst Brukare specialisering Hälso- och sjukvård Patient Specialisering Varje begreppsområde gås igenom systematiskt. Terminologi och dokumentationskrav harmoniseras, på generell respektive specialiserad nivå.

Exempel Perspektiv: Verksamhetens gemensamma behov Terminologi: Namn på klasser och attribut ska vara terminologiskt utredda Angelägenheter anger dokumentationskrav i form av attribut i modellerna Perspektiv: Dokumentationskrav enligt författning tid Aktivitet kod negation Angelägenheter: Äldres Behov i Centrum Nationella Programmet för Datainsamling Angelägenheter: SOSFS 2014:5 Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen Patientdatalagen Perspektiv: Statistik Angelägenheter: Insatser enligt LSS Patientregistret Medicinska födelseregistret Cancerregistret Metoden för vidareutveckling av informationsmodellen innebär att varje begreppsområde gås igenom systematiskt för att kunna fastslå dokumentationskrav utifrån angelägenheterna i de olika perspektiven.

Begreppsområden 2 delleveranser samt slutleverans dec 2015 2015:1 Vård- och omsorgstagare Frågeställning Tillstånd Aktivitet Hälsoärende Organisation 2015:2 samt 2016:1 Professionell aktör Övriga personroller Läkemedel Beslut Plan Samtycke Från återkoppling på 2015:1 Vårdåtagande/ansvar Utrustning/hjälpmedel Måluppfyllnad/utvärdering +>3 st till som bestäms utifrån identifierade behov

Varför delleveranser? NIs modeller ska kunna tillämpas direkt och genom tillämpningen får vi in återkoppling på det fortsatta arbetet Genom delleverans 1 (2015:1) i november 2014 fick vi genom brett utskick värdefull återkoppling Vi är på rätt väg! VI måste förtydliga syftet och avsett användningsområdet för NI Utbildning, modell-specifika kodverk och tillämpningsanvisningar behövs

Fortsatt samverkan Fortsatt månadsvis samverkan med Inera och SKL samt etablera samverkan med ehälsomyndigheten Fortsatt involverande av befintliga referensgrupper för GI Fortsatt samverkan med relaterade projekt på Socialstyrelsen som t.ex. ÄBIC och nationella riktlinjer samt SKL projekt som t.ex. NPDi och Läkemedelsinformatiknätverket

Deltagare i GI-referensgrupper Namn Organisation Namn Organisation Mona-Lisa Lundqvist Region Dalarna Anette Notklev Östergötland Ann-Louise Custerson Gagnefs Kommun Göran Karlström Värmland Karin Bengtsson Kommunförbundet Stockholms Län Gunnar Ramstedt Mats Lööf Gotland Västra Götaland Pia Ehnhage Stockholm stad Göran Algers Västerbotten Tina Heinsoo Stockholm stad Mats Lindqvist Halland Annmarie Ståhl Stockholm stad Gunilla Siltberg Lindqvist Gävleborg Ola Jeremiasen Uppsala Kommun Britt-Marie Horttana Örebro Elisabeth Karlsson Uppsala Kommun Anette Larsson Norrbotten Gerd Bergman Luleå Kommun Kristi Dahlman Västernorrland Kate Oskarsson Luleå Kommun Annika Terner Uppsala Rikard Johansson Vårdföretagarna Kerstin Adolfsson Jönköping Christine Damström Bodens kommun Anna Kerstin Lejonklou Jämtland Britt-Marie Veräjä Pajala Kommun Olle Staf Kalmar Pia Carlsson Sölveborgs Kommun Jonas Ekström Västmanland Marie Hellström Bollnäs Kommun Lennart Persson Sörmland Carl Gunnarsson Jönköpings Kommun Helen Broberg Skåne Victoria Andersson Regionförbundet Jönköpings län Christina Sollenberg Anna Egonsson Stockholm Kronoberg Jenny Johansson Gislaveds kommun Pia Solsträte Blekinge Gisela Askne Göteborgs stad Amra Halilovic Dalarna Ann-Charlotte Klarén Skaraborgs kommunförbund Anette Notklev Östergötland Anne Forssell Västra Götaland Göran Karlström Värmland Pär Holgersson Östergötland Gunnar Ramstedt Gotland Åke Lundqvist Region Gävleborg Eva Lakso Luleå Kommun

Påverkan på kravställare dokumentationskrav enligt författning statistikuppföljning och verksamhetens gemensamma behov EU:s modell för interoperabilitet. Källa:ISA, European Commission.

Hur ska det användas?

Källa: E-delegationen Vägledning för digital samverkan 3.0

Ta emot vårdbegäran Bedöma behov av åt gärder Bedöma behov av ut redning Åt gärda U t re da Följ a upp NI processmodell NI Begreppsmodell Använder NI för att kartlägga och beskriva sitt dokumentationsbehov Tillämpade begreppsmodeller och vid behov tillämpade processmodeller

Varningsinformation Ta emot vårdbegäran Bedöma behov av åt gärder Bedöma behov av ut redning Åt gärda U t re da Följ a upp NI processmodell NI Begreppsmodell Använder NI för att kartlägga och beskriva sitt dokumentationsbehov Specificerar sitt behov i form av tillämpade informationsmodeller Tillämpade begreppsmodeller och vid behov tillämpade processmodeller Tillämpade informationsmodeller Blodtryck Nationell riktlinje Tillämpade modeller NF NI Informationsmodell

Tjänsteplattformen Observation Patient Aktivitet Konsumerar och producerar information via tjänsteplattformen Blodtryck Nationell riktlinje Varningsinformation Tillämpade modeller

Tjänsteplattformen Grunddatatjänster som baseras på informationsmängder i NI Observation Patient Aktivitet Tillämpade informationsmodeller NF NI Informationsmodell Blodtryck Nationell riktlinje Varningsinformation Tillämpade modeller

Bedöma behov av åt gärder Bedöma behov av ut redning Åt gärda U t re da Följ a upp Tjänsteplattformen NI processmodell NI Begreppsmodell Använder NI för att beskriva sitt dokumentationsbehov Ta emot vårdbegäran Grunddatatjänster som baseras på informationsmängder i NI Observation Patient Aktivitet Konsumerar och producerar data via tjänsteplattformen enligt de tillämpade modellerna Tillämpade process- och begreppsmodeller Tillämpade informationsmodeller Specificerar sitt behov i form av tillämpade modeller Blodtryck Nationell riktlinje Varningsinformation Tillämpade modeller NF NI Informationsmodell

Nationell informationsstruktur Tillämpade informationsmodeller Tillämpade (process- och) begreppsmodeller Nationell tjänsteplattform Källa: E-delegationen Vägledning för digital samverkan

Frågor och fortsatt kontakt ni@socialstyrelsen.se Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se http://www.socialstyrelsen.se/nationellehalsa/nationellinformationsstruktur