Kollegial granskning 2009 Trelleborg kommun Barnkonventionens genomförande i kommunen Genomförare: Partnerskapet för Barnkonventionens genomförande Granskare: Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Margareta Stenström, Örebro Siv Andersson Gunnared stadsdel 1
Sammanfattning samt granskningsgruppens kommentarer och bedömning Uppslutningen till de tre granskningsgrupperna i Trelleborg var god. Flera i chefsgruppen var nytillträdda och hade inte deltagit i föregående granskning. I granskningsgrupperna finns en god kännedom om Partnerskapet och hänvisar också till samordnarens viktiga roll för arbetet med konventionens genomförande. De styrprocesser som nämns är barnbokslut och barnchecklista. Det finns en tveksamhet hos politikerna i vilken utsträckning som barnchecklistan är känd och används av tjänstemännen och detta bekräftas också av framförallt verksamhetsnära personal men även av chefsgruppen. Ingen i gruppen verksamhetsnära personal hade närmare kännedom om Ungdomsberedningens uppdrag. För den personal som arbetar ute i verksamheterna finns behov av de får möjlighet att konkretisera Barnkonventionen, och då särskilt delaktighet och inflytande, för att hitta former för barns inflytande i det vardagliga. De politiska styrprocesserna behöver tydliggöras och förankras hela vägen från chefer till personal ute i verksamheterna. Granskningsgruppen vill rekommendera att kommunen ser över vilka behov som finns när det gäller förankringen av barnkonventionen i de olika verksamheterna och även ser över de verktyg som finns, tex barnchecklistan, i arbetet med barnkonventionen. Inledning Trelleborgs kommun är en av medlemmarna i Partnerskapet för barnkonventionens genomförande. Partnerskapets utveckling utvärderas genom kollegial granskning, vilket är en metod för ömsesidigt lärande och utveckling. Kollegial granskning ska främst ses som rådgivande och ickekontrollerande. Kollegial granskning bygger på att utvärdering och analys utförs av en granskningsgrupp som arbetar inom verksamhet liknade den som granskas, i detta fallet kollegor inom partnerskapet. Det etiska perspektivet är viktigt vid kollegial granskning och det måste finnas ömsesidighet och förtroende samt en ärlig och öppen kommunikation mellan parterna. 2
Granskningen som genomförts är en uppföljning av partnerskapets kollegiala granskning 2007. Metoden prövades 2007 och utvecklades till årets granskning. Den kollegiala granskningen av Trelleborg hölls den 16 oktober 2009 och genomfördes utifrån en framtagen strategi i samverkan med övriga kommuner i partnerskapet. Dagen var uppdelad på tre möten, ett med politiker (grupp 1), ett med chefer (grupp2) och ett möte med tjänstemän (verksamhetsnära personal, grupp 3). Deltagarlista se bilaga 1. Alla grupper fick svara på frågor inom områdena: Styrprocesser Inflytande och delaktighet Framtid Rapporten är uppdelad efter de tre delområdena svar från grupperna. En sammanfattande rapport från kommunernas samtliga granskningar kommer att tas fram utifrån partnerskapets alla 11 kommuner/stadsdel. Fokus kommer att vara metoden och processen för kollegial granskning samt generella svar och beskrivningar. I förra granskningen av Trelleborg framtogs en vision för hur det ser ut i kommunen 2010. Barnkonventionens intentioner finns med som en självklarhet vid alla beslut som berör barn Kunskap om Barnkonventionen är en självklarhet för alla tjänstemän och politiker Barnkonsekvensanalyser skall genomföras varje år. Kunskap om skillnaden mellan barnperspektiv och barnets perspektiv Ungdomsrådet är en aktiv referensgrupp inom verksamheterna. Enkätundersökning, enkätfrågorna är hämtade från Ungdomsstyrelsens LUP enkät, om barns och ungas delaktighet och inflytande genomfördes före granskningen. Trelleborg genomförde hela LUP enkäten ställd till 99 elever i årskurs 8 och 9 på två skolor. Eftersom enkätsammanställning därför är omfattande bifogas den inte som bilaga. 3
.Grupp 1 Nio politiker deltog i granskningen. Styrprocessen Utifrån ditt uppdrag, hur syns barnkonventionens i kommunens dokument? Hur är kommunens barnkonventionsarbete organiserat i din verksamhet? Hur syns det i din dagliga verksamhet? I Trelleborg är barnbokslutet och barnchecklistan kommunens styrmedel och alla nämnder skall använda barnchecklistan inför beslut. Både politiker och tjänstemän ska använda barnchecklistan. Ungdomsberedningen, som organisatoriskt finns under Kommunstyrelsen, fungerar som en form av remissinstans för barn och ungas synpunkter på beslutsärenden till Kommunstyrelsen. Ungdomsberedningen använder sig inte av barnchecklistan. Politikernas uppfattning är att det finns behov av att öka kunskapen om Barnkonventionen och innebörden av artiklarna. Barnens bästa ska genomsyra arbetet i alla partier och trots den ekonomiskt besvärliga situationen gör Trelleborg ingen minskning av satsningarna på skola och omsorg för barn. Men politikerna är bekymrade över att samarbetet mellan Region Skåne, skola och IFO ännu inte har hittat former för samarbete. Delaktighet och inflytande Vilka erfarenheter har er verksamhet kring barns inflytande? Finns det något lokalt exempel på inflytande och delaktighet för barn under 18 år? Trelleborg har fått kritik från skolinspektionen när det gäller elevinflytande och den kritiken tar politikerna inte på allvar. Det finns referensklasser, men den formen för delaktighet har ännu inte kommit igång. Politikerna lyfter fram Ungdomsberedningen som används som en remissinstans. 4
Politikerna konstaterar att ungdomarna kommer inte när de blir inbjudna till nämndmöten och politikerna har dragit slutsatsen att de i stället bör möta barn och unga där de finns. Politikerna anser också att barn och unga behöver få mer information om hur det politiska systemet fungerar och att det är politikerna som bestämmer. Under sittande möte vid granskningen kom skolnämndens ordförande på, att han skulle ta initiativ till att möta elevråden för att diskutera med dem direkt istället för att bjuda in dem till nämndens möten. Framtiden Hur kommer kommunen att arbeta vidare med Barnkonventionen? Hur ser det ut om fyra år? Politikerna lyfter också att det är viktigt att inte glömma relationen ungdomar föräldrar och att ungdomar även behöver vara delaktiga i hemmet. Politikerna vill öka skolan och förskolans samarbete med föräldrarna men ser också svårigheterna att få föräldrarna delaktiga. Politikerna vill skapa föräldraråd på förskolor och skolor som kan leda till ökat inflytande. Det finns en önskan om en kommunal barnombudsman för att öka kunskapen om barnkonventionen och för att stödja en kunskapsprocess i kommunen. Politikerna välkomnar den revisionens granskning av kommunens arbete om hur man lever upp till Barnkonventionens intentioner. Fullmäktiges ordförande tycker att det är viktigt att murarna mellan förvaltningarna rivs för att se helheten i arbetet med barnkonventionen och barnets bästa. Grupp 2 Nio chefer/samordnare/tjänstemän deltog i granskningen. Styrprocess Utifrån din verksamhet, hur syns barnkonventionen i kommunens dokument? Hur är kommunens barnkonventionsarbete organiserat i din verksamhet? Hur syns det i din dagliga verksamhet? 5
Hur följs barnkonventionsarbetet upp? I gruppen fanns ingen större kännedom om partnerskapet. Gruppen känner till kommunens beslut om barnchecklistan och barnbokslut. Däremot har inte alla kännedom om kommunens Ungdomsberedning. Man hade också kännedom om att Kommunfullmäktige behandlar barnbokslutet varje år men barnbokslutet uppfattades inte som ett levande dokument som diskuteras i förvaltningarna. Åsikterna i gruppen är delade avseende barnbokslutets betydelse för arbetet. Företrädare för Fastighetsförvaltningen säger att frågan om barnkonventionen aldrig berörs i deras nämnd och skulle därför önska erfarenhetsutbyte med andra kommuner. IFO lyfter BBIC (Barns Behov i Centrum) som en styrprocess när det gäller barns rättigheter i samband med barnavårdsutredningar. Företrädaren för Medborgarkontor och Konsumentrådgivningen använder sig av Barnkonventionen när det tex inte finns varmt vatten i bostad. Eftersom flera i gruppen är nytillträdda på sina tjänster önskar de få utbildning om Barnkonventionen av kommunens samordnare. Kommunjuristen föreslår att vid introduktion för ny personal ska information om barnkonventionen ges. Inflytande och delaktighet Vilka erfarenheter har er verksamhet kring barns inflytande? Finns det något lokalt exempel på inflytande och delaktighet för barn under 18 år? Arbete med att iordningställa en äventyrslekplats, och där initiativet kommer från barn pågår. När det gäller den fysiska planeringen kommer många förfrågningar från förskola och skola om att barn ska bli delaktiga i planeringen. IFO samtalar med och lyssnar på alla barn när de inte kan prata med barn måste de ge en förklaring om varför det inte varit möjligt. Arbetet med att inrätta gårdsråd på ungdomsgårdarna har påbörjats. En kommentar till presentationen av enkäten om barns och ungas delaktighet och inflytande i Trelleborg, är att resultatet är alarmerande och därför borde barn redan i förskolan bli medvetna om sina rätt till delaktighet. 6
I gruppen lyfts också tveksamhet över om det alltid är så klokt att fråga unga om vad de vill vet de alltid vad som är deras bästa? Framtiden hur går vi vidare? Hur går kommunen vidare i arbetet med Barnkonventionen? Hur ser det ut om fyra år? Gruppen ser en skillnad mellan sk hårda och mjuka förvaltningar när det gäller att ta till sig Barnkonventionen i sitt arbete. En företrädare tror att det är namnet Barnkonventionen och inte innehållet som kan göra att män i de sk hårda verksamheterna inte är lika engagerade i frågan. Kommunjuristen lyfter fram att ungdomsrådet skulle vara närvarande när Kommunfullmäktige beslutar om barnbokslutet och att det då skulle bli mer uppmärksammat. Som exempel på områden som gruppen vill förändra inför framtiden anges bla följande: Mer verkstad och mindre snack på alla nivåer, arbetet med referensklasser behöver utvecklas - hur kan förvaltningarna använda sig av referensklasser och vilka frågor ska tas upp? Cheferna har ansvar att ta hänsyn till mycket och detta(barnkonventionen) kan bli en liten fråga. Grupp 3 Åtta verksamhetsnära personal ( rektorer, chef IFO, fritidsledare) deltog i granskningen. Styrprocessen Utifrån din verksamhet, hur syns barnkonventionen i kommunens dokument? Hur är kommunens barnkonventionsarbete organiserat i din verksamhet? Hur syns det i din dagliga verksamhet? Hur följs barnkonventionsarbetet upp? 7
I gruppen finns kännedom om ett politiskt dokument från 2003, om att barnets bästa ska vara i fokus och att barnbokslut ska genomföras - men uppfattning är att mycket av detta stannar på nämndsnivå. I gruppen fanns ingen kännedom om Ungdomsberedningen. Miljönämnden skriver ett eget barnbokslut som införs i kommunens barnbokslut. Barnchecklistan är känd men det varierar hur mycket den används. Inom IFO är barnkonventionen implementerad i det vardagliga arbetet - den lagstiftning som styr verksamheten och Barnkonventionen sammanfaller i stora delar.. Delaktighet och inflytande Vilka erfarenheter har er verksamhet kring barns inflytande? Finns det något lokalt exempel på inflytande och delaktighet för barn under 18 år? Det framförs en önskan om att politikerna i kommunen måste bli tydliga på vilket sätt de vill att barn och unga ska ha inflytande. Ungdomsgårdarna har nyligen börjat arbeta med ungdomsråd. Fritidsledarna möter elevråd och arbetar med värdegrundsfrågor, förverkligar Barnkonventionen. Kulturskolan ser att i och med att deras verksamhet är ett fritt val är verksamheten anpassad för barnen och därför finns svårigheter att hitta vägar för barnets inflytande. När det gäller miljöfrågor lyfts också svårigheter med direkt inflytande för barn. På Östra skolan anser man att det är viktigt att diskutera skillnaden på delaktighet och inflytande. IFO samtalar alltid med barn och gör konsekvensanalyser. I det fall barnsamtalet inte kan genomföras görs barnobservationer. Framtid Hur går kommunen vidare i arbetet med barnkonventionen? Hur ser det ut om fyra år? IFO ser behovet av att ta reda på om deras verksamhet verkligen gör skillnad för barn och de behöver verktyg för att kunna göra sådan uppföljning. När det gäller miljöfrågor finns behov av att skapa forum där barn och unga möter politiker. 8
För närvarande är en politiker från varje skolnämnd fadder för en skola och detta skulle kunna utvecklas med politiker från andra nämnder. Det behövs ständig input och material för att hålla arbetet med barnkonventionen levande. Önskan att kommunen även fortsättningsvis inte drar ner resurser för barn och unga. Förhoppning att även de sk hårda verksamheterna införlivar barnkonventionen i sina verksamheter. Det fortsatta arbetet med Barnkonventionen skulle underlättas om konventionen blev lag i Sverige. På Väståkraskolan vill man arbeta för drivande elever och hitta luckor där eleverna får vara kreativa. Förskolerektorn önskar att barnkonventionen blir ett levande dokument bland personal och föräldrar. Kulturskolan har en önskan om ett forum där barn och politiker kan mötas. IFO önskar att få bibehålla nuvarande resurser utifrån barnets bästa. Miljöförvaltningen har en förhoppning om att kommunens förvaltningar införlivar barntänket bättre för att lättare kunna fatta bar beslut. 9
Kollegial granskning i Trelleborg Bilaga 1 Deltagare POLITIKER GRUPP: Ulf Bingsgård kommunstyrelsens ordförande (m) Lars Hemzelius ordförande gymnasie och vuxenutbildningsnämnden (fp) Gert-Åke Nilsson ordförande i revisionen (s) Nils- Gunnar Snygg andre v. ord. i Kommunfullmäktige (s) Tina Järvenpää Barn och ungdomsberedningen (fp) Jonas Gustavsson Barn och Ungdomsberedningen (s) Inger Hansson Kommunfullmäktiges ordf. (m) Bengt Gunnarsson skolnämndens ordf. (m) Staffan Cederö ordf. i Barn och Ungdomsberedningen (m) TJÄNSTEMANNAGRUPP: Kent Sjövall Fritidsförvaltningen Jan Herbertsson sekreterare i skolnämnden Jonas Rosenqvist kommunjurist Susanne Larsson folkhälsosamordnare Anne- Marie Hansson medborgarkontor och konsumentrådgivning Jenny Engström sekreterare tekniska nämnden Göran Larsson parkchef Krister Clerselius fastihhetsnämnden Sara Åhlander tf. verksamhets chef LSS VERKSAMHETSNÄRA PERSONAL Håkan Gunnarsson rektor Michael Nordberg rektor kulturskolan Marianne Johansson förskolerektor Åsa-Marie Sundström chef för familjehemsenh. IFO Leif Rahnasto fritidsledare skolan Lilian Flygare Ivarsson miljöinspektör Åsa Österlund praktikant miljöförvaltningen Anette Persson fritidsledare ungdomsgård