Linjeföringsmått med VDBrespektive

VTI notat 1 23 VTI notat 1-23 Linjeföringsmått med VDBrespektive PMS-data Författare Urban Björketun FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 4324 Projektnamn EMV Uppdragsgivare Vägverket

Förord Utformning och drift av effektiva, säkra och miljövänliga vägtrafikanläggningar kräver ingående kunskap om sambanden mellan anläggningarnas utformning, trafikflöde, omgivning och resulterande effekter avseende framkomlighet, säkerhet och emissioner. Projektet Effektmodeller för vägtrafikanläggningar (EMV) startades i november 1999 på uppdrag av Vägverket, Statlig väghållning. Projektet genomförs i samarbete mellan KTH, VTI och LTH enligt en arbetsplan fastställd 1999-11-29. Det övergripande syftet med projektet är att genom litteraturstudier, modellutveckling och fältmätningar vidareutveckla befintliga och ta fram nya effektmodeller och åtgärds/effektsamband. Målsättningen är att de resulterande effektmodellerna skall kunna användas som underlag för handböcker och datorprogram för konsekvensbedömningar av åtgärder för Vägverkets produkter och tjänster. Särskilt finns en koppling till den planeringsomgång som Vägverket kommer att genomföra år 24. EMV-projektet omfattar framtagning av effektmodeller för framkomlighet, trafiksäkerhet och avgasemissioner för alla vanliga typer av vägtrafikanläggningar. För anläggningstyp väglänkar saknas vid investeringsplanering i allmänhet en noggrann och exakt beskrivning av vägutformningen, med undantag av tvärsektion. Därför behövs generella mått för en beskrivning av främst linjeföringen för ett vägobjekt, som i första hand bör vara grundad på linjeföringsmått, för att beskriva horisontell och vertikal linjeföring för vägar på landsbygd. För att utreda möjligheterna att införa linjeföringsmått har en analys gjorts av dels xyz-koordinater i VV:s vägdatabank och dels inmätta lutningar och krökningar i PMS-registret. I denna dokumentation redovisas resultatet av denna analys och jämförelse mellan de båda registren. Linköping januari 23 Arne Carlsson Delprojektledare vid VTI VTI notat 1-23

VTI notat 1-23

Innehållsförteckning Sid 1 Bakgrund 5 2 Syfte 5 3 Datakällor 6 3.1 VDB-data 6 3.2 PMS-data 7 4 Linjeföringsmått 8 4.1 Totalvärden för region VSÖ 8 4.2 GIS-beskrivning av valda sträckor 11 4.3 Detaljstudium av rv 36 och E4 Linköping Norrköping 13 5 Slutsatser 16 6 VDB-uttag samtliga vägverksregioner 16 Bilaga 1 Fördelning av väglängd på linjeföringsklass för några vägmiljöer i region VSÖ, beräknat på data från VDB, PMS 1998 respektive PMS 21. Bilaga 2 Linjeföring för rv 36 respektive E4 mellan Linköping och Norrköping. Bilaga 3 Linjeföringsklasser för objekt indelade efter region, län, vägtyp, vägkategori, hastighetsgräns och vägbredd. Ett urval poster. VTI notat 1-23

VTI notat 1-23

1 Bakgrund Vid investeringsplanering saknas i dag en noggrann och exakt beskrivning av vägutformningen, med undantag av tvärsektion. Därför behövs generella mått för en beskrivning av främst linjeföringen för ett vägobjekt. Det saknas ett kvalitativt system, grundat på linjeföringsmått, för att beskriva horisontell och vertikal linjeföring för vägar på landsbygd. VVs planeringsmodell KAN/EVA innehåller en klassificering av vägnätet på landsbygd enligt en siktklassbestämning. Siktklass bestäms formellt av andel siktlängd större än 3 m med mer än 7 % som siktklass 1 och mindre än 3 % som siktklass 4, den sämsta. Siktklass sätts ofta skönsmässigt och saknas i VDB för befintliga vägar. I VVs planeringsmodell EVA påverkar siktklass direkt olycksutfall för landsbygdsvägar. Motivet för detta är ett antal olycksstatistiska studier, som indikerat samband mellan siktlängd och variation i olycksutfall, olyckskvot med och utan egendomsskadeolyckor. De svenska undersökningarna härstammar från slutet på 7-talet och början på 8-talet. EVA-modellen är en ingenjörsmässig handpåläggning. Hastighet, fordonskostnader och utsläpp bestäms sedan av att VTI kopplat de fyra siktklasserna till var sin typisk väg med en horisontell och vertikal linjeföring uttryckt som radier, raksträckor och lutningar. 2 Syfte Syftet med föreliggande projekt är att utreda huruvida nuvarande xyz-koordinater i VDB respektive PMS genom måtten abs( z)/m och abs( φ)/m kan ersätta siktklassmåttet i vägplanering. Den vertikala linjeföringen beskrivs med måttet Rise and Fall (RF m/km) och den horisontella linjeföringen med måttet kurvighet mätt i radianer/km. Fördelarna skulle vara att dessa mått kan bestämmas objektivt och dessutom beräknas ur befintliga VDB-data för PDB-databaser. Hastigheter, fordonskostnader och utsläpp skulle kunna beräknas för objektets individuella abs( z)/m och abs( φ)/m-mått via modifieringar av nuvarande EVAsamband. Minimikraven för att gå över till abs( z)/m och abs( φ)/m-mått är att de har rimlig noggrannhet och att det finns ett förklaringsvärde för variation i olycksutfall som är ungefär lika bra som för siktklass. Som underlag för utvecklingen av linjeföringsmått analyseras x, y och z- koordinaterna i nya Nationella vägdatabasen (NVDB). Inläggningen av det statliga vägnätet blev klar sent hösten 21, dock med begränsad förekomst av uppgift om z-koordinat. NVDB bygger enbart på sammanställning av befintliga databaser. Beträffande z-koordinater finns en del redan i VDB och i övrigt tillkommer material från Lantmäteriets GGD 1 Dessutom skall finnas en konverteringsprogramvara som kan ge z-koordinat. Förutom det som redan finns i VDB kommer nya z-koordinater att tas fram en bit in på år 22. Vad beträffar kvaliteten på koordinatdata finns inga entydiga informationer. Bedömningen är att noggrannheten ligger i intervallet 2 6 meter men ovisst hur fördelningen är på (x,y,z). 1 Lantmäteriets databas för Geografiska GrundData. VTI notat 1-23 5

Som alternativ till NVDB skall undersökas om linjeföringsdata insamlade i samband med RST-mätningar av vägnätet kan användas. Vid dessa mätningar registreras lutning och krökning för var 2:e meter längs den mätta vägen. Vägverket har under många år genomfört vägytemätningar på det belagda vägnätet för att följa tillståndet hos vägytan. Därvid har även ovan nämnda linjeföringsdata insamlats och lagrats i något som benämns PMS databas. Som en första åtgärd skall kvalitet och noggrannhet på dessa data undersökas och jämföras med NVDB-data. I avvaktan på att erforderliga uppgifter ska finnas tillgängliga i NVDB, har regionvisa VDB-uttag inklusive koordinatdata (xyz) använts i det arbete som redovisas här. 3 Datakällor För beräkning av linjeföringsmått har två olika datakällor använts, båda från Vägverket. Dels vägdatabanken kompletterad med koordinatuppgifter för de olika vägavsnitten, dels ett register med PMS-data. Det senare härrör från Scandiakonsults årliga mätningar av huvudvägnätet. 3.1 VDB-data Ett datauttag från vägverkets vägdatabank erhölls i december år 21. Omfattningen var region VSÖ per den 1 september 21 och bestod av tre filer 339624 med filtyp ATR, KRD respektive FFD. Filen 339624.FFD innehåller en beskrivning av datauttaget. Filen 339624.ATR består av 24 65 poster med följande variabler: Tabell 3-1 Variabelinnehåll i VDB-uttag. Variabel Lopnr lan vagnr ordnnr vr lr knpa knpb ldatf sekta sektb lnklgd hast_f hast_b vägbredd vägkategori vägtyp Innehåll Löpnummer Län Vägnummer Ordningsnr som beskriver länkars ordning längs vägen Vägroll: 1 värdväg, 2 och 3 gästväg i/mot länkriktning Länkroll: 1 normal, 2 och 3 syskonlänk i fram/bakriktn, 4 gren Från_knutpunkt Till_knutpunkt Beskriver var ett företeelseobjekt börjar på länken Beskriver var ett företeelseobjekt slutar på länken Länklängd, avstånd i meter mellan knpa och knpb Tillåten hastihghet i vägens framriktning Tillåten hastihghet i vägens bakriktning Belagd vägbredd i meter med en decimal Vägkategori: europaväg, riksväg, primär länsväg Vägtyp: motorväg, motorled, 4-fältsväg, vanlig väg 6 VTI notat 1-23

Filen 339624.KRD består av 6 69 poster med följande innehåll: Tabell 3-2 Innehåll i koordinatfil. Variabel Lopnr X Y Z Innehåll Löpnummer X-koordinat Y-koordinat Z-koordinat Variabeln Lopnr knyter ihop de två filerna så att en post med attributdata kan ges rätt koordinatuppgifter. Ordningen mellan koordinatposterna längs vägen ges av ordningen i KRD-filen. 3.2 PMS-data Från ett på VTI befintligt register med PMS-data har ett uttag tagits fram för vägarna i region VSÖ. Först gjordes beräkningar med data från mätningar år 1998. Under februari 22 erhölls nya data från mätningar under år 21, dvs. så långt som möjligt avseende samma vägnät som uttaget från VDB. Tabell 3-3 Variabelinnehåll i PMS-register. Variabel BACKIGHET HAST KNPA KNPB KOMMUN KURVATUR LAN LGD LOPA LROLL LSTRKAID RSTOBJID RSTSEKTA RSTSEKTB VAGBR VAGKAT VAGNR VAGOBJID VAGTYP VROLL Innehåll Vägbanans lutning i färdriktningen relativt horisontalplanet. Anges i lutningsprocent. Positivt värde anger uppförsbacke i vägens riktning. Hastighetsgräns Kommunnummer Kurvatur anges som 1 dividerat med kurvradien i meter. Värdet innebär rak väg. Ett positivt värde anger sväng åt vänster i vägens riktning. Län Sektionens längd Löpande längd från länsgränsen till sektionens början Länkroll Länksträckans nummer identitet RST objekt identitet Längd in på sektionen där mätsträckan börjar Längd in på sektionen där mätsträckan slutar Vägbredd i decimeter Vägkategori Vägnummer Vägsträckeidentitet Vägtyp Vägroll VTI notat 1-23 7

Enskilda poster i PMS-uttaget har normalt längden 2 meter. Backighet och kurvatur mäts kontinuerligt och variabelvärdena utgör medelvärden för 2- metersavsnittet. 4 Linjeföringsmått Två linjeföringsmått beräknas och studeras för de olika datauttagen. Dels i vertikalled där absolutavvikelsen mellan successiva punkter summeras, dels i horisontalled där absolutvärdet av successiva vinkelförändringar summeras. De båda summorna divideras med aktuellt objekts längd vilket gett måtten Vertikalt: abs Z ) längd ( [meter/km] Horisontellt: abs ) längd ( ϕ [radianer/km] I VDB-uttaget finns (x,y,z)-uppgifter för varje punkt vilket direkt ger underlag för z-förändringarna. Vinkelförändringen φ för en punkt beräknas med hjälp av de två föregående enligt vektorformeln: P 1P2 * P2 P3 = P1 P2 * P2 P3 *cos( ϕ) Från PMS-uttaget används backighet, kurvatur och längd (RSTSEKTB RSTSEKTA). Z = lutning * längd φ = längd / radie = längd * kurvatur / 1 4.1 Totalvärden för region VSÖ Från PMS-registret exkluderas ett antal poster, nämligen de med längd under 2 meter och alla med vägkategori större än 3, dvs. sekundär länsväg etc. Vidare exkluderas alla enskilda poster som saknar uppgift om vägnummer, vägbredd, hastighet, vägtyp, vägkategori, kurvatur eller backighet. Dessutom tas poster inom knutpunkt eller på gästväg bort. Varje kvarvarande post ges en objektidentitet konstruerad som vägnummer-knpa-knpb-hast-breddkl där breddkl ges av följande tabell. Tabell 4-1 Vägbreddsklasser. Breddkl Vägbredd [dm] 1 <7 2 [7, 8[ 3 [8, 1[ 4 [1, 12[ 5 12 8 VTI notat 1-23

För alla poster med samma objektidentitet summeras längd, abs( Z) och abs( φ) och linjeföringen i plan och profil kan beräknas. Därefter bestäms klasstillhörigheten enligt följande indelning. Tabell 4-2 Indelning i linjeföringsklasser. Horisontellt/Vertikalt <1 meter/km 1 [1,3[ meter/km 2 3 meter/km 3 <.5 radianer/km 1 [.5, 1.25[ rad/km 2 1.25 rad/km 3 VDB-uttaget behandlas på motsvarande vis. En skillnad är att här exkluderas även poster med länkroll >2, dvs. syskonlänkar i bakriktningen och grenar. Nedanstående tabell visar totalsummor för de två fallen vid indelning på några olika klassificeringsvariabler. De två sista kolumnerna, rad/km och rf/km, beräknas som kvoter från respektive rads data. För PMS har objekt kortare än 1 meter exkluderats. VTI notat 1-23 9

Tabell 4-3 Linjeföringsmått för vägar i region VSÖ beräknat från VDBrespektive PMS-data. Källa breddkl hor ver lgd_rf [m] lgd_rad [m] rad rf rad/km rf/km VDB 4 3 772 3 882 432 3 216 4925..83 12.2 VDB 1 1 758 86 1 687 291 1 39 1729.2.62 6.1 VDB 2 2 171 725 2 14 626 1 991 34371.8.95 15.8 VDB 3 1 186 9 515 185 414. 2.5 41. VDB 1 1 56 458 1 59 941 495 1452.2.33 9.3 VDB 2 1 82 242 1 745 723 1 389 2319.1.8 12.9 VDB 3 668 72 626 767 1 332 11512.7 2.12 17.2 VDB 1 1 953 392 923 68 284 5425.5.31 5.7 VDB 1 2 596 13 577 163 29 861.1.36 14.4 VDB 1 3 1 936 9 17 3 475.5.28 43.5 VDB 2 1 658 77 633 195 479 447..76 6.7 VDB 2 2 1 111 89 1 83 35 883 17547.1.82 15.8 VDB 2 3 32 383 29 494 26 1236..87 38.2 VDB 3 1 146 698 13 488 276 896.6 2.12 6.1 VDB 3 2 464 56 444 429 899 8223.6 2.2 17.7 VDB 3 3 56 868 51 851 157 2392.5 3.3 42.1 VDB 1 92 15 873 194 1 68 12619.6 1.22 14. VDB 2 54 283 483 951 493 689.4 1.2 13.5 VDB 3 1 626 727 1 567 217 1 147 1889.7.73 11.6 VDB 4 331 72 324 153 163 3154.3.5 9.5 VDB 5 666 45 633 916 345 7812..54 11.7 PMS... 4 34 3 278 48467.9.52 12. PMS.. 1 1 785 28 644 1923.7.36 6.1 PMS.. 2 2 173 46 134 34722.2.62 16. PMS.. 3 75 56 94 2822. 1.25 37.3 PMS. 1. 2 725 58 678 28669.9.25 1.5 PMS. 2. 1 5 54 76 14434.6.76 14.4 PMS. 3. 33 18 641 5363.4 2.12 17.7 PMS. 1 1 1 441 2 318 864.9.22 6. PMS. 1 2 1 265 94 354 1936.4.28 15.3 PMS. 1 3 18 44 5 668.6.26 36.3 PMS. 2 1 285 42 211 1876.9.74 6.6 PMS. 2 2 686 9 518 1133.9.75 16.5 PMS. 2 3 33 22 3 1226.8.91 36.9 PMS. 3 1 58 66 115 45.9 1.96 6.9 PMS. 3 2 22 62 467 43.9 2.12 18.3 PMS. 3 3 23 9 59 926.6 2.48 38.8 PMS 1.. 853 36 774 12478.9.91 14.6 PMS 2.. 454 82 325 6354.6.72 14. PMS 3.. 1 512 6 63 17512.7.42 11.6 PMS 4.. 579 52 143 4996.7.25 8.6 PMS 5.. 634 54 27 7125.1.33 11.2 Jämförelser för olika vägmiljöer återfinns i bilaga 1. 1 VTI notat 1-23

4.2 GIS-beskrivning av valda sträckor De tillgängliga datakällorna används för att återge vägsträckningen med hjälp av ett GIS-program (ArcView), dels för riksväg 36 mellan Motala och Linköping, dels för E4 mellan Linköping och Norrköping. För VDB används x- och y- koordinaterna utan omräkning. För PMS, som bara ger längd och krökning, väljs samma startpunkt (x,y) som för VDB och startvinkeln mot x-axeln ges av VDBbeskrivningens två första punkter. Uppgifterna om längd, normalt 2 meter, och krökning används sedan för att successivt beräkna nästa punkt. Nedanstående figurer visar GIS-återgivningen av de två valda vägarna. I Figur 4-1 finns ett tema med vägar i region Sydöst, vidare fem olika teman som med lite grövre linjer (egentligen ett större antal punkter) återger väg 36. Det mörkgröna temat kommer från VDB-uttaget och sammanfaller med beskrivningen i vägtemat. Det ljusare gröna samt de två blå temana kommer från PMS 1998 och svarar mot tre olika startpunkter inne i Motala där rv 36 börjar, vid knutpunkt 853A126 (skyltad genväg mot Örebro) respektive knutpunkt 853A131 (korsning mellan rv36 och lv 211). Det röda temat är från PMS 21 och vägbeskrivningen startar i knutpunkt 853A126. Figur 4-1 Riksväg 36, sträckning enligt VDB respektive PMS. Figur 4-2 beskriver på motsvarande vis E4 mellan Linköping (854A123, Tift) och Norrköping (863A19). Violett tema är enligt VDB, mörkare grönt och brunt är från PMS 1998 i respektive riktning medan ljusare grönt och brunt är från PMS 21. Även för VDB finns två teman, men de ligger väldigt tätt med knappt 2 meter mellan linjerna. VTI notat 1-23 11

Figur 4-2 E4 mellan Linköping och Norrköping, enligt VDB respektive PMS. Både för rv 36 och för E4, oavsett riktning och dataunderlag, erhålls en markant avdrift åt vänster jämfört med vägens verkliga sträckning. För motsvarande vägavsnitt visas i Figur 4-3 till Figur 4-5 höjdprofilen längs vägen med data från de tre källorna. VDB-data innehåller z-koordinat för successiva punkter och väglängden beräknas som ackumulerat avstånd mellan xypunkter. Från PMS-data erhålls väglängden genom summering av mätobjektens längd (normalt 2 meter). Z-koordinaten beräknas med hjälp av uppgiften om backighet och med start i samma z-värde som VDB. Rv 36 Z-värde [m] 14 12 1 8 6 4 2 1 2 3 4 Väglängd [m] Z-vdb Z-PMS21 Z-PMS1998 Figur 4-3 Riksväg 36 från Motala till Linköping (853A126 till 854A123). 12 VTI notat 1-23

E4 norr 8 6 4 Z-värde [m] 2-2 1 2 3 4 5 Z-vdb Z-PMS21 Z-PMS1998-4 -6 Väglängd [m] Figur 4-4 E4 från Linköping till Norrköping (854A123 till 863A19). E4 söder 8 7 6 Z-värde [m] 5 4 3 2 Z-vdb Z-PMS21 Z-PMS1998 1 1 2 3 4 5 Väglängd [m] Figur 4-5 E4 från Norrköping till Linköping (863A19 till 854A123). 4.3 Detaljstudium av rv 36 och E4 Linköping Norrköping Avsnittet 853A126 854A123 av rv 36 (Från Motala genväg mot Örebro till Linköping E4, Tift) och E4 mellan Linköping och Norrköping (854A123 till 863A19) studeras i detalj. Först beräknas för varje enskild post i datauttagen linjeföringen i plan och profil och klass enligt Tabell 4-2 bestäms. Tabell 4-4 visar hur väglängden totalt för de tre vägavsnitten fördelar sig mellan de olika klasserna, dels horisontellt dels vertikalt, för de olika beskrivningarna. VTI notat 1-23 13

Tabell 4-4 Väglängdens fördelning på linjeföringsklasser horisontellt och vertikalt. Väg Beskriv- ning Längd [m] hor=1 hor=2 hor=3 ver=1 ver=2 ver=3 Rv36 VDB 36 69 61.8 25.8 12.3 62.4 31.3 6.3 PMS21 36 159 65.9 24.2 9.9 59. 34.2 6.9 PMS1998 36 723 64.6 25.1 1.3 57.8 35. 7.2 E4 norr VDB 39 444 91.1 8.4.5 79. 17.7 3.3 PMS21 39 372 92.8 7.2. 75.1 21. 4. PMS1998 39 739 91.8 8.1.2 75.9 2. 4.1 E4 söder VDB 39 23 9.7 8.5.9 79.8 16.7 3.5 PMS21 39 131 92.6 7.3.2 76.6 19.1 4.3 PMS1998 39 475 92.8 7..2 76. 19.6 4.5 Uppgifterna avseende längd i Tabell 4-4 har för VDB beräknats från (x,y)- punkterna. Av Tabell 4-5 framgår att de olika datakällorna för längre vägavsnitt på de tre objekten ger likartade värden för linjeföringen i profil. För rv 36 ger VDB ett värde mellan de två för PMS olika år. Däremot är det stor skillnad mellan VDB och PMS när linjeföringen i plan studeras enligt VDB är vägarna väsentligt krokigare. Generellt är krökningen 35 5 procent större i VDB jämfört med PMS. Tabell 4-5 Totala linjeföringsmått för olika vägar och beskrivningar. Väg Beskrivning Längd [m] Summa Linjeföringsmått absolutförändring z radianer z/km rad/km Rv36 VDB 36 69 42.2 22.2 1.96.61 PMS21 36 159 388.6 15.9 1.75.44 PMS1998 36 723 46.7 17. 11.7.46 E4 norr VDB 39 444 275.8 8.7 6.99.22 PMS21 39 372 294.1 5.5 7.47.14 PMS1998 39 739 288.5 6.2 7.26.16 E4 söder VDB 39 23 271.3 9.2 6.92.23 PMS21 39 131 294.5 5.6 7.53.14 PMS1998 39 475 289.7 6.1 7.34.16 14 VTI notat 1-23

För rv 36 ger Tabell 4-6 till och med Tabell 4-8 grundposternas samtidiga fördelning på hor- och verklass, räknat på posternas längd. Tabell 4-6 Rv 36 procentuell fördelning av längden (VDB). ver hor 1 2 3 Summa 1 43.7 16.1 2.1 61.8 2 12.6 1.3 2.9 25.8 3 6.1 4.9 1.3 12.3 Summa 62.4 31.3 6.3 1. Tabell 4-7 Rv 36 procentuell fördelning av längden (PMS 21). ver hor 1 2 3 Summa 1 42.3 2.4 3.2 65.9 2 11.4 1. 2.8 24.2 3 5.3 3.7.9 9.9 Summa 59. 34.2 6.9 1. Tabell 4-8 Rv 36 procentuell fördelning av längden (PMS 1998). ver hor 1 2 3 Summa 1 4.1 21.1 3.3 64.6 2 12.5 9.5 3.1 25.1 3 5.1 4.3.8 1.3 Summa 57.8 35. 7.2 1. För de olika vägarna bestäms homogena objekt det är successiva poster mellan par av A-punkter och med samma breddklass som bildar homogena objekt. Det är ett något skarpare krav än i avsnitt 4.1 där de olika ursprungsposterna inte behövde hänga ihop, bara befinna sig mellan samma A-punkter och med samma hastighet och breddklass. För varje objekt summeras vinkel- och höjdförändringar och måtten beräknas som i avsnitt 4. I bilaga 2 finns ett antal figurer som visar resultaten för VDB, PMS 21 och PMS 1998. Där finns också figurer som visar Tabell 4-4 successivt efter respektive väg (tabellen ger fördelningen för vägen som helhet, dvs. sista punkten i bilagans olika diagram). Sist i bilaga 2 finns en omgång figurer som visar absolut vinkelförändring uttryckt i radianer per km och absolut höjdförändring i meter per km beräknat per grundpost, dvs. mellan två xypunkter i VDB eller för ett 2-metersavsnitt från PMS. VTI notat 1-23 15

5 Slutsatser Vertikalt Horisontalt Ingen markant skillnad mellan materialen från VDB respektive PMS. Markant skillnad mellan materialen. PMS underskattar krökningen och ger höga andelar i bästa horisontalklassen. Studerade, unika vägavsnitt tyder på att PMS överskattar krökning åt vänster jämfört med krökning åt höger. Materialet från VDB förefaller mer pålitligt än det som erhålls från PMS som underlag för linjeföringsberäkning. 6 VDB-uttag samtliga vägverksregioner Motsvarande VDB-uttag som redovisas i 3.1 VDB-data har erhållits för Vägverkets alla sju regioner. Datauttagen har hanterats enligt följande: Inläsning av attributdata varvid en del poster exkluderas: Vägbredd< (uppgift saknas) Hastighet< (uppgift saknas) Vägtyp>6 (uppgift saknas) Vägkategori>3 (endast Ev, Rv och Plv tas med) Vägroll>1 (gästväg exkluderas) Länkroll>2 (syskonlänk i bakriktning och grenar exkluderas) Poster inom A-punkt Från respektive koordinatfil hämtas poster svarande mot selektionen av attributdata. Eventuella dubblettposter från koordinatfilen exkluderas varefter linjeföringen beräknas för varje löpnr svarar mot en post i attributfilen. Linjeföringsmåtten är medelvärden per km för summa absolutvärden av vinkeloch höjdförändring. För varje löpnr bestäms horisontal- och vertikalklass med klassgränser enligt tabell Tabell 4-2 Indelning i linjeföringsklasser. Efter linjeföringsberäkningen matchas resultatet ihop med attributdatafilen så att den för varje post innehåller uppgift om linjeföringsmått och -klass. De regionvisa filerna läggs ihop och summeras (PROC SUMMARY i SAS, CLASS reg lan vagtyp vagkat hast breddkl hor ver). Från filen med summorna selekteras poster där både hor och ver använts som CLASS-variabler samt motsvarande poster utan hor och ver. Alla CLASSvariabler före hor och ver konkateneras till en sorteringsnyckel. Genom inläsning av posterna i sorteringsordning kan den procentuella fördelningen av väglängden per hor * ver-klasss beräknas för samtliga kombinationer av CLASS-variabler. I bilaga 3 finns några valda rader från den resulterande tabellen med totalt 14 287 rader och innehåll enligt Tabell 6-1. Första raden i bilagan gäller totalt för rikets alla Europa- och riksvägar samt primära länsvägar. Därefter följer motsvarande totalvärden per region (sju rader), sedan motorväg totalt i riket respektive uppdelat på de olika breddklasserna följt av samma information för motortrafikled, 4- fältsväg samt vanlig väg. För vanlig väg finns också uppdelning dels på hastighetsgräns, dels på län. Den sista raden i bilagan är ett exempel där samtliga klassificeringsvariabler använts samtidigt. 16 VTI notat 1-23

Tabell 6-1 Kolumner i tabellen i bilaga 3. Kolumnrubrik Innehåll reg lan vagtyp vagkat hast breddkl FREQ TYP tlgd_rf [m] antal snittlgd [m] rad_km rf_km Vägverksregion Länsnummer Vägtyp Vägkategori Hastighetsgräns Breddklass Antal poster från VDB:s attributfiler som ligger till grund för radens uppgifter _TYPE_ för den post för vilken tlgd_rf till rf_km beräknas och som innehåller totalvärden för beräkning av andelarna hva11 osv. Total längd i meter räknat mellan xy-punkter Antal xy-punkter Genomsnittslängd mellan xy-punkter (tlgd_rf / antal) Genomsnittlig vinkelförändring per km beräknad från summerad absolut vinkelförändring mellan successiva xy-punkter Genomsnittlig höjdförändring per km beräknad från summerad absolut höjdförändring mellan successiva xy-punkter hv11 Längd i meter i horisontalklass 1 och vertikalklass 1 hv12 Längd i meter i horisontalklass 1 och vertikalklass 2 hv13 Längd i meter i horisontalklass 1 och vertikalklass 3 hv21 Längd i meter i horisontalklass 2 och vertikalklass 1 hv22 Längd i meter i horisontalklass 2 och vertikalklass 2 hv23 Längd i meter i horisontalklass 2 och vertikalklass 2 hv31 Längd i meter i horisontalklass 3 och vertikalklass 1 hv32 Längd i meter i horisontalklass 3 och vertikalklass 2 hv33 Längd i meter i horisontalklass 3 och vertikalklass 3 hva11 Procent av totala längden som hör till horisontalklass 1 och vertikalklass 1 hva33 Procent av totala längden som hör till horisontalklass 3 och vertikalklass 3 ha1 Procent av totala längden som hör till horisontalklass 1 ha2 Procent av totala längden som hör till horisontalklass 2 ha3 Procent av totala längden som hör till horisontalklass 3 va1 Procent av totala längden som hör till vertikalklass 1 va2 Procent av totala längden som hör till vertikalklass 1 va3 Procent av totala längden som hör till vertikalklass 1 VTI notat 1-23 17

VTI notat 1-23 18

VTI notat 1-23 Fördelning av väglängd på linjeföringsklass för några vägmiljöer i region VSÖ, beräknat på data från VDB, PMS 1998 respektive PMS 21. VDB år 21 PMS år 1998 PMS år 21 MV, 1-12 m 265 88 [meter] 269 16 [meter] 489 6 [meter] 56 88 [meter] VDB-rad VDB-rf PMS PMS ver ver ver ver hor 1 2 3 hor 1 2 3 hor 1 2 3 hor 1 2 3 1 62.2 17.. 79.2 1 62. 17.. 79. 1 66.4 3.9.1 97.4 1 65.2 33.1.1 98.4 2 3. 15.2. 18.3 2 3.1 15.2. 18.3 2 1.5 1. 2.4 2.8.7 1.5 3.9 1.4.2 2.5 3 1. 1.5.2 2.6 3.1.1..2 3..1..1 66.1 33.7.2 1. 66.1 33.7.2 1. 67.9 32..1 1. 66.1 33.9.1 1. MV, >=12 m 3 935 [meter] 4 38 [meter] 8 58 [meter] 12 86 [meter] VDB-rad VDB-rf PMS PMS ver ver ver ver hor 1 2 3 hor 1 2 3 hor 1 2 3 hor 1 2 3 1 35.2 4.1 3.1 42.4 1 35. 5.1 4.4 44.5 1 32.2 6.5 7. 45.7 1 72.3.9 4.4 77.6 2 2.5 33.3 6.3 42.1 2 3.1 3.5 5.8 39.3 2 3.7 47.3. 51. 2 3.3 16.5 1.1 2.8 3 1.3 7.2 7. 15.5 3 1.8 8. 6.4 16.2 3. 1.2 2.1 3.3 3. 1.6. 1.6 39. 44.6 16.4 1. 39.8 43.5 16.7 1. 35.9 55. 9.1 1. 75.6 19. 5.4 1. Bilaga 1 Sid 1 (2) MV, >=1 m 269 815 [meter] 273 54 [meter] 498 18 [meter] 519 74 [meter] VDB-rad VDB-rf PMS PMS ver ver ver ver hor 1 2 3 hor 1 2 3 hor 1 2 3 hor 1 2 3 1 61.8 16.8. 78.7 1 61.6 16.8.1 78.5 1 65.8 3.5.2 96.5 1 65.4 32.3.2 97.9 2 3. 15.5.1 18.6 2 3.1 15.5.1 18.7 2 1.5 1.8. 3.3 2.9 1.1. 2. 3.9 1.5.3 2.7 3 1. 1.6.3 2.8 3.1.1..2 3..1..1 65.7 33.8.4 1. 65.7 33.8.5 1. 67.4 32.4.2 1. 66.3 33.5.2 1. ML, >=12 m 23 273 [meter] 24 317 [meter] 77 4 [meter] 36 92 [meter] VDB-rad VDB-rf PMS PMS ver ver ver ver hor 1 2 3 hor 1 2 3 hor 1 2 3 hor 1 2 3 1 45.2 1.. 55.2 1 44.3 1.. 54.3 1 56.4 25.9. 82.3 1 38.9 38.4. 77.3 2 13.1 25.6 3.4 42.1 2 12.9 25.1 3.5 41.5 2 4. 13.5. 17.5 2 9. 13.2. 22.3 3 1.8.8.1 2.7 3 2.9 1..3 4.2 3.2...2 3.4...4 6.1 36.4 3.5 1. 6.2 36.1 3.8 1. 6.6 39.4. 1. 48.4 51.6. 1.

VDB år 21 PMS år 1998 PMS år 21 Vanlig väg, <7 m 844 15 [meter] 872 518 [meter] 841 4 [meter] 835 12 [meter] VDB-rad VDB-rf PMS PMS ver ver ver ver hor 1 2 3 hor 1 2 3 hor 1 2 3 hor 1 2 3 1 6.8 6.3.1 13.2 1 6.9 6.3.2 13.5 1 11. 22.1.3 33.4 1 11.6 2.8.3 32.7 2 17.6 31.5.8 49.9 2 17.5 31.2.8 49.5 2 8.8 37.1.9 46.8 2 9.2 36.1 1.4 46.7 3 5.6 29. 2.2 36.9 3 5.9 28.8 2.4 37.1 3 2.6 16.3.9 19.8 3 3.1 16.3 1.2 2.6 3. 66.8 3.2 1. 3.3 66.3 3.4 1. 22.5 75.5 2. 1. 23.9 73.2 2.9 1. Vanlig väg, 7-8 m 472 41 [meter] 491 917 [meter] 475 26 [meter] 449 9 [meter] VDB-rad VDB-rf PMS PMS ver ver ver ver hor 1 2 3 hor 1 2 3 hor 1 2 3 hor 1 2 3 1 8.3 5.4.1 13.8 1 8.4 5.6.1 14.1 1 19.7 27.6.3 47.6 1 2.1 26.7.4 47.1 2 21.7 41.8 1.2 64.7 2 21.5 41. 1.3 63.8 2 11.8 25.5.9 38.2 2 1.8 26.4 1.8 39.1 3 6.1 13.9 1.5 21.4 3 6.4 14.1 1.6 22. 3 2.3 1.7 1.2 14.2 3 2.7 1.1 1.1 13.8 36. 61.2 2.8 1. 36.3 6.7 3. 1. 33.8 63.8 2.4 1. 33.6 63.2 3.2 1. Vanlig väg, 8-1 m 1 545 668 [meter] 1 64 829 [meter] 1 494 344 [meter] 1 484 6 [meter] VDB-rad VDB-rf PMS PMS ver ver ver ver hor 1 2 3 hor 1 2 3 hor 1 2 3 hor 1 2 3 1 24.8 17.3.2 42.3 1 24.7 17.1.3 42.1 1 35.8 39.4.4 75.6 1 37.4 37.8.3 75.5 2 18.7 28.4.4 47.5 2 18.7 28..4 47.2 2 6.9 13.7.2 2.8 2 7.8 13.3.3 21.4 3 2.5 6.9.8 1.2 3 2.8 7..9 1.7 3 1.3 2.1.2 3.6 3 1. 1.8.3 3.1 46. 52.5 1.4 1. 46.3 52.2 1.6 1. 43.9 55.2.9 1. 46.2 52.9.9 1. Bilaga 1 Sid 2 (2) Vanlig väg, 1-12 m 51 23 [meter] 54 994 [meter] 52 94 [meter] 5 86 [meter] VDB-rad VDB-rf PMS PMS ver ver ver ver hor 1 2 3 hor 1 2 3 hor 1 2 3 hor 1 2 3 1 17.2 3..4 2.7 1 17.4 3.3.6 21.2 1 27. 22.2.5 49.8 1 28.5 21.9 1. 51.4 2 25.7 27.5.7 53.9 2 25.4 26.8.6 52.8 2 17.5 13.8.4 31.6 2 19.1 13.5.4 33. 3 7.7 1.9 6.8 25.5 3 8.2 11. 6.7 25.9 3 3.1 1.4 5.2 18.6 3 3.6 7. 5. 15.7 5.6 41.4 8. 1. 51.1 41. 7.9 1. 47.5 46.4 6.1 1. 51.2 42.4 6.3 1. VTI notat 1-23 Vanlig väg, >=12 m 67 6 [meter] 579 6 [meter] VDB-rad 61 25 [meter] VDB-rf 631 576 [meter] PMS PMS ver ver ver ver hor 1 2 3 hor 1 2 3 hor 1 2 3 hor 1 2 3 1 35.5 28.5.6 64.6 1 35.1 28.1.6 63.7 1 45.3 37.1 1.5 84. 1 48.4 35.5 1.4 85.3 2 1.9 18.1 1.6 3.6 2 11.1 18.1 1.7 3.9 2 4.7 7.9 1.9 14.5 2 4.3 7.7 1.5 13.5 3 1.2 2.2 1.3 4.7 3 1.6 2.5 1.4 5.4 3.4.7.4 1.4 3.4.5.3 1.2 47.6 48.9 3.5 1. 47.8 48.6 3.7 1. 5.4 45.7 3.8 1. 53.2 43.6 3.2 1.

VTI notat 1-23 Linjeföring för rv 36 respektive E4 mellan Linköping och Norrköping. Homogena objekt med avseende på bredd och hastighet Ackumulerad fördelning på horisontal- respektive vertikalklass Linjeföringsmått för grundposter Bilaga 2 Sid 1 (15)

Homogena objekt map breddklass och länk Rv36-VDB meter Rv36-VDB längdprocent Rv36-VDB antal objekt Summa av längd ver Summa av ver Antal av Obj-sista ver hor 1. 2. Totalt hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt 1 11493.8 226. 13753.8 1 31.3 6.2 37.5 1 5 2 7 2 9683.7 12375.6 2259.3 2 26.4 33.7 6.1 2 8 8 16 3 166. 71.7 876.7 3.5 1.9 2.4 3 1 2 3 Totalt 21343.6 15346.3 36689.8 Totalt 58.2 41.8 1. Totalt 14 12 26 Rv36-PMS 21 meter Rv36-PMS 21 längdprocent Rv36-PMS 21 antal objekt Summa av längd ver Summa av ver Antal av Obj-sista ver hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt 1 15395 5759 21154 1 42.6 15.9 58.5 1 7 3 1 2 3722 11283 155 2 1.3 31.2 41.5 2 5 9 14 Totalt 19117 1742 36159 Totalt 52.9 47.1 1 Totalt 12 12 24 Rv36-PMS 1998 meter Rv36-PMS 1998 längdprocent Rv36-PMS 1998 antal objekt Summa av längd ver Summa av ver Antal av Obj-sista ver hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt 1 1249 447 16537 1 34. 11. 45. 1 6 2 8 2 725 12936 2186 2 19.7 35.2 55. 2 6 1 16 Totalt 1974 16983 36723 Totalt 53.8 47. 1 Totalt 12 12 24 Bilaga 2 Sid 2 (15) Rv36 homogena objekt Abs(rad)/km Rv36 homogena objekt Abs( Z)/km 2.5 3. VTI notat 1-23 2. 1.5 1..5. 1 2 3 4 VDB Abs(rad)/km PMS21 Abs(rad)/km PMS1998 Abs(rad)/km 25. 2. 15. 1. 5.. 1 2 3 4 VDB Abs( z)/km PMS21 Abs( z)/km PMS1998 Abs( z)/km

VTI notat 1-23 Homogena objekt map breddklass och länk E4N-VDB meter E4N-VDB längdprocent E4N-VDB antal objekt Summa av längd ver Summa av ver Antal av Obj-sista ver hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt 1 3559 8885 39444 1 77.5 22.5 1 1 17 3 2 Totalt 3559 8885 39444 Totalt 77.5 22.5 1 Totalt 17 3 2 E4N-PMS 21 meter Rv36-PMS 21 längdprocent E4N-PMS 21 antal objekt Summa av längd ver Summa av ver Antal av Obj-sista ver hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt 1 28634 1738 39372 1 72.7 27.3 1 1 13 4 17 Totalt 28634 1738 39372 Totalt 72.7 27.3 1 Totalt 13 4 17 E4N-PMS 1998 meter Rv36-PMS 1998 längdprocent Summa av längd ver Summa av ver Antal av Obj-sista ver hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt 1 29825 9914 39739 1 75.1 24.9 1 1 9 4 13 Totalt 29825 9914 39739 Totalt 75.1 24.9 1 Totalt 9 4 13 Bilaga 2 Sid 3 (15) E4N homogena objekt Abs(rad)/km E4N homogena objekt Abs( Z)/km.5.45.4.35.3.25.2.15.1.5 1 2 3 4 VDB Abs(rad)/km PMS21 Abs(rad)/km PMS1998 Abs(rad)/km 25. 2. 15. 1. 5.. 1 2 3 4 VDB Abs( z)/km PMS21 Abs( z)/km PMS1998 Abs( z)/km

Homogena objekt map breddklass och länk E4S-VDB meter E4S-VDB procent E4S-VDB antal objekt Summa av längd ver Summa av ver Antal av Obj-sista ver hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt 1 2843.1 6859.4 35289.4 1 72.5 17.5 9. 1 15 3 18 2 73.3 3183.7 3913.75 2 1.9 8.1 1. 2 1 1 2 Totalt 2916.1 143 3923.2 Totalt 74.4 25.6 1 Totalt 16 4 2 E4S-PMS 21 meter E4S-PMS 21 antal objekt Summa av längd ver Summa av ver Antal av Obj-sista ver hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt 1 29462 9669 39131 1 75.3 24.7 1 1 13 3 16 Totalt 29462 9669 39131 Totalt 75.3 24.7 1 Totalt 13 3 16 E4S-PMS 1998 meter E4S-PMS 1998 antal objekt Summa av längd ver Summa av ver Antal av Obj-sista ver hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt 1 29181 1294 39475 1 73.9 26.1 1 1 1 3 13 Totalt 29181 1294 39475 Totalt 73.9 26.1 1 Totalt 1 3 13 Bilaga 2 Sid 4 (15) E4S homogena objekt Abs(rad)/km E4S homogena objekt Abs( Z)/km VTI notat 1-23 1.9.8.7.6.5.4.3.2.1 1 2 3 4 VDB Abs(rad)/km PMS21 Abs(rad)/km PMS1998 Abs(rad)/km 3. 25. 2. 15. 1. 5.. 1 2 3 4 VDB Abs( z)/km PMS21 Abs( z)/km ack.längd

VTI notat 1-23 Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Rv36 VDB hor-klasser 1 2 3 4 hor=1+2 hor=1 Procent Rv36 VDB ver-klasser 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 ver=1+2 ver=1 Rv36 PMS 21 hor-klasser Rv36 PMS 21 ver-klasser Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 hor=1 hor=1+2 Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 ver=1 ver=1+2 Bilaga 2 Sid 5 (15) Rv36 PMS 1998 hor-klasser Rv36 PMS 1998 ver-klasser Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 hor=1 hor=1+2 Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 ver=1 ver=1+2

E4N VDB hor-klasser E4N VDB ver-klasser Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 hor=1+2 hor=1 Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 hor=1+2 hor=1 E4N PMS 21 hor-klasser E4N PMS 21 ver-klasser Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 hor=1 hor=1+2 Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 ver=1 ver=1+2 Bilaga 2 Sid 6 (15) E4N PMS 1998 hor-klasser E4N PMS 1998 ver-klasser VTI notat 1-23 Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 hor=1 hor=1+2 Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 5 1 15 2 25 3 35 4 ver=1 ver=1+2

VTI notat 1-23 Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 E4S VDB hor-klasser 1 2 3 4 hor=1+2 hor=1 Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 E4S VDB ver-klasser 1 2 3 4 hor=1+2 hor=1 E4S PMS 21 hor-klasser E4S PMS 21 ver-klasser Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 hor=1 hor=1+2 Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 ver=1 ver=1+2 Bilaga 2 Sid 7 (15) E4S PMS 1998 hor-klasser E4S PMS 1998 ver-klasser Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 5 1 15 2 25 3 35 4 hor=1 hor=1+2 Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 5 1 15 2 25 3 35 4 ver=1 ver=1+2

VTI notat 1-23 25 2 Rv 36 grundposter VDB abs(rad) /km 15 1 5 1 2 3 4 PMS21 abs(rad) /km PMS1998 abs(rad) /km Bilaga 2 Sid 8 (15)

Rv 36 grundposter 5 4 VDB abs(rad) /km VTI notat 1-23 3 2 1 1 2 3 4 PMS21 abs(rad) /km PMS1998 abs(rad) /km Bilaga 2 Sid 9 (15)

VTI notat 1-23 35 3 25 Rv 36 grundposter VDB abs(z) [m/km] 2 15 1 5 1 2 3 4 PMS21 abs(z) [m/km] PMS1998 abs(z) [m/km] Bilaga 2 Sid 1 (15)

Rv 36 grundposter 14 12 1 VDB abs(z) [m/km] VTI notat 1-23 8 6 4 2 1 2 3 4 PMS21 abs(z) [m/km] PMS1998 abs(z) [m/km] Bilaga 2 Sid 11 (15)

VTI notat 1-23 5 4 E4N grundposter VDB abs(rad) /km 3 2 1 1 2 3 4 PMS21 abs(rad) /km PMS1998 abs(rad) /km Bilaga 2 Sid 12 (15)

E4N grundposter 14 12 1 VDB abs(z) [m/km] VTI notat 1-23 8 6 4 2 1 2 3 4 Abs(Z) [m/km] PMS1998 abs(z) [m/km] Bilaga 2 Sid 13 (15)

VTI notat 1-23 5 4 E4S grundposter VDB abs(rad) /km 3 2 1 1 2 3 4 PMS21 abs(rad) /km PMS1998 abs(rad) /km Bilaga 2 Sid 14 (15)

E4S grundposter 14 12 1 VDB abs(z) [m/km] VTI notat 1-23 8 6 4 2 1 2 3 4 PMS21 abs(z) [m/km] PMS1998 abs(z) [m/km] Bilaga 2 Sid 15 (15)

VTI notat 1-23 Bilaga 3 Linjeföringsklasser för objekt indelade efter region, län, vägtyp, vägkategori, hastighetsgräns och vägbredd. Ett urval poster. Bilaga 3 Sid 1 (2)

hor [rad/km] ver [m/km] min: 1 3.24.4. Gränser:.5 1 max: 25 583 211 656 123 185 614 996 1.25 3 MV 1 1 Ev 1 <7 ML 2 2 Rv 2 7-8 ML2+1 3 3 Plv 3 8-1 4-f 4 4 1-12 VV 5 5 >=12 VV2+1 6 128 64 32 16 8 4 2 1 XY-punkter Längd [m] per linjeföringsklass Procent per linjeföringsklass Procent för marginalsummor reg lan vagtyp vagkat hast breddkl hor ver obsnr FREQ TYP tlgd_rf [m] antal snittlgd [m] rad_km rf_km hv11 hv12 hv13 hv21 hv22 hv23 hv31 hv32 hv33 hva11 hva12 hva13 hva21 hva22 hva23 hva31 hva32 hva33 ha1 ha2 ha3 va1 va2 va3 3 3 1 2333 25 583 211 656123 39..9 13.5 4684222 3819557 82897 3845432 721746 27261 1178297 3951854 531845 18.3 14.9.3 15. 28.2 1.1 4.6 15.4 2.1 33.6 44.3 22.1 37.9 58.6 3.5 vm 3 3 39985 4625 128 5 945 928 145462 4.9 1. 15.2 524598 835175 2554 784563 2189965 12321 32839 99818 146855 8.8 14..4 13.2 36.8 2. 5.4 16.8 2.5 23.3 52. 24.7 27.4 67.7 4.9 vmn 3 3 49332 2868 128 3 14 13 77142 39.1 1. 13. 66356 43134 96 368547 77943 142 15551 571672 57485 22. 13.4.3 12.2 25.6.5 5.1 19. 1.9 35.7 38.3 26. 39.4 57.9 2.7 vn 3 3 57822 258 128 5 96 881 72811 7..6 11.6 151537 1195565 9552 735517 1381396 1887 8215 155786 1676 29.5 23.5.2 14.4 27.1.4 1.6 3.1.3 53.1 41.9 5. 45.5 53.6.9 vsk 3 3 6388 2558 128 1 622 88 7753 21.1.8 13.5 362781 284536 1768 29167 46924 1464 32172 222742 2146 22.4 17.5.7 12.9 28.9.6 2. 13.7 1.3 4.6 42.4 17. 37.2 6.2 2.6 vso 3 3 68526 49 128 4 3 772 85211 47.3.8 12.2 953392 59613 1936 65877 111189 32383 146698 46456 56868 23.7 14.8.3 16.3 27.6.8 3.6 11.5 1.4 38.7 44.7 16.6 43.6 53.9 2.5 vst 3 3 7954 158 128 1 277 625 6513 19.7 1.1 13.2 146779 1882 2516 2996 339543 1855 8528 18823 314 11.5 14.7.2 22.8 26.6.8 6.3 14.7 2.3 26.4 5.2 23.4 4.6 56. 3.4 vvae 3 3 8417 4732 128 4 595 112 133431 34.4 1.3 14.8 531574 316817 1422 79797 95497 65211 36994 13581 22871 11.6 6.9.3 17.4 2.8 1.4 7.9 29.4 4.4 18.8 39.6 41.7 36.8 57.1 6.1 1 3 3 1261 75 32 1 227 784 35747 34.3.4 1.5 565317 351991 6286 7436 177336 11145 14564 26791 3916 46. 28.7.5 5.7 14.4.9 1.2 2.2.3 75.2 21.1 3.7 53. 45.3 1.7 1 1 2 2 1271 7 36 1 74 52 2.6.5 8.2 624 119 152 179 58.1 11.1. 14.1 16.7.... 69.2 3.8. 72.2 27.8. 1 2 2 3 1276 1 36 94 6 15.7 1.1 4.5 94..... 1..... 1.... 1. 1 3 3 3 1278 16 36 12 45 366 32.9.7 12.2 75 5319 3472 1428 128 794 153 6.2 44.2. 28.8 11.9. 1.1 6.6 1.3 5.4 4.7 8.9 36.1 62.6 1.3 1 4 3 3 1286 562 36 1 72 76 3129 34.6.4 1.4 494435 31414 5735 5714 156849 961 12144 2685 2695 46.1 29.3.5 5.3 14.6.8 1.1 1.9.3 75.9 2.8 3.3 52.5 45.8 1.6 1 5 3 3 1296 164 36 141 811 4294 33..5 11.3 6958 32539 551 9671 1888 199 2292 5312 168 49. 22.9.4 6.8 13.3 1.4 1.6 3.7.8 72.3 21.5 6.1 57.5 4. 2.5 2 3 3 1757 116 32 116 153 3329 34.9.6 11.3 55861 11287 1465 12757 22241 151 2431 7542 1517 48.1 9.7 1.3 11. 19.1.9 2.1 6.5 1.3 59.1 31. 9.9 61.2 35.4 3.5 2 3 3 3 1767 15 36 3 48 256 13.6 1.9 18.5 15 97 677 2484 117 3..... 2.8 19.5 71.4 3.4 3. 2.8 94.2 22.5 71.4 6.2 2 4 3 3 1773 9 36 7 11 25 34.7.6 6.9 528 358 89 149 558 126 7.7 5.. 12.5 2.1. 7.9. 1.8 75.8 14.6 9.6 91.1 7.1 1.8 2 5 3 3 178 92 36 15 563 2868 36.8.6 11.3 5728 1929 1465 11866 2293 954 1196 558 1273 48.1 1.4 1.4 11.2 2.9.9 1.1 4.8 1.2 59.8 33.1 7.1 6.4 36.1 3.5 4 3 3 232 529 32 216 486 964 23.9 1.2 14. 53279 45975 126 15916 3581 3574 1447 41154 6182 24.6 21.2.1 7.4 16.5 1.7 6.7 19. 2.9 45.9 25.5 28.5 38.6 56.8 4.6 4 1 3 3 2312 21 36 5 645 284 19.9 2.6 15.2 385 756 139 64 25 411 39 6.8 13.4. 2.5 1.1. 4.4 71.1.7 2.2 3.6 76.2 13.7 85.6.7 4 2 3 3 232 78 36 41 355 1979 2.9 1.2 14.7 5453 2152 19 1494 119 2721 816 1843 13.2 52...5 3.6.3 6.6 19.4 4.5 65.2 4.4 3.4 2.2 75. 4.7 4 3 3 3 2329 152 36 48 68 2372 2.3 1.6 13.7 4592 3376 89 6176 1456 428 591 1221 735 9.6 7..2 12.8 3.3.9 12.3 25.4 1.5 16.8 44. 39.2 34.7 62.7 2.6 4 4 3 3 2339 194 36 78 57 2916 26.9 1. 13.5 31753 6881 37 7659 13928 2432 2834 9868 3178 4.4 8.8. 9.7 17.7 3.1 3.6 12.6 4. 49.2 3.6 2.2 53.8 39. 7.2 4 5 3 3 2349 84 36 42 849 1513 28.3.9 14.6 1196 13442 1751 5764 595 2755 758 388 25.9 31.4. 4.1 13.5 1.4 6.4 16.5.9 57.3 18.9 23.8 36.4 61.3 2.3 5 3 3 2964 21474 32 23 823 662 6443 39.7 1. 13.6 391344 336458 752 3722667 695889 255939 1145585 3872213 519296 16.4 14.1.3 15.6 29.2 1.1 4.8 16.3 2.2 3.9 45.9 23.2 36.8 59.6 3.6 5 1 3 3 2974 5387 36 8 726 9 22162 39.4 1.2 14.9 84655 851149 12567 117172 2897126 74629 484588 2184624 245861 9.2 9.8.1 13.4 33.2.9 5.6 25. 2.8 19.1 47.5 33.4 28.2 68. 3.8 5 2 3 3 2984 3615 36 3 613 454 98862 36.6 1. 13.6 421423 35921 3775 73262 119919 45749 24311 61717 8154 11.7 9.9.1 2.3 3.7 1.3 6.7 17.1 2.2 21.7 52.2 26.1 38.6 57.7 3.6 5 3 3 3 2994 7382 36 7 535 163 179164 42.1.8 12.5 1635192 1323737 25561 1262156 221278 6928 39545 78667 11159 21.7 17.6.3 16.8 26.8.8 4.1 1.4 1.5 39.6 44.4 16. 42.6 54.8 2.6 5 4 3 3 34 113 36 558 965 1778 31.6 1.2 15.8 64399 7164 4813 9641 164939 182 31178 84258 23533 11.5 12.8.9 17.2 29.5 3.3 5.6 15.1 4.2 25.2 49.9 24.9 34.3 57.4 8.3 5 5 3 3 314 3987 36 3 389 179 8317 4.8.7 12.7 984676 758816 2833 4676 764827 56433 77173 199555 58689 29.1 22.4.8 13.6 22.6 1.7 2.3 5.9 1.7 52.3 37.8 9.9 44.9 5.8 4.2 5 3 3 3 324 56 4 1 77 593 17. 3.2 19.6 691 664 1566 1256 126 2945 1695 6.9 6.6. 15.5 12.5. 12.5 29.2 16.8 13.4 28. 58.6 34.9 48.3 16.8 5 5 3 3 36 3941 4 1 145 927 59 22.9 2.2 17.2 5962 5365 4867 11629 173522 18982 177559 449811 1653 4.4 4.6.4 9.7 15.1 1.7 15.5 39.3 9.3 9.5 26.5 64. 29.6 59. 11.4 5 7 3 3 312 7458 4 4 172 218 14642 28.5 1.6 16.5 232889 233311 15915 483244 92363 71951 43115 1552491 227799 5.6 5.6.4 11.6 22.1 1.7 1.3 37.2 5.5 11.6 35.4 53. 27.5 64.9 7.6 5 9 3 3 318 917 4 15 52 241 357983 42..8 13.1 2417499 224144 41414 2735921 513329 149819 513395 185562 181778 16.1 13.4.3 18.2 34.1 1. 3.4 12.3 1.2 29.8 53.3 16.9 37.6 59.9 2.5 5 11 3 3 324 12 4 3 443 198 45456 75.7.5 11.3 12834 153324 12825 39137 726498 15187 22356 1194 1495 35.1 3.6.4 11.4 21.1.4.6.3. 66.1 32.9 1. 47.1 52..9 Bilaga 3 Sid 2 (2) VTI notat 1-23 2 5 2 3 3 5964 142 1 112 425 5319 21.1 1.1 15.3 5313 19269 22337 37827 514 5681 17411 474 4.7 17.1. 19.9 33.6.5 5.1 15.5 3.6 21.9 54. 24.2 29.6 66.3 4.1 3 5 2 3 3 7643 119 1 126 354 1964 64.3.9 1.8 17719 3375 262 45425 37875 576 3314 1782 727 14. 2.7.2 36. 3..5 2.6 13.5.6 16.9 66.4 16.7 52.6 46.2 1.2 4 5 2 3 3 923 133 1 118 24 377 31.4 1.2 17.6 252 1613 2763 55539 643 3649 39589 2924 2.1 9.. 2.3 47..5 3.1 33.5 2.5 11.1 49.9 39. 7.6 89.4 3. 5 5 2 3 3 1934 122 1 112 757 269 54.5 1.1 13. 989 6697 1978 42546 692 7693 2445 1837 8.7 5.9. 16.9 37.7.6 6.8 21.6 1.6 14.6 55.3 3.1 32.4 65.3 2.2 6 5 2 3 3 12452 141 1 137 559 3491 39.4 1.1 14.2 7287 5169 329 24122 58765 1836 1169 24965 3478 5.3 3.8.2 17.5 42.7 1.3 8.4 18.1 2.5 9.3 61.6 29.1 31.3 64.6 4.1 7 5 2 3 3 1432 47 1 31 934 78 45.1.8 1.2 8773 59 252 12615 754 1724 657 35 27.5.2.8 39.5 23.5. 5.4 2.1 1.1 28.4 63. 8.6 72.4 25.7 1.9 8 5 2 3 3 15485 136 1 116 795 2291 51. 1. 12.3 5999 8869 38569 38488 2328 923 1173 168 5.1 7.6. 33. 33. 2. 7.9 1. 1.4 12.7 68. 19.3 46.1 5.6 3.4 9 5 2 3 3 16525 121 1 153 841 877 19. 1. 7.2 18969 368 167 12589 8487 5945 1475 12.3.2. 68.9 8.2. 5.5 3.9 1. 12.6 77.1 1.3 86.8 12.3 1. 1 5 2 3 3 17775 18 1 92 872 245 45.4.9 15.8 9472 6653 15 11473 54496 1478 163 763 485 1.2 7.2.2 12.4 58.7 1.6 1.1 8.2.5 17.5 72.6 9.9 23.7 74. 2.3 12 5 2 3 3 19759 475 1 274 26 1375 19.9.9 13.8 429 44331 538 3669 11416 679 793 37421 573 14.7 16.2.2 13.4 37..2 2.9 13.6 1.8 31. 5.6 18.4 3.9 66.8 2.3 13 5 2 3 3 21488 9 1 61 421 1829 33.6 1.5 17.9 1275 844 6245 19293 1241 571 23184 3638 2.1 1.4. 1.2 31.4 2. 9.3 37.7 5.9 3.5 43.6 53. 21.5 7.5 7.9 14 5 2 3 3 23726 53 1 462 19 148 33. 1.4 13.6 3518 1343 843 118664 57717 7778 58125 151512 19318 7.6 2.8.2 25.7 12.5 1.7 12.6 32.8 4.2 1.6 39.9 49.5 45.9 48.1 6. 17 5 2 3 3 25792 154 1 215 897 5785 37.3 1.3 16.2 12954 1573 26 3978 57736 149 16999 63366 12739 6. 4.9.1 18.4 26.7.7 7.9 29.4 5.9 11. 45.9 43.1 32.3 61. 6.7 18 5 2 3 3 2744 136 1 112 12 381 29.4 1.2 16.3 8615 34727 217 7298 18572 371 7318 3466 173 7.7 31..2 6.5 16.6 2.7 6.5 27.2 1.5 38.9 25.8 35.3 2.7 74.8 4.5 19 5 2 3 3 28971 83 1 64 45 1519 42.2 1. 13.1 8994 428 824 31632 516 588 871 1293 14..7. 12.5 49.4.8 7.9 12.6 2. 14.7 62.7 22.6 34.5 62.7 2.8 2 5 2 3 3 335 324 1 33 988 12 33.1 1.5 14.1 297 853 31429 16741 1926 6566 9214 9227 6.3 2.4. 9.5 32.2.6 18.3 27.8 2.8 8.7 42.3 48.9 34.1 62.5 3.4 21 5 2 3 3 3297 142 1 147 897 3365 44. 1. 12.4 626 16582 96 37168 61261 98 11789 11872 1942 4.2 11.2.1 25.1 41.4.7 8. 8. 1.3 15.5 67.2 17.3 37.3 6.7 2. 22 5 2 3 3 3377 122 1 133 187 2574 51.7.9 17. 1449 12824 48 8351 8992 2983 2149 12169 369 1.1 9.6.4 6.3 66.9 2.2 1.6 9.1 2.8 11.1 75.4 13.5 9. 85.7 5.4 23 5 2 3 3 35432 174 1 299 117 612 48.9.8 14.4 22781 42279 218 6753 11922 15732 4216 23356 3812 7.6 14.1.1 22.6 39.9 5.3 1.4 7.8 1.3 21.8 67.7 1.5 31.6 61.8 6.6 24 5 2 3 3 37234 17 1 278 23 3419 81.4.6 11.8 7124 56362 63747 7132 17 8711 4924 891 25.6 2.3. 22.9 25.6.4 3.1 1.8.3 45.8 48.9 5.2 51.6 47.7.7 25 5 2 3 3 3918 146 1 231 516 2947 78.6.5 1.6 15859 5883 132 24773 329 215 288 933 745 45.7 25.1.1 1.7 13.1.1.9 4..3 7.9 23.9 5.3 57.3 42.2.5 vvae 17 5 3 9 5 3 3 9284 5 252 4 759 12 39.7 1.3 14.9 13 1797 2662 17 2.7.. 37.8... 55.9 3.6 2.7 37.8 59.5 4.5 55.9 3.6