Oljepalmen Oljepalmer växer naturligt i Afrika. Därifrån har de spridits och de odlas nu på många håll i tropikerna. Det går att skörda en stor mängd oljepalmfrukter från varje palm, och ett område med oljepalm kan producera mycket mer matolja än ett lika stort område med raps i Sverige. Mest oljepalmer odlas nu i Indonesien och Malaysia. En hög palm med grov stam och mycket frukt Oljepalmen har grov stam och blir oftast omkring 15 meter hög. En del palmer kan bli ända upp till 30 meter höga och 200 år gamla. Kronan är stor och tät med blanka hängande blad. Blommorna växer tillsammans med bladen i stora gyllene blomklasar. Frukterna sitter i toppen av trädet i stora klasar. Det kan finnas upp till 4 000 frukter i varje klase. Varje frukt är starkt glänsande orange. Det finns flera förädlade sorters oljepalm. Mängden frukt är större på de odlade palmerna än på de vilda. En del sorter har också kortare stam. Det underlättar skörden. Massor av olja Under fruktens yttre skal ligger ett gult oljerikt lager som är 5 10 mm tjockt. Detta fruktkött består till ungefär 50 procent av olja. Den oljan kallas palmolja. Längre in i frukten finns ett mörkt frö som också är rikt på olja. Den oljan kallas för palmkärnolja. De två oljorna har olika egenskaper. Palmoljan har en bra konsistens och behöver inte härdas för att bli användbar till margarin. Härdning är en kemisk process som omvandlar vegetabilisk olja till fett med fastare konsistens och det är dyrt och komplicerat. Palmoljans goda egenskaper och låga pris har gjort att den används både som matolja och för att göra margarin. På ett hektar (100 gånger 100 meter) med oljepalmer i Nicaragua räcker frukterna till 6 600 kg olja varje år. Detta motsvarar behovet av matolja för 300 människor! En enda palm räcker till att förse två människor med matolja året om! En palm kan försörja två personer med matolja! I södra och mellersta Sverige odlas raps. De gula rapsfälten syns väl i landskapet när rapsen blommar. Från raps får man också matolja. Men mängden olja från ett hektar raps blir mycket mindre än från ett hektar oljepalmer. Ett område med välskötta oljepalmer ger mer än sex gånger så mycket matolja som ett lika stort område med raps. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 2 (sida 1 av 2)
Att fundera på: 1. Hur hög blir en oljepalm jämfört med svenska träd? 2. Finns det andra palmer som producerar något som går att äta? 3. Vad har alla de länder där man odlar oljepalm gemensamt? Titta på en karta! 4. Hur många procent av världens oljepalmsfrukter produceras i Malaysia och Indonesien? 5. Jämför produktionen av oljepalmsfrukter med produktionen av soja (Elevblad 8). Vilket är mest? Oljepalmen kommer ursprungligen från Afrika I vilka länder odlar man oljepalmer? Från sitt afrikanska hem har oljepalmen spridits till andra kontinenter. Slavarna tog med sin användbara palm till Brasilien för omkring 200 år sedan. Köpmän och kolonialister tog med den till Sydostasien. Den fraktades med holländska skepp till Java i Indonesien 1848. År 1875 lär de första oljepalmerna ha planterats i Malaysia. Malaysia har nu den största produktionen av oljepalmsfrukter. Stora områden har också planterats i Indonesien. Nigeria ligger inom det område i Afrika där oljepalmen växer naturligt. Där finns också stora arealer med oljepalmer. Malaysia 2,5 11,8 3,4 milj. ton Indonesien 8 milj. ton Nigeria 56,6 milj. ton Thailand 34 milj. ton Colombia Övriga Nästan hälften av världens oljepalmsfrukter produceras i Malaysia (Källa: FAO) Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, 170 81 Solna Tel: 08-624 74 00 Fax: 08-85 13 29 www.wwf.se, E-post: info@wwf.se VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 2 (sida 2 av 2)
Odling av oljepalm i Indonesien Nya odlingar är en av de största orsakerna till att tropiska skogar försvinner. Oljepalm är en av de grödor som ökar mest. Samtidigt är palmolja viktig för många människor. Det gäller att odla den med stor hänsyn till miljön. Stora företag i samarbete med småproducenter I Indonesien har man odlat oljepalmer under lång tid men från 1977 har odlingen ökat snabbt. Lokalbefolkningens små plantager har var mycket viktiga för utvecklingen. Bybor som tidigare varit arbetare blev småbrukare och började samarbeta med de stora bolagen. Till att börja med var samarbetet bra. Plantageföretagen lärde bönderna en del om hur man odlar oljepalmer. Men efter ett tag blev det mindre bra. Småbönderna blev mer och mer beroende av de stora företagen. Företagen bestämmer priserna för bönderna. Priset som bönderna får täcker knappt kostnaderna för produktionen. Många småbrukare har dessutom stora lån som ska betalas av. Tropikskog blir oljepalmsplantage Oljepalmer odlas i områden där det tidigare växte regnskog. En av Jordens mest artrika naturtyper, den tropiska regnskogen, försvinner i allt snabbare takt. Djur och växter riskerar att utrotas och människorna kan inte fortsätta sin traditionella livsföring. Ungefär 15 miljoner hektar försvinner varje år, vilket motsvarar 1/3 av Sverige. I regnskogarna myllrar det av liv, hälften av Jordens alla sorters växter och djur finns här. Regnskogen har sedan urminnes tid varit hem för många människor. De har lärt sig leva på att samla frukter och jaga i god samklang med naturen. Under århundraden har de lärt sig saker om skogens växter och djur som ofta ingen annan vet. Regnskogen har sedan urminnes tid varit hem för människor och djur. De flesta av regnskogens växter och djur klarar sig inte när man hugger ner skogen. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 3 (sida 1 av 2)
Oljepalmen är viktig för många människor Trots problemen med oljepalmsodling så tycker många människor som sysslar med odlingen att oljepalmen är en bra gröda. Det finns inte så många andra odlade grödor som trivs i de områden där oljepalmen odlas. Indonesien har en snabbt ökande befolkning som måste försörja sig och det traditionella livet i regnskogen fungerar bara om man inte är för många. Oljepalmodlarna är ofta invandrare från andra områden i Indonesien. De har inte samma traditioner och inte Följder av att tropisk regnskog blir oljepalmsplantage Livsmiljön för människorna som traditionellt levt i skogen försvinner. Mellan 80 och 100 procent av de däggdjur, reptiler och fåglar som fanns i ursprungsskogen överlever inte i oljepalmsplantager. Ofta drabbas områden där det finns orangutanger och andra apor. Plantagen anläggs på stora ytor, vilket gör det svårt för tigrar, elefanter och andra djur som behöver mycket mark. Att bränna skog är en vanlig metod för att röja mark. Trots att det numera är förbjudet på många håll anläggs fortfarande bränder. Ibland blir de svåra att kontrollera. Man jagar och dödar djur som ses som skadedjur på oljepalmplantagerna. Man använder konstgödsel och bekämpningsmedel vilket kan förgifta grundvattnet och ytvattnet. Lokalbefolkningen saknar ofta tillgång till annat vatten och tvingas därför använda dåligt vatten. Jord sköljs bort från områden där skogen kalhuggits. Detta minskar bördigheten och ställer till problem i åar och dammar där jorden och näringen ofta hamnar till sist. heller de kunskaper som krävs för ett traditionellt liv i regnskogen. Det går att odla oljepalmer mer miljövänligt I Malaysia har man funderat på hur man kan odla oljepalm på ett bättre sätt. Först och främst måste man kartlägga och skydda de mest värdefulla skogarna. Sedan måste plantagerna förbättras för både miljö och människor. Exempel på förbättringar som redan gjorts i många plantager är att: man bygger terrasser som hindrar att jorden rinner bort när det regnar. man låter bli att bränna ris och stubbar när man anlägger nya plantager. man odlar andra låga växter under palmerna som skydd för marken. man komposterar de tomma fruktklasarna och återför både den komposten och annat avfall till plantagen. man kan bekämpa problem med råttor genom att se till att ugglor trivs. Exempel på vad man kan göra ytterligare: Skydda skogen i sådana småområden inom en plantage som ändå inte lämpar sig för oljepalmer. Skydda skog längs floder. Se till att företaget som odlar oljepalmer har en plan för hur miljöarbetet kan förbättras. Se till att i första hand plantera oljepalmer på områden där skogen redan är avverkad sedan tidigare. Se till att man har rättvisa avtal med småbönder som odlar oljepalmer så att de får rimligt betalt för sin produktion. Att fundera på: 1. Hur kan ugglor göra nytta i en oljepalmsplantage? Gör ugglor nytta i Sverige? 2. Hur har människorna traditionellt levt i regnskogen? 3. När regnskogen huggs ner påverkas vi i Sverige. Försök förklara. 4. På vilka vis är oljepalmen viktig för folk i de länder där man odlar mycket oljepalmer? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Oljepalmer planteras ofta där orangutanger och andra apor tidigare bodde. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, 170 81 Solna Tel: 08-624 74 00 Fax: 08-85 13 29 www.wwf.se, E-post: info@wwf.se VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 3 (sida 2 av 2)
Hälsa på hos nybyggarna på Sumatra i Indonesien Pemayung Byn Pemayung ligger i en provins som heter Jambi i det inre av Sumatra. Här bor Safri med sin familj. De flyttade hit från Java och har fått en liten gård. Safri arbetar också på oljepalmsplantagen. Vägen till byn går genom oljepalmsplantagerna. Pemayung ligger i Jambi på Sumatra. Sumatra ligger precis på ekvatorn och i Pemayung är det alltid varmt och fuktigt. Ursprungligen var det djungel i hela området men nu har mycket av skogen avverkats. Oljepalmer, gummiträd, fruktträd och jordbruksgrödor odlas på de platser där det tidigare var skog. I Pemayung bor huvudsakligen folk som tidigare kommit från Java. På Java bor det väldigt mycket folk men på de andra indonesiska öarna bodde man tidigare inte lika tätt. Därför har många människor flyttat från Java till andra öar. Byar med invandrare från Java brukar kallas transmigrasi-byar. Byborna tycker det är viktigt att barnen får utbildning. För att skolarbetet ska hinnas med behöver de flesta inte hjälpa till så mycket hemma. Föräldrarna vill också att barnen ska känna att de vuxna arbetar hårt för att det ska gå bra i framtiden. Därigenom hoppas man att barnen ska känna tacksamhet och ta ansvar. Skogen har avverkats för att ge plats för oljepalmer. Det som ser ut som skog i bakgrunden på bilden till vänster är en plantage med gummiträd. Till höger byskolan i Pemayung. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 4 (sida 1 av 2)
Familjen Safri och några av barnens kompisar vid familjens hus. Safri skördar oljepalmsfrukter. Vardagslivet för byns barn Man vaknar oftast runt klockan sex eller senast halv sju. Efter morgontvätt och frukost är det dags att gå några kilometer till skolan. Det tar 15 30 minuter beroende på var i byn man bor. Skolan håller på från sju till tolv med en timmas rast mellan nio och tio. Under rasten spelar man ibland fotboll. Om hungern sätter in finns det grönsaker eller riskakor att köpa. Efter skolan går man hem och äter och sen är man med sina kompisar fram tills det börjar mörkna. Det finns ett stort öppet fält i byn där alla kan vara. De flesta yngre barn leker med grejor som de gör själva eller hittar. Några barn, ungefär ett av tio, har dyrare grejor som till exempel en cykel, videospel eller badmintonrack. Tidigare brukade byns barn och ungdomar bada i en liten å som rinner genom byn men det gör man inte längre. Det rinner mindre vatten i ån nu efter all skogsavverkning i området och vattnet är inte heller rent. En del barn hjälper sina föräldrar med djuren. De har ansvaret för att utfodra fåren eller för att ta in hönsen på kvällen. Runt klockan sex på kvällen blir det mörkt och då samlas alla hemma för att äta middag. Sedan läser man läxor eller tittar på TV innan man går och lägger sig runt klockan nio. Safri och hans familj I byn bor Safri med sin fru Rukiyem och deras fem barn: Waluyo (19) studerar statskunskap i Muarabungo, Sutrisno (17) går andra året i gymnasiet, Ratini (14) går andra året på högstadiet, Rukmini (12) går i årskurs fem och Supardi (9) går i årskurs två. Deras gård Safri flyttade till Pemayung 1997. De kom ursprungligen från Mojokerto på centrala Java. Safri och hans familj har en liten gård som de fick av staten när de flyttade till Sumatra. Safri jobbar förutom med sin gård också på oljepalmsplantagen i närheten. Hemma på gården har de fyra får, 30 höns och tolv ankor. De har ungefär två hektar mark där de har planterat oljepalmer. Dessutom har de ett halvt hektar med andra odlingar. I den delen av gården ligger deras hus. Där odlar man sötpotatis, chilipeppar, jack-frukt och grönsaker. Där finns också några timmerträd så att familjen inte ska behöva köpa virke om de behöver bygga eller reparera på sina hus. Ekonomin Många familjer i byn tjänar mellan 300 000 och 500 000 indonesiska rupees per månad (350 600 svenska kronor/månad). Trots låga inkomster lyckas en del familjer spara lite varje månad. Eftersom de flesta bor i egna hus och odlar mycket av sin mat blir utgifterna inte så stora. Om oljepalmerna Tack vare palmerna har familjen det ganska bra ställt. Hittills har det inte varit några större problem att sälja skörden. Priserna är emellertid dåliga under de tider då man skördar mest. Inkomsterna från oljepalmerna gör att familjen kan betala barnens skolgång. De har också haft råd att skaffa en motorcykel, TV med parabolantenn och en bandspelare. Planer på att ytterligare utvidga odlingen i området gör dem dock oroliga. Provinsledningen i Jambi har planer på att öka arealen med oljepalmer upp till en miljon hektar och om det förverkligas är byborna rädda för att priset på oljepalmsfrukter kommer att sjunka. Detta gäller speciellt under den tid på året då man skördar mest. Att fundera på: 1. Varför tror du att Safri och hans familj flyttade från Java till Sumatra? Titta på en karta! Hur långt är det mellan centrala Java och Jambi? 2. Vad har hänt med ån som rinner genom Pemayung? 3. Jämför Ditt liv med Safris barns liv! Vad är bättre, vad är sämre? Skulle Du vilja byta? 4. Hur tror Du det blir för Safris barn och barnbarn? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, 170 81 Solna Tel: 08-624 74 00 Fax: 08-85 13 29 www.wwf.se, E-post: info@wwf.se VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 4 (sida 2 av 2)
På besök i djungeln I det inre av en av Indonesiens stora öar i Sumatras djungler har ett folk som kallas Kubu levt sedan urminnes tid. Kubu är det namn som de holländska kolonisatörerna en gång gav dem, men själva kallar de sig Suku Anak Dalam. Traditionellt har Kubu levt av att jaga och på att samla frukter, ätliga växter och allt annat nyttigt som regnskogen producerar. Medicin har man fått från skogens medicinalväxter. Man har aldrig byggt några stora hus för man har traditionellt flyttat runt i skogen. För att det ska vara lätt att flytta har man bara enkla arrangemang så att man kan sova bekvämt och skydda sig mot regn. Det är ju alltid varmt så man behöver inte hus med riktiga väggar och tak. Eftersom de har haft för vana att bara bo på ett ställe en viss tid och sen flytta till en annan plats så har deras traditionella liv påverkat skogen väldigt lite. Tidigare fanns det Kubu över hela södra Sumatra men nu är de hänvisade till ett område som kallas Bukit Duabelas (de tolv bergskullarna). Detta område är 287 kvadratkilometer stort och här bor omkring 1 000 Kubu i flera små grupper. Skolan? Kubufolket har en djup kunskap om regnskogens växter och djur. Denna S U M A T R A Kuala Lumpur Singapore Jambi Bukit Duabelas EKVATORN Jakarta J A V A 0 100 mil Jawan, Nika och två av deras tre barn. Baswan är tre år och lille Muhammed Madai är bara tre månader. kunskap har samlats i generationer och den förs vidare genom att föräldrar och andra äldre berättar för barnen. En del Kubu-föräldrar vill inte att deras barn ska gå i skolan. De säger att i skolan lär dem sig bara saker som man inte behöver veta för att klara sig i regnskogen, och det man verkligen behöver veta får man inte lära sig. Pengarna? Tidigare generationers Kubu har inte alls behövt pengar. Det fanns ju ändå ingen affär och inget man behövde handla heller! Fortfarande tycker en del Kubu att pengar snarare ställer till bekymmer än löser problem. Det är en av anledningarna till att en del Kububarn inte går i skolan. Föräldrarna tycker att barn som går i skolan får en massa idéer som inte passar Kubu. Barnen i skolan kommer i kontakt med en massa saker som kostar pengar. En del Kubus, som värderar det traditionella livet högt, tycker inte om att barnen vänjer sig vid att vara beroende av pengar. En del Kubu har ändrat sitt liv och börjat handla med pengar och till och med odla oljepalmer. Detta skapar diskussion bland Kubu, många tycker inte att man ska hålla på med det. Jawan och hans grupp Omkring fyra mil öster om en liten stad som heter Bangko i det inre av Sumatra bor Jawan och hans grupp. De tillhör Kubu-folket. Det finns ingen väg till platsen där de bor utan man måste gå en hel dag genom den varma och fuktiga regnskogen för att komma till deras hem. Jawan bor tillsammans med sin fru Nika och deras tre barn på ett traditionellt vis nära en liten å mitt inne i skogen. Där har de VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 5 (sida 1 av 2)
När skogen avverkas finns det ingen livsmiljö kvar för Kubu. Lastbilar kör timmer till industrin. De fruktträd som Kubu har värdesatt i generationer följer också med. bott i nio månader, men när den bästa fruktsäsongen snart är över kommer de att flytta till en annan del av djungeln. Det växer många olika sorters djungelfrukter här, säger Jawan. Umbunton, codo-koiaa, poa-sijoou och tampui kallar vi några av de som är godast och viktigast för oss. Vi jagar en del också. Mest jagar vi hjort. Det finns tigrar här i skogen också, men vi jagar aldrig tiger, vi jagar bara sådant som vi kan äta. Jawan berättar om skogen Jag önskar att skogen förblir så som den alltid har varit! Mina barnbarn ska kunna bo här i skogen, men för att vi och de ska kunna klara oss måste skogen vara så stor att det går att flytta och utnyttja stora områden. Om skogen är liten går det inte att leva ett bra och lyckligt liv här säger Jawan, och han fortsätter: Det har redan varit en lång kamp om skogen. Redan min far kämpade med att försöka försvara skogen. Under hans tid började ett företag som heter PT ALAS att avverka i skogen. Min far ville att skogen skulle vara kvar för kommande generationer av Suku Anak Dalam. Efter avverkningarna har det blivit än värre. Man har nu planterat oljepalmer över stora områden. Ja, det är nu oljepalmer mer eller mindre i hela området mellan här och Jambi. Planteringarna har blivit alldeles för stora. De tar inte bara skogen utan de tar våra liv, de tar allt från Suku Anak Dalam. Hur ska vi kunna leva i framtiden? Nika ammar Muhammed Madai. Kubu som flyttat ut från skogen Jawan fortsätter sin berättelse: Företaget som odlar oljepalm har övertalat 50 Suku Anak Dalamfamiljer i ett annat område att lämna sin mark. Som ersättning får de låna pengar från staten så att de klarar sig några månader. Men hur går det senare? Kommer staten att ta ansvar för flera generationer framåt? De där 50 familjerna har redan svårigheter. De hade det bättre i skogen än som de har det nu. Och nu kan de ju inte komma tillbaka till skogen förrän palmoljeodlingen upphör och det kan dröja. Om staten ger oss mat så säger vi tack, men de får ändå inte röra vår skog! Jawan har märkt att det finns en grundläggande skillnad! Skillnaden mellan oss Suku Anak Dalam och många andra är att vi arbetar för de saker vi behöver. Vi arbetar inte för att spara pengar och inte heller för att få pengar till att köpa en massa saker. För oss är de flesta grejor oviktiga. Om vi kan äta grillad muntjak-hjort och goda djungelfrukter precis som våra förfäder så är vi nöjda. Om det verkligen är kris så kan vi alltid samla mer frukt i skogen och sälja en del på marknaden så att vi får in 10 000 rupees (ungefär 15 svenska kronor). Det brukar räcka till det vi behöver. Att fundera på: 1. Jämför Jawans liv med Safris liv (Elevblad 4). Vem tycker Du verkar att ha det bäst? 2. Påverkar vi på något vis Jawans liv (Se elevblad 6 och 7)? 3. Hur tror Du det blir för Jawans barn och barnbarn? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Stora delar av de områden som Kubu tidigare utnyttjade har nu blivit oljepalmsplantager. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, 170 81 Solna Tel: 08-624 74 00 Fax: 08-85 13 29 www.wwf.se, E-post: info@wwf.se VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 5 (sida 2 av 2)
Vem tjänade på att du åt palmolja igår? Vi svenskar importerar nu stora mängder palmolja och det behövs omkring 10 000 hektar mark för att producera den palmolja vi köper. Priserna på palmolja är låga och det är en av orsakerna till att palmolja används i stor skala. Men de låga priserna gör också att odlarna inte får vidare bra betalt. Stora företag styr i stor utsträckning både odling och handel. Palmoljan exporteras i stora tankbåtar. Vem säljer? 68 procent av all palmolja från världens odlade oljepalmer exporteras. De stora exportländerna är Malaysia och Indonesien. Nederländerna kommer på tredje plats, men där odlas inga oljepalmer! De importerar och förädlar palmolja och säljer sedan vidare till andra länder. Vem köper? Den största importen av palmolja går till Indien, EU och Kina. Sveriges import är bara 1,6 promille av världshandeln. Per person köper vi dock lite mer palmolja än genomsnittet i världen eftersom vi svenskar bara utgör 1,5 promille av Jordens befolkning. Sverige importerar ungefär 44 000 ton palmolja varje år. För att producera den mängden behövs det omkring 10 000 hektar mark där det tidigare vuxit tropisk regnskog. Detta motsvarar mer än 14 000 fotbollsplaner. Man kan också räkna ut att det motsvarar att varje svensk lånar ungefär 11 kvadratmeter mark i tropikerna för att få fram den palmolja vi konsumerar. 300 000 ton 400 000 ton 1 100 000 ton 3 300 000 ton EXPORT 8 600 000 ton Malaysia Indonesien Nederländerna Papua Nya Guinea Övriga Malaysia och Indonesien är de största exportörerna av palmolja (Källa: FAO). 600 000 ton 4 400 000 ton 1 000 000 ton 1 400 000 ton IMPORT 3 300 000 ton 2 400 000 ton Indien EU Kina Pakistan Egypten Övriga Indien, EU och Kina tillsammans köper mer än hälften av palmoljan på världsmarknaden (Källa: FAO). VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 6 (sida 1 av 2)
MARGARIN SVERIGE 60% MOMS 20% MALAYSIA 17% SJÖFART 3% Mindre än en femtedel av det svenska priset stannar i produktionslandet. Rättvis handel!? En liter matolja kostar i svenska affärer omkring 20 kronor (i tvålitersförpackning). Företag i Europa och i andra delar av världen köper sin palmolja på den internationella marknaden i Malaysias huvudstad (Kuala Lumpur). Där kostar den omkring 3,50 kr per liter (17 procent av det som den svenske konsumenten får betala). Det priset ska räcka som ersättning till det producerande företaget, arbetslöner, konstgödning till palmerna, bekämpningsmedel, pressning av palmoljan och röjning av mark. Dessutom ska det täcka kostnaden för transporter till hamn i Malaysia. I figuren ovan kan du se var de pengar som Du betalar för palmoljan går: Förpackning, transporter i Sverige, detaljhandel, m.m. 60 procent. Moms: 20 procent. Lön till producent, konstgödning, bekämpningsmedel, pressning, röjning av mark, transport till hamn i Malaysia, vinst till producerande företag: 17 procent. Sjötransport: 3 procent. I Indonesien är palmoljan ännu billigare. Där får de som producerar palmolja bara 1,60 1,80 kronor för en liter (8 procent av svenskt konsumentpris). Det beror mest på att lönerna är låga i Indonesien. Av det man får betala i affären är det allra mesta ersättning för vidareförädling, paketering, detaljhandel, transporter i Sverige och moms. Indonesiska odlare är oftast inte organiserade i någon form av föreningar där de gemensamt kan ställa krav på priserna. De blir därför ofta utnyttjade. Företagen gör stora vinster och vi konsumenter kan köpa billig matolja. Trots detta anser många odlare att palmoljeproduktion är attraktiv. Man har ofta inte så många alternativa möjligheter att tjäna pengar. Multinationella företag Handeln organiseras till stor del av multinationella företag (stora företag som är verksamma i många länder). De flesta företagen som handlar med palmolja har anknytning till raffinaderier och annan förädlingsindustri. Svenska margarintillverkare importerar också palmolja. Palmoljan kommer i stora tankbåtar till Sverige. Inte bara när du handlar margarin utan även när du går till banken kan det finnas en koppling till palmolja. Europeiska investerare och banker medverkar till att skogen blir oljepalmsplantager genom att man satsar pengar i verksamheten. Att fundera på: 1. Jämför den svenska importen av palmolja med importen av soja (Elevblad 12). Vilken import är störst? 2. Är handeln med palmolja rättvis? Leta information om rättvisemärkning! Hur ser symbolen ut och vad innebär den? 3. Hur många procent av världsimporten går till EU? Tror Du att EU har möjligheter att påverka producenterna? 4. Svenskar har inte alltid ätit palmolja. Vad åt vi i stället innan vi kunde importera palmolja? 5. Vilka fördelar och nackdelar är det med rapsolja jämfört med palmolja? Detta kräver både eftertanke och faktasök! Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, 170 81 Solna Tel: 08-624 74 00 Fax: 08-85 13 29 www.wwf.se, E-post: info@wwf.se VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 6 (sida 2 av 2)
Har du ätit palmolja idag? Palmolja ingår i många olika produkter som man hittar i de svenska affärerna, till exempel i margarin, choklad, grillolja och kosmetika. Med den växande befolkningen på Jorden ökar behovet av mat. Trots att Jordens människor nu i genomsnitt har mer mat än tidigare så är det fortfarande 800 miljoner som inte får tillräckligt. Om vi delade rättvist skulle maten räcka till alla. Palmoljan är viktig för många människor i till exempel Kina, Indien och Indonesien. Palmolja finns i många varor Antagligen har Du ätit lite palmolja idag fast Du inte visste om det. Palmolja finns som en del i nästan all slags margarin. Om Du åt en chokladbit är det också stor chans att Du fick i Dig lite palmolja. Samma sak om Du åt ett kex eller en kaka. Men det är inte så lätt att veta när man äter palmolja. Ofta står det inte att det är palmolja i produkterna utan bara att det är vegetabilisk olja eller vegetabiliskt fett. Olika slags oljor blandas. Palmolja ingår också i t.ex. kosmetika, rengöringsmedel, hushållskemikalier och i många olika livsmedel. De fattigas matolja Man tror att Jordens befolkning kommer att öka från dagens sex miljarder människor till runt nio miljarder. Sedan tror man att Jordens befolkning kommer att hålla sig kring den nivån. De sex miljarder människor som lever nu äter i genomsnitt 25 procent mer Palmolja ingår i många olika produkter, till exempel i smink, tvål, glass, kakor och choklad. Även husdjuren äter en hel del produkter från oljepalmen. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 7 (sida 1 av 2)
palmkärnexpeller. Till Sverige importeras runt 60 000 ton varje år. År 2000 var 800 miljoner människor hungriga. Samtidigt var 800 miljoner människor för feta... Det finns miljömärkt palmolja! Redan nu säljer en del länder miljömärkt palmolja. Den har producerats på ett sätt som har liten negativ inverkan på miljön. Man undviker till exempel att använda kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Men det går kanske inte så lätt att hitta miljömärkt margarin eller miljömärkt matolja i affären. Fråga efter det så får Du reda på om det finns. Samtidigt får de som säljer en påminnelse om att sådana produkter efterfrågas! per person än de tre miljarder människor som levde runt 1960. Vi producerar alltså betydligt mer än dubbelt så mycket mat på Jorden nu jämfört med 1960. Men det finns fortfarande omkring 800 miljoner människor som inte kan äta sig mätta. Detta gäller t.ex. för många människor i Afrika och i Indien. Världens rika befolkning har problem åt andra hållet. Omkring 800 miljoner av oss äter för mycket och blir feta. Om vi delade rättvist skulle maten räcka till alla. Priserna på palmolja är låga och produktionen av palmolja ökar hela tiden i världen. Under 1999 sjönk priset på palmolja med 30 procent. Ökningen av palmolja på världsmarknaden kommer nog att leda till att priserna sänks ännu mer. Palmolja är en viktig matolja för många människor i utvecklingsländer som Kina, Indien och Indonesien. Rostskyddsmedel, bilbränsle och djurfoder Stora mängder palmolja används inom stålindustrin för att motverka rost. Palmolja kan också användas som bilbränsle. I Malaysia testar Mercedes Benz palmolja som bränsle för sina bilar. Man kan köra runt 150 mil med oljan som kommer från ett enda hektar med oljepalmer varje år. Det som blir kvar efter kallpressning av palmoljan kallas palmkärnexpeller. Det är rikt på både energi och protein och exporteras som foderråvara. Djuren i EU är världens ledande konsumenter av detta foder. EU står för hela 75 procent av den globala importen av Att fundera på: 1. Vad beror det på att många människor inte har tillräckligt att äta? 2. Vad tror du det kommer att innebära om Jordens folkmängd ökar till nio miljarder? För skogarna? För jordbruket? För miljön? Kommer maten att räcka? 3. Tror Du att det är möjligt för nio miljarder människor att leva miljövänligt på Jorden? 4. Har Du ätit palmolja idag? I vilken mat tror du att det kan ha varit palmolja? Undersök! 5. Vilka för- och nackdelar kan det finnas med att köra bil på palmolja? 6. Hur tror du att fortsatt sänkta priser på matolja kommer att påverka konsumenter i fattiga länder? Hur kommer det att påverka dem som odlar palmolja? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Palmolja kan också användas som bilbränsle. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, 170 81 Solna Tel: 08-624 74 00 Fax: 08-85 13 29 www.wwf.se, E-post: info@wwf.se VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 7 (sida 2 av 2)