Urgammal regnskog. En lång historia. Den biologiska mångfalden. Var finns regnskogen?

Transkript

1 Urgammal regnskog I de tropiska regnskogarna finns många växter och djur. Men under årens lopp har en tredjedel av regnskogen gått förlorad och avskogningen fortsätter på många håll i tropikerna. Mer än hälften av den regnskog som är kvar finns i Amazonas i Sydamerika. Regnskogarna har stor betydelse för vattenflödena i tropikernas floder och även för klimatet lokalt. Att ha regnskogar kvar är också viktigt för att vi inte ska drabbas ännu hårdare av växthuseffekten. En lång historia Den tropiska regnskogens historia sträcker sig mer än 50 miljoner år tillbaka i tiden. Under denna långa tid har många växt- och djurarter utvecklats. De människor som levt i regnskogarna har ägnat sig åt att jaga, samla ätliga växter eller åt mindre odlingar. Detta system har varit ett balanserat och välfungerande ekosystem. Under 1800-talet började européerna kolonisera världen i stor skala. Vid den tiden började även regnskogarna avverkas och skeppas till Europa. Var finns regnskogen? Tropisk regnskog finns i de regnrika områdena runt ekvatorn. De största områdena finns i Sydamerika, Afrika och Asien. Det finns också många andra typer av tropisk skog. Det finns torra tropiska skogar. Där blir träden för det mesta mindre och har krokigare stammar. De träden är inte lika attraktiva för avverkning som de enorma träd som växer i de regniga områdena. På vissa områden i tropikerna omvandlas naturskog till trädplantager. Vanliga träd som odlas i sådana plantager är teak, acacia, gummiträd, oljepalm och eukalyptus. Plantager är väldigt annorlunda än naturskogen. Där växer bara en enda sorts träd. Detta kallas för monokultur. Många djur och växter behöver naturskogens mångfald för att klara sig. Den biologiska mångfalden Regnskogen är den rikaste miljön som finns i världen. Där finns ett enormt antal olika arter och allting är beroende av vartannat. I den naturliga, orörda regnskogen filtreras först vattnet genom marken och transporteras sedan vidare i floder från bergsregnskogen i högländerna genom låglandsregnskogen. Överallt skyddar vegetationen effektivt marken och vattnet är klart och rent när det når havet. Korallreven, som är beroende av rent vatten, utvecklas. Det finns gott om fisk och andra vattenorganismer både i det kustnära havet och i floderna. När ett träd faller omkull eller när ett djur dör sker förmultningen snabbt och När det regnar i bergsområden med naturskog skyddar vegetationen marken. Vattnet i floderna är rent och kustens korallområden utvecklas. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 14 (sida 1 av 2)

2 I ett avskogat område är risken för översvämning stor vid regn. Bäckar och små åar torkar ofta ut under torrperioder. näringsämnena som frigörs tas upp av de omgivande växterna. Kretsloppen är slutna. Många av regnskogarnas djur är nu akut hotade av avverkning och uppodling. Orangutang, sumatratiger, noshörning och asiatisk elefant är några djur i Sydostasien som blivit sällsynta. I Sydamerika är jaguar, ozelot, tapir och många fåglar bland dem som råkat illa ut. Regnskogens betydelse för klimatet Tropiska regnskogar hjälper till att reglera Jordens temperatur. De sänder iväg solvärme från ekvatorn till de tempererade zonerna (där vi bor). Regnskogen gör så att stora mängder vatten avdunstar till atmosfären. De vattenmoln som då bildas reflekterar solljus tillbaka ut i atmosfären. Detta bidrar till att hålla temperaturerna nere i tropikerna. Regnskogarna spelar också en stor roll för vattentillgången i naturen. När man avverkar en skog ökar risken för översvämningar vid kraftiga regn. Risken ökar också för att små bäckar ska torka ut under torrperioder. Växthuseffekten Att Jordens klimat sakta håller på att värmas upp brukar kallas för växthuseffekten. Det beror mest på att koldioxiden i atmosfären ökar, vilket hindrar solstrålningen från att reflekteras tillbaka ut i rymden. När träden växer använder de koldioxiden och binder därmed kol. När träden dör och förmultnar frigörs åter det kol som tidigare bundits i trädens massa. Så länge regnskogen är orörd ger den inga tillskott av växthusgaser. När vi hugger ner en regnskog störs denna balans. Mycket kol frigörs och mer koldioxid bildas, vilket bidrar till växthuseffekten. Hur mycket regnskog finns kvar? Omkring 30 procent av Jordens landyta täcks av skog, och 26 procent av Oceanien Sydamerika Centralamerika/ Karibien Asien Afrika Mer än hälften av den tropiska regnskogen finns i Sydamerika (Källa: FAO). all skog är tropisk regnskog. Man har beräknat att ungefär en tredjedel av den tropiska regnskogen som en gång täckte delar av världen redan har gått förlorad. I Sydostasien är nästan hälften av den tropiska regnskogen borta. Amazonas i Sydamerika är med bred marginal det område där det finns mest regnskog kvar. Över hälften av all regnskog finns nu i Sydamerika. Lästips: I Tropikskogens Värld heter ett faktamaterial som WWF har producerat. Där finns mer information. Att fundera på: 1. Vad är det för skillnader mellan en naturlig skog och en trädplantage? 2. Hur kan avverkning av skog påverka klimatet? 3. Vad menas med att kretsloppen är slutna? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: info@wwf.se VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 14 (sida 2 av 2)

3 Handel med tropiskt timmer Indonesien och Brasilien är två av de länder där det finns mycket tropisk regnskog. Båda är stora länder. Indonesiens landyta är mer än fyra gånger så stor som Sveriges och Brasilien är hela tjugo gånger så stort. Indonesien har förlorat 70 % av sin urskog. I Brasilien räknar man med att 2,7 miljoner hektar går förlorad varje år. En del av virket exporteras till Sverige. Stort behov av virke i Asien Kina och Japan köper nästan 60 procent av den indonesiska exporten av skogsprodukter. Att Kina och Japan är stora importörer beror på att Indonesien är ett av de få länder i Asien där det fortfarande finns mycket skog. Det är ont om skog i Asien. 60 procent av världens människor bor i Asien men de har bara 14 procent av världens skogar. Ytan med skog i Asien motsvarar bara 0,15 hektar per person. Det kan jämföras med att ytan av våra svenska skogar motsvarar 2,5 hektar per person. Kineserna har dessutom bestämt sig för att skydda mycket av sin skog och importerar mycket virke i stället. Nu börjar malaysiska och kinesiska företag att avverka i Västafrika. Indonesien har förlorat mycket av sin urskog Indonesien har förlorat nästan 70 procent av sin urskog. Där det tidigare växte regnskog finns nu ofta plantager med oljepalm, gummiträd eller teak. En del skogsområden har blivit jordbruksmark. På stora arealer har urskogen ersatts med annan skog som vuxit upp efter avverkning. Sådan skog är inte lika rik på arter som urskogen. Ytterligare stora områden har efter avverkning blivit bevuxna med en sorts gräs som trivs på näringsfattig mark. När väl det gräset täckt marken är det svårt för träd att växa. Den sortens gräs går inte att använda till mycket. Ett sådant område blir som en gräsöken. Det är inte ovanligt att regnskog avverkas utan tillstånd. Det är ofta oklart vem som egentligen äger skogen. Olika grupper av människor kan ha olika uppfattning om det. I genomsnitt har varje svensk mycket mer skog att nyttja än en person i Asien. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 15 (sida 1 av 2)

4 Kina Övriga USA EU Japan De största importörerna av skogsprodukter från Indonesien Den indonesiska exporten av skogsprodukter är viktig för ekonomin Det är stor efterfrågan på tropiskt timmer på den internationella marknaden. Avverkningen i Indonesien har dessvärre på många håll liknat rovdrift och inte alls skett på ett hållbart sätt. Man räknar med att Indonesien nu förlorar minst en miljon hektar regnskog om året. Exporten av skogsprodukter är viktig för den indonesiska ekonomin. Indonesiens inkomster från sålda skogsprodukter är mer än tre miljarder dollar om året. Om man inte ändrar skogsbruket så att det blir långsiktigt hållbart så kommer man i längden inte alls att kunna sälja så mycket virke. Indonesien kommer på fjärdeplats i världen beträffande folkmängd efter Kina, Indien och USA. Att Indonesiens folkmängd vuxit snabbt är också en orsak till att marken i områden där det förr växte regnskog kommit till annan användning. Mer än 200 miljoner människor måste få mat och inkomster! Det finns fortfarande regnskog i Brasilien Brasilien är det land som förlorar mest regnskog varje år. Man har beräknat att 2,7 miljoner hektar regnskog går förlorad årligen. Det är mer skog än vad som finns i Småland och Halland tillsammans. Men det finns fortfarande mycket skog i Sydamerika. Enligt vissa beräkningar täcks mer än halva landytan i Sydamerika av skog. Det är mer än i någon annan världsdel. Skogsarealen per person är mer än 20 gånger större i Sydamerika än i Asien. Den brasilianska exporten av skogsprodukter Brasiliens export av skogsprodukter är lite mindre än Indonesiens. Dessutom exporterar Brasilien många andra produkter så skogsexporten utgör en ganska liten del av Brasiliens export jämfört med Indonesien eller Sverige. En del avverkning i Brasilien hänger ihop med att man odlar upp nya områden för sojabönor och andra grödor. En annan viktig faktor är att man avverkar för att få betesmark till köttdjur. USA är det enskilda land som importerar mest skogsprodukter från Brasilien. EU-länderna är också stora importörer trots att vi har gott om skog. Om man räknar ihop EU-ländernas import från Brasilien så är den större än USA:s import. EU köper nästan 38 procent av Brasiliens export av skogsprodukter. Världens bank för biologisk mångfald Brasiliens natur är viktig för hela världen. Amazonas ligger till största delen i Brasilien. I Amazonas finns en femtedel av alla Jordens växtarter, en sjättedel av alla sorters fåglar och en elftedel av alla Jordens däggdjursarter. Fler områden på väg att skyddas Tre procent av Brasiliens del av Amazonas är redan skyddat i reservat. År 2000 beslutades att minst 10 procent av regnskogarna i den brasilianska delen av Amazonas ska skyddas för att bevara den biologiska mångfalden. Satsningen ska genomföras med hjälp av FN. Det är bråttom för redan nu är Övriga EU Japan Argentina USA De största importörerna av skogsprodukter från Brasilien nästan hela den km långa sträckan av Amazonflodens stränder bebyggd och röjd för odling eller bete. Man får ge sig av in i det inre av Amazonas om man ska hitta orörda skogar. Att fundera på: 1. Tror Du att europeiska konsumenter har störst möjlighet att påverka avverkningar i Brasilien eller i Indonesien? Varför? 2. Hur tror Du det går med världens skogar i framtiden? 3. Vad får svenska markägare göra och inte göra med sina skogar? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: info@wwf.se VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 15 (sida 2 av 2)

5 Användning av tropikvirke i Sverige Tropiskt virke används i Sverige till bland annat båtar, golv, trädgårdsmöbler och dörrar. Den svenska importen kommer från många länder. Det finns ett märkningssystem för skogsprodukter som heter FSC. FSC syftar till att göra skogsbruket mer miljövänligt och till att ge konsumenter en chans att välja bra produkter. Ta den chansen! Vad används tropiskt timmer till? En stor del av det tropiska trä som importeras till Sverige går till golvtillverkning. Båtbyggare använder också mycket tropiskt timmer. Många yachter, segel- och motorbåtar i plast har en inredning gjord av massivt trä och av plywood från tropikerna. Även dörrtillverkarna använder tropiskt trä eftersom det ger dörrarna en vacker och hållbar yta. En del trädgårdsmöbler och andra möbler är gjorda av tropiskt trä. Trädgårdsmöbler tillverkas i länderna där tropikvirket finns och importeras hit färdiga. Importen av färdiga trädgårdsmöbler ökar Den svenska importen av obearbetat tropiskt timmer och sågat tropikvirke minskar. Till viss del har den svenska möbelindustrin minskat sitt behov av tropiskt virke genom att använda mer av våra egna trädslag till möbler. Vår svenska al är ett exempel på trä som är vackert till möbler. Samtidigt har importen av färdiga trädgårdsmöbler ökat mycket de senaste åren. Vietnam, Indonesien och Malaysia är några av de länder vi köper trädgårdsmöbler från. Import från många länder som har tropikskog Skogsprodukter importeras till Sverige från många länder där det finns tropisk skog, exempelvis Brasilien, Indo- En del svenska dörrfabrikanter och tillverkare av fritidsbåtar använder tropikvirke. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 16 (sida 1 av 2)

6 Väljer Du FSC-märkta trädgårdsmöbler så drar Du Ditt strå till stacken för bevarandet av värdefulla skogar. nesien, Myanmar, Indien, Malaysia, Thailand och Ghana. Omkring ton tropiskt trä importeras totalt till Sverige. Tillväxten på ett hektar tropikskog har uppskattats till 15 ton om året. Med ledning av dessa siffror kan man säga att vi svenskar lånar omkring hektar tropisk skog. Detta motsvarar att 2 kvadratmeter tropikskog används av varje svensk. Internetadresser för nyfikna: Rainforestweb: Rainforest Action Network: Gaia Forest Conservation Archives: World Rainforest Movement: Världsnaturfonden: Forest Stewardship Council (FSC): Food and Agriculture Organisation (FAO): FSC, kvalitetsoch miljömärkning FSC är en organisation som vill uppmuntra till miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Certifieringssystemet ska anpassas till de olika ländernas lokala förutsättningar. För att virke ska få ha FSC-märkning måste tio viktiga principer uppfyllas: Skogsbruket ska respektera alla lagar i landet. Ägande och nyttjanderätt till skogsmarken ska vara lagligt fastställd. Ursprungsbefolkningens traditionella rättigheter ska erkännas och respekteras. Skogsbruket ska gynna de lokala samhällena och de anställda. Skogsbruket ska bevara biologisk mångfald, vattenresurser och de ekosystem som finns i området. Skogsbruket ska uppmuntra att skogen används på flera sätt. Genom att inte se virket som det enda viktiga från skogen kan man uppnå mer variation i skogsskötseln, bättre miljö och god ekonomi. Man ska ha långsiktiga skogsbruksplaner för sin skog. Man ska följa upp och utvärdera vad skogsbruket får för sociala och miljömässiga konsekvenser. Urskogar får inte ersättas med trädplantager eller övergå i annan användning. Skogsplantager ska planeras och skötas i överensstämmelse med punkterna ovan. De ska vara ett komplement till skötsel av naturliga skogar och minska trycket mot dessa. Råd till svenska konsumenter Köp möbler gjorda av tropiska träslag endast om de är FSC-märkta! Om Du är osäker så fråga om produkten är FSC-märkt och be att få se märkningen. Du kan också välja FSC-märkta möbler gjorda av svenskt trä. De har inte transporterats så långt och transporter är ju inte bra för miljön. Att fundera på: 1. Kan Du hitta FSC-märkta produkter i affärerna? Ut och kolla! 2. Vilka för- och nackdelar finns det med möbler av svenskt trä jämfört med möbler gjorda av tropiska trädslag? 3. Finns det tropikträ någonstans i skolan? Undersök! Kunde man använt svenskt trä där i stället? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: info@wwf.se VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 16 (sida 2 av 2)

7 När vägen kom till amuesha-indianernas land Amuesha-indianerna är en liten folkgrupp som består av personer. De har sitt eget språk och sin egen religion. Amuesha-folket bor längst ner på de östligaste sluttningarna av bergskedjan Anderna. Detta område ligger i Peru och tillhör Amazonas regnskogar. Amuesha använder skog och mark försiktigt. Nu dras vägar in i skogen och nybyggare flyttar in. Amuesha ställs inför svåra dilemman. STILLA HAVET ECUADOR PERU PERU SYDAMERIKA COLOMBIA Lima BRASILIEN Amuesha-indianernas område CHILE BOLIVIA Amueshafolket bor längst ner på de östligaste sluttningarna av bergskedjan Anderna. Här kan det under en månad regna lika mycket som under ett helt år i Sverige. Från skogarna i Amazonas avdunstar mycket vatten och det bildas tunga regnmoln. När molnen når Anderna stiger de uppåt och då blir det regn. Därför regnar det mycket hos amuesha. I en av amuesha-indianernas byar bor det 33 familjer, däribland de två bröderna Miguel och Anselmo. Husen står på träpålar cirka 1 meter över marken. Vatten kan då inte strömma in i husen ens under de kraftigaste regnen. Väggarna är byggda av tunna brädor och taken är täckta med palmblad. Under taket finns ett loft där familjen sover. Jakt, fiske och jordbruk Amuesha-indianerna lever av små odlingar i närheten av byn och av jakt och fiske. Så har de gjort i generationer. På senare tid har det blivit konkurrens om marken och det gör amuesha-indianerna oroliga. I deras tradition ingår inte att man delar upp mark och säger att man äger den. Amuesha har ansett att man inte äger mark utan bara använder den. Den får heller inte användas hur som helst. Många andra folk har kommit till amuesha-folket. De har tagit mark från dem. En del inflyttade är rika och har mängder med kor. Andra som kommer är fattiga indianer från höga bergsområden i Anderna. De har också tagit mark för att odla och få mat. Flodstranden rasar efter nybyggares avverkning. De som flyttar in är inte lika försiktiga som amuesha En dag far Miguel och Anselmo i kanot nedför Palcazufloden. Utmed en lång sträcka på flodens västra bank har inflyttade människor fått jorden att rasa. Floden har blivit bredare och grundare som en följd av att jord rasat ut i vattnet. Det har blivit svårt att passera med kanot. Miguel blir upprörd när han ser sådant. Se hur det blir när de hugger bort all vegetation ända fram till floden när de öppnar mark för sin boskap. Vi amuesha lämnar alltid en remsa vegetation vid flodstranden när vi öppnar våra odlingar. Då blir det inte så här. Trots att många nybyggare har bott i området länge brukar de inte regnskogen på det försiktiga och balanserade sätt som amuesha-indianerna under många hundra år lärt sig. Dagavlönade indianer röjer stora områden för nybyggare. VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 17 (sida 1 av 2)

8 Anselmo röjer ett fält för att odla. Arbetet sker manuellt och familjevis och det blir bara små områden som odlas några få år. Sedan tar skogen över igen. Efter röjningen bränner han den torra vegetationen. Vägen kommer till byn På 1980-talet påbörjades ett projekt i den peruanska regnskogen. Idén var att genom vägbygge göra det möjligt för fler fattiga bönder från bergen och fattiga från huvudstaden Limas slumområden att flytta in i området. Men där bodde redan campa- och amueshaindianer. Det var ett känsligt område som den peruanska regeringen valde för projektet. Till större delen består det av höglandsregnskog på mellan 500 och ett par tusen meters höjd över havet. På grund av att området ligger så nära Andernas höga berg regnar det mycket mer här än i låglandsregnskogen. Innan vägen kom var det olika åsikter bland amuesha till planerna på en väg genom området. De unga tyckte det Vägarbetare skulle bli spännande. Som en flicka uttryckte det Här kommer det att bli mycket livligare och roligare med nya människor, medan en äldre man kontrade med Vi kommer säkert att få in massa oärliga människor hit. När vägbygget pågick kunde amueshaindianerna höra hur schaktmaskinerna närmade sig i djungeln. En dag var vägen framme i byn. Följderna av vägbygget Efter vägbygget reste en ung amueshaman från en by i närheten till Lima och fick där smak på storstadslivet. För att kunna vara i huvudstaden och roa sig behövde han mycket pengar. I Lima fick han kontakt med timmeruppköpare. Tillbaka i sin hemby satte han igång att hugga skog för att sälja det bästa timret. Eftersom amuesha förvaltar sin mark kollektivt och ingen (eller alla!) äger regnskogen, fanns det inga traditionella regler som kunde sätta stopp för detta. Något liknande hade ju inte hänt tidigare och hade alltid varit otänkbart. Den unge mannen kunde därför ostört fortsätta sälja skog. Amuesha tyckte givetvis att han handlade mycket omoraliskt. En sådan stöld av kollektiv skog blev möjlig först när vägen kom till byn. När fler och fler nybyggare trängde in på amueshas område och det fick vägförbindelse, började också en uppstyckning av marken familjevis att ske. Även om gränserna mellan vad olika familjer fick förvalta ofta var vaga, började ett visst privat ägande av mark att smyga sig in i amueshas kultur. Att fundera på: 1. Vad fick vägen för betydelse för amuesha? 2. Hur tror Du amuesha-indianerna eller Jawan och hans folk (Elevblad 5) tänker kring det svenska sättet att äga, köpa och sälja mark? 3. Vilka fördelar och nackdelar kan det finnas med olika sätt att äga mark? 4. Hur tror du uppfattningen om markägande var i Sverige för 200 år sedan eller för år sedan? Vilka viktiga händelser i vår historia har påverkat vårt markägande? Det här elevbladet tillhör Våra ekologiska fotavtryck ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott, Solna Tel: Fax: E-post: info@wwf.se VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Elevblad 17 (sida 2 av 2)