0. Allmänt 0:1 Garanti 0:1 Monterings instruktioner 0:2

INNEHÅLL 0. Allmänt 0:1 Garanti 0:1 Monterings instruktioner 0:2 1. Inledning Översikt, Instr.bokens uppläggning 1:1 Specifikationer 1:2 Ytterligare information 1:2 2. Igångsättning Slutlig mont.instruktion 2:1 Anslutning handenhet/skrivare 2:1 Förberedelser 2:1 3. Testning med Ergometer 839 Funktionskontroll 3:1 Kalibrering elektronik 3:2 Förberedelse för test 3:3 Pulsfrekvensmätning 3:4 Övervakning testperson 3:4 Bedömning testresultat 3:5 4. Terminalenhet - Konditionstest Display terminalenhet, tangentbord 4:1 RPM display m. optisk puls/metronom 4:1 Skrivare - Utskrift 4:2 Testprogram- Allmänt 4:3 Menyträd, översikt 4:4 Konditionstest: Åstrand 4:6 YMCA 4:9 Bruce 4:10 Naughton 4:11 Manuellt: broms.regl., effektregl.,vo2-regl., pulsreglering: 4:12 Arb.prov (stegtest): Inkrement, Ramp 4:14 Sekvensprogram 4:15 System meny: 4:17 Service meny: 4:18 Extern anslutning 4:21 5. Mekanik Kalibrering pendelvåg 5:1 0-justering mätartavla 5:1 Bromsbana-bromsband 5:2 Byte bromsband 5:2 Pendelvågslagring 5:2 Kedja 5:3 Vevlager 5:3 Byte frigångskrans 5:4 Bromshjulslagring 5:4 6. Appendix Driftstörningar 6:1 Referenslitteratur 6:2

KUNDSERVICE Om teknisk hjälp erfodras, kontakta då din Monark handlare eller MONARK EXERCISE AB, S-780 50 VANSBRO, 0281-594940, Fax 0281-71981. MONARK EXERCISE AB, S-432 82 VARBERG, 0340-86000, Fax 0340-80485. FÖRORD Vi gratulerar dig till ditt val att köpa en produkt tillverkad av Monark Exercise AB. Monark har varit världsledande tillverkare av högkvalitets ergometrar, och träningscyklar i mer än 35 år. Monarks 839 är en datorstyrd ergometer som bygger på den världsberömda mekaniska Ergometer 818. Monark Ergomedic 839 är försedd med datorstyrd reglering av belastningen. Den perfekta kombinationen av genomtänkt mekanisk design och en sofistikerad dator utgör en garanti för 839 ans prestanda. Som alla tekniska produkter, behöver din Monark Ergomedic 839 kontinuerligt underhåll. Med minimalt med vård kommer du att undvika onödiga reparationer och du har år av pålitlighet och problemfri användning av din ergometercykel. GARANTI Er Monark ergometer har genomgått en fullständig kontroll innan den lämnade fabriken. Monark Exercise AB lämnar 2 års garanti från leveransdagen att kostnadsfritt reparera alla fel som uppstår pga material - eller fabrikationsfel. Skador som orsakas av normalt slitage, överbelastning eller fel hantering omfattas ej av garantin. Vid fel på cykeln, kontakta i första hand Er Monark återförsäljare. UPPSÖK DIN LÄKARE FÖRST! Innan du börjar träna bör du ha genomgått en fullständig läkarundersökning. Din läkare kommer antagligen ge dig ett klartecken direkt. Personer med allvarliga skador på organ samt många hjärtpatienter, har även möjlighet att använda sig av ergometercykeln under kontrollerade former. Sammanfattningsvis kan man säga att misstänker Du eller har Du haft hjärtbesvär, genomgått någon operation, har muskel, led, eller ryggskada prata med din läkare först. 0:1

MEDFÖLJANDE KOMPONENTER TILL MONARK 839 Pedaler, ett par Främre stödben med transporthjul + två låsmutter Bakre stödben + två bult + två låsmutter Styre komplett Handterminal + datakabel Transformator + nätkabel Bröstbälte med hjärtfrekvenstransmitter Hjärtfrekvensmottagare Verktygsetui: Fast nyckel 10, 13, 15 Hylsa 14, Insex 2, Torxnyckel 25, Hylsnyckel 10/13 Instruktionsbok Åstrands testhanbok Kalibreringsvukt 4kg MONTERINGSANVISNINGAR Demontera främre hjulkåpa och tag bort transportkloss för bromshjul. Tillverkn.nr Luta cykeln framåt. Montera bakre stödben med två vagnsbult samt två muttrar. OBS! Använd den medföljande hylsnyckeln vid montering. Luta cykeln bakåt. Montera det främre stödbenet med två muttrar på de två fasta bultarna. Ställ in önskat höjdläge på sadel/sadelstolpe genom att lossa låsratt f. sadelstolpen. För att ändra sadelns lutning lossas sadelklamman. OBS! Drag fast ordentligt. Sadelklamma Låstatt f. sadelstolpe Se till att expanderkilen sitter löst innan styrstammen monteras. Sätt i styrstammen i styrhuvudet och dra åt expanderbulten ordentligt med vredet. Styrstammen skall vara inskjuten minst 7 cm i gaffelröret. Se markeringen som visar detta avstånd. Skall styrets höjdläge ändras, skruvar man upp expanderbulten ca 5 mm. Tryck ner bulten varvid expanderkilen kommer att sitta löst. Höj eller sänk sedan till önskat läge. Skruva därefter åt expanderbulten igen med vredet. Skall lutningen på styret ändras, lossas expanderbulten med vredet. Därefter ställs önskad vinkel på styret in och expanderbulten dras till ordentligt igen med vredet. Tryck här Låsvred Styrstam min7cm Expanderkil 0:2

Pedal märkt R (right) monteras på cykelns högersida (kedjehjulssida). Pedalaxeln är högergängad och skall gängas på veven i riktning medurs. OBS! Drag åt ordentligt. Pedal märkt L (left) skall monteras på cykelns vänstra sida. Pedalaxeln är vänstergängad och skall gängas på veven i riktning moturs. OBS! Drag år ordentligt. Skyddstape Lossa bromsremmen och avlägsna skyddstejpen från bromshjulet. OBS! Det är mycket viktigt att hela plastremsan avlägsnas. Rester av plastremsan kan ge ryck i belastningsanordningen. Montera bromsremmen och sätt på hjulkåpan som tidigare. 0:3

INLEDNING ÖVERSIKT Monark 839E kan sägas bestå av ett antal samverkande mekanismer, vilkas funktioner styrs av ett välutvecklat datorsystem. Detta ger möjligheter till en noggrannhet ifråga om inställning och avläsning av mätvärden som inte kan uppnås med en helt mekanisk konstruktion. De mekaniska delarna är huvudsakligen de samma som på den välkända modellen 818. En stabil ram av kraftigt fyrkantsrör, ett stort välbalanserat bromshjul av gjutjärn, ett bromsband och en pendelvåg för mätning av kraften. Pedalerna driver runt bromshjulet via en kedja, samtidigt som en sträckmekanism spänner bromsbandet för att reglera den bromskraft som skall påverka bromshjulet. Denna bromskraft anges direkt genom pendelns utslag mot skalan på höger sida om bromshjulet. Datorsystemet består av en huvudenhet och en terminalenhet. Huvudenheten läser in pedalvarvtal och bromskraft samt fastställer försökspersonens hjärtfrekvens genom ett bröstbälte alt. öronsenor. Desssutom aktiverar huvuddatorn ett ställdon, som justerar bromsbandets spänning, vilket i sin tur reglerar bromskraften. Denna kraft varieras automatiskt i förhållande till förändringar av pedalvarvtalet, så att en konstant bromseffekt bibehålls. Den andra datorn, som finns in terminalenheten (kontrollenheten, handenheten) kommunicerar med operatören via ett tangentbord och en display. Testledaren ger instruktioner via tangentbordet till huvuddatorn. De båda enheterna samarbetar på så sätt att styrkommandon sänds till huvuddatorn som i sin tur sänder information som pedalvarvtal, kraft, pulsfrekvens, tidsåtgång m.m. till terminalenheten. INSTRUKTIONSBOKENS UPPSTÄLLNING Instruktionsboken är indelad i olika avsnitt. Läs först avsnittet Igångsättning som ger en inblick i ergometerns grundfunktioner. Detta kapitel beskriver hur man monterar ihop cykeln och på ett enkelt sätt kontrollerar ergometerns funktioner. När användaren känner till de grundläggande principerna, är det lämpligt att fortsätta med kapitel 3 Att testa med 839- Ergometern. Detta kapitel förklarar i princip hur man tar fram de tester som finns inprogrammerade i datorn. Innan man läser vidare om datorn och de olika testerna, bör användaren göra en snabb genomläsning av de delar som behandlar det mekaniska underhållet av ergometern. MEKANIK. Den delen berör kontinuerlig skötsel och underhåll samt reparationer. Meningen med den informationen är att användaren på ett tidigt stadium ska förstå hur man underhåller cykeln, istället för att lämna in cykeln om enkla problem uppstår. Läs slutligen avsnittet 4 Datorn. Med hänsyn till informationens omfattning, är det lämpligt att först göra en snabb genomläsning. Det är sedan lättast att lära sig hantera varje program, om man samtidigt med genomläsningen trycker på handenhetens tangenter i den ordning exemplen anges. I det här stadiet är det inte alls nödvändigt att åstadkomma något testprotokoll. Det är här viktigare att lära sig förstå hur man får ergometern att utföra det man önskar. Att ställa i ordning ergometern för ett test är huvudändamålet så här långt. När användaren känner sig hemma med de grundläggande funktionerna på ergometern, kan enklare övningar genomföras. Användaren kan mycket väl ta på sig bröstbältet under övningen för att få en bekräftelse på att ergometern är under kontroll och att en stabil hjärtfrekens kan avläsas. Efter att användaren behärskar manuella ergometerövningar och kan mäta hjärtfrekvensen på ett tillförlitligt vis, kommer hanteringen av de inprogrammerade testerna att bli mycket enkel. En förnyad genomgång av kapitel 3 Testning med Ergometer 839 kan då vara till god hjälp. 1:1

SPECIFIKATIONER Konstruktion: Dator: Stabil stålram Stort välbalanserat bromshjul - 22 kg. Bromskraft 0-1400 W vid 200 RPM Bekväm sadel, justerbar i höjd Styre justerbart i höjd och avstånd från sadeln Hjul för enkel transport Datorsystem 8 MHz Väl synlig och upplyst display Flerfärgs LED för pedalvarvsområden och varvtal Visuell metronom eller hjärtfrekvens Maxpuls-larm Seriell anslutning för 300-38400 baud Förinstallerade protokoll: Pulsbaserad träning, YMCA, Astrand, Bruce, Naughton, Inkremental, Ramp Uppmätta kvantiteter: Avstånd: Energi: Puls: Kraft: Effekt: Tid: Vikt: meter, miles kcal slag/minut newton, kp watt, kpm/min eller VO 2 ml/min min, sek kg, lb Elektrisk anslutn: Tranformator för nätspänning 220-240 volt AC 50/60 HZ in 24 volt DC alt. 18 volt AC, 15 W, ut till ergometer OBS! Tranformatorn måste vara CE-märkt. Mått/längd Längd: 1120 mm Bredd: 530 mm Höjd, vid styret: 650-1135 mm Höjd, vid sadel 800-1120 mm Vikt: 55 kg YTTERLIGARE INFORMATION Användaren kan behöva mer information om olika användningsområden för ergometern. Denna instruktionsbok har utarbetats främst som ett hjälpmedel för användningen av cykeln. Hänvisningar görs ibland i texten till närliggande områden. För den som vill veta mer om ergometerrelaterad testning vill vi främst hänvisa till nedanstående två arbeten. För mera ingående information se avsnittet Referenslitteratur. Åstrand, P-O, Ergometri konditionsprov, Monark, Varberg. (Bifogas) Golding LA, Myers CR, Sinning WE, The Y s way to physical fitness, YMCA of the USA, Rosemont, IL 1982. 1:2

IGÅNGSÄTTNING MONARK Ergomedic 839: SLUTLIG MONTERINGSINSTRUKTION Läs dessa instruktioner innan du monterar ihop ergometern! Montera stödbenen, pedalerna, sadeln och styret enligt tidigare beskrivning. Glöm inte att ta bort lodarmens transportfäste, plasttejpen på svänghjulet och transportklossarna över och under svänghjulet. ANSLUTNING AV EXTRAUTRUSTNING Monarks datoriserade ergometern 839 kan anslutas till flera olika utrustningar. Skrivare kan anslutas för att skriva ut rapporter. En terminal eller extern PC kan även anslutasalt någon annan extern styrenhet. Se vidare kapitel angående Extern anslutning. Börja med att ansluta skrivaren till den parallella utgången på cykelns front. Terminalen eller datorn ansluts båda via en seriell datakabel till en 9 pin D-sub kontakt som finns på huvudenhetens framsida vid parallellporten. Ergometern behöver inte stängas av vid inkoppling av externa komponenter, emedan det ändå kan rekommenderas för att förhindra överföringen av felaktiga data mellan enheterna under inkopplingen. Var försiktig vid anslutningar av olika typer av extra utrustning, så att inte överslag med påföljande personskador uppstår. Användaren måste försäkra sig om att rätt kablar används annars kan allvarliga personskador eller skador på utrustningen uppstå. Anslut extrautrustningens kabel till uttaget på ergometern och slå på strömmen till bägge enheterna, om det inte är gjort förut. Om den externa enheten är en vanlig skrivare måste denna kunna emulera Epson alt. IBM proprinter mode för att fungera. Kontrollera att systemparametrarna på displayen är inställda så, att datorn medger automatisk utskrift. Är datorn frånslagen kommer inga signaler fram förrän den blivit tilllslagen igen. Likaså måste överföringshastigheten,4800 baud, stämma överens med den anslutna utrustningen. Se avsnittet Externa anslutningar. Om den anslutna enheten är en skrivare så måste papper finnas i skrivaren och val av enheter ha gjorts innan skrivaren tas i bruk. ( se instruktionsboken till skrivaren) Den automatiska skrivlängden är förinställd för ett standardpapper med en höjd av11. Överst på varje sida finns en rubrikrad med beteckningar för de olika kolumnerna. Förkortningarna behandlas i avsnittet Externa anslutningar. Tiden mellan utskriften av varje rad kan ställas in efter önskan, se system inställningar, från 0 sekunder ( kontinuerlig utskrift) till 665 sekunder, med steg på 1 sekund. Standardinställningen är 15 sekunder mellan varje radutskrift. Detta ger en rimlig dokumentation samtidigt som pappersåtgången begränsas. FÖRBEREDELSER Även om 839 är till 100 % kalibrerad på fabriken, kanske användaren vill kontrollera detta genom att göra en mekanisk kalibrering av pendelvågen. Se delen Kalibrering av pendelvåg. Sätt på strömmen till ergometern genom att först koppla kabeln från tranformatorn till strömintaget på ergometerns front där det står 24VDC/18VAC. Koppla därefter in transformatorns nätkabel i vägguttaget. Slå på strömbrytaren. En grön lysdiod tänds. Genomför elektronisk kalibrering som beskrivs i delen Testning med ergometer 839, elektronisk kalibrering. Provtrampa på cykeln. Nu är Ergometer 839 helt funktionell och klar att användas. 2:1

TESTNING MED ERGOMEDIC 839 FUNKTIONSKONTROLL Ergomedic 839 har en mekanisk broms och pendelvåg, vilket gör funktionskontrollen mycket enkel. Arbetet som utförs på ergometern är ett resultat av bromskraften (pendelläge) och antalet trampvarv (= sträcka). Kontrollen omfattar både mekaniska och elektroniska förlopp. Skulle ergometern inte klara endera eller bägge kontrollavsnitten, fortsätt till kalibrerings och/eller service menyn (99 i huvudmenyn). Efter varje reparation eller service bör en inspektion av alla mekaniska delar göras. En gång per år bör följande saker kontrolleras. 1. Ta bort skyddskåpan för bromshjulet. 2. Lossa bromsbandet vid utjämningsfjädern 3. Vänta tills bromshjulet inte rör sig längre. 4. Se till att pendelns indexstreck står mitt för 0 på skalan. 5. Häng kalibreringsvikten i utjämningsfjädern. 6. Det kända värdet på vikten ska stämma med vikten på skalan. Om inte, se delen Kalibrering av pendelvågen. 7. Sätt tillbaka bromsbandet. 8. Montera skyddskåpan över bromshjulet. Gå sedan vidare och utför den dagliga kontrollen som också ingår i den årliga kontrollen. DAGLIG KONTROLL Följande procedur kommer att övertyga användaren om att ergometern fungerar för dagligt bruk. Testet omfattar övning med den mekaniska bromsen, varvtal- och hastighetssystem likväl som datorstyrningen och avkänningsförmågan av det mekaniska systemet. Dessutom, om en kalibrerad EKG simulator är tillgänglig, kan provet användas för att kontrollera förstärkar- och mätsystemen för hjärtfrekvensen. Antingen man nu använder en EKG-simulator eller ej, så kan pulsfrekvenssystemet enkelt kontrolleras genom att man utför en manuell kontroll, exempelvis vid handleden. Medan patienten vilar, med bältet påtaget, blinkar pulsindikatorn en gång per pulsslag. Den blinkande hjärtfrekvensen skall överensstämma med den manuellt tagna pulsen. Om den inte gör det, kontrollera elektrodbältets anläggningsyta och fukta vi behov elektrodytorna med vatten, innan sevice tillkallas. KONTROLL AV BROMSKRAFTEN Från huvudmenyn välj ex. konditionstest och gå till start-display där bromskraften i N visas. 1. Med pendeln vid 0, ska displayen visa 0 N. 2. Flytta pendeln till 4 kp och displayen bör nu visa 39N OBS! Efter denna kontroll kommer bromsbandet att vara slakt, vilket innebär att det tar c:a 15 sekunder innan reglerdonet har spänt upp bromsbandet till normalt läge igen (5 N) EFFEKT Effekt beräkning 1 RPM = en punkt på bromshjulets bromsbana flyttar sig 6 meter per minut. 50 RPM = 300 meter/minut 2 kp bromskraft ger då 2 x 300 = 600 kpm/min 100 RPM = 600 meter/minut 1 kp bromskraft ger 1 x 600 = 600 kpm/min 3:1

KALIBRERING ELEKTRONIK Kalibrering är nödvändig för att de elektroniska och de mekaniska delarna i ergometern ska stämma överens. Följade steg visar hur elektroniken kalibreras gentemot pendelvågen. 1. Kontrollera vid bromshjulets undersida att bromsremmen är lös. Om inte, flytta pendeln till 3 kp och håll den där i några sekunder. Flytta pendeln ner till nollposition igen, och kontrollera därefter att bromsremmen är lös. 2. Justera mätartavla så att pendelns indexstreck står mitt för 0-index på skalan. 3. Tryck alt. 5 i huvudmenyn (kalibrering) och följ instruktionerna i displayen. Håll pendeln i noll positionen och vänta på ett pip. OBS! Pendeln skall hållas stilla. 4. Flytta pendeln till 2 kp och vänta på pip, flytta pendeln till 4 kp och vänta på pip. Flytta slutligen pendeln till 6kpoch vänta på två pip kort efter varandra. OBS! Pendeln skall hållas stilla. 5. Sänk pendeln åter till vilo-läge (0-index). Kalibreringen är klar. Kalibreringskoefficient som beräknats av datorn lagras i huvudminnet. Oavsett när strömmen slås på, kommer den senast sparade kalibreringen att placeras i huvudminnet. Nya kalibrering ersätter automatiskt gammal. Vanligtvis är det inte nödvändigt att omkalibrera cykeln. Värdena sparas även om man stänger av strömmen och om man fysikt flyttar cykeln. Omkalibrering bör ske efter varje service, byte av elektronikdel, förflyttning eller efter att man har programmerat in Återställning av grundinställningar.( alt 99 i huvudmeny och därefter alt. 3 i service meny) En daglig kontroll av pendelns utslag gentemot elektroniken bör ske. Om dessa inte stämmer överens bör man omkalibrera cykeln. Kontroll av elektronisk kalibrering kan ske på följande sätt. Gå till något av fönstren som visas under test och jämför pendelns utslag med det som visas vid N(Newton) i displayen. OBS! Ex. 4 kp motsvarar 39 N. OBS! Efter denna kontroll kommer bromsbandet att vara slakt, vilket innebär att det kan ta c:a 15 sekunder innan reglerdonet har spänt upp bandet till normalläge (5N) igen. 3:2

FÖRBEREDELSE FÖR TEST Mångsidighetn gör att Ergometer 839 den kan användas i en mångfald olika testsammanhang. Precisionen och reproducerbarheten av de testvärden som erhålls med ergometern tillsammans med det okomplicerade sättet att sätta upp proven, gör att ergometern kan användas vid kliniska arbetsprov, i företagshälsovården för konditions tester liksom av träningsanläggningar, skolor och idrottsklubbar. Inom detta variationsrika område kommer naturligtvis både de testade personerna och testledarnas bakgrund att variera kraftigt. Rent allmänt bör man tänka på, att antingen det gäller ett kliniskt prov eller ett enklare konditionsprov i något motionssammanhang, så kan påfrestningarna på den testade personen bli ganska stora. Det är därför tillrådligt att personen ifråga har konsulterat en läkare innan provet utförs. Innan provet genomförs bör testledaren gå igenom provet med testpersonen och förklara det arbete denne skall utföra och hur lång tid provet kommer att ta. Man bör också komma överens om hur testpersonen skall ge till känna eventuell trötthet, smärtor i bröstet eller andra onormala fysiska reaktioner. Testpersonen skall också avhålla sig från större fysiska ansträngningar några timmar före ett prov avseende syreupptagningsförmågan. Dessutom skall test och motionsprov genomförs en god stund efter en måltid. Likaså bör testpersonen avstå från rökning åtminstone en timma före provet. Den testade personen skall också ha lämplig klädsel för ett arbetsprov. Träningsoverall eller annan löst sittande klädsel är bäst. I Norden behövs mera sällan instruktioner rörande själva cyklingen, men det kan ändå vara lämplig att testledaren ger några råd rörande trampningen, sadelhöjd och inställning av styret. Det skall vara bekvämt att trampa. Sadelhöjden skall ställas in så, att när fotens trampdyna vilar på pedalen, skall knät vara lätt böjt när pedalen är i sitt lägsta läge. Gå igenom hur metronomen visar över- resp under- varvtal i förhållande till det inställda. Låt testpersonen pröva på vid en låg belastning hur det känns att hålla konstant varvtal. Slutligen appliceras bröstbältet. Kontrollera under någon minut att en korrekt pulsfrekvens visas. Känner man till testpersonens normalpuls kan man nu också fastställas hur pass nervös vederbörande är inför provet. Det kan vara lämpligt att låta testpersonens vila så pass länge före provet, att en något sånär stabil vilopuls kan avläsas. 3:3

PULSFREKVENS: ELEKTRODBÄLTE OCH ÖRONSENSOR Personens hjärtfrekvens kan mätas dels med elektrodbälte eller med hjälp av öronsensor som känner av varje pulsslag från hjärtat. Endast systemet med bröstelektrodbälte levereras med som standard. Öronsensor med tillhörande adapterelektronik kan köpas som extra tillbehör. Datorn känner själv av vilket system som är inkopplat varför ingen omkoppling mellan bälte alt. öronsensor behövs. TELEMETRISYSTEM ( ELEKTRODBÄLTE MED SÄNDARE) Elektrodbältet bör sättas fast på ett bekämt sätt med lagom spänning just under bröstmuskeln precis nedanför brösten. Fukta elektroderna före användning. Problemfri pulsmätning kräver att bältet är rätt applicerat. Innan man sätter på bältet ska man se till att huden, där man placerar bältet, är rengjord med något av de i handeln förekommande hudpreparaten. När bältet är fastsatt kommer hjärtat att blinka i displayen en gång för varje slag. OBS! Elektromagnetiska vågor kan störa pulsfunktionen när telemetrisystemet används. Mobiltelefoner skall därför ej användas i närheten av cykeln under pågående test. ÖRONSENSORN (Ej med vid leverans. Kan köpas som extra tillbehör. Art.nr 9303-93 + 9339-64) Öronsensorn konstruerades för de tillämpningar i vilka hjärtfrekvensen enbart önskades som information. Tekniken kan medge utmärkt registrering av hjärtfrekvensen hos somliga individer medan registrering kan utebli helt hos andra beroende på dålig cirkulation i perifera vener, örats utformning, rumstemperatur och flera andra variabler. Generellt gäller att om den visade hjärtfrekvensen stämmer överens med den som kontrolleras vid handleden, så är pulsfrekvensen från öronsensorns registrering tillförlitlig. Öronsensorn ansluts vid styret bakom styrstammen via en speciell anpassningselektronik. När uppkoplingen är klar tänds en IR diod i öronsensorn. På motsatt sida finns en ljuskänslig cell. När sensorn därefter sätts fast på öronsnibben mäts förändringar i ljusöverföringen mellan diod och fotocell. Dessa förändringar i ljusöverföringen är förorsakade av blodets pulsation, dvs hjärtfrekvensen. Öronsensorns placering är mycket individuell från person till person och måste väljas så att bästa möjliga signal erhålls liksom att man erhåller en stabil detektering av signaler. En bra plats är i allmänhet den s k öronsnibben. På vissa personer kan man få bättre signal om sensorn kläms fast i örats övre del. Man måste för varje individ pröva sig fram till bästa placering. När sensorn fungerar bra visas det med en grön lampa som blinkar i samma takt som hjärtat slår. Hjärtat i handenhetens display kommer också att blinka i takt med hjärtats pulsslag. ÖVERVAKNING AV TESTPERSONEN Programmerade tester genomförs praktiskt taget utan ingripande från testledaren. Denne kan därför ägna testpersonen full uppmärksamhet. Testpersonens reaktioner under provets gång kan iakttas och eventuellt nödvändig hjälp kan ges under provet. En del program har avsnitt där testpersonen får utveckla väsentlig fysisk aktivitet. Effekten på testpersonen får inte underskattas. Under provet är det ytterst väsenligt att övervaka testpersonens utseende och hjärtfrekvens. Provet bör avbrytas omedelbart om han/hon får smärtor i bröstet, får svårt för att andas osv. Planera före varje test hur medecinsk hjälp skall tillkallas i händelse av nödfall. Testpersonen kan också ha svårt att hålla ett konstant trampvarvtal. Detta är av mindre betydelse ( utom i de fall där programmet utgår från bromskraft efterssom effekten automatiskt justeras till rätt värde, så länge trampvarvtalet är minst 30 v/min (rpm). Ibland kan testpersonen bli störd av handenhetens display, varvid den bör flyttas utom synhåll. En sådan störning kan påverka personens puls. 3:4

BEDÖMNING AV TESTRESULTATEN Den maximala syreupptagningsförmågan är ett standardmått för tillståndet hos hjärt/lung-funktionerna. Beroende på det linjära förhållandet mellan arbete och syreupptagning och mellan arbete och hjärtfrekvens, kan pulsens förändring i förhållande till arbetet ligga till grund för en beräkning av syreförbrukningen. Om hänsyn tas till maxpulsen, kan den maximala syreförbrukningen bestämmas. YMCA- och Åstrand-testernas beräkning av den maximala syreförbrukningen baseras på en submacimal belastning, under det att alla andra prov använder sig av syreförbrukningen vid den högsta belastningen. Vid Bruce- och Naughtonproven fordras att testpersonen cyklar på en viss belastningsnivå under minst en minut, för att syreförbrukningen skall kunna bestämmas, om en minut inte kan innehållas kommer närmast föregående belastningsvärde att användas. Den beräknade maximala syreupptagningsförmågan som erhålls ur några av de presenterade testen, är utsatta för en del fel som ligger i den åldersrelaterade beräknade max-pulsen. Även om det föreligger ett definitivt och linjärt samband mellan arbete och syreupptagning, så finns det vissa olikheter i verklig syreupptagning, beroende på skillnader i effektiviteten vid utförandet av ett arbete. Personer ovana vid cykling och otränade personer är därför sannolikt mindre effektiva är de som cyklar ofta. Man bör komma ihåg, att dessa resultat är uppskattningar eller förutsägelser om maximal puls, och fel är därför mera sannolika än om personerna skulle ha testats vid sin verkliga max-puls. Uttolkningen bör därför göras försiktigt och med förståelse för möjligheten av fel i metodiken. Ett relativt mått på konditionen kan erhållas ur följande tabeller. Konditionsindex - Män Max. syreupptagningsförmåga ml/kg/min Omdöme Konditionsindex - Kvinnor Max. syreupptagningsförmåga ml/kg/min Omdöme - 36 yrs. 36-45 yrs. 45 - yrs - 36 yrs. 36-45 yrs. 45 - yrs. Utmärkt 54 53 43 Utmärkt 55 49 46 Bra 49 45 38 Bra 45 43 38 Över gen.sn.46 39 34 Över gen.sn 39 37 32 Genomsn. 36 33 30 Genomsn. 34 33 27 Und. gen.sn 32 29 27 Und. gen.sn 30 29 24 Någorlunda 28 25 24 Någorlunda 26 26 20 Dålig 24 23 20 Dålig 20 22 18 Se även tabell 7 i Ergometri Konditionsprov av P O Åstrand. 3:5

TERMINALENHET HUVUDDISPLAY (på terminalenheten) Se även överblick på menysystem. 1 Konditionstest 2 Man./Arb.prov 3 Sekvensprogram 4 Analog styrning TANGENTBORDETS UPPLÄGGNING Normalt numeriskt tangentbord Tangenter som används: Tangent 1-9 (f. sifferinmatning) Pil upp/ner (för val i meny) Delete (raderar vid felinslag) Enter (bekräftar inslag) Punkt (vid inmatning av decimaler) Speciella funk. under programkörning: Tangent 9 - ökar ett inställt tabellvärde Tangent 6 - minskar ett inställt tabellvärde Tangent 3 - stertar alt. stoppar program Tangent 7, 8 o 9ökar inst. värde vid man. körning Tang. 9 ökar siffran längst till höger, tangent 8 ökar siffran näst längst till höger osv. På motsvarande sätt minskar tangenterna 4, 5 o 6. RPM DISPLAY MED OPTISKT PULS/METRONOM ( på cykeln) Metronomen med två gröna lysdioder i mitten av displayen, blinkar en gång för varje nertramp på pedal. De två gröna lysdioderna kan också ställas in för att visa puls. Pedalvarvets frekvens kontra inställt värde visas alltid. För låg hastighet: För hög hastighet: Trampvarvtalet ligger under det på metronomen inställda värde 2,4,8,16 eller mer genom att lysdioderna tänds till vänster. Tramvarvtalet ligger över det på metronomen inställda värde 2,4,8,16 eller mer genom att lysdioderna tänds till höger ERGOMETERNS HUVUDMINNE För att underlätta användandet av ergometern är flera variabler lagrade i huvudminnet. Dessa variabler återsparas och kommer alltid tillbaka vid återstartande av datorn. 4:1

SKRIVARE - UTSKRIFT Om ergometern har kopplats till en.parallell (DOS-kompatibel) printer kan en utskrift som visar data under testets gång erhållas. I slutet av rapporten görs vi vissa förprogrammerade test en kalkyl. Obs! Systemparametern automatisk utskrift måste vara i läge på för att utskrift alltid skall erhållas. Vid förinstallerade test sätts denna parameter alltid automatiskt till läge utskrift på. För att ändra på tiden mellan varje datautskrift se i system meny. Exempel på utskriftsrapport: Monark Ergometer 839E. Åstrand - Rapport: xx Sidan: 1 Namn:... Test:... Datum:... Sign:... Ålder: 25 år Vikt: 75.0 kg Kön: Man Max. tillåten puls. (BPM): 195 Tid RPM BPM N kcal km/tim km Referens 00:30 64 82 04 01.0 23.1 0.2 1500kpm/min 01:00 64 107 38 08.0 23.1 0.4 1500kpm/min 01:30 57 127 43 16.0 20.4 0.6 1500kpm/min 02:00 53 139 46 25.0 19.1 0.8 1500kpm/min 02:30 52 143 47 33.0 18.7 1.0 1500kpm/min 03:00 53 151 48 41.0 19.1 1.1 1500kpm/min 03:30 53 150 46 50.0 19.1 1.3 1500kpm/min 04:00 51 153 48 58.0 18.3 1.4 1500kpm/min 04:30 52 154 48 67.0 19.8 1.6 1500kpm/min 05:00 53 155 46 75.0 19.0 1.7 1500kpm/min 05:30 54 157 46 83.0 19.5 1.8 1500kpm/min 06:00 57 156 43 92.0 20.4 2.0 1500kpm/min Uppmätt puls (BPM) : 156 Beräknad maximal syreupptagning: 49.5 ml/min/kg 4.05 l/min 4:2

TESTPROGRAM - Allmänt Ett inprogrammerat test styr automatiskt ergometern genom en förutbestämd följd av arbetsbelastningar. Ett test kan vara så utformat att det ändrar belastningen efter ett tidsschema eller till en fysiologisk reaktion, som t ex hjärtfrekvens. Flera av programmen kan modifieras eller specialanpassas till speciella behov. Belastningsföljden kan ställlas in så, att en variation erhålls. Några program medger inställning av stegringsgraden medan andra låter testpersonen arbeta till maximal (eller submaximal) ansträngning för att bestämma konditionen (syreupptagningsförmågan). Några test avslutas efter en bestämd tid eller efter det vissa specifika fysiologiska tillstånd uppstått, som exempelvis en jämn arbetspuls, s k steady state. Närmare detaljer ges i beskrivningen för varje särskilt test. Om en extern skrivare är ansluten, skrivs efter det att ett test avslutats, en summering av testet. Denna rapport innefattar olika data för identifiering: Testets namn, testpersonens ålder, vikt och kön. Dessutom skrivs testresultaten ut, innefattande beräknad maxpuls, aktuell stady state plus, max arbetsbelastning, och V02-max. V02-max, eller maximala syreupptagningsförmågan, uttrycks både som total förbrukning i l/min och i ml/kg kroppsvikt (ml/kg/min).om en skrivare inte är inkopplad presenteras bara VO2 lit/min och ml/kg/min i handenhetens display. Bedömningen av och meningen med V02-max-data är specifik för varje test. Vissa program är enkla motionsövningar som inte är konstruerade för att mäta syreupptagningen. Innan man bedömer ett syreupptagningsvärde bör man därför ha läst igenom de aktuella programmens referenser. 839:ans dator kan utföra ytterligare flera olika tester för att underlätta för användaren. Fyra stycken finns förprogrammerade. Flera förprogrammerade test mäter syreupptagningsförmågan vid jämn arbetspuls, s k steady state: Åstrand-testet, använder en belastning, YMCA-testet använder två eller flera belastningsnivåer. Bruce och Naughton använder multiplelt ökande belastningar (testprogram för löpmattor anpassade till ergometertest). Andra förinstallerade program, som inte är avsedda för mätning av V02, tillhandahåller per tidsenhet stegrade belastningar (ramp och inkremental). Dessutom finns ett program för träning med avseende på hjärtfrekvensen, som kan ställas in och ergometern anpasssar belastningen så att den inställda hjärtfrekvensen hålls konstant inom plus/minus fem slag. Vid alla test kan max-puls-varning kopplas till.varningsvärde är förutinställt på 220 slag minus åldern. Innan programmet startas, kan max-puls-varningen ändras med hänsyn till det motionsprogram testpersonen avser utföra. Om max-hjärtfrekvens överskrids, hörs en ton som pågår ända tills dess hjärtfrekvensen underskrider det inställda varningsvärdet, eller tills dess varningssignalen slås ifrån. När signalen ljuder nollställs belastningen automatiskt för att förhindra att testpersonen överansträngs. Varningsfunktionen kan kopplas bort, speciellt om ingen övervakning krävs av testpersonens pulsfrekvens. De automatiska testerna avser att låta testpersonen arbeta vid vissa specifika nivåer av syreförbrukning. Ergometern åstadkommer detta genom att ge en bromskraft som, hos normala individer kräver en förbrukning av den önskade syrevolymen. Observera att de flesta testen uttrycker V02 i ml/kg/min och därför beräknas den totala syreförbrukningen genom att använda testpersonens vikt och totala syreförbrukningen i l/min som omvandlas till effekt. Tabellen här nedan visar vilket nominellt arbete, eller effekt, som motsvarar olika grader av syreförbrukning. Belastning Syre-upptag (Kpm/min) (L/min) 300 0,9 600 1,5 900 2,1 1200 2,8 1500 3,5 1800 4,2 2100 5,0 2400 5,7 4:3

MENYTRÄD 4:4

MENYTRÄD 4:5

ÅSTRAND-TESTET Åstrand-testet beskrivs ingående i professor P O Åstrands bok Ergometri och Konditionsprov, som bifogas varje ergometer. Här ges därför bara en kort summering. Åstrand-testet är uppställt för att bestämma den maximala syreupptagningsförmågan, eller förbrukningen, genom att låta testpersonen utföra ett submaximalt arbete och att därvid mäta ett stadigt eller konstant pulsvärde, s k steady state. Belastningen i förhållande till den resulterande pulsfrekvensen jämförs med ett beräknat förhållande, justerat med hänsyn till ålder och kön, och därefter räknas en maximal syreförbrukning ut. Testet anger nio arbetsbelastningar vid vilka en bedömning av testpersonen kan göras. För män ligger denna belastning mellan 300 och 1500 kpm/min, med steg på 150kpm/min. För kvinnor ligger den mellan 300 och 900 kpm/min, med steg på 75 kpm/min. Valet av belastning görs manuellt under testets första minuter. Efter 3 minuter låses belastningen och kan ej längre justeras. Belastningen skall vara tillräckligt stor för att ge en stabil arbetspuls på mellan 120-170 slag/min. Om en för hög belastning har valts, finns risken, att testpersonen inte orkar cykla det minimum på 6 minuter som fordras för att nå den stabila arbetspulsen (steady state). Testet har utarbetats för att undersöka individer med en normal verkningsgrad vid en stabil arbetspuls; mycket höga belastningar kan endast utföras aerobiskt av individer med en mycket hög arbetskapacitet. Vid slutet av den femte minuten registreras pulsfrekvensen. Om vid slutet av den därpå följande minuten, pulsen fortfarande ligger inom 5 slag från den föregående registreringen, avslutas testet, om inte fortsätter testet, tills man uppnått villkoren för en stabil arbetspuls (steady state). ANM. Om pulsen är ojämn eller om belastningen är feljusterad för arbete med stabil puls, kan testet inte genomföras. Testet kan avbrytas när som helst genom tryck på START/STOP ( tangent 3). Detta resulterar då i felmeddelandet testet avbrutet på displayen och ingen beräkning av syreupptagningsförmågan (V02 max) görs. ANM. Den slutgiltiga arbetspulsen måste ligga inom de gränser som anges. annars visas på displayen ett felmeddelande testet avbrutet. Den maximala syreupptagningen erhålls genom att med värdet på stabil arbetspuls och motsvarande belastning gå in i tabellerna för Maximal syreupptagningsförmåga från arbetspuls och belastning för män resp kvinnor. Denna beräkning korrigeras sedan med en faktor, beräknad på testperonens ålder. Faktorn finns i nedanstående tabell, där den ges i förhållande till test-personens max-puls. I Ergometer konditionsprov av professor P O Åstrand finns en tabell där faktorn ges även för testpersonens ålder, i den händelse vederbörandes max-puls inte är känd. OBS! Vid omstart ligger alla data kvar i datorns minne varför det räcker att trycka Start för att börja om. VO2 korrektionsfaktor Max-puls Faktor över 200 1.12 191-200 1.00 181-190 0.93 171-180 0.83 161-170 0.75 151-160 0.69 mindre än 151 0.64 Intruera testpersonen om testet och justera elektrodbältet för säker puls Programera personuppgifterna enligt instruktionerna i menyn. Välj Åstrandtestet och tryck tangent 3 = Start. 4:6

Beräkning av maximal syreupptagningsförmåga från arbetspuls och belastning(kpm/min) - Kvinnor HR 300 375 450 525 600 675 750 825 900 118 2.7 3.1 3.5 3.9 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 119 2.6 3.0 3.4 3.8 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 120 2.6 3.0 3.4 3.7 4.1 4.5 4.8 5.2 0.0 121 2.5 2.9 3.3 3.6 4.0 4.4 4.8 5.1 0.0 122 2.5 2.8 3.2 3.6 3.9 4.3 4.7 5.0 0.0 123 2.4 2.8 3.1 3.5 3.9 4.2 4.6 4.9 0.0 124 2.4 2.7 3.1 3.5 3.8 4.2 4.5 4.8 0.0 125 2.3 2.7 3.0 3.4 3.7 4.1 4.4 4.7 0.0 126 2.3 2.6 3.0 3.3 3.3 4.0 4.3 4.7 0.0 127 2.2 2.6 2.9 3.2 3.5 3.9 4.2 4.6 0.0 128 2.2 2.5 2.8 3.2 3.5 3.9 4.2 4.5 4.8 129 2.2 2.5 2.8 3.1 3.4 3.8 4.1 4.4 4.8 130 2.1 2.4 2.7 3.1 3.4 3.7 4.0 4.3 4.7 131 2.1 2.4 2.7 3.0 3.4 3.6 4.0 4.3 4.6 132 2.0 2.3 2.7 3.0 3.3 3.6 3.9 4.2 4.5 133 2.0 2.3 2.6 2.9 3.2 3.5 3.8 4.1 4.4 134 2.0 2.3 2.6 2.9 3.2 3.5 3.8 4.1 4.4 135 2.0 2.2 2.6 2.8 3.1 3.4 3.7 4.0 4.3 136 1.9 2.2 2.5 2.8 3.1 3.4 3.6 3.9 4.2 137 1.9 2.2 2.5 2.7 3.0 3.3 3.6 3.9 4.2 138 1.8 2.1 2.4 2.7 3.0 3.3 3.5 3.8 4.1 139 1.8 2.1 2.4 2.7 2.9 3.2 3.5 3.8 4.0 140 1.8 2.1 2.4 2.6 2.8 3.1 3.4 3.7 4.0 141 1.8 2.0 2.3 2.6 2.8 3.1 3.4 3.7 3.9 142 1.7 2.0 2.3 2.5 2.8 3.1 3.3 3.6 3.9 143 1.7 2.0 2.2 2.5 2.7 3.0 3.3 3.5 3.8 144 1.7 1.9 2.2 2.5 2.7 3.0 3.2 3.5 3.8 145 1.6 1.9 2.2 2.4 2.7 2.9 3.2 3.4 3.7 146 1.6 1.9 2.2 2.4 2.6 2.9 3.2 3.4 3.7 147 1.6 1.9 2.1 2.4 2.6 2.9 3.1 3.4 3.6 148 1.6 1.8 2.1 2.3 2.6 2.8 3.1 3.3 3.6 149 0.0 1.8 2.1 2.3 2.6 2.8 3.0 3.3 3.5 150 0.0 1.8 2.0 2.3 2.5 2.7 3.0 3.2 3.5 151 0.0 1.8 2.0 2.2 2.5 2.7 3.0 3.2 3.4 152 0.0 1.7 2.0 2.2 2.5 2.7 2.9 3.1 3.4 153 0.0 1.7 2.0 2.2 2.4 2.6 2.9 3.1 3.3 154 0.0 1.7 2.0 2.2 2.4 2.6 2.8 3.1 3.3 155 0.0 1.7 1.9 2.1 2.4 2.6 2.8 3.0 3.2 156 0.0 1.6 1.9 2.1 2.3 2.6 2.8 3.0 3.2 157 0.0 1.6 1.9 2.1 2.3 2.5 2.7 3.0 3.2 158 0.0 1.6 1.8 2.1 2.3 2.5 2.7 2.9 3.1 159 0.0 0.0 1.8 2.0 2.2 2.5 2.7 2.9 3.1 160 0.0 0.0 1.8 2.0 2.2 2.4 2.6 2.8 3.0 161 0.0 0.0 1.8 2.0 2.2 2.4 2.6 2.8 3.0 162 0.0 0.0 1.8 2.0 2.2 2.4 2.6 2.8 3.0 163 0.0 0.0 1.7 1.9 2.2 2.4 2.6 2.8 2.9 164 0.0 0.0 1.7 1.9 2.1 2.3 2.5 2.7 2.9 165 0.0 0.0 1.7 1.9 2.1 2.3 2.5 2.7 2.9 166 0.0 0.0 1.7 1.9 2.1 2.3 2.5 2.7 2.8 167 0.0 0.0 1.6 1.9 2.1 2.2 2.4 2.6 2.8 168 0.0 0.0 1.6 1.8 2.0 2.2 2.4 2.6 2.8 169 0.0 0.0 1.6 1.8 2.0 2.2 2.4 2.6 2.8 170 0.0 0.0 1.6 1.8 2.0 2.2 2.4 2.6 2.7 4:7

Beräkning av maximal syreupptagningsförmåga från arbetspuls och belastning(kpm/min) - Män HR 300 450 600 750 900 1050 1200 1350 1500 118 2.3 3.0 3.6 4.3 5.0 0.0 0.0 0.0 0.0 119 2.3 2.9 3.6 4.2 4.9 0.0 0.0 0.0 0.0 120 2.2 2.9 3.5 4.2 4.8 5.6 6.4 0.0 0.0 121 2.2 2.8 3.4 4.1 4.7 5.5 6.3 0.0 0.0 122 2.2 2.8 3.4 4.0 4.6 5.4 6.2 0.0 0.0 123 2.1 2.7 3.4 4.0 4.6 5.3 6.1 0.0 0.0 124 2.1 2.7 3.3 3.9 4.5 5.3 6.0 6.8 0.0 125 2.0 2.6 3.2 3.8 4.4 5.2 5.9 6.7 0.0 126 2.0 2.6 3.2 3.8 4.4 5.1 5.8 6.6 0.0 127 2.0 2.6 3.1 3.7 4.3 5.0 5.7 6.5 0.0 128 2.0 2.5 3.1 3.7 4.2 4.9 5.6 6.4 0.0 129 1.9 2.5 3.0 3.6 4.2 4.9 5.6 6.3 0.0 130 1.9 2.5 3.0 3.6 4.1 4.8 5.5 6.2 6.8 131 1.9 2.4 2.9 3.5 4.0 4.7 5.4 6.1 6.8 132 1.8 2.4 2.9 3.5 4.0 4.6 5.3 6.0 6.7 133 1.8 2.3 2.8 3.4 3.9 4.6 5.3 5.9 6.6 134 1.8 2.3 2.8 3.4 3.9 4.5 5.2 5.8 6.5 135 1.7 2.3 2.8 3.3 3.8 4.4 5.1 5.8 6.4 136 1.7 2.2 2.7 3.3 3.8 4.4 5.0 5.7 6.3 137 1.7 2.2 2.7 3.2 3.7 4.3 5.0 5.6 6.2 138 1.6 2.2 2.7 3.2 3.7 4.3 4.9 5.5 6.1 139 1.6 2.1 2.6 3.1 3.6 4.2 4.8 5.4 6.1 140 1.6 2.1 2.6 3.1 3.6 4.2 4.8 5.4 6.0 141 0.0 2.1 2.6 3.0 3.5 4.1 4.7 5.3 5.9 142 0.0 2.1 2.5 3.0 3.5 4.1 4.6 5.3 5.8 143 0.0 2.1 2.5 3.0 3.4 4.0 4.6 5.2 5.7 144 0.0 2.0 2.5 2.9 3.4 4.0 4.5 5.1 5.7 145 0.0 2.0 2.4 2.9 3.4 3.9 4.5 5.1 5.6 146 0.0 2.0 2.4 2.8 3.3 3.9 4.4 5.0 5.6 147 0.0 1.9 2.4 2.8 3.3 3.8 4.4 4.9 5.5 148 0.0 1.9 2.4 2.8 3.2 3.8 4.3 4.9 5.4 149 0.0 1.9 2.3 2.8 3.2 3.7 4.3 4.8 5.4 150 0.0 1.9 2.3 2.7 3.2 3.7 4.3 4.8 5.3 151 0.0 1.9 2.3 2.7 3.1 3.7 4.2 4.7 5.2 152 0.0 1.8 2.3 2.7 3.1 3.6 4.1 4.7 5.2 153 0.0 1.8 2.2 2.6 3.0 3.6 4.1 4.6 5.1 154 0.0 1.8 2.2 2.6 3.0 3.5 4.0 4.5 5.1 155 0.0 1.8 2.2 2.6 3.0 3.5 4.0 4.5 5.0 156 0.0 1.7 2.2 2.6 2.9 3.5 4.0 4.5 5.0 157 0.0 1.7 2.1 2.5 2.9 3.4 3.9 4.4 4.9 158 0.0 1.7 2.1 2.5 2.9 3.4 3.9 4.4 4.9 159 0.0 1.7 2.1 2.5 2.8 3.3 3.8 4.3 4.8 160 0.0 1.7 2.1 2.5 2.8 3.3 3.8 4.3 4.8 161 0.0 0.0 2.0 2.4 2.8 3.3 3.7 4.2 4.7 162 0.0 0.0 2.0 2.4 2.8 3.3 3.7 4.2 4.6 163 0.0 0.0 2.0 2.4 2.8 3.2 3.7 4.1 4.6 164 0.0 0.0 2.0 2.4 2.7 3.2 3.6 4.1 4.5 165 0.0 0.0 2.0 2.3 2.7 3.2 3.6 4.1 4.5 166 0.0 0.0 1.9 2.3 2.7 3.1 3.6 4.0 4.5 167 0.0 0.0 1.9 2.3 2.6 3.1 3.5 4.0 4.4 168 0.0 0.0 1.9 2.3 2.6 3.1 3.5 4.0 4.4 169 0.0 0.0 1.9 2.2 2.6 3.0 3.5 3.9 4.3 170 0.0 0.0 1.8 2.2 2.6 3.0 3.4 3.9 4.3 4:8

YMCA-TESTET YMCA-testet är baserat på cykeltestet i Y s Way to Physical Fitness. Till sin natur är det ett submaximalt test, som använder flera förgrenade belastningar och i vilket nästa belastning bestäms av slutpulsen under innevarande balastningsnivå. Se också tabellen över belastningsförgrening i slutet av detta avsnitt. Var tredje minut ökas belastningen till dess den testade personen klarat av 3 nivåer, vilket alltså tar 9 minuter. Om den testade personen har en onormalt hög puls vid ingångsbelsatningen (110 slag/min eller högre), avslutas testet efter den andra nivån. Om testledaren märker att den testade personen har svårigheter att fullfölja testets tredje nivå, kan START/ STOP(tangent 3). användas för att avsluta testet i förtid. Om testet avslutas innan den andra nivån fullföljts, så visas på displayen ett felmeddelande, som anger att testet avbrutits och att ingen beräkning av V02-max kan göras. Efter avslutat test uppskattas V02-max och maximala belastningen genom extrapolering av data från de föregående två nivåerna. V02-max visas på displayen och den maximala belastningen visas i den rapport som skrivs ut om en extern skrivare varit inkopplad. YMCA-testet: Berätta för testpersonen om testet och justera bröstbältet för att få en bra pulsdetektering. Välj YMCA test i menyn. Följ därefter instruktionerna i displayen (mata in kön, vikt, ålder och ev. max-puls). Kontrollera att pulssignalen är bra och att hjärtat i displayen blinkar i jämn takt. Tryck därefter Start för att starta upp testet. Komplettering Testet kommer automatiskt att avslutas om två saker uppfylls a. nio minuter (3 steg) har klarats av, eller b. sex minuter (2 steg) har klarats av om pulsen under det första steget var 110 eller mer. START/STOP knappen användas efter sex minuter om personen har stora problem att genomföra testet. Män: Nivå 1: Puls: Nivå 2: Puls: Nivå 3: Kvinnor: Nivå 1: Puls: Nivå 2: Puls: Nivå 3: Anm: Angivna pulsvärden är testpersonens puls vid slutet av respektive nivå. 4:9

BRUCE PROTOCOL Cykelergometrar mäter den totala syreförbrukningen relativt oberoende av kroppsvikten. Eftersom testpersonens vikt bärs upp av sadeln, är det totalt uträttade arbetet en funktion av bromskraft och hastighet. Vid samma belastning kommer alla testpersoner att ha samma syreförbrukning. Med en löpmatta, å andra sidan, kommer mätningen av syreförbrukningen också att innefatta testpersonens vikt, och den mäter därför syreförbrukningen per kg kroppsvikt. Vid en given stigning och hastighet kommer varje testperson att ha ungefär samma syreförbrukning per kg kropppsvikt. Det välkända Bruce-löpmattetestet för maximal syreförbrukning har omvandlats för att användas med en cykelergometer, varvid hänsyn tagits till skillnaden i användningen av en löpmatta och en cykelergometer. I beräkningen av ergometerbelastningen ingår testpersonens kroppsvikt för att räkna ut den totala syreförbrukningen vid varje arbetssteg, varvid belastningsinställningen justeras i enlighet därmed. Den totala syreförbrukningen räknas ut från den förbrukning i ml/kg/min för steget ifråga multiplicerat med kroppsvikten i kg. Belastningen väljs sedan ur den tabell i avsnitt Testprogram som visar förhållandet syreförbrukning/belastning. Testprogrammet ökar belastningen var tredje minut från ett uppvärmningsteg till successivt mera krävande nivåer tills testpersonen inte orkar mer. När den belastningsnivån nåtts, tryck på START/STOP(tangent 3) för att avsluta testet. Testet slutar automatiskt om en testperson klarar av att fullfölja steg VII (79.9 ml/kg/min), vilket dock syns osannolikt. Om mindre än en minut har gått när testet avslutas, visar displayen meddelandet testet avbrutet. Skriv in personens ålder, max-puls, vikt och kön enligt displayens anvisningar Komplettering: Testet kommer att avslutas automatiskt när steg 7 är avklarat. Normalt avslutar man testet genom att trycka på START/ STOP knappen när testpersonen inte orkar längre. Om inte testpersonen har klarat åtminstone en minut på det sista nivån, görs beräkningen automatiskt på föregående nivå. Stegen i Bruce-testet är enligt följande: Steg Hast/mph Lutning % VO2 ml/kg/min Uppvärmining 1.7 5 12.2 Steg 1 1.7 10 17.4 Steg 2 2.5 12 24.8 Steg 3 3.4 14 34.4 Steg 4 4.2 16 43.8 Steg 5 5.0 18 56.7 Steg 6 5.5 20 68.2 Steg 7 6.0 22 79.5 Under själva testet kan ökningstangenten( 9 ) alt. minskningstangenten(6)användas för att gå upp eller ned i testprogrammet. På detta sätt, kan man öka belastningen på ett icke linjärt sätt, om dett skulle visa sig att påbörjat steg är för lätt. Berätta för testpersonen om testet och justera bröstbältet för att få en säker pulsindikering. Följ därefter instruktionerna i displayen. 4:10

NAUGHTON-TESTET Naughtons standardtest (litteraturhänvisning 5) är ett test med stegvis ökad belastning och med 2 min intervall mellan varje steg. Testet är mycket likt Bruce-testet med två enkla undantag: Stegen är här 2 min i stället för 3 min långa och stegringen av syreförbrukningen är linjär (3.5 ml/kg/min). Stegen utgör specifika syreförbrukningsnivåer, vanligen kallade METS. Stegen i Naughton-testet är följande: Steg Hastighet Lutning V02 mph % ml/kg/min I 2 0 7.0 II 2 2.5 10.5 III 2 7.0 14.0 IV 2 10.0 17.5 V 2 14.0 21.0 VI 2 17.5 24.5 VII 3 12.5 28.0 VIII 3 15.0 31.5 IX 3 17.5 35.0 Testet genomförs i övrigt på samma sätt som Bruce-testet. Berätta för testpersonen om testet och justera bröstbältet för att få en bra puls. Följ därefter instruktionerna i displayen. 4:11

MANUELL KÖRNING Börja med att programera in persondata. Kön, vikt, ålder och ev. max puls. Vid manuell körning kan sju olika alternativ av belastning ställas in. Bromskraftreglering Bromskraften ställs in i Newton alternativt i kp. Effekten blir vid denna typ av körning beroende av tramp varvtalet. Bromskraften kan minskas/ökas med tangenterna 7/4, 8/5 samt 9/6. Tang. 7/4 ger ökning/minskning på 1.00 kp alt. 10 N. Tang. 8/5 ger ökning/minskning på 0.1 kp alt. 1 N. Tang. 9/6 ger ökning/minskning på 0.01 kp alt. 0.1 N. Tryck Start/Stopp när körningen skall avslutas. Ökningstangenter Minskningstangenter Effektreglering Effektnivån ställs in i watt alt. kpm/min. Effektuttaget är i detta läge oberoende av trampvarvtalet. Tang. 7/4 ger ökning/minskning på 100 watt alt. 100 kpm/min. Tang. 8/5 ger ökning/minskning på 10 watt alt. 10 kpm/min. Tang. 6/9 ger ökning/minskning på 1 watt alt. 1 kpm/min. Tryck Start/Stopp när körningen skall startas resp. avslutas. VO2 reglering Detta är också en form av effektreglering. Fördelen är här att om inställningen görs i ml/min/kg ställs alltid belastningen in i förhållande till personens vikt. Ett visst uttag i l/min motsvaras alltid av en given effekt. Se tabell i kapitel Testprogram allmänt. Tang. 7/4 ger ökning/minskning på 10 ml/min/kg alt. 1 l/min. Tang. 8/5 ger ökning/minskning på 1 ml/min/kg alt. 0.1 l/min. Tang. 9/6 ger ökning/minskning på 0.1 ml/min/kg alt. 0.01 l/min. Tryck Start/Stopp när körningen skall startas resp. avslutas. 4:12

Pulsreglering <BPM> Programmet har utarbetats för att hålla belastningen på en sådan nivå att en önskad hjärt frekvens kan bibehållas under hela träningspasset. Detta görs på så sätt att belastningen startar från 0 och ökar gradvis. Snabbheten i belastningsjusteringen beror på hur långt ifrån den önskade frekvensen man ligger. Vid pulsfrekvens under den inställda ökar belastningen med 60 W (375 kpm/min) per minut, tills testpersonens pulsfrekvens är högre än 75% av den tänkta arbetspulsen. Belastningen ökar sedan med 30 W (180 kpm/min) per minut tills den avlästa pulsfrekvensen ligger inom 5 slag per minut från det önskade värdet. Belastningen hålls konstant så länge testpersonens puls håller sig inom området +/- 5 slag från det inställda värdet. Programmet fortsätter tills testledaren avslutar det automatiska testet genom att trycka på START/STOP (tangenten 3). Den belastning som datorn väljer för att testpersonen skall hålla den önskade arbetspulsen, kan användas för jämförelser över en längre tid, för att objektivt värdera effekten av ett träningsprogram. Arbetspulsen matas in som en del av programmeringen. Utgångsvärdet är 60 slag/min. Ställ in önskad nivå och tryck Start. Det inställda värdet kan under testens gång ändras upp och ned med öknings - och minskningstangenterna. Tang. 7/4 ger ökning/minskning på 100 bpm. Tang. 8/5 ger ökning/minskning på 10 bpm. Tang. 9/6 ger ökning/minskning på 1bpm. OBS! Den maximala arbetspulsnivå som kan ställas in är 90% av den beräknade max.pulsen (220 - ålder). Den belastning som datorn väljer för att testpersonen skall hålla den önskade arbetspulsen, kan användas för jämförelser över en längre tid, för att objektivt värdera effekten av ett tränings-program. Tryck Start/Stopp när körningen skall avslutas 4:13

ARBETSPROV TESTER MED STEGVIS ÖKNING (INKREMENT) Ett test med stegvis ökning ger en i jämna steg ökande belastning per önskat tidsintervall. Programmet anstränger testpersonen upp till maximal belastning. De steg med vilka belastningen skall öka kan förinställas. Samma enheter som vid manuell körning kan användas dvs bromskraftreglering, effektreglering alt. VO2 reglering. Se MANUELL KÖRNING. Typen av arbete: effekt eller kraft kan förinställas. Ett stegtest kan användas för att ge en linjärt ökande belastning, dvs som en variant av det tidigare beskrivna Naughton-testet. Naughton-testet kan sägas vara ett stegtest där arbetet mäts i syreupptagning och stegen är 3.5 ml/kg/min, varannan minut. Två åtgärder måste vidtas vid ett stegtest. För det första måste belastningsökningen programmeras och sedan stegtiden. Varje nytt steg beräknas sedan automatiskt med utgångspunkt från det föregående. Om stegtid och belastningsteg redan finns inprogrammerade och inte skall ändras, behöver programmeringen inte upprepas. Vanligtvis programmerar testledaren in längd och nivå på stegen, en gång för alla under det att man sedan bara matar in testpersonens data för varje gång. Under själva testet kan ökningstangenten(9)ochminskningstangenten(6)användas för att gå upp eller ner i testprogrammet. På det sättet, kan man öka belastningen på ett icke-linjärt sätt, om det skulle visa sig att ett påbörjat steg är för lätt. Berätta för testpersonen om testet och justera bröstbältet för att få en säker pulsindikering. Följ därefter instruktionerna i displayen. TEST MED GRADVIS ÖKNING (RAMP) Ramp-testet är mycket likt stegtestet, så tillvida som det är baserat på en kontiuerligt ökande serie av belastningar. Den väsentliga skillnaden utgörs av att stegen i rampteste är mycket små, vilket medför att ändring från ett seg till ett annat knappast känns och därför upplevs som en kontinuerligt ökande belastning. Ramptest används ibland för att ge en mycket snabb stegring av belastningen med avsikt att bestämma den maximala belastningen en testperson kan uppnå utan någon väsentlig stegring av mjölksyra i blodet från anaerobisk ämnesomsättning. På grund av den snabba belastningsökningen, blir uttröttningen liten, även om det föreligger en medicinsk risk för att extremt höga belastningar uppnås alltför fort. I likhet med stegtestet måste ramptestet programmeras innan det kan användas. Programmeringen är lite annorlunda på så sätt, att arbetsökningen per minut matas in istället för stegtid och stegökning. Testet körs också på liknande sätt, dock med den skillnaden att man här inte kan gå upp eller ner i programmet. Berätta för testpersonen om testet och justera bröstbältet för att få en säker pulsindikering. Följ därefter instruktionerna i displayen. 4:14