Miljökonsekvensbeskrivning Grundvattensänkning Väg 622 - Landafors Bollnäs kommun, Gävleborgs län Miljökonsekvensbeskrivning, 2015-10-07 Projektnummer: 138238
Dokumenttitel: Miljökonsekvensbeskrivning Grundvattensänkning Väg 622 - Landafors Skapat av: Tyréns AB, Johanna Thurdin Dokumentdatum: 2015-09-22 Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: 2015/52884 Projektnummer: 138238 Version: 0.5 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Malena Backhans Distributör: Trafikverket, Box 417 801 05 Gävle, telefon: 0771-921 921 2
Innehåll 1 Inledning... 6 1.1 Administrativa uppgifter... 6 1.2 Bakgrund... 6 1.3 Tillståndspliktig vattenverksamhet... 7 1.4 Avgränsning... 7 2 Planförhållanden... 8 3 Omgivning... 8 3.1 Segersta... 8 3.2 Markanvändning... 9 3.3 Geologi och grundvatten... 10 3.4 Brunnar... 11 3.5 Natur... 11 3.6 Riksintressen... 11 3.7 Befintlig väg... 11 4 Strandskydd... 11 5 Miljökvalitetsmål... 12 5.1 God bebyggd miljö... 12 5.2 Grundvatten av god kvalitet... 12 5.3 Bara naturlig försurning... 12 5.4 Ett rikt odlingslandskap... 13 5.5 Ett rikt växt- och djurliv... 13 5.6 Myllrande våtmarker... 13 5.7 Levande sjöar och vattendrag... 13 5.8 Regionala miljömål... 13 6 Miljökvalitetsnormer... 14 7 Teknisk beskrivning... 15 7.1 Vägprojektet... 15 7.2 Dagvatten... 15 7.3 Grundvattensänkning... 16 7.4 Byggskede... 17 8 Alternativ... 17 8.1 Nollalternativ... 17
8.2 Alternativ lokaliseringar... 17 8.3 Alternativa utföranden... 18 9 Miljökonsekvenser och föreslagna... 19 9.1 Växt- och djurliv... 19 9.2 Sulfidlera... 19 9.3 Sättningar... 20 9.4 Grundvattenbildning... 20 9.5 Påverkan på brunnar... 21 9.6 Grundvattnets kvalité... 21 9.7 Avledning av pumpat vatten... 21 9.8 Landskaps- och kulturmiljö... 22 9.9 Hushållning med naturresurser... 22 9.10 Naturmiljö, riksintressen... 22 9.11 Byggskedet... 22 9.12 Samlad bedömning av miljökonsekvenser... 23 10 Samråd... 23 11 Egenkontroll... 24 Bilagor 1 Karta påverkansområde 2 Brunnsinventering, WSP, 3 Kontrollprogram enskilda brunnar 4
Sammanfattning Som en del i ombyggnaden av väg 622 planeras korsningen med järnvägen i Landafors att byggas om så att väg 622 leds under järnvägen genom en vägport. Eftersom grundvattentrycket är högt i området måste pumpning av tillrinnande grundvatten ske från vägporten, både i byggskedet och i driftskedet. Pumpningen ger en permanent grundvattensänkning i området. Det pumpade grundvattnet kommer att släppas ut i ett dike som går längs järnvägens sydöstra sida mot Ljusnan. Området runt vägporten består av jordbruksmark samt ett 10-tal bostadsfastigheter. Det finns i området två grundvattenmagasin; ett i de ytligt liggande lerlagren och ett i den djupare liggande moränen. Den grundvattensänkning som nu är aktuell kommer att påverka det djupaste grundvattenmagasinet och alltså inte påverka hur mycket vatten som finns i jorden 1-2 meter under markytan. Det finns ett fåtal grävda brunnar i området, men ingen används för dricksvatten utan endast för bevattning. I denna MKB beskrivs vilka miljökonsekvenser som skulle kunna uppstå av grundvattensänkningen och hur negativa konsekvenser ska undvikas. Några konsekvenser som kan uppstå vid en grundvattensänkning är t.ex. att vattennivåer i grävda brunnar sänks, att sättningar uppstår i byggnader, under vägen eller järnvägen samt att tillgången till vatten för växtligheten minskar. För att följa upp dessa risker kommer både vattennivåer i brunnar och sättningar att följas upp i kontrollprogram under bygget och efter att vägporten är klar. I dalgången vid Landafors och Segersta finns det sulfidjordar som vid syresättning kan ge upphov till ett surt lakvatten med högt metall- och svavelinnehåll. I det planerade portläget har inga sulfidjordar påträffats som kan beröras av schaktning så risken för att sulfidjord ska oxideras är liten. Miljökonsekvenserna av grundvattensänkningen och överledningen av pumpat dagoch grundvatten till ett dike, bedöms sammantaget som mycket små. 5
1 Inledning 1.1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare Trafikverket Postadress Box 417, 801 05 Gävle Organisationsnummer: 202100-6797 Projektledare: Magnus Gilljam Telefon 010-124 16 97 e-post magnus.gilljam@trafikverket.se Projektnummer: B301127 Konsult (MKB) Kontaktperson Tyréns AB Fredrik Arwehed Fastighet i portläget: Bollnäs Gäversta 21:1 Kommun Bollnäs Höjdsystem i MKB RHB 70 1.2 Bakgrund Trafikverket avser att bygga om väg 622 i Segersta, Bollnäs kommun i samband med upprustningen av järnvägen mellan Kilafors och Söderhamn. Väg 622 är en av flera vägar som korsar järnvägen mellan Kilafors och Söderhamn. Syftet med detta projekt är att väg 622 i Landafors, Segersta, ska få en mer trafiksäker passage av järnvägen. Målet är att vägens passage av järnvägen ska uppfylla trafiksäkerhetsbehovet från såväl gående, cyklister, bilister som tung trafik. Vägbredden vid den befintliga plankorsningen, som sker i en horisontalkurva, anses vara för liten för tunga fordon som har en stor sveparea när de svänger, vilket utgör en säkerhetsrisk. Väg 622 har idag kurvor med dålig sikt och den passerar mellan gårdsbebyggelse. En korsning med en ny vägport under järnvägen är det förslag till lösning på problemet som behandlas i vägplanen för projektet. Trafikverket arbetar under 2015 med en vägplan för ombyggnaden. Den slutliga vägsträckningen är ännu inte fastställd. Vägportens läge i plan och profil är bestämd och kommer inte att påverkas av de förändringar av vägsträckningen som nu diskuteras. Enligt nuvarande tidplan fastställs vägplanen i slutet av 2015 och beräknas bli fastställd och vinna laga kraft under våren 2016. Vägporten kommer att grundläggas under grundvattennivån i området och för att portens funktion ska upprätthållas krävs en permanent grundvattensänkning i området. 6
Figur 1. Exempel på vägport. Foto från Vägen en bok om vägarkitektur, Vägverket 1.3 Tillståndspliktig vattenverksamhet Vägporten kommer att grundläggas under grundvattennivån i området och för att portens funktion ska upprätthållas krävs en permanent grundvattensänkning i området. Grundvattennivån kommer att ligga ca 7,5 meter djupare i driftskedet än i dagsläget. Denna nivå kommer att upprätthållas genom pumpning av vatten från portläget och ut till ett järnvägsdike sydväst om portläget. Diket leder vattnet ned till Ljusnan. Att påverka grundvattenytans läge klassas som en vattenverksamhet och kräver tillstånd enligt miljöbalken. Bestämmelserna om vattenverksamhet finns i: Miljöbalkens 11 kapitel, Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet och i Förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. Grundvattensänkningen kräver tillstånd från Mark- och miljödomstolen. Föreliggande MKB-dokument är en del i den ansökningshandling som Trafikverket lämnar till Markoch Miljödomstolen för att tillstånd ska kunna erhållas. 1.4 Avgränsning Den vattenverksamheten som beskrivs i denna MKB är grundvattensänkningen vid planerad vägport, samt bortledning och överföring av pumpat grund- och dagvatten. Grundvattensänkningens påverkansområde är området inom den sänktratt som beräknas bildas runt vägporten, där pumpen kommer att placeras. Påverkansområdet har definierats som det område där den beräknade grundvattensänkningen blir 0,5 m 7
eller mer. Ett område med radien ca 200 m har beräknats, varvid antaganden om hydrogeologiska förhållanden har gjorts utifrån principen värsta fallet. Det vill säga det påverkansområde som har beräknats är sannolikt större än den verkliga sänktratt som kommer att utvecklas. Påverkansområdet finns utritat på karta, bilaga 1. Beräkningarna finns dokumenterade i Teknisk beskrivning, som är bilaga D till ansökan. Vad gäller bortledning och överföring av grund- och dagvatten till ett järnvägsdike, avgränsas påverkan av åtgärden till det aktuella järnvägsdiket och recipienten Ljusnan, 200 m nedströms. Den ansökta vattenverksamheten är en del i ett vägprojekt och ett järnvägsprojekt. Föreliggande MKB tar dock endast upp konsekvenserna av grundvattensänkningen och bortledningen av uppumpat vatten, andra miljökonsekvenser relaterade till väg- och järnvägsbygget utreds i de MKB-processer som är kopplad till vägplanen respektive järnvägsplanen. 2 Planförhållanden Inga detaljplaner berörs av projektet. I områdesplanen för Segersta, Bollnäs kommun, protokoll 189/82, antagen av kommunfullmäktige 1982-03-30, anges huvuddragen för framtida markanvändning, bland annat vilka områden som är lämpliga att bebygga. Områdesplanen ska ses som en illustration och är inte bindande. Inom utredningsområdet har områden för ny bebyggelse föreslagits i områdesplanen. Ett av dessa bostadsområden i Landafors följer järnvägens väst-östliga riktning inom ett avstånd på 20 meter från järnvägen och den planerade nya dragningen av väg 622 går rakt igenom detta område i nord-sydlig riktning. 3 Omgivning 3.1 Segersta Segersta är en tätort vid älven Ljusnan i Bollnäs kommun med strax över 300 invånare. Tätorten består främst av småhusbebyggelse och enstaka flerfamiljshus. I tätorten finns en närbutik, en matservering och en obemannad bensinstation. Förskola och skola ligger också inom utredningsområdet för vägplanen. I skolan går ca 50 elever från förskoleklass till årskurs 6. Segersta kyrka, samt pastorsexpedition och församlingshem ligger efter Djupavägen med utsikt över Ljusnans norra strand. Ca 550 meter från korsningen Stora vägen (väg 621) Svedjavägen (Väg 622) ligger en badplats. Vandrarhemmet Kullerbacka gästhus är beläget längs med väg 622 på den södra sidan av järnvägen. Jordbruksverksamhet bedrivs inom utredningsområdet. 8
Figur 2. Samhället Segersta ligger längs Ljusnans norra strand. 3.2 Markanvändning Markanvändningen inom påverkansområdet består av åker- och hagmark, tomtmark, skog samt befintlig bangård. På flygfotot i figur 3 syns omgivningen närmast det planerade portläget. Huset allra närmast portläget är en förrådsbyggnad. Figur 3. Ortofoto över påverkansområdet runt vägporten. 9
3.3 Geologi och grundvatten En geoteknisk utredning av ett tänkt vägläge är genomförd. En ingående beskrivning av geologiska och hydrogeologiska förhållanden finns i den Tekniska beskrivningen, bilaga D till ansökan om vattenverksamhet. Jordarna i läget för planerad vägport består överst av mulljord/torrskorpelera ned till ca 1m djup. Därefter följer ett siltigt lerlager med en mäktighet om ca 1-1,5 meter. Tjockleken av det ytligt liggande lerlagret ökar åt norr och öster från portläget. Vid sonderingar för alternativa portlägen längre åt nordost har lermäktigheten varit i storleksordningen 4m, och även innehållit sulfid. Under leran följer i portläget ett ca 2m tjock lager finsandig silt och under silten finns en morän som utgör ett vattenförande lager. Den ytligast belägna moränen bestod vid provgropsgrävningen nästan uteslutande av sand. Moränen utgör ett slutet grundvattenmagasin och leran utgör ett lock över magasinet. Detta medför att grundvattnet i moränen har ett högt tryck, och det är detta tryck som kommer att sänkas genom pumpningen i portläget. Vid geotekniska undersökningar har grundvattenytan (trycknivån) i det slutna magasinet i moränen konstaterats ligga strax under marknivån och grundvattenytan i det övre magasinet ligger ca 1,5 m under marknivån. I figur 4 illustreras hur grundvattennivåerna kan se ut i fallet med en högre trycknivå i ett undre liggande grundvattenmagasin. Figur 4. Illustration av jordlagerföljd med två grundvattenmagasin samt trycknivå i de två grundvattenmagasinen. Längs Ljusnans dalgång finns en åsformation bestående av isälvssediment. Åsen består av grovt material (sand och grus) och kan utgöra ett betydande grundvattenmagasin, speciellt som åsen har kontakt med Ljusnan längs i princip hela sin sträckning. Vid Segersta är åsen främst belägen på Ljusnans sydvästra strand. På älvens nordöstra sida, 10
främst norr om väg 621 (Stora vägen) finns omfattande områden med älvsediment bestående av sand. Det finns ett markavvattningsföretag som omfattar delar av jordbruksmarken öster om planerad dragning av väg 622. Syftet med markavvattningsföretaget har varit att få en bättre skörd på odlingsmark som ofta är vattensjuk och syftet med dräneringsledningar i området är att sänka grundvattennivån i det övre liggande lerlagret. 3.4 Brunnar Under 2014 utfördes en brunnsinventering omfattande området som ligger inom en radie på 400 m från portläget. Samtliga fastighetsägare kontaktades och vid de fastigheter som uppgav att de hade fungerande brunnar utfördes fältbesök. Vid fältbesöket dokumenterades brunnarna med avseende på bl.a. vattennivå, brunnsdjup och brunnshöjd, där så varit möjligt. Alla fastigheter i området har kommunalt vatten och avlopp och därför valdes att inte ta några vattenprover. Totalt kontaktades 46 fastighetsägare och besök har skett på 17 fastigheter. Ett stort antal brunnar används ej i dagsläget. Övriga används bland annat till bevattning och biltvätt. Flera fastighetsägare uppger att det är tydliga förändringar av kvalitet och tillgänglig vattenmängd under året. Brunnsinventeringen bifogas i bilaga 2. 3.5 Natur Den planerade vägporten ligger inom naturvårdsprogrammet Segersta-Hårga som är utpekat för dess vackra älvlandskap. Området närmast den planerade vägporten består främst av ängs- och hagmark och befintlig bangård. I omgivningen finns jordbruksmark och blandskog. Det finns inga nyckelbiotoper, skyddade områden eller övriga utpekade naturvärden i området. 3.6 Riksintressen Området ingår i Riksintresse friluftsliv och Riksintresse rörligt friluftsliv. 3.7 Befintlig väg Idag korsar väg 622 järnvägen i en plankorsning i byn Landafors. Endast några meter från plankorsningen gör vägen en 90-graderssväng. Den skarpa kurvan innebär en risk från trafiksäkerhetssynpunkt eftersom t ex en lastbil som i vinterväglag har svårt att ta sig igenom kurvan riskerar att bli stående på spåret. Detta skulle kunna leda till en allvarlig olycka, vilket är en anledning till att vägen nu planeras att byggas om. 4 Strandskydd 11
Ljusnan omfattas av ett strandskydd på 200 m. Vägporten där grundvattensänkningen planeras ligger ca 290 m från Ljusnans strand, alltså utanför det strandskyddade området. Det järnvägsdike dit pumpat yt- och grundvatten överförs omfattas inte av strandskydd enligt muntliga kontakter med Bollnäs kommun. Om diket enligt mark- och miljödomstolens bedömning ska ses som ett vattenområde med generellt strandskydd, bedöms överledning av pumpat grund- och ytvatten till järnvägsdiket ändå inte utgöra en sådan åtgärd som enligt Miljöbalken kap 7, 15 inte får utföras inom strandskyddsområde. 5 Miljökvalitetsmål 16 miljömål har fastställts av regeringen. Dessa skall fungera som vägledning för att arbeta för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. De nationella miljömål som kan komma att beröras av grundvattensänkningen är följande. Definitioner av miljömålen är hämtade från miljömålsportalen, som publiceras av Naturvårdsverket. 5.1 God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Vattenverksamheten i sig kommer inte ha någon påverkan på den bebyggda miljön. Upprustningen av väg 622, inklusive uppförandet av en vägport, kommer att påverka kulturmiljön och boendemiljön i Segersta, vilket kommer att redovisas i vägplanen för projektet. 5.2 Grundvatten av god kvalitet "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag." Den ansökta vattenverksamheten gäller en påverkan på grundvatten. Både grundvattnets värde som dricksvatten samt som förutsättning för djur och växters livsvillkor redovisas i kapitel 9. Verksamheten bedöms inte innebär negativa effekter på det omgivande grundvattnets kvalitet. 5.3 Bara naturlig försurning "De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar." Förekomsten av sulfidlera i området kan innebära en risk för en accelererad försurning om leran kommer i kontakt med syre vid schaktning eller på grund av 12
grundvattensänkningen. Detta har beaktats vid planering av vägportens läge för att minimera grundvattensänkningens påverkan på sulfidlera. Ett kontrollprogram kommer att tas fram för att följa upp eventuell påverkan och kunna vidta åtgärder. Problematiken kring förekoms av sulfidlera beskrivs närmare i kapitel 9.2. 5.4 Ett rikt odlingslandskap "Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks." Landskapet som berörs av vattenverksamheten består till stor del av jordbruksmark. Grundvattensänkningen kommer endast att påverka det undre grundvattenmagasinet och därmed inte riskera att försämra vattenförsörjningen till jordbruksmarken. 5.5 Ett rikt växt- och djurliv "Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd." Påverkan på växt- och djurliv diskuteras i kapitel 9.1 och bedöms som mycket liten. 5.6 Myllrande våtmarker Den planerade grundvattensänkningen kommer inte att innebära att någon våtmark får förändrade vattennivåer eller ändrade förhållanden i övrigt. 5.7 Levande sjöar och vattendrag Det uppumpade grundvattnet kommer att släppas i ett dike som leder till Ljusnan. Utsläppet av rent grundvatten bedöms inte att ha någon som helst påverkan på älvens vattenkvalitet eller flöde. 5.8 Regionala miljömål Gävleborgs regionala miljömål består delvis av de nationella miljökvalitetsmålen, med undantag för storslagna fjällmiljöer, då Gävleborg helt och hållet saknar fjällmiljöer. Utöver detta har länet regionala mål för energi och klimat och arbetar även med de nationella etappmålen inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. I precisering av det regionala miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet nämns att grundvattennivåerna bör vara sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer. 13
Grundvattennivån i det undre grundvattenmagasinet kommer att påverkas. Den begränsade förändring av grundvattennivå bedöms dock inte innebära några sådana negativa konsekvenser som avses i miljömålet. 6 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) regleras i 5 kap. miljöbalken. Utgångspunkten för en miljökvalitetsnorm, MKN, är att den tar sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Det finns idag MKN för buller, luft och vattenkvalitet De miljökvalitetsnormer som är aktuella i denna ansökan finns reglerade i Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. I databasen VISS, Vatteninformationssystem Sverige, finns klassningar och miljökvalitetsnormer för alla klassade vattenförekomster. I tabell 1 nedan redovisas gällande klassningar för Ljusnan vid Segersta, SE679482-154470, som är recipienten för pumpvattnet. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för Ljungan vid Segersta Klassning enligt VISS; Ljusnan Klassning 2009 Förslag till klassning 2013 Ekologisk status Otillfredsställande Måttlig ekologisk status Kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus MKN God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus För ekologisk status finns ännu ingen motiveringstext angiven i VISS, men det framgår i databasen att det finns problem förknippade med såväl flödesregleringar, morfologiska förändringar, kontinuitet och markanvändningen i avrinningsområdet. Orsaken till att Ljusnan inte uppnår God kemisk ytvattenstatus anges vara Kvicksilver och kvicksilverföreningar. Förekomsten av kvicksilverföroreningar är den vanligaste orsaken till att Svenska vattenförekomster inte uppnår god status. Vare sig den aktuella grundvattensänkningen eller överledningen av uppumpat grundvatten till järnvägsdiken bedöms ha någon påverkan på kvicksilverförekomsten i Ljungan eller på älvens möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormerna. Den närmast grundvattenförekomsten som är klassad i VISS är Segersta och Bergvik, SE679406-154516. Förekomsten, som ligger på södra sidan Ljusnan, har klassningen god kemisk status och god kvantitativ status. MKN uppnås alltså och enligt VISS finns ingen risk att MKN inte uppnås 2021. 14
7 Teknisk beskrivning En mer detaljerad beskrivning av befintliga geologiska och hydrogeologiska förhållanden samt verksamhetens påverkan på dessa redovisas i den Tekniska beskrivningen som finns i bilaga D till ansökan. I den tekniska beskrivningen ingår även en redovisning av genomförda geotekniska undersökningar och de hydrogeologiska beräkningarna som ligger till grund för bedömning av t ex grundvattensänkningens omfattning och påverkansområdets storlek. 7.1 Vägprojektet Exakt utformning av väg och gc-väg är inte bestämd och processen med att ta fram en vägplan pågår. Den nya vägen, kommer enligt nuvarande förslag till utformning bli 6 meter bred och dimensioneras för en hastighet av 40 km/h. Beroende på val av sträckning blir vägens längd 350-400 m lång. I samband med den nya vägen byggs även ny gång- och cykelväg (gc-väg) längs i princip hela sträckan. GC-vägen ansluter norr om porten till befintlig gc-väg och går parallellt med väg 622 genom den nya porten. GCvägen är upphöjd i förhållande till vägen för att förbättra lutningsförhållandena och därmed tillgängligheten för de oskyddade trafikanterna. Efter porten fortsätter vägen samt gc-vägen söderut mot nuvarande väg 622. I figur NN visas ett förslag på utformning av väg och gc-väg. I det nu pågående arbetet med vägplan kommer troligen väg och gc-väg sydöst om portläget att flyttas längre åt öster så att avståndet mellan väg och bostadsfastigheter ökar. Väg och gc-väg utformas med slänter som anpassas utifrån markens beskaffenhet, där lösa markområden ges en släntlutning på 1:3 medan fastare markområden ges en släntlutning på 1:2. Erosionsskydd kommer att behöva anläggas för att minimera rasrisken i vägens och gc-vägens bakslänter. Efter projektets genomförande kommer den nya vägsträckan att utgöra väg 622. Den del av nuvarande väg 622 som ligger mellan den nya vägens anslutningspunkter dras in från allmänt underhåll. 7.2 Dagvatten Dagvatten från väg 622 samt gc-vägen kommer att till så stor del som möjligt ledas bort till Ljusnan via järnvägens nyanlagda diken alternativt åt nordost till befintlig trumma under järnvägen ca 160 m från portläget. Detta sker för att kunna minska kapacitetsbehovet i den planerade pumpstationen. Dagvatten från nedfarterna i porten som inte kan ledas bort med självfall från porten, samt grundvatten, kommer dock att hanteras genom installation av en pumpstation. Utformningen av pumpstationen beskrivs närmare i den Tekniska beskrivningen, bilaga D till ansökan om vattenverksamhet. Vattnet som pumpas kommer att ledas till järnvägsdike som går åt sydväst till Ljusnan, se figur 5. 15
Idag går det ett dike längs med kanten av åkern i samma sträckning som planerad gcväg. Beroende på val av utformning kan detta komma att integreras med gc-vägens diken och ansluts till järnvägsdiket som går söderut mot älven. Figur 5. Punkt där vatten som pumpas från vägporten planeras släppas i dike samt den riktning som vattnet rinner i diket. 7.3 Grundvattensänkning Vägporten kommer att grundläggas under grundvattennivån och en permanent grundvattensänkning kommer att krävas. Genomförda undersökningar och bedömning av den permanenta grundvattensänkningens utbredning beskrivs i Teknisk beskrivning, bilaga D till ansökan. Vägens och portens nivåer medför att grundvattnets trycknivå i det undre liggande moränskiktet i driftskedet kommer att ligga på ca 7,5 m djup under markytan, alltså 7,5 m djupare än idag vid portläget eftersom dagens trycknivå är ungefär i marknivå. Slutsatserna av undersökningarna är dock att en förväntad grundvattensänkning kommer att ske i ett område med en radie på ca 200 m från portläget. Detta avser en beräknad sänkning av trycknivån i det undre grundvattenmagasinet på som minst 0,5m. När beräkningarna visar på en sänkning på mindre än 0,5 m bedöms det inte vara relevant att hantera eftersom detta ryms inom naturliga variationer och felmarginaler i beräkningarna. I bilaga 1 finns en karta med cirklar, vilka markerar hur stor sänkningen kommer att bli på olika avstånd ut från portläget. Detta kallas för sänktratt eftersom grundvattnet (trycknivån) kommer att få ett trattformat utseende runt porten. Utbredningsområdet är teoretiskt beräknat och kan i verkligheten få en något annan utbredning beroende på bland annat topografi i området. Väglinjer på ritningen är inte fastslagna och kan komma att ändras, men grundvattensänkningens utbredning påverkas inte av detta. Under byggskedet krävs en något större tillfällig grundvattensänkning än den permanenta. Detta skulle teoretiskt innebära att utbredningsområdet blir något större. Den tillfälliga grundvattensänkningen kommer dock inte att hinna uppnå sin maximala 16
utbredning under byggtiden utan den permanenta utbredningen kommer att vara styrande. Skillnaden mellan den tillfälliga och permanenta avsänkningen bedöms även ligga inom felmarginalen för beräkningen av den permanenta sänkningen. Det ytliga grundvattenmagasinet, i lerlagret, bedöms endast påverkas i liten omfattning lokalt runt portläget. Inströmningen av grundvatten till porten ligger enligt utförda beräkningar i storleksordningen 0,5-1 l/s. Beräkningarna är konservativt gjorda, det vill säga att ingående parametrar har valts så att ett värsta fall beskrivs. Troligen kommer verklig påverkan att vara mindre än den beräknade. Inför byggskedet kommer fastigheter att inventeras och ett kontrollprogram tas fram avseende grundvattensänkningen, innefattande t.ex. grundvattenrör för nivåmätning. 7.4 Byggskede Under byggskedet krävs en något större tillfällig grundvattensänkning än den permanenta. Detta skulle teoretiskt innebära att utbredningsområdet blir något större. Den tillfälliga grundvattensänkningen kommer dock inte att hinna uppnå sin maximala utbredning under byggtiden utan den permanenta utbredningen kommer att vara styrande. Skillnaden mellan den tillfälliga och permanenta avsänkningen bedöms ligga inom felmarginalen för beräkningen av den permanenta sänkningen. Under byggskedet kommer schakten att hållas fri från vatten genom länspumpning. Vattnet kommer att släppas i samma dike som under driftskedet. 8 Alternativ 8.1 Nollalternativ Om väg 622 inte byggs om och plankorsningen mellan väg och järnväg behålls i befintligt skick kommer ingen påverkan på grundvattnet att ske. 8.2 Alternativ lokaliseringar Trafikverket har hittills utrett två alternativa placeringar av vägporten samt tre olika sträckningar av väg 622, se figur 6. De aspekter som skiljde sig åt mellan lokaliseringarna var förekomst av sulfidlera, markanspråk av jordbruksmark, behov av grundvattenpumpning samt ekonomi. Av de olika alternativen anses det västliga vara att föredra, men diskussioner pågår om exakt placering i sidled för att hitta en optimal utformning med tanke på påverkan på odlingsmark och närheten till bostadshus. I figur 6 är det västliga alternativet markerat med vit och gång- och cykelbanan med gul färg. Läget valdes bland annat för att 17
undvika jordlager med sulfidlera. Portläget påverkas inte av de pågående diskussionerna om placering av vägen. Figur 6. Alternativa placeringar av vägporten. Det vita alternativet har valts. 8.3 Alternativa utföranden I arbetet med vägplanen har flera olika alternativ med syfte att lösa den problematiska trafiksäkerhetssituationen utretts: Vägbro över järnvägen Väg i port under järnvägen 18
Väg i vattentätt tråg under järnvägen Anledningen till att man har valt att gå vidare med alternativet vägport, har bland annat varit att detta ger en hög trafiksäkerhet utan att ta så mycket jordbruksmark i anspråk som en bro skulle ha gjort. En bro skulle även ha gett en större påverkan på landskapsbilden. Alternativet med ett vattentätt tråg under järnvägen bedömdes för kostsamt. 9 Miljökonsekvenser och föreslagna skyddsåtgärder 9.1 Växt- och djurliv Flertalet arter av växter som finns inom området har rötter som når ner i mullskiktet och möjligtvis vidare ner i lerlagret. Växter med så djupa rötter att de når ner under lerskiktet, utgörs i princip endast av stora träd. Grundvattenytan i lerskiktet bedöms endast påverkas mycket lokalt runt vägporten, varför örter och mindre träd i kringliggande tomtmark knappast riskerar att påverkas. Även för den åkermark som kommer att ligga inom påverkansområdet bedöms vattenförhållandena i lerskikt och mullskikt vara styrande. I dagsläget förekommer problem med för mycket vatten på åkermarken snarare än problem med torka. Sammantaget bedöms påverkan på växtlighet bli mycket liten. 9.2 Sulfidlera Sulfidjord är jord med högt vatteninnehåll och hög halt organiska ämnen. När sulfidjord kommer i kontakt med luftens syre oxiderar sulfid till sulfat och ph-värdet sjunker drastiskt. De sura förhållandena medför att metaller och svavel frigörs från jorden. Det sura lakvatten som bildas kan innehålla höga halter av t ex svavel, järn, aluminium, kadmium, nickel, zink och koppar, vilket ger en negativ miljöpåverkan. Höga halter av framförallt tungmetaller och svavel kan skada såväl växter som djur, främst fisk, i vattendrag nedströms. Sulfidjord kan även innebära problem vad gäller tekniska moment i utförandet. Jorden kan vara sättningsbenägen och ha dålig bärighet, vilket kan innebära att den måste schaktas bort eller förstärkas. Tekniska problem som kan uppstå vid en grundvattensänkning i ett område med sulfidjord är: Utfällning av järnhydroxider i dräneringsledningar, vilket kan orsaka igensättning och minska dräneringsfunktionen. Korrosion på järn och betong kan uppstå, på grund av det låga ph-värdet. Sulfidjorden kan utsättas för syre antingen när schaktning sker så att jord som tidigare legat under grundvattenytan kommer i kontakt med luft, eller genom att 19
grundvattenytan sänks så att luft tränger ner till djupare skikt i marken. Uppgrävd sulfidjord kan inte läggas tillbaka i schakten utan måste hanteras som avfall och t ex läggas på deponi. I det aktuella projektet har sulfidlera påträffats nordost om planerad vägport. De provpunkter där sulfidlera påträffats finns redovisade i bilaga D.3 (i tekniska beskrivningen). Ingen sulfidlera har påträffats i det valda läget för vägporten, men inom avsänkningsområdet för grundvattnet. Det finns därmed risk för att sulfidlera som ligger i områden där grundvattensänkningen blir stor kan komma att beröras. Om grundvattentrycket sänks till en nivå under lerans underkant kan leran syresättas underifrån i och med att det kommer in luft i moränen. Så kan eventuellt vara fallet i något område. Utifrån de provborrningar som gjorts är bedömningen att det inte kommer bli aktuellt att gräva upp sulfidlera. För att följa upp vad som händer i området med sulfidlera till följd av grundvattensänkningen kommer ett kontrollprogram att tas fram. Detta kommer att omfatta provtagning av tillrinnande grundvatten till portläget och exempelvis omfatta analys av parametrarna ph, konduktivitet, järn och svavel. 9.3 Sättningar När grundvattenytan ändras kan en konsekvens bli att det uppstår sättningar beroende på att leran kompakteras när trycket sjunker. De platser där sättningar kan orsaka problem är byggnader och andra konstruktioner samt för väg och järnväg. För att sättningar ska uppstå krävs att objektet är grundlagt på lera. Av de nämnda objekten bedöms järnvägen vara den som är mest känslig för sättningar. Trafikverket har ett standardiserat arbetssätt gällande risker för sättningar, med riskvärdering, besiktningar, kontrollprogram etc. Byggnader och andra konstruktioner kommer liksom järnvägen att besiktigas före och efter ombyggnaden av väg 622 genom Landafors. Återkommande besiktningar för att följa upp långsamma sättningar kommer att utföras enligt ett kontrollprogram för objekt som bedöms vara känsliga. Åtgärder för att kompensera för sättningar inom banvallen och järnvägen kan behöva utföras i framtiden. Förutom de ekonomiska aspekterna kan detta även orsaka en störning av tågtrafiken (gods och eventuella persontåg). 9.4 Grundvattenbildning Det aktuella portläget är placerat i ett relativt flackt landskap med kringliggande höjdområden. Jordarterna i det flacka jordbrukslandskapet består av lera och silt medan höjderna runtomkring främst består av morän. Grundvattenbildningen i områden med täta jordar är generellt mycket lite då merparten av nederbörden rinner av som ytvatten. Den främsta grundvattenbildningen sker istället i moränområdena. Området kring Segersta/Landafors lutar i huvudsak ned mot Ljusnan som utgör det viktigaste utströmningsområdet för grundvattnet. Sett på området i stort kommer inte 20
grundvattensänkningen i portläget att påverka grundvattenbildningen i området på ett sådant sätt att det är märkbart. 9.5 Påverkan på brunnar En inventering av brunnar inom påverkansområdet har genomförts, se kapitel 3.4 och bilaga 2. De bevattningsbrunnar som finns i området ligger inom det beräknade påverkansområdet och kan beröras. Ett kontrollprogram omfattande nivåmätning före, under och efter byggtiden kommer att tas fram. Om kontrollprogrammet visar att brunnar påverkas bedöms detta innebära en viss olägenhet för ägaren till berörda brunnar. Eftersom alla fastigheter i området har kommunalt dricksvatten och brunnarna således endast används för bevattning, bedöms påverkan som acceptabel. Det är inte känt om det finns några jordvärmeanläggningar i området. Jordvärmeanläggningar ligger dock vanligtvis inte på så stora djup, vilket i detta område innebär att de bör ligga inom lerskiktet. I detta skikt bedöms endast en lokal grundvattenavsänkningen runt portläget bli aktuell och risken för påverkan på sådana anläggningar bedöms därför som mycket liten. Bergvärmeanläggningar påverkas inte eftersom de ligger djupt ned i berget. 9.6 Grundvattnets kvalité Grundvattensänkning skulle kunna påverka grundvattnets kvalité till exempel om föroreningar i jorden får en förändrad mobilitet genom syresättning eller ändrade strömningsförhållanden. Den enda potentiella källan till markföroreningar i området är banvallen, där det kan förekomma förhöjda halter av t ex bekämpningsmedel. Det finns två skäl till att grundvattensänkningen inte bedöms utgöra någon ökad risk för föroreningsspridning: dels är banvallen redan idag dränerad så grundvattensänkningen kommer inte att påverka syreförhållandena i jorden här och dels kommer banvallen att saneras i samband med ombyggnaden av järnvägen. Påverkan på sulfidlera redovisas i kapitel 9.2. Någon förändrad påverkan på grund av eventuell framtida saltning av vägen bedöms inte som sannolik. Om vägen skulle saltas skulle salt regn- och smältvatten i första hand avrinna som dagvatten och i andra hand ledas till pumpanläggningen i portläget. Därmed föreligger ingen risk för ökad spridning av salt i grundvattenmagasinet. 9.7 Avledning av pumpat vatten Det grundvatten som pumpas upp från vägporten kommer att pumpas ut i ett järnvägsdike som leder ut i Ljusnan, se figur 4. Flödet av pumpat grundvatten beräknas inte bli så stort att det innebär någon påverkan vare sig i diket eller i Ljusnan. 21
Det pumpade vattnets består dels av dagvatten som rinner ner i vägporten och dels av grundvatten som pumpas upp för att behålla sänktratten runt vägporten. Dagvattnets kan innehålla små mängder föroreningar från biltrafiken och varierande halt suspenderat material, beroende på årstid och nederbördsmängd. Det pumpade vattnet kommer vid överledningen till diket att ha en sammansättning som motsvarar blandningen av dagvatten och grundvatten. Det pumpade vattnet kommer aldrig att ha en högre föroreningshalt än i nollalternativet, då samma dagvatten skulle avledas diffust i marken eller i vägdiken vid befintlig väg. 9.8 Landskaps- och kulturmiljö Grundvattensänkningen i sig bedöms inte komma att påverka landsbilden eller kulturmiljön. Upprustningen av väg 622 inklusive byggandet av en vägport kommer däremot att påverka landskapsbilden, vilket beskrivs i den MKB som hör till kommande vägplan. 9.9 Hushållning med naturresurser Grundvatten som kan användas som dricksvatten är en viktig naturresurs. Det finns idag inga planer på uttag av grundvatten för dricksvattenförsörjning från det område där sänkningen planeras och mängden tillgängligt grundvatten är så liten att uttag för allmän vattentäkt inte bedöms realistisk. I närområdet finns en klassad grundvattenförekomst på Ljusnan södra sida, vilken redovisas i kapitel 6. Eftersom grundvattensänkningen inte bedöms komma att försämra förutsättningen för jordbruket inom påverkansområdet, bedöms åtgärden inte innebära någon påverkan på hushållningen med mark- och vattenområde. Pumpningen av grundvatten kommer att förbruka elenergi, vilket bedöms som en liten och acceptabel användning av naturresurser. I övrigt kommer användning av råvaror och uppkomsten av avfall att vara försumbar. 9.10 Naturmiljö, riksintressen Grundvattensänkningen bedöms inte på något sätt påverka naturvårdsområdet Segersta-Hårga, Riksintresset för friluftsliv eller Riksintresset för rörligt friluftsliv. 9.11 Byggskedet Under byggskedet kommer dagvatten och grundvatten att pumpas upp för att hålla schaktet där vägporten byggs fritt från vatten. Detta vatten kommer att ledas till samma järnvägsdike dit pumpat vatten kommer att ledas även under driftskedet, se kapitel 7.2 och 7.4. Under byggskedet kommer det pumpade vattnet troligen att vara grumligare än det ytvatten som annars rinner i diket. Den grumling som överledningen av pumpat vatten orsakar i järnvägsdiket kommer att avta innan diket når Ljungan efter ca 250 m. Med beaktande av det mycket ringa flödet 22
i diket jämfört med flödet i älven, bedöms grumlingen inte kunna ge några miljökonsekvenser. 9.12 Samlad bedömning av miljökonsekvenser Den miljökonsekvens som framför allt har utretts och även påverkat valet av lokalisering för vägporten, har varit risken för oxidation av sulfidlera, vilket kan ge upphov till surt grundvatten och utlakning av metaller. Det kommer att tas fram ett kontrollprogram för övervakning av grundvattnets ph-värde, vilket kommer att ge information om eventuellt behov av ytterligare skyddsåtgärder. Risken med påverkan på sulfidlera bedöms därmed som liten och acceptabel. Risken för sättningar bedöms också som liten och kommer att övervakas via kontrollprogram. Den mest sannolika konsekvensen av grundvattensänkningen är att vattennivån i brunnar inom påverkansområdet kan sjunka. Eftersom ingen av brunnarna används för dricksvattenförsörjning bedöms konsekvensen av detta som liten och acceptabel. Övriga redovisade miljökonsekvenser bedöms som försumbara. Miljökonsekvenserna av grundvattensänkningen och överledningen av pumpat dagoch grundvatten till ett dike, bedöms sammantaget som mycket små. 10 Samråd Alla genomförda samråd finns dokumenterade i samrådsredogörelsen, bilaga E till ansökan. Samråd med länsstyrelsen Gävleborg och Bollnäs kommun har skett skriftligt genom utskick av samrådsunderlag samt följebrev. Samråd med särskilt berörda har skett genom utskick av samrådsunderlaget samt följebrev till alla fastighetsägare inom det område där den beräknade grundvattensänkningen blir 0,5 meter eller större. I bilaga E till ansökan finns en sändlista med de fastighetsägare som fick samrådshandlingen. Utskicket till särskilt berörda skickades ut 2014-09-04 och muntliga eller skriftliga synpunkter skulle lämnas in senast 2015-09-2. De synpunkter som inkommit har kommit från länsstyrelsen gällande att följande bör beaktas i miljökonsekvensbeskrivningen för vattenverksamheten: risk för att en grundvattensänkning kan medföra effekter på växtlighet och jordbruk under torrperioder, risk för påverkan på grundvattenbildningen, risk för ökad tillförsel av vägsalt till grundvattnet, påverkan på brunnar, risk för sättningar samt risk för spridning av föroreningar från impregnerade slipers och bekämpningsmedel. 23
11 Egenkontroll Ett program för kontroll av nivåer i brunnar inom påverkansområdet har tagits fram och kommer att genomföras under entreprenadtiden samt två månader före och efter. Kontroll av sättningar kommer att ske enligt Trafikverkets normala rutiner. Ett kontrollprogram för påverkan av sulfidlera kommer att tas fram innan arbeten påbörjas. Denna kontroll kan lämpligen genomföras genom uppföljning av ph, konduktivitet, järn och svavel i grundvattnet. Trafikverket, Box 417 801 05 Gävle Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se 24