:e årgången. Häfte N:r 9

1917. 80:e årgången. Häfte N:r 9

- 375- o Arsberättese i skeppsbyggeri och maskinväsende för år 1917. Avgiven vid Kung. örogsmannasäsk apets sammanträde den 3 oktober 1917 av edamoten. Fakman."') Under det år, denna årsberättese omfattar, har den sven- fisvenska ottans nyska fottan tiförts en kraftig och inom fackkretsar efterängtad byggnader. tiökning genom färdigstäandet av pansarbåten Sverige. Det torde då vara på sin pats att här sama några amänna data från fartygets byggnadstid och provturer. J{,ontraktet om byggandet av pansarbåten Sverige undertecknades mean Kung. Marinförvatningen och Göteborgs Nya Verkstadsaktieboag, numera Aktieboaget Götaverken, den 11 november 1912. Skrovet har föjande dimensioner: Längd över at.... i KVL.... Bredd, största på spant..... Djup från KVL ti överkant av köpåt.... Djupgående fut rustad med normat bränseförråd av 340 ton........ 120,oo' m. 119,72» 18,oo» Motsvarande depacement.................... 7,116, 0 ton. Dj upgående fut rutad med bränseförråd av 700 ton.................................... 6,447 In. Motsvarande depacement....... 7,516, 0 ton. *) Utarbetad med väviigt biträde av mariningenjörsstipendiaten G, H artze. Tidskrift i Sjöväsendet. 26

-376- Skrovet har byggts vid Götaverken i Göteborg med biträde av Lindhomens verkstad i Göteborg för diverse utrustningsdetajer m. m. Bepansringen utgöres av: vatteninjepansar om..... 200-150-60 mm. tjockek,. citadepansar,,.................... 100 >> fasta 28 cm. torn >> 150-60 röriga >> fasta 15 cm. )) )) o o o o o o o o o o o o o o 200-100 )) o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o 100 röriga,,,,.............. 125-60 >> manövertorn >> 175-100-60 >> pansardäck >> _ 28 :' >> Propecrmaskineriet, som konstruerats och tiverk ats av Kockums m ek. verkstads aktieboag i Mamö, utgöres av tvänne turbinmaskinaggregat, A. E. G.-typ, vardera bestående av en RT. och en L T -turbin, drivande var sin propeeraxe. Dessas anta är såedes fyra. Ånga genereras i tov yarrow-ångpannor, tiverkade vid Bergsunds m ek. verkstads aktieboag i Stockhom. Sammanacrda edytan är omkring 3,900 kvm., arbetstrycket 18 kg. pe; kvcm. Pannorna äw konstruerade såvä för koedning som för bandad edning med ko och tung brännoja. Jämikt kontraktet skue m askineriet för att k unna godtagas genomgå föjande prov: 1 :o) fukraftsprov under 4 timmar med ett propeervarv- "d b" b 1 s utveckh anta av högst 430 pr min., varv1 tur merna era ma... < minst 20,000 ARK och ångförbrukningen, inberäknat h.jap maskiners, uppgå ti högst 6,4 kg. pr timme och ARK. 2:o) ut1åighetsprov under 12 timmar med en medeeffedav omkring 15,000 ARK, 1 3:o) ångförbnzkningsprov under 12 timmar med en 1ned_e effekt av omkring 3,150 ARK, varvid ångförbrukningen, _ 111 " o t".. t 9 o pr hmberäknat hjäpmaskinernas, f r uppga 1 1ogs,s ( b. å )} )} )) me och ARK samt a 4:o) backprov med en m edemaskinkraft i bacdurbinern av omkring 9,000 ARK under 10 minuter. )) )) )) -377 - Fartygets depacement skue vid samtiga dessa prov mot- 5v;ra fartyget fut färdigt och rustat i aa avseenden, utan bränse, varav endast normat förråd, eer 340 ton, skue finnas ombord. Det eektriska maskineriet skue utgöras av 2. st. 88 kw. ikströmsgeneratorer för direkt kopping ti diesemotorer samt 2 st. 100 kw. ångturbindynamos. Bestyckningen utgöres av 4 st. 28 cm. kanoner, 8 st. 15 cm. kanoner, 6 st. 75 mm. kanoner, 2 st. 57 mm. kanoner och kusprutor. Arbetena å Sverige påbörjades vid Götaverken före 1912 års utgång och sjösättningen ägde rum den 3 maj 1915. På grund av de mångfadiga svå1;gheter, som des varit förknippade m ed utarbetandet av detajritningarna ti ett fartya av för andet ny typ och storek, des tikommit under väds krigct, har fartygets everans bivit betydigt försenad, och först den 10 maj 191 7 hade arbetena så ångt framskridit, att fartyget kunde tagas i bruk. Jämikt kontraktet skue provre :orna ske under befä och m ed besättning från fottan, som aven skue bestrida kostnaderna härför och därunder ansvara fr fartygets säkerhet m ed hänsyn ti navigeringen. Vi minnas sa k.rige n aa_ med gädje budskapet om, att chefens å Sverige b:fastecken h1ssats den 10 maj och pansarbåten då åcr färdiov.d Götaverken att föras ti fottans huvudstation och dr km g o as för genomgående av dc viktiga och svåra maskin- och skj utproven. Besiktningen av övriga dear av fartyget, hjäpmaskiner :.m. had: _r e dn v e rk:tä_its uner hösten 1916 och rapport arom avg1v1ts h Marmforvatmngen den 9 december.. _ Ur rapporten över sutbesiktningen och maskinproven, som :.:gavs den 7 dennes, må anföras, att propeermaskineriet m ed o_r detsammas drift erforderiga hjäpmaskiner och apparater P ovade s des under gång från Göteborg ti Karskrona den t -:- 17 maj samt från Karskrona ti Stockhom den 12-13.1 1111 des under sedermera å MysingsfJ"ärden under crån rr t1" \a J I-.. ' b < b 1 s r o na samt utanfor Karskrona företagna maskinprov, en-

-378- -379- igt av Marinförvatningen faststät program, vari med hänsyn ti önskvärdheten att under nuvarande förhåanden iakttaga sparsamhet med bränse och smörjmede vissa ändringar vidtagits i de i kontraktet föreskrivna tiderna för de särskida proven. Fartproven företogos å Mysingsfjärden den 19 juni med c:a 8 och 11 knops fart, den 26 juni med c:a 11, 14 och 16 knops fart, den 28 juni m ed c:a 18, 20 och 21 knops fart samt den 2 jui m ed högsta möjiga fart. Den å Mysingsdistansen uppnådda h ögsta möjiga farten, varvid även ojeedning användes, uppgick ti 22,467 knop i medeta för två öpningar. Augförbrukningsprov verkstädes under gång från Nynäs ti Karskrona den 4 jui, uthåighetsprov den 9 jui samt fukraftsprov och backprov den 11 jui, aa utanför Karskrona. tabe. Resutaten från dessa senare prov återfinnas i vidstående A v intresse är att jämföra dessa resutat med kontraktets fordringar och de för Sveriges maskineri i årsredogöresen i skeppsbyggeri och maskinväsende för år 1915 (T. f. S. 1915, sid. 468) pubicerade beräkningarna, varav synes, att dessa vä motsvarats av de vunna resutaten. Den enda mera väsentiga avvikesen förekommer under ångförbrumingsprovet vid åg fart, där ångförbrukningen överstigit den kontrakterade, viket dock av besiktningsnämnden ansetts bero på, att de å kondensorerna sittande ventierna för avoppsånga från hjäpmaskinerna ej syntes varit rätt inregerade eer ej varit fut täta, varigenom en de ånga, som bort återföras ti turbinerna, bortgått direkt ti kondensorerna. I övrigt arbetade maskineriet, sedan erforderiga justeringar å ager o. d. vidtagits, synnerigen vä. Sedan pansarbåten under en tid varit föragd ti Karskrona för översyn av maskinerierna efter de genomgångna proven samt avsutande av vissa arbeten å artieribestyckningen, är fartyget under senare deen av september komma att åter utgå för utförande av återstående skjutprov m. m. samt har måhända vid tiden för årsredogöresens avgivande redan förenats med kustfottan. J w > o... c. "" o cd.c.s= o o ci, 4:::... cd. $ "'.s:::.g.;;;.s::: -::s ci,. O.!: c "" ::s....c...... :o O c o cd cd... 'C... :o -::s "' c;.::.. "' "' ;: C > m... "' > :o 'O å s :: :: 'H Q) 00 "' o o "' "' "' ci c-i...; --,_,_,...:).C)u:) :g ""d"doc"j,...,..-, >i s...:: :: Q) o "'"' ci CQ -... LC:it6..., \.C o t:,...-im--t coocj Lf) ::D '"..D C'J...q; :;") "'<!'""'"'" t- C' ::.0 OG'> O å :: Q) o... o "" e<toi o C> o o ci"" s :: Q).,..., "' "' C\i c-i ""., "" C'ioi

-380- - 381- Nybyggnaderna av de båda syskonfartygen, Gustav V och Drottning Victoria hava under året fortskridit så ångt att den senare kommer att sjösättas den 15 september samt den förra antagigen före årets sut. Nybyggnaderna av jagarna Wrcmge och 1Vachtmeister hava vidare fortskridit så ångt att den förra beräknas sjösättas den 24 dennes och den senare före årets sut. Nyby_ggna- Ju ängre kriget varar, desto svårare bir det för den utom. Fg 1 :n 0 sa- stående att erhåa tiföritiga data angående de krigförande ternasmarin. örogsfottorna på grund av den i dessa änder rådande stränga N:r 39 40 41 42 43 44 miitära sekretessen. I detta hänseende ha därför de meddeade uppgifterna angående Förenta staternas fotta varit särdces värdefua. Eftersom de edande männen inom denna fotta säkerigen ständigt kunnat håa sig underkunniga om det pågående sjökrigets senaste erfarenheter och ärdomar, samt dessutom disponera över ofantiga ekonomiska och tekniska resurser, bör ett närmare studium av dessa uppgifter giva en ganska sannoik bid av krigsfartygens utvecking under de gångna året. Framskridande av Förenta staternas nybyggnader för marinen den augusti 1916 framgår av föjande tabå: Fart Namn Maskineri i sagskepp. knop Arizona Pars. turb. 21 New Mexiko Turbo eektr. 21 Mississippi Curt. turb. 21 Id ah o Pars. turb. 21 Tenessee Turbo-eektr. 21 Caifornia >. 21 F är- Axar dig i Anta procent 4 95.4 4 40oo 4 50.9 4 62.3 4 O.o 4 O.o Anmärkni ng ar Levererad 5JO.J9J6. Sjösatt 23. 4. { Köen sträc 10. 1916. t9j7. Namn Maskineri F t Fär, J.r Axar dig i knop Anta pro- cent Anmärkningar,_ ----------------+--+--=+----------- 64 65 66 67 Ro\\'an Davis Aen Wikes os Shaw 6 g Cadwe 70 Graven 71 Gwin 72 Conner Jagare. 73 stockton 74 Maney 14 J\iaumee 15 Cuyama Ojefartyg. Transportfartyg. Reneerson Bridge Hjäpfartyg. Un dervattensbåtar. G-2 131 G-3 1 1 41 L-2 44 L-5 {5 L-6 46 L-7 4'1 M- 1 48 L-s 9 L-9 o L-10 L--11 3 s_chey. \-1 "4. N-2 v5 '-T "'-3 Pars. turb. > > Pars. utv. turb. Curt. utv. turb. Pars. utv. turb. Pars. turb. Pars. utv. turb. 29.5 29.5 30 29.5 2!1.5 32 32 30 30 30 32 Diesemotorer. 14 Kovångmaskin er. 14 Kov ångmaskiner. J 4 Kovångmaskiner. 14 Diese. Diese Suzer.» > Dies. N. London. Diese Suzer. Diese. Dies. N. London.»»»»»» > > ytäge 14 14 14 14 14 14 14 14 14 14 14 20 13 13 13 3 96.3 3 88.5 Sjösatt 15. 8. 1916. 2 87.4 2 8.t 2 43.9 2 O.o 2.s 2 9.7 3 8.6 3 8.8 2 16.3 2 99.7 Levererad 23.10.1916. 2 71.7 2 2 70.2 77.o 92.0 89.5 99.5 87.4 83.0 Sjösatt 31. 8. 1916. 82.4 Sjösatt 28. 9. J!:116. 99.3 87.53 Sjösatt 23. 4. 1917. OU.o Sjösatt 2. 8. 1916. OO.o Sjösatt 4. 8. 1916. 99.21 22.5 Försöksbåt. 60.7 60.4 60.3 Sjösatt 22. 2. 1917.

N:r 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 73 72 74 75 76 77 Maskineri -382- - knop Namn Fart Fä Axar dig i Anta pro- cent Anmärkningar N-4 Diese Suzer. 13 68.5 Sjösatt 27. 11. Ss. N-5 ' )» > 13 66.1 N-.6 >» 13 65 4 N-7» > 13 65.3 0-1 Dies. N. London. 14 O.o 0-2 > >» 14 O o 0-3. >» 14 12.4 0-4» 14 12.4 0-5 >»» 14 12.4 0-6 >» > 14 12.4 0-7»»» 14 12.4 0-8 >» 14 11.6 0-9»» 14 11.6 0-10 >» 14 11.6 0-11 Diese Suzer. 14 28.2 0-12 14 27 2 0-13» > 14 26.1 0-14 )) > 14 17.6 0--15 > > 14 17.0 0-16». 14 16.2 Försöks båt. Försöks båt. Under året hava anbud infordrats samt devis nybyggnaderna påbörjats av 1917 års fottprogram viket omfattar : 4 sagskepp, 4 sagkryssare, 20 jagare, 30 u.-båtar, därav 3 på 800 ton, kanonbåt, ojedepåfartyg, asaretsfartyg, ammunitionsfartyg. -- Depacement 33,100 ton, atså något större än de föregående. - 383- s agskeppen n:r 45-48 erhåa namnen: Cooraco, Maryand, Washington, West Virginia. Längd ö. a. 190, 1 9 m. Längd p. p. 182,s7 Maskineri 3,200 hkr. turbo-eektriskt. Kortaste everanstiderna äro 39 månader. sagkryssarna 1-4 komma att benämnas: Constitution, Consteation, Saratoga, Lexington. Längd 259 m. Brede 29,oa m. Depacement 35,500 ton. Fart 35 knop. Maskineri 180,000 hkr. turbo-eektriskt. Leveranstid 5 år. Kostnad 20,5 00,000 co. pr fartyg. Spanarna N:ris 4-7. Länge 167,a m. Bredd 16,7 m. Depacement 7,200 ton. Fart 35 knop. Maskineri 90,000 hkr. utväxade Parsonturbiner. Erhåa anordningar för uppstigning och upptagning av 4 st. hydroaeropan. J agarna N: ris 7 5-94. Längd 94, 5 m. Breed 9,45 m. Depacement 1,200 ton. Fart 35 knop. Maskineri: Utväxade Parson & Curtisturbiner. U n dervattensbåtar: N :ris 78-104 av mindre typ som föregående. N:ris 105, 106 på 800 ton med 16 knops fart. N :ris 107 försöksbåt, bygges på statsvarv, 20 knop.

J{ ananbåt N :r 21: Längd 73,51 m. Bredd 12,"G m. Djupgående 3,,5 m. Depacement 1,590 ton. Fart 12 knop. -384- Maskineri: Parsons utväxade turbiner. Ojedepåfartyg N :r 16. Längd 138,7 m. Bredd 17,1 m. Djupgående 8,02 m. Fart 14 knop. Depacement 14,7 00 ton. Maskineri: 2 tripe-expansion kovångmaskiner. L astkapacitet: 9,750 ton brännoja. Fartyget bir försett m ed anordning att kunna fya krigsfartygens behov av brännoja även i öppen sjö. Lasarettsfartyg N :r. Längd 140,o2 m. Bredd 8,2s m. Djupgående 5,94 m. Depacement 10,000 ton. Fart 16 knop. Maskineri: 2 aggregat Parsons utväxade turbiner. Fartyget har pats för 500 sjuka och sårade i krigstid. Därjämte äro under byggnad ett ammunitionsfartyg samt två sjögående bogserbåtar.. Ammunitionsfartyget inredes så att det i fredstid även br ämpat för transport av ivsmede och andra förnödenheter for fottans behov. Fottprogrammet 1918 omfattar byggandet av 3 sagskepp, sagkryssare, 3 spanare, 15 jagare, -- 385-1 moderfartyg för undervattensbåtar, 1 moderfartyg för jagare. De tre nyaste sagskeppen ära konuna att ytterigare ökas ti 40,000 tons depacement. Farten höjes ikaedes ti 23 :t 24 knop. Den femte sagkryssaren däremot bir ika de fyra första. ;\Icdc äro dessutom bevijade för att anstäa försök i stor skaa med s. k. Neff-systemet för undervattensbåtar, enigt viket dc för ytgång avsedda motorerna även skoa framdriva undervattensbåtarna under vattnet, ett som bekant änge eftersträvat önskemå. I Amerika byggdes år 1913 en 75 fot ång försöksbåt enigt detta system. För att möjiggöra undervattensgång med ojemotorerna medföras stora kvantiteter komprimerad uft, som genom reduceri ngsventier säppes ut i särskida arbetsbehåare och använ des des för åstadkommande av en kraftig ventiation i sjäva fartyget, des och huvudsakigast för att underhåa förbrännin gen i motorerna. Avoppsgaserna sugas från maskinen, tryckas sedan in i särskida behåare utombords, varest ga ern a kraftigt avkyas och devis kondenseras samt pressas ut I vattnet genom särskida anordningar, vika även dämpa judet från exposionerna samt så fint fördea gaserna över en stor yta, att icke de uppstigande vattenbåsorna biva stora nog för :1tt riija fartygets väg. En annan egendomighet hos detta system är, att de båda Properarna äro pacerade förut, viken anordning anses giva båten en stabiare gång i undervattensäge. Av ovanstående framgår vika jätteika dimensioner krigsfart ygsbyggandet för närvarande tagit i Nordamerika. Det frdr as i sanning amerikansk energi och amerikansk organisahon för a tt kunna eda och kontroera detta vidyftiga nybyggna dsprogram. Rika penningmede äro emeertid bevijade å I1Ödj n t o t t f d " ' o rama ena sam er or er 1ga utrustmngsarhkar finnes

-386- - 387- Turbinmaskinerna å nyare krigsfartyg. reativt god tigång inom andet. Teknisk erfarenhet saknas icke, och samtidens ärdomar med avseende på sjökrigs111ate. rieen stå för visso de edande männen i rikaste mått tibuds. Största svårigheterna tyckes för närvarande utgöras av varvs. bristen. Ett ferta nybyggnader hava endast med svårighet kunnat biva pacerade, såsom sagkryssarna samt spanarna. statsvarven äro överhopade med arbete, och om privatvarven råder en svår konkurrens från handesfottan. Härti kommer nu Amerikas inträde i kriget, varför vederbörande önska ytterigare forcera nybyggnaderna. Man har därför nödgats tisvidare suspendera agen om 8 timmars arbetsdag fö r arbeten åt staten samt utfäst stora premier för snabbare everans. Vad beträffar sjäva programmet, bar sagskeppens tonta ytterigare ökats, vä närmast föranett av de nyaste japanska nybyggnadsförsagen. Anmärkningsvärt är vidare, att jagarnas hastighet h öjts så kraftigt som ti 35 knop, otviveaktigt en ärdom från jagarstriderna under sjökriget. Viktigare är emeertid att de kugghjusutväxade ångturbinerna tyckas så het sagit igenom, varför man i-ir berättigad antaga, att de förhoppningar, som fackmännen*) hava fästat vid desamma, nu fuständigt infriats. Detta system är ingaunda specifikt amerikanskt, utan är även i Engand infört på en he de krigsfartyg från jagare upp ti större kryssare. Det är med verkig tifredsstäese man kan konstatera detta fa tum, då maskinerierna på våra 4 nyaste under byggnad varande fartyg äro konstruerade enigt samma system. Ett ytterigare bevis för det förtroende detta sags maskineri åtnjuter i Amerika är att på tvänne ädre jagare Magrant (1910) och Heney (1912) deras maskineri bestående av Zoey-, respektive Cudtisturbiner sopats och ersatts med kugghjusutväxade. Oöi1J G 0 o og G G å @ D.o() På de nya sagkryssarna komma emeertid ett annat system ti användning nämigen nedväxing av turbinernas varvanta på eektrisk väg, sannoikt föranedd av det stora effe<t- * Se b. a. T. f. S. 1915 sid. 438 och föj.

-388- beoppet, viket på teknikens nuvarande ståndpunkt skue erfordra atför m ånga och mycket tunga m ekaniska växar. Utveckingen p å detta område har gått mycket snabbt. För några år sedan byggdes koångaren Neptun, cirka 20,000 ton, försedd med st. turbogenerator med 2 motorer direktk oppade på var sin propeeraxe med en effekt av 3,60Qc hkr. vardera. Nästa fartyg är det under byggnad varande sagskeppet C a if omia, depacem ent 32,000 ton m ed 2 st. turbotrefasgeneratorer drivande 4 motorer om 9,250 hkr. vardera, direkt-koppade på var sin axe. Sanuna eer iknande anordning är fö resagen påtenessee samt de fyra nya sagskeppen. Ett iknande system utfört på de nya sagkryssama är emeertid få ti föjd, att hava antaet pannor måste paceras ovan pansardäck, varför denna anordning väckt en häftig opposition på sina hå i Amerika. Såunda angripes i Scientific American>> icke bott denna detaj utan även hea det turboeektriska systemet, som påstås vara den kugghjusutväxade typen i så gott som aa avseenden underägset. Vikten bir större och anhiggningskostnaderna avsevärt högre. Driftsekonomen vid högsta fart sämre. Driftssäkerhetn är ännu för itet praktiskt prövad, medan de kugghjusutväxade nu i fera år med gans bestått proven. Som starkaste argumentet framhåes m ed viss rätt, att pannorna ovan pansardäck erhåa ett för itet skydd. Angreppet har emeertid på sistone av vederbörande m ed kraft tibakavisats, varför resutaten m åste motses m ed intresse. Vad sjäva turbogeneratorerna beträffar så har, enigt dagspressen, Caiforniamaskineriets everantör Genera Eectric :o trätt i förbindese, i och för samarbete, med Svenska Turb fabriksaktieboaget Ljungström, Finspång, vars»stah-turbin:r möjigen p åtänkts såsom bivande kraftkäan ombord, för vjiket ändamå de vä ämpa sig särskit på grund av sin utmnordentigt höga ångekonomi. Ojeedning I Amerika synes man nästan het och h ået övergått i å krigsfar- edning av pannorna med brännoja, varav hart när outtömbga tyg. -- 389- käor förefinnes inom andet. De fördear man erhåer genom enbart ojeedning äro: högre fart genom bättre evaporering, större aktionsradie, rökkontro och möjighet att snabbt insvepa egna fartyg i en ogenomträngig röksöja, minskad edrumspersona, enigt uppgift ända ti 55 %, möjighet av ängre tids forcering, större anpassningsförmåga för fartändringar, ättare kompettering av bränseförrådet, vare sig hamn eer i öppen sjö samt större möjighet att forcera påedningen. Beysande för den omfattning ojeedning fått i Amerikanska marinen är, att brännojeförbrukningen i fredstid är uppgå ti 120,000 ton och beräknas 1923 hava stigit ti 900,000 ton. Det första större övervattensfartyget med diesemotorer har Diesemo d tyget Maumee evererades den 25 oktober. I övrigt är det märkigt, att diesemotorerna, som så fuständigt sagit igenom inom handesfottan, icke förr i större o t f.. ' f to r er å krigs-. ar yg. U er are m or JVats med ottan, 1 och med att ojedepåfar- f t utsträckning kommit ti användning inom någon marin, undantagandes för undervattensbåtar. Enigt»Giornae d'itaia» ära dock under året provresor företagits med en nybyggd itaiensk jagare på 1,000 ton, försedd med 3 st. direktkoppade motorer på 8,000 hkr. vardera. Ytterigare 3 st. ära enigt samma käa vara under nybyggnad. Inom samma marin har den gama kanonbåten M ont e Be/o 810 ton ombyggts och försetts med ojemotorer om 3,000 hkr. för att tjänstgöra som minkryssare. Fart 18 knop. Mera som en kuriositet kan antecknas, att på en amerikansk undervattensbåt G 4 en rad försök utfö1is med runingsgyroskop ombord. Försöken hava sagit så vä ut, att fera nder byggnad varande fartyg, däriband ett asarettsfartyg, komma att förses med dyika anordningar för att dämpa runingarna i sjögång.

U-båtskriget. -390- Mot den för Engand och dess aierade atmer hotande undervattensbockaden har en he de mer eer mindre effek. tiva mede föresagits och även tigripits. En medarbetare i»petit Parisienne» har sammanfört dessa samt uppdeat dem tvänne grupper, direkta och indirekta. De direkta kampmeden mot u.-båtarna skue utgöras av : u.-båtsnät, mineringar, eektriska högspänningsströmmar, hydroaeropan, u.-båtsjagare, handesfartygens beväpning samt undervattensbomber. De indirekta däremot skue bestå i: omäggning av handesfartygens router speciet kotransporterna från Engand ti fastandet, handeskonvoj och premier för förstörande eer uppbringande av u.-båtar. Speciet rekommenderas byggandet av en massa mindre, snabbgående fartyg. Ententen har också i Amerika bestät 200 st. sådana med en ängd av 30, 5 m. och försedda med diesemaskineri om 500 hkr. Amerikas Förenta Stater har dessutom sjäv gått i författning om icke mindre än 345 fartyg av iknande typ, enigt»proceedings of United States Nava Institute», med dimensionerna 33, 5 X 4, r; 7 X, 37 m., försedda med 3 st. 200 hkr. motorer, drivande var sin propeer. Båtarna byggas av trä med ungefär en månads everanstid. Meningen är vara, att varje båt tideas ett hydroaeropan, varifrån fartyget dirigeras, sedan en u.-båt upptäckts, för att på rätta patsen kunna nedsäppa en undervattensbomb mot densamma. Enigt» Motorschiii und Motorboob vi det synas som om en ny typ patrufartyg bygges i Engand. Dessa få enigt samma käa föjande dimensioner: Längd ö. a. 50 m. Bredd 5 m. Djupgående 3 m. -391- F artygen hava 3 properar, var och eh driven av en 4- cyindrig dies:motor om cirka 500 hkr. Farten bir 21 knop. Bestyckmngen utgöres av 2 st. antiuftkanoner samt 1 st. övervattens-däcktub, uppstäd akterut. Intet av aa dessa försag synes dock ännu hava uppfyt sitt ä ndamå, i det enigt»schiffbau» den amerikanska reo eringen ny Igen utfäst ett pris på miion doars för den uppfin ning, som visar sig vara fut effektiv mot u.-båtsfaran. 1. o Handesfottornas tekniska utvecking under det gångna Handesåret måste ses mot bakgrunden av det nu rådande handes- fotornas. O'ct Ad - t'f". h. ''I. tekmska utdo ng Oine ar va 1andesmanncns betydese fram- vecking. stått karare än i dessa dagar, även för ekmannen. Icke bott miitära fackmän, utan även framstående och edande poitiker börja öppet framhåa som sin mening, att det nuvarande värdskriget kanuner att avgöras på skeppsvarven. För Tyskand och dess aierade skue det såunda gäa att producera största möjiga anta effektiva undervattensbåtar, medan motståndame hava att koncentrera sig på byggandet av största möjiga anta handesfartyg för att kunna kompensera de av u. -båta rna förorsakade förusterna samt om möjigt därutöver Öka värdshandestonnaget Det vore i sannincr en egendomicr o c cts kretsgång, om en a v grundorsakerna ti det stora värdskriget, det gyene stridsäppet om värdshanden och herravädet över haven, skue tifaa de nationer, som visat sicr äoa d b " t. k b o e as a te {1IS a förutsättningarna härför. Osannoikt ser det.. o o emeertid icke ut, så som förhåandena hava utveckat sig under det gångna året.. En amerikansk miitärförfattare, överste Emerson, har nyhgen offentiggjort en beräkning över värdshandestonnacrets torek och disposition. Enigt Loyds register utgjorde etsamma år 1913 av 46,970,000 ton. Härav har sedan krigets hörjan sänkts cirka 9,700,000 ton ti jui 1917, en de, cirka O,OOO,OOO ton, har agts under besag för direkta kriasändamå,. t' b ' ar r komma att ytterigare en de tonnage måste avräknas så- -"om varande insjöskepp, fartyg instängda i egna eer neutraa Tidskrift i Sjöväsendet. 27

-392- -393- hamnar eer uppagda för reparation. Nytt tonnage har å andra sidan tiförts under årens opp genom nybyggnader. At som at kommer emeertid Emerson ti det resutatet, att det för närvarande disponiba handestonnaget uppgår ti 17 1 / miioner ton brutto register eer ungefär en tredjede av tonnaget före kriget. Med statistik kan man emeertid enigt somiga ärde bevisa vad som hest. Att dock verkig tonnagebrist råder framgår dock ojävaktigt av vidstående diagram, utvisande den koosaa prisökning som en 8,000 tonnare undergått på senaste åren. För att råda bot för denna tonnagebrist äro de intresserade nationerna utesutande hänvisade ti varven. Föjden har bivit, att dessa överhopats med bestäningar, av vika aa på ångt när icke kunnat effektueras utan st ora utvidgningar. Ädre nedagda anäggningar hava återupptagit driften i betydigt utvidgad skaa, och nya sådana hava skjutit upp som svampar ur jorden i så gott som aa värdens hörn, icke minst inom vårt eget and. Av nedanstående jämförande tabeer över det sjösatta tonnaget under 1915 och 19'16 torde framgå, huru intensiv varvsdriften för närvarande är. N ybyggnaderna uti bruttoregisterton skue såunda enigt»economist» hava utgjort under de två sista åren: Land. Storbrittanien med koonier År 1915. År 1916. 682,275 ton. 619,336 ton. N ordmnerikas Förenta stater.. 270,124 554,810 )) Japan o o o. o o o 182,039 Boand... Tyskand Övriga änder o o 188,156 o o 234,5 246,214 114,510 )) 211,693 )) 81,950 06 )) 241,104 Summa 1,671,610 ton. 1,955,127 ton. Enigt Emerson beräknas nybyggnaderna under 1917 uppgå ti ungefär ' 1 / 2 mi. ton pr månad utgörande såedes 6 mi. ton pr år. Som förusterna kunna uppskattas ti cirka mij. 2

) \V..t 1'1 \.J!q()()_!'. \1111 1C1 L """' 1'1000< 1&00 17000< 00.: 15000< oooc IOOC f.ooo 110()0( IOOOOC: QOOCX:!\00()( 70QOC r.oc:tt.o(( '<0000 x,ooi: q..f, - 394- -395- ton pr månad, sedan u.-båtskriget kommit i gång, borde såunda värdstonnagets totaa minskning under år 1917 utgöra omkring 4 1 / mi. bruttoregister. Av ovanstående tabe framgår tydigen, att det civia skeppsbyggeriet inom de båda förnämsta krigförande nationerna Engand och Tyskand under det sista året gått tibaka, närmast beroende på att de före kriget panerade Och påbörjade nybyggena nu avsutats, varefter de ediga stapebäddarna utn yttjats för miitära ändamå. Tydigast framstäder detta förhåande för det senare andets de, het naturigt förresten, som Tyskand för närvarande ej har någon användning för en ocean fotta. I Engand, vars varv ti 4 / 5 ära engagerats för marinens behov, har dock på sista tiden rests en opposition, som fordrar inskränkning i krigsfartygsbyggandet ti förmån för standardiserade handesfartyg. Dc viktigaste fartygsproducerande änderna äro såunda Nordamerikas Förenta Stater, Japan och Hoand. Varvsindustrien i dessa stater befinner sig i en högkonjunktur som adrig tiförne. Bestäningar igga inne för fera år framåt, och på kapita råder därför stor tigång. Svårigheterna äro i stäet de rakt motsatta mot under normaa förhåanden. Brist råder såunda på både arbetsmaskiner, persona och materiaier. Dessa förhåanden, sådana de gestatat sig i Amerika, äro föremå för en synnerigen intressant redogörese i ett föredrag av direk tören för»det Norske Veritas», viken nyigen företagit en rundresa i Staterna och Kanada. Han meddear hurusom gama arbetsmaskiner åter komma ti heders och frånvaron nv skoade ingenjörer och förhandsmin förorsakar, att ritningar både ånas och säjes, och huru man söker motverka den in skade tigången på arbetskraft i övrigt, förorsakad av konkurrensen från den egentiga krigsindustrien, genom att anstäa hinnor och negrer för ättare standardarbete och transporter. Att utförandet bir därefter inses utan vidare. Materiabristen kan förorsaka att på vissa stäen en de åtar och profier hinna arbetas och uppsättas på sina patser, 111 11an å terstoden ens ankommit ti varvet, varav föja förse-

- 396- d e. Dessa svåricrheter hava naturigt nog satt sin na e everans -. o.. o präge på fartygstyperna i sin hehet. Man strava saunda.:fter t 0 ] 1 1 o a materie och arbete åstadkomma storsta att av n11ns a n1. o< < möjiga astutrymme... o o De festa nybyggnaderna utgoras saunda av stora angare o 8 000 a 10 000 t d w. varvid ångskeppsspantsystepa n1e an,,... met kommit ti at amännare anvandmng. -397- vis, varvid den nödiga tvärskeppsstyrkan ernås medest genomgående vattentäta eer ojetäta skott, med urtagningar för att genomsäppa ångskeppsförbindningarna obrutna. Mean skotten anbringas stagningsspant med några meters meanrum. Långskeppsspant- eer, som det även benämnes efter uppfinnaren, Ischerwoodsystemet, erbjuder fera fördear. Materiaet bir bättre utnyttjat enigt håfasthetsärans principer, varigenom skrovvikten nedbringas samt nitförbanden håa bättre tätt, av betydese särskit vid ojetransport. Vidare föja därav större ångskeppsstyrka och minskade vibrationer. Men typen har även sina nackdear. Man erhåer såunda mindre pats vid stuvning av styckegods, på grund av att vägarna sträcka sig GOO a 900 mm. in i astrummet. I de av dessa profier bidade facken, sama sig gärna smuts och sagvatten, så att viigarna vanigen efter några år äro så anfrätta av rost, att de måste ersättas med nya. De vid grundstätningar eer av andra skä förorsakade skador på skrovet biva i amänhet kostsammare att reparera 'än vid vanig byggnad. Därjämte ära de många urtagningarna i skotten ätt påskynda sprickbidning i påtarna. Trots detta har emeertid systemet kommit mycket i bruk både i Amerika och Japan, speciet för tankångare, vid vika typer en de av oägenheterna bortfaa. Västmakternas stora behov av brännoja har emeertid Tankångare. dc!yis förorsakat uppkomsten av en ny fartygstyp, tcmkångare, het enket vaniga endäckare, i vika nedsatts en rad stora vertikaa cyindrar för ojans förvaring. Tvärskeppsförstärkningarna utföras i meanrummen mean dessa. Fördeen Sktte vara att sådana fartyg ätt kunde omändras ti vaniga fraktångare, viket emeertid i praktiken ej visat sig vara fördcakti at O C... hava oenomgående " o, oo... h "d staoa ' Farty a byooda enigt denna pnncp, ' o d av ubbe botten. Bordäggningen ar saget oc S an o sätt h d 1 t på samma ett stort anta genomgående vägare oc ac <.e.. a nom de stöttat av ångskeppsbakal Spanten bortfaa danoe De övriga fartygen byggas mestades som endäckare eer 'id större depacement som tvådäckare. De som äro avsedda för transport av massgods, såsom ko, spannmå, sat och dyikt, förses ofta med s. k.»top side tanks '' eer vingtankar Vaniga fraktfartyg.

-388- - 398- Q r 1 o rn ] 1.A }> z rn av trianguär form, avsedda för vattenbarast, samt utbyggda i ]ärnet mean huvuddäck och bordäggningen. Genom bar Jastens pacering så högt upp bir det tomma fartygets röreser i sjögång ugna och makiga, viket fördeaktigt inverkar på förbindningarnas varaktighet. Vingtankens undersida utgår från bordäggningen vanigen ett stycke under vatteninjen, varför den härigenom bidade dubba väggen i vatteninjens pan ur säkerhetssynpunkt kan vara av viss betydese vid intriiffande koisioner. I övrigt gör sig den tendensen naturigt nog gäande, att man även i sjäva konstruktionsdetajerna så mycket som möjigt söker spara materia eer arbete eer bådadera. Spant och bakar joggas, varigenom meanäggen bortfa a; sidovägare sopas och större spantavstånd användes, varvid dimensionerna på pvofier och påtar visserigen måste ökas, men arbetskostnaden i stäet bir mindre. E n he de varv, särskit band de nyanagda, hava eme- Träfartyg. erid så att säga givit järnet på båten och övergått ti byggandet av träfartyg, viken industrigren de senaste decennierna så gott som adees egat ne1e. Det är huvudsakigen i Sverige och Nordamerika samt Kanada med deras 1ika skogstigångar, som träet åter kommit ti heders för dyika ändamå. I vårt an d syn es man dock än så änge i amänhet gå en medeväg och bygger kompositfartyg, i det att spant, stävar och roder utföras av järn samt träbordäggningen bekädes m ed tunnpåt, Yä närmast med tanke på isförhåandena här. Maskineriet är van igen en ojemotor, pacerad akterut; a inredning är förstås av trä. I Ameika har man tagit steget fut ut. Stora fartyg astande 2,000-4,000 ton byggas het och hået av trä. Fartygen äro tackade som sättoppade skonare med 4-5 master samt försedda med 2 st. motorer drivande var sin propeer. Det karaktäristiska för dessa fartyg är, att de hava ett synneriigen kraftigt konstruerat kösvin, oftast bestående av ån g a bakar i h ea ängder, viket ökar ångskeppsstyrkan,

-400- -401- p J' -=r 1 1-1 - r r } g, 3 7. {J :A o ]_?. [ z -. 1!! men försvårar eventuea reparationer. På kösvinet är vidare Hppbyggt ett genomgående ångskeppsskott ända upp ti undre däck. Garneringen är dessutom ikaedes genomgående och sträcker sig från däck ti däck ängs spanten. SPANT TILL ETT MODERNT TRÄFARTYcr,.Jämte träet har den armer::tde betongen på senaste tiden Ytmnit en at större spridning som fartygsmateria i ersättning för stået. De edande firmorna på detta område äro Gabeini i Iaien samt Cementijzerwerken Amsterdam. Dessa hava sedan ett tjuguta år tibaka byggt en he de äktare, pråmar och pontoner av armerad betong. Den förstnämnda firman bygger sina fartyg med dubba bottnar och sidor, indeade i ett stort anta vattentäta ceer, vars väggar utgöras av särskida, för ändamået gjutna betongpattor, på vika sedan inncrbotten viar. I Hoand byggdes ikaedes de första pråmarna med dubbe hoten, vars vattentäta avdeningar bidades av djupa spant Och väggar. På grund av den härav förorsakade stora egna Vikten, har man emeertid frångått denna konstruktion och Be ongfaryg.

-- 402 - -403- strävar i stäet att göra det enka skrovet så starkt och vattentätt som möjigt. I senaste häftena av Beton und Eisen har överingenjören för ovannämnda firma en rätt detajerad beskrivning, hur man därvid går ti väga. Först bygges ett ske Jett av smäckra spant och täta ångskeppsförstärkningar av armeringsjärn, 6-29 mm. tjocka, i överensstämmese med det bivande fartygets form. Vid detta skeett fästes ett nät av ståtråd med 5 ti 100 mm. maskor, och hea konstruktionen inbäddas i ett ager av ättfytande betong av bästa kvaitet, Härigenom har bordäggningens tjockek kunnat nedbringas från 80 å 100 mm. ända ned ti 30 mm. i vissa fa. På ett synnerigen originet sätt byggdes år 1909 en iten pråm på 10 ton. Denna var ursprungigen en träbåt, gamma och ia medfaren, viken upptogs på sip och användes som mode ti en ny av betong. Ett nät av armeringsjärn anbringades utanpå densamma och beströks med betongmassa. Sedan denna stenat utyftes modeen, det nya skrovet avputsades och en ny pråm stod färdig. I apri 1916 grundades i Moss ett boag, Fougners staa Betong Skibsbygnings Comp., för att driva tiverkning av betongfartyg enigt ingenjör Fougners patent. Boagets avsikt, ar att, sedan tiräckig erfarenhet vunnits med pråmar och större äktare, utvidga verksamheten ti att omfatta även sjögående fartyg med egna motorer. Förväntningarna måtte ha uppfyts i rikaste mått, ty sedan sexton mindre båtar evererats har enigt dagspressen, ett motorfartyg, n:r 17, på 200 ton e. w. nyigen gjort sin första resa. En torrdocka, 24, 38X 7, 62X3, 60 m., samt fera större fartyg äro under byggnad därstädes. Band dem är vara en mamångare på icke mindre än 3,000 tons astkapacitet. Detta sistnämnda fartyg erhåer dubbe botten, nära två meter hög, samt tvänne paraea ångskeppsskott bidande en så kaad trunk för mamens fövaring. Fartygets säkerhet ökas ytterigare genom ett anta tvärskeppsskott på cirka 12 meters a v stånd från varandra. Även här i Sverige hava några betongfartyg byggts och kapita intresserats för sådana byggnader i större utsträckning.

-404- De förtjänster man vi tiskriva betongfartygen äro: kort byggnadstid, obegränsad ivsängd, edsäkerhet, små underhåsoch reparationskostnader. Därjämte hava deras förespråkare framhåit, att ett betongskrov vid stötar och koisioner skue taga betydigt mindre skada än ett ståfartyg. Detta är emeiertid ett påstående, som endast erfarenheten kan komma att avgöra. Faktum är dock, att en betongyta, starkt armerad, är mera eastisk än mången tror, varigenom den kan medgiva cranska avsevärda formförändringar, utan att brista. De ska dor, som därvid uppkomma, äro ej heer av så farig beskaf- o fenhet för fartygets fytbarhet, i det den krossade cem enten kvarhåes av armeringen och hindrar vatten att intränga i större mängder. Sedan den ösa betongen borttagits och armeringen eventuet reparerats, återstäes fartyget i sitt förra skick het enket och bekvämt genom att gjuta ny betong i hået. Många försök hava anstäts i denna riktning, av vika de festa givit tifredsstäande resutat. Oägenheen m ed betongfartyg är emeertid skrovvikten, som bir betydigt större än för järn- och träfartyg av motsvarande astförmåga. Ti föjd härav, måste för samma astdryghet både dimensioner och maskinkraft ökas. Detta förhåande har emeertid varken förnekats eer fördots av hetongfackmännen, utan dessa hava i stäet sjäva framhåit denna punkt såsom varande avgörande för betongfartygens framtid, när ståprisen fait så, att utesutande ekonomiska sypunkter åter måste anäggas vid produktion av fartyg. Har öppnar sig tydigen ett rikt fät för skeppsbyggare att på grundva av teoretiska beräkningar, kombinerade med praktisk erfarenhet, så bestämma de möjiga påkänningarna i fartygets förband, att materiees sammansätning och dimensioner kunna bestämmas efter»minsta vikt»-ptincipen. Införivandet av betongfartyg med handeshottorna an naturicrtvis icke gå för sig, utan att en de nybyggnadsbesta11- meser 0 och säkerhetsföreskrifter måste ändras och kompetteras, beroende på det nya materiaets särskida egenskaper. H.espektive regeringar och f örsä umgssa 11 s w p 1 Norae och -405- Tyskand ära också under det gångna året efter en de försök och utredningar gått i författning om att vidtaga åtgärder i detta hänseende för ceiifikats erhåande. Det stora uppsving som karakteriserat det gångna året på En he de andra åtgärder hava vidare föresagits och även Åtgärder för de vis genomförts, för att göra en tonnageöknincr mer eer ökande av d b. 0 trä- och betongfartygsindustiens område får nog ti en de tiskrivas det förhåandet, att denna erfordrar varken dyrbara och wmpicerade arbetsmaskiner med stora amorteingsoch underhåskostnader eer någon speciautbidad arbetspersonal handestonmm re o eroende av varvens kapac1tet. naget. Passagerareångare hava devis fått sin inredning sopad, kanaångare och insjöfartyg hava rustats och satts i st01 sjötrafik och fartygen hava torrsatts och förängts, at för att åstakomma ett ökat astutrymme. I Chie är ti och med en de krigsfartyg omändrats ti astångare. Ä ven på administrie väg ha va iknande åtgärder företagits. Känt är ju, hurusom i fera änder internerade fartyg tagits i besag samt en massa förordningar och förbud utfärdats i avsikt att draga så mycket tonnage som möjigt ti det egna andet. I Engand har försag framkastats att höja fibordet för sheherdäckade ångare, varigenom man beräknar vinna cirka 250,000 tons ökad astkapacitet mot en nedsättning av farten 11 ed endast 1 /4 knop. I sarmua and har därjämte en opposition rests mot en förordning, avsedd att träda i kraft den 1 januari 19 16, och enigt viken vissa fartyg äw förpiktade att fö r ernående av större sjövärdighet inbygga ett eer fera vattentäta skott utöver de redan befintiga. Förordningen anses Under nuvarande förhåanden sakna stöne betydese, medan dess genomförande ytterigare skue besasta varven. Troigen kommer därför densamma att upphävas tis vidare. I Engand har även frågan om byggande av standardfartyg kanunit på dagordningen. Många anse, att om endast en

Turbiner å handesfartyg. -406- eer ett par identiskt ika typer byggdes på samtiga varv, dessas produktionsförmåga skue kunna ökas betydigt genom den rationea arbetsfördening, som hänned kunde ernås. En kommitte har också tisatts i syfte att utreda de härmed sammanhänaande tekniska administrationsfrågorna. Fartygen skue b få en ängd av 122 m. och en kapacitet på omkring 8,000 ton d. w. Andra framhåa emeertid den åsikten att vinsten beve skäigen iusorisk, i det många varv redan för änge sedan speciaicerat sig på vissa fartygstyper, som de såunda vä kände ti och rationet ordnat sin tiverkning därefter. Ovanstående förordning skue såunda återverka oförmånigt och försenande på arbetenas gång, varvid den påräknade tidsvinsten skue gå förorad. Något definitivt besut i ena eer andra riktningen har icke pubicerats, när detta skrives. Såsom faet är inom örogsfottorna, så har även inom handesmarinen de kugghjuutväxade turbinerna kommit ti en at amännare användning. De finnor, som härvid gått i spetsen såvä kvantitativt som kvaitativt, äro Parsons i Engand samt W estinghouse och Genera Eectric i Amerika. Därjämte märkas de Lavas Ångturbins dotterboag i Trenton samt en särskid kass Svenska Turbinaktieboaget Ljungström, Finspång. Systemet tyckes också hava framtiden för sig i synnerhet sedan kuggskärningsmaskinerna numera nått en hög grad v fuändning, varigenom vinkekuggar kunnat fräsas med en h_rttis oanad precision. Exempe finnas, som visa att kugghju varit i dagig drift i över två år, utan att minsta sitage kunna påvisas. Inom Engeska fottan är verkigen ett fa av haveri inträffat, men detta har endast kunnat förkaras bero på att främmande beståndsdear genom sarv inkommit i kuggväxn Deras driftsäkerhet får vä därför anses fastsagen. Vad dnft ekonomien angar brukar man nu ra na me en v1n o k d. st av 15 % för en-propeer- samt 20 %. för dubbepropeerångare. Maskinutrymmet har ikaedes kunnat minskas med cirka 10 o/o, motsvarande ett a två spantavstånd. --:- 497 - NY ANORDNING AV PARSONS UTVÄXLADE TURBINER. Ett synnerigen intressant försag ti koppingsschema för en dubbepropeerångar e med 2 aggregat utväxade Parsonturbiner enigt ovanstående skiss har pubicerats i»shipping vvord». Anordningen tiåter att hea maskineriet eer dear därav vid 3 oika hastighetssteg får arbeta med högsta admissionstrycket, varigenom ångans energi bäst utnyttjas. Vid fu kraft inkommer ångan på vanigt sätt i båda H. T.-turbinerna b 1 och b 2 och övergår därefter i respektive L. T.-turbiner. Vid. o ' ägre fart edes ångan endast ti den ena höettrycksturbinen för att sedan i en särskid edning öveföras ti den andra ågfrycksturbinen. Vid ekonomisk fart sutigen får ångan pas :sera en i b 2 inbygd kryssarturbin, innan den inedes i c 1.. Vad speciet växarna beträffar, så har även W estinghouse overgått att bygga dubba sådana, då propeerns varvanta yterigare sänkes. Dess verkningsgrad kan därigenom höjas i Jnotsvarar,tde grad. Genera Eectric synes genom användande av ett nytt patent, Ahqvists växe, på ett eegant och enkeit si;itt hava öst robe met att jämnt avasta kuggtrycket mean drev och hju over hea ingreppsinjen. Anordningen består i, att kugghjuet Uppdeats i ett anta ameer med ett itet sperum enigt vidstående figur, varigenom kugghjuet kan instäa sig efter dre Vets tmsion, så att hea växens ängd bir kortare och de en.skida vinkekuggarna kunna göras mindre, varigenom vikt Tidskrift i Sjöväsendet. 28 Ah! q vists växe.

- 408- -409- dessa kunna tiverkas snabbare och med mindre materiaåtgång. Försöken ära icke sagit vä ut, otviveaktigt beroende på att dessa pannor, i sig sjäva mindre ekonomiska, behöva en noggrannare skötse än de cyindriska och fordra därför en mera kompetent maskinpersona, än som vanigen står en trampångare ti buds... AHLQViT:SKA VÄXELN. S För att emeertid under sjäva rasnmbe f a n u ndvika... d f""d naar kvarämnas en hten ans a storan e Ja II " arbetningen bortsvarvas.. f" dda d L' a tr"msturbiner äro hkaedes orse Ljungströms Fartyg me.jubs o f". t edväxinoen sker turbiner. med dubbe växe, i viken dock den or s a n d b under å eektrisk väg. I en astångare om 9,000 _ton. w., om yggnad vid Rosersbergs Mekaniska Verk_stad Stavangte r, dan d växar att paceras akterskarpe, I. ma motorerna me '.. Hänaepnnor och generatorer fortfarande hgga mdskepp: xa:na nom vinnes den fördeen, att de ånga och tunga me ana k mande tunnar komma att bortfaa. med sma s rym ' 1 h.. å t' Id. d b.. 1'. pa handes- stäiet för ko. Man väntar sig därav erhåa jämnare ångtryck, I de ojeproducerande änderna börjar man även på han- <?ieedning c e sangare mer 'oc mer overg 1 e m ng m e rann o.ja 1 fartyg. minskad bunkervikt och edrumspersonal Saken är emeerti d ti övervägande de en ekonomisk fråga, och som sådan beroende av en he de icke tekniska faktorer. En detaj inom maskinbyggnadsfacket, som på senare tid Nya _kond "tt b". t fd. t"... h t.. truktwnsme ra a OrJa I raga srg en s orre uppmar {Sam e, ar principer för tryck- eer buntagret. Den av propeeraktionen förorsakade tryckager. kmften, som driver fartyget framåt, fmiedes genom propeeroch meanaxarna ti maskinen. Vid småfartyg, exempevis angsupar, kan detta tryck upptagas av fänsar på vevaxen, vika igga an mot ramagrens ändytor. För större kraftbeopp måste däremot särskida åtgärder vidtagas, för att driftsäkeri överföra trycket ti fariygsskrovet. Den vanigaste anordningen härför är att på maskinaxen eer någon meanaxe utsvarva en eer fera ringar, vika rotera uti motsvarande urtagni ngar i ett särskit ager, bunt- eer tryckagret Dettas konstruktion återgives i princip å nedanstående skiss. - i-- - spara.. f'' ) som efter be- Vattenrörpannor på handesfartyg. A ' a aj ort för b f kt aare eme ' vad ån apannorna beträffar har man men" b dai' sök med att instaera vattenrörpannor pa ra ano' ' --

-410- Som utgångspunkt för dimensionering av ett sådant ager tages propeertrycket. I engeska itteraturen påträffar man vanigen formen: E. H. P. x Y x 33,000 bs., i viken trycket = s E. H. P. maskinens indikerade effekt i hkr., S. = fartygets hastighet i eng. fot pr sekund, Y. = maskinens mekaniska verkningsgrad. Denna forme eder uppenbarigen ti feaktigt resutat, om den ej användes m ed försiktighet, eftersom trycket för en fartygshastighet av S = O skue bi oändigt stort, viket tydigen är faskt. I tyska handböcker ser man formen: Ne x 75 x Yp x 3,600 P. v. 18b2-411- Denna fonmi är däremot fut tifr,edsstäande ur konstruktionssynpunkt, i det den angiver buntagertryckets maximumvärde, viket des inträffar under det tänkta faet, att kovmaskinens mekaniska verkningsgrad antager värdet 1 samt des när propeersipen bir ika med 100 o/ 0, exempevis under rundgång med fartyget föriöjt. Detta uttryck giver såunda ett ändigt och bestämt värde på P för V= O. Ät -därjämte maskinens eer motorns mekaniska verkningsgrad känd, propeerns verkningsgradskurva ikaedes given som funktion av n eer V, samt sambandet m ean n och V bekant, kan bunt Jagertrycket exakt uträknas för viket godtyckigt värde som hest på V. trycket. Ovannämnda maximumvärde kaas för det indikerade Den effektiva h yckytan, varmed förstås sammanaocia ' b arean av gidytan mean ringarna och deras stödytor, erhåes enigt formen: Ae = i (D 2 - d 2 ) Z, där Ae = effektiva tryckytan i cm 2, D ringarnas yttre diameter i cm., e tryckageraxens diameter i cm., Z antaet tryckringar. För hästskoformade buntager åter använder man: 7'C Ae = C 4" (D 2 -- d 2 ) Z, p p nxh propeertrycket i kg., N = maskinens effekt i hkr., indikerade hästuaftantaet för kovångmaskiner och motore'r eer antaet axehästkrafter för ångturbiner, n = propeerns varvanta pr minut, H = propeerns stigning i meter. där C är en konstant, varierande mean 0, 6 s och 0,, 0 Formen innehåer tre obekanta storheter: Ae, D och Z, medan e tages ika med eer n'incre än Iaskinaxens diameter. Ae bestämmes ur värden på det specifika uttrycket, var1cc förstås det indikerade uttrycket, eividerat med effektiva tryckarean, atså Pi A e

ager: Genom Pi A e 7 5 4 3-412 erfarenhet har man funnit att för vaniga tryck. 6 5,5 4 kg, cm 2 för t01:pedfartyg, övriga krigsfartyg, expressångare och övriga handesfartyg. Bestämningen av de två återstående storheterna D och z är däremot m era överåten åt konstruktörens egen smak. Han kan därvid endast utgå ifrån att produkten D 2 X Z är en bestämd konstant samt några amännare direktiv. Såedes bör D ej bi för stor, enär ringarnas bärighet därvid minskas, samt smörjojan ättare sungas boi genom den ökade periferihastigheten; diametern bör hest tagas mindre än koppingsfänsarnas. Å andra sidan får ej Z ökas för mycket, ty agrets ängd växer diekt med ringarnas anta och därmed vikten. Den effektiva tryckagerytan måste emeertid i vissa fa bestämmas eer kontroeras direkt ur givna empiriska former. Så föreskriver exempevis Svenska fartygsinspektionen med stöd av nådiga förordningen angående fartygs byggnad och utrustning av den 23 december 1915, att sammanagda tryckytan av buntageraxens kammar ska utgöra: y K x J -Fdär Y sammanagda tryckytan i m /m\ F fartygets fai i knop, J = maskinens indikerade hkr. anta och K = en konstant, som är 3,100 för fartyg avsett för Östersjö- eer vidsträcktare fart och 2,580 för andra fartyg. Så snart direktkoppade turbiner började införas som drivkraft på en de snabbgående fartyg, visade både teorien och praktiken, att en avsevärd reaktionskraft uppstod i axens riktning vid vissa turbintyper och anordningar. Detta tryck, riktat mot propeern, icke bott upphävde propeertrycket, utan överskred detsamma i vissa fa med ända upp ti 80 %, åstadkommande såunda ett mindre buntagertryck, ehuru i motsatt -413- riktning, varigenom tryckarean och därmed agrets dimensioner i motsvarande grad måste minskas. Nedanstående kurvor efter Bauer och Lasche visa jämte de båda tryckkomposanterna även det resuterande buntagertrycket på en torpedjagare för farter mean 10 ti 30 knop. IOKNOIO 20 2.'5..20000 1-\<:r. _18000 IC:.OOO _..tooo 112000.10000 _8000 _ CoOOO -4000 2000 Vid utväxade turbiner är åter förhåandet mera motsvarande det vid kovmaskiner, eftersom dessa turbiner för växens sku i sig sjäva måste vara fut utbaanserade. Vid anstäda försök över friktionsförusterna i tryckaaer h o, _ar man emeertid funnit, att dessa vid kovmaskiner håa sig h omkring 0," %., medan de för turbiner springa upp ti

.::._: 414 =-- - 41'5- dubba eer t edubba värdet unde'r i övrigt ika förhåande. Förkaringen ti denna högst avsevärda skinad i friktionsarbe. tet måste otviveaktigt. sökas i att ojeskiktet mean gidyto rna vid turbindrift är betydigt tunnare, viket i sin tur förorsakas av röresens oika karaktär. Kovmaskinerna äga nämigen en jämföresevis stor oikformighetsgrad, därigenom att de fram- och återgående massorna adrig fuständigt kunna utbaanseras. Härti kommer med a sannoikhet torsionsvängningar, isynnerhet uppträdande vid ånga axar, varför propeerns momentana varvanta kommer att märkbart variera. Det indikerade trycket mean gidytorna måste då, såsom framgår av ovanstående former, förändras i samma grad. Hea buntagret kommer att verka som en pump, i det att ojan, när sperummet vidgar sig, suges in från centrum för att i nästa ögonbicket, när trycket åter växer, pressas ut i periferien. F öjden härav måste biva en tjockare ojefim och såedes mindre friktionsföruster än vid turbindrift, där det konstant vridande momentet förorsakar ett jämnt viande tryck, som föga eer icke as ändrar sitt värde. Det var högst troigt genom undersökningar över dessa förhåanden, som en austraisk ingenjör A. G. N..Mi c he uppfann den ika enka som geniaa agerkonstruktionen, viken nu at mer kommer ti användning, under namn av Miche-agret, för upptagandet av propeeirycket speciet å turbindrivna fartyg. Lagret karaktäriseras av att h ea trycket avastas endast genom en ring. Detta möjiggöres därigenom, att motsvarande tryckyta är uppskuren i 6 a 8 sektorer, öst infattade i en ram. Varje tryckyta pressas mot ringen av en grov but, vars anäggningspunkt igger excentriskt i förhåande ti sektorns tyngdpunkt. Vid ringens rotation komma därför tryckytorna att stäa sig något skeva, bidande en ki, i viken smörjm edet inpressas under kontinuerig tryckstegring. Gidytorna kunna därför adrig skära i, ty ju tunnare ojekien bir desto högre stiger ojetrycket. Fara för brist på smörjmede förefinnes ej heer, emedan genom ringens rotation, ny oja ständigt pressas in i kien. - 5 :( ' } / J J1 I v : / I!

- 416 --- Vid denna konstruktion bör tydigen ett högre specifikt yttryck kunna tiåtas. Praktiken har visat, att man kan tio.dubba detsamma och man räknar vanigen med 2f--28 kg./cm 2 Friktionskoeficienten har befunnits vara synnerigen åg, enigt oika metoder bestämd ti O,oo12 och O,oo15, varför också friktionsförusterna minskats ti omkring 1 /25 Detta ager har därför på grund av iten dimension, stor driftsäkerhet och ringa effektförust fått en atmer ökad användning, speciet för stora kraftbeopp och höga varvantal Våra nya jagare komma också att förses med buntager av,denna konstruktion. - 417- Svenska Pansarbåtsföreningens redogörese för sin verksamhet ti och med den 30 apri 1917. styreseberättese för tiden ti den 30 apri 1917, Sedan styresens senaste berättese avgavs har styresens sekreterare ingenjören David Bergman ämnat oss. Han var som bekant initiativtagare ti föreningens bidande o_ch nedade under sin krafts dagar ett synnerigen nitiskt och intresserat, av varmaste fosterandskänsa buret arbete inom föreningen. styresen hemstäer att fumäktige vie ti protokoet uttaa föreningens uppriktiga och inneriga tack för at vad David Bergman verkat för det må, föreningen satt sig före, och sitt bekagande av att han ej fått uppeva den stora dag, då mået bivit uppnått. Då föreningens verksamhet nu är i det närmaste avsutad, torde det icke vara erforderigt att utse annan edamot i styresen i ingenjör Bergmans stäe. Sedan föregåehde berättese överämnades ti fumäktige pr den 31 mars 1915, har uti gåvor och resterande avgifter infutit.. kr. 287,721: 39 samt uti räntor o o )) 358,959: 65 Summa kr. 646,681: 04

- 4f8 - Från föreningens början har infutit: uti medemsavgifter och gåvor.......... kr. och uti räntor..........................» Summa kr. Hittis har för punsarbeten»sverige >>, som fut färdig betingar ett. beopp av kr. 13,450,000: -, ti Kung. Marinförvat- 16,410,956: 21 777,869: 65 17,188,825: 86. ningen inevererats... kr. 11,553,089: 74 samt för punsarbeten»gustaf V» ikaedes» 1,500,000: _ Ti förvatningskostnader under hea insamingstiden (för porton, frakter, annonser, kontorskostnader, arvoden ti biträden etc.)............................» Återstående skud på pansarbåten»sverige»» Utovat bidrag ti punsarbeten»drottning Victoria»............................» Överskottsmede, att användas för bestridande av kostnaden för av Kung. Maj :t besutade tre st. minsvepningsfartyg... och återstår atså ti Kung. Maj :ts disposition ytterigare 120,358: 72 1,896,910: 26 1,000,000: 900,000: 218,467: 14 Summa kr. 17,188,825: 8(). Då nu insamingen och föreningens verksamhet kan anses avsutad i och med utanm dnandet ti statsverket av ovan augivna beopp jämte ytterigare infytande mede, hemstäer styresen ti fumäktige, att fumäktige måtte besuta uppösa föreningen samt uppdraga åt styresen att, sedan vederbörig suträkning bivit uppgjord, åt statsverket överämna den enigt samma suträkning befintiga behåningen. Åt de nu fungerande revisorerna med suppeanter torde uppdragas att verkstäa erforderig granskning av suträ,kningen. Och vi styresen nu, då dess uppdrag är sutföi, ti sist giva uttryck åt föreningens inneriga tifredsstäese och vanna tacksamhet för a den storartade offerviighet och at det - 419-.oegennyttiga arbete, som. ett ti det yckiga, föreningens ur sprungiga förväntningar vida överträffande resutat, att pansarbåten»sverige, inom kort kan införivas med vår fotta och att föreningen dessutom kunnat ämna betydande bidraa ti vårt sjöförsvars stärkande. b Stockhom den 10 maj 1917. A. Borgström. Gust. Richert. Car Cervin. Kar Heritz. G. Ribbing. Caes Virgin. Revisionsberättese. Undertecknade, Svenska Pansarbåtsföreningens Revisorer vika senast under den 23 apri 915 avgåvo berättese över: verkstäd granskning av föreningens räkenskaper för tiden från och med 1 mars 1914 ti och med den 31 mars 1915, hava med styresens berättese för tiden ti den 30 apri 1917 fått sig föreagd föreningens huvudbok, journa med verifikationer samt kassabok för verkstäande av den revisorerna åiggande granskningen. Ti revisorernas förfogande har stäts föjande på styresens föranstatande upprättade utdrag av föreningeris räkenskaper: Bi. A) 1 :o.)»sammandrag över Svenska Pansarbåtsföreningens räkenskaper för tiden t. o. m. den 30 apri 1917»; Bi. B) 2 :o)»svenska Pansarbåtsföreningen-Tigångar & Skuder»; Bi. C) 3:o)»Svenska Pansarbåtsföreningen - Tabå över stäningen den 30 apri 1917». Dessa utdrag av räkenskaperna hava av oss befunnits överensstämmande med huvudboken, och framgår såunda att de Penningebeopp, vika stått ti föreninens förfoaande upperått ti u b, b kr. 17,188,825: 86

-420- och fått den användning, som det under :o) omnämnda satn. mandraget över föreningens räkenskaper närmare utvisar. Då granskningen av räkenskaper och förvatning icke givit anedning ti anmärkning, få revisorerna vördsamt tistyrka ansvarsfrihet åt styresen för behörigt fugörande av det sty. resen anförtrodda viktiga uppdraget i dess hehet. Stockhom den 23 maj 1917. Th. :N ordström. Car Frisk. Axe Ax:son Johnson. Innestående: Svenska Pansarbåtsföreningen. Tigångar: hos de 14 garantibankerna.... kr. 2,341,399: 26 Skandinaviska Kreditaktieboaget å depositionsräkning.. '' d:o d:o å giroräkning............. " Bankirfirman C. G. 1,612,000: 2,727: 67 Biaga B. ning............. 33,331: 46 kr. 3,989,458: 39 ---- Av ovannämnda bankfirmor ej redovisade räntemede..........................., 24,140: 04 Kontant i kassan den 30 apri 1917 1,778: 97 Pansarbåten Sverige, Cervin å checkräk- totakostnaden kr. 13,450,000: minus in- beta- Skuder: da.. kr. 11,553,089: 74 kr. 1,896,910: 26 ---K-ro- -10_r_4-,0-1_5_,= 377:To

Biaga A. Inkomster: Medemsavgifter och andra gåvor Räntemede..... Utgifter: I {ron or vererat: Ti Kung. Marinförvatningen ine för pansarbåten Sverige... >>» Gustaf V Omkostnader: Porton och frakter.... Annonser....... Trycksaker....... Kontorsinventarier.... Kontorskostnader..... Löner och arvoden...... Övriga omkostnader.... Vid räkenskapsperiodens sut innes tående i banker: hos de 14 garantibankerna och Sammandrag över Sv pansarbåtsföreningens räkenskaper för tiden t. o. m. den 30 apri 1917. övriga inkasserande bankinstitut... hos Skandinaviska Kreditaktieb oaget å depositionsräkning.... hos Skandinaviska Kreditaktieb oaget å giroräkning.......... hos Bankirfirman C. G. Cervin. Ej redovisade räntor....... Kontant kassabehåning.... Kronor 3 ens 1912-28/2 1913 113 191 D- 28 12 1914 ----------... 7' 162,056 : 4,508,728: 03,941:. 732: 45 -±.609.460: 48 7, 163,99 2,471,089: 74: 672,000 - - 2,47 1,089: : - 572,000: -- 8,526: 07 2,701: 27 18,93-J-: 89 7,305: 18-13,061: 88 11,295: - 1,036: 18-1,833: 81 605: 90 18,998: 26 3,436: 10 3,681: 06 66,061: ' 144: 82 25,488: 27 2 537 16( < / 597,488: 27 3 191-!-3113 1916 114 1915-30 14 1917 4,462,450: 51 287,721: 39 41 (1,235: 57 358,959: 65 4,86H,686: 08 646,681: 04 2,810,000: - 5,700,000: - 1,500,000: --- 4,310,000: - - 5,700,000: - 1,723: 73 1,732: 20 7,660: 57 319: 82 302: - 379: 66 - - 270: 72 261: 57 2,422: 73 720: 96 11,643: 85 24,023: 60 ],371: 50 4,786: 70 / 2,341,399: 26 1,612,000: - 2,727: 67 33,331: 46 2-J-,140: 04 4,013,598: 43 1,778: 97 4,33-J-,02:\: 60 9,720,163: 10 Summa 16,410,956: 21 777,869: 65 17,188,825: 86 11,553,089: 7 4 -,600,000: --- 13,053,089: 74 14,682: 27 3-J-,220: 46 26,028:53 1,036: 18 2,972: - 25,578: 06 ] 6,841: 23 120,368: 72 2,341,399: 26 1,612,000: - 2,727: 67 33,331: 46 24,140:04 4,013,598: 43 1,778: 97 17,188,825:86

421- pansarbåten Drottning Victoria.......... kr. 1,000,000: - kr. 2,896,910: 26; överskottsmede, utovade som bidrag ti minförsvaret )) 1,118,467 : 14 Kronor 4,015,377: 40, Inkomster: Svenska Pansarbåtsföreningen. Tabå över stäningen den 30 apri 1917. Biaga C. 'I'Iedemsavgifter och andra gåvor... kr. 16,410,956: 21 Räntemede............................ 777,869: 65 Kronor 17,188,825: 86, Utovade bidrag ti sjöförsvaret samt omkostnader för organisationen: Pansarbåten Sverige....» Gustaf V....» Drottning Victoria........ Ti minförsvaret.... Omkostnader............. kr. )) )) 13,450,000: 1,500,000: 1,000,000: 1,118,467: 14 120,358: 72 Kronor 17,188,825: 86,

--c- 422- Sjöex.peditionen ti finska farvattnen 1710. Anteckningar a'v edamoten Ernst Homberg. Som ett itet bidrag ti kompetterandet av den kortfattade framstäning, som ämnats uti Tornqvists och Gyengranats sjökrigshistotiska arbeten angående ovannärnnda sjöexpedition, äro nedanstående anteckningar, grundade på arkivforskning, avsedda. För att håa ryska fottan innestängd i finska viken och hindra den från att sega ut i Östersjön bev i ikhet med fera föregående år en svensk eskader 1710 utrustad. Enigt skeppsförteckningen utgjordes denna eskader av injeskeppen Estand, Gottand, Öse, Liffand, Göteborg, Wreden, Viborg, fregatterna Reve, W ogast och Tomas samt sjukskeppet Persianske köpmannen. Eskaderchef var vice-amiraen 'Gustaf Wattrang (död som amira 1717), som hissade sin amirasfagg på Estand. Medkommenderade officerare på detta skepp voro: kapten Gaes Fogehufvud (död 1732 som kommendör), kapten Bazar Brehmer (död under denna expedition), artieri-öjtnanten Sven Lind (död 1732) samt öjtnanterna Joakim Castanje (död 1752 som kommendör), Johan Ström (död 1731 som skeppskapten), Mårten Fack (död 1758 som kommendörkapten) samt Anders Ruuth (död 1711). Band civipersonaen märkas: doktorn Johan Linder (adad Lindestope, död som assessor 1724), sekreteraren Edvard Rahm (död som kassör i krigsmanskassan.c. 1724); notarien Anders Wasser (död 1722 som notarie vid överrätten), skvadronskrivaren Sven \Vahberg (död 1721 soi kommissarie), skeppsskrivaren Johan Thiman (död 1739) samt skeppspredikanten, magister Nis Ljungdah (död 1731 so kyrkoherde i Eghut). - 423- Enigt anteckning i skeppsjournaen skedde inmönstringen,den 23 /4 i Kamar och avmönstringen den 6 / 1 1711. Ti ankars åg skeppet vid Björkösund den 1 27 / 7- / 9, vid Biskopsön den :2'/ 1o samt gick ti seges vid ia Narva den 29 / 11 Utom den vaniga sjömansbesättningen var även antmiitie av överste J{öhers infant.-reg. ombord under befä av kapten Kar Fromhod Taberg. Enigt bespisningsjournaen hade tid efter annan åtskiiga fyktingar från Finand kommit ombord, iband dessa en kronofogde, samt från Petersburg rymda svenska fångar, band dem 9 underofficerare. Ett 50-ta ryska fångar hade även spisat ombord, men sedan bivit på krejaren S:t Johannes överförda ti Stockhom. Den 19 oktober ankommo Kung. rådet, generaguvernören greve Stramberg och generaadjutanten Yxku. Detta torde hava stått i sammanhang med den överenskomna utvexingen av Stromberg, som vid Rigas kapituation måst giva sig fången, mot ryske generaen \Veide, :som tagits tifånga vid N arv a. Sjukigheten ombord synes hava varit ganska stor med omkring 50 döda. Vid avmönstringen bevo båtsmännen föragda i kvarter i Tjusts och. S. Möres härader. På skeppet Gottand förde schoutbynachten Erik Johan Liie (dödsskjuten som amira 1715 i saget mot danskarna) befäet. Medkommenderade officerare voro: kapten Corvitz Panin (dödsskjuten som kommendör 1720 under aktion mot ;ryssarna vid Åand), överöjtnanterna Henrik Umbehawen (död 1728 som kommendör) och Matias Nordstjerna (död 1734 som skeppskapten) samt underöjtnanten Jacob Ankarfje (död 1740 som am:ts-kapten). Som skeppspräst nämnes»sodat ]rästem Bengt Törner och som skeppsskrivare Abrecht Brådd '(död 1737). Den 11 maj åg skeppet på Reves redd, den 7 jui i Björkösund och den 3 december vid Hogand. Avmönstringen sked {}e den 30 januari föjande år i Karshamn. Av antmiitien voro 85 man ombord från Köhers reg. Sjuk- och dödigheten var stor i synnerhet under december och januari. Den 28 januari fördes 60 sjuka i and, och 45 man hade under expeditionen avidit. Tidskrift i Sjöväsendet. 29

-424- Chef på Öse var kommendör Nis Ehrensköd (död 172S som amira). Det övriga befäet utgjordes av kapten Johan Aderstjerna (död ombord), öjtnant Ernst Johan Ekestubbe (död 1767 som kommendör), underöjtnanterna Johan Bräms (död 1729), Erik Ahsberg (död 1720 i rysk fångenskap) samt Peter Eneberg (död 7 51). Skeppspräst var Jakob W aman och skeppsskrivare Henning Isenhansen (död 1724). Fartyget inmönstrade i Karskrona den 17 / 4 och avmönstrade vid Botskär den 13,/ 1 1711. Antaet döda uppgives ti 34 av sjöfoket och 11 av antmiitien. Enigt en anteckning i skeppsjournaen avgingo ti Stockhom med krejaren S:t Johannes i jui åtskiiga från Viborg ankomna sjuka och besserade, 120 man dito med postskeppet profeten Jonas samt 102 dito jämte några ryska fångar med postskeppet Margareta. Den 11 november utkon order om inknappning av provianten på samtiga fartygen i eskadern, undantagandes av ärter, gryn och dricka, så att 7 man skue spisa efter 5 mans spisordning;, ti dess Gud hjäper oss i den hamn, där sk eppen biva i vinterag uppaggda". Denna inknappning började tiämpas på Öse den 27 / 11 och räckte ti den 16 / 12, då ytterigare förknappni!1g gjordes nödvändig. På Liffand förde kapten Hans Wuff (död 1713) befäet. Medkommenderade officerare voro överöjtnanten Hans Schyter (dömd 1743 som kapten från tjänsten med anedning av skeppet Öands föroyckande vid Bornhom 1742) samt underöjtnanten Ivar Bagge (död 1711'). Som skeppsskrivare nämnes Erik W assman. In mönshingen skedde i Karskrona den 17 / 4 och avmönstringen i Karshamn den 6 / 1 1711. Den 15 december avät kapten Wuff, som då åg ti ankars vid Hog- and, föjande order:, såsom bekagansvärd ångsam motvind och oväder nogsamt synes utdraga på tiden, innan man n ågon god hamn och svensk pats träffa kan, och ivsuppehäet dagigen minskas ej aenast för detta skepp utan för hea denna K. Maj :ts örogsfotta, att på intet stäe man vet sig någon tigång och undsättning av proviantartikar ti att undfå mera -425- än diirav nu för tiden i förråd vara kan, så nödsakas man, utom den tis dato från den 27 passato skedda knappning, ännu någol indrag göra i synnerhet på kött och bröd, som het 1inga i förråd är; thy befaes skeppsskrivaren i dag begynna med denna knappning,. Ti råga på at eändet inopp den nedsående underrättesen, att en ko, avsedd ti proviant, bivit på Björköandet uppäten av vargar. Under hea expeditionen synes sjukigheten ombord hava varit besvärande, och 48 man hade avidit. Från Viborg h ade 150 man sjuka och besserade förts ombord, vika jämte 53 ryska fångar bevo med krejaren S:t Johannes avförda ti Stockhom. På skeppet Göteborg var kapten Miche Bum (död 1735 som kommendör) chef. Övriga officerare voro öjtnant Nis Giers (död ombord) och efter honom Danie Ekekrantz (död 1716 genom drunkning}, samt underöjtnanten Danie Asmus. Som skeppsskrivare nämnes Lars Ljungberg och efter hans död Bengt Vandein.. Den 25 / 4 inmönsttade skeppet i Kamar och avmönstrade den 6 / 1 föjande år. Med provianten synes det hava varit särskit uset bestät, ty brödet var >> bortskämt», ikaså skeppsdrickat Av 26 döda tihörde 7 antmiitien. Befäet på Wreden utgjordes av chefen kapten Magnus Pamgren (död 1726 som kommendör), öjtnanten Adam Ahfet (död 1712) samt underöjtnanten Georg Fredrik Dufva (17 13 struken ur ruan, emedan han sades hava övergått ti "danska Norge>>). Skeppsskrivare var Johan Fast. Inmönstringen skedde den 23 /4 i Kamar och avmönstringen därstädes den 6 /1 1711. Vid insegandet ti denna pats råkade skeppet på grund. sjukigheten ombord hade varit stor; konstapen Gustaf Ankarcrantz omnämnes såsom >> ia sjuk av hetsig feber>>. Han aved 1736 som kaptenöjtnant. Med döden hade 50 man avgått, därav 21 av antmiitien. Från Viborg hade 130 man sjuka och besserade förts ombord. för vidare befordran ti Stockhom med köstskeppet Dorotea. Viborg inmönstrade den 18 / 4 på Xarskrona redd oeh avönstrade den 15 / 1 1711 vid Getskär, under befä av kapten Matias Nyman (död 1725 som kommendör). Kommenderade

-426- öjtnanter voro: Pau Umbehawen (adad Cronhawen ;. död 1746 som schoutbynacht), artieriöjtnanten Lars Fack (död 1722 som artierikapten) samt Anders Otter (död 1724 som f. d. hommajor). Skeppsskrivare var Peter Wichtman. Som avidna uppgivas 18 man. På fregatten Reua, som avmönstrade i Kamar den 6 / 1 1711, var kapten Hans Kiörning chef. Han dog 1724. Löjtnanterna voro Johan Kar Gerffet (död 1732 som artieri-kapten) och Anders Utter (död 1717). skeppsskrivare var Kristian Sommar. Hindrad av kontinuerig konträr vind åg fartyget den 11 / 12 vid Hogand. stäningen var bekymmersam, häst som ingen utsikt fanns att kunna anskaffa mera proviant. Inaes 12 personer hade avidit. I september fördes öjtnant Utter ti sjukskeppet. Chef på fregatten Wogast var kaptenen Johan Vihem Dongies (död 1725). Som öjtnant nämnes Abraham Dykman (dömd 1716 ti döden för grovt sedighetsbrott men benådad med ivstids fängese). skeppsskrivare var Jakob Åström. Under expeditionen hade 19 man avidit. Fregatten Tomas inmönstrade den 22 / 5 vid Kiörkö under befä av kapten Joakim Utfa (död ombord). Kommenderad öjtnant var Kar Ström (död ombord) och efter honom Peter Forsman (död 1724 som kaptenöjtnant). Som skeppsskrivare står Martin Brandt. Stor sjukighet rådde ombo,rd, och 27 man avedo under tiden jui-november. Som aviden nämnes även konstapen Erik Skragge. P å sjukskeppet Persianske Köpmannen hade öjtnant Pau Appebom befäet. Han synes 1720 hava fått avsked som kapten. Enigt ett extrakt ur sjukjournaen hade under maj- no vember från eskaderskeppen upptagits och sedermera avpoetterats 13,173 sjuka och 128 man hade under sagda tidrymd. avidit, däriband 2 barberare. Under denna expedition inträffade inga märkigare krigshändeser. Berövad möjigheten att från finska andsidan an skaffa en högst behövig förstärkning på det hårt medtagna proviantförrådet, sedan ryssarna intagit och härjat andet, hade - 427- man att kämpa en. dagig kamp mot aa sags umbäranden. Att ett dyikt nödäge skue utgöra en tacksam jordmån för sjukigheten ombord, är sjävfaet. Det bör emeertid framhåas, viken betydig insats vår i dessa avägsna farvatten detacherade fotta gjorde vid hävdandet av vårt ands försvar gent emot dess mäktiga fiender. Detta är ett vackert minnesbad i vår krigshistoria från Karoinernas dagar, som atid med tacksamhet bör ihågkommas ti heder för den svenska örogsfaggan. Svenska handesfottans krigsföruster inti 31 jui 1917. (Ur Xantisk tidskrift.) Det pågående krigets inverkan även på de neutraa staternas sjöfmi har som bekant varit synnerigen stor. De restrikti oner av oika sag, som de krigförande änderna infört, ha Yåat icke bott en betydande minskning i sjöfarten utan jämvä i sjäva handesfottan. E nigt de uppgifter, som föreigga från kommerskoegii fartygsregistreringsavdening rörande vår handesfottas föruster uneer de tre 'första krigsåren, utgöra de direkt av krigsfö rhåandena orsakade totaförusterna ej mindre än 99 ångfartyg om 121,730, 56 bruttoton samt 47 segefartyg om 16,762," 0 bruttoton eer sammanagt 146 fartyg om 138,493, 0 G bruttoton. Specificerade uppgifter ämnas i nedanstående tabå.

A. Sänkta eer ejest förstörda fartyg. Ar Äng- och motorfartyg H emort 1914 St. Pau... Göteborg Tua.... Aice.... Örnen............ Ate.... )) Andrea 1915 A1US o o o. Häsingborg Everida.... )) Luna................ Stockhom N. Sverige............ >> o o o o o o o o o o o o o o o )) Drott................ Gäve.... o Hanna............... Häsingborg.... Foke................ Träieborg.... Huth................ Göteborg......... Bruttoton 2,550.24 342.11 1,470.37 192.7G 1,196.80 1,444.57 1,387.84 1,097.44 723.12 358.84 1,313.50 1,598.17 1,381.83 867 71 Centric.............. Häsingborg........ 1,612. 41 Eida...... Karshamn........ 1,728.83 Vanadis........... Göteborg........... 908.oo Hernodia............ Härnösand......... 1,910.27 Lappand............ Stockhom.......... 2,024.9s Otago................ Karshamn......... 1,410 34 V er dan di............ Höganäs........... 94 7 06 Vesta................ Stockhom.......... 549. 59 Oscar II....................... 3,563.72 Emma.............. Höganäs........... 687 35 Ma.i................. Göteborg........... 913. 45 Mamand............ >> 3,779 45 Sverige.............. Gäve.............. 1,638.41 Disa................ >> 804 15 Forsvik.............. Kristinehamn 1,255.os Rumina... Göteborg........... 1,417.64 Norrvik....... Norrköping........ 1,660.s 1916 Nereus... Häsingborg........ 1,276 9 7 Torborg... Landskrona........ 1,272 5 5 Birgit................ N arrköping........,117 41-428- -429- Ar Äng- och motorfartyg Hemort 1916 Knippa.... Göteborg 191 7 Hoandia.... Mur.iek......... Stockhom....... Rosaind........ Häsingborg Para o o o E1nmy.... Stockhom H udiksva.... Bror Oscar.... Vermand.... )) Commerce.... Göteborg........ Batia............. Träieborg.... Gamen... Stockhom........ J oh an Tiberg........ Häsingborg.... Mercur.............. Göteborg........ N ormand i e........... >> Tuva o o. o Frans.......... Runhid.....\gir.... Jönköping.... Astrid o o. o o o Ey.... Faunus Arthur Dougas Vaa..... Mereddio....... Vera Häsingborg....... Lueå........ Stockhom.... Sövesborg........ Gäve.... Stockhom.... Göteborg.... Stockhom........ Landskrona.... Häsingborg Norrköping Landskrona ' ngga............... Nyköpincr Goosebridge... Häsincrbo1 a t">... o,.,..... Ferneho... '... Kristinehamn.... Kanuna.............. Hamstad......... O. A. Brodin.......... Gäve Edda................ Göteborg...... B rå vaa.............. N arrköping..... o o o Bruttoton 520. 80 1,155.61 4,180.80 891.93 1,869.18 496.21 481.10 368.20 212.60 638.19 856.48 2,618.81 409.49 728.06 1,341.56 2,276.19 133.41 1,086. 5 s 437 63 81.99 204.24 87 65 805.79 1,4 19.96 1,176.49 2,282.73 1,400.39 2,485. 40 379.44 1,924.92 1,439.87 1,515.94 1,995.8 r, 535.69 1,549.65

Är.Äng- och motorfartyg H emort 1917 V äring............... Häsingborg.... Adof................ Göteborg.... Hugo Hamiton... Stockhom........ Skogand............ Häsingborg....... Manningha111......... Sövesborg........ Victoria.............. Göteborg.... N orma A taanta Harod o o o o o Vesterand........... Pauine.... Kyros.... Kje.... Oga Erik o. o o o o. o o. Häsingborg...... Göteborg...... )) )) o Vaxhom....... stockham.... Kamar......... Stockhom.... Norrköping Bruttoton 2,106.;1 853.37 2,576.71 3,264.28 1,987 64 1,226.4& 1,536. 88 1,090.62 1,562. 60 4,018.35 186.76 2 2 6 3 233.13 83.84 357 30 Terese.................. 280.7 Anton........ Häsingborg........ 1,611. 42 Ceo................ Stockhom.......... 92.4, Ludvig.............. Gäve......... Ada... Stockhom.... Hasting.............. Häsingborg....... Batic.......,... Kubikenborg.... Genuania............ Göteborg.... Fredrika... Härnösand......... Viking 1915 Esa o o o Häsingborg.... segefartyg H emort o o. o Hamstad........ Esa................ Karskrona.... N. Rosva............ Oskarshamn.... Daisy................ Bergkvara......... Madonna............ Kamar........... Fortuna.............. Timmernabben Capea... Bergkvara......... 191G Nioa.......... Hamstad.......... Harad.............. Sövesborg... 88.25 2,370.13 982.98 1,135.29 1,016.66 1,854.zr; 873.49 Bruttoton 120.o9 328.;1 308.ns 439-61 455.;o 202-5! 422-40 726.36 274-76 -430- -431- s egefartyg Romort H G Heidi.......... Brantevik.... Ida... Varberg.... Preference... Moösund....... Anna................ Länna........ V era................ Brantevik.... P epita... Nyhamn.... Benguea............ Strömstad.... Greta... :........ Stockhom.... Svartvik.... )) Theodor......... Härnösand.... August.... Stockhom.... Een.......... Hamstad.... Bertha Må vik (Vri.).... Senta................ Göteborg Harry............... Hamstad August..............» Niord........... Uddevaa Antoinette............ Stockhom Lekna............... Hamstad Paander............. Stockhom.... Dag............. Göteborg Amanda.... )) Cordeia....... 1917 Vakyrian........ )) Edvard............ Sövesborg.... Eianna Södertäije........ August.............. Länna........ Götha................. Bergkvara....... Inez................ Hamstad.... Argo.......... )) C. Thoren... :...... )) Spekuation.......... Karshamn.... Lancaster............ Guhomen.... Mayfower........... Grundsund........ Bessie............... Moösund.... Bruttoton 461.41 301.71 221.81 172.47 311.89 260.so 687.;;9 1,373.90 322.11 643.26 346.zo 139.73 591.66 1,024. 26 80,74 341.0r; 123.22 911.51 204.47 310.ss 250.41 231.73 612.nr 232.51 97 92 74.91 113.73 231.39 261.26 123.3{ 268.oo 290.97 77 77 55.19 6G,39

-432- B. Dömda förbrutna efter uppbringning: (fera uppbringningar för närvarande beroende på vid prisrätt). Äng- och motorfartyg Hemort Bruttoton Björn.................... Göteborg.... Bidur.................... Häsingborg.... Capea... Stockhom.... Håkan.................... Häsingborg.... Ida... Råå........ segefartyg Af Strömstad.... Birger.................... Brantevik.... Svea...................... Stockhom..... prövning 1,264.63 166.68 451.53 484.70 1,353.20 159.94 200.47 1,303.22 Handesfottans krigsföruster bestå des av sänkta eer ejest förstörda fartyg, des av sådana, som efter uppbringning dömts förbrutna av prisrätt. En sammanstäning med fördening på dessa grupper ämnas i efterföjande tabå: Ångfartyg: Anta Bruttoton Sänkta eer ejest förstörda fartyg........ 94 118,009. s" Prisdömda fartyg...................... 5 3, 720.u segefartyg: --------------- Summa 99 121,730. 5o Anta Bruttoton Sänkta eer ejest förstörda fartyg........ 44 15,098.s7 Prisdömda fartyg...................... 3 1,663 6 3 Sun_I_n_a 4_7 16,76?.-5o För att erhåa en riktig uppfattning av krigsförusternas sammas bestånd. N edanstående tabå meddear n gr a huvudsiffror: betydese för vår handesfotta böra de sättas i reation ti denå dyika -433- Handesfotta 1 januari 1914: 1 ) Anta Bruttoton Ångfartyg (ink. motorfariyg)............ 1,314 1,026,237 segefartyg............................ 1,512 178,057 Krigsföruster t. o. m. 31 jui 1917: ----------------- Summa 2,826 1,204,294 Anta 99 Bruttoton Ångfartyg (ink. motorfartyg)............ 121,730. 53 segefartyg............................ 47 16,762.50 Krigsföruster i % av handesfottan: ------------------ Summa 146 138,493.06 Anta Bruttoton Ångfartyg (ink. motorfartyg)... :..... 7. 5 11. 0 s egefartyg............................ 3.1 9.! ------------------- Summa 5.z 11. 5 I tabån hava krigsförusterna jämförts med handesfotans fartygsbestånd den 1 januari 1914, varvid emeertid för det sammanagda tonnaget räknas med verkigt tonnage och icke med förmedat.. Det förmedade tonnaget beräknas därvid så, att ti ång- och motorfartygens verkiga tonnage ägges 1 /, av segefartygens verkiga tonnage. Enigt detta beräkningssiitt bir handesfottans bestånd den januari 1914 och krigsförusterna föjande: Bruttotonnage........ N ettatonnage........ Bestånd Krigsförust 1,085,589 127,318.06 772,050 92,233.27 Krigsförust i 0 /o av beståndet ') Siffrorna, som äro h ämtade ur sjöfartsberättesen, omfatta des aa svenska fartyg, vika äro avsedda att nyttjas ti handessjöfart 010r resandes fortskaffande och äga en dräktighet av 20 registerton 0C'r därutöver, samt des fartyg om 20 ton och däröver, använda ti ändamå, som med handessjöfart äger gemenskap, såsom fiske, bärgning. isbrytning e. d., såvitt desamma av redarna redovisats.

-434- Sveriges handesfotta har såedes.på grund av uigsförh åandena förorat omkring 12 % av sitt tonnage (12 %. beträffande ång- och motorfartygen och omkring 10 o/o ifråga om segefartygen). De föroy kad e fartygens fördening på de viktigaste h emorterna framgår av föjande siffror: stockham Göteborg Ångfartyg: o o o Anta Bruttoton. 22 24 30,397 49 25,284.79 Häsingborg............................ 19 28,001.54 Övriga riket............................ 34 38,046. 74 Stockhom segefartyg: o o o Göteborg..... Häsingborg...................... ----------------- Summa 99 121,730.50 Anta 6 5 Bruttoton 4,567 82 2,351.ss Öv1iga riket............................ 36 9,842. so ----------------- Summa 47 16,762.so Största fartygsförusten har drabbat Göteborg, som förorat ej mindre än 29 fartyg om 32,749.37 verkiga bruttoton. Härnäst har Stockhom förorat de festa fartygen, 28 stycken om 29,852. 01 verkiga bruttoton. I tredje rumm.et kommer Häsingborg med 19 fartyg om 28,001.54 bruttoton. Om svensk a h andesfottans krigsföruster jämföras med övrig avgång under krigstiden erhåas föjande siffror: -435- segefartyg: Krigsföruster............... I övrigt föroyckade fartyg.... Sopade eer kondemnerade fartyg.....såda ti utandet............ Anta 47 69 87 84 Summa 287 Bruttoton 16,762.50 17,667.17 11,909.77 15,737.29 62,076.73 A v tabeen framgår, att försäjningarna ti utandet varit något större än krigsförusterna m en att de sistnämnda äro vida mer betydande än övriga fartygsoyckor. Försäjningarna faa i at väsentigt på tiden t. o. ni. den 6 mars 1916, då förbud mot försäjning av fartyg utfärdades. E n fördening av de sänkta eer ejest förstörda fartygen (med utesutning av dem, som efter uppbringning dömts förbrutna) på kaenderår och krigsår meddeas i nedanstående tabåer: Ångfartyg: s egefartyg: Ar Anta Bruttoton Ar Anta Bruttoton 1914: o o. 9 10,405.34 1914 o 1915... 22 32,331.75 1915 o o 7 2,277.63 1916 o 32 34,694.15 1916...... 22 9,831.85 19 17..... 31 40,578.58 1917 o 15 2,989.39 Summa 94 118,009.82 44 15,098.87 Krigsår Krigsår o. 24 31,268.07...... 7 2,277.63 2... 16 24,250.54 2 o o 6 2,158.52 Ångfartyg: Krigsföruster.................. I övrigt föroyckade fartyg.......... Sopade eer kondemnerade fartyg........ Såda ti utandet............... Anta 99 42 13 111 Summa 265 Bruttoton: 121,730. 50 52,()1 4.75 3,944.os 127,826.oo 306,11 6 s 1 3 o 54 62,491.21 3 31 10,662.72 o. o Summa 94 118,009.82 44 15,098.87 Ovanstående uppgifter visa b. a. den starka ökningen i vår handesfottas k1igsföruster under senaste år. U n der 7 ånader av år 1917 var förusten av ångfartyg större än under åvä hea år 1916 som 1915, och tredje krigsårets föruster aro dubbet så stora som första årets. Särskit stor var ök-

-436- ningen beträffande segefartyg. Såunda gingo förorade genom krigsoperationer, under första krigsåret 7 st. segefartyg om 2,277. 63 bruttoton, under andra 6 st. om 2,158.52 bruttoton samt under tredje krigsåret ej mindre än 31 st. om 10,662.72 bruttoton. Huvudorsakerna ti fartygsoyckorna angivas i nedanstående sammanstäning: Ångfartyg: Anta Bruttoton Mina................................... 32 41,699. 89. U.-båt...,......,.... 52 64,923.7, Prisdömda.... 5 3,720.74 Övriga............. _ _ _ segefartyg: 1_0 1_1_,3_8_6_._18 Summa 99 121,730.56 Anta Bruttoton Mina........,............. 3 1,544.28 39 12,519.25 U.-båt.......... Prisdö1nda............... Övriga........ _ _ _ 2 Summa 47 3 1,663163 1_,_o_3u_ _H Den överväcrande deen av handesfottans krigsföruster t> d har våats genom undervattensbåtar, vika sänkt icke mm re än 52 ångfartyg om 64,923.75 bruttoton samt 39 segefartyg orn 12,519. 25 bruttoton. Genom minor ha sänkts 32 ångfartyg om 41,699. 89 bruttoton samt 3 segefartyg om 1,544.zs bruttoton. Det bör anmärkas, att några fartyg beträf'andc vika icke kun-.. tt torpedenat utrönas, om sankmngen s \.e genom mma e er ring, hänförts ti»övriga>>... (t d.. v) av De genom mina eer besk]utnmg orpe enng o. s. o undervattensbåt sänkta fartygen fö rdea sig på kaenderår pa föjande sätt: -437- Ångfartyg: Sänkta genom mina Sänkta av U.-båt Ar Anta Bruttoton Anta Bruttoton o 1914 8 10,063.23 o o 1915 O 13,312.82 7 11,640.13 1916... 12 15,368.03 18 17,364.72 1917 o o 2 2,955.81 27 35,918.90 Krigsår Summa 32 41,699.89 52 64,923.7(; 1 o o 14 18,238.34 4 5,308.82 2 o o. o o o 11 15,491.07 4 7,603.sa 3 o o o. o o 7 7,970.48 44 52,011.07 Summa 32 41,699.89 52 64,923.7(; segefartyg: Sänkta genom mina Sänkta av U.-båt Ar Anta Bruttoton Anta Bruttoton 1914 o o o, o 1915 o o 1 439.61 5 1,529.04 1916 o 2 1,104.67 19 8,000.82 H17........ 15 2,989.39 Krigsår Summa 3 1,544.28 39 12,5 19.25 o o. o. o o. 1 439.61 5 1,529.0 1 2 o 461.41 10 3,538.40 3 o o o 643.26 24 7,451.72 Summa 3 1,544.zs 39 12,519.20 A v ovanstående uppgifter framgår, att fartygssänkningarna genom mina hava avtagit, medan desamma genom undervattensbåt titagit. Under första krigsåret sänktes 14 ångfartyg om 18,238. 34 bruttoton genom mina under det att motsvarande anta tredje krigsåret endast uppgick ti 7 st. om 7,970. 48 bruttoton. Fartygssänkningarna genom undervattenbåtar ut-

- 438- gjorde under första krigsåret 4 st. om 5,308.s2 bruttoton samt under tredje krigsåret ej mindre än 44 st. om 52,01.o7 bruttoton. Undervattensbåtar sänkte också under första krigsåret 5 segefartyg om 1,529. 04 bruttoton samt under tredje krigsåret 24 segefartyg om 7,451.72 bruttoton. Litteratur. Sveriges skeppsista 1917 utgiven av Kung. Kommerskogii fartygsregistreringsavcening. Pris 4 kr. 1917 års.årgång a Svengs Skeppsista ansuter sig, så ti uppstäning som. m.nehå,.. 1 at va- - tr t ti een närmast föregående. Efter anv1smngar for skeppssen 1g.. istans begagnande med förkaring över nyttjade förkortm nar ne - håer istan des i en avdening I signaregister (Code L1st) over svenska fartyg, såvä örogs- som handesfartyg, des i en.avdening I (een egentiga skeppsistan) närmare uppgifte: m hande_fottan. I ett tiägg meddeas några erinringar och anvismngar.bet:affade,_ d et internationea signasystemet, och är härti en avb1dmng fargtryck av de tihörande signafaggorna..... _ Listan omfattar samtiga i fartygsregtstret mforda fartyg, d. rx. s. i amänhet fartyg om minst 20 tons nettodräktighet, varjämte ett mindre anta icke registrerade fartyg medtagits.