Kursbeskrivning Fritidspedagogik II: Språk och matematik genom multimodala lärprocesser

1 (15) 2018-11-01 Kursbeskrivning Fritidspedagogik II: Språk och matematik genom multimodala lärprocesser 7,5 hp, grundläggande nivå, helfart inom GRUNDLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I FRITIDSHEM Kurskod: UB209Z Hösterminen 2018 Kursansvarig och examinator Delkursansvariga Elias le Grand Grupp A: Patrik Hansen Lindholm Grupp B & C: Annika Flick Elias.leGrand@buv.su.se 08-1207 6534 Patrik.Hansen.Lindholm@buv.su.se Annika.Flick@buv.su.se Kursadministratör Emma Lundhag Emma.Lundhag@buv.su.se 08-1207 6253 Lärare Julia Bertilsson Almqvist Peter Sundebrant Malin Fransson Kerstin Åkerlöf Hartog Julia.Almqvist@hsd.su.se Peter.Sundebrant@hsd.su.se Malin.Fransson@isd.su.se Kerstin.Akerlof.Hartog@mnd.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm Besöksadress: Frescati hagväg 24, 20 & 16B www.buv.su.se registrator@buv.su.se

2 (15) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen utgår från och relaterar till kursplanen (se kurshemsidan). Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du finner viktig information om kursen. Kursplanen och litteraturlistan publiceras senast 2 månader innan kursstart, medan schema och kursbeskrivning publiceras senast 1 månad innan kursstart. Du söker fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/utbildning/kurshemsidor Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på https://mondo.su.se och söker upp kursen under Mina aktiva sajter. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via https://schema.su.se Registrering Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för hur och när du registrerar dig på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Kursen behandlar multimodalt lärande inom språk, matematik, natur- och samhällsvetenskap och praktiskestetiska ämnen. Kursen innehåller: - språk och matematik i skolans första år, - ämnesövergripande arbetssätt som stöd för lärande i språk och matematik samt - tillämpning av estetiska gestaltningsformer kopplade till frågeställningar och begrepp inom matematik och språk. Efter genomgången kurs förväntas studenten: - visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt om ämnesdidaktik i läsning, skrivning och matematik, - visa förmåga att reflektera runt användandet av IKT i fritidshemspedagogiskt arbete, - visa förmåga att multimodalt använda estetiska gestaltningsformer och kommunikativa verktyg, - visa förmåga att identifiera och analysera ämnesövergripande lärprocesser. Kursens upplägg Undervisningen består av undervisning i workshops, föreläsningar, seminarier, projektarbeten och redovisningar.

3 (15) I kursen används APA som referenssystem, se manual på kurshemsidan/mondo. Närvaro Specificerade seminarier och workshops är obligatoriska eftersom det är där som en stor del av kursinnehållet förmedlas. Har du, av någon anledning, missat ett obligatoriskt seminarium måste du genomföra en kompensationsuppgift enligt instruktioner nedan. Tänk på att denna uppgift inte är en ersättning för den undervisning som du missar, utan bara delvis kan kompensera för seminariet. Den gestaltande redovisningen (Uppgift 2) kan inte kompenseras utan måste genomföras vid senare kurstillfällen. Vid frånvaro över 35 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och behöver anmäla sig på nytt för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. I samtliga kompensationsuppgifter ska du använda dig av referenser enligt APA-mallen, samt korrekt referenslista. Texten ska vara i format.doc/.docx, 1,5 radavstånd, satt i Times New Roman 12 punkter, och i sidhuvudet vara märkt med namn, kurs och vilket seminarium som kompenseras. Skicka kompensationsuppgiften direkt till den lärare som är ansvarig för kursen, och lägg en kopia i din inlämningsmapp på Mondo. Kompensationsuppgiften ska vara inlämnad innan dess att kursens examinationer bedöms. Kompensationsuppgift för seminarium 1 (Introduktion) Mejla ansvarig lärare för instruktioner. Kompensationsuppgift för seminarium 2 och 3 (Språk) samt 5 och 6 (Matematik) 1) Diskutera seminariets innehåll med någon studiekamrat, t.ex. från ditt SA-lag. 2) Läsa igenom aktuell kurslitteratur och eventuell digital presentation för seminariet. 3) Skriva mellan 400-600 ord där du diskuterar några aspekter av litteraturen och seminariet. Kompensationsuppgift för seminarium 7 (Introduktion till studioveckan) 1) Diskutera seminariets innehåll med någon studiekamrat, t.ex. från ditt SA-lag. 2) Läs igenom digital presentation för seminariet. 3) Skriv mellan 400-600 ord där du diskuterar vad du vill bidra med i ditt SA-lag i det kommande arbetet med gestaltande redovisning och kompendium. Kompensationsuppgift för seminarium 8 (Dans) Mejla ansvarig lärare för instruktioner. Kompensationsuppgift för seminarium 9 (Drama) Mejla ansvarig lärare för instruktioner. Kompensationsuppgift för seminarium 4 och 10 (Litteraturseminarier) 1) Diskutera seminariets innehåll med någon studiekamrat, t.ex. från ditt SA-lag. 2) Läsa igenom aktuell kurslitteratur och eventuell digital presentation för seminariet. 3) Skriva mellan 400-600 ord där du utifrån kurslitteraturen diskuterar ett eller fler bärande begrepp som ingår i kursen. Examinationsuppgifter 7,5 hp Uppgift 1: Individuell skriftlig uppgift Uppgift 2: Gestaltande redovisning

4 (15) Betyget på kursen rapporteras in i Ladok när samtliga examinationsuppgifter är godkända. Litteratur Litteraturlistan finns tillgänglig på kurshemsidan senast två månader före kursstart. Innehåll Kursen pågår den 6 december 18 januari Seminarium 1: Introduktion till kursen Seminarieledare: Patrik Hansen Lindholm (grupp A); Annika Flick (grupp B & C) Föreläsning: Intervjuer och fritidspedagogiskt arbete: Introduktion till Uppgift 1 del A Föreläsare: Elias le Grand Innehåll: Genomgång av Uppgift 1 del A om analys av intervjuer; kort repetition om intervju som metod. (Se instruktioner nedan.) Litteratur: Dahlgren och Johansson (2015) Repetera även tidigare kurslitteratur om intervjuer och särskilt följande text: Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (red.) (2015), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 36-57). Malmö: Liber. Seminarium 2: Språk Seminarieledare: Malin Fransson Innehåll: Teoretisk förankring. Hur kan vi skapa motivation och läslust genom gemensam högläsning? Hur kan vi praktiskt arbeta med estetiska uttrycksmedel och ett multimodalt lärande? Diskussioner utifrån den kurslitteratur som är kopplad till seminariet. Litteratur: Elwér (2017). Lättman-Masch, Wejdmark, Wohlin, Persson, Grantz, Lindblad och Sang (2017, Kap 2). Westlund (2017, Kap 1). Seminarium 3: Språk Seminarieledare: Malin Fransson Innehåll: Hur kan vi se, bedöma och uppmuntra barns läs- och skrivutveckling? Vi arbetar såväl med Skolverkets bedömningsmaterial Nya språket lyfter! som konkreta språkutvecklande aktiviteter. Diskussioner utifrån den kurslitteratur som är kopplad till seminariet. Litteratur: Skolverket (2016b). Hedman (2017). Westlund (2017, Kap 6).

5 (15) Besök VFU-skolor 13/12 14/12 (eller annat lämpligt datum under vecka 50 efter överenskommelse med VFU-handledare): Besök på din VFU-plats och där genomföra en intervju (se instruktioner nedan för Uppgift 1 del B). Seminarium 4: Språk Seminarieledare: Malin Fransson Innehåll: Vi tittar närmare på de didaktiska frågorna och berättelsestruktur och mönster i texter. Vi arbetar praktiskt med svenska ute och eget diktande. Seminariets sista timme utgörs av ett litteraturseminarium där diskussioner sker utifrån bärande begrepp. Under litteraturseminariet (seminariets sista timme) kommer all litteratur från seminarium 2, 4 och 5 att diskuteras i mindre grupper gällande bärande begrepp, varje grupp kommer att tilldelas ett av de bärande begreppen att diskutera. Diskussionerna kommer att redovisas, kom förberedd och medtag kurslitteraturen. Litteratur: Samtlig litteratur till seminarium 2 och 4 Glimstedt, Elber, Hultgren och Johansson (2015) Lättman-Masch, Wejdmark, Wohlin, Persson, Grantz, Lindblad och Sang (2017, Kap 4) Westlund (2017, Kap 5). Seminarium 5: Matematik Seminarieledare: Kerstin Åkerlöf Hartog Innehåll: Vad är matematik, hur kan det förstås och beskrivas? Fokus på lek och olika sätt att förklara i matematik. Egna attityder till matematik samt styrdokument för matematik. Litteratur: Helenius, Johansson, Lange, Meaney, Riesbeck och Wernberg (2018a) Helenius, Johansson, Lange, Meaney, Riesbeck och Wernberg (2018b) Helenius, Johansson, Lange, Meaney, Riesbeck och Wernberg (2018c) Molander, Wejdmark, Bucht och Lättman-Masch (2012, ss. 10 29) Solem, Alseth och Nordberg (2011, ss. 11 23). Skolverket (2017, Kap 4, 5.5; delen om fritidshem samt kursplanen i matematik) Seminarium 6: Matematik Seminarieledare: Kerstin Åkerlöf Hartog Innehåll: Att räkna. Aktiviteter och övningar utifrån olika uttrycksformer. Litteratur: Helenius, Johansson, Lange, Meaney, Riesbeck och Wernberg (2018d) Molander, Wejdmark, Bucht och Lättman-Masch (2012, ss. 30 71) Solem, Alseth och Nordberg (2011, ss. 24 92) Deadline för Uppgift 1 del A: Analyserade intervjuer läggs upp i mappen Uppgifter på Mondo kl. 23.59 den 21/12 Studiovecka: Vecka 2 arbeta med gestaltande examination i studentarbetslaget Seminarium 7: Introduktion till studiovecka Seminarieledare grupp A: Patrik Hansen Lindholm Seminarieledare grupp B & C: Annika Flick Seminarium 8: Dans Seminarieledare: Julia Bertilsson Almqvist

6 (15) Seminarium 9: Drama Seminarieledare: David Fopp Seminarium 10: Matematik Seminarieledare: Kerstin Åkerlöf Hartog Innehåll: Att leka och att förklara med fokus på olika uttrycksformer. IKT. Seminariets sista timme utgörs av ett litteraturseminarium där diskussioner sker utifrån bärande begrepp. Under litteraturseminariet (seminariets sista timme) kommer all litteratur från seminarium 5, 6 och 11 att diskuteras i mindre grupper gällande bärande begrepp, varje grupp kommer att tilldelas ett av de bärande begreppen att diskutera. Diskussionerna kommer att redovisas, kom förberedd och medtag kurslitteraturen. Litteratur: Samtlig litteratur till seminarium 5 och 6 Molander, Wejdmark, Bucht och Lättman-Masch (2012, ss. 158 191) Solem, Alseth och Nordberg (2011, ss. 217-230) Ryan, Palmér och Helenius (2015) Seminarium 11: Handledning gruppvis Seminarieledare grupp A: Patrik Hansen Lindholm Seminarieledare grupp B & C: Annika Flick Innehåll: Beskriv muntligt era tankar kring den gestaltande redovisningen Seminarium 12: Gestaltande redovisning (Uppgift 2) Seminarieledare grupp A: Patrik Hansen Lindholm Seminarieledare grupp B & C: Annika Flick Deadline för Uppgift 1 del B: Läggs på Mondo under Uppgifter den 18/1 kl. 23.59.

7 (15) Bärande begrepp och förmågor Bärande begrepp Allmänt Fantasi -kreativitet - multimodala lärprocesser En utforskande laborativ praktisk metod Språk ZPD (Den proximala utvecklingszonen) Literacy Stödstrukturer Interaktion Flerstämmighet Inferens Läsförståelsestrategier Textrörlighet Metakognition Matematik Leka Förklara Räkna Taluppfattning Klassificering/sortering Uttrycksformer Produktiv praxis och reproduktiv praxis Förmågor Genom undervisningen i fritidshemmet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling, ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktivitet och vila, skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt, kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften, skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer, utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, samt röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande Examinationsuppgifter Uppgift 1: Analys av intervju och individuell skriftlig uppgift Uppgift 1 består av två delar: (A) analys av intervju (gruppuppgift) och (B) individuell skriftlig uppgift. Uppgift 1 del A: Analys av intervjuer Denna uppgift genomförs i SA-lagen. Syftet med gruppuppgiften är att gruppmedlemmarna genom kvalitativa intervjuer studerar och analyserar fritidshemspedagogiskt arbete orienterat mot språk och matematik. Uppgiften innefattar att ni ska: (1) genomföra två eller flera semistrukturerade intervjuer med en fritidspedagog/grundlärare i fritidshem med utgångspunkt i följande frågeställning: Hur arbetar en med (multimodalt) lärande i fritidshem med bäring på språk och matematik? (2) spela in och transkribera (skriva ut) samt (3) analysera intervjuerna utifrån de principer som diskuteras i Dahlgren och Johansson (2015).

8 (15) Intervjuerna görs med fördel på era VFU-platser med era handledare men ni kan intervjua vem som helst så länge hen arbetar som fritidspedagog/grundlärare i fritidshem. Intervjuerna genomförs under perioden 13/12-14/12 eller vid en annan för intervjupersonen lämpligt datum under vecka 50. Intervjuerna görs i första hand enskilt, men det är även tillåtet att två gruppmedlemmar intervjuar en lärare (det är inte tillåtet för tre gruppmedlemmar att delta i samma intervju med en lärare). Varje grupp måste dock ha intervjuat minst två lärare. Samtliga gruppmedlemmar måste dessutom ha deltagit i minst en intervju. Inför intervjuerna Utifrån frågeställningen, förbered en intervjuguide. Exempel på intervjuguide kommer att bifogas på Mondo och diskuteras under föreläsningen. Informera intervjupersonen om formerna för intervjun: vad intervjun syftar till att undersöka, att intervjun ingår i aktuell kurs och att kursansvarig kommer att läsa intervjun. Berätta också om att etiska aspekter kommer att beaktas t ex att känslig information inte kommer att publiceras och att intervjupersonen kan avbryta intervjun närhelst hen önskar. Intervjuernas längd Hur lång är det tänkt att intervjuerna ska vara? Det är vanligt att kvalitativa intervjuer varar runt 45-60 minuter och det är ett bra riktmärke för uppgiften. Det gör ingenting om intervjuerna blir längre, men de bör inte vara kortare än 25 minuter. Kom ihåg att utöver de frågor som ingår i intervjuguiden även försöka ställa följdfrågor. Måste intervjuerna transkriberas? Ja, det är nödvändigt för att du ska ha möjlighet att analysera din data på ett så utförligt och systematiskt vis som möjligt. Analys av intervjuerna Transkribera (skriv ut) samtliga inspelade intervjuer ordagrant med hjälp av ett ordbehandlingsprogram såsom Word. I linje med forskningsetiska riktlinjer om öppenhet och tillförlitlighet i forskningspraxis ska forskningsresultat kunna kontrolleras av andra. Det innebär att ljudfilen med den inspelade intervjuerna på måste sparas. Om studenten inte kan visa att hen har en ljudfil av sin intervju kan hen få komma att göras om sin intervju. Analysera intervjuerna utifrån de riktlinjer som diskuteras i Dahlgren och Johansson (2015). Ni behöver dock inte följa steg 1-7 slaviskt, men försök att utifrån frågeställningen: - skilja ut så kallade signifikanta uttalanden (steg 2) - identifiera variation dvs. likheter och skillnader i materialet (steg 3) som sedan - grupperas (steg 4) och - kategoriseras (steg 5-7). Det är viktigt att ni försöker att visa på hur de olika stegen bygger på varandra. Exempelvis är det genom en jämförelse av signifikanta uttalanden (steg 2) som variation (likheter/skillnader) kan identifieras (steg 3) och grupperas (steg 4). Likaså är det utifrån de mönster i variationen som olika kategorier (steg 5-7) kan utkristalliseras.

9 (15) Varje grupp ska kort (400-800 ord) redogöra för hur ni genomförde analysen av de transkriberade intervjuerna och vilka resultat som analysen genererade, dvs. vilka centrala likheter och skillnader som ni identifierade i materialet och vilka kategorier som kunde identifieras utifrån dessa likheter/skillnader. För att styrka evidensen kring era resultat, citera gärna från intervjuerna (citat från intervjuerna räknas inte in bland de 400-800 orden). Presentationen ska ha en tydlig röd tråd. Fokusera på uppgiften, dvs. hur ni gick tillväga när ni analyserade intervjuerna och vilka likheter/skillnader/kategorier ni identifierade i intervjuerna. Vad gruppen inte ska göra i denna uppgift är att diskutera eller lägga in egna värderingar, t ex huruvida det intervjupersonerna säger är bra eller dåligt. Ej heller ska gruppen reflektera över den egna lärandeprocessen. Obligatorisk kurslitteratur som ni ska referera till: Dahlgren och Johansson (2015). (Om ni vill, referera till annan kurslitteratur eller referenslitteratur, men det är inte obligatoriskt.) Att lämna in på Mondo Sammanfattningsvis ska den färdiga uppgiften bestå av ett dokument som innehåller (1) de transkriberade intervjuerna; (2) intervjuguiden; (3) den 400-800 ord långa redogörelsen av hur analysen av intervjuerna gick till och vilka resultat (centrala likheter, skillnader och kategorier) analysen genererade. Lägg upp dokumentet på Mondo i mappen Uppgifter senast 2018.12.21, kl. 23.59. Observera att endast en student ska lämna in varje arbete. Skriv namn på gruppmedlemmarna och vilket SA-lag ni tillhör. Uppgift 1 del B: Individuell skriftlig uppgift Hur kan grundlärare i fritidshem utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv arbeta med och stimulera elevens lärande i matematik och svenska? I den individuella uppgiften utgår du från din pedagogiska planering (se PM delexamination nedan). Använd följande rubriker: Inledning Här presenterar du en kort sammanfattning av din pedagogiska planering. Utgå från de didaktiska frågorna: vem, vad, varför, hur (när). Aktiviteter - svenska och matematik Strukturera ditt arbete så att matematik- och svenskdelen är separerade. Utifrån din pedagogiska planering väljer du ut två aktiviteter som du anser stimulerar elevernas lärande i matematik och svenska. Du ska välja en aktivitet i svenska och en aktivitet i matematik. Beskriv hur elevernas lärande stimuleras och utmanas. Motivera hur aktiviteterna är anpassade till elevgruppens kunskapsnivå och behov. Diskutera även hur aktiviteterna kan anpassas till både utomhus- och inomhusmiljö. När du diskuterar aktiviteterna ska det framgå vilka förmågor ur kapitel 4 i Lgr 11 (Skolverket, 2018) aktiviteterna syftar till att öva.

10 (15) Koppla minst två bärande begrepp till respektive aktivitet. Du väljer minst två bärande begrepp till aktiviteten i svenska och minst två bärande begrepp till aktiviteten i matematik. IKT Beskriv och reflektera kring hur IKT kan främja elevernas lärande utifrån minst en av de aktiviteter du valt. Diskussion I diskussionsavsnittet diskuterar och problematiserar du aktiviteternas möjligheter att stimulera och utmana lärandet. Beskriv och motivera hur dina aktiviteter arbetar mot ett fritidshemspedagogiskt arbetssätt. Bygg din diskussion med stöd av bärande begrepp, förmågor och lärandemiljöer som du tagit upp i aktivitetsavsnittet. Referenser Här skriver du alla referenser du använt. Använd dig av minst 8 referenser. Du måste hänvisa till aktuella styrdokument (Skolverket, 2018), Solem, Alseth och Nordberg (2011) och Westlund (2017). Formalia Den individuella skriftliga examinationen ska omfatta ca 1800 2300 ord. Observera att försättsblad och litteraturlista inte räknas in i antalet ord. För att uppgiften skall bedömas måste arbetet vara välstrukturerat, paginerat, med ett godtagbart språk, en röd tråd samt korrekt referenshantering. I arbetet skall det finnas en röd tråd som pekar mot att arbeta fritidshemspedagogiskt. Arbetet skrivs i referenssystemet APA, typsnitt Times New Roman, 11 punkter, 1,5 radavstånd. En till tre rubriknivåer. Lägg upp arbetet på Mondo under Uppgifter senast 2019-01-19, kl. 23.59. Uppgift 2: Gestaltande redovisning Temat för den gestaltande redovisningen är språk och matematik. Temat ska ha en inledande och avslutande del. Det ska finnas övergångar mellan de olika språk och matematikaktiviteterna där det blir synligt att aktiviteterna känns meningsfulla att genomföras. Arbetet ska ha en röd tråd och det ska finnas en språklig och matematisk tanke till varför aktiviteterna genomförs och hur du tror att elever lär sig. De exempel du skrivit om i den individuella examinationen kan utgöra underlag för redovisningen men ni kan även komma på nya aktiviteter tillsammans i ert SA-lag. Arbetet ska ha ett fritidshempedagogiskt perspektiv. Att tänka på: Hur skiljer sig din yrkesroll från matematik och språklärarens och hur synliggörs det i redovisningen? Äventyrspedagogikens arbetssätt från lägret kan vara ett sätt att lägga upp arbetet på. Vid redovisningen leder varje SA-lag de övriga deltagarna. Den gestaltande redovisningen diskuteras, analyseras och bedöms efter genomförandet i en tvågradig skala Underkänd eller Godkänd. Tid ca: 45 min per grupp.

11 (15) PM delexamination Pedagogisk planering Under studioveckan ska varje student göra ett material i form av en pedagogisk planering som kan användas under ens kommande VFU-perioder och även i ens kommande profession. Den ska även utgöra underlag för examination av den individuella skriftliga uppgiften (Uppgift 1 del B). Den pedagogiska planeringen ska innehålla multimodala aktivitetsförslag för matematik och språk. En mall för en pedagogisk planering kommer att läggas upp på Mondo. Exempel på aktiviteter/övningar i arbetet kan vara: Lekar, sagor, sånger, rim och ramsor, danser, mattekluringar, språklekar, utomhusaktiviteter, äventyr fritt fram med mera idéer. Innehållet ska vara väl genomarbetat. Samtliga pedagogiska planeringar ska laddas upp på Mondo senast 2019.01.17 under mappen Forum, så att studenterna kan del av varandras arbeten. Omexamination Reglerna för omexamination och vad som gäller vid underkänt betyg framgår av kursplanen. Student som fått betyget Fx har en gång per examinationstillfälle möjlighet att komplettera inlämnad examination inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Därefter, eller om detta inte görs inom angiven tid, skall studenten omexamineras. Uppgift 2: Vid omexamination väljs två andra av de sex föreslagna aktiviteterna än de som ingått i tidigare inlämnade examinationer. Nästkommande omexamination äger rum 22 februari 2019. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Kursen examineras genom skriftliga, muntliga och praktiska uppgifter med hjälp av olika bedömningsskalor varav en sjugradig betygsskala. Examination sker i samband med lektioner och seminarier och det kommer tydligt att framgå när dessa tillfällen infaller. Den sjugradiga skalan kommer att utvecklas med aktuella kriterier där lärarens indikatorer för bedömning kommer att vara relaterade till examinationsuppgiften. Du måste vara godkänd på den individuella skriftliga uppgiften samt den gestaltande examinationen för att få godkänt på kursen. Betygskriterier, Uppgift 1: Skriftlig individuell examinationsuppgift samt analys av intervju, språk och matematik genom multimodala lärprocesser Mål som examineras: - visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling, - visa kännedom om didaktiska kunskaper i läsning, skrivning och matematik, samt - visa förmåga att reflektera runt användandet av IKT i fritidshemspedagogiskt arbete För att uppgiften skall bedömas måste arbetet följa uppgiftens instruktioner samt vara skrivet på ett godtagbart språk.

12 (15) A B C D E Fx F Del A Del B Beskriver och reflekterar på ett självständigt sätt med hjälp av kurslitteratur och relevanta delar av styrdokumenten en didaktiskt genomtänkt aktivitet. För betyget B krävs att studenten uppfyller samtliga krav för betyget C samt en stor del av kraven för betyget A. Beskriver och reflekterar med hjälp av kurslitteratur och relevanta delar av styrdokumenten en didaktiskt genomtänkt aktivitet. Kan utföra en relevant analys av empiriskt material om fritidshemspedagogiskt arbete orienterat mot läsning, skrivning och matematik. Beskriver en didaktiskt genomtänkt aktivitet med stöd av kurslitteratur och styrdokument. Visar bristande förmåga att analysera empiriskt material om fritidshemspedagogiskt arbete orienterat mot läsning, skrivning och matematik. Brister i beskrivningen av en didaktiskt genomtänkt aktivitet. Brister i kopplingen mellan aktivitet och kurslitteratur och/eller styrdokument. Visar mycket bristande förmåga att analysera empiriskt material om fritidshemspedagogiskt arbete orienterat mot läsning, skrivning och matematik. Stora brister i beskrivningen av en didaktiskt genomtänkt aktivitet. Reflekterar och problematiserar kring aktivitetens möjligheter att stimulera elevers lärande inom grundläggande matematik och svenska. Reflekterar kring aktivitetens möjligheter att stimulera elevers lärande inom grundläggande matematik och svenska. Visar förmåga att reflektera runt användandet av IKT i fritidshemspedagogiskt arbete. Redogör för aktivitetens möjlighet att stimulera elevers lärande inom grundläggande matematik och svenska. Redogör för hur IKT kan användas i fritidshemspedagogiskt arbete. Brister gällande redogörelsen för aktivitetens möjlighet att stimulera elevers lärande inom grundläggande matematik och svenska. Visar bristande förmåga att reflektera runt användandet av IKT. Stora brister i kopplingen mellan aktivitet och kurslitteratur och/eller styrdokument. Visar stora brister gällande reflektionen kring användandet av IKT.

13 (15) Betygskriterier Uppgift 2: Gestaltande redovisning Mål som examineras: använda olika estetiska gestaltningsformer och kommunikativa verktyg, samt identifiera och analysera ämnesövergripande lärprocesser. G: Studenten har tillsammans med sitt studentarbetslag aktivt planerat och genomfört ett gestaltande seminarium. Gestaltningen har ett fritidshemspedagogiskt perspektiv. I det gestaltande seminariet används olika estetiska gestaltningsformer och kommunikativa verktyg. Det framgår i det gestaltande seminariet att studenten identifierat och analyserat ämnesövergripande lärprocesser. U: Studenten uppfyller inte kriterierna för G. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs att man är godkänd på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på examinationsuppgift 1 blir även slutbetyg på kursen. Student har rätt att få betyg 15 arbetsdagar efter avslutad kurs. Då finns betyget på www.mitt.su.se/mina studier. Återkoppling på examinationsuppgift 1 erhålls via Mondo. Regler och rättigheter Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange

14 (15) källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Urkund och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll för samtliga studentexaminationer i kursen. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: www.buv.su.se/studentrad Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på www.su.se/sprakverkstad Om du har en varaktig funktionsnedsättning och behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Meddela även kursansvarig inför kursstart vilken anpassning du är i behov av så att det finns möjlighet att ordna med det praktiska i tid. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på www.su.se/utbildning under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se

15 (15) Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet (www.gratisstudentforsakring.se) Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under den tid du tillbringar på universitet och under resan till och från universitetet samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda www.su.se/samir Mitt universitet Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.