QEC. Quick Exposure Check Ett ergonomiskt riskbedömningsinstrument. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/belastningsergonom Specialist i ergonomi



Relevanta dokument
Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

Belasta rätt vid personförfl yttning

Arbets- och miljömedicin

Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Reliabilitet and validitet för sex observationsmetoder för manuell hantering och repetetivt arbete

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Den fysiska arbetsmiljön

Belastningsskador Nej tack!

Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Checklista Belastningsergonomi

Hur kan vi bedöma risk för belastningsskador? - Nya framsteg

Stress det nya arbetsmiljö hotet

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Handledning till riskbedömningsmetoden HARM

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?

AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Belasta rätt. så undviker du skador

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Hälsa & Livsstilsenkät

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM Gäller för: Region Kronoberg

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Ergonomi Utredning och åtgärder. Charlotte Wåhlin. Med dr Ergonom & leg fysioterapeut Arbets- och miljömedicin, Linköping

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning

Arbetsmiljölagen De grundläggande reglerna! Arbetsmiljöförordningen ger. Arbetsmiljöverket rä9 a9 ge ut föreskri:er

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Kan motion orsaka hälsa?

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd :19:25

AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Litteraturvetenskapliga institutionen läsåret 2013/2014

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

En hållbar arbetsplats en vinst för alla

IT, stress och arbetsmiljö

Arbete, Hälsa och Ålder

Bättre arbetsmiljö varje dag

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

ERGONOMI FÖR TANDLÄKARE

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Psykosocial belastning på arbetsplatsen

24/10/2016. Varför ska vi mäta när det finns validerade observationsmetoder? Inledning Behövs tekniska mätmetoder? Metod

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Manual (datorbaserad) Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)

Ergonomi bedömningsexempel

SAM vid uthyrning av

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Ergonomi i teori och praktik

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.

jämställd arbetsmiljö!

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Resultatet av inspektionen

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Protokoll för skyddsrond på, arbetsplats/avdelning Pålsboda anläggningen Uppföljning av tidigare protokoll ingår i dessa noteringar

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

IT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet

Transkript:

1 QEC Quick Exposure Check Ett ergonomiskt riskbedömningsinstrument Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/belastningsergonom Specialist i ergonomi

2 Vad säger Lagen? Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet! Uppnå en god arbetsmiljö!

Syftar till att arbetsplatser, arbeten och arbetsmiljöförhållanden skall ordnas och utformas så att risker för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar förebyggs. 3

4 Arbetsgivaren ansvar: - arbetsställningar/arbetsrörelser - manuell hantering - ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete - handlingsutrymme - kunskaper/utbildning

5 Arbetstagarens ansvar? -Medverka i arbetsmiljöarbetet -Följa givna föreskrifter -Använda skyddsanordningar -Iaktta försiktighet -Underrätta arbetsgivare eller skyddsombud vid fara -Egen hälsa????

Sneda arbetsställningar Akut överbelastning (o-fall) Trauma Upprepade mikro-trauma Höga toppbelastn. Dynamisk Statisk Monotoni Tidsfaktor Minuter-timmar Ytterlägesbelastning Vibrationer Tidigare arbete Arbetsbelastning Stress Trivsel Chefer Psyko-social miljö Arbetsrotation Organisation År-decennier Kontroll Påverka själv Arbetsuppgifter Faktorer som medverkar vid utvecklandet av belastningsskador Arbetskamrater Anpassningsbarhet Variation Arbetsledning Smärtbeteende Smärta Degenerativa förändringar Missbruk Symtom Röntgen Koordination Funktion Kost Flykt Smidighet Hysteri Styrka Rörlighet Uthållighet Neurotism Hypokondri Somatisering Per Lindberg, CBF Barn 6 Dubbelarbete Kulturliv Träning Gemenskap Stimulans Kulturella Skador HIV problem Auto-immuna sjd Borrelia Ensamstående Invandrare Idrott Föreningsliv Familj Trädgårdsarbete LED Virus Boende Ekonomi Besvär Bakterier Släkt/ Hobby Passiv vänner Inaktiv Reumatism Fibromyalgi Infektioner Socialt nätverk Negativ Social situation Fritid Aktiv Diabetes System sjukdomar Fel sjukdom Olycksfall Positiv Depression Konkurrerande sjukdomar Försäkringsvillkor Missbruk Trafikolycka Kreativ Stimulans Småtrauma Subjektiva besvär minskar Kronisk smärta Oro Oklara diagnoser Inaktiv Ångest Stress Depressiv typ B Åderförkalkning Psykologi Oral galvanism El-allergi typ A Cirkulation Personlighet Trötthetssyndrom Förträngning Asteni Tidigare Tobakskonsumtion Alkohol Missbildning Personlighet besvär Infektionsexponering Individ Immunologi Infektionsbenägenhet Kroppsmått Ålder Kön Ärftlighet Vikt Fetma Kultur Benskörhet Träningsgrad Kondition Längd Mind map över olika möjliga, bidragande orsaksfaktorer till kroniska sjukdomstillstånd i rörelseorganen (Nisell & Vingård (1992))

Arbetsställning 7 Kraft/vikt Vibration Stress Pauser Variation Intensitet/Amplitud Hur mycket? Frekvens Hur ofta? Duration Hur länge?

8 Praktisk användbarhet! -Enkelt, lätt, snabbt -Användbart på olika arbetsplatser -Tidsåtgång 10-20 min -Vetenskapligt baserat -Övergripande -Reliabelt -Involvera arbetaren/arbetsplatsen -Poäng som mäter exponeringsnivån -Tydliga instruktioner

9 QEC Quick Exposure Check Applied Ergonomics 39 (2008) 57 69 The development of the Quick Exposure Check (QEC) for assessing exposure to risk factors for work-related musculoskeletal disorders Geoffrey David, Valerie Woods, Guangyan Li, Peter Buckle

10 QEC Mäter exponering för kända muskuloskeletala riskfaktorer för: -ländrygg -nacke -axlar/armar -handleder/händer

11 Riskfaktorer - Arbetsställning - Bilkörning - Vikt - Vibrerande verktyg - Duration - Tidspress - Frekvens - Stress - Repetitivitet - Kraft - Synkrav

12 Observatörens bedömning Rygg A Vid utförande av arbetsuppgiften, är ryggen (välj värsta ställningen) A1 Nästan neutral (<20 grader)? A2 Måttligt böjd, vriden eller sidoböjd (20-60 grader)? A3 Kraftigt böjd, vriden eller sidoböjd (>60 grader)?

13 Arbetstagarens bedömning Övriga riskfaktorer Vilken är den maximala vikten som Du hanterar manuellt i den här arbetsuppgiften? H1 Lätt (5kg eller mindre) H2 Måttlig (6-10 kg) H3 Tung (11-20 kg) H4 Mycket tung (mer än20 kg)

Interaktioner mellan riskfaktorer 14

Föreslagna prioriteringsnivåer 15

16 Studier på QEC Tre studier från Iran - olika industrier (bla. socker, gummi) En studie från England - sköterskor

17 Studier på QEC (skriver nu) Exposure assessment in different occupational groups at a hospital using Quick Exposure Check (QEC) A pilot study Pernilla Ericsson, Martin Björklund and Jens Wahlström

18 Syfte Testa användbarheten och instrumentets känslighet vad gäller att fånga olika exponeringar i olika yrken.

19 Syfte Jämföra exponeringspoängen mellan olika yrken Jämföra exponeringspoängen i den vanligaste arbetsuppgiften med poängen i den mest belastande arbetsuppgiften (för nacke/skuldra) i olika yrken. Interbedömarreliabiliteten

20 Metod Operationssköterskor 5 Läkarsekreterare 5 Sterilen 5 Lokalvårdare 4 Biomedicinska analytiker 4 Totalt 23 personer

21 Metod Exponeringsbedömning med QEC 23 (22 kvinnor + 1 man) Videofilmning 14

22 Resultat snabb? Observationstid direkt: 45 min (30-120) Observationstid via film: 7 min (2-10) / 4 min (2-5)

23 Resultat känslig? Body-region/ Occupational group Neck Shoulder/arm Nurses 13 (8-16) 29 (26-34) Secretaries 14 (10-18) 29 (24-30) Sterilization 15 (12-16) 43 (36-52) Cleaners 17 (16-18) 36 (34-38) BMA 14 (8-16) 30 (18-44) Hög eller mycket hög exponering

24 Resultat känslig? Durationen viktig! Neck Score 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 Workers most common most strenious

25 Reliabiliteten Observation av 14 videofilmer vid 2 tillfällen, 4 veckor emellan. Nacke: 12 av 14 (86%) bedömningar överensstämde. Skuldra/arm: 10 av 14 (71%) bedömningar överensstämde.

26 Styrkor Lätt att använda Snabb Användbar för många olika arbeten Tar hänsyn till interaktionen mellan olika riskfaktorer Bra validitet Måttlig intra- och interbedömarreliabilitet (nytt projekt: 23 ergonomer)

27 Svagheter Ej nedre extremiteter Värsta arbetsställningen risk för överexponering, komplettera med vanligaste arbetsställningen. Poängsystemet är hypotetiskt inget samband mellan poäng och besvär finns ännu.

28