Lindöskolans Likabehandlingsplan

Lindöenheten Lindöskolan 2015/2016 Lindöskolans Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2015/2016 En plan för en trygg miljö Förskoleklass Skola 1-3 Fritidshem

INNEHÅLLSFÖRTECKNING LIKABEHANDLINGSPLAN... Fel! Bokmärket är inte definierat. LINDÖSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN... 2 LINDÖSKOLAN... 2 VISION... 2 GRUNDSYN... 2 LAGTEXT OCH STYRDOKUMENT... 3 KÄND FÖR ALLA... 3 ÖVERGRIPANDE ANSVAR... 4 DEFINITIONER... 4 FÖREBYGGANDE ARBETE... 5 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE... 7 NULÄGESBESKRIVNING... 8 VAD SOM GJORTS FÖREGÅENDE LÄSÅR OCH VAD VI ARBETAR VIDARE MED.. 12 RIKTLINJER OCH ARBETSGÅNG VID MISSTANKE OM KRÄNKNINGAR... 13 ARBETSGÅNG DÅ ANSTÄLLD DISKRIMINERAR ELLER PÅ ANNAT SÄTT KRÄNKER ELEV... 14 UPPRÄTTANDE AV LIKABEHANDLINGSPLAN... 14 1

LINDÖSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN LINDÖSKOLAN Vi bryr oss om varandra och visar varandra respekt; Vi är mot varandra så som vi vill att andra ska vara mot oss. Ingen får mobbas, trakasseras, kränkas eller diskrimineras. Lindöskolan är en F-3 skola med 93 elever. Efter skoltid bedrivs fritidshemsverksamhet i skolans lokaler. Då det i fortsättningen står skola, innefattas även fritidshemmets verksamhet, eftersom vår grundtanke är hela barnet, hela dagen. VISION Lindöskolan ska vara en trygg och vänlig miljö, där ingen blir utsatt för negativa handlingar. Ingen form av kränkande behandling accepteras i Lindöskolans förskoleklass, skola eller fritidshem. Elever och vuxna ska känna att omgivningen reagerar med full kraft, så fort som möjligt, om problem uppstår. Om kränkande behandling och mobbning förekommer betraktas det som en olaglig handling och det krävs att det ovillkorligen upphör. Vår vision är att inga elever eller vuxna känner sig kränkta eller diskriminerade. Samt att elever och föräldrar görs delaktiga och upplever att de har möjlighet att påverka trygghetsarbetet på Lindöskolan. GRUNDSYN Lindöskolans grundsyn sammanfattas enligt följande: Alla människor har lika värde. Alla elever och vuxna, ges möjlighet att växa och utvecklas. Alla elever och vuxna, möts med respekt och respekterar varandra. 2

LAGTEXT OCH STYRDOKUMENT Likabehandlingsarbetet regleras i två regelverk, enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen som anger att skolan varje år ska upprätta en likabehandlingsplan. Det andra regelverket är enligt 6 kap. 8 skollagen som anger att skolan även årligen ska upprätta en likabehandlingsplan mot kränkande behandling. De två planerna, likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling har sammanförts till en gemensam plan. Diskrimineringslagen (2008:567) Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (1 kap, 1 ). Skollagen 6 kap. 10 En lärare, förskollärare, fritidspedagog och övrig personal som får kännedom om en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldiga att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. LGR 11 Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Likabehandlingsplanen ska vara känd för elever, vårdnadshavare och personal i samtliga verksamheter dvs., förskoleklass, skola, fritidshem samt övrig personal som vistas på enheten. KÄND FÖR ALLA Elever Likabehandlingsplanen görs känd för elever genom att klasslärare informerar om den vid varje läsårsstart. Vårdnadshavare Klasslärare ansvarar för att den omnämns i veckobrev till vårdnadshavare. Brukarversionen av likabehandlingsplan som enhetens kamratstödjare har gjort, skickas hem. Detta sker när barnen börjar förskoleklass. Vårdnadshavare informeras även om likabehandlingsplanen på föräldraforum och föräldramöten. Likabehandlingsplanen finns också på enhetens hemsida: www.lindoenheten.se (under Lindöskolan). Personal Rektorerna ansvarar för information om trygghetsarbetet. Detta sker genom fortlöpande diskussioner på personalkonferenser och andra gemensamma forum. 3

ÖVERGRIPANDE ANSVAR All personal, oavsett befattning, känner och tar ansvar för alla barn inom verksamheten. Alla vuxna och elever som vistas på skolan är ansvariga för att värdegrund, ordningsregler och likabehandlingsplan åtföljs. Det övergripande ansvaret för elevstödet ligger på skolans rektor. Trygghetsgruppen har ett särskilt ansvar och intresse för att utveckla, följa upp och utvärdera trygghetsarbete och likabehandlingsplan. I trygghetsgruppen ingår olika pedagoger på skolan. Rektor, kurator och skolsköterska finns med vid behov. När trygghetsgruppen kallar till samtal och uppföljning sker detta på lektions- eller verksamhetstid. Det innebär att pedagogerna i gruppen frigörs från ordinarie arbetsuppgifter för att genomföra sitt uppdrag och träffas regelbundet. Lindöskolan tillhör Lindöenheten. På enheten finns även en gemensam trygghetsgrupp som diskuterar övergripande frågor. I den ingår rektorer, pedagoger från alla verksamheter, samt kurator och skolsköterska. DEFINITIONER Lindöskolan utgår från följande definitioner i trygghetsarbetet. Diskriminering Diskriminering avses när skolan behandlar en elev sämre än andra elever och när missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: 1. Etnisk tillhörighet: en grupp med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 2. Kön: flicka eller pojke. 3. Religion och annan trosuppfattning: uppfattningar som har samband med religiös åskådning. 4. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. 5. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar. 6. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att genom sin klädsel eller sitt sätt att vara visa tillhörighet till det andra könet. 7. Ålder: elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Enligt Diskrimineringslagen kan diskriminering ske på något av följande sätt: 1. Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än hur någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av de sju nämnda diskrimineringsgrunderna. 4

2. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av till synes neutral ordningsregler, bestämmelser, eller kriterium men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön. 3. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. 4. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 5. Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i nummer 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier är uppträdanden som kränker en elevs värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är ett uppträdande gentemot en person som kränker dennes värdighet men som inte är diskriminering och som inte har något samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan vara en eller flera personer som utför kränkningen och den kan riktas mot en eller flera personer. Mobbning är det när någon blir kränkt vid upprepade tillfällen, under en viss tid och att det råder obalans i makt mellan den som mobbar och den som blir utsatt. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Det kan ske på något av följande sätt: 1. Fysiskt (att t.ex. bli utsatt för slag eller knuffar) 2. Verbalt (hot, svordomar, öknamn, att t.ex. bli kallad för hora eller svartskalle) 3. Psykosocialt (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning eller elaka blickar) 4. Text och bildburet (att bli utsatt via sms/mms, internet, skriva och skicka elaka lappar eller bilder via handskrift). FÖREBYGGANDE ARBETE Skolans olika årshjul är levande verktyg för oss i vår utvärdering och som hjälper oss att säkerställa kvalitén och tryggheten i förskoleklass, skola och fritidshem. Årshjulen är ett arbetssätt för att tydliggöra struktur och kvalité i verksamheten och att vi på ett naturligt sett använder oss av analys av tidigare arbete för att hela tiden kunna förbättra verksamheten. Vi använder oss av verktyget Qualis i vårt systematiska kvalitetsarbete. Personal, vårdnadshavare och elever svarar på enkäter och självskattningar görs. Trivsel och trygghetsfrågor finns i samtliga enkäter och vi lägger alltid till egna aktuella frågor för att få en djupare bild av vårt trygghetsarbete. Enkäterna används som ett underlag i vår kartläggning. Förskoleklassens, skolans och fritidshemmets olika lärmiljöer och arbete, utgår från Vygotskijs pedagogiska tänk, vilket främjar trygghet, lugn och ro. Vi arbetar med det berättande rummet, som främjar socialt samspel och lärande. 5

Vi förebygger kränkningar och mobbning och skapar ett gott klimat inom förskoleklass, skola och fritidshem genom en gemensam grundsyn samt tydliga trivsel- och ordningsregler. Värdegrundsfrågor har alltid en självklar plats i den dagliga pedagogiska verksamheten. Grunden i det förebyggande arbetet utgörs av att vuxna som vistas på enheten bemöter varandra och elever med respekt. Alla vuxna på enheten ska agera som goda förebilder. På arbetslagsmötena har vi en stående punkt där vi tar upp likabehandlings- och trygghetsfrågor. Tanken är att underlätta det förebyggande arbetet och att vi tidigt ska få kännedom om sådant som kan leda till att en elev känner sig kränkt. För ökad trygghet krävs en särskild kännedom om de platser på skolan som upplevs som särskilt otrygga. Varje morgonmöte finns en stående punkt där det bestäms om var de vuxna ska finnas på under rasterna under dagen. I trygghetsgruppen och på klassråden har händelsekartorna uppdaterats och eleverna får ange vilka platser som de ansåg som otrygga. Kapprum Korridorer Toaletter Skolgården; skogen, fotbollsplanen, gungorna och klätterställningen. I det förebyggande arbetet är det viktigt att upprätthålla och följa de överenskomna ordningsreglerna. En del i att öka tryggheten är att se över de ordningsregler som finns på skolan med jämna mellanrum. Alla elever har möjlighet att vara delaktiga men utsedda Lindöråds och trygghetsrådsrepresentanter har tillsammans med pedagoger ett särskilt uppdrag. En rutin kring mobilanvändandet är att mobiltelefoner lämnas in varje morgon och återlämnas när eleverna ska gå hem efter fritidshemstid, vilket vi ser ökar elevernas trygghet. På personalnivå Samtliga pedagoger och annan berörd personal försöker hela tiden ta del av nya kunskaper på området. Trygghetsgruppen har ett särskilt ansvar för att inhämta och sprida kunskaper kring det elevvårdande området. Trygghetsfrågor tas upp i arbetslaget varje vecka. Lindöskolan har valt att vara flera vuxna ute med gula västar för att på så sätt öka elevers och föräldrars trygghet. På elevnivå Värdegrundsarbete pågår ständigt i klasserna och genomsyrar elevernas hela dag allt från förskoleklass, skola och fritidshem. Genom värdegrundsarbetet får eleverna träna sin sociala och emotionella förmåga. Det finns många olika metoder som vi använder i det förebyggande arbetet. Som exempel kan nämnas: Fadderverksamhet: På Lindöskolan har vi faddergrupper i F-3. Massage: Eleverna ger varandra massage. Grundtanken är avslappning och att våga ha kroppskontakt på ett mjukt sätt. Drama: Vi använder drama som en metod när vi gör vissa värdegrundsövningar. Social träning i grupp: Vi använder oss av övningar för att stärka självkänslan och för att stärka gruppen som helhet. Trygghetsdagar två gånger/termin. 6

Övriga aktiviteter som också är att se som förebyggande arbete: Samlingar är ett verktyg som vi använder för att lyfta saker gemensamt. Rastvärdar och Rastkompisar (från år 3): Skolan har valt att lägga mycket tid på att vara ute med eleverna. Det betyder att det alltid finns flera vuxna ute. Rastvärdarna/rastkompisarna har gula västar för att eleverna lätt ska hitta dem. Trygghetsråd fungerar både förebyggande och som ett verktyg för att upptäcka kränkningar. Genom att kontinuerligt arbeta med trygghetsfrågor och göra eleverna delaktiga tror vi på ökad trygghet i skolan. I varje klass finns det två representanter. Fritidshemmet Vårt förebyggande arbete sker både i skolan och på fritidshemmet. Pedagogerna som arbetar på fritidshemmet arbetar även i skolan. Information och överlämningar mellan skola och fritidshemmet är viktigt för alla elevers trygghet och för vårt förebyggande arbete. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Vår vision är att föräldrar och elever ska känna sig delaktiga och ha möjlighet att påverka trygghetsarbetet i förskoleklass, skola och fritidshem. Ambitionen är att elever fortlöpande ska göras delaktiga och ha möjlighet till inflytande över sin dag. Detta görs genom klassråd, elevråd, trygghetsråd och elevpåverkan av aktiviteter på fritidshem. Vårdnadshavare görs delaktiga och har möjlighet till att påverka genom föräldramöten och föräldraforum men har också en god insyn i verksamheten genom veckobrev och rektorsbrev. Klassråd Varje klass har klassråd där man tar upp frågor som berör eleverna. Elevrådsrepresentanterna tar med sig synpunkter till elevrådet och återkoppling sker i klasserna. Elevråd Elevrådet fungerar som ett forum för elever att föra fram sina åsikter i olika frågor, t.ex. vilka regler som ska gälla på fotbollsplanen. Även regler och förhållningssätt under elevens hela dag diskuteras. Från varje klass är det två representanter utsedda att delta i elevrådet. Skolans inre och yttre miljö är också frågor som diskuteras. Trygghetsråd Trygghetsgruppen på skolan ansvarar för trygghetsrådet. Representanterna utses genom ansökan och därefter ansvarar trygghetsgruppen för utnämningen. De träffas var tredje vecka tillsammans med en kontaktperson från Trygghetsgruppen. Trygghetsrådet diskuterat trygghetsfrågor kring förskoleklass, skola och fritidshem och vidare hur skolan kan arbeta främjande och förebyggande för att öka trygghet och förhindra kräkningar. Ansvarig pedagog för trygghetsrådet återkopplar sedan tillsammans med trygghetrådsrepresentanterna till klasserna. Föräldramöten Varje klass har alltid ett föräldramöte per termin. Vid behov kallas det till extra föräldramöte. Vid uppstart av varje läsår har vi ett gemensamt möte där allmän information från rektor ingår och presentation av samtlig personal. 7

Föräldraforum På föräldraforum diskuteras olika aktuella frågor gällande förskoleklass, skola och fritidshem. Information om olika händelser och verksamheter ges också. Rektor ansvarar för detta. Protokoll förs vid varje möte. Det är föräldraforum en gång per termin. Elevledda utvecklingssamtal Under ett läsår har eleverna två elevledda utvecklingssamtal där eleverna presenterar sitt lärande för föräldrarna. Där diskuteras elevernas fortsatta utveckling tillsammans med mentor. NULÄGESBESKRIVNING Under föregående år har vi inte gjort några större förändringar i vårt trygghetsarbete utan arbetat med att implementera våra planer och rutiner. Terminstarten fungerade bra och vi hade en bra planering för vårt främjande och förebyggande trygghetsarbete. I september månad fick Bråviksskolan akut stängas pga. diffusa symptom och lukter i lokalerna. Eleverna i F-2 fick flytta in i Lindöskolan. När Bråviksskolan stängdes ner visste vi inte för hur länge men det visade sig att tillbakaflytt till Bråviksskolan inte skulle ske förrän under sommarlovet 2015. Bråviksskolans inflytt har påverkat elevernas trivsel och trygghet. Skolans elevantal ökade med ca 120 elever. De ytor utanför klassrummen som eleverna brukar använda kunde inte längre användas och det var trångt när fler elever var ute i korridorerna samtidigt. Skolan fick göra vissa anpassningar för att kunna arbeta utifrån det ökade elevantalet. Det har varit trångt på Lindöskolan under läsåret och elever har upplevt att det varit jobbigt med så många fler elever på skolan. Till höststarten kommer Bråviksskolans elever i årskurs 1-3 gå kvar på Lindöskolan och i början av oktober flyttar samtliga elever tillbaka till Bråviksskolan. Vi fortsätter med våra händelsekartor som är till hjälp för personal/elever att trygga olika platser. Det är kartor på våra inne- och utemiljöer där vi markerar skolans otrygga platser. Vi gör årligen en grundlig översyn av regler och förhållningssätt för att anpassa dem till ålder och miljö. Vi har flera trygghetsdagar fördelade under läsåret. Vi jobbar då med relationsstärkande aktiviteter i blandade faddergrupper F-3. Under året har vi haft flera trygghetsdagar/trivseldagar med bland annat spa, språkdagar, mattedagar och Fångarna på Lindöskolan. Trygghetsdagarna kommer vi fortsätta med under kommande läsår. Vi kommer att starta upp ett trygghetsråd som kommer ersätta KIS (Kompisar i skolan). I trygghetsrådet kommer det att finnas representanter som kommer att inkluderas i Lindörådet. Under klassrådstid kommer representanterna från trygghetsrådet samt Lindörådet att berätta om de frågor som tagits upp på aktuellt möte. Qualis enkäter Föräldrar Under våren 2015 fick samtliga föräldrar på skolan fylla i en enkät om hur deras barn upplever trygghet i förskoleklass, skola och på fritidshem. Svarsfrekvensen från föräldrarna var högre än föregående läsår. Detta år svarade 61 föräldrar. Trivsel i skolan 55/61 föräldrar upplever att deras barn trivs i skolan och 6 instämmer till viss del. 8

Trivsel på fritidshem 51/61 föräldrar upplever att deras barn trivs på fritidshemmet och 8 instämmer till viss del. Arbetsro/Arbetsklimat 40/61 föräldrar anser att deras barn får den arbetsro de behöver, 17 föräldrar instämmer till viss del, 4 instämmer inte alls. Diskriminering och kränkande behandling 51/61 föräldrar anser att skolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling, 8 instämmer till viss del och 2 vet ej. Elever Under våren 2015 fick samtliga elever svara på en trygghetsenkät. Nedan redovisas några av svaren från Lindöskolan. Svarsfrekvens F-2 71 elever av totalt 73 och i år 3 18 elever av 20. Jag trivs i skolan 69/71 elever i år F-2 instämmer helt/till stor del att de alltid/ofta trivs i skolan. 2 elever i år F- 2 svarade att de instämmer till viss del. 14/18 elever i år 3 svarade att de helt/till stor del trivs i skolan. 4 elever i år 3 svarade att de instämmer till viss del. Jag trivs på fritidshemmet 69/71 elever i år F-2 instämmer helt/till stor del att de trivs på fritidshemmet. 2 elever i år F-2 instämmer till viss del. 10/18 elever i år 3 instämmer helt/till stor del att de trivs på fritidshemmet. 2 elever i år 3 instämmer till viss del. 1 elev i år 3 instämmer inte alls. 5 elever i år 3 är inte inskrivna på fritidshemmet. Om jag vill får jag lugn och ro på fritidshemmet 56/71 elever i år F-2 instämmer helt/stor del. 13 instämmer till viss del och 1 instämmer inte alls. Frågan finns ej formulerad för eleverna i år 3. Har du någon att vara med 64/71 elever i år F-2 har alltid/oftast någon kamrat att vara med. 6 elever i år F-2 instämmer till viss del. 17/18 elever i år 3 känner att de alltid/oftast har någon att vara med. 1 elev i år 3 instämmer till viss del. Jag känner mig trygg och säker i skolan 66/71 av eleverna i år F-2 känner sig trygga och säkra i skolan. 4 av eleverna i år F-2 instämmer till viss del. 16/18 elever i år 3 känner sig trygga i skolan. 2 elever i år 3 instämmer till viss del. Om någon skulle vara dum mot mig vet jag att jag får hjälp av de vuxna på skolan 66/71 elever i år F-2 instämmer helt/till stor del, 3 elever i år F-2 instämmer till viss del och 1 elev instämmer inte alls. Om jag blir mobbad eller trakasserad vet jag att jag får hjälp av de vuxna i skolan 16/18 elever i år 3 instämmer helt/till stor del, 1 elev instämmer till viss del och 1 elev vet ej. 9

Jag har någon att vara med på rasten 67/71 elever i F-2 instämmer helt. 3 elever i år F-2 instämmer till viss del. 17/18 elever i år 3 känner att de alltid/oftast har någon att vara med på rasten. 1 elev i år 3 instämmer till viss del. Jag får lugn och ro när jag behöver. 58/71 i år F-2 instämmer till helt/stor del. 12 elever svarade till viss del. Jag får den arbetsro jag behöver. 11/18 elever i år 3 instämmer helt/stor del. 4 elever instämmer till viss del, 2 elever instämmer inte alls och 1 elev vet ej. Jag tycker att de vuxna på skolan är bra på att se om jag eller någon annan blir retad. 65/71 elever i år F-2 instämmer helt/stor del. 3 instämmer till viss del och 2 instämmer inte alls. 13/18 elever i år 3 instämmer helt/stor del. 1 instämmer till viss del och 3 instämmer inte alls samt 1 vet ej. Jag känner mig trygg i klassrummet. 69/71 elever i år F-2 instämmer helt/stor del och 1 instämmer till viss del samt 1 vet ej. 14/18 elever i år 3 instämmer helt/stor del, 1 elev instämmer till viss del och 3 instämmer inte alls. Jag tycker att de vuxna i skolan bryr sig om mig och hjälper mig. 66/71 elever i år F-2 instämmer helt/stor del. 4 instämmer till viss del, samt 1 vet ej. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 15/18 elever i år 3 instämmer helt/stor del, 2 till viss del och 1 vet ej. Analys av resultat från Qualis och Trygghetsenkäter Skolan arbetar utifrån Hela barnet hela dagen vilket innebär en helhetssyn inom förskoleklass, skola och fritidshem. T.ex. arbetar vi för att se barnets välbefinnande och utveckling under hela dagen på Lindöskolan. Förutom studiero och att förhindra kränkande behandling så stämmer elevers och föräldrars upplevelser kring barns trygghet i förskoleklass, skola och fritidshem väl överens. Elever har en mer positiv upplevelse av trygghet än föräldrar. Enkäterna visar att elever och föräldrar känner stor trygghet på Lindöskolan. Att all personal dagligen möter elever och föräldrar tror vi bidrar till ökad trygghet hos eleverna. Trots Bråviksskolans inflytt har vi ett positivt resultat kring trivsel i förskoleklass, skola och på fritidshem. Skolan är liten med ett arbetslag vilket gör att vi är väl samspelta med varandra och det har varit extra tydligt under läsåret. Personal träffas ofta i olika situationer där vi har daglig kontakt. Ett flexibelt och lösningsfokuserat arbetssätt gynnar trivseln och vi känslan i huset. I och med att Bråviksskolan årskurser F-2 flyttade in på Lindöskolan blev trygghetsarbetet blev ännu mera påtagligt då många elever och pedagoger möttes i olika forum och konstellationer. Analysen av resultaten från föräldrar och elever visar på ett gott resultat då trygghetsfaktorerna har varit en stomme i vår grundsyn mellan skolorna. Trygghetsgrupperna från Lindö/Bråviksskolan har samarbetat kring trygghetsfrågor under läsåret 14/15 och även elever har mötts i grupper angående trygghet och trivsel. 10

Förhindra kränkningar i skolan och förskoleklass Enkätsvaren visar på att elever har en positiv upplevelse kring trygghet hela dagen i skolan. Skolan har ett aktivt trygghetsarbete med trygghets- och fadderdagar, Kompis i skolan (KIS) och värdegrundsarbete i klassrummen och på fritidshemmet har bidragit till ökad trygghet. Pedagogerna går dagligen in i de olika klasserna och möter eleverna på skolgården, vilket vi tror bidrar till att elever känner trygghet med alla vuxna som arbetar på skolan. Lagindelningar inom olika lagsporter görs av pedagogerna i ansvarig klass för att förhindra kränkningar och utanförskap på raster. Skola och förskoleklass har ett aktivt rastvärdsschema där pedagogerna bär gula västar och att rastvärdarna har strategiska placeringar på skolgården som bidrar till ökad trygghet. Utifrån skolans händelsekartor för ute- och innemiljö om otrygga platser har eleverna märkt ut platser där vuxna behövs. Förhindra kränkningar på Fritidshemmet Resultatet på elevers upplevelse kring trygghet på fritidshemmet är bra. Frågor om trivsel på fritidshemmet är med i följande forum; mentorssamtal, utvecklingssamtal, självskattning trivsel, elevråd, klassråd samt Kompis i skolan (KIS). Ett kvalitetsarbete för att höja och förstärka kvalitén på fritidshemmet på hela enheten fortsätter. Arbetsro Vi har under flera år arbetat med arbetsro och resultat kring arbetsro. Vi har valt att prata om begreppet arbetsklimat istället för arbetsro. Trots det arbete som hittills gjorts behöver vi arbeta vidare med arbetsklimatet på skolan. Enkätsvaren visar att vi behöver förbättra arbetsklimatet ytterligare. I skolan arbetar vi med förmågor på ett tydligare sätt än tidigare och det gör att vi behöver ha olika nivåer av ljudnivå och då tycker vi att begreppet arbetsklimat i klassrummet och tillhörande lärmiljöer passar bättre. Arbetsro kan lätt tolkas som att det alltid ska vara tyst men med de förmågor läroplanen har idag behöver vi ha olika nivåer och därför tycker vi begreppet arbetsklimat passar bättre där arbetsro ingår. Vi har haft lärmiljöer som inte har kunnat användas på samma sätt som tidigare pga. Bråviksskolans inflytt. Fortsatt implementering av vad gott arbetsklimat är och står för sker hela tiden både bland föräldrar, elever och bland personal. Arbetsklimat diskuteras i många olika forum, t.ex. under föräldramöten, mentorssamtal, klassråd, utvärderingar i klassrum med elever, trygghets/trivseldagar och på arbetslagsmöten. Hjälp av de vuxna om någonting händer och implementering av rutiner Fortsatt diskussion i olika samtalsforum (se ovan) kommer att ske under läsåret 15/16. Skolan lägger stor vikt i att lyssna på elevernas och föräldrars upplevelser om någonting händer. Ambitionen är att alla ska känna att de får den hjälp de behöver. Vi arbetar aktivt med att informera och implementera skolans rutiner och arbete kring kränkande behandling på alla nivåer. Samtal förs ständigt för att utveckla skolans trygghet. 11

VAD SOM GJORTS FÖREGÅENDE LÄSÅR OCH VAD VI ARBETAR VIDARE MED Vad? Hur? Ansvarig När Hjälp av vuxna när det händer något Trygghetsråd Ersätter Kompis i skolan (KIS) Arbetsklimat (ersätter arbetsro) Fritidshemmet Diskutera hur vi möter elever när de känner sig kränkta. Skapa större förståelse för hur mobbning och kränkningar upplevs av enskilda individer. Arbete kring trygghet och värdegrund. Vi pratar otrygga platser och diskuterar hur vi kan förbättra tryggheten på skolan. Utvärderingar har gjorts av arbetsro under vt.2015. Arbetsklimat är ett av skolans prioriterade mål. Skolan har prioriterade mål för trygghet på fritidshemmet. Enkätfrågor som bara rör fritidshemmet kommer att göras. All personal Trygghetsgrupp Rektor Fortlöpande lå 2015/2016 Trygghetsgrupp 2015/2016 3ggr/termin Rektor och all personal Rektor, Trygghetsgrupp och all personal Fortlöpande 2015/2016 Ht 2015 och Vt 2016 12

RIKTLINJER OCH ARBETSGÅNG VID MISSTANKE OM KRÄNKNINGAR Alla former av kränkningar eller misstanke om kränkning ska utredas. Huvudansvaret för trygghetsarbete ligger i arbetslaget. Skolan fortsätter arbetet med att förankra denna arbetsgång i förskoleklass, skola och fritidshem samt med personal och föräldrar. Mindre bråk och konflikter hanteras (utreds och åtgärdas) i första hand av berörda klasslärare, pedagoger och andra vuxna på plats. Samma dag kontaktas vårdnadshavare och händelsen dokumenteras i ett händelseprotokoll som sedan förvaras i den sekretesskyddade elevmappen. Händelseprotokoll ska enligt lag direkt in till huvudman. Om en händelse innebär brott mot Barn och elevskyddslagen arbetar Lindöskolan utifrån nedanstående riktlinjer och arbetsgång: 1. Pedagog samtalar med berörda elever, utreder och dokumenterar det inträffade genom ett händelseprotokoll. Ansvarig pedagog använder Checklistan. Rektor ska alltid informeras. 2. Pedagog kontaktar berörda elevers vårdnadshavare. Kontakten/samtalet diarieförs i särskild diarielista. Även försök till, men ej uppnådd kontakt, diarieförs. Vid allvarligare och upprepade fall av trakasserier, kränkningar och mobbning informeras skolans trygghetsgrupp. Ansvarig pedagog följer upp att kränkningen har upphört. 3. Om trakasserierna, kränkningarna och mobbning inte upphör trots arbetslagets insatser, kopplas trygghetsgruppen in. Pedagog går igenom checklistan tillsammans med trygghetsgruppens kontaktpersoner. Trygghetsgruppen bestämmer vilka som går in i ärendet. Kontinuerlig återkoppling sker vidare mellan kontaktperson och berörda lärare/pedagoger under hela arbetets gång. 4. Samtal förs med inblandade elever (förövare och utsatta). Särskild samtalsmall används. Vad, vem/vilka, när, var, hur, är grundläggande utgångspunkter i samtal med både förövare och utsatta. Tillvägagångssättet för samtal anpassas efter problematik och individ (det kan t ex ske i grupp eller enskilt, med eller utan vårdnadshavares närvaro). 5. Pedagogen tar kontakt med inblandade elevers vårdnadshavare samma dag som samtalet sker. I klasserna F-2 ska kontakten med vårdnadshavare så långt det är möjligt tas innan samtalet med barnet sker. Ibland finns det anledning till att kontakta vårdnadshavare innan samtalet med eleven sker. Återkoppling ges till berörda pedagoger och andra vuxna på skolan. Berörd personal informeras så att samtliga kan ha extra uppsikt kring att den kränkande behandlingen har upphört. Pedagogen har extra uppsikt kring den elev det berör under resterande tid på skolan. 6. Efter ca en vecka har pedagogen uppföljningssamtal med samtliga inblandade. Även dessa dokumenteras. Vid behov kopplas också annan personal in. Här är det viktigt att tänka på att både den som varit utsatt och den som har utsatt någon kan vara i behov av stöd. Det kan också bli aktuellt att respektive klasslärare svarar för ytterligare uppföljning. 7. Om kränkningen inte upphör ansvarar rektor för vidare åtgärder. I samarbete med ansvarig lärare sammankallar rektor till möte med vårdnadshavare. 8. Grova överträdelser kan leda till att kontakt tas med socialtjänst eller polis för konsultation om vidare åtgärder. 13

9. När trygghetsgruppen avslutar ärendet skriver man ett dokumentationsprotokoll som förvaras i elevakten samt i trygghetsgruppens pärm. Trygghetsarbete på alla nivåer, går ut på att den som utsatts tas på allvar för det dennes upplevelser. En stor del i arbetet är att försöka reparera den otrygghet som kränkningen kan ha medfört. Det är också av största vikt att inte skuldbelägga förövaren som person utan det är handlingen i sig som fokuseras. Personals uppgift är att genom samtal utreda och sakligt tala om det som har hänt och därmed också kräva att eleven/eleverna omedelbart upphör med det som uppfattas kränkande. En grundläggande tanke att man ska vara två vid utrednings- och åtgärdsarbetet kring kränkningar. Trygghetsarbetet grundar sig på samtal med berörda elever och allt ska dokumenteras. Då man på skolan får kännedom om e-mobbning och andra Internetrelaterade kränkningar arbetar man på samma vis som beskrivs ovan. Om det är så att det inte alls berör skolan och relationerna mellan eleverna under skoltid för man det vidare till vårdnadshavare, liksom i andra fall då förskoleklassen, skolan eller fritidshemmet får kännedom om sådant som rör barnens fritid. ARBETSGÅNG DÅ ANSTÄLLD DISKRIMINERAR ELLER PÅ ANNAT SÄTT KRÄNKER ELEV När elev upplever sig ha blivit kränkt av vuxen kan eleven vända sig till någon vuxen eller skriva en lapp/brev och lägga i kamratbrevlådan. Informationen förs sedan vidare till rektor. Då rektor får kännedom att elev diskrimineras eller på annat sätt kränks av personal på enheten är rektor ålagd att vidta de åtgärder som anses nödvändiga. Vid sådana händelser är arbetsgången som följer: 1. Rektor samtalar med den anställde samt de vårdnadshavare som berörs. 2. Någon, av rektor utsedd, samtalar med den elev som det berör. 3. Personalkontoret kopplas in och nödvändiga åtgärder vidtas, ex. förbättringskontrakt. UPPRÄTTANDE AV LIKABEHANDLINGSPLAN Skolans likabehandlingsplan upprättas utifrån trygghetsenkäter och frågeformulär till elever och föräldrar, även utifrån utvärdering och diskussion i personalgruppen som helhet och i trygghetsgruppen. Rektor och trygghetsgruppen har ett särskilt ansvar för att upprättande görs men förändringsarbetet i övrigt är ett gemensamt ansvar för all personal på enheten. Lena Rödin Karin Fogelberg Rektor Lindöskolan Kurator Lindöskolan lena.rodin@edu.norrkoping.se karin.fogelberg@edu.norrkoping.se 0727-244251 0730-782013 011-156686 14