B Gör riskbedömningen Vilka risker innebär ändringarna? Hur allvarliga är riskerna? Hög allvarlighet (H), medel (M) eller låg allvarlighet (L)?

Relevanta dokument
Analysen genomförs av Yrke/befattning. tillsammans med EC. Ansvarig för riskanalysens genomförande: _Åsa Ericson

RISKBEDÖMMNING SOSFS 2011:9 utifrån patientsäkerhet

Nattarbetarna lite utanför eftersom ändringarna inte berör dem men man håller med om vad som dagpersonal säger

Omfördelning personal: Då korttidsplatser med somatisk inriktning kommer att minska, behöver personal omfördelas till demenskorttidsenheten.

Strikt Anställningsprövning ang timanställning samt övertidsersättning. 14 personal våning Merkurius

ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten

A B C. A Precisera den planerade ändringen. B Gör riskbedömningen. C Åtgärda. för riskbedömning inför ändring i verksamheten

ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Datum: Närvarande:Kristina (Tina) Holmquist tf förskolechef, Maria Hjern skyddsombud, Carina Hamdi, Ann-Kristin Höglund

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Förskollärare ska jobba mellanpass tisdag, onsdag, torsdag. Tid för nätverk och reflektion.

Förändring i arbetstider och barnens måltidssituation vid frukost/mellanmål

NORDANSTIGS KOMMUN. Box Bergsjö Tel Fax SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE UNDERSÖKNING OCH RISKBEDÖMNING

Konsekvensbedömning?

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Beslutad av, datum. Riskanalys utifrån verksamhetsnivå inom Vård och omsorgsförvaltningen

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Koncernkontoret Koncernstab HR

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

SOSFS 2011:9 ersätter

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Rutiner för f r samverkan

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Guide för en bättre arbetsmiljö

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Risk- och konsekvensanalys för Upplands Väsby kommun

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Koncernkontoret Koncernstab HR

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje.

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Konsekvensbeskrivning vid förändringsarbete enligt AFS 2001:1 8

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Hur ska bra vård vara?

Riktlinje - Ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

SAM vid uthyrning av

Guide för en bättre arbetsmiljö

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Kränkande särbehandling

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Ledningssystem för god kvalitet

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Transkript:

RISKBEDÖMMNING SOSFS 2011:9 utifrån patientsäkerhet Datum: 140327 Riskbedömning avseende: A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka personer eller grupper av personer berörs? Den ekonomiska uppföljningen i februari 2014 visar på ett underskott på -2,7 milj. för sektorn Äoms.-HS. Detta underskott måste snarast ned på noll. Orsaken till underskottet är för höga personalkostnader i förhållande till budget. Anställninsprövning införs fr om 140318 för alla typer av anställninga, visstidsanställningar, timanställningar, fyllnadstjänstgöring och övertid. Sedan tidigare gäller anställningsprövning för tillsvidareanställningar. Anställningsprövning innebär att överordnad chef måste godkänna en anställning innan den kan ske. Detta berör samtlig personal inom äldreomsorgen samt hälso-och sjukvården. Denna riskbedömning gäller stöd i hemmet-hemtjänst Gamlestaden-Utby. B Gör riskbedömningen Vilka risker innebär ändringarna? Hur allvarliga är riskerna? Hög allvarlighet (H), medel (M) eller låg allvarlighet (L)? -Fysisk arbetsmiljö: Risk att den fysiska arbetsmiljön försämras. Om schemat pressas när det fattas personal så blir det ökad belastning på kroppen. Risk för arbetsskador då man kanske lyfter själv där man ska vara två personal. Risk för ökade sjukskrivningar på grund av oro och ökad stress. Allvarlig risk(h). -Psykisk arbetsmiljö: Att personalen kommer att få ta emot frustration från brukare. Medelhög risk(m). -Risk föreligger att delegerade HSL-insatser glöms i stressen. Allvarlig risk(h). -Planerana kommer att få ta mer arbete ute hos brukarna. Kan påverka planeringen och tillgängligheten för allmänheten. Medelhög risk(m). 1(6)

C Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs? Hänvisa gärna till en bifogad handlingsplan -Uppföljning av anställningsprövningen ska göras varje månad. -När medarbetare upplever ohälsa på grund av anställningsprövningen skall arbetsskadeblankett fyllas i snarast. Samtal med närmaste chef om insatser via företagshälsovård behöver sättas in. -Gemensam prioriteringslista/trappa på vad som ska prioriteras att göras om kollega är sjuk. Uppföljning varje vecka. Analysen genomförs av Namn Annika Mattsson Yrke/befattning Enhetschef Ansvarig för riskanalysens genomförande: Annika Mattsson/Enhetschef Stöd i hemmet-hemtjänst Gamlestaden-Utby 2(6)

Att förutse konsekvenser ABC för riskbedömning fortlöpande i verksamheten eller inför ändringar i verksamheten Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS har huvudansvaret för verksamhetens kvalitet. Patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsen föreskrift SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete beskriver hur vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska gå tillväga för att uppfylla sitt ansvar. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att vårdgivaren arbetar förebyggande, något som ger ökad hälsa och säkerhet och spar pengar i organisationen. Att ta reda på vilka risker en förändring i verksamheten kan innebära är lönsamt genom att riskerna kan åtgärdas i tid. Så här säger socialstyrelsen i sin föreskrift SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS 1. uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och 2. bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Riskbedömningen ska fortlöpande göras i verksamheten. Riskbedömning ska också göras inför förändring i verksamheten och utgå från den planerade ändringen och de eventuella risker för ohälsa och olycksfall för patienter, kunder och brukare som ändringen kan medföra. Riskbedömning ska göras innan ändringen genomförs och avse tiden efter genomförd förändring. Observera att förändringsarbete i sig kan utgöra en risk för ohälsa. Det är vårdgivarens ansvar att se till att alla faktorer vägs in vid riskbedömningen. Gör så här A Precisera den planerade ändringen B Gör riskbedömningen C Åtgärda 3(6)

A Precisera den planerade ändringen Ni måste precisera den eller de ändringar som planeras innan det går att göra en riskbedömning. 1 Vad består ändringarna av? Exempel: Verksamhetsförändring Nya arbetslag/gruppsammansättningar Ändrade arbetsuppgifter för personal Omorganisering Personalneddragning Nya rutiner och riktlinjer Ändringar i befintliga lokaler Nybyggnation/lokalbyten Förändrad arbetsutrustning medicintekniska produkter, it-stöd m.m. Nya kemiska produkter.. 2 Var ska ändringarna genomföras? Exempel: Äldreboende xx eller verksamhet personlig assistans yy 3 Vilka kunder, klienter brukare patienter berörs? Exempel: 4 personer som behöver flytta från xx till zz Skriv ner ändringarna, var de ska genomföras och vilka som berörs. 4(6)

B Gör riskbedömningen När ni preciserat ändringarna och vet vilka personer som kommer att beröras av förändringen, ska ni bedöma vilka risker för ohälsa och olycksfall som ändringarna kan medföra för berörda omsorgstagare, patient eller brukare. Bedömningen kan behöva göras både på grupp- och individnivå. Den ska omfatta såväl medicinska, fysiska som sociala och psykologiska risker. Exempel på sådant som kan innebära risker: Svårt att få hjälp inom rimlig tid Dåligt anpassade lokaler Personalen styrd av byråkrati inte av Många olika kontakter, bristande aktuellt behov kontinuitet Medicintekniska hjälpmedel Ändrade distributionsvägar Liten delaktighet eller lågt inflytande för Ljudstörningar patient, brukare och närstående Blöta skräpiga golv Brister i samarbetet som behövs runt Otydliga arbetsuppgifter för personalen den enskilde Oklart vem jag får vända mig till Ta fram Otrygghet riskkällor för som den ni tror enskilde uppstår personen i verksamheten och bedöm om dessa kan leda till risker Otydligt eller otillräckligt ledarskap för ohälsa Kompetenseller olycksfall. och erfarenhetsförlust Bedöm också om i riskerna är allvarliga eller inte allvarliga. verksamhet Skriv ner riskerna. C Åtgärda och planera åtgärder Åtgärda de risker som kommit fram. De åtgärder som inte vidtas omedelbart ska skrivas ner i en handlingsplan som anger: Vilka åtgärder som ska genomföras När åtgärderna ska vara genomförda Vem som ska se till att åtgärderna genomförs Det är möjligt att i flera delar samköra riskbedömningar enligt SOSFS 2011:9 med riskbedömningar enligt arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete. 5(6)

Handlingsplan och Åtgärdsplan Händelseanalys Datum: Ansvar för uppföljning: Utbildning & Kompetens Riskfyllda moment Åtgärdsplan Typ av Åtgärd Tidsplan Ansvarig Miljö och omgivning Information och kommunikation Rutiner, riktlinjer Organisation och Ledarskap Procedurer/ Teknik, utrustning & underhåll Annat 6(6)