Affärsmodell för gödsel, energigrödor/ vall och biogödsel Delprojekt 1 Linda Aldebert-Karlsson Sverige AB 2013
Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska förutsättningar för en samrötningsläggning i Strängnäs för utveckling av lantbruket och produktion av biogas för fordon. Som ett delprojekt har genomförts en utredning av lämplig modell för ersättning/kostnadsfördelning gällande gödsel och vallgröda, transporter, lagring och försäljning av inkommande substrat och rötrest. Syfte Målet med projektet är att säkerställa de affärsmässiga och tekniska förutsättningarna för byggnation av en biogasanläggning i Strängnäs av en sådan storlek att den kan förse samtliga bussar knutna till bussdepån och en publik biogasmack i Strängnäs med förnybart biogasbränsle. Biogasanläggningen blir samtidigt en gödselfabrik vilken möjliggör utveckling av växtodlingen och djurproduktionen i norra Sörmland. Utredningen syftar till att ta fram ett underlag som är öppet för alla och som kan användas för företag som vill investera i biogasproduktion i Strängnäs. Denna rapport utgör en sammanfattning av de viktigaste resonemangen och slutsatserna för affärsmodell kring försörjning av rötbara material till anläggningen samt avyttring av biogödsel (rötrest) från anläggningen Genomförande Strängnäs Biogas AB har beställt utredningar från Hushållningssällskapet som innefattar beräkningar och antaganden för lämplig prisnivå för vallgröda samt beräkningar om prisnivå för biogödsel. HS-konsult Johan Welander och David van Alphen de Veer är anlitade för ändamålet. har medverkat som beställarens ombud för utredningarna om vallgröda och biogödsel och gjort beräkningar utifrån erhållna uppgifter, sammanställt materialet och denna rapport. Genomförda beräkningar Beräkningar har gjorts på dels lönsamhet av att odla olika grödor till biogasproduktion, kostnader och intäkter för gödsel som substrat, samt växtnäringsvärde och kostnader för spridning av biogödsel.
Lönsamhet av att odla till biogas Beräkning och antaganden Det finns enligt Hushållningssällskapet tre tänkbara alternativ för beräkning av vad en biogasanläggning kan betala för en vallgröda i konkurrens med övriga grödor. Vilken metod man väljer kan bero på vart det största engagemanget bör ligga. För att få lantbrukarnas intresse behöver vallkalkylen vara bättre än spannmålskalkylen oavsett om odling, skörd eller lagring ligger i lantbrukarens eller köparens regi. Ju fler moment som ligger i lantbrukarens regi desto högre måste varan prissättas jämfört med om marken arrenderas ut till köparen som i sin tur köper in tjänster. Enligt den logiken kommer köparen alltid att få betala för odlingsåtgärder, gödsling, skörd mm. En mer utförlig beräkning har gjorts av alternativ två nedan då det är den mest använda beräkningsmodellen för biogasproducenter i Sverige. Alternativ 1. Lantbrukaren ger biogasanläggningen rätt att använda mark mot betalning kr/ha och år. Beräkningen baserar sig då på lantbrukarens produktionsbortfall utan att hans maskinpark justeras efter de nya förutsättningarna dvs ett genomsnitt för en växtföljds TB2 jämförs med TB2 där vall ingår. Biogasanläggningen anlitar entreprenör för hela vallkedjan inkl insådden. Hela insådden inkl skyddsgrödan (kornet) körs till biogasanläggningen. Växtnäringsborförseln ersätts av biogasanläggningen med rötrest eller handelsgödsel. I princip arrenderar köparen marken av lantbrukaren. Lantbrukarens ekonomiska ersättning behöver här minst täcka den bästa alternativgrödans vinst på TB2-nivå, dvs alla intäkter och kostnader exkl. kapitalkostnader för mark samt EU-stöd. Detta alternativ passar passiva lantbrukare som tar en låg risk i att lämna över brukandet i köparens regi. Kan eventuellt leda till lågt engagemang bland odlarna. Kostnad och risk för odling, skörd, transport, lagring och kvalitet ligger hos köparen. Köparen väljer själv odlingsmetoder, skördetidpunkt och skördeteknik. Här ges köparen stora möjligheter att själv påverka och pressa kostnadsnivåer i de olika momenten. Har även möjlighet att styra kvalitet genom att välja rätt skördetidpunkt och lagringsteknik. Alternativ 2 Lantbrukaren levererar in råmaterial till biogasanläggningen som ensilerar på plats. Lantbrukaren får betalt efter en skala beroende på varans vattenhalt och varans energiinnehåll. Lantbrukaren får möjlighet att köpa tillbaka rötrest motsvarande bortförsel. Odling, skörd och transport i lantbrukarnas regi kräver en högre ersättningsnivå för att kompensera för lantbrukarnas kostnader för ovanstående moment.
Betalning efter kvalitetsparametrar gynnar den aktive växtodlaren. Vid försäljning av vall som grovfoder (ensilage) tas kontinuerligt prover på energiinnehåll och övriga kvalitetsparametrar. Detta borde vara ett normalt förfarande vid prissättning av råmaterial. Riskövergång mellan säljare och köpare då substratet levererats anläggningen ger delad risk, vilket är bra. Här kommer det att finnas odlare som sköter hela skörde- och transportkedjan själva såsom odlare som tvingas köpa in samtliga tjänster. Överlag positivt för lantbrukaren att själv kunna välja vilka moment som skall göras på egen hand resp. köpas in. Ovana vallodlare som tvingas köpa in alla tjänster kanske ser detta som avskräckande och därför föredrar alternativ 1 Positivt för de odlare som vill utföra momenten i egen regi. Finns ekonomiskt incitament för odlaren att trimma kostnader för skörd mm. Sett till helheten blir detta system troligen lite mindre effektivt jämfört med alt 1. Alternativ 3 Lantbrukaren levererar in färdig ensilage. Lantbrukaren får betalt efter en skala beroende på vattenhalt och energiinnehåll. Lantbrukaren får möjlighet att köpa tillbaka rötrest motsvarande bortförsel. Egen odling, skörd och lagring. Hela risken ligger hos lantbrukaren. Troligen kommer lagringspremien som krävs för att få full acceptans för alternativet att kosta köparen mer än kostnaden för att utföra momentet i egen regi. Storskalig lagring på tub borda vara den mest kostnadseffektiva Lönsamhetsberäkning för alternativ två. Hushållningssällskapet har gjort en förenklad beräkning på lönsamhet för alternativ två ovan. Vissa antaganden rörande maskinkedjan är gjorda enligt nedan: Transportavstånd 15 km Skörd 7000 kg TS per ha och år Två skördar/år. Alla tjänster köps in, alternativt värderas till självkostnadspris för nyanskaffande av maskiner. Vall levereras av lantbrukaren till anläggningen, Biogasanläggningen bekostar lagring. Biogödseln ges och levereras kostnadsfritt till substratodlarna att gödsla substratvallarna med.
Tre olika skörde- och transportsystem finns i kalkylen. Vid alla tre alternativen sker slåtter och strängläggning på samma sätt till samma kostnad. Skördesystem 1; Hackvagn 50 kbm. Skörd och transport sker med samma maskin. Hackvagn: 1800 kr/timme inkl. traktor och förare. 0,5 cykel lastning/lossning per timme Skörd från 1,4 ha per cykel 0,7 ha/timme ger en kostnad på 2570 kr/ha Total hektarkostnad per år: 6 240 kr Skördesystem 2; Traktorbogserad hack. Hack: 1350 kr/timme inkl. traktor och förare Transporter med två 50 kbm kärror som transporterar till anläggningen 0,5 cykel per ekipage och timme Skörd från 1,4 ha per ekipage och cykel ger på 2 transportekipage kapaciteten 1,4 ha/timme Total hektarkostnad per år: 5 280 kr Skördesystem 3; Självgående hack. Självgående hack: 2500 kr/timme Transport med två lastbilsekipage, krok på bil och släp 80 kbm/ekipage. Fälttransporter med krokväxlare som skyttel - utgör troligtvis flaskhalsen Ingen merkostnad för extra flak i kalkylen, detta tillkommer. 1 cykel per ekipage och timme ger en kapacitet på 3,5 ha timme. Total hektarkostnad per år: 4 430 kr Lönsamheten i vallodlingen bör vara i nivå med spannmålsodling för att vara av intresse. Mer exakta maskinkostnader finns i kalkylerna nedan. Att beräkna maskinkostnaderna på detta sätt är mycket svårt och därför görs en grov förenkling där mycket baseras på antaganden. Kostnaderna bör därför endast beaktas som vägledande, inget annat.
Figur 1. Lönsamhet på TB2-nivå för några olika grödor. Johan Wellander, HS-Konsult, 2012 Generellt kan man säga att spannmålspriserna är som lägst strax före, under och strax efter skörd. Detta p.g.a. ett stort utbud då många tvingas sälja under skörd i brist på lagringsutrymme. Priserna som kalkylerna baseras på kan antas stiga under hösten/vintern. Bifogar jämförande kalkyl för Höstvete bröd där avsalupriset är 1,80 kr.
PRODUKTIONSGRENSKALKYL HÖSTVETE Prisnivå: Lantmännens spotpris 8/7-2012 Förutsättningar Spannmål samt avbrottsgrödor Intäkter Kvant. Pris Kronor Kärna kg 6 500 1,80 11 700 kr Halm, lös i sträng kg 3 900 0,00 0 kr Summa intäkter 11 700 kr (totala intäkter/kg) 1,80 kr/kg Direkta kostnader Utsäde, köpt kg 200 4,10 820 kr Axan kg 565 3,15 1 779 kr PK 11-21 kg 77 4,32 333 kr Växtskydd ogräs 1,00 229 229 kr Växtskydd insekt 0,50 56 28 kr Växtskydd svamp 1,00 285 285 kr Kalkning/ kvickrot 1,00 131 131 kr Summa direkta kostnader 3 605 kr Bruttoresultat 8 095 kr Övriga rörliga kostnader 0,55 kr/kg Transport ton 6,9 150 1 034 kr Prisortsavdrag ton 6,9 0 kr Torkning ton 6,9 123,8 853 kr Analys/avgifter/försäkr./övr 189 189 kr Drivmedel, traktor tim 4,6 93 428 kr Drivmedel, skördemaskin tim 0,5 178 89 kr Underhåll, traktor+redskap 260 260 kr Underhåll, såmask/tröska 176 176 kr Ränta rörelsekapital (faktor) 0,6 7 602 5,0% 228 kr Summa övriga rörliga kostnader 3 256 kr (rörlig kostnad/kg) 1,06 kr/kg Täckningsbidrag 1 4 839 kr Arbete Fältarbete tim 5,1 190 969 kr Maskiner (avsk + ränta) 1375 1 375 kr Summa arb + fasta maskinkost. 2 344 kr Täckningsbidrag 2 2 495 kr Fasta kostnader 1,42 kr/kg Arrende 0 0 kr Fasta Intäkter 1,42 kr/kg Stödrätter åker område 3 1 1 699 1 699 kr Täckningsbidrag 3 4 194 kr Figur 2. Produktionsgrenskalkyl höstvete. Johan Wellander, HS-Konsult, 2012 Johan Wellander, HS-Konsult johan.wellander@hushallningssallskapet.se 070-329 17 84
PRODUKTIONSGRENSKALKYL SUBSTRATVALL Prisnivå: Förutsättningar: Anpassad efter bästa spannmålsgröda 3 års liggtid, 2-skördesystem Hackvagn Bogserad hack Självgående hack Intäkter Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Ensilage kg ts 7 000 1,20 8 400 kr 7 000 1,20 8 400 kr 7 000 1,20 8 400 kr Vallstöd 500 kr/ha 1 500 500 kr 1 500 500 kr 1 500 500 kr Summa intäkter 8 900 kr 8 900 kr 8 900 kr Totala intäkter/kg ts 1,27 kr/kg 1,27 kr/kg 1,27 kr/kg Direkta kostnader Utsäde, köpt 1/3 dels kostnad kg 15 45,00 225 kr 15 45,00 225 kr 15 45,00 225 kr Spridningskostnad biogödsel ton 25,00 35 875 kr 25,00 35 875 kr 25,00 35 875 kr Summa direkta kostnader 1 100 kr 1 100 kr 1 100 kr Bruttoresultat 7 800 kr 7 800 kr 7 800 kr Övriga rörliga kostnader Ränta rörelsekapital (faktor) 0,5 7 340 5,0% 184 kr 6 600 5,0% 165 kr 5 530 5,0% 138 kr Summa övriga rörliga kostnader 184 kr 165 kr 138 kr (rörlig kostnad/kg) Täckningsbidrag 1 7 617 kr 7 635 kr 7 662 kr Arbete och fasta maskinkostnader Lejt arbete skörd, uppskattad kostnad tim 1 6240 6 240 kr 1 5280 5 280 kr 1 4430 4 430 kr Etablering, tillägg frölåda 0,33 100 33 kr 0,33 100 100 kr 0,33 100 100 kr Summa arb + fasta maskinkost. 6 273 kr 5 380 kr 4 530 kr Täckningsbidrag 2 1 344 kr 2 261 kr 3 132 kr Fasta kostnader Arrendekostnad Produktionskostnad /kg ts 1,08 kr/kg 0,98 kr/kg 0,82 kr/kg Fasta Intäkter Stödrätter åker område 3 1 1 699 1 699 kr 1 1 699 1 699 kr 1 1 699 1 699 kr Täckningsbidrag 3 3 043 kr 3 960 kr 4 831 kr Figur 3. Produktionsgrenskalkyl substratvall. Johan Wellander, HS-Konsult, 2012 Johan Wellander, HS-Konsult johan.wellander@hushallningssallskapet.se
Vallkalkylen För att vallodling skall vara av intresse bör intäkterna på TB2-nivå därför vara minst desamma som för veteodling dvs. 2 500 kr/ha. Vid vallodling utgörs den stora kostnadsposten av skörd och transport medan de direkta odlingskostnaderna är relativt låga. Etableringskostnaden kan fördelas ut på vallens liggtid, vilket i detta exempel antas vara 3 år. Kostnad för gödselspridning är beräknad till ca 900 kr/ha. Kalkylen saknar kostnad för lagring av biogödsel. Med nuvarande landsbygdsprogram finns möjlighet att få miljöstöd för miljövänlig vallodling. I slättbygd är denna ersättning 500 kr/ha. I stort sett alla som odlar vall söker och får detta stöd. Detta stöd ligger därför som en intäkt i vallkalkylen. För att nå samma TB2 som i vetekalkylen krävs vid avkastningsnivån 7000 kg ts/ha ett pris för vallen på minst 1,20 kr/kg ts, ingen hänsyn till kvalitet tagen. 7000 kg ts/ha är en relativt hög avkastningsnivå men inte på något sätt omöjligt att nå. För att kunna hävda sig mot vetekalkylen krävs att maskinkostnaderna kan hållas låga. Antingen genom att lantbrukaren utför en del eget arbete eller genom att leja in en för ens egna förutsättningar optimerad skörde- och transportkedja. Beräkningen är på två skördar per år. Med ett treskördesystem ökar den möjliga skördenivån något samtidigt som möjligheten till en högre energihalt i och med att vallen kan skördas i ett tidigare utvecklingsstadium. Här blir det dock en avvägning mellan skördenivå, energihalt och de högre skördekostnader en tredje skörd medför. Antal skördar bör diskuteras senare utifrån behov. För att maximera biogasproduktionen så bör ersättningen för vallgröda alternativt odlingen göras utifrån kvalitetsparametrar på samma sätt som vid odling av foder. Den totala energiskörden borde vara högst vid stora kvantiteter men vid lite lägre energiinnehåll än då man odlar för mjölkkor. I tabellen nedan ses den totala energiskörden per hektar för olika skördenivå och energiinnehåll per kg TS.
Tabell 1. Total energiskörd i MWh/ha beroende på energiinnehåll och total TS-skörd. Johan Wellander, HS-Konsult, 2012. MJ/kg TS = GJ/ton TS 8 9 10 11 12 13 Ton TS/ha MWh/ha 4 8,9 10 11,1 12,2 13,3 14,4 5 11,1 12,5 13,9 15,3 16,7 18,1 6 13,3 15 16,7 18,3 20 21,7 7 15,6 17,5 19,4 21,4 23,3 25,3 8 17,8 20 22,2 24,4 26,7 28,9 9 20 22,5 25 27,5 30 32,5 Entreprenad ungefärliga kostnader maskintjänster Enligt beräkningar från tidigare erfarenheter har Hushållssällskapet räknat på tvåskördesystem och måttliga avkastningsnivåer. Detta bör ge en fingervisning om storleken på kostnaderna. Nedan visas ungefärliga maskinkostnader för de viktigaste arbetsmomenten.
Till detta kommer kostnad för transporter och spridning av biogödsel. Gödseln kostar ca 35 kr/ kbm * 25 ton/ha = 875 kr/ha att sprida. Transporterna är svåra att beräkna, de beror på avstånd och teknik. I tidigare projekt har de rena fraktkostnaderna beräknats i olika scenarion till mellan 800 och 2000 kr/ha. Grovt uppskattat varierar kostnaderna för spridning av biogödsel, skörd och transport mellan 3675 kr/ha och 5345 kr/ha. Biogödsel, värderingsmodell Beräkning av biogödsels värde på åkermark Biogödsel har högst värde om det sprids på vall eftersom vallen har ett stort behov av kalium vilket inte spannmålsgrödor har. Det innebär att lantbrukare är beredda att betala mer för biogödsel om den ska gå till vall än om den ska spridas på spannmålsgrödor. Gödselvärdet är bra om man sätter i relation till en befintlig produkt som finns på marknaden. Förslag på gödselmedel ges nedan och ungefärligt pris för varan. På analysen anges Ammoniumkväve (där använder vi en kväveeffektivitet på 50%) Total fosfor Total kalium NS 27.4 = 11,50 kr/kg, P20 = 23,50 kr/kg, K50 = 8 kr/kg Om man beräknar biogödselns värde för vall och spannmål kan följande antaganden göras; Växtnäringsinnehållet i biogödseln är: N = 3,4 kg/ton, P = 0,97 kg/ton, K = 3,9 kg/ton Värdet blir enligt ovanstående: vallgröda 100 kr/ton spannmålsgröda 68 kr/ton Detta innebär att för att det ska vara värt att ta emot rötresten och betala för frakten måste den spridas på en vallgröda. Till spannmål finns ingen betalningsförmåga för att köra rötresten med lastbil.
Tabell 2. Växtnäringsvärde på vall vid olika spridningstidpunkter. Sprid- 'dpunkt Spridar- Typ Spridar- teknik N- Effekt (%) N- Effekt (kr/ton) Markpack (kr/ton) Värde * (kr/ton) Vall Vårbruk Tankvagn Band 70 2,4 12,8 55,2 Vall Tidig höst Tankvagn Band 40 1,4 2,4 53,8 Vall Vårvinter Tankvagn Band 60 2,0 12,8 51,3 Vall Sen höst Tankvagn Band 35 1,2 4,2 50,1 Vall Försommar Tankvagn Band 30 1 4,2 48,1 * Värde avser intäkter-kostnader när också spridningsförluster, markpackning och att gödseln inte utnyttjas till fullo i marken har vägts in i kalkylen. kostnad för utkörning pumptankvagn 15 m3 3 lass/timme 22 kr/m3 kostnad kvar att transportera med lastbil 53-22= 31kr/m3 med lastbil om den kostar 1050 kr/timma à 35 ton innebär det 30 kr/ton dvs man kommer så långt som det tar att köra ett varv på en timme. Värdet på biogödseln är beroende på när den körs ut och vilken markpackning man kan räkna med. Det sämsta alternativet för markpackning är ofta den "bästa" ur växtnäringssynpunkt så på fältet kan man i princip betala 50 kr/ton för biogödseln. Det innebär att man kan köra biogödseln med lastbil ett varv till ett mellanlager på en timme. Men då måste mellanlagret vara gratis. En investering i brunn kostar ca 600 000 kr. För en 4000 m3 brunn med en livslängd på 20 år blir årskostnaden 48 000 kr. En sådan investering räcker till 160 ha vall vilket kanske är i största laget för en enskild lantbrukare. För att utnyttja brunnen maximalt åtgår då ett arealunderlag på 400 ha. Ett antagande kan göras att man sprider 25 ton/spridning och två ggr/ år per vallskifte så innebär det att kostnaden blir 6 kr/ton. Efter fyra biogödselspridningar dvs två år har man uppnått max fosfor som får tillföras skiftet för en femårsperiod. Det går också att uttrycka det på det sättet att om lantbrukaren investerar i behållare och betalar för spridning så finns endast ett litet utrymme för att betala för biogödseln. Lantbrukarens kostnader för lagring och spridning blir då 6 kr/m3 för lagring + 22 kr/m3 spridning = 28 kr/m3. Möjligt betalningsutrymme för biogödsel vid fält är då 50 kr/m3-28 kr/m3 = 22 kr/m3.
Hushållningssällskapet menar dock att det enligt deras erfarenheter till en början är svårt att sälja biogödsel. Biogödseln bör initialt troligen gå ut kostnadsfritt till substratodlarna oavsett alternativ 1, 2 eller 3. Figuren nedan visar näringsvärdet i förhållande till kostnaderna för biogödsel på vall.!!70!kr!! Värde&och&kostnader&för&oförädlad&biogödsel&!!60!kr!!!!50!kr!!!!40!kr!!!!30!kr!! Markpackning! Spridning! Lagring! Transport!!!20!kr!!!!10!kr!!!"!!!kr!! Näringsvärde!på!vall! Kostnader! Figur 4. Näringsvärde i jämförelse med kostnader för biogödsel på vall.
Gödsel i biogasproduktionen Gödsel är gratis näring för de flesta mindre lantbrukare men blir allt oftare ett avfallsproblem då många större djurhållare behöver stora ytor för avyttring. En biogasanläggning bör fungera som en central hub för biogödseldistribution. I rötningsprocessen hygieniseras gödseln och det innebär att slutprodukten (biogödseln) kan spridas till andra lantbruk. Likaså får man en bättre kontroll på näringsinnehåll samt eventuella föroreningar då biogödseln provtas regelbundet. Lantbrukaren bör ges villkor som ger minst likvärdiga eller bättre förutsättningar än idag, då gödsel levereras till anläggningen. Vad detta innebär beror på den enskilda lantbrukarens förutsättningar, typ av gödsel etc. Flytgödsel Flytgödsel har någorlunda likvärdiga egenskaper som oförädlad biogödsel från en biogasanläggning. Det innebär att lantbrukaren bör kunna lämna ifrån sig flytgödsel och få tillbaka samma mängd näringsämnen i form av biogödsel utan ekonomisk ersättning, under förutsättning att biogasanläggningen står för merkostnaderna för hanteringen, främst då transportkostnaderna. Flera incitament av praktisk och indirekt ekonomisk natur finns för att upplägget ska vara intressant för lantbrukaren: Kvävet i biogödseln finns i en för växterna mer lättillgänglig form Biogödsel luktar avsevärt mindre än orötad gödsel En möjlighet att bli av med gödsel om näringsöverskott, vilket kan ge möjlighet att expandera animalieproduktion Fastgödsel (ej häst) Fastgödsel med hög TS-halt, främst kycklinggödsel, kan ha ett marknadsvärde som gödselmedel då det har ett högt näringsinnehåll och är lätt att transportera och sprida. Till lantbrukare som enbart vill avyttra sin fastgödsel måste biogasanläggningen erlägga marknadsvärdet för respektive gödseltyp. Denna gödsel bidrar dock i motsvarande utsträckning till att öka värdet på biogödseln, så att denna blir lättare att avyttra. En alternativ ersättningsmodell för lantbrukare som har egen användning för sin fastgödsel är att biogasanläggningen returnerar motsvarande mängd näring i form av biogödsel som den har erhållit i form av fastgödsel. Eftersom näringen i biogödseln är mer utspädd än i fastgödseln behöver lantbrukaren kompenseras ekonomiskt för merkostnaderna för att sprida biogödsel istället för fastgödsel. Motsvarande resonemang gäller även för kletgödsel.
Hästgödsel Hästgödsel har speciella egenskaper pga inblandningen av strömaterial som gör den mindre attraktiv som gödselmedel. Hästgödsel kan visserligen bidra till biogasproduktionen, men den kan i värsta fall också skapa driftsstörningar som t.ex. svämtäcke vilket ställer speciella krav på biogasanläggningens utformning och på förbehandling av gödseln. Av dessa skäl har hästgödsel ofta ett negativt pris på marknaden. Huruvida hästgödsel tas emot kostnadsfritt eller om anläggningen kan/behöver ta betalt för att ta emot den beror dels på de lokala alternativ som finns och på hästgödselns beskaffenhet, främst vilken typ av strö som används. Sammanfattning Generellt gäller att lantbrukare som levererar material till en biogasanläggning i form av gödsel eller odlad gröda eller tar emot biogödsel från anläggningen, måste erbjudas minst likvärdiga eller bättre förutsättningar jämfört med alternativet utan biogas. Det innebär i sammanfattning följande, för respektive leverans av gödsel, leverans av vallgröda samt mottagning av biogödsel: Gödsel För att lantbrukare som levererar gödsel för biogasproduktion ska ges minst likvärdiga eller bättre förutsättningar än alternativet utan biogasproduktion behöver följande kriterier uppfyllas: - Biogasanlänggningen erbjuder marknadspris på gödseln, i fall sådant finns, eller ett beräknat sådant i förhållande till handelsgödsel med hänsyn tagen till TS-halt, spridningskostnader mm. - Lantbrukaren erhåller biogödsel i retur motsvarande näringsinnehållet i lämnad gödsel - Lantbrukare som får en mer utspädd gödsel kompenseras ekonomiskt för de ökade hanteringskostnaderna Vallgröda För att odling av vall (eller annan gröda) till biogasproduktion ska vara intressant måste lönsamheten på TB2-nivå vara minst i nivå med lönsamheten för spannmålsproduktion. Ansvaret för olika moment kan ligga antingen på lantbrukaren eller på biogasanläggningen, beroende på var man vill att engagemanget ska ligga. Antingen så köper biogasanläggningen vallgröda levererat till anläggningen eller så arrenderar biogasanläggningen mark för odling av vall. Vinsterna av effektiviseringar av produktions- och transportkedjan landar antingen på biogasbolaget eller på lantbrukarna, beroende på affärsmodell. De båda affärsmodellerna går att kombinera.
En modell där biogasanläggningen arrenderar mark kräver mer av biogasanläggningens personal men ger störst möjligheter till samordning och effektivitet i produktionen. I båda fallen ensileras vallgrödan vid biogasanläggningen i s.k. ensilagetuber vilket troligen är det mest kostnadseffektiva. Att låta lantbrukarna ensilera och lagra vallgrödan är sannolikt en mer kostsam hantering. En skörd om 7 000 kg TS/ha vid två skördar per år bedöms som rimlig då vallarna gödslas med biogödsel från biogasanläggningen. Vi de priser som rådde sommaren 2012 krävs ett ungefärligt pris på 1,2 kr/kg TS för att ge samma lönsamhet som för spannmålsodling. Lönsamheten i produktionen beror därutöver på hur effektivt skörd och transport kan ordnas, samt avståndet till biogasanläggningen. Betalning för vallgröda bör ske efter kvalitetsparametrar på samma sätt som vid ersättning för fodervall, för att ge incitament till att producera substratvall som ger så mycket biogas som möjligt