Skolsocial kartläggning

E B I C I CENTRUM Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Elevhälsa Ängelholm 12 oktober 2009 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Uppdragsavdelningen, Skolstöd www.stockholm.se/skolstod www.stockholm.se/sarskiltstod

Samverkansprojekt Skolsocial kartläggning och social utredning BBIC Januari 2008 juni 2009 Referensgrupp skolkuratorer Referensgrupp skolkuratorer + socialsekreterare IoF Styrgrupp chefer inom skola och socialtjänst

Bakgrund till projektet För en ökad samverkan kring barn som riskerar att fara illa eller som far illa Skolverket Regeringsuppdrag Utveckla former och metoder för samverkan (skola, soc, bup, polis, fritid) 90 projekt i landet 30 juni 2009 Skolornas samverkan med socialtjänsten ett ständigt behov av utveckling BBIC gav idén! ÖKAD SAMSYN skola - socialtjänst Skolsocial kartläggning utveckla skolkuratorns utredning/kartläggning av elever i behov av särskilt stöd E B I C I CENTRUM

E B I C I CENTRUM Samverkansprojektet omfattar Ta fram en mall för skolsocial kartläggning som rimmar med BBIC Utbildning i BBIC för skolkuratorer Utbildning i skolsocial kartläggning för skolkuratorer Information om BBIC och skolsocial kartläggning till rektorer Information om skolsocial kartläggning till stadsdelarnas lokala BBICutbildare och biträdande enhetschefer inom IoF Information även till: skolhälsan, psykologer, specialpedagoger

MÅL E B I C I CENTRUM Att en modell för skolsocial kartläggning som rimmar med socialtjänstens verksamhetssystem BBIC ska bidra till... en ökad samsyn och samverkan mellan skola och socialtjänst i syfte att fånga upp barn och unga i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. ett gemensamt språk och synsätt vad avser elevens sociala situation och utveckling i skolan. professionalisera skolkuratorns utredningar - bidra till att en elevs förhållanden och utveckling blir belyst ur ett skolsocialt perspektiv

Material Skolsocial kartläggning E B I C I CENTRUM Triangel Elevens Behov I Centrum Triangelsammanställning Beskrivning av vad som kan inrymmas under triangelns rubriker Struktur för materialinsamling Mall för skolsocial kartläggning

Skolsocial kartläggning Syftet med en skolsocial kartläggning? Vad ska kartläggningen användas till? För vilka elever? Hur får skolkuratorn uppdraget? Hur går kartläggningen till? Vilka områden kartläggs?

Social utredning i skolan Ingenting nytt E B I C I CENTRUM Skolkuratorn gör hela tiden bedömningar av vilka insatser som är lämpliga Som grund för bedömning finns alltid en utredning eller kartläggning

Social utredning i och utanför skolan Helhetssyn Resurser och behov Styrkor och svagheter Risk- och skyddsfaktorer SKOLANS UPPDRAG

Skolans uppdrag Skollagen Lika tillgång Likvärdig utbildning Kunskaper och färdigheter Fostran i samarbete med hemmen Elever i behov av särskilt stöd Aktning för människans egenvärde E SKOLA FÖR ALLA KU SKAP FOSTRA SKOLA S UPPDRAG VÄRDEGRU D

Triangeln Hälsa Grundläggande omsorg Utbildning Föräldrarnas förmåga Känslo- och beteendemässig utveckling BARNET Barnets behov Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Klara sig själv Familj och miljö Stabilitet Arbete Ekonomi Boende Familjenätverk Familjens bakgrund och situation Social integrering Lokalsamhällets resurser

I förhållande till skolan Utbildning Hälsa Skolans förmåga Föräldrarnas förmåga Känslo- och beteendemässig utveckling ELEVEN Elevens behov Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Kunskap Skola och miljö Familj och miljö Social utveckling Emotionell utveckling Skolhälsovård Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet Fostran Boende Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Arbete Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser Elevens professionella nätverk (soc, bup, hab, barnmedicin) Skolans resurser Elevens nuvarande sammanhang (klass, mentor, typ av skola, klass- /gruppstorlek) Elevens skolbakgrund

Skolans uppdrag E B I C I CENTRUM KUNSKAP Elevens skolarbete och studiesituation FOSTRAN Elevens social utveckling HÄLSA PSYKISK HÄLSA Elevens emotionella utveckling Skolarbete Kunskapsmål Motivation Relationer Ansvar Normer och regler Samarbete Trivsel Relationer Beteende Självbild

I förhållande till skolan Hälsa Grundläggande omsorg Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Föräldrarnas förmåga ELEVEN Elevens behov Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Klara sig själv Skola och miljö Familj och miljö Stabilitet Boende Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Arbete Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser Elevens professionella nätverk (soc, bup, hab, barnmedicin) Skolans resurser Elevens nuvarande sammanhang (klass, mentor, typ av skola, klass- /gruppstorlek) Elevens skolbakgrund I förhållande till skolans uppdrag

Vårdnadshavarnas förmåga EBIC HÄLSA ELEVEN Elev och miljö Elevens privata nätverk Elevens behov KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA OMVÅRDNAD UPPFOSTRAN Elevens professionella nätverk Elevens hemförhållanden Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang

Elevens kunskapsmässiga, sociala, emotionella utveckling och elevens hälsa ELEV OCH MILJÖ SKOLAN Kunskap Fostran Hälsa HEMMET Omvårdnad Uppfostran Hälsa I CENTRUM FAMILJ OCH MILJÖ VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR

HÄLSA Hälsa Grundläggande omsorg HÄLSA KUNSKAP FOSTRAN Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Elevens behov Elevens behov av stöd för sin kunskapsmässiga, sociala och emotionella utveckling samt hälsa Elev och miljö Säkerhet Vårdnadshavarnas ansvar/ förmåga Känslomässig tillgänglighet Stimulans OMVÅRDNAD Vägledning och gränssättning Stabilitet UPPFOSTAN ELEV OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens professionella nätverk Elevens privata nätverk FAMILJ OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende Arbete Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser

KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Hälsa HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR Föräldrarnas förmåga Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Identitet Barnets behov ELEVEN Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet ELEV OCH MILJÖ Familj och miljö Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens professionella nätverk Elevens privata nätverk Elevens fritid Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser

KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Hälsa HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Identitet ELEVEN Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet ELEV OCH MILJÖ Faktorer i hem och skola SKOLA OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens nätverk privata/professionella Elevens fritid Elevens sociala integrering Skolans resurser HEM OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser

Hälsa Grundläggande omsorg Utbildning Föräldrarnas förmåga Känslo- och beteendemässig utveckling BARNET Barnets behov Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Klara sig själv Familj och miljö Stabilitet Boende Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Arbete Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser

Barns Behov i Centrum (BBIC) Ett system för utredning, planering och uppföljning av barn i den sociala barnavården

Bakgrund England Stark kritik av engelsk barnavård i slutet av 80-talet. Department of Health initierade ett forsknings- och utvecklingsarbete som ledde fram till LACS - ett system för uppföljning av vård. Grunden var barnets sju behovsområden År 2000 ett system för utredningar, en vidareutveckling av LACS, triangeln introducerades Ett heltäckande system för utredning och uppföljning enligt triangeln ICS Integrated Children s System

Den bärande principen i LACS är att socialtjänsten måste kunna påvisa att den vård som samhället erbjuder är bättre än den vård som barnet fått i ursprungsfamiljen

Vad är BBIC?

BBIC:s mål och syfte Mål: Ett nationellt enhetligt och heltäckande system för utredning, planering och uppföljning inom social barnavård Syfte: Stärka barns ställning Öka samarbetet med barnet och dess nätverk Skapa systematik i socialtjänstens arbete och underlätta dokumentation, så att handläggning och insatser lättare kan följas upp Bidra till ökad rättssäkerhet

BBIC:s visionära mål att ge de barn och unga som är föremål för socialtjänstens interventioner samma chanser i livet som andra barn i samhället

Vad är BBIC? Forskning

Forskningsbakgrunden Studien: Assessing Outcomes in Child Care De sju behovsområdena bygger på utvecklings-psykologiska teorier, empiriska studier om barn som separerats från sina föräldrar samt en uppfattning om vad vanliga föräldrar vill ge sina barn. Parker m.fl. 1991 Studien: Children s Needs Parenting Capacity Hur barns utveckling påverkas av att leva med föräldrar som har psykiska problem, missbruks- problem eller där det förekommer familjevåld. Cleaver m. fl. 2000

Vad är BBIC? Forskning Grundprinciper

Grundprinciperna 1. Barn och unga i centrum 2. Teoretiska utgångspunkter - utvecklingsekologisk syn - andra teorier om barns och ungas utveckling 3. Likvärdiga möjligheter för alla barn 4. Samarbete med barn och deras familjer 5. Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser 6. Identifiera resurser och svårigheter 7. Insatser under utredningens gång 8. Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser 9. Kunskap och beprövad erfarenhet

Vad är BBIC? Dokumentationssystem formulär, stöddokument. IT-funktionsbeskrivning Forskning Grundprinciper

2009-12-30 SIDAN 32

Vad är BBIC? Mötesstruktur Dokumentationssystem formulär, stöddokument. IT-funktionsbeskrivning Forskning Grundprinciper

Mötesstrukturen med formulär INSATSER I ÖPPENVÅRD Planeringsmöte Genomförandeplan senast samma dag insats börjar Uppföljningsmöte Genomförandeplan Protokoll uppf.möte 1:a 4 v. efter P-möte därefter var 6:e mån Utredning Vårdplan Placeringsmöte Planeringsmöte Uppföljningsmöte Placeringsinformation Genomförandeplan Övervägande Omprövning Protokoll uppf.möte senast samma dag placering börjar senast 2 v. efter att placering börjat inom 3 mån. efter P-möte, därefter var 6:e mån PLACERING I SAMHÄLLSVÅRD

Vad är BBIC? Mötesstruktur Dokumentationssystem formulär, stöddokument. IT-funktionsbeskrivning Forskning Grundprinciper BBIC ETT VERKSAMHETSSYSTEM

Triangeln Hälsa Grundläggande omsorg Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Barnets behov BARNET Säkerhet Föräldrarnas förmåga Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Klara sig själv Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Familj och miljö Boende Arbete Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser Stabilitet TRIANGELN BBIC:s kunskapsbas

Att koppla ihop triangeln Barnets behov Vårdnadshavarens förmåga Faktorer i familj och miljö

Skolsocial kartläggning E B I C I CENTRUM

Hälsa Grundläggande omsorg Utbildning Föräldrarnas förmåga Känslo- och beteendemässig utveckling BARNET Barnets behov Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Klara sig själv Familj och miljö Stabilitet Boende Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Arbete Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser

Gemensamma utgångspunkter E B I C I CENTRUM BBIC BARNETS behov i centrum Barnets 7 livsområden Värdegrund - Grundprinciper Utreda barnets behov av skydd och stöd Utgöra underlag för upprättande av vårdplan/genomförandeplan SKOLSOCIAL KARTLÄGGNING ELEVENS behov i centrum Barnets 7 livsområden Värdegrund - Grundprinciper Utreda elevens behov av stöd för sin sociala och emotionella utveckling Utgöra underlag vid upprättade av åtgärdsprogram

Skolsocial kartläggning E B I C I CENTRUM Utgångspunkten är sammanhanget SKOLA och kopplat till skolans uppdrag; Kunskap Fostran Hälsa Utgångspunkten är VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR i förhållande till för sitt barns skolgång. Föräldrarnas ansvar omfattar; Omvårdnad Uppfostran Hälsa

KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Hälsa HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Identitet ELEVEN Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet ELEV OCH MILJÖ Faktorer i hem och skola SKOLA OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens nätverk privata/professionella Elevens fritid Elevens sociala integrering Skolans resurser HEM OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser

Skolsocial kartläggning är skolkurators bidrag i elevhälsoteamets arbete för en helhetsbild av elevens behov av stöd Eleven Pedagogiskt Medicinskt E B I C I CENTRUM

Skolsocial kartläggning omfattar Hur trivs eleven i skolan? (skolarbete, lektioner, raster, relation till lärare/ skolpersonal och elever) Hur mår eleven känslomässigt? Eleven Pedagogiskt Medicinskt känsla (självuppfattning, självtillit, självkännedom, självbild, identitet)

Skolsocial kartläggning omfattar Hur fungerar eleven socialt i skolan, i klassrummet och på raster i förhållande till skolkamrater och vuxna? Beteende Eleven (kommunikation, samspel och sammanhang) Pedagogiskt Medicinskt

Skolsocial kartläggning omfattar Hur ser elevens hemsituation ut? Social situation (hemförhållanden, nätverk och fritid) Eleven Pedagogiskt Medicinskt

Elever i skolsvårigheter E B I C I CENTRUM Social situation Relation Hälsa Inlärning Elevens sociala situation utanför skolan Relationsproblematik inom eller i förhållande till skolan Psykosocial problematik/ psykisk ohälsa Studierelaterad problematik

Skolsocial kartläggning E B I C I CENTRUM utgör underlag för bedömning av elevens behov av stöd för att klara skolan och för sin sociala och emotionella utveckling (och hälsa).

Skolsocial kartläggning E B I C I CENTRUM utgör skolkurators bidrag i elevhälsoteamets samlade bedömning av en elevs behov av stöd är skolkuratorns bidrag vid skolans upprättande av åtgärdsprogram för en elev behov av särskilt stöd

Rektors utredning, åtgärdsprogram och elevhälsoteamets roll Utredning Rektor Åtgärdsprogram

Rektors utredningsansvar skärptes 1 juli 2006 Ändring i grundskoleförordningen 5 kap. 1 Ändring i gymnasieförordningen 8 kap.1 a Det är utredningsansvaret som har skärpts vilket förbättrar förutsättningarna för att uppmärksamma behov av särskilt stöd. Ändringarna bör därför leda till att stödåtgärder fortsättningsvis fattas med ett bättre underlag. Ny skollag 2009-12-30 SIDAN 51

Rektors utredning & Åtgärdsprogram Rektor ansvarar för att genomföra en utredning om det finns signaler om att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Ny skollag 2009-12-30 SIDAN 52

Förslag till ny skollag 2 kap. Elevhälsa Om elevhälsans omfattning Ny skollag

2 kap. 16 Elevhälsa Elevhälsans omfattning För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.

2 kap. 16 Elevhälsa Elevhälsans omfattning För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

Förslag till ny skollag 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Om åtgärdprogram och utredning Ny skollag

Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Särskilt stöd Allmänt om särskilt stöd 5 Om en utredning enligt 8 visar att en elev behöver särskilt stöd ska hon eller han ges sådant stöd. 6 Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning.

Utredning 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.

Åtgärdsprogram 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Forts...

Åtgärdsprogram 9... Forts Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 10 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.

Åtgärdsprogram Nuläge (Elevens syn, vårdnadshavarnas syn på situationen) Skolans analys (elevens styrkor, elevens behov) Mål (på lång och kort sikt) Konkreta åtgärder (organisation-, grupp- och individnivå) Ansvarig i skolan Tid för uppföljning och utvärdering Elevens insats Föräldrars uppgift Utvärdering och uppföljning (datum och ansvarig) www.stockholm.se/sarskiltstod

Elevhälsorapport 08/09 Stöd i lärandet Det inkluderande arbetssättet behöver vidareutvecklas. Utgångspunkten för arbetet bör vara åtgärdsprogram: Av ett åtgärdsprogram ska det framgå hur skolan görs tillgänglig både undervisningsmässigt och socialt. För yngre elever anpassning behövs för elevens sociala utveckling För äldre elever anpassning behövs för kunskapsmässiga krav Åtgärda de pedagogiska förutsättningarna inte individen Diagnoser måste omsättas i pedagogiska strategier Elever med annat modermål behöver studiehandledning

Skolutredningar De pedagogiska ögonen De psykologiska ögonen De sociala ögonen De medicinska ögonen

www.stockholm.se/sarskiltstod

Vi ser med olika ögon, vi lyssnar med olika öron pedagog pedagog Eleven psykolog Pedagogiskt psykolog Medicinskt

KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Hälsa HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Identitet ELEVEN Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet ELEV OCH MILJÖ Faktorer i hem och skola SKOLA OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens nätverk privata/professionella Elevens fritid Elevens sociala integrering Skolans resurser HEM OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser

Triangelns innehåll E B I C I CENTRUM

Triangelns innehåll BBIC EBIC FÖRDJUPNINGSDOKUMENT - BBIC Barnets behov Föräldrarnas förmåga Faktorer i Familj och miljö FÖRDJUPNINGSDOKUMENT - BBIC Elevens behov Vårdnadshavarnas ansvar Faktorer i Hem och skola Hem och miljö TRIANGELSAMMANSTÄLLNING - EBIC Faktorer i Hem och skola Skola och miljö SKOLANS UPPDRAG TRIANGELSAMMANSTÄLLNING - EBIC

E B I C I CENTRUM Den skolsociala kartläggningen ska utföras av skolkurator/socionom utifrån elevens syn på sin skol- och levnadssituation. Elevens styrkor och möjligheter ska lyftas fram så att de kan förstärkas i skolsituationen och i analysen ska tyngdpunkten läggas på friskfaktorer. Elevens bild av sin hem- och skolsituation kompletteras av elevens vårdnadshavare och berörd skolpersonal.

E B I C I CENTRUM Hemsituation och vårdnadshavares resurser och ansvar ska belysas utifrån skolans mål att skapa goda möjligheter för elevens utveckling samt för ett gott samarbete med hemmet. Mer ingående skolutredning av familjeförhållanden, utöver vad som är befogat för arbetet med eleven i skolan bör, av sekretess- och integritetsskäl inte utföras.

KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD ELEVEN ELEV OCH MILJÖ Faktorer i hem och skola SKOLA OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens nätverk privata/professionella Elevens fritid Elevens sociala integrering Skolans resurser

Faktorer i basen Elev och miljö E B I C I CENTRUM SKOLA OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens nätverk privata/professionella Elevens fritid Elevens sociala integrering Skolans resurser

Elevens skolbakgrund och situation E B I C I CENTRUM tidigare skola/skolor, typ av skola, klass-/gruppstorlek, studieresultat, närvaro, eventuell utredning/kartläggning, EVK-beslut, åtgärdsprogram, stödinsatser, resultat av insatser/ åtgärder, kontakt med elevhälsan (skolkurator, psykolog, specialpedagog, skolhälsovård), anmälan till socialtjänsten enl. 14:1 SoL

Elevens nuvarande skolsammanhang och situation E B I C I CENTRUM hur elevens studiesituation är organiserad, vilka som idag ingår i elevens skolvardag, eventuell utredning/ kartläggning som beskriver elevens behov, EVK-beslut, pågående stödinsatser åtgärdsprogram, resultat av insatser/ åtgärder, etc

Elevens sociala integrering E B I C I CENTRUM Elevens sociala integrering i skolan handlar om hur eleven är integrerad i klassen och i skolan. Elevens möjligheter och vilja att delta i skollivet, exempelvis rastverksamhet, friluftsdagar, klassråd, elevråd, prao och APU, olika typer av skolföreningar

Skolans resurser... i förhållande till frågeställningen E B I C I CENTRUM Tillgång till specialundervisning liten undervisningsgrupp andra pedagogiska stödinsatser kompensatoriska hjälpmedel läxhjälp arbete med åtgärdsprogram, skolhälsovård elevhälsoinsatser, rastverksamhet, skolmåltid, skolbarnsomsorg, plan för hantering av frånvaro, förebyggande arbete mot mobbning och annan kränkande behandling, tillgång till allsidig kartläggning/utredning av elever i behov av särskilt stöd, rutiner för samverkan med socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, habilitering, skolbarnsomsorg, etc.

KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD ELEVEN ELEV OCH MILJÖ Faktorer i hem och skola HEM OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser

Elev och Miljö Faktorer i Hem och Miljö E B I C I CENTRUM Elevens hemsituation ska belysas utifrån skolans mål att skapa goda möjligheter för elevens utveckling samt ett gott samarbete med hemmet. Mer ingående skolutredning av familjeförhållanden, utöver vad som är befogat för arbetet med eleven i skolan bör av sekretess- och integritetsskäl inte utföras. OBS!

Faktorer i basen Elev och miljö E B I C I CENTRUM HEM OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser

KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Hälsa Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Identitet ELEVEN

Hälsa Fysisk och psykisk hälsa Kost Motion Hälsorisker; inkl missbruk E B I C I CENTRUM

Utbildning (5 år eller äldre) Lek Fritid Skolsituation Prestationer och inlärning Läxor och vuxenstöd Arbete eller praktik E B I C I CENTRUM

Känslo- och beteendemässig utveckling Anknytning Känsloreaktioner Oro och symptom; självdestruktivitet Utsatthet; övergrepp, familjevåld Riskbeteende; utagerande beteende, kriminalitet E B I C I CENTRUM

Identitet Självbild Integritet Förmåga att stå för sin uppfattning och vilja Ursprung För placerade barn och/barn med öppna insatser: vet barnet orsaken till placeringen/den öppna insatsen och hur förklarar barnet det för andra? E B I C I CENTRUM

Familj och sociala relationer Barnets relationer till viktiga personer i familjen och nätverket Kamratrelationer För placerade barn: - Relationer till familjehemmet - Umgänge E B I C I CENTRUM

Socialt uppträdande Barnets förståelse av hur det uppfattas av omgivningen Utseende Kommunikation och uppträdande E B I C I CENTRUM

Förmåga att klara sig själv Dagligt liv; alltefter ålder och mognad ta ansvar för praktiska sysslor i hemmet, klädsel, fickpengar etc. Hantera risker; t ex i trafiken Delta i och möjlighet att kunna påverka vardagsbeslut i familjen E B I C I CENTRUM

Utbildning E B I C I CENTRUM BBIC Konsultationsdokument: Skola = PEDAGOGISK KARTLÄGGNING

KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR Stimulans Vägledning och gränssättning ELEVEN Stabilitet

E B I C I CENTRUM ELEVENS SOCIALA UTVECKLING delat ansvar hem och skola HEM SKOLA OMVÅRD AD UPP- FOSTRA U DERVIS I G

Vårdnadshavarnas ansvar E B I C I CENTRUM Vårdnadshavarnas ansvar ska belysas utifrån skolans mål att skapa goda möjligheter för elevens utveckling samt ett gott samarbete med hemmet. Mer ingående skolutredning av vårdnadshavarnas resurser och ansvar utöver vad som är befogat för arbetet med eleven i skolan bör av sekretess- och integritetsskäl inte utföras. OBS!

Vårdnadshavarnas ansvar E B I C I CENTRUM Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet

Exempel: Utbildning Grundläggande omsorg: Vårdnadshavarna håller regelbunden kontakt med förskolan eller skolan och deltar i utvecklingssamtal ser till att barnet/den unge sköter sina läxor E B I C I CENTRUM ser till att den unge har lämpliga läromedel/skoltillbehör medverkar till att barnet/den unge kan delta i skolutflykter, friluftsdagar samarbetar med skolan då barnet/den unge uppvisar behov av särskilt stöd för sin kunskapsmässiga, sociala och/eller emotionella utveckling

Utbildning E B I C I CENTRUM Säkerhetsaspekter: Vårdnadshavarna ser till att barnet/den unge kommer till och från skolan på ett säkert sätt ser till att agera mot eventuell mobbning i skolan

Utbildning E B I C I CENTRUM Känslomässig tillgänglighet: Vårdnadshavarna visar uppskattning när den unge gör framsteg i skolan stöder barnet/den unge om det uppstår svårigheter i skolan stöder barnet/den unge om den utsätts för trakasserier, mobbning eller rasism

Utbildning E B I C I CENTRUM Stimulans: Vårdnadshavarna uppmuntrar barnet/den unge att lära sig nya färdigheter visar intresse för, stödjer och uppmuntrar barnets/den unges skolarbete

Utbildning E B I C I CENTRUM Vägledning och gränssättning: Vårdnadshavarna har en positiv inställning till skolan är positivt inställd till skolans regler pressar inte barnet/den unge att prestera bra i skolan har förväntningar på barnets/den unges skolprestationer som är anpassade till dess förmåga ser till att den unge går i skolan regelbundet och inte skolkar kan styra den unges TV- och filmtittande, Internetanvändning, TV- och dataspelande

Utbildning E B I C I CENTRUM Stabilitet: Vårdnadshavarna är överens om hur den unge ska stödjas i skolarbetet ser till att förhållandena i hemmet är organiserade så att det är möjligt för den unge att klara skolgången

KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Hälsa HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Identitet ELEVEN Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet ELEV OCH MILJÖ Faktorer i hem och skola SKOLA OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens nätverk privata/professionella Elevens fritid Elevens sociala integrering Skolans resurser HEM OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser

Att koppla ihop triangeln E B I C I CENTRUM Elevens behov Vårdnadshavarnas ansvar Faktorer i elev och miljö hem och skola

Att koppla ihop triangeln RINGA IN SOMRÅDEN 2009-12-30 SIDAN 102

GÖR EN AVSTÄMNING MOT SKOLANS UPPDRAG 2009-12-30 SIDAN 103

GÖR EN BEDÖMNING AV AV STÖD FÖR ATT KLARA SKOLAN OCH FÖR SIN SOCIALA OCH EMOTIONELLA UTVECKLING (OCH HÄLSA) 2009-12-30 SIDAN 104

Skolans uppdrag E B I C I CENTRUM KUNSKAP Elevens skolarbete och studiesituation FOSTRAN Elevens social utveckling HÄLSA PSYKISK HÄLSA Elevens emotionella utveckling Skolarbete Kunskapsmål Motivation Relationer Ansvar Normer och regler Samarbete Trivsel Relationer Beteende Självbild

KUNSKAP E B I C I CENTRUM Kunskap Elevens behov inom området KUNSKAP omfattar i den skolsociala kartläggningen Elevens förmåga till inlärning och kunskapsmässiga utveckling utreds av pedagoger i en pedagogisk utredning/kartläggning. hur eleven klarar sitt skolarbete och elevens studiesituation i form av elevens relation till sina studier. Uppgifter finns att hämta inom behovsområde: Utbildning

KUNSKAP E B I C I CENTRUM Eleven klarar skolarbetet uppnår kunskapsmålen har motivation för skolarbetet har en bristande koncentration som försvårar inlärning

FOSTRAN Elevens sociala utveckling E B I C I CENTRUM Fostran Elevens behov inom området FOSTRAN Elevens sociala utveckling omfattar elevens relationer, ansvarstagande, förhållande till normer och regler samt samarbetsförmåga. Uppgifter finns att hämta inom behovsområde: Utbildning Förmåga att klara sig själv (Känslo- och beteendemässig utveckling)

FOSTRAN Elevens sociala utveckling E B I C I CENTRUM Relationer Eleven har goda kamratrelationer bemöter skolkamrater med hänsyn och respekt (oberoende av härkomst, kön och funktionsnedsättning) har goda relationer till vuxna i skolan har en nära relation till en vuxen i skolan bemöter vuxna i skolan med hänsyn och respekt

FOSTRAN Elevens sociala utveckling E B I C I CENTRUM Ansvar Eleven kommer i tid till lektioner på morgonen kommer i tid till lektioner efter rast är aktsam om skolans material är aktsam om skolans lokaler och utrustning tar ansvar för sitt skolarbete genom att; lämnar in skoluppgifter i tid har med sig nödvändigt material till lektionerna gör sina läxor/hemuppgifter

FOSTRAN Elevens sociala utveckling E B I C I CENTRUM Normer och regler Eleven har en god närvaro följer regler använder ett vårdat språk deltar i utflykter, läger, skolresor Samarbete Eleven lyssnar på vad andra säger samarbetar och tar ansvar i grupp hävdar sig i grupp tar initiativ i grupp arbetar helst ensam kan ta konstruktiv kritik har förmåga att hantera konflikter

PSYKISK HÄLSA Elevens emotionella utveckling E B I C I CENTRUM Psykisk hälsa Elevens behov inom området PSYKISK HÄLSA Elevens emotionella utveckling omfattar elevens trivsel, relationer och självbild. Uppgifter finns att hämta inom behovsområde: Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Identitet Socialt uppträdande Familj och sociala relationer

PSYKISK HÄLSA Elevens emotionella utveckling E B I C I CENTRUM Trivsel Eleven trivs i skolan känner sig trygg i skolan Relationer Eleven har en vän i skolan har en nära relation till en vuxen i skolan har kamrater i skolan har goda relationer till vuxna i skolan

PSYKISK HÄLSA Elevens emotionella utveckling E B I C I CENTRUM Relationer (forts.) Eleven är mobbad/ utsatt för kränkande behandling är mestadels ensam i skolan har någon att äta tillsammans med i matsalen deltar i idrotten utsätter andra för kränkande behandling är störande eller uppvisar bråkigt beteende i skolan har en vän på fritiden har kamrater på fritiden har en fritidssysselsättning får ta hem kamrater får träffa kamrater utanför skolan

PSYKISK HÄLSA Elevens emotionella utveckling E B I C I CENTRUM Självbild Eleven har ett gott självförtroende; tar eget ansvar uttrycker sina egna uppfattningar och argumenterar för dem tror på sin förmåga tror sig vara omtyckt törs göra annorlunda klarar motgångar vågar vara kritisk visar blygsel/ osäkerhet/ osjälvständighet 2009-12-30 SIDAN 115

PSYKISK HÄLSA Elevens emotionella utveckling E B I C I CENTRUM Eleven har en god självinsikt/självkännedom; har en realistisk självuppfattning är medveten om egna kunskapsbrister har egna förslag på åtgärder 2009-12-30 SIDAN 116

KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Hälsa HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Identitet ELEVEN Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet ELEV OCH MILJÖ Faktorer i hem och skola SKOLA OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens nätverk privata/professionella Elevens fritid Elevens sociala integrering Skolans resurser HEM OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser

Innehåll Skolsocial kartläggning E B I C I CENTRUM Anledning till skolsocial kartläggning Kartläggningens frågeställningar Kartläggningens genomförande Elev och Miljö faktorer i hem och skola Elevens behov Vårdnadshavarnas ansvar Skolans uppdrag Analys och bedömning Förslag på åtgärder/insatser

E B I C GÖR EN UTREDNINGSPLAN I CENTRUM ANGE FRÅGESTÄLLNING(AR) Hur ser frågeställningen/frågeställningarna ut med utgångspunkt från det du/eht vet om eleven? Vad ska den skolsociala kartläggningen ge svar på? VAR FINNS INFORMATION ATT HÄMTA? Vilka ska intervjuas? Observation? Tidigare dokumentation? Vilka behovsområden behöver kartläggas/utredas? Vilka områden i triangeln berörs av frågeställningen (arna)?

E B I C I CENTRUM INSAMLING AV INFORMATION Underlag för att få svar på frågeställningen/frågeställningarna STRUKTURERA INFORMATION Styrkor och svagheter Elevens behov Vårdnadshavarnas ansvar Faktorer i Hem och skola Elevens uppfattning Vårdnadshavarnas uppfattning Skolans uppfattning

E B I C I CENTRUM ANALYS OCH BEDÖMNING FÖRSLAG PÅ INSATSER... I syfte att eleven ska: klara skolan få stöd för sin sociala och emotionella utveckling (och hälsa) Frågeställningen (arna) ska besvaras i analysen Vilka behovsområden kan ringas in? Behovsområden kopplade till skolans uppdrag? Behov av stöd utom skolan?

Analys, bedömning och beslut i sociala utredningar Sammanvägning av olika perspektiv Forskning Barnets/ den unges önskemål och erfarenhet Barnets/ den unges bästa Beprövad erfarenhet Föräldrarnas önskemål och erfarenhet B Rasmusson 2009

Skolsocial kartläggning Var, när, hur? Syftet med en skolsocial kartläggning? Vad ska kartläggningen användas till? För vilka elever? Elever i skolsvårigheter eibss Rektor, Eht, EVK Syftet är att se vad som hindrar eleven att klara skolan och/eller elevens sociala och enmotionella utveckling Utredning inför upprättande av åtgärdsprogram, beslut om insatser Underlag för bedömning E B I C I CENTRUM av elevens behov av stöd för att klara skolan och för sin sociala och emotionella utveckling och hälsa) Hur får skolkuratorn uppdraget? Hur går kartläggningen till? Vilka områden kartläggs? Samtal Observation Tidigare ÅP, EVK, bilaga, etc Elevens behov Vårdnadshavarnas ansvar Faktorer i hem och skola

Avslutningsvis Värdegrunden är det centrala E B I C I CENTRUM B B I C BARNS BEHOV I CENTRUM

Grundprinciperna 1. Barn och unga i centrum 2. Teoretiska utgångspunkter - utvecklingsekologisk syn - andra teorier om barns och ungas utveckling 3. Likvärdiga möjligheter för alla barn 4. Samarbete med barn och deras familjer 5. Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser 6. Identifiera resurser och svårigheter 7. Insatser under utredningens gång 8. Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser 9. Kunskap och beprövad erfarenhet E B I C I CENTRUM

Barnets bästa Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) Genom en tydlig koppling till Barnkonventionen klargörs att barnets bästa ska vara utgångspunkten i all utbildning.

Barnets bästa och barnets röst Lag om stöd och skydd för unga (LBU) (SOU 2009:68) Att barnets bästa ska vara avgörande vid alla beslut enligt LBU. Betänkande av Barnskyddsutredningen (S 2007:149)

Triangeln EBIC (Elevens Behov I Centrum) Triangelsammanställning Beskrivning av vad som ryms under triangelns rubriker & skolans uppdrag Blankett Struktur för materialinsamling Blankett Mall för skolsocial kartläggning yvonne.wester@utbildning..stockholm.se E B I C I CENTRUM www.gothiaforlag.se www.socialstyrelsen.se Grundbok Barns behov I Centrum (BBIC) Barns Behov I Centrum (BBIC) Studiematerial, Formulär Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC SIDAN 128

KUNSKAP FOSTRAN HÄLSA Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Hälsa HÄLSA UPPFOSTRAN OMVÅRDNAD Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet VÅRDNADSHAVARNAS ANSVAR Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Identitet ELEVEN Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet ELEV OCH MILJÖ Faktorer i hem och skola SKOLA OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens nätverk privata/professionella Elevens fritid Elevens sociala integrering Skolans resurser HEM OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser