2018-01-21 Studiehandledning Teorier om lärande och individens utveckling Forskar-KPU distans (5 hp) DIG11K Vårterminen 2018 Kursansvarig: Jonas von Reybekiel Trostek Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Institutionen för pedagogik Frescativägen 54 Telefax: 08-15 83 54 och didaktik 106 91 Stockholm www.edu.su.se E-post: jonas.trostek@edu.su.se
Kontaktuppgifter Kursansvarig Jonas von Reybekiel Trostek (jonas.trostek@edu.su.se) Kursadministratör Susanne Wickman (susanne.wickman@edu.su.se) Canvas och Adobe Connect Lärplattformen Canvas används i kursen för information kring uppgifter och eventuella schemaförändringar. Se därför till att du har tillgång till Canvas innan du börjar kursen. Om du vill veta mer om hur Canvas fungerar finns en flertal guider på följande websida: https://community.canvaslms.com/community/answers/guides Utöver de två kursträffar som är campusförlagda så sker all undervisning på distans via Canvas och kommunikationsplattformen Adobe Connect. För dig som inte har använt Adobe Connect tidigare så kan det vara idé att bekanta dig med plattformen innan de schemalagda träffarna, så har du möjlighet att få ordning på tekniken i lugn och ro. Information om Adobe Connect hittar du på följande länk: http://www.meetings.sunet.se/guider.html Kursens upplägg och innehåll Kursen tar sin utgångspunkt i didaktisk, pedagogisk och psykologisk forskning om lärande och utveckling och behandlar behavioristiska, konstruktivistiska och kulturhistoriska/sociokulturella teorier och perspektiv om lärande och individens utveckling. Kursen behandlar också förutsättningar för individens lärande och utveckling i olika undervisnings- och lärmiljöer. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten ha förmåga att: urskilja och beskriva olika lärandeteorier och teoretiska perspektiv på individens lärande och utveckling, använda centrala teoretiska begrepp från kurslitteraturen för analys av lärandesituationer, samt argumentera för vad som hindrar och möjliggör lärande i en konkret undervisningssituation utifrån olika lärandeteorier och teoretiska perspektiv. Kurslitteratur Chomsky, N. (1967). A review of B. F. Skinner s Verbal behavior. In L. A. Jakobovits and M. S. Miron (Eds.), Readingsin the Psychology of Language. Finns tillgänlig på: https://chomsky.info/1967 / (Ca 37 s.) disessa, A. & Sherin, B. L. (1998). What changes in conceptual change? International Journal of Science Education, 20(10), 1155-1191. (Ca 36 s.) Halldén, O., Haglund, L. & Strömdahl, H. (2007). Conceptions and contexts: On the interpretation of interview and observational data. Educational Psychologist, 42(1), 25-40. (ca 15 s.) Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige, 17(3 4), 152 170. (Ca 18 s.) Finns tillgänglig via tidsskriftens hemsida: http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/issue/archive 2
Piaget, J. (1929). The child s conception of the world. Lanham: Rowman & Littlefield Publishers. (Introduktion och Part I. Realism, ca 168 s.) Pramling, N. (2006). `The clouds are alive because they fly in the air as if they were birds : A re-analysis of what children say and mean in clinical interviews in the work of Jean Piaget. European Journal of Psychology of Education, XXI(4), 453-466. (Ca 13 s.) Schoultz, J., Säljö, R. & Wyndhamn, J. (2001). Heavenly talk: Discourse, artifacts, and children s understanding of elementary astronomy. Human Development, 44, 103-118. (Ca 15 s.) Skinner, B. F. (1948). Verbal behavior. William James Lectures. Harvard University Press. Finns tillgänglig på: http://www.behavior.org/resources/595.pdf (Kap. 1 och 2, ca 36 s.) Säljö, R. (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups. (Kap 2) Finns tillgänglig som pdf på Canvas. Vosniadou, S. (1994). Capturing and modeling the process of conceptual change. Learning and Instruction, 4(1), 45-69. (Ca 25 s.) Vosniadou, S. (2007). The cognitive-situative divide and the problem of conceptual change. Educational Psychologist, 42(1), 55-66. (Ca 11 s.) Vygotsky, L. S. (1978). Mind in society. The development of higher psychological processes. Cambridge: Harvard University Press. (Introduction, kap 1 t.o.m. 6, afterword, ca 104 s.) Undervisningsformer Det övergripande syftet med undervisningen är att den ska vara ett stöd för dig då du utvecklar de förmågor som beskrivs i kursens förväntade studieresultat. Undervisningen sker i form av en introducerande föreläsning, litteraturstudier, inspelade diskussioninlägg och gruppdiskussioner via Canvas, Adobe connect och under campusträffarna. Till varje undervisningstillfälle förväntas du ha läst och satt dig in i den kurslitteratur som finns angiven i schemat. På så vis kommer du och dina kurskamrater att ha en gemensam grund att stå på vid de tillfällen ni arbetar tillsammans. De inspelade diskussionsinläggen berör de teoretiska perspektiv som behandlas i kursen och tar sin utgångspunkt i kurslitteratur. Du kan ta del av inläggen innan respektive gruppdiskussion. Inläggen är inte i första hand tänkta att summera all kurslitteratur, utan att lyfta frågor som kan vara relevanta att fundera över i ett didaktiskt sammanhang. Vad gäller gruppdiskussionerna så är de tänkta att fokusera på kurslitteraturen och den examinationsuppgift som du och de övriga kursdeltagarna kommer att skriva på under kursens gång (se instruktioner nedan). Varje grupp kommer att bestå av ca 5-6 deltagare. Varje grupp har med fördel kontakt även utanför de schemalagda kursträffarna, så se till att ni delar kontaktuppgifter redan i början av kursen. Som ett led i att strukturera diskussionerna kommer de i tur och ordning att fokusera på vart och ett av de teoretiska perspektiv på lärande och utveckling som kursen behandlar. Den sista träffen är bokat efter VFU:n och är tänkt att inkludera en s.k. kamratgranskning (peer-review) av de utkast till examinerande rapporter som ska lämnas in i slutet av kursen. Översikt Kursintroduktion och introducerande föreläsning Den 22 februari kl. 09.00-15.00. Campusförlagd träff vid KTH (lokal meddelas senare) Seminarium 1: Ett behavioristiskt perspktiv Det första seminarietillfället är asynkront och består i en skriftlig dialog mellan två grupper. I litteratur om undervisning har denna övning refererats till som take a stand och går i det här fallet ut på att den ena gruppen får i uppgift att argumentera för möjligheterna och potentialen i Skinners forskningsprogram, medan den andra gruppen argumenterar mot och istället pekar på begränsaningar och hinder. Textens omfång bör inte vara mer än ca 1 A4-sida. Respektive grupp publicerar sin text som ett inlägg i Canvas Diskussioner senast den 28 februari kl. 12.00. Därefter 3
ska den ena gruppen respondera på den andra gruppens text (och vice versa) senast den 2 mars (valfri tid) med föresatsen att formulera motargument (valfritt textomfång). Grupp 1 och 3 är för och grupp 2 och 4 är mot i det första inlägget. Grupp 1 och 2 responderar på varandras inlägg och grupp 3 och 4 responderar på varandras inlägg. Inför seminariet: Läs Skinner (1948); Chomsky (1967); Säljö (2015). Tot 73 s. Seminarium 2: Ett kognitivt perspektiv Grupp 1: Den 7 mars kl. 09.00-10.20. Grupp 2: Den 7 mars kl. 10.30-11.50. Grupp 3: Den 8 mars kl. 09.00-10.20. Grupp 4: Den 8 mars kl. 10.30-11.50. Inför seminariet: Läs Piaget (1929); Vosniadou (1994); disessa & Sherin (1998); Halldén, Haglund & Strömdahl (2007). Tot 244 s. Seminarium 3: Ett sociokulturellt perspektiv Samtliga grupper: Den 14 mars kl. 09.00-15.00. Campusförlagd träff vid KTH (lokal meddelas senare) Inför seminariet: Läs Vygotskij (1978); Jakobsson (2012); Pramling (2006); Schoultz, Säljö & Wyndhamn (2001); Vosniadou (2007). Tot. 161 s. V. 12-20: VFU. Gör observation. V. 21: Gör analys av observationsdata. Seminarium 4: Kamratgranskning av utkast till rapporter Grupp 1: Den 1 juni kl. 09.00-10.30. Grupp 2: Den 1 juni kl. 10.40-12.10. Grupp 3: Den 4 juni kl. 09.00-10.30. Grupp 4: Den 4 juni kl. 10.40-12.10. Inför seminariet: Distribuera ditt utkast till rapport till dina studiekamrater i seminariegruppen. Läs och granska två av dina studiekamraters utkast. Stöd i dina studier Om problem uppstår i dina studier är det viktigt att du på ett tidigt stadium kontaktar din lärare. Vid Stockholms universitet finns också möjlighet att, utöver den ordinarie undervisningen, få extra stöd i dina studier. Studie- och språkverkstaden Vid Studie- och språkverkstaden på Stockholms universitet kan du bl. a få hjälp med studieteknik och akademiskt skrivande. Studie- och språkverkstaden erbjuder både föreläsningar, seminarier och personlig handledning. Information om tjänster och kontaktuppgifter hittar du på: http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-språkverkstaden Studera med funktionsnedsättning Om du har en dokumenterad funktionsnedsättning, t.ex. dyslexi, har du möjlighet att få särskilt pedagogiskt stöd. Exempel på stödinsatser kan vara anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid eller teckenspråkstolkning. Det är ditt ansvar som student att kontakta kursens lärare 4
om viket stöd du behöver. Kontaktuppgifter och information om det stöd som erbjuds vid Stockholms universitet hittar du på: www.su.se/utbildning/studera-med-funktionsnedsattning Examination och betygsättning Examinationen är individuell och handlar om att samla in data lämpligtvis genom en observation under din VFU-period som du sedan analyserar med utgångspunkt i de teoretiska perspektiv på lärande och utveckling som kursen behandlar. Du beskriver utgångspunkterna, genomförandet och resultatet av din undersökning i en skriftlig rapport i akademisk genre. Rapporten kommer att fungera som underlag för examination i kursen. Du väljer själv vilken eller vilka frågeställningar som får styra din undersökning, men tänk på att det är i din rapport som du får chans att visa att du har nått kursens förväntade studieresultat! Ramar för rapporten Rapporten disponeras lämpligen med följande rubriker: (1) Inledning och syfte. (2) Teoretiska utgångspunkter. (3) Metod. (4) Resultat och diskussion. (5) Litteraturlista. Rapporten bör inkludera frekventa hänvisningar till kurslitteraturen enligt etablerat referenssystem. Rekommenderat omfång är ca. 2500-4000 ord, exklusive litteraturlista och eventuell titelsida. Vill du bifoga rådata kan denna läggas som bilaga och exkluderas det rekommenderade omfånget. Ange namn, födelsenummer och kurskod i ditt dokument. Inlämning Examinationen ska lämnas in på Canvas senast den 8 juni kl. 23.59 under Assignments i mappen Inlämning av examination. Spara dokumentet som Wordfil (.docx/.doc) eller PDF. Undvik andra filformat och komprimera heller inte filen detta kan medföra att vi inte kan öppna och bedöma din examination. Plagiat Att uppgiften är individuell innebär att din text ska vara en självständigt skriven text, som du själv har författat. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, sk. självplagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Vid SU kontrolleras texterna mot en databas. Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. 5
Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida www.su.se/regelboken. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden. Betyg På den individuella examinationen ges betygen A F (se betygskriterier nedan). Vid betyget Fx kan en komplettering göras enligt givna instruktioner i Mondos återkopplingsfönster inom sju arbetsdagar. Om inte kompletteringen inkommit inom sju arbetsdagar eller om examinationen efter komplettering inte bedöms motsvara kriterierna för ett godkänt betyg så kvarstår betyget Fx. Omexamination Om du inte lämnar in din rapport vid det ordinarie examinationstillfället eller får ett underkänt betyg (och inte blir godkänd vid en eventuell komplettering) så är du hänvisad till omexamination. Det är samma uppgift vid omexamination. Du mejlar din examination direkt till kursansvarig: jonas.trostek@edu.su.se. Notera vilken kurs examinationen avser i ditt mejl. Följande datum gäller för omexamination: Senaste inlämning för Omexamination 1 är den 10 augusti 2018 kl. 23.59. Senaste inlämning för Omexamination 2 är den 21 september 2018 kl. 23.59. Betygskriterier A: Utmärkt lärande och utveckling. Beskrivningen och jämförelsen är relativt nyanserad och inkluderar ett urval av teoretiska begrepp som är klart relevanta för den egna undersökningen. Beskrivningen och jämförelsen präglas vidare av en ansats till kritiskt förhållningssätt och har tydligt stöd i kursens litteratur. använda centrala teoretiska begrepp från kurslitteraturen för analys av en undervisningssituation. Datainsamlingen är klart relevant för och anpassat till den egna undersökningen och de teorier som inkluderas. Analysen präglas genomgående av självständighet, trovärdighet och närhet till de teoretiska utgångspunkterna. Argumentationen har ett tydligt stöd i kurslitteraturen och den egna beskrivningen av observationen. Vidare är argumentationen en ansats i att problematisera den undervisningssituation som studeras. skriva en rapport inom akademisk genre. Rapporten som helhet präglas av frekventa, väl valda anknytningar till kursens litteratur, vilket framgår av både innehåll och explicita referenser enligt ett etablerat referenssystem. Språket präglas av klarhet. Logiska övergångar mellan enskilda stycken och större avsnitt bidrar till att syftet förblir obestridligt genom rapportens alla delar. B: Mycket bra lärande och utveckling. Beskrivningen och jämförelsen är relativt utförlig och inkluderar ett urval av teoretiska begrepp som är relevant för den egna undersökningen. Beskrivningen och jämförelsen har tydligt stöd i kursens litteratur. använda centrala teoretiska begrepp från kurslitteraturen för analys av en undervisningssituation. Datainsamlingen är relevant för och anpassat till den egna 6
C: Bra undersökningen och de teorier som inkluderas. Delar av analysen präglas av självständighet och trovärdighet och genomgående finns en närhet till de egna teoretiska utgångspunkterna. Argumentationen har stöd i kurslitteraturen och egen data. Vidare visar argumentationen på en förmåga att se distinkta aspekter av den undervisningssituation som studeras. skriva en rapport inom akademisk genre. Rapporten som helhet präglas av frekventa anknytningar till kursens litteratur, vilket framgår av både innehåll och explicita referenser enligt ett etablerat referenssystem. Språket präglas av klarhet. Logiska övergångar mellan enskilda stycken och större avsnitt bidrar till en tydlig röd tråd genom rapportens alla delar. lärande och utveckling. Beskrivningen och jämförelsen inkluderar på ett relativt detaljerat och ingående sätt några olika aspekter av lärande och utveckling och inkluderar ett urval av teoretiska begrepp som till största del är relevant för den egna undersökningen. Beskrivningen och jämförelsen har stöd i kursens litteratur. använda centrala teoretiska begrepp från kurslitteraturen för analys av en undervisningssituation. Datainsamlingen går att relatera till den egna undersökningen och de teorier som inkluderas. Analysen relaterar till de teorier som kursen inkluderar. Argumentationen har till största delen stöd i kurslitteraturen och egen data. Vidare visar argumentationen på en förmåga att se olika aspekter av den undervisningssituation som studeras. skriva en rapport inom akademisk genre. Rapporten som helhet inkluderar frekventa referenser till kursens litteratur enligt ett etablerat referenssystem. Språket präglas till största del av klarhet. Mellan enskilda stycken och större avsnitt finns en någorlunda tydlig röd tråd. D: Tillfredsställande lärande och utveckling. Beskrivningen och jämförelsen är någorlunda tydlig och inkluderar teoretiska begrepp som är centrala för de teorier som kursen inkluderar. Beskrivningen och jämförelsen har stöd i kursens litteratur. använda centrala teoretiska begrepp från kurslitteraturen för analys av en undervisningssituation. Analysen relaterar till största del till de teorier som kursen inkluderar. Argumentationen har till största del stöd i kurslitteraturen och egen data. Vidare visar argumentationen på en förmåga att se någon uttalad aspekt av den undervisningssituation som studerats. skriva en rapport inom akademisk genre. Rapporten som helhet inkluderar flertal referenser till kursens litteratur som överensstämmer med ett etablerat referenssystem. Språk och disposition är i huvudsaktillfredsställande. E: Tillräckligt lärande och utveckling. Beskrivningen och jämförelsen inkluderar teoretiska begrepp som är centrala för de teorier som kursen inkluderar. Beskrivningen och jämförelsen har stöd i kursens litteratur. 7
använda centrala teoretiska begrepp från kurslitteraturen för analys av en undervisningssituation. Analysen är begriplig mot bakgrund av de teorier som kursen inkluderar. Argumentationen har till största del stöd i kurslitteraturen och egen data. Vidare relaterar argumentationen till den undervisningssituation som studerats. skriva en rapport inom akademisk genre. Rapporten som helhet inkluderar några referenser till kursens litteratur som överensstämmer någorlunda väl med ett etablerat referenssystem. Språk och disposition är tillräckliga för att det ska vara möjligt att förstå innehållet i rapporten och dess olika delar. Fx: Otillräckligt Betyget Fx ges om studenten i sin rapport inte visar på de förmågor som motsvarar kriterierna för ett godkänt betyg, men som genom en komplettering motsvarande max sju arbetsdagar bedöms kunna nå ett godkänt betyg (A-E). F: Helt otillräckligt Studenten visar inte på nedanstående förmågor och bedöms heller inte kunna visa på dessa genom en komplettering motsvarande max sju arbetsdagar: Urskilja, beskriva och jämföra olika lärandeteorier och teoretiska perspektiv på individens lärande och utveckling. Antingen saknas en beskrivning och/eller jämförelse av teorier eller så görs en beskrivning och/eller jämförelse som saknar stöd i kurslitteraturen och/eller som inte gör det möjligt att förstå vad som är de olika teoriernas särdrag. Använda centrala teoretiska begrepp från kurslitteraturen för analys av lärandesituationer. Antingen saknas en analys, eller så relaterar inte analysen till de centrala begrepp som kurslitteraturen inkluderar. Argumentera för vad som hindrar och möjliggör lärande i en konkret undervisningssituation utifrån olika lärandeteorier och teoretiska perspektiv. Antingen saknas argument för vad som hindrar och möjliggör lärande i den undervisningssituation som studeras eller så relaterar inte argumenten till de olika teorier kursen inkluderar. Skriva en rapport inom akademisk genre. I rapporten saknas referenser till kursens litteratur. Språket är oklart på ett sätt som gör att det är svårt att förstå vad studenten menar. Rapporten saknar logiska övergångar mellan enskilda stycken och/eller större avsnitt, vilket bidrar till att det är svårt att avgöra vad syftet med rapporten och dess olika delar är. Kursutvärdering Kursen utvärderas genom en digital enkät som blir tillgänglig vid kursens slut. Länk till kursutvärderingen läggs antingen ut på Canvas eller skickas på mejl till samtliga registrerade studenter. 8