Kan verkligen några enstaka prover representera ett helt område?

Relevanta dokument
Dataanalys kopplat till undersökningar

Del 2: Hantering och bedömning av data och osäkerheter

Klassning av förorenade jordmassor in situ. Information och råd

Grundläggande om riskbedömning

Sannolikhetsbaserad riskmodell för beräkning av riskreduktion - exempel från ett dioxinförorenat område

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Om att använda statistik vid förorenade områden. Tidigare arbeten. Upplägg. Målsättning. Syften och strategier vid miljötekniska

Förorenad mark på bilskrotar

Provtagning och avfallsklassning av fyllnadsjord Slump eller vetenskap?

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

Statistisk utvärdering av miljötekniska undersökningar i jord

Ändamålsenlig sanering i storstadsregioner en motor för teknikutveckling? Gabriella Fanger, Kemakta och Maria Sundesten, Golder Associates.

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Provtagning hur och varför?

Dioxinförorenade områden kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare åtgärder?

Vad är risk? Exempel misslyckande. Olika synsätt och möjligheter för undersökning och efterbehandling. Vad är riskbaserad beslutsanalys?

Metodik för mätning och utvärdering av PAH i porgas

Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.

Utvärdering av klassificering SÅGVERKSOMRÅDET

Sanering av Limhamnsläge, Malmö på rätt väg mot hållbar schaktsanering. Eleonore Andersson, Petra Brinkhoff & Malin Norin NCC Construction

Metodik för statistisk utvärdering av miljötekniska undersökningar i jord

The power of POM att använda passiva provtagare vid platsspecifik riskbedömning av PAH-förorenade områden

Platsspecifika riktvärden

Skydd av Markmiljö. Pär-Erik Back. Renare Marks seminarium i Visby, 9 oktober På säker grund för hållbar utveckling

Miljöteknisk markundersökning

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier

FÄRGAREN 3, F d kemtvätt på Bomgatan Studiebesök

Ankarsrum - Huvudstudie, Västervik

Åtgärdskrav vid In-situ sanering

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm

Riskbedömning platsspecifika riktvärden

Miljökontroll av omgivningspåverkan

Komplettering av anmälan om avhjälpandeåtgärd för föroreningar på kv. Tor i Vaggeryds kommun

Sundet, Torsö. Resultat från undersökningarna. Innehåll

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:

Kvalitetssäkring av ämnesdata för beräkning av hälsoriskbaserade riktvärden för förorenad mark

Miljöteknisk markundersökning och Riskbedömning nedan Nävekvarns Bruk

Före detta bensinstation Brånshult

Upptäckt av förorenade jordmassor med kvicksilver i fri fas EKA Bengtsfors Projektstatus rapport nr 6

Utbildningspaket Steg 2, Praktikfall 1 till 3

Floda Garveri, Kusebacka 2:1 (del av), Lerums kommun Efterbehandling av blyförorenade massor kring punkt 1106 Slutrapport

Nedläggning av bilskrot Västerås

Länsstyrelsens erfarenheter av förelägganden och undersökningar vad är rimligt att kräva inledningsvis?

G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING. Tingstorget, Botkyrka kommun

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

SCHARINSPROJEKTET CISTERNOMRÅDET A-OMRÅDET

Bohus Varv HUVUDSTUDIE. Undersökningar, riskbedömning och åtgärdsutredning. Thomas Holm SWECO

RAPPORT Haninge kommun Jordbromalm 6:2, Haninge kommun; Översiktlig miljöteknisk markundersökning


Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar?

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning

RISKBEDÖMNING OCH ÅTGÄRDSUT- REDNING FÖR KV. KILEN I RONNEBY KOMMUN Upprättad av: Per Sander Granskad av:

Åtgärdsplan. Förslag till avhjälpandeåtgärder på fastigheten Högsbo 37:1, Göteborg (f d Forbo Project Vinyl ABs fabriksområde)

Soil Security-konceptet applicerat på förorenad mark

Provtagning och analyser

STATUS OCH KOMMANDE ARBETEN

SYRENEN 1, NYBRO Översiktlig miljöteknisk markundersökning. Rapport Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand

Hantering av schaktmassor

Delrapport 5 Vansjö snickeri, Hedåker

PM Markföroreningar inom Forsåker

Referat från Nätverket Renare Marks workshop om Provtagningsstrategier

Riskbedömning, kv Enen

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

ÅTGÄRDSUTREDNING SYRENEN 4, LYCKEBY 2:27, VEDEBY 17:1 SAMT SKOLAN 2, LYCKEBY, KARLSKRONA KOMMUN

1. Vad kan du och din organisation göra för en ökad återanvändning av massor?

F D BOHUS VARV, HUVUDSTUDIE

VILLA FEHR, NÄTTRABY Miljöteknisk markundersökning och riskbedömning av föroreningssituationen

Checklista vid granskning och bemötande av

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Mark- och grundvattenundersökning av kv. Maskinisten

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö

Resultatrapport - Provtagning av ytvatten och sediment i Styrstad dike

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun

Kurs i riktvärdesmodellen

Varia 629. Förorenade områden Inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov 2011 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE

SANERING AV KV. GAMLA RÅDSTUGAN, NORRKÖPING

Strandstaden i Fagersanna

Något om efterbehandling och sanering

Avfallsklassning av förorenad jord Slump eller vetenskap?

Provtagningsstrategier för förorenad jord

Wescon Miljökonsult AB

ÅTGÄRDSUTREDNING SKOLAN 3 OCH 4, LYCKEBY, KARLSKRONA KOMMUN

Naturvårdsverkets generella riktvärden

Åtgärdsmål vid in-situ sanering Formulering och kontroll av mätbara åtgärdsmål

Kisaska - geokemiska egenskaper

Statens Vegvesen, Norge och Trafikverket, Sverige Geoteknikdagar, Oslo 4 5 maj TKGeo Slänt- och bankstabilitet. Tord Olsson

UPPDRAGSLEDARE THHM UPPRÄTTAD AV. Ingela Forssman

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH

Lägesrapport avseende förorenad mark Kallebäck 3:3, Göteborgs Stad

Arsenik vid Vällnora bruk riskvärdering och kommunikation. Celia Jones, Ida Lindén, Johan Eriksson.

Konsekvensanalys av storstadsspecifika riktvärden

Byggnad 1 Kontor/mäss

Sammanställning över erhållna resultat från pågående grundvattensanering inom fastigheten Svarvaren 14, Karlstad kommun.

Transkript:

Kan verkligen några enstaka prover representera ett helt område? Pär-Erik Back Statens geotekniska institut Medförfattare: Maria Carling, SGI Jenny Norrman, Chalmers På säker grund för hållbar utveckling

Bakgrund Provtagning görs i liten skala: Riskbedömning och åtgärder görs i större skala: Renare Mark Vårmöte 2017 2

Föredraget handlar om Hur kan man hantera skillnaden i skala? Hur många prov behöver man? Några korta exempel Avslutande råd Renare Mark Vårmöte 2017 3

Tillämpning av angreppssättet Alla problemställningar där en bestämd volym jord ska karakteriseras (Förstudie) Huvudstudie: riskbedömning Åtgärdsskede: klassning av massor Ej direkt tillämpbart då man söker efter något (tunnor, hotspot, fri fas-källa etc.) Renare Mark Vårmöte 2017 4

Provernas skala Enskilda prover i liten skala Analysprov Delprov, inkrement Prov från skruvborr Prov från provgrop 1. Statistisk parameter som representerar större skala 2. Samlingsprover i större skala Datamängdens representativa volym Renare Mark Vårmöte 2017 5

Beslutsskalan Extremfall Intag växter Akuttox Inandning damm Spridning till ytvatten Egenskapsområde, delområde SEV, schaktruta Exponeringsenhet, exponeringsskala (eng. exposure unit) Beslutsenhet (eng. decision unit) Renare Mark Vårmöte 2017 6

Exponeringsskalan Den skala som är representativ för riskerna vid objektet: Den minsta jordvolym som utgör en risk vid området. Haltvariationer inom exponeringsenheten är ointressanta ur risksynpunkt! Storleken på exponeringsskalan kan inte bestämmas exakt. Bedömningar krävs. Renare Mark Vårmöte 2017 7

Lösningen 1. Datamängdens representativa volym Beslutsskalan: Egenskapsområde, schaktruta, exponeringsenhet etc. 2. Tillräckligt bra representativitet (antal prover, antal inkrement) Renare Mark Vårmöte 2017 8

Hur svårt kan det vara? The simple practical question, What size of sample should I take?, is often posed to a statistician, and it is a question that is embarrassingly difficult to answer. Dennis V. Lindley Renare Mark Vårmöte 2017 9

Vad behöver man veta? Lämplig provtagningsstrategi beror på: Traditionell provtagning A. Exakt VAD vi vill undersöka (beslutsskalan) B. Variabilitet och heterogenitet C. Föroreningsnivån D. Konsekvenserna av att fatta fel beslut: 1. Felaktigt beslut att friklassa 2. Felaktigt beslut att sanera E. Hur allvarliga konsekvenserna av felbeslut är Värdefråga Faktafrågor Värdefråga Alla dessa aspekter har en koppling till skalan! Renare Mark Vårmöte 2017 10

Volym-varianseffekten Liten näve jord Skruvborr Renare Mark Vårmöte 2017 11

Hur många prov behövs? Antal prover Kommentar >100 Geostatistisk modellering av god kvalitet 30 Hög noggrannhet i skattad medelhalt 10 Måttlig noggrannhet i skattad medelhalt 5 Låg noggrannhet i skattad medelhalt 1 Skattad medelhalt oanvändbar i de flesta fall Renare Mark Vårmöte 2017 12

Klassning av massor Skruvborr 1 provpunkt CV = 2,0 i skruvborrskalan Verklig medelhalt = 1,5 RV ger: P(felaktig friklassning) 60 % Renare Mark Vårmöte 2017 13

Exempel 1: Every sample is a site (Hadley & Mueller, 2012) Riskbedömning Skalfrågorna ignoreras Behov av riskreduktion i tre punkter Åtgärd Bortgrävning av jordmassor runt tre punkter Renare Mark Vårmöte 2017 14

Exempel 2: Egenskapsområden A B Riskbedömning Två egenskapsområden, A och B. Storleken på A och B kontrolleras mot exponeringsskalan (beakta typ av risk) Medelhalt relevant för A och B. Inget behov av riskreduktion i omr. A. Ca 30 % av B överskrider riktvärdet. Skattad medelhalt < riktvärdet, dvs. inget behov av riskreduktion för B. Åtgärd Ingen åtgärd Renare Mark Vårmöte 2017 15

Avslutande råd Definiera tydligt beslutsskalan. Om beslutsskalan är stor: Kontrollera alltid exponeringsskalan. Definiera den volym proverna representerar. Blanda inte data som representerar olika skala. Volymvarianseffekten leder till felaktig CV, UCLM, percentiler... Om skalorna skiljer sig mellan riskbedömning och åtgärd: Tänk efter! Är det en bra strategi? Hur bör de mätbara åtgärdsmålen formuleras? Renare Mark Vårmöte 2017 16

Renare Mark Vårmöte 2017 17