Utvärdering av klassificering SÅGVERKSOMRÅDET

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av klassificering SÅGVERKSOMRÅDET"

Viktor Bengtsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Utvärdering av klassificering SÅGVERKSOMRÅDET

2 1 Bakgrund och syfte Vid utredningar av förorenade områden skall indelning i klasser av olika avfall göras enligt Avfallsförordningen (2001:1063). I förordningen finn två typer av klasser, farligt avfall (FA) och icke-farligt avfall. För att på ett tidigt stadie undersöka föroreningsgrad samt utbredning av dioxin och arsenik har en klassificering genomförts i området innan uppgrävning. 1.1 Klassning av arsenik och dioxin Enligt Naturvårdsverket används avfallsförteckningen till bilaga 2 i avfallsförordning (2001:1063) för att klassa avfall. Arsenik och tungmetaller Gällande konstruktionsmaterialet slaggsand som innehåller arsenik och konstruktionsmaterialet, erhåller följande klassning. (Ursprung av konstruktionsmaterialet är mest troligt en restprodukt från kopparframställning vid Rönnskärsverken före 1964.) Avfallskod: 17 Bygg- och rivningsavfall (även uppgrävda massor från förorenade områden) 1705 Jord (även uppgrävda massor från förorenade områden), sten och muddermassor * Jord och sten som innehåller farliga ämnen Annan jord och sten än den som anges i Enligt Uppdaterade bedömningsgrunder för föroreningar (Rapport 2007:01) Avfall Sverige (tidigare Bedömningsgrunder för förorenade massor RVF (2002) rekommenderas haltgränser för farligt avfall gällande arsenik till 1000mg/kg TS. (* markerar farligt avfall) Dioxin Gällande träskyddsmedel innehållande organiska klorföroreningar i form av polykloreradedibenso-paradoxiner och polyklorerade-dibensofuraner erhåller följande klassning. (Ursprung är mest troligt ofullständig förbränning av PCP pentaklorfenol vid träskyddsbehandling.) Avfallskod: 17 Bygg- och rivningsavfall (även uppgrävda massor från förorenade områden) 1705 Jord (även uppgrävda massor från förorenade områden), sten och muddermassor * Jord och sten som innehåller farliga ämnen Annan jord och sten än den som anges i Enligt Uppdaterade bedömningsgrunder för föroreningar (Rapport 2007:01) Avfall Sverige (tidigare Bedömningsgrunder för förorenade massor RVF (2002) rekommenderas haltgränser för farligt avfall gällande dioxin till 0,015 mg/kg TS ( ng/kg). (* markerar farligt avfall) Farligt Avfall Definition: Enligt 15 kap 1 MB, föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Avfallskategorierna finns angivna i bilaga 1 i avfallsförordningen (2001:1 063). Det avfall som hör till kategorierna finns förtecknade i bilaga 2. (Bygger på EU s Avfalls definition)

För att på ett tidigt stadie undersöka föroreningsgrad samt utbredning av dioxin och arsenik har en klassificering genomförts i området innan uppgrävning. 1.

3 2 Genomförande Genom att dela upp Sågområdet i mindre delområden erhålls en bild av föroreningsgraden för dessa delmassor. Dessa delmassor kallas även SEV (Selektiv Efterbehandlingvolym) och är i detta fall ( B* L*0,5m Djup), alltså 50 m 3 per behandlingsvlym. För att klassificera denna enhetsvolym delas den upp grovt i fyra mindre delar; NV(nordväst), NO(nordost), SV(sydväst) och SO(sydost). Det är i dessa som provtagningen genomförs. Ett borrhål per väderstrecksområde och prov tas varje 0,5 meters samt extraprover då det finns misstanke om ovanlig lukt eller tydliga förändringar i jordmatrisen. Provtagning genomförs med hjälp av borrprovtagning (skruv). SV NV SO NO 0.5m Figur 1. 3D-illustration av SEV (Selektiv Enhetsvolym). Med en yta på 100 m 2 och djup 0,5 bildar NV NO SV SO Figur 2. 2D-illustration av SEV (Selektiv Enhetsvolym). Med en yta på 100 m 2 och djup 0,5 bildar 50 m 3 per SEV.

För att klassificera denna enhetsvolym delas den upp grovt i fyra mindre delar; NV(nordväst), NO(nordost), SV(sydväst) och SO(sydost). Det är i dessa som provtagningen genomförs.

4 3 Resultat från statistisk analys Ett antal provtagningar genomfördes i syfte att statistiskt redovisa korrelationen mellan ett generalprov, dvs ett samlingsprov från hela SEV-massan jämför t med de fyra delmassornas (NV,NO,SV,SO). Följande är en sammanställning på detta för arsenik och dioxin. Tabell 1. Statistisk analys för klassificering av arsenik inom Sågverksområdet. ID Delprover s VK NV NO SV SO Generalprov (GP) StdAv med GP VK (CV) inom GP B13a 7,68 8,88 30, ,5 11,94 0,58 B13b 9,19 5,89 28,8 24,9 10,3 13,86 1,35 B13c 13,6 12,3 23,3 21,2 20 6,13 0,31 C15a 15,8 30,4 27,1-20,9 7,18 0,34 C15b 5,74 30,5 10,1-20,1 11,75 0,58 C15c 15,6 16,8 18,6 18,7 20,4 3,75 0,18 CA14a ,5 19,8 19,5 94,7 141,81 1,50 CA14b 27,4 25,3 9,39 10,9 21 9,94 0,47 CA14c 63,9 39, ,7 35,8 21,43 0,60 CB7a 22,2 25,2 29,8 26,6 29,7 5,36 0,18 CB7b 29,7 25,8 33,5 23,5 27,8 4,42 0,16 CB7c - 21,3 15,8 11,9 14,4 4,31 0,30 D11a 11,2 9,99 7,27 12,3 8,2 3,16 0,38 D11b 20,9 85,1 9,64 8, ,61 1,64 D11c 19,5 31,5 10,6-14,8 10,31 0,70 E9a 0,359 0,58 1,02 0,204 0,368 0,41 1,11 E9b 463 2, , ,09 1,98 E9c , , ,49 1,23 Medelvärde CV in om GP 36,276 39,50 0,75 Medelfelet i ett generlaprov bestående av fyra samlingsprover 19,75 75% *Observera att vid beräkningarna ovan har generalprovets uppmätta halt används istället för medelvärdet av de fyra delproverna. s (standardavvikelse) - mått på den genomsnittliga avvikelsen i aktuell enhet VK (varietionskoefficient) - normaliserad standardavvikelse. Olika skalor jämförbara Dessa värden kan jämföras med en liknande klassning i Johannelund, Stockholm där variationskoefficienten för tungmetaller samt arsenik ligger mellan %. I Johannelund fallet användes provgropar istället för grävare vilket kan göra klassningen en aning mer tillförlitlig. Enligt uppgifter och samtal från Per-Erik Bäck på SWECO Environmental i Stockholm är dessa värden de man kan förvänta sig av en liknande klassificeringsmetod. Hänsyn bör givetvis tas till de intervaller man rör sig i och vad som eftersträvas och i slutändan handlar det om resursbegränsningar och prioriteringar. Några riktvärden på statistik som visar om en klassificeringsmetod är godkänd eller icke finns dock inte framtaget i dagsläget. Som alltid inom sådana situationer utförlig dokumentation samt god kommunikation med tillsynsmyndigheten viktigt.

ID Delprover s VK NV NO SV SO Generalprov (GP) StdAv med GP VK (CV) inom GP B13a 7,68 8,88 30,4 26 20,5 11,94 0,58 B13b 9,19 5,89 28,8 24,9 10,3 13,86 1,35 B13c 13,6 12,3 23,3 21,2 20 6,13 0,31 C15a

5 Tabell 2. Statistisk analys för klassificering av dioxin inom Sågverksområdet. ID Delprover s VK NV NO SV SO Generalprov (GP) StdAv med GP VK (CV) inom GP A2a ,65 0,48 A2b ,65 0,85 A2c ,53 0,30 A6a ,01 0,95 A6b ,31 0,89 A6c ,69 11,72 A6d ,27 0,82 B6a ,87 1,51 B6b ,38 1,75 B6c ,95 0,67 B6d ,40 1,56 CA8a ,82 1,17 CA8b ,74 1,34 CA8c ,07 0,57 CA8d ,93 1,32 CC2a ,01 0,93 CC2b ,75 0,71 CC2c ,18 1,23 CD10a ,07 1,00 CD10b ,07 7,82 CD10c ,87 1,76 CE4a ,56 1,23 CE4b ,57 0,75 CE4c ,47 1,31 Medelvärde CV in om GP 440,96 518,24 1,78 Medelfelet i ett generlaprov bestående av fyra samlingsprover 32,39 178% *Observera att vid beräkningarna ovan har generalprovets uppmätta halt används istället för medelvärdet av de fyra delproverna. Även dessa värden kan jämföras klassningen i Johannelund, Stockholm där variationskoefficienten för dioxin ligger mellan %. I Johannelund fallet användes provgropar istället för grävare vilket kan göra klassningen en aning mer tillförlitlig. (Enligt uppgifter och samtal från Per-Erik Bäck på SWECO Environmental i Stockholm är dessa värden de man kan förvänta sig av en liknande klassificeringsmetod).

304,01 0,95 A6b 5700 1700 1100 150 2900 2587,31 0,89 A6c 600 370 2000 220 98 1148,69 11,72 A6d - 230 2000 150 1100 907,27 0,82 B6a 68 31 160 7 47 70,87 1,51 B6b 4100 410 69 1900 1100 1930,38 1,75 B6c

6 Tabell 3. Analys av mängder för arsenik. Totalt sex antal analyserade SEV. Antal kubik (m 3 ) % Totala antalet kubik Mängd korrekt ,3 Mängd klassade "fel" med GP ,7 Av dessa125 m 3 felklassningar Klassad farlig som "borde vara" friklassad 75 60,0 Friklassad som "borde va" farlig 50 40,0 Tabell 4. Analys av mängder för arsenik. Totalt sex antal analyserade SEV. Antal kubik (m 3 ) % Total kubik 1162,5 100 Mängd korrekt 787,5 67,7 Mängd klassade "fel" med GP 412,5 35,5 Av dessa 412,5 m 3 felklassningar Klassad farlig som "borde vara" friklassad 212,5 51,5 Friklassad som "borde va" farlig ,5 Kommentarer Enligt värden ovan samt samtal med SWECO (Per-Erik Bäck, Environmental i Stockholm ) är resultaten tillräckliga för att fortsätta använda denna klassificeringsmetod.

Friklassad som "borde va" farlig 50 40,0 Tabell 4. Analys av mängder för arsenik. Totalt sex antal analyserade SEV.

7 Skellefteå kommun, Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: Hemsida:

Relevanta dokument

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning

2009-12-14 BILAGA 13 Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning Scharins industriområde (Fas 2) Christer Svensson Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning 1 Inledning I dokumentet