Ambulanspersonalens erfarenheter av att träna HLR

Ambulanspersonalens erfarenheter av att träna HLR En empirisk studie The ambulance staff s experience of practicing CPR An empirical study Gabriella Backman Elin Johansson Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad, Sjuksköterskeprogrammet Grundnivå 15 hp Anna Abelsson och Anna Willman Lillemor Lindvall 2016-04-06

SAMMANFATTNING Titel: Ambulanspersonalens erfarenheter av att träna HLR. The ambulance staff s experience of practicing CPR Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för hälsovetenskaper Ämne: Omvårdnad Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Gabriella Backman, Elin Johansson Handledare: Anna Abelsson, Anna Willman Sidor: 27 Nyckelord: HLR Ambulans klinisk kompetens Introduktion: Vanligaste orsaken till hjärtstopp är hjärt-kärlsjukdom. Den viktigaste åtgärden vid hjärtstopp är hjärt-lungräddning. Sjuksköterskan har ansvar att tillgodose patientens vårdbehov och kunna möta anhöriga vid hjärtstopp. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av att träna HLR vid varje arbetsskift i sex månader. Metod: Kvalitativt design med semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av intervjuguide. Totalt deltog 18 ambulanspersonal. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisar två kategorier, självinsikt och motivation med underkategorier, omvärdera tidigare erfarenheter, att vilja förbättras och ökad trygghet. Deltagarna hade positiva erfarenheter efter att de tränat HLR kontinuerligt. Deltagarna kom till insikt att de behövde förändra någonting och blev motiverade till att förbättras. Deltagarna ansåg sig tryggare i utförandet av HLR efter regelbunden träning. Slutsats: Genom regelbunden träning kan kunskapen i HLR upprätthållas och möjligheten ökar att fler liv kan räddas.

Innehållsförteckning Introduktion... 4 Hjärtstopp... 4 Hjärt-lungräddning... 5 Sjuksköterskans ansvar för omvårdnad... 5 Tidigare forskning... 7 Problemformulering... 7 Syfte... 8 Frågeställning... 8 Metod... 9 Urval... 9 Datainsamlingsmetod och genomförande... 9 Dataanalys... 10 Forskningsetik... 11 Resultat... 12 Självinsikt... 12 Omvärdera tidigare erfarenheter... 13 Motivation... 14 Att vilja förbättras... 14 Ökad trygghet... 15 Diskussion... 16 Resultatdiskussion... 16 Metoddiskussion... 17 Klinisk betydelse... 19 Förslag till fortsatt forskning... 19 Slutsats... 20 Referenslista... 21 Bilagor

Introduktion Hjärtstopp orsakas oftast av akut hjärtsjukdom och är ett livshotande tillstånd. Hjärtat slutar plötsligt pumpa blod till kroppen vilket leder till syrebrist i organ och vävnader. Hjärnan, som är mest känslig för syrebrist, tar snabbt stor skada (Strand 2015). Årligen drabbas ungefär 10 000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus (Strand 2015). Enligt Herlitz (2015) påbörjades hjärt-lungräddning hos 5127 personerna som drabbats av hjärtstopp. HLR är en viktig omvårdnadsåtgärd som påverkar chansen att överleva ett hjärtstopp (Hasselqvist- Ax et al. 2015; Meaney 2013), trots det är överlevnaden 2015 efter en månad endast 11 % (Herlitz 2015). För 15 år sedan överlevde enbart 4 % av personerna som fick HLR (Herlitz 2015). Enligt Hasselqvist-Ax et al. (2015) och Herlitz (2015) har flera faktorer bidragit till ökningen av överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus. Kedjan som räddar liv handlar om fem punkter som är livsavgörande för personen som drabbats av plötsligt hjärtstopp. Tidigt larm till 112, påbörjad HLR, defibrillering, avancerad HLR och vård efter hjärtstopp är de fem livsavgörande insatserna (Herlitz 2015). Hjärtstopp I hjärtats högra förmak skapas elektriska impulser från sinusknutan (Jacson 2010). De elektriska impulserna skickas ut i hjärtmuskeln via retledningssystemet. För varje impuls sinusknutan skickar ut drar hjärtmuskeln ihop sig och pumpar runt blodet i kroppen, hjärtats normala rytm kallas för sinusrytm (Jacson 2010). När hjärtats normala rytm inte fungerar på grund av elektrisk instabilitet, arytmi, uteblir blodtillförseln till kroppens vävnader då hjärtat förlorat pumpförmåga (Strand 2015). Hjärtstopp debuterar vanligtvis med kammarflimmer, det innebär ett elektriskt kaos. När hjärtats energidepåer har tagit slut övergår arytmin till asystoli där ingen elektrisk aktivitet förekommer. Kort efter ett hjärtstopp förlorar personen puls, andning och medvetande. Vanligaste orsaken till hjärtstopp är akut hjärtsjukdom (Strand 2015). Hjärtkärlsjukdom klassas som ett folkhälsoproblem och är den vanligaste dödsorsaken i Sverige (Falkstedt & Stjernschantz Forsberg 2015). Hos äldre personer är dominerande orsak till hjärtstopp enligt Strand (2015) åderförkalkning, hjärtinfarkt och kärlkramp. Hos yngre är orsaken oftast okänt hjärtfel. När någon drabbats av hjärtstopp är det livsavgörande att räddningsinsatser sätts in omedelbart (Strand 2015). 4

Hjärt-lungräddning Vid hjärtstopp är den viktigaste behandlingen HLR och hjälp av hjärtstartare. Det är en livsavgörande insats som bör starta snabbt för att minska skadorna i organ och vävnader (Hasselqvist-Ax et al. 2015). Utan HLR minskar chansen att överleva med 10 % per minut (Gong et al. 2015; Herlitz 2015; Strand 2015). För att bryta den elektriska instabiliteten och återföra sinusrytm skickar hjärtstartaren ut en strömstöt, defibrillering (Gong et al. 2015). Kammarflimmer går att defibrillera då det finns elektrisk aktivitet. Asystoli går inte att defibrillera, med hjälp av bröstkompressioner kan hjärtat återfå rytm som är defibrillerbar (Herlitz 2015). Adekvat HLR-kvalitet syftar till korrekt djup och takt av kompressioner, rätt placering av händerna samt inblåsningar av rätt styrka och syremängd (Resuscitation Council UK 2015). Enligt Wikström (2012) kan HLR av adekvat kvalité likställas med 30 % av ett friskt hjärtas pumpförmåga. Riktlinjer för vuxen-hlr år 2016 syftar till att placera två händer i mitten av bröstet och komprimera 100-120 kompressioner per minut (Perkins et al. 2015). Bröstkorgen ska efter kompressionen återgå till normalt läge innan nästa kompression. Djupet av kompressionen skall vara 5-6 centimeter. Enligt riktlinjer skall 30 kompressioner utföras följt av 2 inblåsningar. Hakan skall med hjälp av två fingrar vinklas bakåt för att skapa fri luftväg. Patientens näsa bör förslutas och bröstkorgen höjas vid inblåsning (Perkins et al. 2015). Riktlinjer för HLR syftar till att förenkla klinisk praxis, förbättra utbildning samt resultat av HLR (Resuscitation Council UK 2015). Resuscitation Council UK (2015) visar uppdaterad information rörande riktlinjer och kvalitén för HLR som ska upprätthållas. Publicerat material av nya och reviderade behandlingsrekommendationer innebär inte att den nuvarande vården är ineffektiv, endast att utveckling ständigt pågår (Resuscitation Council UK 2015). Sjuksköterskans ansvar för omvårdnad Sjuksköterskan har som ansvar att anpassa vården efter individen för att möta vårdbehovet (Ekebergh 2015). Sjuksköterskan ska utifrån patientens problem och behov lindra lidande och främja hälsa. Utifrån ett humanistiskt förhållningssätt ska sjuksköterskan visa medmänsklighet bevara patientens och närstående värdighet (Ekebergh 2015). Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2014) ska sjuksköterskan ha ett etiskt förhållningssätt, där alla människor har rätt till lika vård oavsett fysiska eller psykiska förutsättningar. Sjuksköterskan har ett yrkesansvar att omvårdnadsarbetet utförs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet 5

samt aktuella riktlinjer oh författningar. Sjuksköterskan förväntas bemöta patient och närstående på ett omsorgsfullt sätt (Svensk sjuksköterskeförening 2014). Mötet mellan patient och sjuksköterska i ambulansen beskrivs som kort (Berntsson & Hildingh 2012). Trots det har sjuksköterskan möjlighet att etablera god relation med patienten. Sjuksköterskan skaffar information om situationen och patienten både på väg till larmet och på olycksplatsen (Berntsson & Hildingh 2012). Dahlberg och Wireklint Sundström (2010) belyser vikten i att etablera en kontakt med patienten, på det sättet kan vårdpersonalen överblicka situationen och ge patienten en känsla av delaktighet. Patientens egna reflektioner kan användas som viktig information i bedömningsunderlaget samt underlätta individanpassad vård. Om situationen på plats inte öppnar upp för dialog med patienten kan anhöriga vara en bra källa till information. Andra sätt att identifiera patientens behov av omvårdnad kan till exempel vara kontroll av vitala parametrar och smärtskattning (Dahlberg & Wireklint Sundström 2010). Utifrån patientens behov planeras och genomförs omvårdnadsåtgärder. Det kan handla om att ta av blöta kläder och ta på en filt, ge smärtlindring eller utföra HLR. I en kaotisk situation kan det vara tillräckligt att beröra personen för att ge känsla av lugn och trygghet. (Berntsson & Hildingh 2012; Dahlberg & Wireklint Sundström 2010). Både ambulanspersonal och anhöriga påverkas för det mesta positivt av att anhöriga deltar vid HLR (Jabre et al. 2013). För sjukvårdspersonalens del var det inte stressande, eller påverkade resultatet negativt att anhöriga var närvarande. Det kunde tvärt om ses som en tillgång då anhöriga kunde vara till stor hjälp för att få en uppfattning om patienten. Utifrån den anhörigas perspektiv bidrog deltagandet till mindre stress och oro, jämfört med att inte delta. Enligt Jabre et al. (2013) gavs det då även en chans till ett respektfullt farväl om återupplivningsförsöket misslyckades. Sjuksköterskans ansvar är att sträva efter att göra gott, icke skada, respektera patientens autonomi och bemöta patienten rättvist. I en vårdsituation kan etiska dilemman uppstå där det är svårt att bedöma vad som är ont eller gott (Beauchamp & Childress 2001). Vid ett återupplivningsförsök är det viktigt att sjuksköterskan tar hänsyn till patientens religiösa, kulturella och existentiella behov (Barbara et al. 2004). Ambulanspersonalen har att förhålla sig till de aktuellan riktlinjer samt patient- och anhörigas önskemål i frågan om hur länge, eller till och med om HLR ska utföras (Engström & Larsson 2012). Ambulanspersonalen belyste vikten av att ta hand om anhöriga eller de som bevittnat 6

hjärtstoppet, så att händelseförloppet blir så värdigt som möjligt, både för patient och anhörig (Engström & Larsson 2012). Tidigare forskning Tidigare forskning har visat att implementering av HLR-riktlinjer inte är tillräckliga och resultat vid HLR-träning är undermåliga (Abelsson et al. 2014). Det kan vid en reell HLRsituation påverka vårdkvalitén för patienten (Abelsson et al 2014). Tidigare forskning visar även att det finns brister mellan riktlinjer och kliniskt arbetssätt som leder till att patientsäkerheten inte upprätthålls (Ebben et al. 2013). För att förbättra patientens förutsättningar till överlevnad och personalens omhändertagande krävs utveckling samt forskning inom ämnet (Engström & Larsson 2012; Perkins 2013). HLR-träning som utförs på en docka som är kopplad till en monitor visar bland annat kompressionsdjup, korrekt handposition, kompressionshastighet och ventilationsvolym (Smart et al. 2015). Monitorn ger återkoppling audiovisuellt och mäter HLR-kvalité. Kontinuerlig HLR-träning med återkoppling i ett iscensatt scenario har förbättrat kvalitén av utförd HLR (Smart et al. 2015). Personalen kan genom regelbunden träning och utbildning rädda fler liv och känna trygghet i att fatta rätt beslut (Engström & Larsson 2012). Att reflektera över situationen genom diskussion och återkoppling efter ett hjärtstopp var ytterligare ett sätt för ambulanspersonal att utveckla sin kompetens (Engström & Larsson 2012). Sökning i cinahl och pubmed med sökorden CPR, ambulance och clinical competence visar att HLR-området i stort är beforskat. Inom den prehospitala akutverksamheten finns endast ett tiotal studier publicerade, fåtal kvalitativa studier är i fokus. Problemformulering Hjärtstopp orsakas oftast av akut hjärtsjukdom. Det är ett livshotande tillstånd då hjärnan snabbt tar stor skada av syrebristen. Tiden mellan hjärtstopp och HLR är livsavgörande. För varje minut utan HLR minskar chansen att överleva med 10 %. Att reflektera över situationen genom diskussion och återkoppling efter ett hjärtstopp är ett sätt för ambulanspersonalen att utveckla sin kompetens. Ambulanspersonalens HLR-kunskap höll inte önskad kvalité, om kvalitén höjs kan fler personer överleva hjärtstopp. Genom att ta del av personalens egna erfarenheter vid HLR-träning kan behov identifieras, vilket kan leda till ökad HLR-kvalité och ett säkrare omhändertagande av patienten vid hjärtstopp. 7

Syfte Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av att träna HLR vid varje arbetsskift under sex månader. Frågeställning Vad innebär det för ambulanspersonalen att träna HLR kontinuerligt? 8

Metod Denna studie ingår som ett delarbete i ett HLR projekt vid Karlstads universitet. Projektet involverade tre delarbeten som genomfördes parallellt under kursen Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Respektive studentpar genomförde intervjuer med sex personer. Examensarbetet genomfördes med en kvalitativ ansats för att skaffa fördjupad kunskap inom specifikt kontext (Billhult & Henricsson 2012; Polit & Beck 2012). I detta examensarbete för att skaffa fördjupad kunskap om ambulanspersonalens erfarenheter av att träna HLR kontinuerligt. Datainsamlingen har skett genom intervjuer och datamaterialet har analyserats med en innehållsanalys av Polit och Beck (2012). Urval I denna studie deltog 18 ambulanspersonal med ett strategiskt urval. Fördelningen var 8 kvinnor och 10 män mellan 31-57 år. Utbildningsnivåerna på deltagarna var två ambulanssjukvårdare, fem sjuksköterskor och elva specialistutbildade sjuksköterskor med inriktning mot ambulanssjukvård. Arbetslivserfarenhet från akutsjukvård på sjukhus varierade mellan 0-14 år (medelvärde 4 år). Arbetslivserfarenhet inom ambulanssjukvård varierade mellan 2-36 år (medelvärde 15 år). Inklusionskriterier för att delta i studien innebar att deltagarna var ambulanspersonal som hade deltagit i ett HLR-projekt (Smart et al. 2015). Projektet innebar att ambulanspersonalen hade tränat två minuters HLR på vuxen- och barn docka under varje arbetspass i sex månader. Datainsamlingsmetod och genomförande Semistrukturerade intervjuer genomfördes under februari 2016, 1 år efter avslutad HLRträning. Intervjuerna spelades in och varade mellan 13-34 minuter. En intervjuguide med frågor användes vid samtliga intervjuer (se bilaga 1). För att testa frågornas validitet genomfördes sex pilotstudier och förändringar gjordes i intervjuguiden. Pilotstudierna inkluderades inte i resultatet. Fyra öppna frågor ställdes under intervjuerna utifrån syftet, berätta om en situation du upplevde positiv när du tränade HLR, berätta om en situation du upplevde negativ när du tränade HLR, hur upplevde du att det fungerade att arbete enligt HLR-riktlinjerna, och hur upplevde du HLR-träningen som helhet? Följdfrågor ställdes för att fördjupa deltagarnas svar i form av kan du förklara, kan du ge exempel, och kan du berätta 9

mer? Intervjuerna lyssnades av och transkriberades ordagrant av respektive studentpar. Datamaterialet från de 18 deltagarna delades inom HLR-projektet och har använts i alla tre delarbeten, inga obehöriga har haft tillgång till materialet. Dataanalys Insamlad data analyserades enligt Polit och Beck (2012) innehållsanalys. Det transkriberade materialet lästes noggrant av båda författare ett flertal gånger för att säkerställa tillförlitligheten, samt att nå en förståelse till innehållet (Krippendorff 2012). Materialet lästes med ett öppet sinne för att ge möjlighet att se genom det som redan var känt och reflektera över den text som neutralt kunde tolkas (Krippendorff 2012). Meningsenheter som svarade på syftet markerades med färgpennor och anteckningar fördes. Meningsenheterna lästes ytterligare för att sedan diskutera författarnas olika tolkningar. Därefter klipptes meningsenheterna ut och bildade koder som härstammade ur meningsenheterna. Koderna användes som stöttning för att tydliggöra förhållandet till texten genom skillnader och likheter. Koderna låg till grund för skapandet av underkategorierna och därefter sortera in i kategorier (Polit & Beck 2012). När analysen var genomförd lästes materialet i relation till kategorierna. Underkategorierna överensstämde med kategorierna. Relevansen av resultatet kontrollerades slutligen genom sambandet mellan syfte och kategorierna. Följande kategorier bildades, Självinsikt och motivation samt underkategorierna, omvärdera tidigare erfarenheter, att vilja förbättras och ökad trygghet. (Se tabell 1). Tabell 1. Exempel på analysprocess Meningsbärande enhet Underkategori Kategori Vi tyckte vi kunde det så bra egentligen, Omvärdera tidigare Självinsikt så vi hade nog inte sett att vi skulle förbättra oss så mycket som vi fick reda på erfarenheter Ja då ville man ju bli bättre givetvis, man Att vilja förbättras Motivation ville ju hela tiden slå sig själv Alltså jag trodde ju att jag kunde och det man gör är ju bra men nu vet jag ju. Jag vet att jag gör rätt Ökad trygghet 10

Forskningsetik En etisk bedömning behövde inte genomföras enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor, då deltagarna inte ansågs vara i en utsatt position (SFS 2003:460). Innan intervjuerna fick deltagarna skriftlig samt muntlig information angående de rättigheter deltagarna hade. Deltagarna hade rätt att avbryta intervjun utan att förklara varför. Deltagarna fick information om syftet, att intervjun spelades in, samt att deltagarnas identitet inte kan urskiljas i intervjumaterialet. Deltagarna befann sig i en miljö de var vana vid samt fick bestämma tid och plats för intervjun. Studien följer etiska principer som överensstämmer med Helsingforsdeklarationen och omvårdnadsforskning i Norden angående anonymitet, integritet samt att värna om individens hälsa (Northern nurses federation 2003; World Medical Association [WMA] 2015). Vid genomförandet av intervjuerna mottog författarna muntligt medgivande från deltagarna. I data som samlades in ansvarade författarna över att skydda deltagarnas anonymitet och integritet genom att avidentifiera materialet. 11

Resultat Resultat beskriver ambulanspersonalens erfarenheter av att träna HLR vid varje arbetsskift under sex månader. I resultatet framkom två kategorier och tre underkategorier. Kategorierna självinsikt och motivation innehåller underkategorierna omvärdera tidigare erfarenheter, att vilja förbättras och ökad trygghet. (Se Figur 1). Kategorierna presenteras tillsammans med citat från intervjuerna med syfte att förtydliga erfarenheterna ambulanspersonalen beskrivit. Omvärdera tidigare erfarenheter Självinsikt Motivation Att vilja förbättras Ökad trygghet Figur 1. Översikt kategorier och underkategorier Självinsikt Deltagarna insåg vid HLR-träningen att det fanns brister i deras HLR-utförande exempelvis, kompressionerna hade felaktig takt eller djup. Många uttryckte att de blev förvånade över resultatet till en början. Deltagarna trodde de kunde HLR bättre än testresultatet visade: man trodde man kunde någonting bra, men sedan visade det sig att man inte var så bra som man trodde och att det är viktigt att träna på det man tror sig vara bra på. Deltagarna beskrev att de fick en insikt, att de tidigare haft en övertro på sin förmåga att utföra HLR. När de nya dockorna presenterades var det en revolutionerande känsla och erfarenhet för deltagarna. Tidigare utrustning hade inte givit lika detaljerad återkoppling av HLR-genomförandet. Personalen berättade att återkopplingen som gavs var ett bra sätt att komma till insikt för att de då kunde korrigera sina misstag omedelbart: man tror sig kunna HLR, och det kan vi ju, men det fanns så mycket att förbättra. 12

Deltagarna beskrev hur de till en början upplevde fjädern som representerade bröstkorgsmotståndet för hård. Hårdheten resulterade i att deltagarna upplevde en orealistisk känsla vid kompressionerna. Om deltagarna skulle använda den nya tekniken, var de rädda för att trycka sönder bröstkorgen på patienten: det är annorlunda att genomföra HLR på en docka gentemot en människa. Efter månader av träning kom deltagarna till insikt hur dockan fungerade och anpassade kompressionerna allt eftersom. Deltagarna berättade om de måste anpassa HLR kompressionerna efter patientens kroppskonstitution. De insåg att de inte kunde komprimera lika djupt på alla. Erfarenheten var hur viktig träning är för att upprätthålla känsla och teknik, även om personalen trodde sig ha kunskap. Omvärdera tidigare erfarenheter Eftersom dockan uppfattades som hård fick deltagarna utveckla, eller ändra sin teknik för att orka 2 minuter: nu fick jag ändra det för att mitt sätt inte var bra. Deltagarnas erfarenhet av den nya tekniken beskrevs som väldigt fysiskt ansträngande. Flertalet deltagare uttryckte på olika sätt att de blev utmattade efter träningsomgången: det var den jobbigaste HLR-träningen jag deltagit i, som ett träningspass. Tidigare erfarenheter hos deltagarna innebar att de hade genomfört HLR kopressioner lika för all. Kompressionerna var inte anpassade efter patientens kroppsliga utseende. Den erfarenhet som de flesta upplevde viktigast var tekniken på barn. På barndockan fanns det tydlig förbättringspotential. Deltagarna fick ändra grepp vid kompressioner och insåg att de behövde komprimera djupare på barndockan: ja framförallt på barndockan blev man förvånad det var just att jag komprimerade för grunt där. Deltagarnas erfarenhet var av att de måste byta av efter två minuter för att kunna upprätthålla bra kvalité. Även om personen som komprimerar inte kände sig trött insåg deltagarna att tekniken påverkades negativt om de komprimerade längre än två minuter: man märker att efter två minuter gör man inte lika bra kompressioner längre och då är det dags att byta. 13

Deltagarna uppmärksammade även vikten av att inte tappa koncentrationen under utförandet. Förlorade deltagarna uppmärksamheten, om bara för en kort stund, blev tekniken försämrad. Träningen har hos deltagarna setts som väldigt positiv. All träning gav färdighet: man kan liksom inte läsa sig till hur du ska göra HLR, du måste känna in det på något sätt. Motivation Ambulanspersonalen ansåg att träningsupplägget var smidigt och enkelt. Det var inga problem att gå och träna på arbetstid om teamet var på stationen. Andra i personalen såg det som en nackdel att ha träningen på arbetstid då de ibland blev avbrutna av larm. På grund av larm kunde det kännas mindre motiverande. En erfarenhet som bidrog till att deltagarna blev motiverad att träna var lättillgängligheten av utrustningen: dockorna låg nära till, smidigt att bara starta upp och börja träna. Det var viktigt för mig, enkelhet i att kunna träna. Dockorna var genomtänkt placerade. När deltagarna gick förbi dockorna blev de påminda. Att se dockorna ansågs av flera i personalen som motiverande, speciellt i början innan rutiner för att träna regelbundet infann sig. Det blev många träningspass under sex månader. Deltagarna såg det som en motivator till att förbättras: man ville ju inte vara sämre än vad man var gången innan, man skulle alltid bli bättre. Träningen upplevdes av deltagarna som rolig, men att träningen efter en tid inte var lika spännande. Flera av deltagarna tappade motivationen: alltså jag tror att det blev ganska mättat för vi körde otroligt mycket under det här halvåret. Att vilja förbättras Deltagarna berättade hur de kämpade för att hela tiden bli bättre och uppnå 100 % vid återkopplingen: man blev ganska taggad till att få 100 % på displayen. Uppnåddes inte bästa resultat fortsatte teamet träna tills de nådde dit. En annan erfarenhet deltagarna delade var viljan att förbättras då det kändes som ett tävlingsmoment. Det blev en tävling både kollegor emellan, men även mot de andra ambulansstationerna som deltog: sen tävlade vi mot ganska stora stationer runt om i Europa och det var motiverande. 14

Teamarbete var något samtliga av deltagarna talade mycket om. De fick erfarenheten av att det var viktigt att träna med sin kollega. Deltagarna motiverade varandra till att förbättras: så man har haft kollegan med sig också har varit motiverande till att träna. Det har varit en viktig del. Ambulanspersonalen presterade bättre när de hejade på varandra, gav varandra tips. Flera tyckte det var givande att träna tillsammans. Det blev ett grupptryck. Flera berättade att deltagarna hjälptes åt att pusha kollegorna när motivationen var låg: att jo men nu gör vi det här. Ökad trygghet Deltagarna berättade att de aldrig tidigare tränat kontinuerligt. Deltagarna uttryckte vilken skillnad det gjorde när de tränade mycket, de blev bättre och säkrare på HLR: man har ju helt klart fått en mycket bättre teknik, i och med det blir man ju tryggare. De berättade om behovet att träna flera gånger i veckan, helst varje arbetspass, för att hela tiden förbättras. Deltagarna upplevde att kontinuerlig träning ökade tryggheten då resultaten förbättrades: jag har ju övat så mycket mer och känner mig tryggare. Återkopplingen som deltagarna fick i samband med träning hade stor inverkan på tryggheten då deltagarna fick kvitto på att de utförde korrekt HLR: man såg att det gav resultat, man blev bättre och bättre för varje gång man gjorde det. Erfarenheten av att bli trygg i utförandet av HLR ansågs hos deltagarna vara viktigt och motiverade dem att fortsätta träna för att förbättras. 15

Diskussion Syftet var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av att träna HLR vid varje arbetsskift under sex månader. I resultatet framkom det att deltagarna kom till insikt hur mycket träning det krävdes för att upprätthålla bra HLR-kvalité. Deltagarnas erfarenhet var att de blev motiverade av insikten över utvecklingsmöjligheterna. Resultatdiskussion Det framkom tydligt från flertalet av ambulanspersonalen att de, trots årlig HLR-träning, inte uppvisade resultat som förväntades innan träningens början. Deltagarna berättade att de fick omvärdera tidigare erfarenheter angående HLR, men att deltagarna snabbt med hjälp av den nya HLR-utrustningen som gav återkoppling kunde korrigera misstag. Ambulanspersonalen ska enligt Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och svensk sjuksköterskeförening (2012) kunna identifiera kunskapsbrister samt delta i utveckling av ny teknik och utrustning. Deltagarna påpekade att bröstkorgsmotståndet på dockan var väldigt hårt, och frågade då samtidigt om det kunde liknas vid en verklig situation. Utrustningen som användes i studien var en docka med ett bröstkorgsmotstånd på 60 kilo, motståndet ansågs vara verklighetstroget och kunde likställas med en vältränad person (Smart et al. 2015). Under de senaste åren har utbildning för att förbättra kvalitén av HLR gynnats från införandet av dockan som ger återkoppling (Cheng et al. 2015; Yeung et al. 2009). Nordin (2015) menar att det är fördelaktigt att fel korrigeras i direkt anslutning till händelsen, därför kan återkoppling i samband med HLR-träning påverka patientsäkerheten. Även om bröstkorgsmotståndet upplevdes hårt behöver personalen enligt HSL (1982:763) kunna ge vård på lika villkor för hela befolkningen, oavsett fysiska förutsättningar hos patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan anpassar vården efter individen (Svensk sjuksköterskeförening 2016), även en vältränad person ska ha rätt till vård av god kvalité. Deltagarna fick, för att orka två minuter, ändra teknik vid kompressioner och inblåsningar. Shin et al. (2014) menar att kvalitén på kompressionerna blir sämre desto längre kompressionerna pågår. Efter två minuter, speciellt hos kvinnliga utförare, minskade mängden adekvata bröstkompressioner till under 70 % (Shin et al. 2014). Minskade adekvata bröstkompressioner var något deltagarna även ansåg att de fick insikt i. Erfarenheten av 16

försämrad kvalité när deltagarna gjorde längre kompressionsomgångar bör bli, vilket de även påpekade, att deltagarna försökte tänka på att byta oftare. Den direkta konsekvensen av att byta regelbundet blir enligt författarna av ökad kvalité och i sin tur mer patientsäker vård. Det är ett faktum att kvalitén på HLR är en betydande komponent för överlevnaden av patienter (Gong et al. 2015; Meaney 2013; Smart et al. 2015). I resultatet framkom att deltagarna hade olika erfarenheter om vad som motiverande dem under träning. Deltagarna blev motiverade av att få återkoppling på träningen. Deltagarna uttryckte att de tränade för personlig utveckling med ett slutmål att uppnå 100 %. Smart et al. (2015) beskriver också betydelsen av återkopplingen som motiverande till att träna mer. Något som majoriteten av deltagarna ansåg som viktigt och motiverande var att träna tillsammans med sin kollega. Att träna tillsammans minimerar avbrott i kompressionerna och kommer därför sannolikt att förbättra resultaten (Mancini 2011). Mancini (2011) och Morey et al. (2002) menar att mindre misstag begås om ett team tränar tillsammans då kommunikation och attityd gentemot varandra förbättras. Deltagarna ansåg också att tävlingsmomentet var en motiverande erfarenhet. Deltagarna tävlade inte bara mot sin kollega, utan även mot personal från andra stationer. Att det är motiverande att tävla mot sin kollega framgår även i en studie av Smart et al. (2015). Tävling mellan organisationer och personer har visat sig vara till fördel inom sjukvården (Smart et al. 2015). Deltagarnas erfarenhet av kontinuerlig HLR-träning beskrevs i resultatet bidra till trygghet vid HLR genomförande. Det motiverade deltagarna till att träna ännu hårdare. Tekniken utvecklades och resultatet av det blev bättre kvalité. Forskning visar att HLR-träning med återkoppling ökar kvalitén i utförandet hos sjukvårdspersonal (Bobrow et al. 2013) Att deltagarna efter kontinuerlig HLR-träning utför HLR som uppnår rätt kvalité leder till att deltagarna utför en mer patientsäker vård (Idris et al. 2015; Perkins 2013; Stiell et al. 2014). Enligt HSL 1982:763 ska hälso-sjukvården bedrivas så att kraven för god vård uppfylls. Vården ska vara av god kvalité och personalen ska tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Sjuksköterskan har som ansvar enligt svensk sjuksköterskeförening (2014) att främja kontinuerligt lärande och kompetens för att upprätthålla god kvalité. Metoddiskussion Ett strategiskt urval (Polit & Beck 2012). Utifrån inklusionskriterierna var det ett begränsat 17

antal ambulanspersonal so deltog i studien. Urvalet resulterade i en heterogen grupp med kvinnliga och manliga deltagare i olika åldrar och antal år inom akut- och ambulanssjukvård. Författarna ansåg att det var positivt att få variation i urvalet då en allt för homogen grupp enligt Polit och Beck (2012) kan ses som urvalsbias. Polit och Beck (2012) beskriver vidare människan som unik och hur personliga erfarenheter påverkar upplevelsen av omvärlden (Polit & Beck 2012). Det kan minska risken för bias, då människans erfarenheter är individuella och ger svar med variation. Författarna diskuterade kring etiska dilemman som kunde uppkomma, främst risken att deltagarna skulle känna tvång att medverka. Författarna kom fram till att risken var liten då deltagarna kunde säga nej. Deltagarna fick information gällande frivilligheten att delta, samt att deltagarna under intervjun kunde avbryta utan att förklara varför (Trost 2010). För att testa intervjufrågornas relevans genomfördes sex pilotstudier av studentpar och handledare som ingick i HLR-projektet. Pilotstudierna hjälpte författarna att få en känsla för hur intervjuerna kunde genomföras, samt att författarna gavs möjlighet till förberedelse (Danielson 2012). Frågorna justerades för att bli tydligare och öka möjligheten till innehållsrikt material för att få svar på syftet. Intervjuerna startade med en öppen fråga. Att välja öppna frågor var positivt, det möjliggjorde för deltagarna att fritt berätta om sina erfarenheter vilket Danielson (2012) styrker. På det sättet erhölls innehållsrika svar. För att få mer detaljerade svar ställdes följdfrågor till deltagarna. Följdfrågorna var viktiga för att få ett rikt material och enligt Trost (2010) öka arbetets trovärdighet. Intervjuerna genomfördes ett år efter avslutad träning. Det fanns en risk att deltagarna vid intervjutillfället hade glömt erfarenheterna från träningsperioden, deras erfarenheter kan på grund av det återberättats felaktigt. Författarna hade aldrig genomfört ett liknande arbete och på grund av det upplevde författarna att det var utmanande att intervjua. Det stärkte författarna att vara två då ena författaren intervjuade och andra agerade bisittare under intervjuerna, detta ökade chansen att få fram ett rikt material. Under intervjuerna kunde det ibland vara svårare att hålla igång samtalet, det kunde bero på vilken individ författarna intervjuade. Ibland räckte det med att ställa öppna frågor, andra gånger fick författarna ställa fler följdfrågor för att få fram rikt material. Det går att ifrågasätta huruvida intervjudeltagarna påverkades av att delta i en enskild intervju jämfört med gruppintervju, om det har påverkat resultatet. Intervjuerna spelades in, det upplevdes av författarna fördelaktigt då författarna kunde fokusera mer på 18

samtalet än att komma ihåg vad som sades. Inspelningarna av intervjuerna sågs av författarna även vara ett viktigt hjälpmedel för transkribering och dataanalys. Författarna utgick från Polit och Beck (2012) innehållsanalys, hur analysen skulle genomföras. Författarna fick under dataanalysen bearbeta materialet noggrant och flera gånger justera vilka underkategorier och kategorier som skulle presenteras i resultatet. Trovärdigheten stärks enligt Lundman och Hällgren (2012) genom att båda författarna analyserade allt material enskilt och sedan jämförde och diskuterade materialet gemensamt. Materialet har diskuterats under handledning med deltagarna i HLR-projektet, det är något som ytterligare stärker analysens trovärdighet (Lundman & Hällgren 2012). Resultatet ansågs av författarna vara färdigt när inget nytt i materialet framkom. Författarna såg detta som positivt då materialet var väl genomarbetat. Klinisk betydelse Vanligaste dödsorsaken i Sverige är hjärtkärlsjukdomar som också klassas som ett folkhälsoproblem. Hjärtkärlsjukdom är den vanligaste orsaken till hjärtstopp. Den viktigaste omvårdnadsåtgärden vid hjärtstopp är HLR. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge vård av god kvalitet, ansvara för att upprätthålla kompetens och tillgodose säkerhet i vården i förhållande till patientens behov. Resultatet redovisar att ambulanspersonalens HLR-teknik förbättrades efter kontinuerlig träning och att tryggheten ökade vid utförandet. Ökad HLR-kvalité är starkt kopplat till en mer patientsäker vård och därmed ökad patientöverlevnad. Författarnas förhoppning är att resultatet ska öka medvetenheten om hur viktigt det är att träna HLR kontinuerligt för att öka tryggheten i omhändertagandet av patienten och för att öka patientsäkerheten. Förslag till fortsatt forskning Statistik visar att överlevnaden är låg efter hjärtstopp, trots påbörjad HLR överlever endast 11 % första månaden prehospitalt. Träning och utrustning var två nämnare som hade stor inverkan på deltagarna i examensarbetet. Förslag på fortsatt forskning kan vara att bredda urvalet och låta all ambulanspersonal eller sjukvårdspersonal ur ett län ta del av utrustning och utbildningsmaterial. Personalen skulle få möjlighet att genomföra HLR-träning 19

kontinuerligt som deltagarna i studien. Det vore sedan spännande att forska om patientöverlevnaden skulle påverkas i det länet, förslagsvis genom att jämföra statistik. Slutsats För att förbättra patientens chans för överlevnad under ett hjärtstopp skall sjuksköterskan kunna utföra HLR med fullgod kompressionshastighet, kompressionsdjup, korrekt handposition och ventilationsvolym. Genom regelbunden träning kan kunskapen i HLR upprätthållas och möjligheten ökar att fler liv kan räddas. Det innebär också en ökad trygghet för sjuksköterskan då tidigare erfarenheter omprövas och bekräftelse ges på att sjuksköterskan har kunskapen som krävs för att kunna rädda livet på ett barn eller en vuxen. 20

Referenslista Abelsson, A., Rystedt, I., Suserud, B-O. & Lindwall, L. (2014). Mapping the use of simulation in prehospitalcare - a literaturereview. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine,14; 22:22. doi: 10.1186/1757-7241-22-22 Barbara, L., Kass-Bartelmes, A. & Hughes, R. (2004). Advance Care Planning Preference for care at the End o life. Journal of Pain & Palliative Care Pharmacotherapy. 18(1). 87-109. Doi: 10.1080/J354v18n01_08 Beauchamp, T. L. & Childress, J. F. (2001) Principles of biomedical ethics. New York: Oxford University press. Berntsson, T. & Hildingh, C. (2012). The nurse-patient relationship in pre-hospital emergency care - From the perspective of Swedish specialist ambulance nursing students. International emergency nursing, 21(4), 257-263. doi: 10.1016/j.ienj.2012.10.003 Billhult, A. & Henricsson, M. (2012). Kvalitativ design. Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod Från idé till examination inom omvårdnad. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 130-137. Bobrow, B., Vadeboncoer, T., Stolz, U., Silver, AE., Tobin, JM. & Crawford, SA. (2013). The influence of Scenario-Based Training and Real-Time Audiovisual Feedback on Out-of- Hospital Cardiac Arrest. Annals of Emergancy Medicine, 62(1), 47-56. doi:10.1016/j.annemergmed.2012.12.020 Cheng, A., Overly, F., Kessler, F., Nadkarni, V., Lin, Y., Doan, Q., Duff, J., Tofil, N., Bhanji, F., Adler, M., Charnovich, A., Hunt, E. & Brown, L. (2015). Perception of CPR quality: Influence of CPR feedback, Just-in-Time CPR training and provider role. Resuscitation, 87 (2), 44-50. doi:10.1016/j.resuscitation.2014.11.015 21

Dahlberg, K. &Wireklint-Sundström, B. (2010) Caring assessment in Swedish ambulance service relieves suffering and enables safe decisions. International Emergency Nursing, 19(3), 113-119. doi:10.1016/j.ienj.2010.07.005 Danielson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I Henricsson, M. (red). Vetenskaplig Teori och Metod Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur s. 163-173. Ebben, R., Vloet, L., Erhofstad, M., Meijer, S., Mintjes-de Groot, J. & Van Achterberg, T. (2013). Adherence to guidelines and protocols in the prehospital and emergency care setting: a systematic review. Scandinavia Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, 21(9). doi: 10.1186/1757-7241-21-9 Ekebergh, M. (2015). Vårdvetenskap och dess betydelse för sjuksköterskans omvårdnad. I Arman, M., Dahlberg, K & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande.1. uppl.stockholm: Liber, ss 15-24 Engström, Å., Larsson, R. (2012). Swedish ambulance nurses experiences of nursing patients suffering cardiac arrest. International Journal of Nursing Practice, 19(2), 197-205. Doi: 10.1111/ijn.12057 Falkstedt, D., Stjernschantz Forsberg, J. 2015. Folkhälsorapport 2015 Folkhälsan i Stockholmslän. Tillgänlig: http://dok.slso.sll.se/ces/fhg/folkhalsoarbete/halsa%20stockholm/folkhalsorapport_2015.pdf [2016-03-11]. Gong, Y., Lu, Y., Zhang, H. & Li, Y. (2015) Predict defibrillation outcome using stepping increment of poincare plot for out-of-hospital ventricular fibrillation cardiac arrest. BioMed Research International. 2015: 1-7. doi:10.1155/2015/493472 Hasselqvist-Ax, I., Riva, G., Herlitz, J., Rosenqvist, M., Hollenberg, J., Nordberg, P., Ringh, M., Jonsson, M., Axelsson, C., Lindqvist, J., Karlsson, T. & Svensson, L. (2015). Early 22

Cardiopulmonary Resuscitation in Out-of-Hospital Cardiac Arrest. The New England Journal of Medicine, 372 (24), 2307-2315. Doi: 10.1056/NEJMoa1405796 Herlitz, J. (2015). Svenska hjärt-lungräddningsregistret årsrapport 2015. Tillgänlig: http://www.hlr.nu/hjart-lungraddningsregistret/ [2015-12-16]. Herlitz, J. (2014). Svenska hjärt-lungräddingsregistret årsrapport 2014. Tillgänlig: http://www.hlr.nu/hjart-lungraddningsregistret/ [2016-02-09]. HSL 1981:763. Hälso- sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Idris, AH., Guffey, D., Pepe, PE., Brown, S., Brooks, S., Callaway, C., Christenson, J., Davis, D., Daya, M., Gray, R., Kudenchuk, P., Larsen, J., Lin, S., Menegazzi, J., Sheehan, K., Sopko, G., Stiell, I., Nichol, G. & Aufderheide, T. (2015).Chest Compression Rates and Survival Following Out-of Hospital Caridac Arrest. Critical Care Medicine, 43(4), 840-848. doi: 10.1097/CCM.0000000000000824. Jabre, P., Belpomme, V., Azoulay, E., Jacob, L., Bertrand, L., Lapostolle, F., Tazarourte, K., Bouilleau, G., Pinaud, V., Broche, C., Normand, D., Baubet, T., Ricard-Hibon, A., Istria, J., Beltramini, A., Alheritiere, A., Assez, N., Nace, L., Vivien, B.,Turi, L., Launay, S., Desmaizieres, M., W. Borron, S., Vicaut, E. & Adnet, F. (2013). Family Presence during Cardiopulmonary Resuscitation. The New England Journal of Medicine, 368(11), 1008-1018. doi: 10.1056/NEJMoa1203366 Jacson, A. (2010). An overview of permanent cardiac pacing. Nursing Standard, 25(12), 47-57. doi: org/10.7748/ns2010.11.25.12.47.c8111 Lundman, B & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss 187-196. Mancini, E. (2011). Working together, nurses can make a difference in resuscitation 23

outcomes: An update on the American Heart Association s 2010 guidelines for cardiopulmonary resuscitation and emergency cardiovascular care. Japan Journal of Nursing Science, 8, 7-10. doi:10.1111/j.1742-7924.2011.00183.x. Meaney, P., Bobrow, B., Mancini, M., Christensen, J., De Caen, AR., Bhanji. F., Abella, S., Kleinman, M., Edelson, Berg, R., Aufderheide, T., Menon, V. & Leary, M. (2013). CPR: Improving Cardiac Resuscitation Outcomes Both Inside and Outside the Hospital A Consensus Statement from the American Heart Association. Circulation, 128: 417-435. Doi: 10.1161/CIR.0b013e31829d8654 Morey, J., Simon, R., Jay, G., Wears, R., Salisbury, M., Dukes, K., & Berns, S. (2002). Quality of Care: Error Reduction and Performance Improvement in the Emergency Department through Formal Teamwork Training: Evaluation Results of the MedTeams Project. Health Services Research, 37(6), 1553-1581. doi: 10.1111/1475-6773.01104 Nordin, A. (2015). Patient safety culture in hospital settings: measurements, health care staff perceptions and suggestions for improvement. Diss. Karlstad: Karlstads universitet. Northern nurses federation. (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning inom norden. Vård i norden. 70 (23), 1-20. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www2.dsr.dk/dsr/upload/3/0/813/ssn_etiske_retningslinjer.pdf [2016-01-04]. Perkins, G. (2013). Improving resuscitation quality - Editorial. Resuscitation, 84(10), 1295-1296. doi: org/10.1016/j.resuscitation.2013.08.002 Perkins, G. D., Handley, A. J., Kosterd, R.W., Castréne, M., Smytha, M. A., Olasveengeng, T., Monsieursh, K. G., Raffayj, V., Gräsnerk, J. T., Wenzell, V., Ristagnom, G. & Soarn, J. (2015). European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation 2015 Section 2. Adult basic life support and automated external defibrillation. Resuscitation, 95(2015), 81 99. Doi: 10.1016/j.resuscitation.2015.07.015 Polit, D. & Beck, C T. (2012). Nursing Research Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott, Williams and Wilkins. 24

Resuscitation Council UK. (2015). Resuscitation guidelines. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.resus.org.uk/resuscitation-guidelines/ [2016-01-31]. Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och svensk sjuksköterskeförening. (2012). Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård. Tillgänglig: http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensksjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/ambulans.kompbeskr.webb.pdf [2016-02-19]. SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Shin. J., Hwang. S-Y., Lee. H-J., Park. C-J., Kim. Y-J., Son, Y-J., Seo, J-S., Kim. J-J., Lee. J-E., Lee., I-M., Koh. B-Y. & Hong. S-G. (2014). Comparison of CPR quality and rescuer fatigue between standard 30:2 CPR and chest compression-only CPR: a randomized crossover manikin trial. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, 22:59. Doi: 10.1186/s13049-014-0059-x Smart, JR., Kranz, K., Carmona, F., Lindner, TW. & Newton, A. (2015). Does real-time objective feedback and competition improve performance and quality in manikin CPR training - a prospective observational study from several European EMS. Scandinavian Journal of Trauma, Resucitation and Emergency Medicine, 15; 23:79. doi:10.1186/s13049-015-0160-9 Stiell, IG., Brown, SP., Nichol, G., Cheskes, S., Vaillancourt, C., Callaway, C., Morrison, L., Christenson, J.,Aufderheide, T.,Davis, D.,Free, C.,Hostler, D.,Stouffer, J. &Idris, A. (2014). What is the optimal chestcompression depth during out-of hospital cardiac arrest resuscitation of adult patients? Cirkulation, 130(22), 1927-1928. Doi:10.1161/CIRCULATIONAHA.114.008671 25

Strand, K (2015). Hjärtrapport 2015 en sammanfattning av hjärthälsoläget i Sverige. Stockholm: Hjärt-lungfonden. Tillgänglig: https://www.hjart-lungfonden.se/hlf/bestalltrycksaker/rapporter/ [2015-12-16]. Svensk sjuksköterskeförening (2016). Evidensbaserad vård och omvårdnad. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.swenurse.se/sa-tycker-vi/publikationer/ssf-om/evidensbaseradvard-och-omvardnad/ [2016-03-10] Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.swenurse.se/sa-tycker-vi/publikationer/etik/icns-etiska-kod-forsjukskoterskor/ [2016-03-08] Trost, J (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Wikström, J. (2012). Akutsjukvård - Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada. Lund: Studentlitteratur AB. World Medical Association (2015). WMA Declaration of Helsinki 2008 Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Tillgänglig: http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/ [2015-12-30]. Yeung, Y., Meeks, R., Edelsen, D., Gao, F., Soar, J. & Perkins, GD. (2009). The use of CPR feedback/promt devices during training and CPR performance: A systematic review. Resuscitation, 80 (7), 743-751. doi:10.1016/j.resuscitation.2009.04.012 26

Bilagor Bilaga 1 Intervjuguide. Berätta om en situation ni upplevde positiv när ni tränade HLR. Berätta om en situation ni upplevde negativ när ni tränade HLR. Hade ni förberett er inför att träna HLR? Hur kände och tänkte ni inför första träningen? Hur upplevde ni att det fungerade att arbeta enligt HLR riktlinjerna? Hur upplevde ni HLR träningen som helhet? Hur upplevde ni att det var att få feedback under HLR träningen? Feedback är både positiv och negativ. Hur upplevde ni att få positiv feedback? Hur upplevde ni att få negativ feedback? Vill ni beskriva vilken betydelse feedbacken har i samband med HLR träning? Vill ni beskriva vilken nytta HLR träningen har för ert yrkesarbete? Vad har varit viktigt i upplägget av träningen? Vad har varit mindre betydelsefullt i upplägget av träningen? Vill ni beskriva hur ni kände efter att ni avslutat träningen? Vad kändes bra och vad kändes mindre bra? Hur hanterar ni ett hjärtstopp idag efter att ni fått HLR träning? Hur tänker ni när ni ser andra genomföra HLR. 27