Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?

Relevanta dokument
0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

Utveckling och hållbarhet på Åland

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

5 Stora. försök att minska övergödningen

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?

Miljösituationen i Malmö

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge

Ekosystemtjänster. Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans

Vetenskap på tvären för ett friskare hav

Handlingsprogram för Bottenviken

En ljusare framtid för fisk och fiskare

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Vårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra?

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Modul 3: Ekologi Deadline: fre 15.1

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*,

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Göteborgs Stad. Utförare 2016 Arbetsfokus. Genomförd av CMA Research AB December 2016

Klimat, vad är det egentligen?

Temagruppernas ansvarsområde

Sveriges miljömål.

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Göteborgs Stad. Utförare 2016 Enheten för alkohol, spel och drogproblem. Genomförd av CMA Research AB December 2016

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling

Barnens Östersjöprotest

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

x Stockholms läns landsting i (s)

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Gränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

MÖJLIGHETER I SIKTE MER INFORMATION. - skärgårdens attraktiva framtid. Skärgårdsdelegationens mål under den kommande regeringsperioden

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen?

Kommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ

Testbädd för vattenbruk

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN!

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

Vresrosen ett hot mot kustens flora

MILJÖMÅL: HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Vegetationsrika sjöar

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Transkript:

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du? Helsingfors universitet, Göteborgs universitet, Finlands miljöcentral, Coastal Research and Planning Institute vid Klaipeda universitet, Fiskeriverket i Sverige, Åbo Akademi Januari 2011

1. Först vill vi ställa några bakgrundsfrågor för statistiska ändamål 1.1 Vilket år är du född? ÅR 1.2 Kön KVINNA/MAN 1.3 Vilken är den högsta utbildningsnivå där du avlagt en examen?(grundskola, yrkesskola, gymnasium, universitet, licenciat /doktorsexamen) 1.4 Hur många personer bor i ditt hushåll, inklusive du själv? ANTAL PERSONER 1.5 Hur många av dem är under 18 år? ANTAL PERSONER 1.6 Vilka är era nettoinkomster efter skatter? Inkludera samtliga inkomstkällor, exempelvis lön, pension, barnbidrag, studiebidrag, arbetslöshetsunderstöd och andra former av stöd mindre än 10 000 sek 10 000 13 999 sek 14 000 17 999 sek 18 000 21 999 sek 22 000 25 999 sek 26 000 29 999 sek 30 000 sek eller mer 1.7 Vilken är din postkod? POSTKOD På kartan ovan visas det område som i denna enkät kommer att kallas den finsk svenska skärgården. I fråga om antalet öar är det världens största skärgård. Frågorna 2 14 i denna enkät gäller detta område. 2. Vilka anknytningar har du till den finsk svenska skärgården? Ja Nej Vet ej 2.1 Bor du nära den finsk svenska skärgårdskusten? Om ja, hur nära? KILOMETER 2.2 Har du tidigare bott nära den finsk svenska skärgårdskusten? Om ja, hur nära? KILOMETER 2.3 Har du någonsin besökt den finsk svenska skärgården?

2.4 Har du tillbringat fritid på den finsk svenska skärgårdskusten? (Exempelvis tagit promenader, badat, åkt båt, fiskat eller tillbringat tid på sommarstället). Om ja, vänligen specificera var och hur du har tillbringat fritiden. 2.5 Har ditt yrke eller arbete nära anknytning till den finsk svenska skärgården? 2.6 Har du eller någon i ditt hushåll deltagit i skyddet av den finsk svenska skärgården? 2.7 Äter någon i ditt hushåll någonsin fisk som fångats i den finsk svenska skärgården? 2.8 Har du någon annan anknytning till den finsk svenska skärgården? Om ja, vänligen specificera. 3. Den finsk svenska skärgården (dess ekosystem) erbjuder människor och annan natur många olika möjligheter. Hur viktiga är följande möjligheter för dig? viktiga Ganska viktiga viktiga Inte så viktiga viktiga Vet ej 3.1 Födokälla (t.ex. fisk, skaldjur, musslor) 3.2 Möjligheter till rekreation och fritidsaktiviteter 3.3 Kulturarv som anknyter till gamla näringar vid kustområdena 3.4 Goda miljöer för växt och djurarter 3.5 Möjligheter till energiproduktion (t.ex. vind eller vågkraft) 3.6 Möjligheter till person och frakttransporter till havs 3.7 Havsnaturens diversitet 3.8 Havet reglerar klimatet 3.9 Marina landskap 3.10 Havet ger information om hur havet fungerar som miljö 3.11 Havsarvet för framtida generationer 3.12 Primärproduktion (t.ex. fotosyntes) 3.13 Återhämtningsförmåga (skärgårdens förmåga att återhämta sig från störningar) 3.14 Havsmiljön förstörs och lagrar farliga substanser 3.15 Biologisk reglering (genom att filtrera giftiga substanser bidrar t.ex. musslor till att bevara vattnets kvalitet så att det lämpar sig för att bada) 3.16 Dekorationer från den finsk svenska skärgården (t.ex. snäckor och bärnsten) 3.17 Inspiration från den finsk svenska skärgården 4. Den finsk svenska skärgården är grund och produktiv. Den erbjuder en lämplig miljö för ett flertal olika djur och växtsamfund. Upptagningsområdet är tätt befolkat och odlat, och således påverkas skärgården starkt av människans aktiviteter. Eutrofiering orsakas av alltför stora mängder näringsämnen (kväve och forsfor) i havsvattnet. Eutrofieringen försämrar tillståndet och kapaciteten i undervattensmiljöerna. Byggandet vid kusten (muddringar, båttrafik, husbygge osv.) kan medföra permanenta förändringar i djur och växtarternas miljöer. Till följd av överfiske och förändringar i den finsk svenska skärgårdens miljö minskar fiskbestånden. Vänligen ange för följande frågor om du är av samma åsikt/av annan åsikt/av varken samma eller annan åsikt

Av samma åsikt Delvis av samma åsikt Varken av samma eller annan åsikt Delvis av annan åsikt Av annan åsikt Vet ej 4.1 Innan jag fick denna enkät kände jag till vilka möjligheter den svensk finska skärgården (ekosystemen) kunde erbjuda. 4.2 Idag begränsas min rekreationsanvändning av den finsk svenska skärgården på grund av den dåliga vattenkvaliteten. 4.3 För närvarande donerar jag pengar till finansieringen för att skydda den finsk svenska skärgården. 4.4 Koncentrationen av näringsämnen (kväve och fosfor) i den finsk svenska skärgården borde ligga nära den naturliga nivån (den nivå som havet upprätthåller). 4.5 Miljöproblemen i den finsk svenska skärgården hör till de mest överhängande problemen i mitt land 4.6 Alla de som ger upphov till föroreningar i den finsk svenska skärgården borde betala för att förbättra vattenkvaliteten. 4.7 Fiskbeståndens tillstånd i den finsk svenska skärgården måste förbättras. 4.8 Miljöns tillstånd i den finsk svenska skärgården är idag bättre än det var för 10 år sedan. 4.9 Havstrafiken i den finsk svenska skärgården bör inte begränsas. 4.10 Det är viktigt att trygga utkomsten för kustsamhällena som är beroende av den finsk svenska skärgården. 4.11 Jag är redo att donera mer pengar till skyddet av den finsk svenska skärgården än vad jag gör idag. 4.12 Vattnet i den finsk svenska skärgården är alltför grumligt. 4.13 Jag kan påverka miljöns tillstånd i den finsk svenska skärgården. 4.14 Byggandet vid den finsk svenska skärgårdskusten bör inte begränsas. 4.15 Skyddet av miljöerna är viktigare än annan verksamhet i den finsk svenska skärgården. 4.16 Det är viktigt att det finns goda möjligheter till rekreationsfiske i den finsk svenska skärgården. 5. Människans verksamhet i den finsk svenska skärgården och i närheten av denna kan regleras och havet skyddas. HELCOM:s aktionsplan för Östersjön är ett politiskt avtal som gäller alla Östersjöländer. Dess mål är att förbättra tillståndet i den marina miljön före 2021. Nedan presenteras några potentiella förändringar i den finsk svenska skärgården. Frisk växtlighet Skadligt algbestånd

Med Frisk växtlighet avses undervattensväxtligheten som bildar de så kallade undervattensskogarna. Dessa områden utgör miljöer för många arter. Förlusten av frisk växtlighet leder till att antalet arter minskar. På grund av eutrofieringen är idag en tredjedel av växtligheten i den finsk svenska skärgården täckt av skadliga algbestånd. Skadliga algbestånd som sköljs upp på stränderna på sommaren skapar förtret bland badarna och de andra rekreationsanvändarna på grund av att de luktar illa och gör stränderna slemmiga. 5.1 Har du någon erfarenhet av skadliga algbestånd? Ja Nej Hus och andra konstruktioner i den finsk svenska skärgården orsakar permanenta förändringar på havsbottnen. Kajer, pirer och muddringar möjliggör båttrafik och tillgång till rekreationsområdena. Exempelvis skyddade och grunda havsområden är emellertid viktiga med tanke på naturens diversitet. Ursprungligt kustområde Modifierat kustområde 5.2 Har du någon erfarenhet av skadliga konsekvenser som orsakats av byggande eller muddring vid kusten? Ja Nej Abborre Gädda (bilder: www.ahven.net) Större fiskbestånd ger kustinvånarna i den finsk svenska skärgården ett ekonomiskt och kulturellt tillskott. Bestånden av flera fiskarter har minskat till följd av miljöförändringen och överfisket. Exempelvis stora rovfiskarter såsom abborre och gädda är viktiga med tanke på både fisket och kustmiljön, växter och andra djur.

5.3 Har du någon erfarenhet av förändringar i fiskbestånden? Ja Nej Vänligen läs igenom följande bakgrundsinformation och anvisningar innan du svarar på frågorna 6 13. Frågorna 6 13 kartlägger åsikterna om skyddet av den finsk svenska skärgården fram till 2021 och konsekvenserna av de nya skyddsåtgärderna för den marina miljöns egenskaper. Konsekvenserna jämförs med skyddet av den finsk svenska skärgården om det fortsätter som idag. I och med nytt skydd ökar mängden frisk växtlighet. Frisk växtlighet utgör en miljö för många arter. Skadliga algbestånd växer INTE på ytan av frisk växtlighet. I motsats till skadliga algbestånd orsakar frisk växtlighet INTE förtret bland badarna eller de andra rekreationsanvändarna. I och med det nya skyddet kommer de nuvarande ursprungliga områdena inte att bebyggas eller muddras. Dessa områden är viktiga för kraftiga växt och djursamfund. I och med det nya skyddet kommer fiskbestånden att bli större. Detta har ekonomisk och kulturell betydelse för kustsamhällena. De nya skyddsåtgärderna kräver kapital som samlas in i form av en frivillig engångsförvaltningsavgift för den finsk svenska skärgården. Hela förvaltningsavgiften går till skyddet av den finsk svenska skärgården. Syftet med frågorna 6 13 är att jämföra alternativen. Vänligen begrunda varje uppgift separat. Då du svarar på frågorna så kom ihåg att pengarna som används för skyddet av havet inte är tillgängliga för någon annan konsumtion. 6 6.1 Vilket alternativ föredrar du? 6.2 Hur mycket inverkade följande faktorer på vilket alternativ du föredrog?

6.2.1 Mängd frisk växtlighet 6.2.2 Bevarande av dagens ursprungliga områden 6.2.3 Fiskbeståndens storlek 6.2.4 Engångsförvaltningsavgift 6.3 Om de två ovan nämnda alternativen var de enda för att skydda den finsk svenska skärgården, skulle du ändå välja den nuvarande situationen: den nuvarande nivån på skyddet av den finsk svenska 7 7.1 Vilket alternativ föredrar du? 7.2 Hur mycket inverkade följande faktorer på vilket alternativ du föredrog? 7.2.1 Mängd frisk växtlighet 7.2.2 Bevarande av dagens ursprungliga områden 7.2.3 Fiskbeståndens storlek 7.2.4 Engångsförvaltningsavgift 7.3 Om de två ovan nämnda alternativen var de enda för att skydda den finsk svenska skärgården, skulle du ändå välja den nuvarande situationen: den nuvarande nivån på skyddet av den finsk svenska

8 8.1 Vilket alternativ föredrar du? 8.2 Hur mycket inverkade följande faktorer på vilket alternativ du föredrog? 8.2.1 Mängd frisk växtlighet 8.2.2 Bevarande av dagens ursprungliga områden 8.2.3 Fiskbeståndens storlek 8.2.4 Engångsförvaltningsavgift 8.3 Om de två ovan nämnda alternativen var de enda för att skydda den finsk svenska skärgården, skulle du ändå välja den nuvarande situationen: den nuvarande nivån på skyddet av den finsk svenska

9 9.1 Vilket alternativ föredrar du? 9.2 Hur mycket inverkade följande faktorer på vilket alternativ du föredrog? 9.2.1 Mängd frisk växtlighet 9.2.2 Bevarande av dagens ursprungliga områden 9.2.3 Fiskbeståndens storlek 9.2.4 Engångsförvaltningsavgift 9.3 Om de två ovan nämnda alternativen var de enda för att skydda den finsk svenska skärgården, skulle du ändå välja den nuvarande situationen: den nuvarande nivån på skyddet av den finsk svenska

10 10.1 Vilket alternativ föredrar du? 10.2 Hur mycket inverkade följande faktorer på vilket alternativ du föredrog? 10.2.1 Mängd frisk växtlighet 10.2.2 Bevarande av dagens ursprungliga områden 10.2.3 Fiskbeståndens storlek 10.2.4 Engångsförvaltningsavgift 10.3 Om de två ovan nämnda alternativen var de enda för att skydda den finsk svenska skärgården, skulle du ändå välja den nuvarande situationen: den nuvarande nivån på skyddet av den finsk svenska

11 11.1 Vilket alternativ föredrar du? 11.2 Hur mycket inverkade följande faktorer på vilket alternativ du föredrog? 11.2.1 Mängd frisk växtlighet 11.2.2 Bevarande av dagens ursprungliga områden 11.2.3 Fiskbeståndens storlek 11.2.4 Engångsförvaltningsavgift 11.3 Om de två ovan nämnda alternativen var de enda för att skydda den finsk svenska skärgården, skulle du ändå välja den nuvarande situationen: den nuvarande nivån på skyddet av den finsk svenska

12 12.1 Vilket alternativ föredrar du? 12.2 Hur mycket inverkade följande faktorer på vilket alternativ du föredrog? 12.2.1 Mängd frisk växtlighet 12.2.2 Bevarande av dagens ursprungliga områden 12.2.3 Fiskbeståndens storlek 12.2.4 Engångsförvaltningsavgift 12.3 Om de två ovan nämnda alternativen var de enda för att skydda den finsk svenska skärgården, skulle du ändå välja den nuvarande situationen: den nuvarande nivån på skyddet av den finsk svenska

13 13.1 Vilket alternativ föredrar du? 13.2 Hur mycket inverkade följande faktorer på vilket alternativ du föredrog? 13.2.1 Mängd frisk växtlighet 13.2.2 Bevarande av dagens ursprungliga områden 13.2.3 Fiskbeståndens storlek 13.2.4 Engångsförvaltningsavgift 13.3 Om de två ovan nämnda alternativen var de enda för att skydda den finsk svenska skärgården, skulle du ändå välja den nuvarande situationen: den nuvarande nivån på skyddet av den finsk svenska

14 Om du i frågorna 6 13 väljer dagens situation (inget nytt skydd av den finsk svenska skärgården och ingen förvaltningsavgift), vilken (vilka) är orsaken (orsakerna)? 14. 1 Jag bryr mig inte om tillståndet i den finsk svenska skärgården. 14. 2 Det är inte min skyldighet att betala för förbättringen av tillståndet i den finsk svenska skärgården 14. 3 Jag tror inte att åtgärderna skulle resultera i en förbättring i den finsk svenska skärgården. 14. 4 Andra länder borde ansvara för förbättringen av tillståndet i den finsk svenska skärgården. 14. 5 Jag är intresserad av skyddet av den finsk svenska skärgården, men förvaltningsavgiften är för hög för mig. 14.6 Annan, vänligen specificera? Tack för dina svar!