Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun

Om ni frågar oss Unga under LUPP i Uddevalla kommun 1

Förord Ettusenåttahundranittioen ungdomar har tyckt till om Uddevalla. För andra gången genomfördes under hösten 2013 undersökningen LUPP1 för åk 8 i grundskolan och år 1 i gymnasieskolan. Det ni nu håller i handen är en nulägesrapport men lika mycket en framtidsrapport om hur ungas situation i Uddevalla upplevs och kan utvecklas. Se rapporten som en kunskapsbank som ska användas som underlag för diskussioner och samtal, men också som en hjälp för beslutsfattare och de som arbetar nära våra barn och unga med den fortsatta utvecklingen av de verksamheter och miljöer där unga befinner sig. Den absoluta majoriteten av ungdomarna beskriver att de mår bra och har en positiv bild av framtiden. Samtidigt finns angelägna resultat som vittnar om att det finns problematik som vi tillsammans behöver ta tag i. Resultatet både från denna undersökning, och den som gjordes 2010, kommer att vara ett värdefullt och avgörande material i framtagandet av det Ungdomspolitiska Handlingsprogrammet. Ett varmt tack till alla ni ungdomar som har tagit er tid att fylla i enkäten. Tack också till all personal som har hjälpt till att förankra och stöttat i genomförandet av Luppenkäten 2013. Katarina Hansson Tf. Kultur och fritidschef Uddevalla kommun Vad vill du påverka? Hur folk ser på ungdomar. Det är typ som att man måste vara 16 för att de ska lyssna och 25 för att man ska vara intelligent nog för att ens åsikt ska vara bra överhuvudtaget. Kille, årskurs 8 2

Vad är Lupp? Lokal uppföljning av ungdomspolitik Lupp är en enkät för att kommuner, stadsdelar eller regioner ska få kunskap om ungas situation, deras erfarenheter och synpunkter. Enkäten vänder sig till tre målgrupper unga 13-16 år, unga 16-19 år samt unga vuxna 19-25 år. I Uddevalla kommun har vi genomfört undersökningen i åk 8 och åk 1 på gymnasiet. Enkäten handlar om många olika områden som på ett eller annat sätt berör unga. Områdena är: skola, fritid, demokrati och inflytande, hälsa, arbete och framtiden. Genom att genomföra Lupp-undersökningen så ska beslut som berör unga i kommunen bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter. En styrka med Lupp är att alla deltagande kommuner gör samma enkät. Det betyder att det efteråt är möjligt att jämföra med andra kommuner. Dock ska man inte glömma att enkäten ger en nulägesbild snarare än att den ger svar på varför det ser ut som det gör. Hur genomfördes undersökningen? Enkäten genomfördes under skoltid i klassrum under november 2013. I årskurs åtta fanns ansvariga för kommunens Lupp med i klassrummet. Nästan alla elever använde sig av webbformuläret. De som av olika anledningar inte kunde besvara enkäten digitalt gjorde den i pappersform och personal från kommunen skrev stansade in dessa enkätsvar i efterhand. På gymnasieskolan gick kommunen ut till alla i årskurs ett med god hjälp och samordning från det kommunala gymnasiekontoret. De fristående gymnasieskolor som deltagit har genomfört enkätundersökningen på egen hand. 3

Demokrati & inflytande Vill unga engagera sig? Tror de att det är möjligt? Begreppet inflytande kan definieras som enskilda personers eller gruppers påverkan på aktörer i sin omvärld. En sådan påverkan kan utövas medvetet eller omedvetet, passivt eller aktivt, smalt eller brett. I mindre kommuner är invånarnas engagemang för ortens utveckling av stor betydelse för hur ortens framtid kommer att se ut. En förutsättning för ett utvecklat inflytandearbete är att ungdomarna faktiskt vill ha inflytande och att de vill engagera sig. Precis som vuxna har ungdomar fullt upp med sina intressen och åtaganden. Många kanske dessutom är nöjda med den demokrati som de upplever och ser därför inte behov av att själva engagera sig politiskt. 100 % Ungdomar som vill vara med och påverka i frågor som rör den kommun där hen bor. 80 % Alla 60 % 40 % 42 % 43 % 40 % 37 % 44 % 31 % Tjejer Killar 20 % 0 % Årskurs 8 Årskurs 1 4

I Uddevalla finns ett utbrett intresse av att vara med och påverka i kommunen. Omkring 40 procent vill vara med och skillnader mellan högstadiet och gymnasiet är marginell. I högstadiet är skillnader mellan killar och tjejer små medan skillnaderna i gymnasiet är desto större. En betydligt större andel av tjejerna i gymnasiet vill vara med och påverka jämfört med av killarna i samma ålder. Andel unga som tror på goda möjligheter att föra fram åsikter till de som bestämmer i kommunen (årskurs 8 och årskurs 1). 17% Den utbredda viljan att vara med och påverka ser inte ut att vara styrd av en positiv tro på möjligheterna. Färre än var femte tror på goda möjligheter att föra fram åsikter till de som bestämmer i kommunen. Den låga andelen signalerar en tillitsproblematik som även om den inte är befogad ändå är ett problem eftersom det visar att ungdomarna inte tror på att beslutsfattare är intresserade av att ta till sig åsikter. Det finns här inga skillnader mellan tjejer och killar eller mellan olika åldersgrupper. I Uddevalla finns ett utbrett intresse av att vara med och påverka i kommunen 5

Hur kan ungdomar påverka? EN VIKTIG förutsättning för att unga ska kunna påverka är att de vet hur de ska gå till väga. I tabellen till höger redovisas en mängd möjliga kanaler att använda för att utöva inflytande. Procentsatserna visar resultatet från alla ungdomar som deltog i undersökningen. Det fanns möjlighet att markera flera alternativ. Ungdomarna vänder sig främst till en personlig kontakt om de vill påverka. Sociala medier kommer som nästa alternativ vilket är något som visar vilken status dessa medier har idag och vilka förväntningar unga har på dem. De traditionella formella kanalerna för inflytande; politiska partier, föreningar, organiserade ungdomsgrupper, tjänstemän och politiker är inte särskilt populära alternativ för inflytande. Däremot kan vi se att sociala medier rätt hanterade kan vara lämpliga verktyg för kommunikationsoch inflytandearbete. Mest anmärkningsvärt är att över en tredjedel inte vet var de ska vända sig om de vill påverka. Upplevelsen av okunskap är stor både bland tjejer och killar men större bland tjejerna. I diagrammet nedan jämförs gruppen som vill vara med och påverka med den grupp som inte är intresserad av det. Andel som vet var de ska vända sig för att påverka Årskurs 8 Årskurs 1 59 % 65 % 61 % 59 % Vill inte vara med och påverka Vill vara med och påverka 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % I diagrammet ser vi att kunskapen om var de ska vända sig för att påverka är ungefär lika hög bland de som vill vara med och påverka som bland dem som inte vill. Slutsatsen av det är att intresset av att påverka inte påverkar kunskapen om var hen ska vända sig för att realisera sin önskan. 6

Vart unga vänder sig för att påverka Årskurs 8 Årskurs 1 Någon som hen känner Internet/sociala medier Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund Förening eller organisation Tjänstemän eller politiker Någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande Annat Vet inte Alla 30% 22 % Tjejer 30% 24 % Killar 30% 19 % Alla 17% 13 % Tjejer 16% 14 % Killar 18% 12 % Alla 11% 12 % Tjejer 9% 13 % Killar 13% 12 % Alla 9% 7 % Tjejer 9% 7 % Killar 8% 8 % Alla 8% 8 % Tjejer 6% 7 % Killar 10% 8 % Alla 8% 7 % Tjejer 7% 7 % Killar 8% 8 % Alla 6% 4 % Tjejer 6% 5 % Killar 5% 3 % Alla 38% 40 % Tjejer 44% 43 % Killar 31% 37 % 7

Så många av de unga vill träffa politiker i kommunen 17% 19% Årskurs 8 Tjejer 18% Killar 15% Årskurs 1 Tjejer 21% Killar 17% Nära var femte vill träffa en politiker i kommunen. Andelen visar en stor potential för att utveckla ett brett ungdomsinflytande där politiker och unga möts....mest problematiskt är att var femte tror att det inte spelar någon roll... 8

Därför vill unga inte vara med och påverka Bristande intresse är den vanligaste anledningen till att inte vilja vara med och påverka. Tron på egen kunskapsbrist är ytterligare en vanlig anledning men mest problematiskt är att var femte tror att det inte spelar någon roll om de försöker. I högstadiet är det fler tjejer än killar som uppger att de kan för lite för att vilja påverka. Ungdomar som inte vill påverka Årskurs 8 Årskurs 1 Vill inte vara med och påverka i kommunen Kan för lite om hur hen ska göra Är inte tillräckligt intresserad Har inte tid Tror inte att det spelar någon roll Annan anledning Alla 58 % 63 % Tjejer 57 % 56 % Killar 60 % 69 % Alla 22 % 18 % Tjejer 26 % 18 % Killar 17 % 18 % Alla 32 % 35 % Tjejer 32 % 32 % Killar 32 % 37 % Alla 14 % 16 % Tjejer 13 % 16 % Killar 15 % 16 % Alla 20 % 20 % Tjejer 18 % 18 % Killar 23 % 22 % Alla 5 % 6 % Tjejer 3 % 3 % Killar 7 % 8 % *Andelarna baseras på alla svarande och inte enbart på de som inte vill vara med och påverka. 9

Vad är viktigast för unga att ha inflytande över? Ungdomarna i Uddevalla prioriterar i stort sett samma områden oavsett könstillhörighet och ålder. Skola och arbete tillsammans med arbete mot kriminalitet är högst prioriterade. Kollektivtrafik är på många sätt viktigt för unga men i Uddevalla är den frågan inte särskilt högt prioriterad. Gymnasieungdomarna vill i något högre grad än högstadieungdomarna satsa på kollektivtrafiken. Arbete för integration och pengar till kultur är lägst prioriterat i båda ålderskategorierna vilket tyder på att ungdomarna i Uddevalla inte ser några större problem där. Att områdena är lågt prioriterade i frågan om att satsa på dem betyder inte att ungdomarna tycker att de saknar betydelse. Tolkningen är i stället att ungdomarna inte ser akuta behov av ytterligare satsningar. Områden som ungdomarna anser borde vara prioriterade Årskurs 8 Årskurs 1 Skola 41% Skola 44% Arbete mot kriminalitet 36% Skapa arbeten för unga 41% Skapa arbeten för unga 31% Arbete mot kriminalitet 33% Minska användandet av alkohol och droger 27% Arbete mot främlingsfientlighet och rasism 25% Arbete mot främlingsfientlighet och rasism 27% Hälsa 25% Hälsa 24% Äldreomsorg 25% Äldreomsorg 20% Idrottsanläggningar 19% Idrottsanläggningar 19% Kollektivtrafik, till exempel bussar och tåg 18% Motverka diskriminering av olika grupper 17% Bostäder 17% Arbete för miljön 17% Motverka diskriminering av olika grupper 16% Ställen där ungdomar kan träffas 17% Minska användandet av alkohol och droger 16% Bostäder 15% Ställen där ungdomar kan träffas 16% Pengar till föreningar 12% Arbete för miljön 14% Arbete för jämställdhet 12% Barnomsorg 14% Kollektivtrafik, till exempel bussar och tåg 11% Arbete för jämställdhet 12% Barnomsorg 10% Pengar till föreningar 10% Gator, vägar och cykelbanor 9% Gator, vägar och cykelbanor 8% Pengar till kultur 6% Pengar till kultur 3% Arbete för integration 2% Arbete för integration 3% 10

I enkäten fanns även en fråga med öppet svar om vad ungdomarna i Uddevalla vill ha inflytande över. Ord som förekom ofta i deras svar har fått större utrymme i figurerna nedan. Det som ungdomarna vill påverka Vad unga vill påverka enligt tjejer årskurs 8. Vad unga vill påverka enligt killar årskurs 8. Vad unga vill påverka enligt tjejer årskurs 1. Vad unga vill påverka enligt killar årskurs 1. 11

Ungdomarna i Uddevalla vill ha inflytande över pengar. Detta är ett mönster som återkommer hos både tjejer och killar i båda åldersgrupperna. Det handlar till exempel om möjlighet att påverka kommunens budget, prioriteringar och vad saker kostar i samhället. Några av tjejerna i årskurs 8 svarar att de vill vara med och påverka hur mycket pengar som ska gå till kulturverksamhet och till föreningar i kommunen. Bland killarna i samma åldersgrupp är det några som nämner att de vill vara med och påverka hur mycket pengar som ska läggas på förenings liv och på idrottsaktiviteter såsom fotboll och fotbollsplaner. Några av de äldre eleverna nämner bland annat att det vill vara med och påverka kommunens satsningar på ungdomar, skola och äldreomsorg. Även skolan är återkomande i många av svaren. Bland de yngre ungdomarna är det framförallt tjejerna som nämner att de vill vara med och påverka miljön i skolan. Bland annat nämns möjligheten att påverka hur skolorna och undervisningen sköts. Några av tjejerna nämner även att de vill vara med och påverka arbetet mot mobbning och rasism. Viljan att påverka frågor relaterade till skolan och skolmiljön är även framträdande bland de äldre eleverna. Önskan om mer inflytande över pengar och skola är inte något unikt... Inflytande i skolan Skolan är den arena där unga vistas oftast förutom i hemmet. Ett väl fungerande elevinflytande kan därför anses vara den viktigaste delen av ungas inflytande. I enkäten har olika delar av livet i skolan listats och eleverna har fått svara på hur mycket de vill ha inflytande i och hur mycket de får ha inflytande i respektive område. I tabellen på nästa sida redovisas svaren. Eleverna vill ha inflytande i allt som det frågas om i enkäten. Generellt vill tjejer ha lite mer inflytande jämfört med killar samtidigt som de upplever mindre inflytande. Såväl tjejer som killar upplever betydligt mindre inflytande i förhållande till hur mycket inflytande de vill ha. 12

Årskurs 8 Vad de får lära sig Vilka böcker/läromedel de ska ha Hur de ska arbeta Skolmiljön inne Skolmiljön ute Reglerna i skolan Vill ha inflytande Får ha inflytande Läxorna Proven Skolmaten Schemat 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Årskurs 1 Vad de får lära sig Vilka böcker/läromedel de ska ha Hur de ska arbeta Skolmiljön inne Skolmiljön ute Reglerna i skolan Vill ha inflytande Får ha inflytande Läxorna Proven Skolmaten Schemat 0 % 20 % 40 % 13 60 % 80 % 100 %

Skillnad mellan tjejer och killar på de olika skolorna Att det finns en skillnad mellan hur mycket inflytande ungdomarna vill ha och hur mycket de upplever att de får är inte särskilt anmärkningsvärt. Dessvärre är skillnaderna mycket stora. Dessutom upplever tjejer ett betydligt större glapp mellan vill och får jämfört med killar. Varför tjejer vill ha mer inflytande och varför de upplever mindre går inte att få svar på via enkäten. En förklaring till att glappet är större bland tjejer kan vara att en önskan om mer inflytande kan skapa ett större missnöje med det faktiska inflytandet och därmed blir differensen större mellan vill och får. Det är ingen skola som utmärker sig markant men skillnaden mellan de skolor som har lägst upplevt elevinflytande och de som har högst är ändå stor. 100 % Upplevt elevinflytande per skola årskurs 8 80 % Tjejer 60 % Killar 40 % 20 % 22% 28 % 17% 19% 20% 34% 27% 26% 22% 35% 28% 29% 21% 19% 0 % Alla skolor Västerskolan Äsperödskolan Ramnerödskolan Norgårdenskolan Linneaskolan Fridaskolan 100 % Upplevt elevinflytande per skola årskurs 1 80 % Tjejer 60 % Killar 40 % 28% 30% 27% 23% 40% 29% 25% 29% 40% 30% 36% 25% 26% 20 % 0 % Alla skolor Östrabo Yrkes Östrabo 1 Thorén Innovation School 14 Margaretegärde Akademi Sinclair Agneberg

15

Så ser unga på skolan EN TRIVSAM SKOLMILJÖ med bra undervisning och kunniga lärare är viktigt för hur man upplever skolan just nu och en framgångsfaktor för framtiden. I undersökningen är de flesta ungdomarna nöjda med det mesta. Man får dock inte glömma bort den minoritet som ser stora problem. Många i högstadiet upplever problem med mobbning och många killar i högstadiet ser problem med våld. I övrigt syns inga märkvärdiga skillnader mellan killar och tjejer. Situationen i skolan Årskurs 8 Årskurs 1 Nöjd med skolsituationen Det är bra stämning i skolan Mobbning är ett problem Skolan agerar om en elev mobbar en annan elev Främlingsfientlighet är ett problem Sexuella trakasserier är ett problem Alla 77 % 79 % Tjejer 76 % 80 % Killar 78 % 77 % Alla 76 % 83 % Tjejer 76 % 82 % Killar 75 % 84 % Alla 15 % 8 % Tjejer 16 % 6 % Killar 14 % 9 % Alla 56 % 52 % Tjejer 52 % 49 % Killar 60 % 55 % Alla 10 % 6 % Tjejer 10 % 4 % Killar 10 % 9 % Alla 16 % 6 % Tjejer 14 % 4 % Killar 18 % 8 % 16

Situationen i skolan Årskurs 8 Årskurs 1 Elever och lärare bemöter varandra med respekt Skolan agerar om en lärare kränker en elev Våld är ett problem Pojkar får bättre möjligheter än flickor Flickor får bättre möjligheter än pojkar Har fått veta vad elever ska ha inflytande över Skolan uppmuntrar att aktivt vara med i elevråd Elevrådet lyssnas på och tas på allvar Alla 67 % 76 % Tjejer 69 % 76 % Killar 65 % 77 % Alla 53 % 51 % Tjejer 53 % 50 % Killar 54 % 52 % Alla 12 % 5 % Tjejer 7 % 3 % Killar 18 % 8 % Alla 9 % 4 % Tjejer 11 % 3 % Killar 7 % 5 % Alla 17 % 8 % Tjejer 9 % 3 % Killar 27 % 13 % Alla 40 % 42 % Tjejer 42 % 38 % Killar 38 % 46 % Alla 40 % 46 % Tjejer 37 % 46 % Killar 44 % 47 % Alla 52 % 51 % Tjejer 48 % 50 % Killar 56 % 52 % 17

MAJORITETEN AV ELEVERNA är nöjda med allt utom skolmaten. Missnöjet med skolmaten är liknande bland tjejer och killar i alla åldrar i Uddevalla. Gymnasieeleverna är generellt något nöjdare med det mesta jämfört med högstadieeleverna men det syns ingen anmärkningsvärd skillnad mellan killar och tjejer. Skolans resurser Årskurs 8 Årskurs 1 Bra skolmiljö Bra skolbibliotek Bra skolmat Bra undervisning Bra möjlighet till extra hjälp Bra elevhälsoråd Bra tillgång till datorer Bra lärare Alla 67 % 79 % Tjejer 67 % 78 % Killar 68 % 79 % Alla 69 % 65 % Tjejer 72 % 70 % Killar 66 % 61 % Alla 47 % 51 % Tjejer 49 % 51 % Killar 45 % 52 % Alla 76 % 82 % Tjejer 75 % 82 % Killar 77 % 83 % Alla 70 % 75 % Tjejer 69 % 73 % Killar 73 % 76 % Alla 65 % 69 % Tjejer 62 % 69 % Killar 69 % 69 % Alla 65 % 80 % Tjejer 63 % 81 % Killar 67 % 78 % Alla 71 % 82 % Tjejer 71 % 82 % Killar 71 % 82 % 18

19

Stora skillnader mellan skolorna VI KAN KONSTATERA att det finns rätt stora skillnader mellan skolor i Uddevalla. T.ex. så kan man se att eleverna i årskurs åtta i Fridaskolan visar dåliga resultat i följande frågor medan eleverna i Västerskolan och i Thorén Innovation School har värderat allt högt. Rapport LUPP 2013 25 (57) Diagrammen visar mycket siffror, men vad de betyder förstås bäst på respektive skola. Upplever en Diagram bra stämning 2.5. Upplever i skolan en bra stämning i skolan Tjejer Killar Thoren Innovation School (åk 1) Östrabo Yrkes (åk 1) Östrabo (åk 1) Fridaskolan (åk 8) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Linneaskolan (åk 8) Norgårdenskolan (åk 8) Ramnerödskolan (åk 8) Margretegärde (åk 1) Västerskolan (åk 8) Akademi Sinclair (åk 1) Agneberg (åk 1) Äsperödskolan (åk 8) 20 Diagram 2.6. Nöjda med undervisningen Tjejer Killar

Akademi Sinclair (åk 1) Äsperödskolan (åk 8) Agneberg (åk 1) Nöjda med undervisningen Diagram 2.6. Nöjda med undervisningen Tjejer Killar Thoren Innovation School (åk 1) Östrabo Yrkes (åk 1) Östrabo (åk 1) Fridaskolan (åk 8) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Linneaskolan (åk 8) Norgårdenskolan (åk 8) Ramnerödskolan (åk 8) Margretegärde (åk 1) Västerskolan (åk 8) Akademi Sinclair (åk 1) Agneberg (åk 1) Äsperödskolan (åk 8) 21

Ungdomarnas fritid FRITIDEN UTGÖR EN betydelsefull del av människors liv. Hur man väljer att tillbringa sin fritid påverkar livet även på andra områden. Vad som är möjligt att göra på den fritiden bestäms mycket av de resurser individen har tillgång till. Fritiden kan med andra ord betraktas som en investering, medveten eller omedveten, för framtiden. Forskning från Örebro universitet visar att ungdomar som idrottar trivs bättre i skolan, har ökad självkänsla och får minskad risk att drabbas av depression. Idrottande ungdomar dricker mindre alkohol och begår färre brott än jämnåriga ungdomar som inte idrottar eller är engagerade i föreningar. Forskningsresultaten visar också att ungdomar som börjar med en idrott vänder sin utveckling. Depressiva symptom minskar och ungdomarna får en bättre självkänsla. De trivs bättre i skolan och undviker att hamna i problem med lagen. Däremot visade det sig att ungdomar som lägger av med idrotten gick i motsatt riktning. Ungdomar som slutade med idrott fick i större utsträckning problem med depression, alkohol och brottslighet. De uppvisade till och med sämre resultat än ungdomar som aldrig hade idrottat. Annan forskning visar att även kulturutövande har positiva effekter, så som förbättrat självförtroende, utveckling av sin förmåga till empati, bättre hälsa och bättre skolresultat. Årskurs 8 70 % Har tillräckligt mycket fritid Årskurs 1 63 % 70 % Är nöjda med fritidsutbudet 65 % 11 % Har inte råd 15 % 22

DE FLESTA ÄR NÖJDA mmed både hur mycket tid de känner att de har till fritid som med fritidsutbudet Uddevalla kommun har. Killarna är betydligt mer nöjda än tjejerna med tiden och utbudet medan det är mer jämställt när det handlar om att inte ha råd till vissa sysselsättningar. De äldre upplever mindre tid till fritid än de yngre och fler i den gruppen är även missnöjda med fritidsutbudet. Att de äldre är mer missnöjda är inget unikt för Uddevalla. Så ser det ut i de flesta kommuner som gjort enkäten. Fritidsaktiviteter som saknas i Uddevalla Fritidsaktiviteter som saknas enligt tjejer årskurs 8. Fritidsaktiviteter som saknas enligt killar årskurs 8. Fritidsaktiviteter som saknas enligt tjejer årskurs 1. Fritidsaktiviteter som saknas enligt killar årskurs 1. 23

Var träffas ungdomarna i Uddevalla? NÄR DET KOMMER till avsaknad av fritidsaktiviteter är det många av tjejerna i högstadiet som nämner att de skulle vilja att det fanns fler affärer och möjligheter till shopping i Uddevalla. Många av tjejerna nämner även att de önskar fler samlingsplatser där man kan umgås tillsammans med vänner. I jämförelse mellan åldersgrupperna är önskan om platser att umgås på mer framträdande i svaren hos de äldre ungdomarna. Hemma hos varandra är den i särklass vanligaste mötesplatsen för alla grupper som redovisas. Idrottsanläggningar är en klart vanligare mötesplats för killar än för tjejer. Tjejer, årskurs 8 Killar, årskurs 8 Hemma hos varandra 83% Hemma hos varandra 72% Galleria eller köpcentrum 28% Idrottshall/sporthall eller i samband med idrott 27% I centrum/på stan 27% Utomhus 21% Idrottshall/sporthall eller i samband med idrott 15% I centrum/på stan 18% Utomhus 13% Någon annanstans 12% På ett café 8% Ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 11% Någon annanstans 6% Galleria eller köpcentrum 3% Ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 3% Föreningslokal 2% Föreningslokal 0% På ett café 0% Tjejer, årskurs 1 Killar, årskurs 1 Hemma hos varandra 85% Hemma hos varandra 67% Galleria eller köpcentrum 22% Utomhus 30% I centrum/på stan 22% Idrottshall/sporthall eller i samband med idrott 21% På ett café 13% I centrum/på stan 18% Idrottshall/sporthall eller i samband med idrott 12% Någon annanstans 14% Utomhus 11% Ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 10% Någon annanstans 10% Galleria eller köpcentrum 3% Ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 2% På ett café 3% Restaurang, pub, bar eller liknande 2% Restaurang, pub, bar eller liknande 3% Föreningslokal 1% Föreningslokal 1% 24

25

Ungdomarnas hälsa I undersökningen har ungdomarna i Uddevalla svarat på frågor kring sin hälsa, saker som stress, trygghet samt bruk av alkohol, narkotika och tobak. Även mobbning var en del av undersökningen och en av frågorna var Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret?. Mobbning förekommer i relativt stor utsträckning fler än var tionde har blivit utsatt det senaste halvåret. Det är fler tjejer än killar som har blivit mobbade. Platser där mobbningen förekommer är i skolan och på nätet eller i mobilen. Vanligaste platserna för mobbning eller utfrysning 1. I klassrummet 2. På rasterna i skolan 3. På nätet/i mobilen 26

Att bli utsatt för orättvis behandling är något annat än mobbning även om det finns vissa likheter. Orättvis behandling kan inträffa enstaka gånger medan mobbning är mer systematiskt. I enkäten löd Stora skillnader mellan skolorna I Diagrammet visas andelen mobbade per skola. Skillnaderna är anmärkningsvärda. Vissa skolor har betydligt större problem med mobbning än andra. Överlag är det vanligare att tjejer blir mobbade än att killar blir det och i Rapport LUPP 2013 34 (57) vissa skolor är skillnaderna mycket stora. De tjejer som i minst utsträckning har blivit mobbade är de som går studieförberedande utbildningar på gymnasiet. Har blivit mobbad senaste halvåret Diagram 4.4. Har blivit mobbad senaste halvåret. Skola och utbildningsinriktning Tjejer Killar Östrabo Yrkes (åk 1) Studieförberedande utb Yrkesförberedande utb Fridaskolan (åk 8) 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Linneaskolan (åk 8) Norgårdenskolan (åk 8) Ramnerödskolan (åk 8) Östrabo 1 (åk 1) Västerskolan (åk 8) Thoren Innovation School (åk 1) Äsperödskolan (åk 8) Margretegärde (åk 1) Akademi Sinclair (åk 1) Agneberg (åk 1) Skillnaderna mellan skolor är anmärkningsvärda. Vissa skolor har betydligt större problem med mobbning än andra. Överlag är det vanligare att tjejer blir mobbade än att killar blir det och i vissa skolor är skillnaderna mycket stora. De tjejer som 27 i minst utsträckning har blivit mobbade är de som går studieförberedande utbildningar på gymnasiet.

Stress och psykisk ohälsa I TIDIGARE LUPP-UNDERSÖKNING i Uddevalla visade det sig att många unga upplever stressrelaterade symptom alldeles för ofta. I årets resultat ser man inga större skillnader mellan åldrarna, men däremot finns skillnader mellan killar och tjejer. Betydligt fler tjejer jämfört med killar upplever symptomen regelbundet. Skillnaderna mellan killar och tjejer är inte unikt för Uddevalla, så ser det även ut i resten av landet. Däremot har ungdomarnas hälsa förbättrats sedan undersökningen som gjordes i Uddevalla år 2010. Symptom av stress och psykisk ohälsa Årskurs 8 Årskurs 1 Huvudvärk minst en gång per vecka 34 % 35 % Ont i magen minst en gång per vecka 25 % 28 % Stressade minst en gång per vecka 57 % 57 % Svårt att somna minst en gång per vecka 39 % 44 % Trött på dagarna minst en gång per vecka 71 % 75 % Sovit dåligt minst en gång per vecka 38 % 44 % Alkohol, narkotika och tobak När det gäller alkohol, narkotika och tobak har vi valt att titta på hur stor del av ungdomarna som brukar regelbundet och hur stor del som inte brukar alls. Bruk av alkohol och tobak blir vanligare när ungdomarna börjar i gymnasiet. Det är vanligare bland gymnasiekillar att snusa men i övrigt syns inga stora skillnader mellan killar och tjejer gällande tobaksbruk. En tredjedel av ungdomarna i årskurs ett dricker alkohol åtminstone en gång per månad. Något fler killar jämfört med tjejer dricker alkohol varje månad. 28

Alkohol och tobak Årskurs 8 Årskurs 1 Röka cigaretter Aldrig Minst en gång per vecka 90 % 75 % 4 % 11 % Snusa Aldrig Minst en gång per vecka 95 % 87 % 2 % 8 % Dricka folköl Aldrig Minst en gång per månad 92 % 76 % 6 % 12 % Dricka starköl, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit Aldrig Minst en gång per månad 87 % 51 % 8 % 30 % I Enkäten frågar vi om ungdomarna har använt narkotika, och kommer därefter med en följdfråga med olika alternativ för vilket preparat. Ett dilemma är att endast de som svarat att de använt narkotika fick följdfrågan. Fler kan ha brukat narkotiska preparat, lagliga eller olagliga, utan att de själva och deras kompisar definierar det som narkotika. Det tillkommer ständigt nya preparat på marknaden och det tar tid innan preparaten blir narkotikaklassade och förbjudna. Den andel som har använt narkotika fler än en gång är liten men den bör ändå tas på allvar. En något större andel av gymnasieeleverna jämfört med de yngre har använt narkotika flera gånger. Har använt narkotika Årskurs 8 Årskurs 1 Fler än en gång En gång Aldrig 3 % 5 % 2 % 2 % 95 % 93 % 29

Hur ser framtiden ut? LUPP-ENKÄTEN ÄR ett utmärkt verktyg för att ta tempen på ungdomarnas syn på framtiden, eftersom den ställer många frågor om framtida förväntningar på studier, jobb och om man tror att man kommer att bo kvar i sin hemkommun. De flesta av frågorna handlar om en tro på vad som kommer att hända efter gymnasiet. För de som går första året på gymnasiet kan den framtiden tyckas vara fjärran och för de i årskurs åtta är framtiden naturligtvis ännu mer abstrakt. Vi redovisar därför enbart gymnasieelevernas svar. Tron på att flytta från kommunen Alla tjejer Killar Tror att hen kommer att flytta Tror inte att hen kommer att flytta Vet inte 57 % 61 % 53 % 12 % 11 % 12 % 31 % 28 % 35 % SOM FÖLJD AV att de flesta vill studera eller jobba efter gymnasiet så är det av samma anledningar som ungdomarna tror att de kommer att flytta från Uddevalla. Fördelningen mellan killar och tjejer ser också ut på samma sätt. Bortsett från jobb och studier så är det många som helt enkelt vill prova något nytt. Närheten till nära och kära är den främsta anledningen till att bo kvar i eller att flytta tillbaka till Uddevalla. Såväl killar som tjejer ser det som främsta anledning till att bo i Uddevalla men för tjejerna är behovet starkare. En av tio ser även den lokala arbetsmarknaden som en anledning till att flytta tillbaka. 30

31

I NOVEMBER 2013 genomfördes LUPP, lokal uppföljning av ungdomspolitik, i Uddevalla kommun för andra gången. Alla ungdomar i årskurs åtta i grundskolan och årskurs ett på gymnasiet fick chansen att svara på en enkätundersökning som har tagits fram av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Genom att genomföra LUPP-enkäten kan kommunen på ett enkelt sätt ta reda på hur ungas situation ser ut och på så sätt förbättra ungas villkor lokalt. Frågorna är många och ger svar på hur unga i kommunen uppfattar inflytande, demokrati, arbete, hälsa, fritidsutbud, skolan och framtiden. I denna rapport har vi valt att framför allt titta på ungas villkor för demokrati och inflytande, både i skolan och i kommunen i stort. Den följer även upp 2010 resultat. Denna rapport kommer även att vara en av grundpelarna i det ungdomspolitiskta handlingsprogrammet som i skrivande stund tas fram. Det ungdomspolitiska handlingsprogrammet kommer att vara ett strategiskt dokument för hur Uddevalla kommun ska jobba med ungdomsfrågor. Samverkan mellan samtliga förvaltningar ska förbättra ungas levnadsvillkor i kommunen, vare sig det handlar om inflytande, hälsa eller framtiden. Uddevalla kommun genomförde LUPP 2013 inom ramen för EU-projektet Engagera Mera som kommunen driver tillsammans med Fredrikstad kommune i Norge. För rapporteringen upphandlades konsultbolaget Sweco Strategy AB. Seniorkonsult Magnus Björkström har producerat hela rapporten. Konsult Emma Andersson har bistått med analys av öppna svar. Foton: Sxc.hu / istock Photos 32