BUDGET 2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-30
Solna stads organisation Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Valnämnden Kommunstyrelsen Stadsledningsförvaltningen Överförmyndarnämnden Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Kompetensnämnden Kompetensförvaltningen Socialnämnden Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg Socialförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Omvårdnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Bostadsstiftelsen Signalisten (100 %) Solnabostäder AB Norrenergi & Miljö AB (67 %) Norrenergi AB Solna Vatten AB (100 %) Råsunds Förstads AB (100 %) Norrvatten (21 %) Överjärva Gård AB Styrelse för respektive bolag, Stiftelse och kommunalförbund Käppalaförbundet (21 %) Råsta Holding AB (25 %) Swedish Arena Management KB (17 %) Arenabolaget i Solna KB (17 %) Storstockholms Brandförsvar (5 %) SÖRAB (5 %) AB Vårljus (7 %) Solna Tenniscenter AB (30 %) Stockholmsregionens Försäkrings AB (6 %) Solna Kulturskola AB (100 %) Fastighets AB Falkeneraren (100 %) Omslag: Mulle Meck-parken, Solna Foto: Anna Didriksson 2
Förord Solna stads budgetprocess innebär att kommunstyrelsen lämnar ett förslag till budget för nästkommande år i juni. Nämnderna utarbetar därefter verksamhetsbudgetar och målsättningar utifrån kommunstyrelsens inriktning och ekonomiska ramar. I november tar kommunstyrelsen fram ett förslag till reviderad budget med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bl.a. den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställer i november de ekonomiska ramarna, finansiella och verksamhetsanknutna mål samt skattesatsen för år 2011. Utgångspunkten för Solna stads budget för år 2011 är en sammanhållen ekonomi- och verksamhetsstyrning, som utgår från prioriterade målområden, inriktningsmål och effektmål. Syftet är att säkerställa en tydlig koppling mellan de fastslagna politiska målen, de insatta resurserna och de presterade resultaten. Inriktningsmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och är finansiella och verksamhetsanknutna. De tar sin utgångspunkt i visionen om det hållbara Solna, som förenar en stark ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn och god social utveckling. Utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål och den av kommunfullmäktige antagna kvalitetspolicyn och strategin för Solna stad ska nämnder och styrelse börja utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer som tydligt beskriver vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av staden. Det samhällsekonomiska läget har under de senaste åren förändrats ovanligt snabbt, från överhettning till finanskris och sjunkande skatteunderlag. Nedgången har nu bromsats upp och en återhämtning har inletts. Osäkerheten består framför allt i utvecklingen av den globala konjunkturen, som sätter ramarna för Solna stads ekonomi. Staden har dock en stabil ekonomisk grund att stå på och förutser en fortsatt god utveckling av befolkningen och sysselsättningen. Det bidrar till ökade skatteintäkter, även om de förväntas växa något långsammare under de närmaste åren. Kristina Tidestav t.f. stadsdirektör Christer Lindberg förvaltningschef 3
Innehållsförteckning Förord Budget 2011 Föregångsstaden Solna 3 5 Solna stads budget stadens främsta styrdokument 8 Solna stads styrsystem 8 Tvärsektoriella frågor 9 Kvalitetsarbetet i Solna stad 9 Ekonomiska förutsättningar 10 Stadsövergripande mål 12 Tekniska förutsättningar 20 Resultatbudget- och kassaflödesanalys 22 Driftbudget 23 Driftbudget per nämnd 24 Investeringsbudget 33 Investeringsbudget 2011 34 Styrelse och nämnders verksamhet 2011 Kommunala företag och kommunalförbund Förslag till beslut 36 51 54 4
Budget 2011 Föregångsstaden Solna Budgeten för Solna stad 2011 har siktet inställt på en fortsatt stabil ekonomi och utveckling. Budgeten tar sin utgångspunkt i Allians för Solnas regeringsprogram Föregångsstaden Solna. Där har vi tydligt redovisat den politiska inriktningen för mandatperioden 2011-2014. Vårt regeringsprogram är mandatperiodens viktigaste dokument och utifrån det lägger vi fram en budget för varje år. Solnas borgerliga majoritet har alltid jobbat hårt för stabilitet, god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. Det är ett arbete som ger resultat. När många andra kommuner runt om i Sverige kämpat med budgetunderskott under finanskrisen har Solna stått stadigt. Vi tar intryck av det som händer i omvärlden, är försiktiga och presenterar en budget som fortsätter skapa stabila och goda förutsättningar för ett växande Solna. Skattenivån Solnas ekonomi är stark och det är viktigt att Solnaborna får behålla så stor andel av sin inkomst som möjligt. De skattepengar som Solna tar in är inte stadens utan medborgarnas. Låg skatt ökar människors möjlighet att göra egna prioriteringar. Därför ska aldrig medborgarna betala mer skatt än nödvändigt och varje skattekrona staden tar in ska användas effektivt. För år 2011 föreslår vi att Solnas kommunalskatt lämnas oförändrad på 17,12 kronor. Utmaningar de kommande åren Solna stad står inför flera avgörande utmaningar de kommande åren. Europa och Sverige återhämtar sig nu efter finanskrisens drabbningar och den efterföljande lågkonjunkturen. Vår kommun är starkt beroende av att Sverige kan hävda sig i den alltmer globaliserade konkurrensen för att säkra jobb och tillväxt. Solnas invånare och många företag är i hög grad bidragande i det avseendet. Vi ska därför bland annat fortsätta utveckla samarbetet med näringslivet för att minska utanförskapet. Befolkningstillväxten kommer fortsatt att vara hög i Solna, vilket ställer krav på vår förmåga att utveckla den kommunala servicen. Flera stora byggprojekt kommer nu in i en intensiv genomförandefas, där Arenastaden, Nya Karolinska Solna och Tvärbanan är tre viktiga exempel. Dessa projekt är centrala för livsmiljön i Solna, och för tillväxten och utveckling i regionen som helhet. Solna stad har sedan länge höga sjukskrivningstal. Glädjande nog går utvecklingen åt rätt håll med sjunkande sjukskrivningstal, men mycket återstår att göra. Såväl kortsom långtidssjukskrivningen är hög inom samtliga förvaltningsområden. Sjukskrivningstalen innebär höga kostnader för staden med svårigheter att planera verksamheten långsiktigt. Det är också ett symptom på brister i vår egen organisation och vårt ansvar att förebygga ohälsa och arbeta med rehabilitering. Budgetförutsättningar med uppräkning Den lågkonjunktur och finanskris som dominerat de ekonomiska förutsättningarna de senaste åren håller nu på att mattas av. 2011 bedöms skatteunderlaget öka svagt och sedan öka mer 2012 och 2013. Totalt sett kommer Solnas skatteintäkter och generella statsbidrag vara lite bättre för 2011 än 2010. Regeringen tillför 2011 statsbidrag om totalt 3 miljarder, vilket för Solnas del innebär 15 miljoner kronor. Detta tillsammans med en förväntad låg inflation och låga löneökningar för 2011 ger oss ett litet reformutrymme på 36 miljoner kronor 2011. Stadens nämnder har lagt sina budgetar och redovisat vilka mål som gäller för 2011. Dessa budgetar och mål ligger i allt väsentligt fast. Det reformutrymme vi har för 2011 gör att vi kan stärka nämndernas budgetar jäm- 5
fört med kommunstyrelsens beslut i juni. Vi ökar nämndernas ramar med 0,5 procent år 2011. Dessutom kompenserar vi de nämnder som har volymbaserade budgetar med 75 procent av volymförändringen. Tillsammans ger dessa satsningar viss marginal i nämndernas budget och förbättrar förutsättningarna att nå de mål som är uppsatta för året. För 2011 gör vi även riktade satsningar inom de verksamheter som behöver dem bäst; Barn- och utbildningsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. För att kvalitetssäkra skolans verksamhet får barn- och utbildningsnämnden ett tillskott på 5 miljoner kronor. Stadsbyggnadsnämnden kompenseras med 3 miljoner kronor för ökade momskostnader. Kulturoch fritidsnämnden stärks med 7 miljoner kronor som kompensation för ökade kostnader på bland annat energiområdet samt hyreskostnader. Därutöver finns under kommunstyrelsen en reserv på 10 miljoner kronor för att tillgodose behov som kan komma att uppstå med anledning av stadens tillväxt och utbyggnad. Stadens inriktningsmål I Regeringsprogrammet 2011-2014 beskriver vi verksamheten under rubriken Ledning och utveckling samt med utgångspunkt i stadens fyra prioriterade målområden; Ekonomisk tillväxt, Livsmiljö, Trygghet och omsorg, Kunskap och livslångt lärande. Dessa mål är vägledande för Solnas utveckling samt budgetarbete. Ledning och utveckling Solna ska hålla hög kvalitet i stadens verksamheter vilket förutsätter en god förvaltning med engagerade och kompetenta medarbetare. Solna stad tillhör sverigetoppen vad gäller verksamhet på entreprenad och har blivit ett föredöme för många kommuner och landsting. Konkurrensutsättningen bidrar till en dynamik där idéer och verksamheter utvecklas och prövas mot varandra. Ekonomisk tillväxt Solna har haft den kraftigaste inflyttningen i Sverige mellan 2005 och 2009. Inga tecken finns på att trenden förändras. Staden ska därför säkerställa en stabil ekonomi med sunda finanser och låg skatt för att fortsätta vara attraktiv. För att kunna satsa resurser där de behövs ska Solna ha en stark ekonomi. Det förutsätter bland annat en ökande befolkning och fortsatt god företagsamhet. Livsmiljö Solna ska vara en trivsam stad både för människor och för företag. Vi ska fortsätta bygga bostäder för att möta den kraftiga efterfrågan samtidigt som vi tar ansvar för att exploatering sker på ett hållbart sätt, bland annat genom energieffektiva byggnader. Ett tydligt miljöfokus genomsyrar stadens samtliga verksamheter och är en förutsättning för Solnas framtid. Trygghet och omsorg Solnaborna ska alltid kunna förvänta sig livskvalitet genom trygghet och god omsorg i livets olika skeden. Solna ska utveckla sin service till solnaborna för att erbjuda en god välfärd präglad av mångfald och valfrihet. Trygghetsboende och utvecklad äldreomsorg ska borga för trygghet för äldre solnabor. Kunskap och livslångt lärande Livskvalitet bygger delvis på människans egen kunskap och möjlighet att utvecklas. Den bästa grunden för att åstadkomma självständiga individer är genom bra utbildning. Skolan utgör grundplåten till det och i Solna ska utbildningskvalitet och valfrihet vara självklara. Den fysiska skolmiljön ska moderniseras och förbättras samtidigt som lärarnas kompetensutveckling ska stödjas och deras prestationer synliggöras. Därmed kan vi garantera att Solnas skolbarn får rätt undervisning anpassad efter sina behov 6
Avslutning Solna har ett unikt läge och är bättre rustat inför 2011 än många andra kommuner i Sverige. Stadens goda ekonomi och ambitiösa mål gör att vi kan lägga en budget som säkrar solnabornas välfärd och samtidigt stärker staden inför kommande utmaningar. Solna stad är och ska fortsatt vara en självklar garant för trygghet, valfrihet och utveckling. Vi är medvetna om att de resurser vi förvaltar är Solnabornas. Att hushålla med dessa och skapa en stark ekonomi är viktigt för att ge trygghet på lång sikt. Vårt uppdrag är att utifrån en ansvarsfull resursanvändning göra vårt yttersta för att garantera en så god service och livsmiljö som möjligt för invånarna. Det är vårt löfte till Solnaborna. Lars-Erik Salminen (M) Anders Ekegren (FP) Malin Appelgren (KD) Magnus Andersson (C) 7
SOLNA STAD Verksamhetsplan och budget 2011 Solna stads budget stadens främsta styrdokument Solna stads budgetprocess innebär att kommunstyrelsen ska lämna ett förslag till budget för nästkommande år i juni. Nämnderna ska därefter, under hösten, utarbeta verksamhetsbudgetar och målsättningar utifrån kommunstyrelsens inriktning och ramar. I november tar kommunstyrelsen fram ett reviderat ärende med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bland annat den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och/eller ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställer i november de ekonomiska ramarna, finansiella och verksamhetsanknutna mål samt skattesatsen för kommande år. Solna stads styrsystem Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten för styrsystemet är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål och ekonomiska ramar för nämnderna. Det sker i budgeten, som är stadens främsta styrdokument. Budgeten kompletteras av policys och program, vilka anger principerna för stadens agerande i olika frågor. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen är uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Inriktningsmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och har sin utgångspunkt i visioner, policys och program. Inriktningsmålen kan vara antingen finansiella eller verksamhetsanknutna. Nämnderna ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål, precisera och fastställa nämndspecifika mål och föreslagna ekonomiska ramar. I detta arbete ska även hänsyn tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Bild. Solna stads styr- och uppföljningssystem 8
SOLNA STAD Verksamhetsplan och budget 2011 Nämnderna ska också formulera effektmål som gör att målen kan följas upp och utvärderas. Effektmålen ska vara mätbara, specifika, tidsatta och realistiska. Arbetet med målformuleringen sker i dialog med kommunstyrelsen. Därutöver kan nämnderna besluta om egna verksamhetsspecifika mål och nyckeltal. Utifrån nämndernas preciserade mål och ekonomiska ramar anpassar förvaltningsledningen målen i dialog med enheterna. Enheterna ska därefter beskriva sina mål, det vill säga hur enheterna har för avsikt att arbeta för att uppnå dessa mål. Kommunfullmäktige följer upp nämnderna utifrån de övergripande inriktningsmålen. Målen följs upp och utvärderas utifrån effektmål, som redovisas i delårsrapporten per augusti och årsredovisningen. Av de 56 stadsövergripande effektmålen i verksamhetsplan och budget 2011 kommer 12 effektmål att mätas 2012. För dessa kommer aktiviteter, nyckeltal m.m. att ligga till grund för bedömning av måluppfyllelse under 2011. Denna utveckling mot en tydlig koppling mellan insatta resurser och presterat resultat får också stöd i lagreglerna för god ekonomisk hushållning i kommuner. Solna stads hel- och delägda bolag styrs, enligt aktiebolagslagen av bolagsordning och ägardirektiv. Tvärsektoriella frågor Övergripande tvärsektoriella frågor ska genomsyra all verksamhet såväl externt som internt. Som ett första steg ska de tvärsektoriella frågorna; jämställdhet, integration och internationellt arbete integreras i stadens styrsystem och beaktas i verksamhetsplan och budget. Arbetet med tvärsektoriella frågor ska harmonisera med målarbetet, bidra till visionen om det hållbara Solna och vara en del av kvalitetsutvecklingsarbetet. Inom jämställdhetsarbetet ligger fokus i första hand på att utveckla modeller för att ta fram könsuppdelad statistik, indikatorer och nyckeltal. Efter analys av nuläge kan angelägna utvecklingsområden identifieras och jämställdhetsintegrering användas som en metod för verksamhets- och kvalitetsutveckling. För integrationsarbetet är det angeläget att analysera verksamheten ur ett integrationsperspektiv för att sedan utveckla ett interkulturellt förhållningssätt i det mångkulturella Solna och säkerställa att alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund, får likvärdigt bemötande och service av stadens medarbetare. Det internationella arbetet ska huvudsakligen användas som en metod för verksamhetsoch kvalitetsutveckling. Genom att göra internationella jämförelser och identifiera goda exempel skapas förutsättningar för att lära av andra och samarbeta kring gemensamma utmaningar. För att barn och ungdomar i framtiden ska kunna verka i en globaliserad värld är det internationella utbytet en förutsättning. Kvalitetsarbetet i Solna stad Utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål och den av kommunfullmäktige antagna kvalitetspolicyn och strategin för Solna stad ska nämnder och styrelse börja utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer som tydligt beskriver vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av staden. Utifrån kvalitetsdeklarationerna kan medborgaren/brukaren sedan ta ställning till hur verksamheten fungerar och engagera sig för att förbättra den. Genom att förtydliga tjänsterna kan också förväntansgapet minskas och därmed skapas förutsättningar för nöjdare medborgare/brukare, vilket mäts av de i budgeten uppsatta effektmålen. Arbetet med att lansera nya åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer för tjänster ska nämnder och styrelse kontinuerligt arbeta med. I verksamhetsplan och budget för 2011 redovisar nämnder och styrelse sin strategi för hur kvalitets- och verksamhetsarbetet ska bedrivas och utvecklas. Arbetet sker i dialog med kommunstyrelsen. 9
Kommunstyrelsens strategi är att arbeta fram kvalitetsdeklarationer för sin verksamhet under 2011. Överförmyndarnämnden har utarbetat en kvalitetsdeklaration för verksamma gode män, förvaltare och förmyndare i Solna stad om relevant utbildning som kan börja gälla från år 2011. Stadsbyggnadsnämnden planerar att under hösten 2010 ta fram kvalitetsdeklarationer för nämndens verksamhet inom den tekniska sidan som sedan kan gälla från och med 2011. För nämndens övriga verksamhet planeras ett arbete under 2011. Kultur- och fritidsnämnden har som ambition att kunna fastställa någon eller några kvalitetsdeklarationer för nämndens samtliga verksamheter i februari månad 2011. Barn- och utbildningsnämnden kommer att utarbeta kvalitetsdeklarationer för nämndens verksamhet under hösten 2011. Kompetensnämnden har tagit fram några kvalitetsdeklarationer inom arbetsmarknads- och integrationsområdets verksamheter som kan börja gälla från år 2011. Arbetet kommer att fortsätta under 2011 och då också för verksamheten inom vuxenutbildningen. Socialnämnden har påbörjat arbetet med kvalitetsdeklarationer för ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd, vilka kommer att presenteras för nämnden i december månad 2010. Arbetet kommer fortgå under 2011 för nämndens olika verksamhetsområden. Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbybergs strategi är att under 2011 arbeta fram kvalitetsdeklarationer för nämndens verksamhet. Omvårdnadsnämnden kommer under 2011 att arbeta fram kvalitetsdeklarationer för verksamhetsområdet, omsorg om funktionshindrade. Sedan år 2005 har det funnits kvalitetsgarantier för hemtjänsten och sedan år 2009 för vård- och omsorgsboenden. Dessa kvalitetsgarantier kommer att ses över utifrån ett statsövergripande perspektiv. Miljö- och hälsoskyddsnämnden planerar att utarbeta kvalitetsdeklaration för verksamheterna livsmedelskontroll och bostadsärenden under 2011. Förutom de nämnd- och styrelsespecifika tjänsterna som kvalitetsdeklareras, ska det utarbetas åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer för staden som helhet gällande tillgänglighet och bemötande. Detta arbete leds av kommunstyrelsen i dialog med övriga nämnder och har påbörjats under hösten 2010 och kommer att fortsätta under 2011. Ekonomiska förutsättningar Befolkningsutveckling Solnas befolkning kommer enligt befolkningsprognosen under perioden från 2009 fram till 2013 att öka med cirka 7 000 personer. Stora ökningar kommer att ske i utbyggnadsområdena i Järvastaden och Ulriksdal samt även i andra områden som bl.a. Hagalund, Huvudsta och Frösunda. Befolkningsökningen ställer ökade krav på utbyggnaden av den kommunala servicen och effektiva lösningar framför allt i de nya stadsdelarna Järvastaden och Ulriksdal. Hur mycket servicebehovet kommer att öka beror i hög grad på solnabornas ålder. En volymberäknad ram beräknas som bas för att avgöra resurserna till barn- och utbildningsnämndens, socialnämndens respektive omvårdnadsnämndens verksamhet. Tanken med detta sätt att beräkna ramen är framförallt att få en modell som tar hänsyn till demografiska förändringar och därmed gör det möjligt att flytta resurser från verksamheter där efterfrågan och behov minskar till verksamheter där efterfrågan ökar. Under den kommande tioårsperioden är det enligt prognosen framför allt antalet barn i förskolan och i de yngre skolåren som ökar. Omvärldsfaktorer Det fria fallet i den globala konjunkturen bromsades upp i mitten av 2009. Läget i världsekonomin har förbättrats och under andra halvåret 2009 inleddes en rejäl åter- 10
hämtning i världshandeln. Världshandeln är nu i det närmaste tillbaka på nivå från våren 2008. Jämfört med en trendmässig ökning finns det dock en del att ta igen. De olika ekonomisk-politiska stimulansåtgärder som regeringar och centralbanker världen över har vidtagit i samband med finanskrisen kommer på sikt att avvecklas. I vissa länder kommer det därtill att behöva vidtas rejäla budgetförstärkningar. En sanering av dessa länders offentliga finanser kan komma att försvaga tillväxten också globalt. De offentliga finanserna i Sverige är starka, vilket minimerar risken för finansiella kriser liknande de flera sydeuropeiska länder nu genomgår. De svenska hushållen har en stark finansiell ställning, vilket ger utrymme för ytterligare konsumtion. Svenska exportföretag tillverkar i stor utsträckning insats- och investeringsvaror till främst ett svagare växande Europa. Asien, där tillväxten har tagit ordentlig fart, svarar för en förhållandevis liten del av den svenska exporten. På den svenska arbetsmarknaden bedöms sysselsättningsökningen framöver bli begränsad även vid en god ekonomisk tillväxt. Företagen har gått om lediga resurser och kan öka produktionen utan att öka kapaciteten. På grund av den svaga återhämtningen på arbetsmarknaden och måttliga löneökningar bedöms skatteunderlaget utvecklas måttligt under 2010 och 2011. Kommunernas ekonomi påverkas också av att regeringens temporära konjunkturstöd som har utbetalts till kommuner och landsting under 2010 minskar till 2011. Detta sammantaget ställer krav på omställning och effektivisering av de kommunala verksamheterna. Kontinuerliga produktivitetsförbättringar, dvs. att produktionen ökar vid given arbetsinsats, är nödvändiga för att skapa ekonomiskt utrymme för viktiga och nödvändiga förbättringar i servicen gentemot solnaborna. Förnyelsearbetet måste fortsätta för att göra verksamheten mer kostnadseffektiv. Osäkerhetsfaktorer i omvärlden den kommande perioden är framförallt konjunkturutvecklingen. Konjunkturen påverkar inte bara skatteintäkter, utan har även påverkan på till exempel försörjningsstödet vid stigande arbetslöshet. Andra osäkerhetsfaktorer är statsbidragens utveckling. De samhällsekonomiska variabler som har stor betydelse för skatteunderlagets utveckling är timlön, arbetade timmar, arbetslöshet och prisutveckling. Denna budget baseras i dessa delar på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL:s prognos per oktober 2010. I prognosen har SKL utgått från en måttlig utveckling av timlöner och konsumentprisindex, KPI under perioden. Därmed växer också skatteunderlaget måttligt under 2010-2011. Från och med 2012 bedöms tillväxten i skatteunderlaget nå mer normala nivåer. Solna tar reserverade pensionsmedel i anspråk De senaste årens positiva resultat har medfört att staden kunnat göra reserveringar i eget kapital för att täcka framtida kostnader för omstrukturering och pensioner. De medel som reserverats kan utnyttjas för att möta framtida kostnadsökningar till följd av omstruktureringar respektive pensionsförpliktelser. När pensionsutbetalningarna till den stora kullen 40-talister nu ökar kostnaderna behöver inte staden budgetera hela ökningen som annars skulle tränga undan annan verksamhet. Av en långtidsprognos från stadens pensionsadministratör, KPA, framgår att Solnas pensionskostnader i förhållande till skatteintäkter är som högst under de kommande 10 åren. Reserveringen, vilken motsvarar ca 300 mkr, kommer att kunna utnyttjas vid behov för att möta kostnadsökningarna till följd av pensionsförpliktelser. I denna budget föreslås att under 2011, 2012 och 2013 använda 20 mkr respektive år av reserveringen i eget kapital för att täcka en del av de ökade pensionskostnaderna. 11
Stadsövergripande mål God ekonomisk hushållning Lagreglerna om god ekonomisk hushållning innebär bland annat att kommunerna ska kunna stämma av sin ekonomi under en längre period än ett budgetår och har tre år på sig för att återställa ett eventuellt negativt resultat. Men det ställs också tydliga krav på att fastställa finansiella mål, leva upp till dem och vidta åtgärder för att återställa balansen om det uppstår negativa resultat. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomisk hushållning varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behov av investeringar etc. Resultatet bör ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. Reinvesteringar bör exempelvis på lång sikt kunna göras utan finansiering med nya lån. Solna stad har en god ekonomi och av tradition en väl fungerande ekonomistyrning. Det är angeläget att bibehålla stadens goda ekonomiska ställning både i det korta och det långa perspektivet. I det korta perspektivet måste det finnas beredskap för att hantera förändrade förutsättningar. I ett långt perspektiv ska det råda balans mellan kostnader och intäkter. Alla verksamheter som bedrivs och/eller finansieras av Solna stad ska utföras på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Pengarna ska användas för solnabornas bästa. Det ska finnas tydliga och klara samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det är grunden för en god ekonomisk hushållning i Solna stad. Styrsystemet i staden ska säkerställa detta. Finansiella mål Solna stad har sedan 2004 haft finansiella mål som förutsättning för verksamheten. Utifrån ett långsiktigt ekonomiskt scenario för staden har nämnderna fått en årlig generell uppräkning av ramarna på cirka två procent som kompensation för löne- och prisutveckling. Avsikten har varit att ge nämnderna tydliga och långsiktiga planeringsförutsättningar. Inför budgeten 2011 finns dock anledning, av samma skäl som i budget 2010, att ompröva målet. Inflationen i Sverige är mycket låg och bedöms vara låg även 2011, vilket också har väglett den kommunala lönerörelsen. Kostnadsutvecklingen för nämnderna det närmaste året bedöms därmed bli begränsad och bedömningen är därför att det inte är nödvändigt med en tvåprocentig uppräkning av nämndernas ramar i denna ekonomiska situation. Mot denna bakgrund föreslås detta mål justeras till en uppräkning med 0,5 procent i budget 2011. Målet om två procent bedöms återinföras från och med 2012 när löneökningar och inflation väntas nå mer normala nivåer. Staden har även ett finansiellt mål att volymberäknade ramar ska fastställas för barnomsorg, skola, vård och omsorg som tar hänsyn till demografiska förändringar och därmed gör det möjligt att flytta resurser från verksamheter, där efterfrågan och behov minskar till verksamheter där efterfrågan och behov ökar. Vid en genomgång av förutsättningarna inför 2011 har det visat sig att den ökade befolkningen inte kommer att innebära behov av större fasta kostnader 2011. Utifrån denna förutsättning är förslaget att de berörda nämnderna blir kompenserade motsvarande 75 procent av befolkningsökningen. Kompensationen avser då att täcka de i första hand rörliga kostnader som tillkommer genom en ökad befolkning i Solna. Kostnader som uppkommer av större volymbaserade investeringar i slutet av 2011 påverkar främst 2012 och framåt. Under kommunstyrelsen föreslås 10,0 mkr avsättas som medelsreserv 2011 främst för behov som kan komma att uppstå med anledning av stadens tillväxt och utbyggnad. Under stadsbyggnadsnämnden föreslås tillskott på 3,0 mkr med anledning av skatteverkets beslut att parkeringsavgifter ska vara momspliktiga och del av parkeringsavgiften ska utgöra moms. Om utslag i rättsinstans efter prövning visar att tjänsten inte är momspliktig återtas medlen från nämnden. 12
Under kultur- och fritidsnämnden föreslås tillskott på 7,0 mkr för ökade lokal-, kapitaloch energikostnader till följd av flera och större anläggningar. Avdragen och utebliven kompensation för kapitalkostnader för Idrottspaketet på 2,4 mkr avseende kultur- och fritidsnämnden återläggs nu till nämnden från och med 2011. Under barn- och utbildningsnämnden föreslås tillskott på 5,0 mkr för kvalitetssäkring av skolans verksamhet. I de föreslagna ramarna för 2011-2013 för barn- och utbildningsnämnden och omvårdnadsnämnden är även beaktat tillkommande uppgifter genom den nya skollagen, nationella prov i årskurs sex och nio samt anhörigstöd. Stadens befolkning ökar och behov av nyinvesteringar ökar. Målet att ramen för nettoinvesteringarna under en rullande femårsperiod, dvs. såväl bakåt som framåt i tiden inte ska överstiga 600 mkr föreslås höjas till 650 mkr. Investeringar i samband med exploatering av utbyggnadsområdena ligger utanför denna ram. Under planperioden kan behov av ytterligare skollokaler komma att aktualiseras. Utifrån ovan förslag kring de finansiella målen, tillsammans med den begränsade underliggande kostnadsutvecklingen, är bedömningen att nämnderna har goda planeringsförutsättningar inför 2011. Följande finansiella mål föreslås fastställas av kommunfullmäktige för budget 2011 och flerårsplanen 2012-2013. Resultatet enligt balanskravet ska minst uppgå till 10 miljoner kronor 2011 och 25 miljoner kronor 2012 och 2013. Volymberäknade ramar ska fastställas för barnomsorg, skola, vård och omsorg som tar hänsyn till demografiska förändringar och därmed gör det möjligt att flytta resurser från verksamheter där efterfrågan och behov minskar till verksamheter där efterfrågan och behov ökar. Nettoinvesteringarna ska under en rullande femårsperiod, dvs. såväl bakåt som framåt i tiden inte överstiga 650 miljoner kronor. För investeringar i samband med exploatering av utbyggnadsområdena upprättas särskilda kalkyler som stäms av separat. En reservering för att täcka framtida pensionskostnader görs i eget kapital om resultatet enligt balanskravet överstiger resultatmålet på 10 miljoner kronor 2011 och 25 miljoner 2012 respektive 2013. Detta gäller till den del det inte samtidigt finns behov av att sätta av medel för framtida strukturåtgärder. Under 2011 ska den generella kostnadsutvecklingen vara 0,5 procent. Från och med 2012 är målet att den generella kostnadsutvecklingen, dvs. utöver kompensation för volymökning/befolkningsökning, ska vara 2 procent per år. Om intäkterna till följd av exempelvis statliga tillskott medger en högre kostnadsutveckling ska utrymmet utnyttjas för politiska prioriteringar. 13
SOLNA STAD Verksamhetsplan och budget 2011 Verksamhetsanknutna mål utifrån visionen om det hållbara Solna I Solna stads verksamhetsplan och budget rande. För varje målområde finns ett antal för 2011 läggs ett antal prioriterade målområden och inriktningsmål fast för Solna stad. för ett prioriterat område som staden ska inriktningsmål, som uttrycker den inriktning Dessa prioriterade målområden och inriktningsmål utgår från visionen om det hållbara mäts utifrån ett antal relevanta effektmål. sträva efter att uppnå. Varje inriktningsmål Solna, som förenar en stark ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn och god social utveck- verksamhetsplan och budget 2011 kommer Av de 56 stadsövergripande effektmålen i ling. Effektmål som gör att målen kan följas 12 effektmål att mätas 2012. För dessa upp och utvärderas ska formuleras. Visionen kommer aktiviteter, nyckeltal m.m. att ligga har preciserats i fyra prioriterade målområden; ekonomisk tillväxt, livsmiljö, trygghet under 2011. till grund för bedömning av måluppfyllelse och omsorg samt kunskap och livslångt lä- Målområde - Ekonomisk tillväxt Solna ska vara en stad, som kännetecknas av hög ekonomisk tillväxt. Det är genom en hög tillväxttakt som resurser skapas för att förbättra solnabornas levnadsstandard och utveckla samhällsservicen. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna trygga ett fortsatt välstånd. Det ställer krav på Solna att vara en attraktiv stad för boende, företag och besökare. Solna ska kunna erbjuda goda boende- och livsmiljöer, som gör att dagens solnabor trivs och stannar kvar samt att nya solnabor lockas att bosätta sig i staden. Solna ska också kunna erbjuda företag goda förutsättningar att starta, etableras och växa. Inriktningsmål Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv. Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. Effektmål Solna stad ska behålla sin placering som Sveriges mest företagsvänliga kommun i Svenskt Näringslivs ranking. (År 2010 placering 1). Företagarnas nöjdhet med Solna stads service ska öka till NKI 74 i Stockholm Business Alliance serviceundersökning till år 2011. (År 2009 NKI 68 av 100). Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna stad ska öka jämfört med 2010 i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning år 2012. (2010 års värde presenteras i delårsrapporten per april månad 2011). Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är i deras närområde ska öka jämfört med 2010 i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning år 2012. (2010 års värde presenteras i delårsrapporten per april månad 2011). Solnas befolkning ska minst växa till 80 000 invånare fram till år 2020. Målområde Livsmiljö Solna ska vara en stad med en god livsmiljö strategiskt belägen mellan nationalstadsparken och storstaden. Solna ska bygga vidare på dessa kvaliteter och växa på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa. Den goda livsmiljön ska också skapa möjlig heter för solnaborna att kombinera ett attraktivt boende med ett stimulerande arbete och en rik fritid. Solna ska kunna erbjuda en god samhällsservice av hög kvalitet och ett rikt kultur-, idrotts- och fritidsliv som bidrar till att skapa trivsel och välbefinnande för solnaborna. 14
SOLNA STAD Verksamhetsplan och budget 2011 Inriktningsmål Solna ska utvecklas på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa för Solnaborna. Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur-, idrotts- och fritidsliv. Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. Effektmål Medborgarnas nöjdhet med underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i Solna stad ska vara i nöjdhetsindex minst 6,0 av 10 i nästa medborgarundersökning år 2012. (2010 års värde presenteras i delårsrapporten per april månad 2011). Medborgarnas nöjdhet med underhåll och skötsel av gator och vägar i Solna stad ska vara i nöjdhetsindex minst 6,0 av 10 i nästa medborgarundersökning år 2012. (2010 års värde presenteras i delårsrapporten per april månad 2011). Medborgarnas nöjdhet med renhållningen av parker och allmänna platser i Solna stad ska vara i nöjdhetsindex minst 6,6 i nästa medborgarundersökning år 2012. (2010 års värde presenteras i delårsrapporten per april månad 2011). Energianvändningen för belysning av allmän platsmark ska minska med 12 000 kwh per år. Fjärrvärmeanvändningen (graddagsjusterad kwh/m2 BRA-bruksarea) inom stadens egna fastigheter ska minska med 5 procent per år. I enlighet med SÖRAB-kommunernas gemensamma avfallsplan ska år 2012 minst 10 procent av hushållens matavfall sorteras ut för biologisk behandling (biogasproduktion). Solna ska årligen tillhöra de fem främsta idrottskommunerna i landet i Sport och Affärers ranking. (År 2010 5:e plats). Solnabornas nöjdhet med kulturlivet i staden ska i nöjdhetsindex uppgå till minst 6,5 senast år 2012. Solnabornas nöjdhet med idrotts- och fritidslivet i staden ska i nöjdhetsindex uppgå till minst 7,5 senast år 2012. Andelen av Solna stads verksamhet som sker på entreprenad och/eller i köpt verksamhet ska vara större än år 2010. (År 2009 48 procent). Medborgarna ska i nästa medborgarundersökning år 2012 uppleva att de har stor valfrihet bland Solna stads tjänster. (2010 års värde presenteras i delårsrapporten per april månad 2011). Medborgarnas nöjdhet med Solna stads bemötande och tillgänglighet ska öka i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning år 2012. (2010 års värde presenteras i delårsrapporten per april månad 2011). Medborgarnas nöjdhet med stadens information och öppenhet ska öka i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning år 2012. (2010 års värde presenteras i delårsrapporten per april månad 2011). Antalet e-tjänster inom Solna stad ska öka. 15
Målområde Trygghet och omsorg Solna ska vara en trygg stad för alla. Oavsett tid på dygnet ska boende, verksamma och besökare känna sig säkra och trivas i Solna. Solnaborna ska ha goda möjligheter att forma sina liv efter egna förutsättningar och känna sig som en del i arbets- och samhällslivet. Det handlar om att solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Det handlar också om att Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnaborna i livets alla skeden. Inriktningsmål Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. Solnaborna ska genom arbete kunna trygga sin egen försörjning. Effektmål Medborgarnas nöjdhet med hur tryggt och säkert det är att vistas utomhus på kvällar och nätter i Solna stad ska vara i nöjdhetsindex minst 5,9 i nästa medborgarundersökning 2012. Andelen barn och elever som är trygga ska öka i förskolan och år 3, 5 och 8 i grundskolan. (År 2010 föräldrar förskola: 92 procent, föräldrar åk 3: 86 procent, föräldrar åk 5: 83 procent, föräldrar åk 8: 87 procent, elever åk 3: 89 procent, elever åk 5: 87 procent, elever åk 8: 87 procent). Antalet barn och ungdomar som återaktualiseras för utredning inom socialtjänsten ska minska. Antalet ärenden som återaktualiseras efter samarbetssamtal inom den familjerättsliga verksamheten ska minska. Antalet ungdomar och vuxna med missbruk som efter vård och behandling kan uppvisa en förbättrad hälsa och livssituation ska öka. Den öppna arbetslösheten i Solna ska hållas på en låg nivå. (September 2010 2,6 procent). Den öppna arbetslösheten bland Solnas ungdomar 18-24 år ska hållas på en låg nivå. (September 2010 3,3 procent). Den öppna arbetslösheten bland utrikes födda ska hållas på en låg nivå. (September 2010 4,2 procent). Inom två år efter påbörjad heltidsintroduktion ska minst 87 procent av flyktingarna kunna försörja sig själva. Minst 65 procent av deltagarna som har genomgått Solnamodellen under året ska uppbära egen försörjning. (År 2009 65 procent). Andelen personer med psykisk funktionsnedsättning som har sysselsättning, praktik eller arbete ska öka. Antalet Solnahushåll med försörjningsstöd ska fortsätta att ligga på en låg nivå. (År 2009 726 hushåll). 16
Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. Andelen öppenvårdsinsatser ska öka i relation till institutionsvård. Antalet samarbetssamtal ska öka i relation till antalet vårdnadsutredningar. Elevernas och föräldrarnas delaktighet i skolans verksamhet ska öka. (År 2010 föräldrar åk 3: 75 procent, föräldrar åk 5: 72 procent, föräldrar åk 8: 65 procent, elever åk 3: 88 procent, elever åk 5: 86 procent, elever åk 8: 76 procent). Alla på vård- och omsorgsboende ska ha en omvårdnadsplan med en riskbedömning avseende kost, tryckskador och fall. 75 procent av anhöriga som ger stöd och hjälp till en närstående, som p.g.a. långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning oavsett ålder inte klarar vardagen på egen hand, ska uppleva att de fått tillräckligt stöd och vägledning. Hemtjänstkunder ska i genomsnitt möta högst 12 hemtjänstpersonal under en 14 dagars period. (År 2008 13 hemtjänstpersonal). 85 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad och av de som har insatsen daglig verksamhet ska uppleva att de får det stöd de behöver. (År 2009 77 procent). 75 procent av kunderna som beviljats bistånd i form av boende på vård- och omsorgsboende har fått sitt förstahandsval tillgodosett. Alla personer som fyller 80 år under 2011 och som inte har hemtjänst ska erbjudas förebyggande hembesök. Målområde Kunskap och livslångt lärande Solna ska vara en stad som sätter kunskap utbud av utbildningar, som ger barn, ungdomar och vuxna bästa möjliga förutsätt- och lärande i fokus. Förskola och skola ska ge barn och ungdomar goda kunskaper och ningar för vidareutbildning och arbete i livet. skapa en god grund för fortsatta studier och Det är viktigt att skapa många vägar in i arbetslivet för solnaborna och att trygga ar- arbete. Goda studieresultat ska uppmuntras och värderas högt. Det ska finnas ett brett betsgivares behov av kunskap och kompetens. Inriktningsmål Solnas förskolor och skolor ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskap, som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Effektmål Andelen barn som stimuleras och utmanas till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov i förskolan ska öka. (År 2010 föräldrar i förskolan: 80 procent). Andelen elever som är behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan ska öka. (År 2009 92 procent). Andelen elever som når målen i grundskolans åk 3, 5 och 9 ska öka. (År 2009 elever åk 5: 59 procent, elever åk 9: 78 procent). 17
Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och inriktningar. Andelen grundskoleelever som vet vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena ska öka. (År 2010 elever åk 3: 80 procent, elever åk 5: 83 procent, elever åk 8: 80 procent). Andelen grundskoleelever som har inflytande över skolarbetet ska öka. (År 2010 elever åk 3: 77 procent, elever åk 5: 87 procent, elever åk 8: 85 procent). Andelen elever på Solna gymnasium som har grundläggande behörighet till högre studier ska öka. (2009: 88 procent). Antal elever som går kursen Ung Företagsamhet på gymnasiet ska öka. (År 2010 45 elever). Minst 75 procent av de som studerar svenska för invandrare, SFI, inom vuxenutbildningen i Solna ska uppnå målen utifrån sin studieplan. Minst 85 procent av de som studerar på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen i Solna ska uppnå målen utifrån sin studieplan med lägst betyget Godkänt (G). Minst 80 procent av de som studerar på gymnasial nivå inom vuxenutbildningen i Solna ska uppnå sin studieplan med lägst betyget Godkänt (G). Kunskapsresultaten i Solnas skolor ska senast år 2014 vara bland topp tre i Stockholms län enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL, öppna jämförelser. Andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns förskola ska öka från 83 procent till 90 procent. (År 2010 föräldrar i förskolan 83 procent). Andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns skola ska öka. (År 2010 föräldrar åk 3:82 procent, föräldrar åk 5:78 procent, föräldrar åk 8:82 procent). Andelen grundskoleelever som tycker att de går i en bra skola ska öka. (År 2010 elever åk 3: 91 procent, elever åk 5: 80 procent, elever åk 8: 73 procent). Minst 80 procent av de studerande inom vuxenutbildningen i Solna ska vara nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning. Solna ska kunna erbjuda förskola inom fyra månader. 18
Uppföljning och utvärdering I Solna stads styrsystem ingår uppföljning och utvärdering som en viktig del i stadens verksamhets- och budgetprocess. Nämnderna ansvarar för att verksamhetens mål, omfattning, kvalitet och ekonomiska resultat följs upp och utvärderas regelbundet. Kommunstyrelsen har uppsikt över nämndernas verksamhet samt uppföljning och utvärdering. Den har definierat de frågor och processer där dokumentation och rapportering ska ske till styrelsen. Det avser bland annat följande områden/frågeställningar; Ekonomi i form av budget, budgetuppföljning, delårsrapport och bokslut. Måluppfyllelse. Resultatet av kvalitetsarbetet. Arbetet med de tvärsektoriella frågorna; jämställdhet, integration och internationellt arbete. Underställningsplikt för beslut av principiell karaktär (lagkrav). Avvikelser i övrigt. Uppföljning av gemensamma policyer, program och planer i staden. Uppföljning och utvärdering ska ske med de tidsintervall som fastställs av kommunstyrelsen. Samtliga uppföljningar och utvärderingar ska översändas för kännedom till kommunstyrelsen. Befarade avvikelser, som inte är ringa, ska omgående anmälas till kommunstyrelsen. 19
Tekniska förutsättningar Ekonomi Drift- och investeringsbudget Nämnderna har ett decentraliserat ekonomiskt ansvar och styrs av de ekonomiska ramar som fastställs av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag medges inte på driftbudgeten under löpande budgetår. Respektive nämnd beslutar om fördelning mellan olika typer av kostnader (personal, lokaler och övrigt) och tar hänsyn till förväntade kostnadsökningar redan vid upprättandet av verksamhetsbudgeten. I den mån som förutsättningarna ändras under löpande budgetår ansvarar nämnden för att anpassa verksamheten inom ram. Prognoser som under löpande budgetår visar ett befarat underskott ska leda till förslag om åtgärder. Åtgärderna redovisas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med budgetuppföljning och/eller delårsrapport. Berörd nämnd ska samråda med kommunstyrelsens arbetsutskott om det visar sig att en pågående upphandling indikerar kostnadsnivåer som innebär väsentliga omprioriteringar för nämnden. I samband med upphandling av driftentreprenader ska avtal om indexuppräkning följa den långsiktiga kostnadsutveckling som gäller för stadens verksamheter i övrigt. Nämnden kan inte räkna med kompensation för ökade kostnader utöver detta. Inkomstökningar exempelvis i form av EUeller statsbidrag, och som inte beror på volymförändringar i verksamheten, får inte tas i anspråk om det inte beaktats i budget. Ianspråktagandet ska först godkännas av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige om bidraget avser väsentliga belopp och/eller avser flera år. Anslagsbindningen för investeringsbudgeten är på projektnivå. Kommunstyrelsen kan omdisponera investeringsmedel mellan projekt och nämnder samt mellan budgetår. Kommunstyrelsen kan, om det ekonomiska läget kräver det, besluta om att skjuta fram investeringar och andra utgifter. För investeringar i fastigheter och anläggningar ska ett lokalbehovsprogram utarbetas av berörd nämnd. Förslaget stäms av med stadsbyggnadsförvaltningen och en kalkyl för investeringsutgiften med driftekonomiska konsekvenser upprättas. Kommunfullmäktige beslutar om anslag för projektet. Efter förprojektering och uppdaterad kalkyl återredovisas ärendet till kommunstyrelsen för beslut om genomförande av projektet. Om avvikelsen mot det beslutade anslaget är väsentlig ska ärendet tas upp för nytt beslut i kommunfullmäktige. Kompensation för driftekonomiska konsekvenser till följd av investeringar beviljas endast om investeringen motiveras av en volymökning som inte kan mötas på annat sätt eller avser en strukturförändring som är ekonomiskt motiverad. Medel för investeringsprojekt under löpande år kan endast beviljas av kommunfullmäktige under förutsättning att de driftekonomiska konsekvenser som projektet medför kan rymmas inom nämndens driftbudgetram för pågående budgetår. Leasing är ett sätt att finansiera investeringar som ska jämställas med upplåning. Eftersom staden har placerade medel som kommer att kunna användas för investeringar under överskådlig tid är finansiering via leasing i allmänhet inte ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ. Upplåning av medel ska enligt stadens finanspolicy beslutas av kommunstyrelsen, vilket innebär att även leasing ska beslutas av kommunstyrelsen. De externa hyreskontrakten binder ekonomiskt upp staden för längre period än gällande budget. Externa hyreskontrakt ska, efter godkännande av kommunstyrelsens arbetsutskott, tecknas av stadsbyggnadsnämnden genom stadsbyggnadsförvaltningen. Roller och ansvar Nämnderna ska följa de riktlinjer för budgetarbetet samt uppföljning och utvärdering som tas fram av stadsledningsförvaltningen. Av riktlinjerna framgår de tidsfrister som gäller för 20
inlämning av material och uppgifter som ska tas fram i budgetprocessen och vid budgetuppföljning. Nämnderna ska för egen del ta upp och besluta om en tidplan för det interna budgetarbetet. Denna tidplan ska medge att nämndens ledamöter får ta del av budgetförslaget minst tio dagar före det sammanträde då nämnden ska behandla internbudgeten. Nämnden ansvarar för att förvaltningschefen träffar avtal/överenskommelse med resultatansvariga för verksamhetens utförande när det gäller mål, omfattning, kvalitet, uppföljning/utvärdering och ekonomiska resurser. Detsamma gäller för upphandlad verksamhet. Utförare/resultatansvariga ska ha stor frihet i hur de önskar utföra uppdraget. Avtal/överenskommelse med resultatansvarig måste träffas i god tid så att ett tydligt resultatansvar kan utkrävas. 21
Resultatbudget- och kassaflödesanalys Resultatbudget (mkr) *) 2010 2011 2012 2013 Verksamheten (intäkter./.kostnader) -2 111-2 138-2 189-2 259 Avskrivningar -80-86 -96-101 Jämförelsestörande poster 20 10 0 0 Verksamhetens nettokostnader -2 171-2 214-2 285-2 361 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 2 100 2 147 2 233 2 308 Finansiella intäkter och kostnader 81 77 77 77 Årets resultat 10 10 25 25 Kassaflödesanalys (mkr) *) 2010 2011 2012 2013 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Verksamhetens intäkter/kostnader -2 111-2 138-2 189-2 259 Jämförelsestörande poster 20 10 0 0 Skatteintäkter/generella statsbidrag/utjämning 2 100 2 147 2 233 2 308 Finansiella intäkter/kostnader 81 77 77 77 Kassaflöde från den löpande verksamheten 90 96 121 126 INVESTERINGAR Inköp av materiella anläggningstillgångar/ investeringsbidrag -91-156 -102-78 Inköp/försäljning av finansiella anläggningstillgångar 1 60-19 -48 Kassaflöde från investeringsverksamheten -90-96 -121-126 FINANSIERING Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE/FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 0 0 0 0 *) 2011, 2012 och 2013 tas 20 mkr av tidigare reserverade medel för pensionskostnader i anspråk. 22