TAD Tertialrapport med styrkort 30 april 2011 HELSINGBORGS S

HELSINGBORGS STAD Tertialrapport med styrkort 30 april 2011

Produktion Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomiavdelningen Järnvägsgatan 14 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 ekonomiavdelningen@helsingborg.se http://www.helsingborg.se Innehåll Foto Omslag Mikael Fredriksson Ann-Marie Ståhlgren Ulf Krabisch Anders Ebefeldt Kommunstyrelsens förvaltning Kommunikations- och utvecklingsavdelningen

TERTIALRAPPORT MED STYRKORT HELSINGBORGS STAD 30 april 2011 FORTSATT GOD EKONOMI Resultatmålet infrias Förbättrade skatteintäkter (+92 mnkr) Mycket höga pensionskostnader (-52 mnkr) Byggindex accelererar, ger högre utgifter Resultatutfall januari-april +45 mnkr Helårsprognos +108 mnkr (budget +75 mnkr) Ekonomisk utveckling Konjunkturuppgången börjar ge en positiv påverkan på stadens skatteintäkter. Stora delar av skatteintäktsökningen behövs för att pensionskostnaderna överstiger budget med 55 mnkr. Jämfört med föregående års pensionskostnad bedöms denna bli hela 190 mnkr högre. En annan indikation på att hjulen snurrar för fullt i Sverige är till exempel att kostnadsindex för entreprenad och betongarbeten uppvisar mycket kraftig utveckling under årets första månader. Indexutvecklingen påverkar stadens utgifter under 2011 med drygt 50 mnkr om ökningstakten fortsätter. Sammanlagt uppvisar helårsprognosen för Helsingborgsstad + 108 mnkr. I detta resultat ingår VA- och Renhållningsverksamheterna, vilka tillsammans redovisar underskott -22 mnkr. En uppjustering av avgifter och taxor torde vara nödvändigt för att få en bättre balans mellan intäkter och kostnader. Internbanken ökar koncernnyttan På lånemarknaden har Helsingborg en högre kreditvärdighet än landets större affärsbanker. Helsingborgs stad lånar således upp kapital till bättre villkor än vad bankerna gör. Bland annat därför emitterar staden egna marknadsbevis och obligationsprogram. Under senare år har därför koncernens finansieringsbehov successivt samordnats och staden tillgodoser koncernens kapitalbehov via stadens internbank. Dessa medel lånas i sin tur ut till koncernbolagen. För att skapa konkurrensneutralitet på den marknad stadens bolag agerar på, läggs ett räntepåslag till stadens upplåningskostnad. Investeringsplaner fullföljs Helsingborg tog ett medvetet strategiskt beslut att fullfölja den sjuåriga (rullande) investeringsplanen när finanskrisen var som djupast. Detta innebär att ett omfattande investeringsprogram kommer genomföras under de kommande 10 åren. Detta ställer fortsatt krav på att stadens resultat som lägst behöver uppgå till 2 procent av skatteintäkterna det vill säga drygt 100 mnkr eller högre. Härigenom får staden möjlighet att i hög utsträckning självfinansiera kommande investeringar och soliditeten kan fortsatt vara hög. Diagram 1. Stadens resultatutveckling, mnkr. (I bokslutet 2010 ingår engångskostnaden för Maria Station om 310 mnkr) 375 325 275 225 175 125 75 25-25 151 Resultatöverföringen från år 2010 ger följsamhet och dämpar nämndernas resultatsvängningar Staden har under många år arbetat med resultatöverföring mellan kalenderåren. Detta för att skapa incitament för nämnder och styrelser och deras verksamheter att god ekonomisk hushållning lönar sig, då hela årsöverskottet tillförs nämnden efterföljande år. Flera nämnder lyfter att delar av tidigare års ackumulerade resultat kommer användas 2011. Detta är i allt väsentligt enligt plan och därmed förväntat. Barn och ungdomsnämnden planerar att ianspråkta nästan hela resultatöverföringen från 2010. En större del av detta består av den satsning som gjordes för läsåret 2010/2011. Det verksamhetsområde som har obalans mellan finansiering och redovisade kostnader är gymnasieskolan. Det ekonomiska läget är mycket kärvt. Sjunkande elevtal i gymnasieåldrarna i kombination med en ökad konkurrens syns tydligt i söksiffrorna till Kunskapsstaden. Vård- och omsorgsnämnden prognostiserar att sammantaget 12 mnkr av resultatöverföringen förbrukas. Ökad efterfråga inom hemvården och obalans mellan kostnader och intäkter förklarar avvikelsen. Övriga verksamheter redovisar mindre avvikelser. Inte bara pengar För att värdera det ekonomiska resultatet i sitt sammanhang har staden utöver de finansiella målsättningarna även mål och mätetal för verksamheten. Den ekonomiska uppföljningen kompletteras i denna rapport därför med en redovisning av stadens och nämnders/styrelsers styrkort. Målen fokuserar på bland annat tillgänglighet, bemötande, säkerhet, kvalitet och kostnadseffektivitet. Palle Lundberg Stadsdirektör 178 237 338 186 3 108 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Prognos 2011 Resultat, staden Ulf Krabisch Ekonomidirektör 3

RESULTATRÄKNING - STADEN mnkr Bokslut Budget April Prognos 2010 2011 2011 2011 Verksamhetens intäkter 1 760 1 229 562 1 585 Verksamhetens kostnader -7 038-6 523-2 364-6 927 Avskrivningar -245-259 -83-264 Verksamhetens nettokostnad -5 524-5 553-1 885-5 605 Skatteintäkter 4 458 4 549 1 573 4 652 Kom ek. utjämning o generella statsbidrag 981 970 319 958 Fastighetsavgift 179 184 62 185 LSS-utjämning -177-187 -62-186 Skattenetto 5 441 5 516 1 892 5 608 Resultat efter skattenetto -83-38 7 3 Finansiella intäkter 233 238 88 265 Finansiella kostnader -147-138 -50-159 Finansnetto 86 100 38 105 Årets resultat före jämför.stör. poster 3 63 45 108 Disposition av överskott (VA) - 12 - - Årets resultat inkl. jämför.stör. poster 3 75 45 108 SAMMANSTÄLLNING NÄMNDER OCH STYRELSER Resultat- Årets Helårs- Bästa Sämsta mnkr överföring förändring prognos fall fall Barn- och utbildningsnämnden 52,4-49,1 3,3 10,0-10,0 Vård- och omsorgsnämnden 81,1-12,7 68,4 75,0 65,0 Utvecklingsnämnden 38,9-1,1 37,8 38,8 33,8 Stadsbyggnadsnämnden 3,1-3,1-0,0 5,0-12,0 Socialnämnden 11,6-2,2 9,4 11,0 3,0 Kulturnämnden 6,0-3,6 2,4 3,7-3,6 Idrotts- och fritidsnämnden 2,0 0,6 2,6 4,0 1,0 Räddningsnämnden 6,5 2,9 9,4 10,4 8,4 Miljönämnden 4,8-1,2 3,6 3,8 3,2 Överförmyndarnämnden 0,7-1,2-0,5 0,0-0,5 Valnämnden 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 Kommunstyrelsen 7,7 4,0 11,7-41,6-66,6 Stadsgemensamt 0,0-68,2-68,2 Ingår ovan Styrelsen för Kärnfastigheter 1,3 2,6 3,9 6,0 4,0 Stadsrevisionen 1,5-0,5 1,0 1,1 0,9 DELSUMMA NÄMNDER 217,5-132,6 84,9 127,4 26,8 Finansförvaltning 59,3 64,3 54,3 Skattenetto - kommunbidrag -13,9-13,9-13,9 Övergripande prognosvärdering 0,0-25,0 35,0 SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET 130,2 152,8 102,2 Avgiftfin. verksamhet VA-verket -11,8-8,0-14,0 Avgiftfin. verksamhet RH-verket -9,9-7,0-11,0 STADENS RESULTAT inkl jämförelsestörande poster 108,5 137,8 77,2 4

STADSÖVERGRIPANDE Stadens resultat Resultatmålet infrias trots kraftigt ökade pensionskostnader. Helårsprognosen för staden uppgår till +108 mnkr, att jämföra med budget +75 mnkr. För åren 2009 och 2010 sänktes resultatmålet till att utgöra 1,0 procent av skattenettot med anledning av den internationella finanskrisen. För 2011 höjdes detta till 1,5 procent. När det gäller uppfyllelse av det statliga kravet att kommunerna ska visa på god ekonomisk hushållning görs uppföljning mot det så kallade balanskravet, där resultatet ur balanskravssynpunkt ska vara positivt. Detta resultat räknas fram genom att resultatet för den avgiftsfinansierade verksamheten dras bort från stadens resultat, samt att reavinster på anläggningstillgångar och pensionsskuldspåverkan från skuld intjänad före 1998 tas bort. När resultatprognosen justeras på detta sätt redovisar Helsingborg runt +200 mnkr. Detta innebär att resultatavvikelsen på - 94 mnkr ur balanssynpunkt år 2010 omgående bedöms återställas. I diagrammet nedan visas dels stadens resultat och dels resultatet ur balanskravsynpunkt de fyra senaste boksluten. Diagram 2. Stadens resultat och resultat ur balanskravssynpunkt, mnkr (exklusive jämförelsestörande poster) 500 400 519 Tabell 1. Skatteintäkter, statsbidrag, fastighetsavgift och utjämning, mnkr Bokslut Bokslut Budget Prognos 2009 2010 2011 2011 Skatteintäkter 4 352 4 458 4 549 4 652 Kom. ekonomisk utjämning 772 981 970 958 Kom. Fastighetsavgift 179 179 184 185 LSSutjämning - 158-177 -187-186 Intäkter 5 146 5 441 5 516 5 608 De totala kostnaderna för staden beräknas under 2011 uppgå till 7 191 mnkr, inklusive avskrivningar om 264 mnkr. De totala intäkterna uppgår i prognosen till 1 585 mnkr. Stadens intäktsfinansiering skulle därmed hamna på 22 procent. De sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten beräknas bli 5 605 mnkr, vilket innebär att stadens skattenetto förväntas hamna på samma nivå. För att undvika att vara beroende av ett positivt finansnetto för att uppnå stadens långsiktiga ekonomiska målsättning bör skatteintäkterna vara högre än verksamhetens nettokostnad. Diagram 3. Verksamhetens nettokostnader och skattenettot, staden, mnkr 300 200 100 0-100 339 206 237 186 200 119 3 108-94 2007 2008 * 2009 2010 Prognos 2011 6000 5600 5200 4800 4400 Resultat enl balanskrav (jämförelsestörande poster ingår ej) Resultat, staden (jämförelsestörande poster ingår) * Bokslut 2008 justerat för koncernombildning (181 mnkr) 4000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Prognos 2011 Verksamhetens nettokostnad Skattenetto Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning De senaste skatteprognoserna från Sveriges kommuner och landsting (SKL) har successivt förbättrats. Den samlade helårsprognosen för skatteintäkter, LSS-utjämning och kommunal ekonomisk utjämning har ökat med +92 mnkr jämfört med budget. 5

Finansförvaltning Finansförvaltningen helårsprognos redovisar ett resultat som överstiger budget med 59 mnkr. Av detta utgör den externa delen 23 mnkr vilket bland annat är ett resultat av dotterföretagens resultatutveckling och effekter av internbanken. Investeringar De samlade nettoinvesteringarna för staden beräknas uppgå till 738 mnkr, varav avgiftsfinansierad verksamhet svarar för 117 mnkr för helåret. Exkluderas de avgiftsfinansierade verksamheternas investeringar uppgår således den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar till 621 mnkr. Den budgeterade investeringsutgiften för 2011 uppgick till 672 mnkr avseende skattefinansierad verksamhet. Diagram 4. Stadens nettoinvesteringar exklusive försäljningar av anläggningstillgångar och Helsingborg Arena, mnkr Nettoinvesteringar mnkr 750 650 550 450 350 250 150 50 411 360 466 591 685 651 738 Soliditet Soliditeten anger hur stor andel av det bokförda värdet på stadens tillgångar som är finansierade med egna medel, det vill säga av eget kapital. Det är således ett mått på stadens finansiella ställning. Helsingborgs soliditet är bland de absolut högsta av landets 290 kommuner Helårsprognosen för 2011 visar att soliditeten förväntas ligga i nivå med föregående års utfall. Investeringarna finansieras inom balansräkningens tillgångssida genom minskning av nettolikviditeten. Detta kommer i sin tur innebära lägre finansiella intäkter framöver. Diagram 5. Stadens soliditet justerad för koncerninterna mellanhavanden via internbanken, procent. För jämförbarhet med andra kommuner redovisas även soliditeten med och utan pensionsskuld intjänad före 1998, %. 80 60 40 20 0 81 82 62 63 73 66 67 59 59 59 2007 2008 2009 2010 2011 Justerad soliditet Exkl pensioner före 1998-50 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Prognos 2011 Den höga investeringsutgifterna innefattar bland annat Österleden, Garnisonsgatan, Kallis, Tågaborgskolan, Pålsjöhemmet och administrativba lokaler vid Bårslövs brandstation. Pensionsförpliktelser Årets totala pensionskostnader, inklusive pensionsåtagandet före 1998, beräknas uppgå till 219 mnkr vilket är 52 mnkr högre än budget. 6

Stadens styrkort samt uppföljning av nämnder och styrelser Det övergripande styrkortet för Helsingborgs stad innehåller de viktigaste målen för staden enligt den politiska ledningen. Dessa mål som har samlats i stadens övergripande styrkort är mål som alla nämnder och styrelser ska arbeta mot. Målen i stadens styrkort är tvärsektoriella i den meningen att det inte finns något mål som en nämnd eller styrelse ensam ansvarar för. Istället krävs det att flera delar av stadens organisation och ibland också andra aktörer arbetar tillsammans för att målen ska kunna uppnås. Verksamheten värderas utifrån fyra perspektiv: medborgare, ekonomi, organisation och framtid. Varje perspektiv innehåller mål, mätetal och målvärden som sammanställs i ett styrkort. Med hjälp utav mätetal och målvärden visar utfallet om målen har infriats. Styrkort är ett verktyg för att knyta stadens långsiktiga vision och övergripande mål till det dagliga arbetet, det vill säga skapa den röda tråden mellan stadens styrkort och medarbetarnas kunskap om hur deras dagliga aktiviteter bidrar till att förverkliga stadens vision och övergripande mål. En övergripande uppföljning av respektive nämnd/styrelses ekonomiska utfall samt de fyra perspektiven i styrkortet presenteras på sidorna 11-21. Det har inte varit möjligt att följa upp samtliga mål i stadens styrkort till det första tertialet. Ett antal mätningar är bara möjliga att göra per helår. Där information finns tillgänglig redovisas samtliga mål, mätetal, målvärden och utfall först översiktligt per perspektiv och sedan kommenteras de mätetal där mätningar har utförts. Symboler med bedömning av måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelse görs genom symboler med färgerna rött, gult och grönt. Rött indikerar på att utvecklingen under året har varit undermålig och målet är inte uppfyllt, gult innebär att målet inte är helt uppnått medan grönt betyder att målet är uppfyllt. När en symbol inte innehåller någon färg innebär det att ingen mätning har kunnat utföras under året eller att det av någon anledning inte har varit möjligt att bedöma måluppfyllelsen. = Utfallet stämmer överens med uppsatt mål och är uppfyllt. = Resultatet är inte helt uppnått jämfört med uppsatt mål = Inga/begränsade framsteg är påvisade för att uppnå uppsatt mål = Mätningen är inte genomförd Definitioner och begrepp Perspektivet Medborgare: Förväntningar som ställs från våra medborgare och hur vi uppfyller dem. Perspektivet Ekonomi: Uppdragsgivarens krav på resurseffektivitet i verksamheten. Perspektivet : Utformning av arbetssätt och processer i organisationen för att på bästa sätt tillgodose medborgarens behov. Perspektivet Framtid: Vilka yttre förändringar står näst på tur? Vad behöver vi utveckla för att möte dessa förändringar i framtiden? Målen konkretiserar nämndens/styrelsens strategi och tydliggör de prioriteringar som har valts. För varje perspektiv ska det finnas minst ett mål. Mätetalens syfte är att möjliggöra en bedömning av hur väl ett mål har uppfyllts. Målvärden visar vad som ska uppnås under perioden, det vill säga vad målsättningen är. 7

Medborgare Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg Barn och ungas uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt Helsingborg ska erbjuda ett tilltalande utbud inom kultur och fritid Poäng trygghetsmätningar Max 2,05 poäng Medborgare över 65 år som är nöjda med äldreomsorgen i Helsingborg enligt Minst 50 index Andel barn i familjer med försörjningsstöd i förhållande till totalt antal barn Nöjda elever i grundskola och obligatorisk särskola enligt index Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan Andel föräldrar till barn i förskola, grundskola och obligatorisk särskola som är nöjda med sina barn i skola Max 9,5% Minst 3,9 Minst 88 % Minst 90 % Antal bostäder antagna i plan Minst 500st 350st Antal resurssvaga områden som lyft sig enligt utvecklingsindex Arbetslöshet i förhållande till städer över 100 000 invånare Minst5st Max 1 % Antal sålda kulturkort Minst 2 000 1 844 Fritidsmöjligheter enligt Nöjd-Region-Index Minst 72 Antal bostäder antagna i plan Under tertial 1 har ca 350 bostäder tillstyrkts/antagits av stadsbyggnadsnämnden. De fyra detaljplaner för bostäder som tillstyrkts eller antagits är Åbrädden 1 (90 bost.), Äpplet 15 (30 bost.), Gamla staden 1:1 (130 bost.) och Närlunda Västra 2 (100 bost.). Utöver det har detaljplaner för ca 570 bostäder vunnit laga kraft (varav 66 fribyggaretomter); Husensjö 9:6 (Gustavslund, ca 270 bostäder) samt Berga 1:8 (Maria stationsområde, ca 300 bostäder, kontor, service, vårdboende m.m.) Totalt finns 2240 bostäder i laga kraftvunna detaljplaner. Motsvarande siffra årsskiftet 2009/2010 var ca 1800 bostäder. Det ligger detaljplaner för ca 425 bostäder överklagade. Motsvarande siffra årsskiftet 2010/2011 var ca 695. Prognosen sammantaget ser god ut för att uppnå 1400 tillstyrkta/antagna bostäder av stadsbyggnadsnämnden som är målet för 2011. Diagram 6 Antal bostäder tillstyrkta/antagna i plan 1200 1000 800 600 400 200 0 717 619 180 Antal sålda kulturkort Utfallet för perioden januari till april 2011 är 1844 kulturkort, vilket är lägre jämfört med 2010 samma period om 2 053 kulturkort. Erfarenheten visar att flest kort säljs vid under april/maj samt december. Målet för sålda Kulturkort för året är 6 500, vilket kan vara svårt att uppnå under året. 727 1130 350 2006 2007 2008 2009 2010 TR1 2011 8

Ekonomi Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Stadens ekonomi ska vara god Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens Minst 100% 100% nettokostnad Koncernens soliditet Minst 26% Stadens soliditet Minst 60% 59% Stadens resultat Minst 80 mnkr 108,5 mnkr Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad Skatteintäkterna inklusive fastighetsavgift förväntas uppgå till 5 608 mnkr medan de sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten beräknas bli 5 605 mnkr. Det innebär att förhållandet beräknas uppgå till 100 procent, och målet anses vara uppfyllt. Stadens soliditet Stadens soliditet, justerad för koncerninterna mellanhavanden via internbanken, förväntas uppgå till 59% vilket är nästa i linje med den planerade nivån om 60%. Stadens resultat Sammanlagt uppvisar helårsprognosen för Helsingborgsstad + 108 mnkr. I detta resultat ingår VA- och Renhållningsverksamheterna, vilka tillsammans redovisar underskott -22 mnkr. Därmed förväntas målet om 80 mnkr infrias. Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Ledarindex Minst 83 Medarbetarindex Minst 83 Rankning kommun som arbetsgivare Minst 5 Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Antal e-tjänster som stadens förvaltningar tillhandahåller Andel medarbetare som är nöjda med stadens information och kommunikation Minst 40 41 Minst 80 % Antal e-tjänster som stadens förvaltningar tillhandahåller Staden tillhandahåller totalt satt 41 e-tjänster fram till 30 april 2011, varav 20 av dessa e-tjänster har lanserats under dessa månader. Utfallet beror på att uppdrag har kommit från olika förvaltningar att tillverka e-tjänster. Dessa tjänster tillverkas i den takten som dels förvaltningarnas resurser hinner med och dels centrala resurser finns tillgängliga. På helårsbasis har e-delegationen kommit till för att styra och samordna arbetet med bland annat e- tjänster. Ju flera komplicerade e-tjänster initieras av förvaltningen desto färre blir de till antal, nyttan däremot kan naturligtvis vara större initieras av förvaltningen desto färre blir de till antal, nyttan däremot kan naturligtvis vara större. 9

Framtid Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Rankning nystartade företag Minst 4 Nöjd-Kund-Index (företagens bedömning av Minst 50 service i aktiva ärenden) Näringslivsrankning Minst 40 13 Helsingborgs stad ska ligga i framkant i miljö- och klimatfrågor Energianvändning i stadens lokaler Max 173 KWh/m2 Rankning Sveriges Bästa Miljökommun Minst 10 Andel annonserade upphandlingar där miljökrav Minst 70 % ställts Utsläpp växthusgaser per invånare Minst 3,9 170 KWh/m2 Helsingborgs attraktivitet ska utvecklas Luftförorening, årsmedelvärde kvävedioxid Max 25 µg/m3 Svenskarnas favoritkommuner Minst 8 Rekommendation att flytta till Helsingborg Minst 78 Nöjd-Region-Index Minst 67 25,5 µg/m3 Näringslivsrankning Svenskt Näringslivs årliga kommunranking är av stort intresse av många kommuner och är baserad på det lokala företagsklimatet. I topp igen Solna. Årets klättrare är dock Hörby som klättrat 87 placeringar. Helsingborgs stad hamnar på plats 13 ett lyft med tre placeringar mot föregående år. Sedan 2008 har Helsingborg klättrat 27 placeringar. Konkurrensen är mycket tuff bland de 20 översta platserna i kommunrankingen och det är starkt av en stad i Helsingborgs storlek att finnas med i toppen. Men för att fortsätta att utveckla näringslivet i Helsingborg måste vi självklart målmedvetet arbeta vidare på en mängd olika sätt för näringslivets bästa i Helsingborg. Energianvändning i stadens lokaler Statistik för första tertialet 2011 visar tillfällig bra resultat av 170 kwh/m2, vilket är förbättring med cirka 1% jämfört med förra perioden. Flera energibesparingsprojekt och full driftkontroll enligt brukarnas behöv var framgångsrika och delaktiga i energibespararbetet. Bedömningen är att målvärdet för helåret kommer att infrias. Diagram 7 - Energianvändningen KWh/m2 200 190 180 170 160 193 181 174 171 170 2007 2008 2009 2010 2011 Luftförorening, årsmedelvärde kvävedioxid Utfallet för tolvmånadersperioden på Drottninggatan uppgår till 26,1 µg/m3 medan Södra Stenbocksgatan uppgår till 25 µg/m3. Genomsnittet för detta blir 25,5 µg/m3. Ett antagande som man redan nu kan göra är att målvärdet på 25 µg/m3 för året 2011 kan bli svårt att nå. I jämförelse med medelvärdet för kalenderåret 2010 är medelvärdet för denna tolvmånadersperiod ca 2 µg högre på båda mätplatserna. Orsaken till skillnaden är meteorologin och att halten ozon har varit högre under mars och april månad 2011 än den var under samma tid 2010. God tillgång av ozon medför att kväveoxider NOx i större utsträckning oxideras till kvävedioxid NO2 om de meteorologiska förhållandena är gynnsamma. Sådana perioder har det varit vid ett flertal tillfällen från slutet av mars månad och fram till idag i år 10

Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens tertialbokslut visar på ett underskott på 2,5 mnkr, medan helårsprognosen pekar på ett överskott på 3,3 mnkr. I prognosen finns en resultatöverföring från föregående år på 52,4 mnkr. I lämnad prognos finns också ett överskott på cirka 5 mnkr beroende på att antalet barn/elever bedöms bli färre än budgeterad nivå. Totalt innebär prognosen att den löpande verksamheten måste vidta kraftiga åtgärder för att långsiktigt kunna upprätthålla kravet på ett bokslut i balans. Nämnden och förvaltningen visar en prognos på noll vid årets slut. Detta förutsätter dock återhållsamhet under året. Förskolan beräknas uppvisa ett resultat på 15,3 mnkr. Av detta överskott utgör cirka 4 mnkr överskott i verksamheten, cirka 5 mnkr överskott på grund av färre barn än tilldelade resurser och resterande del vårdnadsbidrag samt en centralt placerad del av fjolårets överskott. För grundskolan prognostiseras resultatet uppgå till 5 mnkr vid årets slut. Verksamheten beräknas uppvisa ett större underskott, cirka 11 mnkr, vilket vägs upp av en centralt placerad del av fjolårets överskott samt av ett överskott på grund av färre elever än tilldelade resurser. När tillfälliga resurser i form av strukturbidrag och överskott från tidigare år använts är det ekonomiska läget kärvt för grundskolan. Sjunkande elevtal på vissa enheter kräver kraftiga anpassningsåtgärder. Gymnasieskolan beräknas redovisa ett underskott på 17,0 mnkr vid årets slut. Verksamheten beräknas uppvisa ett större underskott, cirka 13 mnkr, samtidigt som även de interkommunala intäkterna bedöms bli lägre än beräknat. Det ekonomiska läget är mycket kärvt. Sjunkande elevtal i gymnasieåldrarna i kombination med en ökad konkurrens syns tydligt i söksiffrorna till Kunskapsstaden Helsingborgs gymnasieskolor inför kommande läsår, och kraftiga anpassningsåtgärder krävs för att nå en ekonomi i balans. Medborgare Ekonomi Införandet av skärpta behörighetsregler gör att arbetet för att öka andelen elever i grundskolan som är behöriga till gymnasieskolan behöver intensifieras En särskild satsning på matematik i de lägre åldrarna görs för närvarande. Resultatet av satsningen kan ännu inte avläsas i betygen. Gymnasieskolans resultat har tidigare visat att en allt för stor andel av eleverna lämnar sin utbildning utan fullständiga betyg. Även här behöver arbetet med att höja måluppfyllelsen förstärkas. En stor utmaning för skolan är att se till att varje elev når goda resultat. Beroende på att terminen ännu ej är avslutad finns det för första tertialet inga resultat att tillgå i detta perspektiv. Resultat för läsåret 2010/2011 kommer därför att redovisas vid nästa tertialrapport. Barn- och utbildningsnämnden har att redovisa en ekonomi i balans. Det innebär att inga större under- eller överskott får uppstå, utan tilldelade resurser ska utnyttjas i verksamheten. En stabil ekonomi är grunden för att kunna bedriva en långsiktigt stabil verksamhet. Ett noggrant planerings-, uppföljnings- och analysarbete sker löpande såväl på verksamhetsnivå som på övergripande nivå, för att säkerställa ekonomins utveckling. Hänsyn kan inte bara tas till innevarande år, utan en långsiktig planering krävs. Särskild uppmärksamhet krävs i samband med större omställningar, till exempel kraftiga förändringar av barn- och elevantalen. Personalen är nyckeln till att barn och elever når goda resultat. En förskola med god kompetens och personaltäthet ger ökade möjligheter att ge de yngsta barnen trygga villkor att växa och utvecklas i. Satsningar i förskolan ger förbättrade förutsättningar att tidigt upptäcka individuella behov och sätta in åtgärder. Lärarnas/pedagogernas ansvar är att skapa lärandesituationer för alla barn och unga utifrån gruppens och individens förutsättningar och behov samt att tillsammans med barn och unga välja innehåll i undervisningen. Personalen ska vara engagerad och välutbildad samt ha förmåga att skapa förtroendefulla relationer. Utfallet vid första tertialbokslutet bygger på ett enda mätetal. 11

Framtid Förskolan och skolan ska stimulera lusten att lära. Det är pedagogernas ansvar att skapa en god lärmiljö utifrån gruppens och individens förutsättningar och behov. Förmågan att läsa, skriva och räkna är grundläggande för ett fortsatt lärande. Allt lärande sätts in i helheter och sammanhang. Skolan ska inte bara förbereda elever för ett yrkesliv som anställd. Det bör vara lika självklart att skapa sitt eget arbete genom företagande. Det handlar om att tänka nytt, se möjligheter och lösa problem. Nyfikenhet och kreativitet är egenskaper som alla människor har nytta av och som eleverna behöver för att klara sitt skolarbete. Barn och unga ska utveckla förmågan att använda informations- och kommunikationsteknik som ett redskap i sitt lärande. De ska lära sig att söka information och erövra ett analytiskt och kritiskt förhållningssätt till informationens innehåll, avsikt och ursprung. Utfallet vid första tertialbokslut bygger på ett enda mätetal Vård- och omsorgsnämnden Utfallet för Vård- och omsorgsnämnden efter fyra månader ger en prognos för helåret på cirka 6 mnkr i underskott. Främsta orsaken till detta är underfinansierade löneökningar under åren 2010-2011. Samtidigt har det varit en kraftig volymökning inom hemvården, vilket har inneburit att verksamheten expanderat, och därmed att kostnaderna ökat, under 2011. Volymökningarna slår också igenom på entreprenadutsatta verksamheter, där volymökningarna står för en ökad kostnad på cirka 4 mnkr. Till detta kommer kostnader som har budgeterats att belasta nämndens ackumulerade överskott med cirka 6 mnkr på helåret. Totalt prognostiseras nämndens resultaträkning för helåret att sluta på cirka 13 mnkr minus. Medborgare Kötiden ligger oförändrad i förhållande till tidigare tertial. Antal dagar ligger inom ramen för riktvärdena. Det finns en planering och beredskap i nämnden för att finna lösningar om kötiden blir lång. Ekonomi Utfallet efter 4 månader ger en prognos för helåret på cirka 6 mnkr i underskott. Främsta orsaken till detta är underfinansierade löneökningar under åren 2010-2011. Samtidigt har det varit en kraftig volymökning inom hemvården, vilket har inneburit att verksamheten expanderat, och därmed att kostnaderna ökat, under 2011. Volymökningarna slår också igenom på entreprenadutsatta verksamheter, där volymökningarna står för en ökad kostnad på cirka 4 mnkr. Till detta kommer kostnader som har budgeterats att belasta nämndens ackumulerade överskott med cirka 6 mnkr på helåret. Totalt kommer nämndens resultaträkning för helåret att landa på cirka 12 mnkr minus. Den totala sjukfrånvaron ligger efter årets tre förta månader på 8,12% vilket är en minskning med 0,51 procentenheter jämfört med samma period 2010. Prognosen är att vi kommer att nå årsmålet på 8% eftersom vi nu går mot friskare tider. Andelen medarbetare med frånvaro fyra tillfällen eller mer ligger under perioden 20100401-20110331 på 26% vilket är 6,2 procentenheter över årsmålet. Effekterna av projekt Fokus Frisknärvaro som avslutas i september har ännu inte hunnit visa sig. Framtid Inga mätningar är gjorda under första tertialet 12

Utvecklingsnämnden Resultatet för första tertialet uppgick till -2,5 mnkr. Underskottet beror främst på 3,7 mnkr i högre kostnader för försörjningsstöd än budgeterat. Störst överskott visar för närvarande vuxenutbildningen på cirka 2 mnkr. Nya upphandlingar pågår där avtalen ska gälla från 1 juli 2011. Detta har tillfälligt medfört ett något minskat intag av elever hos externa utförare. Dock förväntas antal budgeterade årsplatser följas. Yrkeshögskolan visar ett underskott på 0,8 mnkr. Resultatet för året förväntas uppgå till -1,1 mnkr. Kostnaderna för försörjningsstöd antas följa sin budget men handläggningen kan gå med underskott på 0,5 mnkr. Högre volymer inom vissa insatser genom arbetsmarknad ger överskott. Däremot prognostiseras ett underskott på Yrkeshögskolan. Sammantaget förväntas budgeten följas väl. Tillsammans med resultatöverföringen 38,8 mnkr blir prognosen för året +37,8 mnkr. Medborgare Ekonomi Under första tertialet har mätningar genomförts i 5 av perspektivets 7 mätetal. I tre mätetal motsvarar resultatet målvärdet. Dessa mätetal är "Tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad" med resultatet 100%, "Aktiva försörjningsstödstagare" med resultatet 75% och "Matchade fadderpar" med resultatet 30 matchade par. Mätetalet "Deltagare i arbete/utbildning efter avslutad vuxenutbildning" visar ett resultat där 88% är i arbete eller utbildning tre månader efter avslutad utbildning, vilket motsvarar två procentenheter under målvärdet. Mätetalet "Meningsfull insats" visar att 94% av deltagarna, upplever att insatsen de deltagit i är meningsfull, vilket motsvarar fyra procentenheter över målvärdet. Det sammantagna resultatet för Medborgareperspektivet första tertialet år 2011, påvisar därför att målet för perspektivet är uppfyllt. I ekonomiperspektivet har resultat redovisats i samtliga tre mätetal. Mätetalet "Utbetalt försörjningsstöd i förhållande till budget" visar ett resultat där försörjningsstödskostnaden överstiger budget med 3 698 tkr. Mätetalet "Intäkt av EU-bidrag eller annan extern finansiering" visar ett resultat som understiger målvärdet med 75 tkr. Mätetalet "Egenförsörjning efter introduktionsperiodens slut" visar att andelen som är i egenförsörjning tre månader efter avslutad introduktion, är 64%, 14 procentenheter över målvärdet. Det sammantagna resultatet för hela perspektivet visar därför att målet ej är uppfyllt. Motsvarande resultat för tertial 2010 var detsamma. sperspektivet omfattar ett mätetal. Mätetalet Sjukfrånvaro visar ett resultat som är 0,6 procentenheter bättre än målvärdet. Resultatet för hela sperspektivet blir därför att målet för perspektivet är uppfyllt. Framtid Inga mätningar gjorda under första tertialet Stadsbyggnadsnämnden Prognosen för 2011 visar på ett nollresultat. Utfallet är lågt och följer planeringen. Normalt sett är kostnaderna betydligt lägre under vintermånaderna än under sommarhalvåret. Ett antal poster är osäkra, dessa poster hålls redan under noggrann uppsikt. Målsättningen är att, genom vissa omprioriteringar, uppnå ett nollresultat. På grund av den stränga vintern har ett stort antal investeringsprojekt förskjutits i tiden. Förseningen gör att kapitalkostnaderna kan ge ett överskott mot budget (cirka 5 mnkr). Då prognosen baseras på utfallet efter fyra månader är denna något osäker. 13

Medborgare Perspektivet innehåller två mål; Vi ska möjliggöra för en bostadsutbyggnad på 700 bostäder per år samt att tjänstegarantierna ska uppfyllas. Beslut om att påbörja planarbete i stadsbyggnadsnämnden för årets första tertial motsvarar 446 bostäder. Planer som motsvarar 350 bostäder är tillstyrkta/antagna av stadsbyggnadsnämnden under tertialet. Samtliga av nämndens sex tjänstegarantier har en uppfyllelsegrad på 100 % Ekonomi Perspektivet innehåller ett mål; självfinansieringsgraden ska öka. Detta mäts i samband med årsbokslut. Perspektivet innehåller tre mål; Det processinriktade arbetssättet i förvaltningen ska stärkas och utvecklas, andelen nöjda kunder ska öka och vi ska vara en attraktiv arbetsgivare. De två sistnämnda målen mäts och redovisas i samband med årsbokslut. För att stärka det processinriktade arbetssättet i förvaltningen så är karttjänsten "Planerakarta" framtagen som stödjer avdelningen för strategisk planering och dess behov. Fortsatt arbete pågår med att knyta an till behovet hos avdelningen för detaljplanering. Framtid Perspektivet innehåller fyra mål; stadsbyggnadsförvaltningen ska bidra till minskad klimatpåverkan, vi ska möjliggöra för alternativa och kollektiva transportsätt, standarden på publika mötesplatser ska förbättras och staden ska upplevas som välvårdad. Vi ska även bidra till att stärka Helsingborgs attraktionskraft. Samtliga mål i perspektivet har ett utfall som följer uppsatta målvärde. Tre av fyra planer som antagits/tillstyrkts i SBN under tertialet har god kollektivtrafikslokalisering enligt intentionerna i ÖP2010. Andelen huvudcykelstråk i staden som åtgärdas är 0,6 %. En mötesplats, konserthustorget är invigt under årets första tertial efter ombyggnad. Antalet klagomål på städning under tertialet uppgår till 150 st mot 200 samma period föregående år. Genom att delta i och driva samarbetsprojekt utanför Helsingborg så bidrar vi till att stärka Helsingborgs attraktionskraft. Socialnämnden Socialnämndens resultat för första tertialet visar på + 8,2 mnkr varav 3,2 mnkr avser ackumulerat överskott och cirka 0,7 mnkr medel till pågående projekt. Detta innebär att årets beslutade internbudget visar på ett överskott för första tertialet med 5,0 mnkr. Resultatet inklusive ackumulerat överskott fördelar sig mellan de olika verksamheterna enligt följande: Nämnd/förvaltningskontor 3,1 mnkr Förebyggande 0,8 mnkr Vuxenomsorg, missbruk o psykiatri 0,5 mnkr Barn och Ungdom 3,8 mnkr 14

Vuxenomsorgen har fortsatt ansträngt läge. Förändringsarbete har gjorts för att anpassa sig till tilldelad budgetram vilket redan visar sig i resultatet för första tertialet 2011 (+0,5 mnkr). Konsekvenserna av tilldelad budgetram innebär att verksamheten måste anpassa ambitionsnivån både avseende kvalitet och tillgänglighet. Aktivt uppsökande verksamhet förekommer i mindre utsträckning och de externt placerade klienterna med psykiskt funktionshinder kommer även i fortsättningen trots långvariga placeringar att motiveras för och erbjudas boende i Helsingborg. Socialnämnden har de senaste åren i alla verksamheter haft en ökad tillströmning av klienter vilket man hitintills klarat med samma antal anställda. Vi kan även konstatera att inom verksamhetsområde vuxen träffar man betydligt fler personer till en betydligt lägre kostnad än i andra jämförbara kommuner. Verksamheten inom Barn och Ungdom visar ett överskott för första tertialet på 3,8 mnkr vilket beror på mindre personalkostnader 2,2 mnkr samt att man fått tilldelat mer statsbidrag än man beräknat med cirka 2,3 mnkr. Under samma period hade Barn och Ungdom större institutionskostnader -0,7 mnkr mer än budgeterad. Medborgare Under perioden har mottagningen totalt gjort 696 förhandsbedömningar. Utfästelsen kring tjänstegarantin om att förhandsbedömningar ska göras inom tio kalenderdagar överskrids med 2,3 %. Under hösten kommer förvaltningen genomföra sin årliga brukarenkät. Ekonomi Socialnämndens resultat för första tertialet visar på +8,2 mnkr varav 3,2 mnkr avser ackumulerat överskott och cirka 0,7 mnkr medel till pågående projekt. Detta innebär att årets beslutade internbudget visar på ett överskott för första tertialet med 5,0 mnkr. Resultatet för socialförvaltningen kan i värsta fall uppgå till +3,0 miljoner kronor och i bästa fall till +11,0 mnkr för 2011. Jämfört med tidigare år är utfallet av den genomsnittliga vårddygnkostnaden låg och bör inte vara vägledande för en årsprognos. Förvaltningen sjukfrånvaro har ökat högst marginellt och utfallet ligger väl inom målvärdet på 5 %. Den lagstadgade utredningstiden skall inte överstiga 120 dagar. Utifrån lagstiftningen kan dock tiden förlängas vid vissa omständigheter. Totalt slutför Barn och Ungdom 69 % utredningar inom lagstadgad tid. Sedan 2008 har andelen utredningar inom lagstadgad tid ökat med 9 %. Framtid Med stöd av miljöförvaltningen har förvaltningens miljögrupp gjort en översyn av arbetsplatsen. Syftet är att underlätta för de anställda att resa hållbart och att nå hållbar energianvändning. I en fallande skala har gruppen prioriterat åtgärdsförslag inom de två miljöområdena. Nämndens mål kring miljöområdena transporter och energi mäts på årsbasis. Under hösten kommer verksamheterna Barn, Ungdom och Vuxen att genomföra brukarintervjuer. Kulturnämnden Periodens resultat är 6,3 mnkr inklusive en resultatöverföring från föregående år med 4,2 mnkr. Orsaken till överskottet är att delar av de budgeterade kostnaderna under perioden infaller senare än beräknat samt att antalet besökare till anläggning är fler än budgeterat. Helårsprognosen visar ett överskott om 2,4 mnkr på grund av att hela resultatöverföringen inte kommer att användas. Prognosen med bästa och sämsta fall hänförs till publikintäkter samt när på året investeringarna görs 15

Medborgare Ekonomi I samband med tertialbokslutet redovisas 2 av 7 möjliga mål. Målet för sålda kulturkort för året är 6 000. Utfallet för perioden är 1 844. Erfarenheten visar att flest kort sälj under april/maj samt december. Prognosen är att målet kommer att nås för året. Antal reklamationer på förvaltningens tjänstegarantier är 0, vilket innebär att målet är uppfyllt. Mätetalet ska följas upp med en granskningsaktivitet i planen för intern kontroll. Förvaltningen har som mål ekonomi i balans, kostnaderna skall inte överstiga intäkter. Resultatet för perioden är 6,3 mnkr inkl en resultatöverföring från föregående år med 4,2 mnkr. Prognosen visar på ett resultat på 2,4 mnkr inklusive resultatöverföringen, vilket innebär att målet kommer att uppnås. Det andra målet under ekonomi är ökad självfinansieringsgrad. Målsättningen för året är 22 %. Merparten av den egna finansieringen är entréintäkter under sommarmånaderna, vilket förklarar utfallet för perioden på 14,2%. Prognosen visar att målvärdet kommer att uppnås för året. 2 av perspektivets 8 mål redovisas i samband med tertialbokslutet. Antalet medarbetare med fyra eller fler sjuktillfälle senaste året är 24 jämfört med målet 12. Utfallet visar på behovet av uppföljande insatser. Utbildning har genomförts under våren i hur åtgärdsplaner upprättas och följs upp. Förvaltningen har som mål att öka antalet E-tjänster. Under perioden har en ny e-tjänst införts. Framtid Kultur i Helsingborg ska bidra till att Helsingborg ska bli den mest näringslivsvänliga staden i Sverige genom att genomföra aktiviteter som förenar kultur och näringsliv. En förstudie kring de kreativa näringarna har gjorts gemensamt med Näringsliv och destinationsutveckling. Idrotts- och fritidsnämnden Idrotts- och fritidsnämndens tertialbokslut visar ett överskott på 1,1 mnkr, medan prognosen för 2011 visar ett överskott på 2,6 mnkr. I prognosen finns medräknat en resultatöverföring från föregående år på 2,0 mnkr. Nämnden och förvaltningen visar en prognos på ett bokslut i balans. Även fritidsgårdsverksamheten prognostiserar i nuläget ett bokslut i balans. Föreningsbidrag bedöms ge ett överskott på 1,5 mnkr vid årets slut. Trots en nivåhöjning vid årsskiftet prognostiseras ett överskott. Osäkerhet finns vilken omfattning föreningarnas verksamhet kommer att ha, och därmed hur stora bidrag som kommer att betalas ut. Idrottsservice beräknas uppvisa ett mindre underskott på 0,3 mnkr. En förklaring är att intäkterna minskat avseende såväl parkering som uthyrning av Idrottens Hus på grund av det pågående arenabygget. Dessutom har kostnaderna ökat avseende planunderhåll samt snöröjning som en följd av den hårda vintern. Övrig fritidsverksamhet (inklusive extern verksamhet) beräknas visa ett överskott på 1,4 mnkr vid årets slut. Detta beror främst på en viss eftersläpning avseende beslutade projekt, bland annat beroende på den stränga vintern. Detta gäller t ex näridrottsplats Maria Park, islandshästbana, läktare på Harlyckan, konstgräsplan i Laröd samt åtgärder på Sperlingegården. Dessutom påbörjas inom kort ombyggnation av Kallbadhuset, vilket tillfälligt medför lägre kostnader. 16

Medborgare Den enskildes lust, intresse och förmåga att delta i öppen fritidsverksamhet, föreningsliv, idrottsaktiviteter ska stimuleras. Världen omkring oss förändras i allt snabbare takt, vilket skapar nya intressen och behov bland stadens invånare. Helsingborgarnas önskemål när det gäller fritidsverksamhet i olika former ska beaktas. Mätningarna föreligger i fritidsgårdsundersökningen i september 2011 samt årets attitydundersökning. Ekonomi Idrotts- och fritidsnämnden har att redovisa en ekonomi i balans. Det innebär att inga större under- eller överskott får uppstå, utan tilldelade resurser ska utnyttjas i verksamheten. En stabil ekonomi är grunden för att kunna bedriva en långsiktigt stabil verksamhet. Nämndens aktuella prognos för året visar på ett överskott 2,6 mnkr. Den öppna fritidsverksamheten ska utgöra en trygg och naturlig plats med möjlighet till informella och vardagliga möten mellan besökarna. Utmärkande drag ska vara verksamhetens öppna karaktär och drogfria miljö. Personalen ska utgöra en positiv förebild. Arbetssättet ska utgå från ett främjande perspektiv och en helhetssyn på barn och ungdomar. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden och främja fysiskt och psykiskt välbefinnande. Framtid Unga ska erbjudas mötesplatser, där de under trygga former kan mötas och utvecklas. Stadens idrottsanläggningar ska vara välutnyttjade. Ett prioriterat område är fortsatt utbyggnad av multiarenor och näridrottsplatser. Stadens profil som idrottsstad ska stärkas i samarbete med föreningar och samorganisationer. Den nya arenan ökar tillgängligheten för stadens invånare och fler arrangemang stärker Helsingborg i rollen som idrotts- och evenemangsstad. Räddningsnämnden Brandförsvaret redovisar ett tertialbokslut om + 4,2 mnkr inklusive överfört överskott från 2010, för perioden 2,1 mnkr. Orsaken till överskottet är försenade anställningar och lägre personalkostnad med mera. på 0,7 mnkr samt intäktsökning på 1,3 mnkr, där 0,5 mnkr är av engångskaraktär. Helårsprognosen anger ett överskott på 9,4 mnkr inklusive överfört överskott, för helårsperioden 2,9 mnkr. Orsaken till överskott beror på ökade intäkter och lägre personalkostnader. Under hösten beräknas engångssatsningar på utbildning och utvecklingsprojekt, med bl.a. en översyn av utryckningsorganisationen, att öka kostnaderna med 2,5 mnkr. Brandförsvaret kommer att byta ut ett 30-tal bilar inom stadens småbilsverksamhet till miljöbilar. Merkostnaden för dessa kan bli svår att fullt ut fakturera och det är svårt att i dagsläget förutse vad detta kan innebära för nämndens resultat. Medborgare Två av nämndsmålen inom perspektiv Medborgare mäts till årsbokslutet. Antalet utbildare personer följer i stort uppgjorda planer, medan antalet informationsträffar ligger något efter uppsatt målvärde för perioden. Brandförsvaret har fler träffar under hösten och vi anser att vi kommer uppfylla målet 17

Ekonomi I budgetbeslutet för 2009 fick brandförsvaret det politiska uppdraget att öka och utveckla det förebyggande arbetet med fokus på att möta medborgaren. Det innebär att arbetssättet för den enskilda brandmannen måste förändras. Detta arbete har pågått och pågår långsiktigt med en strikt ekonomisk hållning för att bygga upp en buffert så att det politiska uppdraget kan genomföras. Målet för helåret är 1% av kommunbidraget, motsvarande 975 tusen kronor. Detta överskott och tidigare års överskott kommer att behövas för att klara av förändringarna i organisationen, som är nödvändiga för att klara av uppdraget. Mätning av detta perspektiv sker till årsbokslut 2011. Undantaget "ny citystation" sker en mätning till tertial 2 avseende anvisad tomt. Målet är att en tomt sak vara framtagen innan sommaren är slut. Framtid Mätning av detta perspektiv sker till årsbokslutet 2011. Miljönämnden Resultat för helåret förväntas bli 3,6 mnkr, vilket är en negativ avvikelse om drygt 100 tkr jämfört med internbudget med ett resultat om 3,7 mnkr. I internbudgeten har ett antal strategiska satsningar planerats utföras under året, varför delar av resultatöverföringen från 2010 nyttjas. Medborgare Uppföljningen av målet om att registrerade tillsynsobjekt ska bli föremål för tillsyn i den omfattning som behövs, visar att vi ligger väl till i förhållande till planen för miljö- och hälsoskyddsavdelningen men att planen för livsmedelsavdelningen inte nås helt. Antalet utdelade Smileydekaler för att premiera felfria livsmedelsverksamheter har redan överträffat årets mål och är över förväntan. Ekonomi Resultat för helåret förväntas bli 3,6 mnkr, vilket är en negativ avvikelse om drygt 100 tkr jämfört med internbudget med ett resultat om 3,7 mnkr. Enligt målvärdet godtas en avvikelse på 200 tkr. Målet bedöms därför vara uppfyllt Om de individuella och gemensamma kompetensutvecklingsplanerna för hela året följs kommer målet om att medarbetarna ska erbjudas kvalificerad kompetensutveckling att uppfyllas. Antalet utvecklingsdagar/kursdagar under första tertialen är dock något högt jämfört med målvärdet. Målet om att miljöförvaltningen ska präglas av ett öppet arbetsklimat och erbjuda likvärdiga möjligheter till utveckling och hälsa för alla, mäts när stadens medarbetarenkät sammanställts. Målet om att utfästelserna i tjänstegarantierna ska hållas, har uppnåtts till 94 %. Antalet avvikelser från tjänstegarantierna är två av 120 granskade fall. Om hänsyn tas till orsakerna till avvikelserna bedöms resultatet sammantaget vara gott. Målet att personalen ska ge ett bra bemötande samt lämna lättbegriplig information i skrivelser och beslut mäts genom en årlig enkätundersökning. En enkät har skickats ut och kommer att rapporteras innan sommaren. 18

Framtid Hittills har tre bransch- och informationsmöten med företag hållits. Målet om att stödja miljöarbetet på övriga förvaltningar inom stadens miljö- och energiledningssystem har överträffats för första tertialen. Uppföljning av stadens miljöprogram pågår och en miljörapport beräknas vara klar under hösten. Uppföljningen av energiplanen har ännu inte påbörjats. Luftkvaliteten övervakas kontinuerligt enligt nämndens mål och en sammanställning görs normalt i februari och september. För målet om att miljönämndes åtgärder enligt miljöprogrammet och energiplanen ska genomföras är bedömningen att samtliga planerade åtgärder kommer att genomföras under året. Överförmyndarnämnden Resultatet för första tertialet uppgår till -231 tkr. Utfallet för perioden är, i förhållande till hela året, mycket högt, vilket har sin förklaring i att den större delen av årsräkningarna är granskade och de därpå följande arvodena utbetalda redan nu. Arvodena är den i särklass enskilda för verksamheten mest belastande kostnaden. Helårsprognosen uppgår till 485 tkr. Trots den resultatöverföring som erhållits för 2011 bedömer vi att ett nollresultat inte går att uppnå. Till stor del beroende på utfallet avseende arvoden till gode män eller ställföreträdare. Arvodena är beroende av huruvida de huvudmän med ställföreträdarskap anordnade för sig har ekonomi att enligt Föräldrabalkens regler själva svara för arvode. Detta innebär en än större försiktighet vad gäller övriga kostnader. Medborgare Medborgarperspektivet får anses vara uppfyllt. Andel, för verksamheten relevanta, besvarade mejl uppgår till 100% och det kontrolleras dagligen att mejlen besvaras kontinuerligt och snarast. Beträffande andel deltagare vid nämndens sammanträden tangerar utfallet det satta mätetalet. Ekonomi Mätetalet budget i balans går ej att mäta under året då detta är beroende av arvodering av uppdragen till gode män och förvaltare. Detta är i sin tur beroende av hur granskningen av årsredovisningarna fortgår. Mer än 50% av budget utgörs av arvodeskostnader. Per den sista april har redan cirka 64% av samtliga årsräkningar granskats. Så långt framskriden granskning vid utgången av tertial 1 har inte under något år tidigare uppnåtts. Arvodeskostnaderna beror i sin tur på hurdan ekonomi de huvudmän har med uppdrag anordnade för sig under året. Verksamhetens övriga kostnader få anses ligga väl i balans. Förväntat resultat för helåret är att ett nollresultat inte går att uppnå beroende på arvodena till gode män och förvaltare. Mätning av antal ärenden dividerat med årets ekonomiska utfall låter sig göras först sedan året har passerat. sperspektivet får anses vara väl uppnått i de delar som är möjliga att mäta under året. Under första tertialet har i verksamheten inte förekommit någon personalomsättning och inte heller några sjukskrivningar. Andel av överförmyndarnämndens medarbetare som har haft utvecklingssamtal under året och andel av medarbetare som har en individuell utvecklingsplan förväntas dock uppgå till 100%. Prognos för helåret är, såvitt kan förutses, att personalsammansättning kommer att vara oförändrad med fortsatt låg sjukskrivning. 19

Framtid Framtidperspektivet är mer än väl uppfyllt i de delar det är möjligt att mäta målvärdena. Handläggningstiderna vid anordnande av ställföreträdarskap har förkortats betydligt i jämförelse med 2010 års utfall och ligger även mycket väl till i förhållande till 2011 års mätetal. Andel granskade års-, slut- och delräkningar med korrigeringar/anmärkningar ligger också väl under det maximala mätetalet. Utvärdering av andel nyrekryterade ställföreträdare kan ske först vid årsskiftet. Sammantaget bidrar det uppnådda resultatet till att, under väntetiden på ställföreträdare, minimera rättsförlusterna hos den enskilde medborgaren som är i behov av ställföreträdarskap. Det förväntade resultatet under året är att detta skall kunna upprätthållas. Kommunstyrelsen Det prognostiserade överskottet för kommunstyrelsens förvaltning om 11,7 mnkr beror huvudsakligen på prognostiserade resultat för MEX på + 4 mnkr (reavinster) och ej utnyttjad resultatöverföring om + 6,2 mnkr. Den största anledningen till det prognostiserade utfallet på stadsgemensamt om 68,3 mnkr är att pensionskostnaderna bedöms bli mycket högre än budgeterat. Jämfört med föregående år förväntas pensionskostnaden bli 190,5 mnkr högre. Av de totalt 10 mnkr som är avsatt för KS oförutsedda har 1,0 mnkr använts under perioden januari-april. I prognosen för bästa och sämsta resultat är det inte medtaget utrymme för stora variationer på pensionskostnader, kalkyldifferenser, större försäkringsskador och liknande. Medborgare Ekonomi Kvalitén på det stöd och den service som Helsingborgs stad erbjuder medborgare och företag ska vara god. Stadens ambition är att skapa förutsättningar för en hög service till sina olika målgrupper. Under ledning och samordning av kommunstyrelsens förvaltning ska Helsingborgs stad vara lyhörd för medborgares och företags behov. Service och kommunikationsarbete ska vidareutvecklas. Avdelningarna inom kommunstyrelsens förvaltning arbetar med styrkortsaktiviteter för att uppnå målen. Ingen mätning inom perspektivet har utförts första tertialet. Grunden för hög kvalitet i stadens verksamheter är en god ekonomi. Sammanlagt uppvisar helårsprognosen för Helsingborgs stad + 108 mnkr. Stadens resultat för perioden uppgår till +45 mnkr. Skatteintäkterna i förhållande till verksamhetens nettokostnad uppnår målvärdet 100 procent. Stadens soliditet, justerad för koncerninterna mellanhavanden via internbanken, förväntas uppgå till 59%, vilket är nästa i linje med uppsatt målvärde om minst 60%. Kommunstyrelsens förvaltnings mål är att ständigt arbeta så resurseffektivt som möjligt i förhållande till förvaltningens uppdrag och omfattning. Under 2011 ska förvaltningen förbättra minst 6 processer. Mätning och uppföljning kommer att ske vid andra tertialet. Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunstyrelsens förvaltning leder och samordnar stadens arbete med en offensiv HR-politik. Att vara attraktiv som arbetsgivare är en färskvara och kräver att staden arbetar med att utveckla medarbetarskap, ledarskap och chefskap. Personalavdelningen arbetar bland annat med att ta fram ett ledarskapsprogram och bedriver samtidigt ett utvecklingsarbete i syfte att medarbetarsamtalen tydligare ska kopplas till den enskildes uppdrag som en del i helheten. Upplägget kommer att introduceras i organisationen under senhösten. För att uppnå att Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant och tillgänglig ska rutiner och arbetssätt i verksamheterna utvecklas och anpassas efter stadens kommunikationsstrategi. Antalet e-tjänster som stadens förvaltningar tillhandahåller ska fortsätta att öka. Kommunikations- och utvecklingsavdelningen arbetar med att samordna införandet av fler e-tjänster. 20