Årsredovisning 2017
Tidaholms Sparbank Årsredovisning 2017 Sparbanksstämma med huvudmännen äger rum onsdagen den 25 april 2018 kl. 18.30 i Sparbankens samlingssal.
VD:s kommentar En undersökning som gjordes under 2017 visade att företrädare inom handeln tror att kontanterna är borta om 5 år. I vad mån detta blir verklighet eller inte får framtiden avgöra. Vad som dock inte går att ta miste på är det ökade tempo storbankerna har i sin marsch mot ett banksystem byggt enbart på digital hantering av sina kunder. Bankkontor läggs ner på löpande band och på orter som man tycker borde ha underlag för ett kontor gapar skyltfönstren tomma. Falköping har på kort tid blivit av med både SE-banken och Nordea. I Habo har SE-banken sedan tidigare dragit ner och haft öppet två halvdagar i veckan och nu aviserar Swedbank att de under april kommer att lägga ner sitt kontor. Storbankernas agerande bygger på en ganska enkel matematik baserad på plus och minus och syftet är glasklart, att skapa de bästa förutsättningarna för att vara framgångsrika i en framtida banksektor. I den situation som uppstår när "min kontakt på banken" ersätts med en App eller med en telefonbank någonstans i världen uppstår utrymme för nya aktörer. Aktörer med ett helt annat agerande och helt andra kostnads- och intäkts strukturer som i grunden utmanar den traditionella bankverksamheten. Det är nödvändigt att en liten aktör som vi i Tidaholms Sparbank, i det läge som råder, funderar på vår situation. Vi är en del i ett finansiellt system som är under total förändring och den bank som tror att det går att komma undan förändringar är den som kommer att sitta med Svarte Petter. Riksbankens prognos är, i skrivandets stund, att vi efter snart 3 år med en negativ styrränta skall börja återtåget till ett normalt ränteläge. Första höjningen beräknas till mitten av 2018. Det är dock många som frågar sig hur ett återtåg kommer att se ut och vad som skall anses vara en normalränta. Vad man kan vara säker på är att det kommer att ta tid. För Tidaholms Sparbank har 2017 varit ett år av fortsatt tillväxt. Tillströmningen av kunder har fortsatt och bankens affärsvolym ökade under året med 9,77%. Det är också mycket tillfredsställande att kunna konstatera att årets resultat är det bästa i bankens historia och slutar på 39.555 tkr. Det är flera faktorer som bidragit till detta. Som redan nämnts ökade bankens affärsvolymer vilket haft en mycket positiv effekt på resultatet. Vidare kan nämnas aktieutdelningen på vårt innehav av aktier i Swedbank som blev större än föregående år. Bankens styrelse kommer, i linje med tidigare år, föreslå stämman att överföra vinsten till bankens reservfond. Med detta har vi ett eget kapital på 515.908 tkr och en kärnprimär/total kapitalrelation på 22,28% vilket är tillfredsställande i en tid då stabilitet är ett centralt begrepp inom finanssektor och kraven från myndigheterna ständigt ökande samtidigt som vi står inför nya utmaningar i en banksektor under förändring. Jan Blennow VD 2
Redovisning för verksamhetsåret 2017 Styrelsen för Tidaholms Sparbank, organisationsnummer 567200-4883, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2017, bankens 115:e verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning Tidaholms Sparbanks verksamhetsområde omfattar Tidaholms Kommun, Mullsjö Kommun, Brandstorps församling av Habo Kommun samt Fågelås församling av Hjo Kommun. Sparbankens rörelse skall avse främst nämnda verksamhetsområde. Vi erbjuder ett komplett utbud av finansiella tjänster och juridisk rådgivning till privatpersoner, företag, lantbruk och organisationer. Miljöarbete Tidaholms Sparbanks miljöarbete är en del i skapandet av ett uthålligt samhälle där affärsnytta och miljönytta går hand i hand. Arbetet styrs genom vårt miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001. Systemet bygger bland annat på vår miljöpolicy och våra miljömål. Varje år granskas arbetet med Miljöledningssystemet av interna och externa revisorer. Sparbankens ställning Tidaholms Sparbanks balansomslutning vid utgången av 2017 uppgick till 4.120.998 tkr, att jämföra med 3.822.657 tkr för 2016. Inlåning Inlåningen från allmänheten var vid årets slut 3.590.735 tkr jämfört med 3.313.314 tkr för 2016. Utanför den egna balansräkningen har sparbanken förmedlat placeringar till Robur och Robur Försäkring vars värde per 2017-12-31 sammanlagt uppgick till 2.550.858 tkr jämfört med 2.261.955 tkr för 2016. Utlåning Utlåningen till allmänheten uppgick vid utgången av år 2017 till 2.494.424 tkr jämfört med 2.571.404 tkr för 2016. Vidare har vi förmedlat lån till Swedbank Hypotek som vid utgången av år 2017 uppgick till 2.631.483 tkr jämfört med 2.134.411 tkr för 2016. Kapitaltäckning Kapitalbasen uppgår till 435.794 tkr vid årets slut. Sparbankens totala kapitalrelation uppgår vid årsskiftet till 22,28% (19,01%). Resultat Rörelseresultatet för 2017 uppgår till 48.449 tkr. Motsvarande resultat för 2016 uppgick till 42.472 tkr. Likviditet Sparbankens likviditet var på bokslutsdagen god. 145.143 tkr fanns insatta som kortfristiga dagslån och inneliggande kassa uppgick till 4.818 tkr. Vidare så finns värdepapper om nominellt 25.000 tkr som förfaller inom 3 månader. Personal Vid årets slut var 38 personer anställda i bankarbete, varav 25 kvinnor och 13 män. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10. Information om risker och osäkerhetsfaktorer Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för olika risker. En närmare beskrivning av dessa risker återfinns i not 3. 3
Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr 39 555 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden 39 555 Sparbankens totala kapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 22,28 % (föregående års totala kapitalrelation 19,01%). Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. Om inget annat anges redovisas beloppen i tkr. 4
Fem år i sammandrag Nyckeltal Volym 2017 2016 2015 2014 2013 Affärsvolym ultimo 12 203 811 11 117 712 10 153 995 9 433 651 8 720 702 förändring under året, % 9,77 9,49 7,64 8,18 8,62 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 12,52 12,84 12,43 12,82 11,96 Summa riskvägt exponeringsbelopp 1 956 111 2 092 602 1 974 356 1 833 852 1 709 450 Kärnprimärkapitalrelation (ej år 5) Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp 22,28 19,01 18,42 17,92 - Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp 22,28 19,01 18,42 17,92 14,34 Total kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp 22,28 19,01 18,42 17,92 16,75 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av medelomslutning 1,27 1,33 1,48 1,81 1,80 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 0,88 0,87 0,90 1,01 1,03 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,41 0,40 0,38 0,43 0,39 Avkastning på totala tillgångar Årets resultat i % av genomsnittlig balansomslutning 0,99 0,94 0,93 1,11 1,10 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 7,51 7,17 6,91 7,90 7,56 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,51 0,54 0,58 0,56 0,62 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,53 0,54 0,58 0,57 0,62 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 82,59 82,33 80,57 68,19 87,91 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten 0,03 0,05 0,06 0,15 0,04 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditgarantier 0,06-0,01-0,03 0,05 0,00 Övriga uppgifter Medelantal anställda 34 33 36 35 34 Antal kontor 2 2 3 3 3 5
Resultat- och balansräkning Resultaträkning 2017 2016 2015 2014 2013 Räntenetto 50 891 48 879 48 482 56 223 53 381 Provisioner, netto 41 998 34 109 30 897 28 522 26 455 Nettoresultat av finansiella transaktioner 499 651 1 098 437 523 Övriga intäkter 9 411 8 375 7 436 6 095 5 984 Summa intäkter 102 799 92 014 87 913 91 277 86 343 Allmänna administrationskostnader 45 928 43 145 44 046 40 606 38 455 Övriga kostnader 6 806 6 646 7 220 10 442 15 460 Kreditförluster 1 616-249 -641 1 046-38 Summa kostnader 54 350 49 542 50 625 52 094 53 877 Rörelseresultat 48 449 42 472 37 288 39 183 32 466 Bokslutsdispositioner - - - 3 545 7 773 Skatter -8 894-7 912-6 826-8 344-7 788 Årets resultat 39 555 34 560 30 462 34 384 32 451 Balansräkning Kassa 4 818 5 349 5 894 5 930 8 751 Utlåning till kreditinstitut 145 143 466 671 542 458 334 695 277 290 Utlåning till allmänheten 2 497 094 2 577 547 2 305 346 2 168 871 2 003 775 Räntebärande värdepapper 319 406 498 835 487 613 533 532 654 924 Aktier och andelar 131 507 141 861 113 133 110 545 98 505 Immateriella tillgångar - - - - 3 545 Materiella tillgångar 15 995 16 551 17 072 17 598 18 855 Övriga tillgångar 1 007 035 115 843 14 366 12 799 14 300 Summa tillgångar 4 120 998 3 822 657 3 485 882 3 183 970 3 079 945 Inlåning från allmänheten 3 590 735 3 313 314 3 030 000 2 747 857 2 666 896 Övriga skulder 13 300 17 506 21 744 27 197 22 946 Avsättningar 1 055 1 008 779 884 938 Efterställda skulder - - - - 20 000 Summa skulder och avsättningar 3 605 090 3 331 828 3 052 523 2 775 938 2 710 780 Obeskattade reserver - - - - 3 545 Eget kapital 515 908 490 829 433 359 408 032 365 620 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 4 120 998 3 822 657 3 485 882 3 183 970 3 079 945 6
Resultaträkning Not 2017 2016 Ränteintäkter 60 348 61 522 Räntekostnader 9 457 12 643 Räntenetto 4 50 891 48 879 Erhållna utdelningar 5 8 492 6 873 Provisionsintäkter 6 47 253 39 290 Provisionskostnader 7-5 255-5 181 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 499 651 Övriga rörelseintäkter 9 919 1 502 Summa rörelseintäkter 102 799 92 014 Allmänna administrationskostnader 10 45 928 43 145 Avskrivningar på materiella tillgångar 19 867 904 Övriga rörelsekostnader 11 5 939 5 742 Summa kostnader före kreditförluster 52 734 49 791 Resultat före kreditförluster 50 065 42 223 Kreditförluster, netto 12-1 616 249 Rörelseresultat 48 449 42 472 Skatt på årets resultat 13-8 894-7 912 Årets resultat 39 555 34 560 Rapport över totalresultat 2017 2016 Årets resultat 39 555 34 560 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas - aktier -14 741 22 007 - räntebärande värdepapper 340 1 158 - skatt hänförlig till räntebärande värdepapper -75-255 Årets övrigt totalresultat -14 476 22 910 Årets totalresultat 25 079 57 470 7
Balansräkning Tillgångar Not 2017 2016 Kassa 4 818 5 349 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 14 40 292 141 290 Utlåning till kreditinstitut 15 145 143 466 671 Utlåning till allmänheten 16 2 494 424 2 571 404 Förändring i verkligt värde på säkrade poster i portföljsäkring 2 670 6 143 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 279 114 357 545 Aktier och andelar 18 131 507 141 861 Materiella tillgångar 19 15 995 16 551 - Inventarier 965 1 086 - Byggnader och mark 15 030 15 465 Aktuell skattefordran 20 664 1 645 Övriga tillgångar 20 990 449 100 333 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 15 922 13 865 Summa tillgångar 4 120 998 3 822 657 Skulder, avsättningar och eget kapital Inlåning från allmänheten 22 3 590 735 3 313 314 Övriga skulder 23 9 968 14 422 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 3 332 3 084 Uppskjuten skatteskuld 25 1 055 1 008 Summa skulder och avsättningar 3 605 090 3 331 828 Eget kapital Reservfond 394 393 359 833 Fond för verkligt värde 26 81 960 96 436 Årets resultat 39 555 34 560 Summa eget kapital 515 908 490 829 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 4 120 998 3 822 657 8
Rapport över förändringar i eget kapital Reservfond Fond för Årets Eget kapital verkligt värde resultat Ingående eget kapital 2016-01-01 329 371 73 526 30 462 433 359 Årets resultat - - 34 560 34 560 Årets övrigt totalresultat - 22 910-22 910 Årets totalresultat - 22 910 34 560 57 470 Vinstdisposition 30 462 - -30 462 - Utgående eget kapital 2016-12-31 359 833 96 436 34 560 490 829 Ingående eget kapital 2017-01-01 359 833 96 436 34 560 490 829 Årets resultat - - 39 555 39 555 Årets övrigt totalresultat - -14 476 - -14 476 Årets totalresultat - -14 476 39 555 25 079 Vinstdisposition 34 560 - -34 560 - Utgående eget kapital 2017-12-31 394 393 81 960 39 555 515 908 Kassaflödesanalys (indirekt metod) Den löpande verksamheten 2017 2016 Rörelseresultat 48 449 42 472 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto 64-1 024 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner -28-50 Av-/nedskrivningar 867 904 Kreditförluster 1 616-249 Betald inkomstskatt -8 893-6 862 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 42 075 35 191 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten 78 872-273 237 Ökning/minskning av värdepapper 94 787-34 971 Ökning/minskning av inlåning från allmänheten 277 422 283 314 Förändring av övriga tillgångar -891 193-101 477 Förändring av övriga skulder -4 206-2 873 Kassaflöde från den löpande verksamheten -444 318-129 244 Investeringsverksamheten Förvärv av finansiella tillgångar -4 388-6 724 Förvärv av materiella tillgångar -311-383 Kassaflöde från investeringsverksamheten -4 699-7 107 Finansieringsverksamheten Inlösen av räntebärande värdepapper - 5 Anslag -169-121 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -169-116 Årets kassaflöde -407 111-101 276 Likvida medel vid årets början 557 072 658 348 Likvida medel vid årets slut 149 961 557 072 Följande ingår i likvida medel Kassa 4 818 5 349 Utlåning till kreditinstitut 145 143 466 671 Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel - 85 052 Summa enligt balansräkningen 149 961 557 072 Summa enligt kassaflödesanalysen 149 961 557 072 9
Noter 1. Uppgifter om Sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2017 och avser Tidaholms Sparbank (567200-4883) med säte i Tidaholm. Adressen till huvudkontoret är Gamla Torget 10, Tidaholm. 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen 2018-03-15. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman 2018-04-25. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenterats i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar är redovisade till upplupet anskaffningsvärde förutom vissa finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde (se not 29) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av bankledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare nedan. Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering från 2018. Banken planerar inte att förtidstillämpa IFRS 9. IFRS 9 innebär förändringar av hur finansiella tillgångar klassificeras och värderas, inför en nedskrivningsmodell som baseras på förväntade kreditförluster istället för inträffade förluster och förändringar av principer för säkringsredovisning bl a med syfte att förenkla och att öka samstämmigheten med bankens interna riskhanteringsstrategier. 10
Bedömda effekter av införandet av IFRS 9 När det gäller klassificering och värdering av utlåning har banken dragit slutsatsen att dessa tillgångar innehas i en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden, samt att dessa kassaflöden ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Detta innebär att banken även i fortsättningen kommer att redovisa och värdera utlåning till upplupet anskaffningsvärde. När det gäller klassificering och värdering av räntebärande värdepapper har banken också dragit slutsatsen att dessa tillgångar innehas i en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden, samt att dessa kassaflöden ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Detta innebär att banken kommer att redovisa och värdera bankens räntebärande värdepapper till upplupet anskaffningsvärde. Banken har en långsiktig investering i aktier i Swedbank AB som för närvarande klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas och som följaktligen värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta innehav kommer i enlighet med IFRS 9 att fortsätta redovisas och värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Till skillnad mot IAS 39 så kommer någon omklassificering av tidigare orealiserade resultat från övrigt totalresultat till resultatet inte att göras i samband med en försäljning och realisation av tidigare orealiserat resultat. Vid försäljning kommer istället en omföring göras från fond för verkligt värde till balanserat resultat som en transaktion inom eget kapital. För klassificering och värdering av bankens finansiella skulder så innebär IFRS 9 inte några förändringar jämfört med IAS 39. Förväntade kreditförluster De nya reglerna för nedskrivningar består i att förväntade och inte bara inträffade kreditförluster ska redovisas. De nya reglerna förväntas öka reserveringen för kreditförluster på utlåning jämfört med tidigare reservering. En allmän förväntan är att de nya reglerna också kan komma att medföra en större volatilitet i reserverna och därför också i resultatet. Ett arbete för att ta fram nya modeller har gjorts under 2017 för beräkning och reservering av förväntade kreditförluster. Skillnaderna mellan bankens nuvarande redovisningsprinciper för nedskrivningar och de principer som kommer att tillämpas från och med 1 januari 2018 är bland annat att; - reserveringar för kreditförluster kommer inte längre bara att redovisas på utlåning utan också på räntebärande värdepapper - reserveringar för kreditförluster på utlåning inte längre bara kommer att redovisas för osäkra lån - i samband med att en ny kredit lämnas kommer en reserv motsvarande 12 månaders förväntad kreditförlust att redovisas - när det inträffat en betydande ökning av kreditrisk så kommer en kreditförlustreservering att göras motsvarande de förväntade kreditförlusterna för den återstående löptiden inte bara på osäkra lån Säkringsredovisning Banken kommer inte att övergå till att redovisa säkringsredovisning enligt IFRS 9, utan kommer att fortsätta tillämpa samma redovisningsprinciper som tidigare. Upplysningar IFRS 9 medför följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument. Ett arbete pågår med att anpassa system och rutiner för att uppfylla dessa krav. Effekter av införandet av IFRS 9 på öppningsbalansen 2018-01-01 De kvantitativa övergångseffekterna av IFRS 9 Körningar har gjorts i januari 2018 på bankens kreditstock för att beräkna förväntade kredtförluster enligt IFRS 9 och beräkning har gjorts för förväntade kreditförluster på finansiella instrument. Effekterna på bankens egna kapital när IFRS 9 börjar tillämpas 1/1 2018 framgår i följande tabell fördelat på förväntade kreditförluster samt klassificering och värdering där även skatteeffekter har beaktats. 11
Påverkan på eget kapital vid övergång till IFRS 9 Utgående balans 31/12 2017 Effekt av tillämpning av IFRS 9, förväntade kreditförluster Effekt av tillämpning av IFRS 9, klassificering och värdering Ingående balans 1/1 2018 Reservfond och årets resultat 433 948 4 536 429 412 Fond för verkligt värde 81 960 193 796 80 971 Eget kapital 515 908 4 729 796 510 383 Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas enligt nominell ränta. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (förlustrisken är dock begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. 12
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing, bankgiro och depåavgifter. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, lokalkostnader, IT-kostnader m.m. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när sparbanken har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. 13
Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller vid en överföring av den finansiella tillgången och företaget i samband med detta överför i allt väsentligt samtliga de risker och fördelar som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att förändring löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. När säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten enligt följande. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. 14
Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. 15
Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. För säkringsrelationen tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande händelser. - betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, - ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, - beviljande av långivaren, som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, - det kommer att bli sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena gjorts. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. 16
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificeras som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. 17
Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivningsprinciper Avskrivning på fastigheter sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod på 50 år, mark skrivs inte av. Komponentavskrivning av fastigheter används inte då resultatpåverkan är marginell. Avskrivning på inventarier sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod på 5 år. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Eventualförpliktelser En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 18
3. Riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policyer och instruktioner som styr verksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar i form av riskaptiter och risktoleranser (limiter) samt säkerställa att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande så att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta, anpassade till gällande lagar och förordningar samt täcker in produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga rutiner skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en oberoende funktion för riskkontroll vilken är direkt underställd verkställande direktören. Funktionens uppgift är att, utifrån av styrelsen fastslagen plan, analysera utvecklingen av risker samt vid behov lämna förslag på förändringar. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/ eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion, inom vissa ramar, delegerat ansvaret till olika funktioner. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist i huvudsak är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Större kreditengagemang omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i följande tabeller. 19
Kreditriskexponering, Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Total kreditriskbrutto och netto 2017 exponering (före Avsättning värde säkerheter exponering efter nedskrivning) avseende poster i avdrag för balansräkningen säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 6 179-6 179 6 179 - Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 1 044 979 395 1 044 584 1 026 890 17 694 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 111 860-111 860 111 860 - Pantbrev i jordbruksfastigheter 614 291-614 291 614 291 0 Pantbrev i andra näringsfastigheter 254 684-254 684 246 054 8 630 Företagsinteckning 163 965 774 163 191 159 889 3 302 Övriga 5 302 504 2 869 299 635 71 957 227 678 Summa 2 498 462 4 038 2 494 424 2 237 120 257 304 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AAA 6 20 125-20 125-20 125 - AA+ 6 20 167-20 167-20 167 Summa 40 292-40 292-40 292 Andra emittenter - AAA 6 100 842-100 842-100 842 - AA 6 20 000-20 000-20 000 - A 6 27 137-27 137-27 137 - A- 6 38 000-38 000-38 000 - BBB 6 18 030-18 030-18 030 utan rating 75 105-75 105-75 105 Summa 279 114-279 114-279 114 Övrigt Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 231 144 - - - - Utställda lånelöften 174 572 - - - - Utställda finansiella garantier 17 987 - - - - Summa 423 703 - - - - Total kreditriskexponering 3 241 571 4 038 2 813 830 2 237 120 576 710 Kreditriskexponering, Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Total kreditriskbrutto och netto 2016 exponering (före Avsättning värde säkerheter exponering efter nedskrivning) avseende poster i avdrag för balansräkningen säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 23 802-23 802 23 802 - Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 1 068 101 775 1 067 326 1 024 374 42 952 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 111 275-111 275 111 275 - Pantbrev i jordbruksfastigheter 652 288-652 288 652 211 77 Pantbrev i andra näringsfastigheter 229 857 700 229 157 225 044 4 113 Företagsinteckning 158 785 790 157 995 154 731 3 264 Övriga 5 333 226 3 665 329 561 83 847 245 714 Summa 2 577 334 5 930 2 571 404 2 275 284 296 120 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AAA 6 70 095-70 095-70 095 - AA+ 6 46 177-46 177-46 177 utan rating 25 018-25 018-25 018 Summa 141 290-141 290-141 290 Andra emittenter - AAA 6 171 482-171 482-171 482 - A 6 37 684-37 684-37 684 - A- 6 45 090 45 090 45 090 - BBB 6 8 000-8 000-8 000 utan rating 95 289-95 289-95 289 Summa 357 545-357 545-357 545 Övrigt Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 236 612 - - - - Utställda lånelöften 192 315 - - - - Utställda finansiella garantier 14 949 - - - - Summa 443 876 - - - - Total kreditriskexponering 3 520 045 5 930 3 070 239 2 275 284 794 955 utanför balansräkning exempelvis garantier. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet 6 Standard and Poor's eller Moodys rating 20
Kreditkvalitet Vid kreditberedning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande och skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inom företag- och privatsegmentet. Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2017 2016 Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre - - Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 2 - Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr - - Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 2 - Fordringar förfallna > 360 dgr - - Summa - - Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor - - - företagssektor 558 150 564 641 - hushållssektor 1 931 764 2 004 205 varav enskilda företagare 832 342 850 071 - övriga 8 548 8 488 Summa 2 498 462 2 577 334 varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 4 091 4 526 - företagssektor 1 423 519 - hushållssektor 2 668 4 007 Osäkra lånefordringar 4 889 7 203 - företagssektor 1 499 2 510 - hushållssektor 3 390 4 693 Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 4 038 5 930 - företagssektor 600 1 316 - hushållssektor 3 438 4 614 Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor - - - företagssektor 557 550 563 325 - hushållssektor 1 928 426 1 999 591 varav enskilda företagare 832 273 849 737 - övriga 8 448 8 488 Summa 2 494 424 2 571 404 Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. Sparbankens likviditetstäckningsgrad (LCR) får, enligt styrelsens beslut, inte understiga 110%. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av följande tabell. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponeringen motsvarar likividtetsexponeringen. 21
Nominella kassaflöden 2017 Likviditetsexponering Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än Längre än 5 1 år men år högst 5 år Utan löptid Totalt redovisat värde På anfordran Högst 3 mån Tillgångar Kassa - - - - - 4 818 4 818 Utlåning till kreditinstitut 145 143 - - - - - 145 143 Utlåning till allmänheten 107 019 47 419 126 034 476 754 1 737 198-2 494 424 Förändring i vv på säkrat belopp - - - - - 2 670 2 670 Obl. och andra räntebärande värdepapper - - 130 540 178 836 10 030-319 406 Övriga tillgångsposter 990 000 - - - - 164 537 1 154 537 Summa tillgångar 1 242 162 47 419 256 574 655 590 1 747 228 172 025 4 120 998 Skulder Inlåning från allmänheten 3 509 609 39 372 37 653 4 101 - - 3 590 735 Övriga skulder - - - - - 14 355 14 355 Summa skulder 3 509 609 39 372 37 653 4 101-14 355 3 605 090 Total skillnad -2 267 447 8 047 218 921 651 489 1 747 228 157 670 Nominella kassaflöden 2016 Likviditetsexponering Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än Längre än 5 1 år men år högst 5 år Utan löptid Totalt redovisat värde På anfordran Högst 3 mån Tillgångar Kassa - - - - - 5 349 5 349 Utlåning till kreditinstitut 466 671 - - - - - 466 671 Utlåning till allmänheten 130 019 42 698 138 646 507 188 1 752 853-2 571 404 Förändring i vv på säkrat belopp - - - - - 6 143 6 143 Obl. och andra räntebärande värdepapper - 121 067 110 255 267 513 - - 498 835 Övriga tillgångsposter 100 000 - - - - 174 255 274 255 Summa tillgångar 696 690 163 765 248 901 774 701 1 752 853 185 747 3 822 657 Skulder Inlåning från allmänheten 2 966 248 290 948 51 713 4 405 - - 3 313 314 Övriga skulder - - - - - 18 514 18 514 Summa skulder 2 966 248 290 948 51 713 4 405-18 514 3 331 828 Total skillnad -2 269 558-127 183 197 188 770 296 1 752 853 167 233 Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken (prisrisk) den övervägande marknadsrisken. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, dvs. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. 22
Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten genom fastställande av riskaptit och risktoleranser. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Hanteringen av sparbankens ränteexponering handhas av sparbankens ekonomiavdelning. Enligt instruktionen Riskbegränsning och riskindikatorer får ränterisken inte överstiga 3,5% av kapitalbasen. Per den 31 december 2017 var ränterisken 2,3% av kapitalbasen. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen, se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2017 hade sparbanken ränteswapar med ett kontraktsvärde på 267.000 tkr (329.000 tkr). Ränteswaparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december 2017 till -2.670 tkr (-6.143 tkr). Räntebindningstider 2017 för tillgångar och skulder Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Ränteexponering Tillgångar Kassa - - - - - - - 4 818 4 818 Utlåning till kreditinstitut 145 143 - - - - - - - 145 143 Utlåning till allmänheten 1 007 407 1 115 297 55 080 55 368 155 156 93 866 12 250-2 494 424 Förändring i vv på säkrat belopp i portföljsäkring - - - - - - - 2 670 2 670 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 282 225 - - - 37 181 - - - 319 406 Övriga tillgångar - - - - - - - 1 154 537 1 154 537 Summa 1 434 775 1 115 297 55 080 55 368 192 337 93 866 12 250 1 162 025 4 120 998 Skulder Inlåning från allmänheten 3 509 608 18 515 20 857 17 209 20 445 724 3 377-3 590 735 Övriga skulder - - - - - - - 14 355 14 355 Eget kapital - - - - - - - 515 908 515 908 Summa skulder och eget kapital 3 509 608 18 515 20 857 17 209 20 445 724 3 377 530 263 4 120 998 Differens tillgångar och skulder -2 074 833 1 096 782 34 223 38 159 171 892 93 142 8 873 631 762 Räntederivat, rörlig ränta - 267 000 - - - - - - 267 000 Räntederivat, fast ränta - 29 000 21 000 26 000 100 000 82 000 9 000-267 000 Kumulativ exponering -2 074 833-740 051-726 828-714 669-642 777-631 635-631 762 Totalt 23
Räntebindningstider 2016 för tillgångar och skulder Högst 1 mån Längre än 1 Längre än mån men 3 mån men högst 3 mån högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Ränteexponering Tillgångar Kassa - - - - - - - 5 349 5 349 Utlåning till kreditinstitut 466 671 - - - - - - - 466 671 Utlåning till allmänheten 1 103 675 1 047 402 35 511 58 927 152 031 169 258 4 600-2 571 404 Förändring i vv på säkrat belopp i portföljsäkring - - - - - - - 6 143 6 143 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 138 592 332 559-27 684 - - - - 498 835 Övriga tillgångar - - - - - - - 274 255 274 255 Summa 1 708 938 1 379 961 35 511 86 611 152 031 169 258 4 600 285 747 3 822 657 Skulder Inlåning från allmänheten 3 041 020 216 176 17 248 34 466 2 216 2 188 - - 3 313 314 Övriga skulder - - - - - - - 18 514 18 514 Eget kapital - - - - - - - 490 829 490 829 Summa skulder och eget kapital 3 041 020 216 176 17 248 34 466 2 216 2 188-509 343 3 822 657 Differens tillgångar och skulder -1 332 082 1 163 785 18 263 52 145 149 815 167 070 4 600-223 596 Räntederivat, rörlig ränta - 329 000 - - - - - - 329 000 Räntederivat, fast ränta - 12 000 22 000 38 000 101 000 152 000 4 000-329 000 Kumulativ exponering -1 332 082 148 703 144 966 159 111 207 926 222 996 223 596 Totalt Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken är inte utsatt för någon valutarisk. Övriga tillgångar och skulder i utländsk valuta är valutasäkrade. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Sparbankens aktieinnehav utgörs till största delen av det näringsbetingade innehavet i Swedbank AB (publ). Förändringar i marknadsvärdet redovisas i övrigt totalresultat. Den ackumulerade skillnaden mellan redovisat anskaffningsvärde och marknadsvärde (81 164 tkr) redovisas i fond för verkligt värde. En kursförändring på 10 % påverkar övrigt totalresultat med 13 061 tkr. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. Derivat och säkringsredovisning Derivat för verkligtvärdesäkringar Nominellt belopp/återstående löptid Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Totalt Negativt marknadsvärde Ränterelaterade kontrakt Swappar 76 000 182 000 9 000 267 000 2 670 Summa 76 000 182 000 9 000 267 000 2 670 24
4. Räntenetto Ränteintäkter 2017 2016 Utlåning till kreditinstitut 145 43 Utlåning till allmänheten 59 163 60 323 - varav ränteintäkt från osäkra fordringar 174 211 Räntebärande värdepapper 1 038 1 145 Övriga 2 11 Summa 60 348 61 522 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut 510 1 137 Inlåning från allmänheten 4 397 5 538 - varav kostnad för insättningsgaranti 2 578 2 837 Derivat säkringsredovisning 4 531 5 959 Övriga 19 9 Summa 9 457 12 643 Räntenetto 50 891 48 879 Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) 1,24 1,28 Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 1,27 1,33 Medelränta utlåning % 2,36 2,41 Medelränta inlåning % (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 0,13 0,17 5. Erhållna utdelningar mm Utdelning Swedbank AB 8 448 6 848 Utdelning Sparbankernas Försäkrings AB 44 25 Summa 8 492 6 873 6. Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner 6 952 6 514 Utlåningsprovisioner 21 220 16 531 Inlåningsprovisioner 1 501 1 607 Provisioner avseende utställda finansiella garantier 125 102 Värdepappersprovisioner 11 881 9 337 Avgifter från kredit- och betalkort 760 667 Övriga provisioner 4 814 4 532 Summa 47 253 39 290 7. Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner 3 705 3 728 Värdepappersprovisioner 1 296 1 208 Övriga provisioner 254 245 Summa 5 255 5 181 8. Nettoresultat av finansiella transaktioner Räntebärande värdepapper - 176 Swappar negativ värdeförändring 28 50 Valutakursförändringar 471 425 Summa 499 651 9. Övriga rörelseintäkter Intäkter från rörelsefastigheter 432 416 Övriga rörelseintäkter 487 1 086 Summa 919 1 502 25
10. Allmänna administrationskostnader Personalkostnader 2017 2016 - löner och arvoden 16 675 15 952 - sociala avgifter 6 372 6 077 - pensionskostnader 3 412 3 428 - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt 342 350 - övriga personalkostnader 835 1 097 Summa personalkostnader 27 636 26 904 Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon 445 518 - IT-kostnader 12 944 10 071 - revision m m 989 873 - hyror och andra lokalkostnader 1 404 2 332 - fastighetskostnader 896 1 030 - övriga 1 614 1 417 Summa övriga allmänna administrationskostnader 18 292 16 241 Summa allmänna administrationskostnader 45 928 43 145 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2017 2016 Sparbankens ledning Övriga anställda Sparbankens ledning Övriga anställda Löner 1 894 14 781 1 739 14 213 Sociala kostnader 595 5 777 546 5 531 Summa 1 894 20 558 2 285 19 744 Av sparbankens pensionskostnader avser 839 tkr (824 tkr) sparbankens VD. Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören utgörs av grundlön och pension. Ersättning till andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner, pension samt avsättning till vinstandelsstiftelse. Med andra ledande befattningshavare avses de 4 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen. Ersättning till verkställande direktören för 2017 har beslutats av styrelsen. Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2017 Grundlön / styrelsearvode Övriga förmåner Pensionskostnad Vinstandelsstiftelse Summa Lennart Granqvist, ordförande 232 - - - 232 Mats Andersson, vice ordförande 89 - - - 89 Susanne Sulander 84 - - - 84 Michael Gustafsson 75 - - - 75 Maria Jansson Myskowski 75 - - - 75 Jörgen Ålebring 79 - - - 79 Jan Blennow, VD 1 260 1 839-2 100 Övr. bankledning (4 pers) 2 731 29 882 81 3 723 Summa 4 625 30 1 721 81 6 457 26
Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2016 Grundlön / styrelsearvode Övriga förmåner Pensionskostnad Vinstandelsstiftelse Summa Maria Carlén (ordförande fram till stämma 2016) 44 4 - - 48 Lennart Granqvist, ordförande 152 - - - 152 Mats Andersson, vice ordförande 59 - - - 59 Susanne Sulander 69 - - - 69 Michael Gustafsson 48 - - - 48 Maria Jansson Myskowski 69 - - - 69 Jörgen Ålebring 55 - - - 55 Jan Blennow, VD 1 244 5 824-2 073 Övr. bankledning (3 pers) 2 228 37 726 40 3 031 Summa 3 968 46 1 550 40 5 604 Vinstandelsstiftelse och övriga förmåner Avsättning till vinstandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning, förutom VD, som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Övriga förmåner avser huvudsakligen ränteförmåner. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Beträffande ersättningspolicy hänvisas till bankens hemsida www.tidaholms-sparbank.se. Pensioner m m till ledande befattningshavare 2017 2016 VD och ställföreträdande VD - premier för pensionsförsäkring 1 078 1 045 Summa 1 078 1 045 Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Samtliga pensioner är oantastbara, dvs ej villkorade av framtida anställning. Pensionerna är förmånsbestämda enligt SPK-avtal. Avgångsvederlag För VD finns ett avtal som innebär att vid uppsägning från bankens sida utgår lön under uppsägningstiden som är 18 månader. Uppsägningstid från VD:s sida är 6 månader. Inga övriga avgångsvederlag finns. Vidare har VD rätt att avgå med pension vid 60 års ålder. Denna pension är avgiftsbestämd. Ledande befattningshavares lån i banken VD och ställföreträdande VD 743 645 Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 10 525 7 067 Summa 11 268 7 712 Närståendetransaktioner Närståenderelation Företag närstående ledande befattningshavare - lån i banken 8 516 9 974 - inlåning i banken 63 588 41 737 - betalda räntor 263 309 - erhållna räntor 145 8 Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Antal arbetade timmar Totalt i sparbanken 58 602 57 901 Medelantalet anställda Sparbanken - antal kvinnor 22 22 - antal män 12 11 Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor 3 3 - antal män 6 6 Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor 3 2 - antal män 2 2 27
Arvode och kostnadsersättning till revisorer m m 2017 2016 PwC Sweden AB (Marcus Robertsson) - revisionsuppdrag 364 281 Ernst & Young AB (Damir Matesa) - revisionsuppdrag 123 - KPMG AB - andra uppdrag 328 423 Compliance och Riskkontroll 174 169 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 11. Övriga rörelsekostnader Avgifter till centrala organisationer 1 405 1 367 Försäkringskostnader 617 587 Säkerhetskostnader 239 326 Marknadsföringskostnader 2 354 2 395 Övriga rörelsekostnader 1 324 1 067 Summa 5 939 5 742 12. Kreditförluster, netto Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster 4 081 360 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -196-210 Årets nedskrivning för kreditförluster 76 1 613 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster -573-518 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -1 772-1 494 Årets nettokostnad för kreditförluster 1 616-249 13. Skatter Periodens skatt 8 920 7 939 Uppskjuten skatt -26-27 Totalt redovisad skattekostnad 8 894 7 912 Avstämning av effektiv skatt 2017 2016 % % Resultat före skatt 48 449 42 472 Skatt enligt gällande skattesats 22,0% 10 659 22,0% 9 344 Ej avdragsgilla kostnader 0,3% 130 0,3% 110 Ej skattepliktiga intäkter -3,9% -1 869-3,6% -1 515 Temporära skillnader -0,1% -26-0,1% -27 Redovisad effektiv skatt 18,4% 8 894 18,6% 7 912 Skatt hänförlig till övrigt totaltresultat 2017 2016 Före skatt Skatt Efter skatt Före skatt Skatt Efter skatt Finansiella tillgångar som kan säljas 25 080 75 25 154 22 910 255 23 165 Övrigt totalresultat 25 080 75 25 154 22 910 255 23 165 Redovisade uppskjutna skatteskulder 2017 2016 Uppskjutna skatteskulder hänför sig till följande: Materiella tillgångar 831 858 Övriga finansiella anläggningstillgångar 224 150 Skatteskulder 1 055 1 008 28
14. Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 2017 2016 Verkligt Redovisat Verkligt Redovisat värde värde värde värde Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. - svenska kommuner 30 210 30 210 131 229 131 229 - multilateral utvecklingsbank 10 082 10 082 10 061 10 061 Summa 40 292 40 292 141 290 141 290 Varav: noterade värdepapper på börs 40 292 40 292 141 290 141 290 Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden 292 290 Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden 0 0 15. Utlåning till kreditinstitut 2017 2016 Svenska kreditinstitut - svensk valuta 139 383 462 624 - utländsk valuta 5 760 4 047 Summa 145 143 466 671 16. Utlåning till allmänheten Utestående fordringar, brutto - svensk valuta 2 498 462 2 577 334 Summa 2 498 462 2 577 334 Varav: osäkra fordringar 4 889 7 203 individuell nedskrivning (se nedan) 4 038 5 930 Redovisat värde, netto 2 494 424 2 571 404 Förändring av nedskrivningar för individuellt värderade osäkra lånefordringar Ingående balans 5 930 6 021 Årets nedskrivning för kreditförluster 76 1 613 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -1 772-1 494 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -196-210 Utgående balans 4 038 5 930 17. Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2017 2016 Verkligt Redovisat Verkligt Redovisat värde värde värde värde Obl. och andra räntebärande värdepapper - svenska bostadsinstitut 127 979 127 979 199 273 199 166 - övriga svenska emittenter 152 166 151 135 158 467 158 379 Summa 280 145 279 114 357 740 357 545 Varav: noterade värdepapper på börs 280 145 279 114 357 740 357 545 Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden 3 114 4 558 Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden 0 13 29
18. Aktier och andelar 2017 2016 Finansiella tillgångar som kan säljas - kreditinstitut 130 614 140 992 - övriga 893 869 Summa 131 507 141 861 Varav: noterade värdepapper på börs 130 614 140 992 onoterade värdepapper 893 869 Företag Aktier Antal Börsvärde Redovisat värde - Swedbank AB A 660 000 130 614 130 614 - Sparbankernas Kort AB 101-101 - Sparbankernas Försäkrings AB 764-792 Summa 130 614 131 507 19. Materiella tillgångar Inventarier Byggnader Totalt Anskaffningsvärde och mark Ingående balans 2016-01-01 15 389 20 312 35 701 Förvärv 383-383 Avyttring - - - Utgående balans 2016-12-31 15 772 20 312 36 084 Ingående balans 2017-01-01 15 772 20 312 35 701 Förvärv 311-311 Avyttring - - - Utgående balans 2017-12-31 16 083 20 312 36 395 Uppskrivningar Ingående balans 2016-01-01-4 016 4 016 Årets avskrivningar på uppskrivet belopp - 122 122 Utgående balans 2016-12-31-3 894 3 894 Ingående balans 2017-01-01-3 894 3 894 Årets avskrivningar på uppskrivet belopp - 122 122 Utgående balans 2017-12-31-3 772 3 772 Avskrivningar Ingående balans 2016-01-01 14 217 8 428 22 645 Avyttringar - - - Årets avskrivningar 469 313 782 Utgående balans 2015-12-31 14 686 8 741 23 427 Ingående balans 2016-01-01 14 686 8 741 23 427 Avyttringar - - - Årets avskrivningar 432 313 745 Utgående balans 2016-12-31 15 118 9 054 24 172 Redovisade värden Per 2016-01-01 1 172 15 900 17 072 Per 2016-12-31 1 086 15 465 16 551 Per 2017-01-01 1 086 15 465 16 551 Per 2017-12-31 965 15 030 15 995 30
20. Övriga tillgångar 2017 2016 Terminer positivt värde - 3 Aktuell skattefordran 664 1 645 Skattekonto 990 000 100 000 Övriga tillgångar 449 330 Summa 991 113 101 978 21. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader 882 861 Upplupna ränteintäkter 1 668 1 995 Övriga upplupna intäkter 13 372 11 009 Summa 15 922 13 865 22. Inlåning från allmänheten - svensk valuta 3 584 983 3 309 276 - utländsk valuta 5 752 4 038 Summa 3 590 735 3 313 314 Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor 43 353 30 157 Företagssektor 606 642 482 209 Hushållssektor 2 853 799 2 717 387 - varav enskilda företagare 649 786 617 351 Övriga 86 941 83 561 Summa 3 590 735 3 313 314 23. Övriga skulder Negativt värde på derivat 2 670 6 171 Upplupna räntekostnader på swappar 1 668 2 403 Preliminärskatt räntor 170 183 Anställdas källskattemedel 697 678 Övriga skulder 4 763 4 987 Summa 9 968 14 422 24. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader 204 403 Övriga upplupna kostnader 3 066 2 613 Förutbetalda intäkter 62 68 Summa 3 332 3 084 25. Övriga avsättningar Uppskjuten skatteskuld 1 055 1 008 Summa 1 055 1 008 Totalt redovisat värde vid periodens ingång 1 008 779 Belopp som tagits i anspråk under perioden -27-26 Skatt hänförlig till värdepapper till försäljning 74 255 Totalt redovisat värde vid periodens utgång 1 055 1 008 31
26. Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Fond för verkligt värde 2017 2016 Reserver för ackumulerat övrigt totalresultat Fond för verkligt värde Ingående redovisat värde 96 436 73 526 Årets förändringar i verkligt värde på tillgångar som kan säljas -14 476 22 910 Utgående redovisat värde 81 960 96 436 27. Eventualförpliktelser Garantier - Garantiförbindelser, krediter 6 951 6 446 - Garantiförbindelser, övriga 11 036 8 503 Summa 17 987 14 949 28. Åtaganden Övriga åtaganden - Kreditlöften 174 572 192 315 - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 231 144 236 612 Summa 405 716 428 927 29. Finansiella tillgångar och skulder 2017 Lånefordringar och kundfordringar Investeringar som hålles till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Övriga skulder Summa redovisat värde Kassa 4 818 - - - - 4 818 4 818 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. - - 40 292 - - 40 292 40 292 Utlåning till kreditinstitut 145 143 - - - - 145 143 145 143 Utlåning till allmänheten 2 494 424 - - - - 2 494 424 2 494 424 Förändring i vv på säkrat belopp i portföljsäkring 2 670 - - - - 2 670 2 670 Obl och andra räntebärande värdepapper - 127 979 151 135 - - 279 114 280 145 Aktier och andelar - - 131 507 - - 131 507 131 507 Upplupna intäkter 15 922 - - - - 15 922 15 922 Summa 2 662 977 127 979 322 934 - - 3 113 890 3 114 921 Inlåning från allmänheten - - - - 3 590 735 3 590 735 3 590 735 Övriga skulder - - - - 9 968 9 968 9 968 Upplupna kostnader - - - - 3 332 3 332 3 332 Summa - - - - 3 604 035 3 604 035 3 604 035 Finansiella tillgångar och skulder 2016 Lånefordringar och kundfordringar Investeringar som hålles till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Övriga skulder Summa redovisat värde Kassa 5 349 - - - - 5 349 5 349 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. - 85 052 56 238 - - 141 290 141 293 Utlåning till kreditinstitut 466 671 - - - - 466 671 466 671 Utlåning till allmänheten 2 571 404 - - - - 2 571 404 2 571 404 Förändring i vv på säkrat belopp i portföljsäkring 6 143 - - - - 6 143 6 143 Obl och andra räntebärande värdepapper - 208 460 149 085 - - 357 545 357 740 Aktier och andelar - - 141 861 - - 141 861 141 861 Upplupna intäkter 13 865 - - - - 13 865 13 865 Summa 3 063 432 293 512 347 184 - - 3 704 128 3 704 326 Inlåning från allmänheten - - - - 3 313 314 3 313 314 3 313 314 Övriga skulder - - - - 14 422 14 422 14 422 Upplupna kostnader - - - - 3 084 3 084 3 084 Summa - - - - 3 330 820 3 330 820 3 330 820 Verkligt värde Verkligt värde 32
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2017 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. AFS 40 292 - - 40 292 Obligationer och andra räntebärande värdepapper AFS 127 979 - - 127 979 Obligationer och andra räntebärande värdepapper HTM 151 135 - - 151 135 Aktier och andelar 130 614-893 131 507 Derivat - - - - Summa tillgångar 450 020-893 450 913 Derivat - - - - Summa skulder - - - - 2016 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. AFS 141 290 - - 141 290 Obligationer och andra räntebärande värdepapper AFS 149 085 - - 149 085 Obligationer och andra räntebärande värdepapper HTM 208 460 Aktier och andelar 140 992-869 141 861 Derivat - 3-3 Summa tillgångar 639 827 3 869 432 239 Derivat - 1 626-1 626 Summa skulder - 1 626-1 626 Öppningsbalans 2017-01-01 i nivå 3 uppgår till 869 tkr. Årets inköp är 24 tkr varefter utgående balans per 2017-12-31 uppgår till 893 tkr. Utdelningen under året uppgår till 44 tkr. Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i föregående tabeller. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkning. Då de inte är föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Innehavet i Sparbankernas Kort AB och Sparbankernas Försäkrings AB redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. 30. Kassaflödesanalys 2017 2016 Likvida medel Kassa 4 818 5 349 Utlåning till kreditinstitut 145 143 466 671 Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel - 85 052 Summa 149 961 557 072 Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen utdelning 8 492 6 873 Erhållen ränta 60 348 61 522 Erlagd ränta 9 457 12 643 33
31. Kapitaltäckning Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna utvärdering av kapital och risker. Uppföljning av bankens nuvarande och kommande kapitalbehov är en integrerad del i bankens verksamhet vilket säkerställer en tillräcklig kapitalnivå för den framtida verksamheten enligt av styrelsen fastställd verksamhetsplan. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap 4 i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar om kapitaltäckning lämnas på sparbankens hemsida www.tidaholms-sparbank.se. Sparbanken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Kapitalbas 2017 2016 Kärnprimärkapital Eget kapital 394 393 359 833 Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdisposition 39 555 34 560 Fond för verkligt värde 81 960 96 436 Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 515 908 490 829 Lagstiftningsjusteringar Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn -79 815-92 677 Värdejustering på grund av kraven på försiktig värdering -299-346 Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital -80 114-93 023 Kärnprimärkapital 435 794 397 806 Primärkapital 435 794 397 806 Kapitalbas 435 794 397 806 Kapitalrelationer, buffertar m.m. Summa riskvägt exponeringsbelopp 1 956 111 2 092 602 Kärnprimärkapitalrelation 22,28% 19,01% Primärkapitalrelation 22,28% 19,01% Total kapitalrelation 22,28% 19,01% Legalt kapitalkrav 8,00% 8,00% Buffertkrav 4,50% 4,00% varav kapitalkonserveringsbuffert 2,50% 2,50% varav kontracyklisk kapitalbuffert 2,00% 1,50% Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 9,78% 7,01% Kapitalkrav enligt pelare 2 49 064 70 399 34
Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp 2017 2016 Riskvägt exponeringsbelopp Riskvägt exponerings- Kapitalkrav Kapitalkrav belopp Exponeringar mot institut 4 155 51 932 9 240 115 498 Exponeringar mot företag 46 956 586 952 50 553 631 918 Exponeringar mot hushåll 62 684 783 552 64 659 808 236 Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter 22 154 276 931 22 682 283 530 Fallerande exponeringar 151 1 892 115 1 436 Exponeringar i form av säkerställda obligationer 1 024 12 798 1 593 19 917 Aktieexponeringar 4 127 51 591 3 927 49 083 Övriga poster 2 491 31 135 2 337 29 208 Summa riskvägt belopp 143 743 1 796 783 155 106 1 938 826 Operativa risker Basmetoden 12 650 158 128 12 272 153 401 Summa exponeringsbelopp för operativ risk 12 650 158 128 12 272 153 401 Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringrisk 96 1 200 30 375 Totalt riskvägt belopp 156 489 1 956 111 167 408 2 092 602 Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att sparbanken ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapital- och likviditetsutvärderingen genomförs årligen. 32. Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2020-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fondoch försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring. Tidaholms Sparbank har per 2017-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 2.631.483 tkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2017 på 18.412 tkr som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Robur Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 2.050.602 tkr och försäkringssparande på 500.256 tkr. För detta har Sparbanken erhållit 9.565 tkr respektive 1.747 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen under övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. 35
36
37
38
39