Kvalitativa utemiljöer vid förskolor vilka regler gäller och hur kan det se ut? Ulrika Åkerlund, Boverket & Lena Jungmark, Movium Nässjö, 10 oktober, 2018
Innehåll Varför behövs bra utemiljöer vid skolor och förskolor? Vilka regler gäller för förskolegårdar? Hur kan en bra utemiljö vid en förskola se ut?
Viktiga utgångspunkter Barnkonventionen alla under 18 år rätt till en god uppväxtmiljö Den fysiska omgivningen har stor betydelse för barns utveckling, hälsa och lärande Konkurrensen om marken Bild: Helena Eriksson Barn och unga utgör 1/5 av befolkningen. En skola i förändring
Därför fokus på skolans och förskolans utemiljöer De flesta barn tillbringar den största delen av sin vakna tid här. 84 procent av alla barn 1-5 år är inskrivna i förskolan (2003, 75 procent) Barns begränsade rörelsefrihet Bild: Helena Eriksson
Trender och utveckling mindre gårdar och mer hårdgjort Foto: Emelie Brunge
Foto: Petra Lindeqvist
Inte bara ett storstadsproblem Foto: Emelie Brunge
Plats för lek och socialt samspel Foto: Lena Jungmark
.. men också för vila och rekreation 2018-10-10 Foto: Lena Jungmark Sida 10 Foto: Lena Jungmark
Den viktiga fysiska aktiviteten 60 minuter om dagen Utveckla motorik Förebygga övervikt och benskörhet Förbättrar lärandet Foto:Johnér Bildbyrå AB Foto: Ulrika Åkerlund
Pedagogik utomhus främjar lärandet Foto: Lena Jungmark
Delaktighet och inflytande Foto: Phil McCann Foto: Phil McCann
Regelverk och ansvar
PBL enda lagstiftningen som ställer krav på friyta vid förskola, skola och fritidshem Krav på tomter 8 kap. 9 andra stycket PBL Obebyggd tomt Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse.
Allmänna råd Regler från myndigheter som inte är bindande eller tvingande. Förtydligar hur en viss bestämmelse kan tolkas och tillämpas genom att ange hur någon bör eller kan handla. Ändrar inte det som regleras i bestämmelsen. Boverkets allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet (BFS 2015:1 FRI) Bild: Helena Eriksson
Friytans kvaliteter (BFS 2015:1 FRI) Storlek, utformning, tillgänglighet, säkerhet och förutsättningarna att bedriva ändamålsenlig verksamhet. Rymlighet att det utan svårighet eller risk för omfattande slitage går att ordna varierande terräng- och vegetationsförhållanden. Goda sol- och skuggförhållanden, god luftkvalitet samt god ljudkvalitet.
Goda ljusförhållanden Lagom dos av sol och skugga = minst 50% av himmelsvyn täckt av grönska
Goda ljudförhållanden Inga specifika riktvärden för förskoleverksamhet, men riktlinjer för uteplatser vid bostäder kan vara vägledande. Trafik från vägar och järnvägar: 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå. Industribuller: 50 dba ekvivalentnivå dagvärde på de delar av gården som är avsedda för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet. En målsättning kan vara att resten av ytorna ska ha högst 55 dba.
Friytans placering (BFS 2015:1 FRI) I direkt anslutning till verksamheten upp till årskurs sex. I direkt eller i nära anslutning till verksamheten årskurs sju till nio och eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. För gymnasieskolor på det sätt som är skäligt med hänsyn till elevernas och verksamhetens behov. Foto: Ulrika Åkerlund
Säkra friytan långsiktigt (BFS 2015:1 FRI) Friytan bör inte senare kunna tas i anspråk för annat ändamål utan att ersättas med friyta med likvärdiga möjligheter till varierande lek och utevistelse. Tillfälliga paviljonger på en befintlig friyta. Foto: Agata Bar Nilsson
Skälighetsbedömning om tomten är bebyggd (BFS 2015:1 FRI) Placering och anordnande av friyta på bebyggd tomt 8 kap. 10 och 11 särskilt beakta förutsättningarna för ändamålsenlig verksamhet på friytan och att friytan är placerad så att barnen och eleverna självständigt kan ta sig mellan verksamheten och friytan. Bild: Helena Eriksson
Planering och prövning enligt PBL Bild: Helena Eriksson
Strategiska frågor gällande friyta Hur ska det allmänna intresset av friytor för lek och utevistelse tillgodoses i kommunen ställningstagande i öp eller i relevant planeringsunderlag. Tydliga kommunala riktlinjer kring: Ytor Upplevelsevärder och kvaliteter Samutnyttjande Exempel: Malmö Stad
Hur stor friyta behövs? Planeringsriktlinjer 40 m² friyta per barn i förskolan 30 m² friyta per barn i grundskolan. Totalt helst överstiga Bild: Helena Eriksson 3 000 m². 30 m²/barn motsvarar ca 2,5 parkeringsplatser 40 m²/barn motsvarar lite mer än 3 parkeringsplatser.
Friyta på tak & balkonger Bör bedömas som kompletterande friytor. Bristande tillgänglighet Begränsade lekkvaliteter Svårt att få till vegetation och lösa materialet Foto: Elin Normann Bjarsell
Schemaläggning och närliggande parker Parker och grönområden är viktiga kompletterande utemiljöer. Svårigheter med pedagogernas uppsiktsansvar. Konflikter mellan allmänhet och barngrupper, samt mellan olika barngrupper.
En egen gård ger frihet!
Principer för utformning Platsens förutsättningar styr Plats för lärande och samling Gårdens olika rum Varierade terräng- och vegetationsförhållanden Hälsoaspekter Tillgänglighet och säkerhet Samverkan
Gårdens olika rum 1. Parkering och angöring 2. Små byggnader med snickeri, odling eller verkstad skapar trygga zoner. 3. Vid entréerna bör miljön vara småskalig och trygg. 4. Vegetation, höjdskillnader och lekutrustning ger ett varierat lekområde. 5. Tillgång till användbar närmiljö är värdefullt. 6. Längs de yttre områdena kan barnen skapa sina egna platser om det finns rejäla ytor med lekbar vegetation och löst material. Schematisk bild över en skol- och förskolegårds olika rum.
Mångfunktionella ytor med flera ekosystemtjänster Foto: Sharon Danks
Exempel: Gröna skolgårdar i Kalifornien tar hand om dagvatten och gynnar biologisk mångfald. Foto: Sharon Danks
Material Gummiasfalt och konstgräs - Har många fördelar som tillgänglighet, uppfyller krav på fallskydd, estetiska värden, slitstarkt, formbarhet med mera. - Nackdelar: blir väldigt varmt (upp till 60 grader), oklar hållbarhet och renoveringsbarhet, oklar påverkan på miljön och barns hälsa. Vikten av löst material för lekkvaliteter.
Tankesmedjan Movium har sedan 2006 i uppgift från regeringen att samordna och sprida kunskap om barns och ungas samspel med sin utemiljö. En nationell koordinator är placerad på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp Lena Jungmark, landskapsarkitekt www.movium.slu.se lena.jungmark@slu.se
Multifunktionalitet - ett av flera mål i vägledningen Gör plats för barn och unga!
Varför är grön mångfunktionalitet bra? Inte kopplat till visst kön + kan användas av alla åldrar + stimulerar fantasin + Ekologisk och social nytta för staden = väl använda pengar
Att öka lekvärdet och mångfunktionaliteten på gården behöver inte betyda stora investeringar. Det kan handla om nya förhållningssätt.
Varje plats har sina förutsättningar ta vara på befintliga kvaliteter och utveckla dem!
En sliten kulle (kallad tjernobyl) blev en multifunktionell odlingskulle när barnen själva fick bestämma
Rejäla mångfunktionella vegetationsytor ger mycket lekvärde och hälsobringande kvaliteter i sig.
I buskarna ryms äventyret
I lövskugga med 50% himmels-vy kan leken fortsätta även varma dagar
Finns ingen vegetation kan byggda konstruktioner skydda från alltför mycket UV-strålning
Tillgången till löst material är en viktig nyckel till kreativitet
Lek och lärande pågår
Kreativ lek pågår med gratis löst material. Här skall vi vuxna hålla fingrarna i styr!
Ordning och reda vid dagens slut
Gårdens olika rum Vid entréerna (3) bör miljön vara småskalig och trygg Lekområdena i gårdens utkanter kan rymma barnens egna platser med kojor, löst material och egna små världar Schematisk bild över en skol- och förskolegårds olika rum.
Entrézonen kan utformas mångfunktionellt i samarbete med byggnadsarkitekten
En portal kan markera gräns - eller vara porten mot nya äventyr
På gårdens ytterområden tolereras skräpighet och barnens egna platser lättare
Variation och genomtänkt placering av material i olika färg och form kan skapa mångfunktionella platser
En mångfunktionell vattenlek kan också vara en balansbana och en sittplats.
Natursten bidrar med vackra färger under den grå och fuktiga vintern.
Odlingsytor blir ofta mångfunktionella platser för sociala möten, lärande och återhämtning.
Vatten och ämbar skapar trivsel och lockar till fler sysslor och annan lek än bara odling. Här kan föräldrar känna sig inbjudna att delta.
Dagvatten i rännor kan göras lekbara så de får flera funktioner och ökar lekvärdet
Dagvatten från tak och asfalt kan samlas upp i en damm med terrasser för lek och samling
Ett fristående aktivitetshus med utdraget vatten och el kan bli en nod för skapande i ateljé, vatten/sandlek och odling
På en förskola med tillfälligt bygglov kan mångfunktionella kvaliteter ge en rik lekmiljö som inte är kostsam.
Här skapas en spännande plats av föräldrar och pedagoger på en förskola i Berlin.
De restorativa platserna för återhämtning och impulsreglering är viktiga och saknas ofta i barns utemiljö.
Konstnärlig utsmyckning kan göras tillsammans med barn. Här förvandlades ett grillrör i buskarna till en favoritplats.
Kan man rita kan man också göra mosaik! Barnen gjorde bilder som vi vuxna fogade samman till en helhet.
En samlingsplats kan utformas så den också blir en bra plats för lek och motorikträning
Träspängerna mellan träden skonar trädens rotsystem och fungerar som sittbänkar, motorikbana och rumsbildare för lek
En farlig källartrappa byggs om till ett trädäck med lekhus och en försänkt plaskbalja
Belysning kan också vara mångfunktionell!
När lekmiljön innehåller objekt som inte har en definierad funktion kommer de att användas av barn på olika sätt
Glöm inte att barnen ska få vara delaktiga och ge sin syn på sin egen utemiljö
När gården sköts är det bra att spara material som barnen leker med. Här har björklöven blivit gränser för bohålor
Framtiden Förskolans utemiljö är viktigare någonsin när allt fler barn växer upp i städer. Både nationella och lokala styrdokument behövs och bör utformas med barnperspektiv. På lokal nivå bör även barnets perspektiv tas med vid planering och ombyggnad av utemiljön. Tag initiativ till förvaltningsövergripande samverkan för att skapa samsyn om hur viktig barns utemiljö är. Foto: Petter Åkerblom Ny vägledning på gång från Boverket om förskolans inomhus- och utomhusmiljö.
Se möjligheterna!
Tack! Ulrika Åkerlund, Ulrika.akerlund@boverket.se Lena Jungmark Lena.jungmark@slu.se Läs mer på Boverkets webbplats www.boverket.se Moviums webbplats www.movium.slu.se