Möte Branschrådet för järnväg

Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 1(16) Mttagare: Se sändlista Möte Branschrådet för järnväg Mötesdatum: Måndagen den 7 nvember 2011 Plats: Närvarande: Quality Htel Galaxen, Brlänge Sjöbergh, Bertil Ansald-STS Sundström, Carl Axel Arbetsmiljöverket Ohlin, Bengt Arriva Tåg AB Drugge, Kristffer Bmbardier Enghlm, Magnus Green Carg Lindberg, Peter Elsäkerhetsverket Larssn, Anders EurMaint Rail Rbertssn, Thmas EurMaint Rail Elenius, Måns Interfleet Lindahl, Catharina Interfleet Myde, Jhanna Interfleet Svenssn, Anders Järnvägs Histriska Riksförbundet Silferswärd, Carl Näringsdepartementet Hillman, Bengt Svenska Privatvagnföreningen Presthus, Malin SJ AB Sjöquist, Peter SJ AB Guldberg, Christian Swedhaiw Bhlin, Ulf Trafikverket Halldén, Jhn-Åke Trafikverket Hedqvist, Maria Trafikverket Löfving, Christer Trafikverket Alexanderssn, Gunnar Tågperatörerna Hermansn, Jhn-Olf Vanaheim AB Olvsdtter, Anne-Marie Vectura Anderssn, Mats Transprtstyrelsen Annerberg, Ann-Charltte Transprtstyrelsen Bergman, Ulrik Transprtstyrelsen Elgemyr, Claes Transprtstyrelsen Ellström, Örjan Transprtstyrelsen Hellström, Rbert Transprtstyrelsen Jarefrs, Heléne Transprtstyrelsen Jämte, Annelie Transprtstyrelsen Lewerentz, Åke Transprtstyrelsen Nrling, Pär Transprtstyrelsen

Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 2(16) Sjöberg, Anders Transprtstyrelsen Sllander, Stefan Transprtstyrelsen Tegel, Henrik Transprtstyrelsen Tysklind, Åsa Transprtstyrelsen

Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 3(16) 1 Inledning Mats Anderssn hälsade de närvarande välkmna till det åttnde mötet med Branschrådet för järnväg. Dagrdningen gdkändes. Branschrådet på webben: http://www.transprtstyrelsen.se/sv/jarnvag/branschradet/ 2 Mötesanteckningar från föregående möte med Branschrådet för järnväg den 24 maj 2011 Inga kmmentarer gavs till mötesanteckningarna från förra mötet med branschrådet för järnväg. 3 Utestående punkter Se bilaga 1. Punkt 5.4, En arbetsgrupp inm Transprtstyrelsen har arbetat med lastsäkring. Arbetsgruppen är klar ch har presenterat sin slutrapprt på en knferens, se bilaga 2. Föreslagen text i den reviderade TSD gdsvagnar framgår i bilaga 3. Punkten avslutas. Punkt 6.3, Arbetet med att ta fram infrmatin m driftskmpatibel infrastruktur har påbörjats. Färdigdatum är 2012-03-31. Punkten kvarstår. Punkt 6.4, Annelie Jämte Transprtstyrelsen presenterade ETCSmbrdsystem. Villkr finns från både ETCS-marksystem ch ETCS-mbrdsystem att integratin måste genmföras innan trafikering. Mark- ch mbrdsystemen är ännu inte TSD kmpatibla, men även efter det kmmer integratinen att behöva genmföras. ERA arbetar med att ta fram bättre prvningsspecifikatin samt prvlabratrium, se bilaga 4. Elsäkerhetsverket undrade m det är assessrn eller anmälda rganet sm gör kntrllen? Det är assessrn sm gör detta. Trafikverket undrade vad sm händer med funktiner sm man tar brt ur specifikatinerna FRS 3.0 ch sm finns i 2.3.0? Transprtstyrelsen undersöker detta. Se utestående punkt 8.1. Trafikverket undersöker även detta i sin rganisatin. Punkt 6.4 avslutas.

Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 4(16) Punkt 6.5, Generaldirektören för Transprtstyrelsen har gett i uppdrag till väg ch järnvägsavdelningen att under 2012 ta fram riktlinjer hur självmrden ska begränsas. Transprtstyrelsen kmmer att kntakta Trafikverket för att diskutera detta. Punkten kvarstår. Punkt 7.1, Henrik Tegel Transprtstyrelsen infrmerade att slutrapprten för ny datastruktur ch arkitektur inte har blivit klar till det datum man tidigare har infrmerat m varför detta med tankesmedja ännu inte har blivit aktuellt. Punkt 7.2, Anders Sjöberg Transprtstyrelsen presenterade rsakerna till prblem berende på att Pst ch Telestyrelsen PTS har beslutat att förlägga UMTS 900 till frekvensbandet 925 940 MHz, se bilaga 5. Transprtstyrelsen har fått en begäran m undantag från TSD Trafikstyrning ch signalering från Trafikverket. Tågperatörerna ska under vecka 46 ha ett möte med UMTS peratörerna. Transprtstyrelsen tar upp frågan med kmmissinen ch ERA. Punkten kvarstår. 4 Marknadsutveckling 4.1 Senaste nytt m marbetning av första järnvägspaketet Heléne Jarefrs Transprtstyrelsen presenterade denna punkt, OH bilder se bilaga 6. Det första järnvägspaketet består av följande tre direktiv: 2001/12/EG (utvecklingen av gemenskapens järnvägar) 2001/13/EG (tillstånd för järnvägsföretag) 2001/14/EG (tilldelning av infrastrukturkapacitet ch uttag av avgifter för nyttjande av järnvägsinfrastruktur) Dessa direktiv trädde i kraft 2003. Direktiven har ändrats på väsentliga punkter 2004 ch 2007. Ytterligare ändringar är nödvändiga ch direktiven bör slås ihp till en enda rättsakt. I förslaget till marbetningen har ett antal kmprmisser tagits, se bilaga 6. Förslaget till marbetningen mfattar följande: Villkr för knkurrens på järnvägsmarknaden

Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 5(16) De rganisatriska refrmer sm behövs för att säkerställa en lämplig tillsyn över marknaden En ändamålsenlig finansiering av ch avgiftsuppbörd för infrastrukturer ch tjänster Bättre lagstiftning förenkla, klargöra ch mdernisera regelverket. Omarbetningens innehåll är följande: Tydlig åtskillnad mellan infrastrukturförvaltning ch transprttjänster Förbättra den finansiella situatinen för infrastrukturförvaltare Förenkla/förbättra tillträde till infrastruktur ch tjänster Klargöra principer sm gäller vid gränsöverskridande trafik Förtydliga mfattning av marknadsövervakningen (ny bilaga sm beskriver relevant data) Flera ändringar avseende uttag av avgifter för infrastruktur ch tjänster vid nyttjande ch ansökan m kapacitet Regleringsrganens rll (i sammanhanget att nyttja ch få tillträde till infrastruktur ch tjänster) utökat mandat, mer underlag ch förbättrat samarbete över natinsgränser Näringsdepartementet förtydligade att detta är vad parlamentet vill ha. Det är säkert m rådet tar detta. 5 Driftskmpatibilitet 5.1 TSD Energi ch Infrastruktur för det sammanslagna järnvägsnät ch behv av specialfall Stefan Sllander Transprtstyrelsen presenterade denna punkt. Ett arbete har startas upp inm ERA att slå samman TSD:erna för höghastighet ch knventinella järnvägssystem samt att utvidga TSD:ernas giltighet till hela järnvägsnätet. Även för dessa TSD:er behövs det specialfall för Sverige för framförallt kntaktledningar ch

Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 6(16) varmgångsdetektrer innan Sverige helt har anpassat dessa till de Eurpeiska kraven. 5.2 Aktuella frågr för driftskmpatibilitet inför kmmande RIS kmmittémöte Stefan Sllander, en av Sveriges representanter i RISC (Railway Interperability and Safety Cmmittee) presenterade denna punkt, OH bilder se bilaga 7. Omröstningar Gemensamma säkerhetsmål ch natinella referensvärden innehåller inga ändringar för Sverige. Telematik för gdstrafik Henrik Tegel Transprtstyrelsen presenterade implementeringen av TSD Telematikapplikatiner för gdstrafik (TAF). Arbetet med att ta fram en Strategic Eurpean Deplyment Plan (SEDP) leddes av Jan Sundling ch tgs fram under 2007. Kmmissinen anser att tidplanen i SEDP inte har följts. En Master Plan ska nu tas fram av järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare ch frdnshållare ch lämnas till Kmmissinen senast den 13 maj 2012. Masterplanen kmmer att vara tvingande. Ett av kraven i TSD TAF är att det ska vara möjligt att se vad en gdsvagn befinner sig. Införande av TSD TAF kmmer att ske i tre faser. Fas 1, framtagning av detaljerade IT specifikatiner ch master plan Fas 2 ch 3, upphandling ch driftsättning av TSD TAF. Hur denna master plan ska se ut kmmer att beslutas av styrkmmittén för TSD TAF. Styrkmmittén ska bestå av representanter för järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare (enligt artikel 3 punkt 2 i kmmissinens förrdning N 881/2004/EG), ERA ch kmmissinen. Trafikverket påpekade att även TSD Telematik för passagerare kmmer ckså att ha en master plan. Någn kstnads-nytt-analys har inte tagits fram. Trafikverket tyckte det är rätt att ta fram en master plan ch sedan brde det vara ytterligare en mröstning m det är kstnadseffektivt att införa TAF.

Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 7(16) Transprtstyrelsen ser inget behv av att t.ex. MTAB sm transprterar sina egna prdukter att behöva använda sig av TAF. Transprtstyrelsen har försökt att kntakta Jan Sundling men inte lyckats. Branschföreningen Tågperatörerna tar kntakt med Jan Sundling ch meddelar att Transprtstyrelsen Åsa Tysklind vill ha kntakt med hnm, se utestående punkt 8.2. Åsa Tysklind infrmerade m de nya förslagen m datastrukturer ch databaser. Trafikverket är emt jättedatabaser. Trafikverket vill att vi i Sverige ser över TAP ch TAF ch behvet av databaser. Flera deltagare på mötet efterlyste kstnads-nytt-analys. Branschföreningen Tågperatörerna anser att när kstnads-nytt-analysen är framtagen så kan man mrösta m införande av TAF. Omnibus Omnibusbeslutet innebär felrättningar av 100-tals fel i TSD:er. Detta med mnibus underlättar arbetet ch Sverige kmmer att rösta ja till detta. Infrmatinspunkter Revisin av TSD Gdsvagnar Omröstning av TSD Gdsvagnar kmmer att ske i mars 2012. Beslut ch ikraftträdande kmmer att ske under vintern 2013. Detaljerade regler tas brt ur TSD WAG, den tekniska filen anger egenskaper. Operatören ansvarar att frdn i tågsättet passar mt infrastrukturen. Bilaga C anger krav för standardvagn, märkning G Everywhere/GE. Kapitel 7.1.2 anger ömsesidigt gdkänd inm hela EU, märkningen för detta är TEN. Specialgdsvagnar gdkänns natinellt ch märkningen är Dergatin plate. Nrdiska krav för drift utan restriktiner innebär att brmskmpnenter, tryckluft samt drag ch stöt ska klara snö ch -40 C. Den tekniska filen anger detta. Ömsesidigt gdkända vagnar detekteras inte säkert av Trafikverkets varmgångsdetektrer. Den tekniska filen anger detta. Järnvägsföretaget får ett strt ansvar för att kntrllera att frdnen i ett tåg kan trafikera den tilltänkta infrastrukturen. Det kmmer att vara ett möte mellan LKAB, Transprtstyrelsen ch ERA angående vagnar ch lk med axellast större eller lika med 30 tn. Guldberg undrade m det är möjligt att köra vagnar med 30 tns axellast på andra banr än Malmbanan? Det är upp till infrastrukturförvaltaren att avgöra detta.

Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 8(16) Krsacceptans Transprtstyrelsen skickade den 8 juli 2011 det svenska referensdkumentet till ERA. I dkumentet finns det ca 300 punkter med svensk praxis för gdkännande av lk ch mtrvagnar. Arbetet med klassificering av A, B respektive C punkter mellan Sverige, Nrge, Finland, Danmark ch Tyskland kmmer att bli klart våren 2012 förutm kapitlen Traktin ch Trafikstyrning. ERA tar fram en databas med natinella regler ch klassificering av dessa. ERA arbetar även med en vägledning för krsacceptans. Grandfathers right gäller för gamla frdn, men kan Sverige acceptera imprterade gamla persnvagnar? Transprtstyrelsen har lyft prblemet med det väsentliga kravet tillgänglighet. Transprtstyrelsen kräver erfarenhetsdrift 6 månader inklusive vinterprv för att visa att tillgängligheten är uppfylld. Tillgängligheten är mycket viktig punkt enligt Trafikverket. Tillgängligheten är i detta fall strikt funktinssäkerhet (eng. reliability). Övriga punkter angående driftskmpatibilitet ERA har tagit fram ett förslag till gränsdragning EU:s järnvägar lkala banr. Museibanr är klassade sm lkala banr. SJ anser att Sverige ska prtestera mt den Technical Opinn (TO) brandkrav på materiel. TSD anger att 5 natinella brandstandarder är acceptabla. TO:n anger att även den Tekniska Specifikatinen 45545 är k, men tillverkaren får inte blanda mellan de lika standarderna. Har frdnet väggar enligt DIN måste ckså stlar vara DIN-klassade. Detta hindrar fri rörlighet ch har ingen teknisk bakgrund. Sveriges representant i RISC skriver ett brev m detta till kmmissinen. Detta är en tlkning av TSD, kstnads-nytt-analys måste tas fram. Näringsdepartementet undrade m det finns någt land sm blandar brandstandarderna? Sverige har accepterat detta för flera mtrvagnar t.ex. X55. Kmmissinen kmmer att presentera en begäran m tillfälligt undantag från ERTMS för Crss rail i England. Undantag från ERTMS är enligt Guldberg mycket allvarligt. Detta riskerar att införande av ERTMS äventyras. Detta kan leda till en diskussin m införandeplanen istället för att diskutera undantaget. Sverige har ett mtsvarande tillfälligt undantag för Malmötunneln så vi bör acceptera att Strbritannien gör liknande.

Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 9(16) 6 Säkerhet 6.1 Införande av ECM Maria Åkerlund Transprtstyrelsen presenterade ECM prjektet underhållsansvarig enhet sm har startats upp. En remiss planeras till mars 2012. Frågan m ytterligare infrmatin i frm av e-pst eller möte, före, under eller efter remissen? Har ni synpunkter på detta så kntakta Maria på e-pstadressen maria.akerlund@transprtstyrelsen.se Ulrik Bergman Transprtstyrelsen presenterade införande av ECM, OH bilder se bilaga 8. EU-förrdningen m ECM beslutades den 11 maj 2011. I förrdningen framgår det att enheter sm ansvarar för underhåll ser till att de gdsvagnar sm de har anförtrtts är driftssäkra. Järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare bör via sitt säkerhetssystem, se till att ha kntrll över alla risker sm hör samman med den egna verksamheten, även då entreprenörer anlitats. För detta ändamål bör ett järnvägsföretag ha avtal sm mfattar enheter sm ansvarar för underhåll för alla gdsvagnar sm de använder. Ett certifieringsrgans utvärdering av en ansökan m ett ECM-certificat är en utvärdering av sökandens förmåga att hantera underhållsuppgifter ch tillhandahålla de perativa underhållsfunktinerna antingen själv eller genm avtal med andra rgan. Tidpunkter i förrdningen Från ch med den 31 maj 2012 ska alla ECMcertifikat utfärdas enligt denna förrdning för enheter sm ansvarar för underhåll av gdsvagnar. ECM-Certifikat utfärdade med MU sm grund gäller senast till ch med 31 maj 2015. Natinella ECM-certifikat giltiga senast till ch med 31 maj 2015. Enheter sm ansvarar för underhåll av gdsvagnar sm är registrerade i det natinella frdnsregistret senast den 31 maj 2012 certifieras enligt denna förrdning senast den 31 maj 2013. Järnvägsföretag ch infrastrukturförvaltare sm redan är certifierade i enlighet med artiklarna 10

Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 10(16) ch 11 i direktiv 2004/49/EG senast den 31 maj 2012 behöver inte ansöka m ett ECM-certifikat för den ursprungliga giltighetsperiden för sina certifikat avseende underhåll av vagnar för vilka de har ansvar i egenskap av enhet sm ansvarar för underhåll. Prpsitin 2010/2011:160 ska mröstas i riksdagen i vecka 46. (Infrmatin efter mötet: Riksdagen beslutade den 2011-11-09 m ändringar i järnvägsförrdningen genm SFS 2011:1118.) ECM gäller idag enbart för gdsvagnar. En utvärdering m man ska ha det för flera frdnstyper kmmer att ske 2018. EurMaint Rail tyckte att 2018 var mycket lång tid innan man eventuellt tar med andra frdnstyper. Näringsdepartementet redgjrde att man på frivillig väg kan ta med ytterligare frdnstyper. Näringsdepartementet undrade m det hade varit någn diskussin inm ERA för att ta med ytterligare frdnstyper? Ja, Nederländerna, Tyskland ch Italien ville ha ytterligare frdnstyper. ECM är certifiering av verkstäder för gdsvagnar. I frdnsregistret finns det krav på att ECM ska anges för alla typer av järnvägsfrdn. Enligt 23, tredje stycket, järnvägslagen finns undantag från kravet att ECM ska vara certifierad. Det gäller museijärnvägsfrdn, frdn sm endast används på järnvägsinfrastruktur sm inte förvaltas av staten ch sm enbart används av infrastrukturförvaltaren för transprter av eget gds (i huvudsak industrispår) ch frdn sm enbart används på fristående järnvägsnät avsedda för persntrafik. Det är endast gdsvagnar sm behöver en certifierad ECM tills vidare. Åsa Tysklind undrade m det finns andra medlemsstater sm är för partiell certifiering? Ja bl.a. Frankrike. Arriva tåg undrade m detta med ECM ingår i företagens säkerhetsstyrning eller m Transprtstyrelsen granskar enbart ECM? Transprtstyrelsen granskar att järnvägsföretagen har detta i sin säkerhetsstyrning, men att kravbilden vad gäller gdsvagnar är utökad i ch med förrdning 445/2011/EU. EurMaint Rail undrade m det finns någn kstnads-nytt-analys av ECM? Det har skett en kstnads-nytt-analys. EurMaint Rail undrade m det finns någt frivilligt interesse att ta med ytterligare frdnstyper? Enligt Stefan Sllander så har SL för sina X60 denna filsfi men det ingår inte någn certifiering.

Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 11(16) 6.2 Aktuella frågr för säkerhet inför kmmande RIS kmmittémöte Stefan Sllander, presenterade denna punkt, OH bilder se bilaga 7. Kmmissinen har tagit fram ett förslag till Safety platfrm. Detta är ett mötesfrum för säkerhet sm ska träffas 2 ggr/år samt ska kunna kallas in för att diskutera akuta säkerhetsprblem med myndigheter ch peratörer. Denna arbetsgrupp skulle få ett strt mandat. Endast tre säkerhetsmyndigheter är med i arbetsgruppen ch representerar alla säkerhetsmyndigheter. Tiden sm en säkerhetsmyndighet är med i arbetsgruppen är ett år. Sverige är tveksam till detta då det inte blir någn kntinuitet i arbetsgruppen. Näringsdepartementet tycker att det är fel att handla snabbt när det har hänt en lycka. Då gäller det att hålla huvudet kallt ch tänka över vad man ska reglera. Urspårning av gdståg Åke Lewerentz, en av Sveriges representanter i RISC (Railway Interperability and Safety Cmmittee) presenterade denna punkt OH bilder se bilaga 9. RID:s tekniska kmmitté har tagit fram ett förslag till att införa urspårningsdetektr (DDD) på farliga gdsvagnar. ERA rekmmenderade att inte införa detta krav. ERA tg ett beslut m studier i syfte att reducera antalet urspårningar ch mildra knsekvenserna av inträffade urspårningar. Denna studie var uppdelad i två delar, A ch B. Del A presenterades den 6 maj 2011 ch i den ingick identifiering av alla preventiva ch mildrande åtgärder sm existerar eller kan vara tillgängliga på krt ch medellång sikt. Del B presenterades 29 september 2011 ch innehöll analys ch utvärdering av data från A, ranking av åtgärder. Grundrsaker till urspårningar framgår sällan av lycksutredningar. Exempelvis vid varmgång i lagerbxar framgår fta inte rsaken till varmgång i utredningen. Följande förbättringar ger str psitiv effekt: Hjulkraftdetektrer / vägning under gång Byte till lagerhylsr av plyamid Detektrer för lateral instabilitet i bggier Akustisk lagerkntrll Följande förbättringar ger mindre psitiv effekt: Detektrer för låst hjul

Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 12(16) Hjulprfilsdetektrer Urspårningsdetektrer med autmatisk brmsning DNV:s rekmmendatin utgår från att investeringar görs av EU:s järnvägsaktörer ch nyttan tillgdgörs samma aktörer. Oaktat viss nytta kan åtnjutas av aktörer utanför EU ch rättvis fördelning av kstnader ch nyttr mellan aktörerna. Utkast till ERA:s rekmmendatin förväntas vara klar i januari 2012. 7 Anmälan av eventuella felaktigheter i TSD Anmälan skickas enklast via e-pst till Transprtstyrelsen på adressen jarnvag@transprtstyrelsen.se, kntaktpersn Anders Sjöberg. Några nya felaktigheter blev inte rapprterade. 8 Övriga frågr Mötesrt Transprtstyrelsen undersöker m vissa branschrådsmöten kan förläggas till Stckhlm. 9 Nästa möte Nästa möte med Branschrådet för järnväg kmmer att hållas den 21 februari 2012. Vid mötesanteckningarna Anders Sjöberg

Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 13(16) Bilaga 1: Utestående punkter Bilaga 2: Slutrapprt lastsäkring Bilaga 3: TSI WAG-Lastsäkring Bilaga 4: Prcess för gdkännande av integratin mellan markanläggning ch mbrd Bilaga 5: Presentatin GSMR Bilaga 6: marbetning av 1 jarnvagspaketet_helene Bilaga 7: RISC 2011-11-24 Bilaga 8: ECM branschråd 7 nv Bilaga 9: Urspårningar med gdståg Lista över utestående punkter Nr Ämne Ansvarig Färdigdatum Status 5.4 Green Carg ch Tågperatörerna studerar närmare detta med lastsäkringsutrustning på lastbärare ch återkmmer till Transprtstyrelsen Rbert Bylander. 6.3 Infrmatin m driftskmpatibel infrastruktur ska sändas till ERA. 6.4 Vem i Sverige Transprtstyrelsen eller Trafikverket äger frågan m att varje frdns ERTMS utrustning gdkänns för varje bana där det ska användas? 6.5 Transprtstyrelsen återkmmer med initiativ för säker trafik. 7.1 Tankesmedja m centraliserade databaser för telematikapplikatiner 7.2 Störningar på GSM-R från andra peratörer 8.1 Vad händer med funktinerna sm har tagits brt i FRS 3.0 ch finns i 2.3.0 8.2 Tågperatörerna tar kntakt med Jan Sundling att han ska kntakta Transprtstyrelsen Åsa Tysklind Håkan Sjöström ch Peder Wadman 2011-09-28 Avslutad Reij Rsendal 2012-03-31 Pågående Stefan Sllander 2011-09-28 Avslutad Claes Elgemyr 2012-12-31 Pågående Åsa Tysklind 2012-02-21 Pågående Anders Sjöberg 2012-02-21 Pågående Stefan Sllander Ulf Bhlin Gunnar Alexanderssn 2012-02-21 Pågående 2012-02-21 Pågående Sändlista Branschrådet: Almega Alstm Anders Olfssn Martin Sterner

Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 14(16) Ansaldsignal Arbetsmiljöverket Arriva A-train Bmbardier Transprtatin Bverket Dycn Dellner Cuplers Durc Elsäkerhetsverket EurMaint Green Carg Infranrd Interfleet JHRF Jernhusen Järnvägshuset AB LKAB/MTAB Midwaggn Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap Näringsdepartementet Scanpwer SECO Siemens Jan Santaniemi Bertil Sjöbergh Carl Axel Sundström Bengt Ohlin Öystein Rönne-Petersén Rune Alm Per Axelssn Olle Ek Dag Ribbing Kristffer Drugge Staffan Abrahamssn Göran Wikingsn Karin Ortlieb-Wiese Thmas Ar Hrst Blüchert Peter Lindberg Thmas Rbertssn Per Anderssn Håkan Sjöström Thmas Björstedt Mikael Ahlby Peter Langevi Mikael Krvi Markus Welander Stefan Nrdin Ulrika Ridderstråle Maria Ögren Sten Nrdström Anders Svenssn Stefan Halldén Margareta Anderssn Anne-Marie Olvsdtter Jan Olvssn Lars Strand Stefan Hellzenius B Zetterström Elisabet Bdin Håkan Janssn Carl Silferswärd Jörgen Nyberg Valle Karlssn Urban Beckman

Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 15(16) SJ AB SWEDAC SweMaint Swedtrack Swetrain Swedtrain Svenska Privatvagn Föreningen Trafikverket Transprtstyrelsen TRC Tågia Tågperatörerna UNICON Vanaheim Malin Presthus Lars Svenssn Peter Sjöquist Curt-Peter Asklin Per Gelang Thmas Kck Magnus Davidssn Christian Guldberg Peter Tengrs Bengt Hillman Ulf Bhlin Mats Fröjmark Jhan Gunnarssn Jhn-Åke Halldén Maria Hedqvist Jenny Gustafssn Brandt Klas Berglund Martin Li Christer Löfving Hans Wlf Martin Öhlin Anders Mattssn Anders Sjöberg Ann-Charltte Annerberg Claes Elgemyr Heléne Jarefrs Mats Anderssn Ove Anderssn Pär Nrling Reij Rsendal Stefan Sllander Stig Brahn Susanna Angantyr Ulrik Bergman Åke Lewerentz Åsa Tysklind Örjan Ellström Trbjörn Rehn Lennart Anderssn Gunnar Alexanderssn Peder Wadman Åke Lanéus Jhn-Olf Hermansn

Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 16(16) Öresundsbrn Thmas Jhanssn Rlf Sundqvist Övriga (e-pst utan bilagr): Ständiga representatinen Tmas Brlin AT Signal System Lucas Orve Bmbardier Transprtatin Signal Per Lundberg Det Nrske Veritas Luise Hpkinsn ERA Anders Lundström Sarah Yung Green Carg Rlf Petersn Inlandsbanan Ulf Eliassn Relcn Scandpwer Martina Dahlström Jnatan Björse Sintef Odd Nrdland Trafikverket Anders Lundström Transprtindustriförbundet Stefan Back Transprtstyrelsen Rune Lindberg Transrail Per Leander Tågkmpaniet Bengt-Erik Jhanssn