VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER FÖR ÅBO AKADEMI ÅR 2003

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER FÖR ÅBO AKADEMI ÅR 2003 1. VERKSAMHETSÖVERSIKT 1.1. Åbo Akademis mission Åbo Akademis styrelse antog vid sitt möte den 25 mars 2002 följande allmänna målsättning: Åbo Akademis verksamhetsidé: svenskt universitet med högklassig utbildning och forskning Åbo Akademi är det finlandssvenska universitetet, vars centrala mål är högklassig forskning och på forskningen baserad utbildning av hög kvalitet. Åbo Akademis särskilda mission är att tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av universitetsutbildning och forskning. Inom ramen för sitt helhetsansvar för den svenska universitetsutbildningen i Finland skall akademin dels erbjuda ett brett utbildningsutbud så att de svenska studenterna erbjuds valfrihet och yrkeskarriärer jämbördiga med de finska studenternas, dels sörja för att det finns akademiskt utbildad personal på centrala samhällsområden för att betjäna den finlandssvenska befolkningen. Åbo Akademi omhuldar den fria vetenskapliga forskningen. Inom sina bästa vetenskapsområden skall akademin stå vid den internationella forskningens frontlinje. Inom såväl forskningen som utbildningen betonas den internationella inriktningen förenad med ett starkt nordiskt engagemang. Akademin har inom sin forskningsverksamhet ett specialansvar för de finlandssvenskt inriktade kultur- och samhällsvetenskaperna. Därtill gör akademin viktiga insatser inom den tekniska och naturvetenskapliga forskningen och utbildningen. Inom utbildningen betonas omsorgen om landets tvåspråkighet och finskspråkiga studerande välkomnas och stöds. Akademin upprätthåller och utvecklar en stimulerande forsknings- och inlärningsatmosfär. Det livslånga lärandets princip är genomgående. Såsom bildningsuniversitet skall akademin erbjuda en fri och aktiv intellektuell miljö som uppmuntrar till kritisk samhällsdebatt och lösningar av tidens stora frågor. Universitetet fyller även sin kulturbärande uppgift genom att stöda varierande slag av aktiviteter hos studerande och personal. Akademin har nära kontakter till kulturella, samhälleliga och näringslivsinriktade organisationer. Härigenom upprätthålls en fruktbar samverkan mellan den akademiska verksamheten och kulturen, samhället och näringslivet. Såsom miljöuniversitet har Åbo Akademi en central roll i att utbilda ansvarskännande och miljömedvetna människor för krävande samhällsuppgifter. Den regionala utvecklingen stöds, bl.a. genom samarbete med de svenska yrkeshögskolorna. Åbo Akademis uppgift Det övergripande syftet med Åbo Akademi som svenskt universitet i Finland finns inskrivet i Universitetslagen: Universiteten har till uppgift att främja den fria forskningen... (och) att meddela på forskning grundad högsta undervisning. (ur 4 ) Åbo Akademi skall särskilt tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning samt i sin verksamhet beakta landets tvåspråkighet. (29 ) 1

Stiftelsen för Åbo Akademi har iklätt sig ett betydande ansvar för akademins verksamhet. Stiftelsen är en garant för akademins autonomi och ett viktigt ekonomiskt stöd. Akademins uppgift kan utvecklas och konkretiseras i följande tre punkter: Svenskt vetenskapssamfund Som svenskt vetenskapssamfund har Åbo Akademi skyldighet att upprätthålla svenska som undervisnings- och förvaltningsspråk och även som vetenskapligt språk i Finland. Akademin skall erbjuda ett på högtstående vetenskaplig forskning baserat brett utbildningsutbud till de svenskspråkiga studenterna i Finland. Utbildningsverksamheten bör genom samarbete och arbetsfördelning med andra svensk- och tvåspråkiga universitet och högskolor tillgodose samhällets behov av akademiskt utbildad svenskspråkig arbetskraft så att den svenskspråkiga befolkningen ges service på sitt modersmål inom de olika samhällsfunktionerna. Akademins uppgift är också att garantera den vetenskapliga återväxten på centrala vetenskapsområden. Till uppgiften hör även att tillse att forskning och undervisning bedrivs på sådana ämnesområden som har en speciell betydelse för det svenska samhälls- och kulturlivet i Finland. Som svenskt universitet i Finland har Åbo Akademi en speciell uppgift i att slå vakt om de möjligheter till samverkan och gemensamma satsningar som den nordiska universitetsgemenskapen erbjuder. Åbo Akademi har ett övergripande ansvar att tillgodose utbildning och forskningsbehov i de delar av Svenskfinland som har stor svensk befolkning eller strategisk betydelse för svenskhetens fortbestånd i landet. Akademins engagemang i Österbotten är ett konkret exempel på detta. Som en integrerad del av Åbo Akademi har Vasa övningsskola en central betydelse för den finlandssvenska lärarutbildningen. För att kontinuerligt främja kompetensutvecklingen inom övningsskolan eftersträvas en utbyggd samverkan inom forsknings- och utvecklingsarbetet mellan övningsskolan och pedagogiska fakulteten. I den händelse att den svenska universitetsutbildningen i landet utsätts för åtgärder som hotar den svenska utbildningsautonomin eller om det skulle framkomma uppenbara brister inom den svenska utbildningssektorn är det Åbo Akademis uppgift, som den största och mest mångsidiga enheten, att axla sitt helhetsansvar. Internationellt vetenskapssamfund För Åbo Akademi som generellt vetenskapssamfund i nationell och internationell samverkan är ett kontinuerligt fördjupat kvalitetskrav en självklar utgångspunkt. Akademins ambition är att inom alla vetenskapsområden uppnå internationell standard och att inom sina bästa profileringsområden etablera sig som ett ledande forskningscentrum. En nödvändig förutsättning för att uppnå och bibehålla denna kvalitativa målsättning är en fruktbar växelverkan mellan studerande, lärare och forskare. För att följa upp och stödja denna kvalitetsambition vidtas utvärderings- och andra uppföljningsåtgärder, som beaktar de olika vetenskapernas och utbildningsområdenas särart och institutionella villkor. Hög kvalitet och effektivitet kräver på kort sikt en konsolidering av resurserna till styrke- och profileringsområden framom expansion till nya områden. Då de vetenskapliga disciplinerna och det omgivande samhället är dynamiska till sin karaktär framväxer på längre sikt nya forsknings-, kunskapsoch utbildningsbehov, även av interdisciplinär natur. Åbo Akademis speciella helhetsansvar gör att universitetet ständigt måste beakta behoven såväl inom etablerade styrkeområden som inom innovativa framtidsområden. Som ett led i att möta det ständigt expanderade internationella ansvaret fortsätter akademin sina ansträngningar att utveckla en internationellt konkurrenskraftig forsknings- och studiemiljö. Akademin deltar aktivt bl.a. i universitetssamarbetet inom Östersjöregionen och vidareutvecklar och fördjupar sina nordiska kontaktnät på forskningens, utbildningens och förvaltningens område. Via Coimbra- och Santandergrupperna har akademin blivit en efterfrågad samarbetspartner i olika studentutbytesprogram. Även de utomeuropeiska kontakterna utbyggs. Åbo Akademis uppgift som ett generellt vetenskapssamfund innebär också att i all verksamhet slå vakt om en öppen, kritisk och aktiv intellektuell miljö. Genom valfrihet och interdisciplinära perspektiv ges studenter, lärare och forskare möjligheter och impulser att dryfta och kritiskt granska tidens stora frågor samt att analysera vetenskapens och universitetens relation till dessa. Akademin värnar om den fria 2

vetenskapliga forskningen och förenar målsättningarna för det fria bildningsuniversitetet och det dynamiska forskningsuniversitetet. Kulturbärande samfund Åbo Akademis ideella tillkomsthistoria med en stark förankring i det svenska Finlands kulturbärande och näringslivsorienterade kretsar gör akademin till en central kulturinstitution och en gemensam angelägenhet för hela det svenska Finland. Som komplement till sitt forskar- och grundutbildningsansvar har akademin ett utbildningsansvar för den vuxna svenskspråkiga befolkningen av såväl allmänbildande som fortbildande karaktär. Inom akademin är biblioteket, museerna och samlingarna, men även förlagsverksamheten, centrala element i universitetets kulturansvar. Akademin har med sin Stiftelse naturliga kontaktytor till övriga svenska fonder, kulturorganisationer och massmedia och upprätthåller bl.a. inom Samordningsdelegationen ett nära samarbete med övriga svensk- och tvåspråkiga universitet, högskolor och utbildningsorganisationer. Akademistudenternas verksamhet t.ex. inom studentkörer, orkestrar och motions- och idrottsföreningar skapar kontakter mellan studieliv och kulturell verksamhet i det omgivande samhället. Fortsatta och fördjupade kontakter till näringsliv och samhälle upprätthålls av Samhällsdelegationen och alumniorganisationen Akademiföreningen Åbo Akademiker. 3

1.2. Åbo Akademis organisation Kansler Rektor Första prorektor Andra prorektor Styrelsen (27 medl.) Rektor (ordf.), prorektorerna, 8 repr. för prof., 8 repr. för lärare, forskare o. övr. pers., 8 studerande Förvaltningsämbetet Humanistiska fakulteten 2 institutioner, 3 institut Åbo Akademis tryckeri Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten 8 institutioner, 1 institut Fristående institutioner Åbo Bioteknikcentrum Cyklotron-PET-inrättningen Datacentralen Fortbildningscentralen Språktjänsten Åbo Akademis bibliotek Åbo datatekniska forskningsoch utbildningscentrum Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten 5 institutioner, 6 institut Kemisk-tekniska fakulteten 10 laboratorier, 1 institut Teologiska fakulteten 2 institut Åbo Akademi i Vasa och Jakobstad Styrelsen (9 medl.) Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten 2 institutioner, 1 institut Pedagogiska fakulteten 3 institutioner Vasa övningsskola Fristående institutioner Fortbildningscentralen MediaCity Vasa vetenskapliga bibliotek 4

1.3. Förändringar i verksamheten och omgivningen Akademin bedrev under år 2003 verksamhet på elva olika vetenskaps- och utbildningsområden, dvs. de teologiska, humanistiska, samhällsvetenskapliga, merkantila, pedagogiska, psykologiska, naturvetenskapliga, teknisktvetenskapliga, hälsovårdsvetenskapliga, farmaceutiska och juridiska områdena. 1.3.1. Studentantagning och studier Akademin har gemensam antagning till alla fakulteter och varje sökande kan tilldelas endast en studieplats. Akademin deltar också i den för alla tekniska universitet och fakulteter gemensamma antagningen till diplomingenjörsutbildning. En antagningsstrategi för Åbo Akademi uppgjordes under hösten 2003 i enlighet med de direktiv statsrådet kommit med. Strategin överlämnades till rektor den 1 december 2003 och har senare antagits av styrelsen för Åbo Akademi. Akademin sköter studentrekryteringen genom annonsering i dagspressen och i olika tematidningar. Den effektivaste studentrekryteringen sker i form av olika besöksdagar som arrangeras vid Akademin för elever i avgångsklasserna i olika skolor på andra stadiet. På olika utbildningsmässor når informationen om studier vid Åbo Akademi ut till ett stort antal utbildningsintresserade. För att rekrytera finskspråkiga studerande samarbetar Akademin med de båda andra universiteten i Åbo genom att ordna gemensamma abiturientinformationstillfällen och träffar för gymnasiernas studiehandledare. Ett effektivt och gott samarbete har Akademin med yrkeshögskolan Sydväst då det gäller rekrytering av svenskspråkiga. Studentrekryteringen från övriga nordiska länder har skett främst genom deltagande i studentmässa i Sverige tillsammans med de övriga universiteten som erbjuder svenskspråkig utbildning. Studerande vid Åbo Akademi deltar aktivt i studentrekryteringsarbetet bl.a. genom att besöka olika skolor och också genom att ta emot besök. De större ämnesföreningarna och studentnationerna idkar flitig rekryteringsverksamhet i samarbete med studieförvaltningen. Tabell 1. Antagning av studerande till Åbo Akademi Enhet Sökande Ändring Nyinskrivna Ändring 2002 2003 % 2002 2003 % HF 340 342-168 172 + 2 MNF 217 256 + 18 135 115-15 ESF 477 548 + 15 250 196-21 KTF 121 129 + 6 101 104 + 3 TF 34 38 + 12 26 33 + 27 PF 334 326-2 171 214 + 25 SVF 119 105-12 73 76 + 4 ÅA totalt 1 642 1 744 + 6 924 910-2 (Uppgifterna över sökande gäller huvudantagningen av inhemska studerande på sommaren, i antalet nyinskrivna ingår även andra grupper såsom t.ex. utländska nyantagna) Intresset för studier vid akademin varierar sedan år 1998 kring 1 700 sökande, före nämnda år låg ansökningarna på en nivå kring 1 800 sökande. Mot den bakgrunden kan år 2003 ses som ett gott år då det gäller intresset för studier vid Akademin. Under den gångna tioårsperioden har en viss ökning ägt rum bland de sökande till teologi, rättsnotarieutbildning, pedagogik och psykologi. Intresset för humaniora har minskat något, men ser ut att stabilisera sig. Diplomingenjörsutbildningen och naturvetenskaperna har den största nedgången både på lång sikt och på kortare sikt. En förklaring till detta torde finnas i att IT-utbildningarna utgör en allt större del av dessa områden och den sektorn är känslig för konjunkturer. Flera specialantagningar under de senaste åren kan ha påverkat den totala situationen så att många po- 5

tentiella sökande till IT-sektorn har fått en studieplats och att efterfrågan just nu därför inte är så stor. Under året skrev 910 nya studerande in sig, vilket är den nivå som har rått sedan år 1998. Tabell 2. Studentantalet vid Åbo Akademi Enhet Närvarande stud. Ändring Forskarstuderande Ändring för grundexamen % % 2002 2003 2002 2003 HF 1 040 1 055 + 1 188 202 + 7 MNF 953 940-1 141 162 + 15 ESF 1 276 1 277-156 159 + 2 KTF 576 574-144 139-3 TF 161 164 + 2 61 59-3 PF 932 937-84 94 + 12 SVF 396 414 + 5 63 70 + 11 Totalt 5 334 5 361-837 885 + 6 672 studerande var frånvaroanmälda vid utgången av år 2003. Antalet forskarstuderande har ökat. Samarbetet mellan Åbouniversiteten då det gäller biämnesstudier har fortgått. Antalet studieveckor som avlades vid akademin av studerande från de andra universiteten var drygt 1 867, vilket innebär en ökning på nästan 13 %. Studerande från Åbo Akademi avlade drygt 1 300 studieveckor vid andra universitet under året. 1.3.2 Undervisning på främmande språk Den undervisning som erbjuds på främmande språk vid Akademin ökar i omfång. År 2003 erbjöds 727 studieveckor på engelska vilket innebär en ökning på nästan 50 % jämfört med år 2002 (491). Vid Åbo Akademi avlades totalt 8 573 studieveckor på engelska, vilket också innebär en ökning på 64 % jämfört med år 2002 (5 227). Tabell 3. Undervisning på främmande språk år 2003 per utbildningsområde Erbjudna sv Avlagda sv Humanistiskt 29 245 Psykologiskt 3 29 Naturvetenskapl. 180 1 930 Ekonomiskt 202 3 749 Samhällsvetensk. 83 545 Juridiskt 89 603 Teknisktvetensk. 132 1 387 Pedagogiskt 7 59 Hälsovetenskapl. 2 26 ÅA totalt 727 8 573 6

1.3.3. Personalen Personalen vid Åbo Akademi har fortsatt att växa. Det totala antalet årsverken (Vasa övningsskola icke beaktad) uppgick år 2003 till 1 240, vilket jämfört med 2002 (1 192) innebär en ökning med 48 (4 %). Antalet externfinansierade årsverken uppgick år 2003 till 442, dvs. 35,6 % av årsverkena. Könsfördelningen inom personalen var relativt jämn. Kvinnornas andel utgjorde år 2003 50,6 % av den totala personalstyrkan. Kvinnornas andel var hög särskilt inom den administrativa personalen. Kvinnornas andel var särskilt hög inom lärarutbildningen. Endast vid teologiska fakulteten (41 %), matematisk-naturvetenskapliga fakulteten (31 %) och kemisk-tekniska fakulteten (30 %) understiger kvinnornas andel 50 %. Tabell 4. Utvecklingen av antalet årsverken per enhet åren 2001 2003. Enhet År 2001 År 2002 År 2003 HF 92 91 100 MNF 202 209 228 ESF 142 148 148 KTF 213 215 221 TF 25 27 23 PF 95 103 112 SVF 42 42 42 ÅAB 57 57 60 DC 33 34 34 Cyklotron-PET 7 7 7 Språktjänsten 24 25 27 FC/Åbo 50 44 43 FC/Vasa 23 23 24 Bioteknikcentrum 16 10 10 TUCS 39 46 45 MediaCity * 9 10 Förvaltn./Vasa 14 11 13 Förvaltn./Åbo 90 90 93 Totalt 1 164 1 191 1 240 * År 2001 ingick MediaCitys personal i SVF respektive förvaltningen i Vasa. Lärarna År Professor Av tabellen nedan ses att antalet lärare under den gångna treårsperioden sakta har stigit. Ökningen har främst berott på den utvidgade utbildningen i datateknik och den extra lärarutbildningen. Överassistent Assistent Lektor Timlärare i hs Timlärare i bs Extern finansiering Summa 2001 100 33 65 89 17 25 35 364 2002 97 37 67 94 21 28 23 367 2003 101 42 64 101 25 29 31 393 Åbo Akademis andel av de budgetfinansierade lärarårsverkena i hela landet var år 2003 4,56 %, alltså högre än år 2002 (4,38 %). Andelen av de externfinansierade lärarna har stigit från 3,8 % år 2002 till 4,8 % år 2003. 7

Antalet kvinnliga lärare var år 2003 160, vilket innebär att kvinnornas andel år 2003 av de budgetfinansierade lärarna (48 %) är något högre än föregående år (46,8 %). År 2003 var kvinnornas andel av lärarkåren vid Åbo Akademi högre än andelen i hela landet (42,6 %). De kvinnliga professorerna var 26, dvs. 25,7 % av professorskåren. Kvinnornas andel av professorerna i hela landet var 21,7 % år 2003. Den övriga personalen Ökningen av den övriga personalen, som alltså inte inkluderar lärartjänsterna, men nog också forskare och doktorander, var mycket kraftig under hela 1990-talet. År 1990 uppgick denna personalkategori till 479 årsverken, medan antalet år 2000 uppgick till 764 (en ökning med 59,5 %). Av tabellen nedan kan ses att ökningen har fortsatt under den senaste treårsperioden och att den berör alla personalgrupper. År Forskare Doktorander i Andra än Sammanlagt forskarskolor forskare 2001 206 74 521 801 2002 212 84 521 817 2003 219 88 541 848 436 årsverken, dvs. 51,4 % av årsverkena bland den övriga personalen utfördes med budgetfinansiering år 2003. Antalet årsverken för personal anställda med projektfinansiering från Finlands Akademi var år 2003 101, vilket ger den nationella andelen 4,4 %, dvs. något högre än år 2002 (4,2 %). Åbo Akademis andel av den övriga personalen vid hela universitetsväsendet i Finland var år 2003 3,96 % alltså något högre än år 2002 (3,92 %). Åbo Akademis andel av forskarna var 3,7 %, av de anställda inom forskarskolor 5,6 % och av den personal som inte räknas till forskare 3,9 %. 1.3.4. Utrymmen Utrymmesplaneringen och förvaltningen vid Åbo Akademi dominerades under året av förberedelserna för ibruktagandet av FAB Academill i Vasa och kvarteret Arken i Åbo, vilka tagits i bruk efter årsskiftet 2003/2004. Under året togs även nya hyresutrymmen i bruk för den utvidgade utbildningen och spetsforskningsenheten i datateknik samt för den nya cyklotronen. Sammanlagt förfogade Åbo Akademi i slutet av år 2003 över ca 88 500 m 2 lägenhetsyta. 1.3.5. Strukturell utveckling Styrelsen antog i januari 2003 en allmän regional strategi för Åbo Akademi i vilken samarbetet och arbetsfördelningen med speciellt de svensk- och tvåspråkiga yrkeshögskolorna har utstakats. Ett intentionsavtal om samarbete har ingåtts med Svenska yrkeshögskolan och Yrkeshögskolan Sydväst. Den interna fördelningen av anslag har enligt styrelsens riktlinjer baserats i allt större utsträckning på uppnådda resultat, t.ex. doktors- och magisterexamina och vetenskapliga publikationer under de tre föregående åren. Samtidigt har man avstått från att binda fördelningen vid examensmålsättningarna. 8