Hörselrelaterade symtom bland kvinnor

Relevanta dokument
HAR VI FÖRBISETT RISK FÖR HÖRSELSKADA VID ARBETE I KOMMUNIKATIONSTÄTA LJUDMILJÖER?

LJUDMILJÖ OCH HÖRSEL INOM KOMMUNIKATIONSINTENSIVA YRKEN

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA

Upplevd hörselstatus hos förskollärare i traditionella- samt hörselintegrerade förskolor En enkätstudie

Specialist i allmän- och ortopedisk kirurgi, allmän- och rehabiliteringsmedicin samt företagshälsovård.

Höga ljud. Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

Hur kan man förbättra ljudmiljön på arbetsplatsen och vilken betydelse har det för personalens välmående?

Dags för en god ljudmiljö i förskola och skola!

Riskerar förskolepersonal att drabbas av hörselnedsättningar?

Dags för en god ljudmiljö i förskola och skola!

WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region

Ämnet ljudmiljö i de svenska förskollärarprogrammen En enkätstudie

Dags för en god ljudmiljö i förskolan!

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Hur hör högstadielärare?

CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN

Miljöhälsorapport 2017 Buller

WHITEPAPER BULLER SÅ MINSKAS HÖRSELSKADORNA WHITEPAPER GIGANT BULLER SÅ MINSKAS HÖRSELSKADORNA

Barnens ljudmiljö kartläggning av åtta förskolor i Stockholm Projektrapport från miljöförvaltningen

Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997

FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN. Policy. för minskat buller i Gullspångs kommun

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Grebbestad 2:291 - Trafikbullerutredning

AFS 2005:16 Buller

Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud.

VAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER

SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE I AUDIOLOGI, 15 hp Grundnivå

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Föreläggande om att följa Folkhälsomyndighetens och Naturvårdsverkets ljudriktvärden samt mäta och redovisa ljudnivåer (MR )

Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten. Göteborg den 14 augusti 2008

EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 10 poäng Fördjupningsnivå 1 (C) Inom audionomprogrammet, 120 poäng. Går det att säkerställa ljudmiljön i en träningslokal?

DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011)

Miljömedicinskt yttrande avseende buller från skjutbana, Bräcke, Jämtland

Elevers upplevelse av buller i skolan

Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal

Åtgärder mot trafikbuller: Exempel från verkligheten

SEMINARIERAPPORT MILJÖMEDICIN & EPIDEMILOGI

Enkätrapport: Hörsel och ljudsäkerhet på musikutbildningarna - undervisning och kunskapsnivåer

Rapportering om barn och ungdomars hörsel och musiklyssningsvanor

Beskrivning Bilaga 1 6, Tallboda

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

Det går att förebygga hörselskador i arbetslivet.

SLUTRAPPORT. Projekttitel. Pedagogik, arbetsmiljö och hälsa i förskolan

HÖRSELBESVÄR OCH TINNITUS HOS FÖRSKOLEPERSONAL

Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi Epost:

Buller i skolan April Robert Wålinder, Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset

EXEMPEL PÅ LJUDNIVÅER

Ragnar Rylander, professor emeritus

GYMNASIEELEVERS HÖRSEL, INSTÄLLNING OCH KÄNNEDOM OM HÖRSELPREVENTION

Varför ljud och hörsel?

Akustiska exponeringstider för användare av mobiltelefoner

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Buller i arbetslivet

MÄTNING AV INDUSTRIBULLER FRÅN RENINGSVERKET, MARIESTAD

Hälsa och ljudmiljö: Exempel från förtätning av bebyggelse

Daghem i Stockholm. Projekt rapport. Barnens ljudmiljö i förskolor A. Stockholm

Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga ljudnivåer från musik. Mätningar i Jönköping

Röstergonomi och barns ljudmiljö

Magnus Nyberg Blixt. Lärare, författare, föreläsare!

Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör

Industribullerutredning Fixfabriksområdet, Detaljplan för bostäder och verksamheter inom stadsdelen Majorna- Kungsladugård i Göteborg

Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare.

Bullernivåer i förskola och skola i Nordmaling kommun

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT

Hörapparatbrukare och kommunikation. Goda råd som bidrar till god kommunikation

Höga ljudnivåer Miljökontorets tillsynsprojekt på motionsanläggningar 2004

Höga ljudnivåer? - En undersökning av ljudnivån under lektioner i ämnet idrott och hälsa. Fredrik Andersson Emelie Hägg Sandberg

SVETSNING inte bara kemisk exponering

Höga ljudnivåer i Stockholm

Förskolepersonalens faktiska och upplevda bullerbelastning på arbetet

Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen av industribuller?

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Användning av hörselskydd vid arbete i buller

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Ljudmiljön i förskolor och dess inverkan på upplevelse och hälsa bland personal

Upplevda hörselproblem och stress bland personal vid förskolor i Växjö kommun

Trafikbulleremissioner Rimbo-Viby 1:16, Norrtälje Kommun

Buller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län

Miljösamverkan Skåne projekt Vägtrafikbuller, februari Version mars 2010

Hälsouniversitetet Linköping. Buller. Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp

Vassbotten Vänersborg. Trafikbullerutredning nya bostäder Galeasen

Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården

Att läsa en vetenskaplig artikel

Hörselpåverkan hos förskolepersonal och deras egna åsikter kring förebyggande åtgärder

Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi / FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ

Kan buller orsaka inaktivitet på fritiden?

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Klockaren 8 Ljungby. Trafikbullerutredning nya bostäder. Bilaga 1 CEDÅS AKUSTIK AB

Mätning av bullerexponering

TRAFIKBULLERUTREDNING DETALJPLAN ÄNGENÄS

En kartläggning av ljudmiljön och personalhälsa i Stenungsunds förskoleklasser och årskurserna 1-3

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

Vassbotten Vänersborg. Trafikbullerutredning nya bostäder Galeasen

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för Audiologi VT 2014

Från epidemiologi till klinik SpAScania

OSTÖRD SÖMN EN FÖRUTSÄTTNING FÖR HÄLSA

Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne?

Transkript:

Hörselrelaterade symtom bland kvinnor Förekomst och risk i relation till buller och stress i arbetet Sofie Fredriksson SAHLGRENSKA AKADEMIN ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN

Handledare och medförfattare Huvudhandledare Professor Kerstin Persson Waye (Enheten för Arbets- och miljömedicin, AMM) Bihandledare Docent Kim Kähäri (Enheten för Audiologi) Docent Lennart Magnusson (Enheten för Audiologi) Professor Kjell Torén (AMM) Övriga medförfattare Jeong-Lim Kim, Laith Hussain-Alkatheeb, Mia Söderberg och Oscar Hammar vid AMM Jenny Selander, Mattias Sjöström och Per Gustavsson vid Karolinska institutet och Artur Tenenbaum vid Hälsan & Arbetslivet Skaraborg

Studierna fokuserar på två kvinnodominerade kontaktyrken: Förlossningspersonal - kunskap har saknats nästan helt Förskollärare - kunskap har saknats främst gällande risk för hörselsymtom jämfört med generella befolkningen Kommunikationsintensiv ljudmiljö många som pratar och höga skrik nära örat Kvinnodominerad innebär att majoriteten av personalen är kvinnor Kontaktyrken innebär stressande arbetsförhållanden och emotionella krav

Övergripande syfte med avhandlingen Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera förekomst av och risk för hörselrelaterade symtom i relation till bullerexponering i arbetet och stressande arbetsförhållanden bland kvinnor som arbetar i kommunikationsintensiva kontaktyrken

Några utvalda resultat från avhandlingen

Delarbete I: Förlossningen The effect of occupational noise exposure on tinnitus and sound-induced auditory fatigue among obstetrics personnel: a cross-sectional study BMJ open, 2015;5(3): e005793 Syfte: Att utvärdera ljudnivåer vid en förlossningsavdelning och analysera effekten av bullerexponering i arbetet, bullerstörning och stressande arbetsförhållanden för hörselrelaterade symptom bland förlossningspersonal och analysera möjliga interaktionseffekter mellan bullerexponering, bullerstörning och stress Ljudnivåmätningar Enkäter 115 personal (kvinnor) på en förlossningsavdelning

Huvudresultat Förlossningen Ljudnivåer överskred Arbetsmiljöverkets föreskrivna insats- och gränsvärden (där risk för hörselskada föreligger) Ekvivalentnivå Andel av 62 uppmätta arbetsskift Lägre insatsvärdet 80 dba (LAeq 7-10 45% tim) Gränsvärdet 85 db (LAeq 7-10 tim) 5% Maximal ljudnivå Gränsvärdet 115 db (LAFmax) 27%

db A-vägd ljudtrycksnivå Huvudresultat Förlossningen Exempel på ljudnivåmätning där maxnivån överskreds under en förlossning 130 22:30-23:05 (förlossning) 120 db LAFmax 110 100 90 80 70 60 50 40 30 22:00 22:30 23:00 23:30 0:00 Tid

Huvudresultat Förlossningen Signifikant ökad risk för tinnitus och ljudtrötthet i relation till bullerindex Prevalens, % Oddskvot i relation till buller (justerad) p-värde OR (95% KI) Hörselnedsättning Tinnitus Svårighet att uppfatta Ljudöverkänslighet Ljudtrötthet Dålig hörsel Minst ett symtom 9 13 13 16 32 1,00 (0,95 1,06) 1,04 (1,00 1,09) 0,049 1,01 (0,98 1,05) 39 1,03 (0,97 1,06) 71 32 1,04 (1,00 1,07) 0,031 1,00 (0,96 1,04) 55 1,02 (0,99 1,05)

Delarbete III: Förskolekohorten Increased risk of self-reported hearing-related symptoms among women who have worked in preschool: a cohort study Manuskript Syfte: Att undersöka huruvida kvinnor som har arbetat i förskola har högre relativ risk för hörselrelaterade symtom jämfört med slumpmässigt utvalda kvinnor som inte har arbetat i förskola och undersöka huruvida ålder, buller i arbetet eller stressande arbetsförhållanden påverkar den relativa risken Enkäter 4718 förskollärare som har jobbat i förskola 4122 kvinnor som inte jobbat i förskola

Huvudresultat Förskolekohorten En större andel av förskollärarna rapporterar hörselsymtom jämfört med kontrollgruppen och den relativa risken är signifikant förhöjd Prevalens, % Riskkvot Förskola Kontroller RR (95% KI) Hörselnedsättning Tinnitus Svårighet att uppfatta tal Ljudöverkänslighet Ljudtrötthet 19 15 18 14 46 26 39 18 32 71 1,6 (1,5 1,8) 1,7 (1,5 1,9) 1,9 (1,7 2,0) 2,3 (2,1 2,5) 2,4 (2,2 2,5) Riskkvot över 1 innebär en ökad risk bland förskollärare Riskkvot över 2 innebär minst en fördubblad risk

Hur stor andel använder hörselskydd ofta/alltid? Förskollärare Använder hörselskydd: Ofta Alltid Kontroller Använder hörselskydd: Ofta Alltid 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Aldrig 25% 50% 75% Alltid Aldrig 25% 50% 75% Alltid 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Bullerexponering (höja röst, % av Andel av arbetstid arbetstid) exponerad för höga ljud Bullerexponering (höja röst, % av Andel av arbetstid arbetstid) exponerad för höga ljud

Några ytterligare resultat från avhandlingen

20 29 30 39 40 49 50 59 60 65 20 29 30 39 40 49 50 59 60 65 20 29 30 39 40 49 50 59 60 65 20 29 30 39 40 49 50 59 60 65 20 29 30 39 40 49 50 59 60 65 Prevalens av hörselrelaterade symtom i olika åldersstrata Symtom och ålder 100 90 Förlossning (n 115, delarbete I) Förskollärare (n 3525, from delarbete III) Kontroller utan buller (n 2611 from delarbete III) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hörselnedsättning Tinnitus Svårighet uppfatta tal Ljudöverkänslighet Ljudtrötthet

Slutsatser Vi fann en ökad risk för hörselrelaterade symtom bland kvinnor som arbetar i förlossningsvård och förskola Vi såg också att: De olika hörselsymtomen uppträder olika - Ljudtrötthet var vanligast och hade starkast samband med bullerexponering - Hörselnedsättning mindre vanligt än t.ex. ljudöverkänslighet - Ljudtrötthet och delvis ljudöverkänslighet tycks mindre påverkat av ålder Alla hörselsymtom visar samband med bullerexponering i vår större studie Bullerstörning är också viktigt för de flesta hörselsymtom - kanske på grund av vilken typ av ljud/buller det är (tal/skrik/människor) Även viss inverkan av stress, främst för ljudtrötthet och ljudöverkänslighet

Tack för er uppmärksamhet! Sofie Fredriksson, e-post: sofie.fredriksson@gu.se www.amm.se/ljudmiljo SAHLGRENSKA AKADEMIN ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN