Buller i skolan April Robert Wålinder, Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset
|
|
- Barbro Amanda Fransson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Buller i skolan April 2014 Robert Wålinder, Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset
2 Buller i skolan Robert Wålinder, Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset
3 Bakgrund Är ljudet i skolan ett hälsoproblem? Personal i skola och förskola klagar ofta på höga ljudnivåer. Föräldrar till dagisbarn noterar ofta att barnen pratar för högt och är hesa. Barn och personal är de huvudsakliga bullerkällorna.
4 Hörselnedsättning är en starkt bidragande orsak till att lärare förtidspensioneras En Temo-undersökning* bland 800 förtidspensionerade, kvinnliga lärare visade att 45 procent var hörselskadade. En tredjedel av dessa uppgav att hörselskadan bidragit till deras förtidspension *HRF TEMO 2006
5 Arbetsmiljöverket satsar på inspektioner i 30% av skolorna till 2016 I arbetsmiljöundersökningen 2011 uppgav 33 procent i kategorin utbildning att de utsattes för buller minst en fjärdedel av sin arbetstid. Skolan är landets största arbetsplats sett till hur många som omfattas av arbetsmiljölagen.
6 Effekter av buller (på arbetet) -Nedsatt hörsel -förändrat hörintryck -tinnitus -ökad ljudkänslighet -talmaskering -störningsupplevelser -sänkt arbetsprestation -ökad arbetsansträngning -trötthet -stress-med därtill kopplade fysiologiska effekter och ohälsa
7 Enkätundersökning Enkät till samtliga i Uppsala län som arbetar med barn i grupp inom förskola och skola t.o.m. åk 5 Barnsköterskor, förskollärare, klasslärare, ämneslärare, fritidspedagoger Ca svar, ~ 82 %
8 Fördjupad undersökning 5 skolor, 5 daghem Audiometri, ca 200 personer Kortisol i saliv, ca 100 Bullerexponering (B&K 4443), ca 100
9 Ljudnivåer De flesta hade en genomsnittlig exponering (Leq) under arbetsdagen på ca 70 dba (67-75) Slöjdlärare, idrottslärare, fritidspersonal högre exponering än klasslärare.
10 Tonaudiometri SA 201, Entomed With Sennheiser HDA 200 earphones
11 Åldersrelaterade hörtrösklar 3000, 4000 and 6000 Hz Comparison with a Swedish population for age-related hearing loss Johansson M, Arlinger S. Hearing threshold levels for an otologically unscreened, non-occupationally noise-exposed population in Sweden. International Journal of Audiology 2002; 41: SS-ISO 1999, Annex NA:2005
12 Åldersrelaterade hörtröskelnivåer för kvinnor Hörtröskelniv å (db HL) Ålder Hörtröskelmedlevärden för kvinnor med i referensmaterialets 10:e, 50:e och 90:e percentil
13 Åldersrelaterade hörtröskelnivåer för män Hörtröskelnivå (db HL) Ålder Hörtröskelmedlevärden för män med i referensmaterialets 10:e, 50:e och 90:e percentil
14 Alla öron (n=346 F) Hörtröskelmedelvärde db HL 3/4/6 khz Vänster öra Höger öra SS-ISO :e percentil SS-ISO :e percentil SS-ISO :e percentil Ålder (år)
15 Bästa örat (n=160 F) Hörtröskelmedelvärde db HL 3/4/6 khz Bästa örat SS-ISO :e percentil SS-ISO :e percentil SS-ISO :e percentil Ålder (år)
16 Genomsnittlig hörselnedsättning 8 db
17 Genomsnittlig hörselnedsättning 4 db Om de med tidigare öronsjukdomar tas bort
18 Andra felkällor Fältmätningar i skolorna Inte ljudisolerad box Inte hörselvila
19 Självrapporterad hörselnedsättning Ålder Ja % % % Total 24%
20 Hörselnedsättning i svensk enkätundersökning, personer i arbete Ålder Kvinnor Män < % 2-11% % 7-12% % 14-18% > % 19-24% Hasson m.fl. 2010
21 Tinnitus Ålder Ja % % % Total 20%
22 Tinnitus i svensk enkätundersökning, personer i arbete Ålder Kvinnor Män < % 20-32% % 25-36% % 33-39% > % 33-35% Hasson m.fl. 2010
23 Andra symtom Rösttrötthet 29% Heshet 18% Ökad ljudkänslighet 52%
24 Sammanfattning 24% av lärare rapporterar hörselnedsättning Fält-audiometri hos lärare visar 4 db hörselnedsättning jämfört med en jämförelse bland svenskar som inte utsatts för buller i arbetet Tinnitus och ljudkänslighet kunde kopplas till hörselnedsättning Stress-relaterade symtom och sämre arbetsmiljöfaktorer kopplades till hörselnedsättning
25 Antal år i yrket Kunde inte kopplas till förekomst av hörselnedsättning
26 Arbetsmiljöproblem kopplade till hörselnedsättning Often aqoustical problems in classroom (62% with h.i. versus 13% without) Often communication problems (28% v. 13%) Often voice problems (40% v. 20%) Often stressed at work (36% v. 19%)
27 Faktorer kopplade till självrapporterad hörselnedsättning Current smoking (13%) not associated Physical excercise not associated Vegetarian food not associated Tinnitus associated (22% versus 15%) Sensitivity to sound associated (68% v. 32%) Voice fatigue associated (37% v. 20%) Any of 5 stress-symptoms assoc. (83% v. 64%)
28 Hörselnedsättning i förskola 101 personer, medelexponering 71 db(a) Högre hörtrösklar än svensk referenspopulation 31% rapporterade tinnitus Sjödin, F., Kjellberg, A., Knutsson, A., Lindberg, L. & Landström, U. (2012). Noise exposure and auditory effects on preschool personnel. Noise & Health, 14, 72-82
29 Skolbarn och buller
30 Metod Exponering Bullermätning Effekt 1. Besvär 2. Blodtryck 3. Kortisol 4 Teckning
31 Bullermätning under 4 skolveckor 25 No of schooldays < >80 dba, Leq
32 Besvär -Huvudvärk -Trötthet -Koncentrationssvårigheter -Sämre arbetsprestation
33 Blodtryck
34 Kortisol From E.D. Weitzman et al., Twenty-four-hour Patterns of the Episodic Secretion of Cortisol in Normal Subjects, Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism, vol. 33, pp , by The Endocrine Society, 1971
35 Kortisol
36 Störning och symtom 1. Hörbarhet 2. Arbetsro 3. Trötthet 4. Huvudvärk 5. Läsa (1) Aldrig, (2) Sällan, (3) Ibland, (4) Ofta (5) Alltid. (1) Inte svårt, (2) Lite svårt, (3) Ganska svårt, (4) Svårt (5) Mycket svårt.
37 Skattning Q u estio n A l l (n = 5 7 ) B o y s (n = 2 4 ) G irls (n = 3 3 ) Q * * Q Q Q * Q ) Aldrig, (2) Sällan, (3) Ibland, (4) Ofta (5) Alltid. (1) Inte svårt, (2) Lite svårt, (3) Ganska svårt, (4) Svårt (5) Mycket svårt.
38 Rita en människa
39
40 Stressrelaterad sjuklighet/besvär Blodtryck Huvudvärk Trötthet Koncentrationssvårigheter Arbetsprestation Emotionella problem NS S S S S NS
41 Sammanfattning skolbarn: Hög bullernivå i skolan kan innebära stress Huvudvärk, trötthet och ett ökat kortisolsvar under skoldagen
42 Buller enligt Arbetsmiljöverket Allt oönskat ljud kallas för buller. Det kan vara ljud som bara är störande eller ljud som är skadligt för hörseln. Även om några gränsvärden för störande ljud i skola inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön.
43 Icke hörselskadande buller stressreaktioner, mental trötthet, vantrivsel, produktivitetsminskning, sjukfrånvaro NFA Det Nationale Forskningscenter for ArbetsmiljØ, Köpenhamn Kristiansen J, Persson R, Lund SP, et al. Effects of classroom acoustics and self-reported noise exposure on teachers' well-being. Environment and Behavior 2013;45(2):
44 Buller som proxy för stressorer
45
46 Sociala relationer i skolmiljön påverkas av akustik En undersökning bland drygt 100 lärare i tio olika skolor i Köpenhamn Lärare som arbetar i klassrum med lång efterklangstid, och därmed dålig akustik, klimatet i klassen som mer konfliktfyllt, mindre avslappnade och mer präglat av konkurrens än lärare som arbetar i klassrum med bra akustik. Lärarna som har en bullrig arbetsmiljö tvivlar också mer än de andra på om de ska fortsätta arbeta som lärare. Intresset för att söka ett annat jobb var sex gånger högre bland dessa lärare. (Efterklangstid ger besked om akustiken i en lokal. Det är den tid det tar från att en ljudkälla stoppas, t ex en applåd, till dess att nivån fallit med 60 decibel) NFA Det Nationale Forskningscenter for ArbetsmiljØ, Köpenhamn Persson R, Kristiansen J, Lund SP, Shibuya H and Nielsen PM. Classroom Acoustics and Hearing Ability as Determinants for Perceived Social Climate and Intentions to Stay at Work. Noise & Health 2013; 15:
47 Det ovidkommande ljudet tar samma processer i hjärnan i anspråk som arbetsuppgiften Läsförmåga förefaller vara mer känslig för bullerpåverkan än t.ex. matematikkunskaper. Tal har en särskilt stark förmåga att dra till sig uppmärksamheten, även då talet är helt ovidkommande för oss. Staffan Hygge, Anders Kjellberg, Ulf Landström. Störande buller i arbetslivet. Arbetsmiljöverket. Rapport 2013:3
48 Försämrade skolkunskaper som resultat av buller Relativt enkla uppgifter störs ej nämnvärt av buller. Svårare uppgifter, särskilt de som kräver en analys av är mer lättstörda, särskilt när bakgrundsbullret är meningsfullt, som t.ex. irrelevant tal. Staffan Hygge, Anders Kjellberg, Ulf Landström. Störande buller i arbetslivet. Arbetsmiljöverket. Rapport 2013:3
49 Talförståelse Ord eller meningars signal/brus-förhållande för kommunikation mellan människor i samtal Där C = Överföringskapacitet (bit/s) B = Kanalens bandbredd (Hz) S/N = Signal-brusförhållande Skapar speciellt problem vid hörselnedsättning, tex åldersbetingad Claude Shannons (AT&T) informationsteori från "A Mathematical Theory of Communication" in the Bell System Technical Journal in July and October 1948.
50 Kognitiv utmattning och burn-out 30% av förskollärare (n=101) i Umeå hade tydliga tecken på utmattningssyndrom Sjödin, F., Kjellberg, A., Knutsson, A., Lindberg, L. & Landström, U. (2012), Noise exposure and stress effects on preschool personnel. Noise & Health, 14,
51 Psykisk energi Sigmund Freud använde begreppet psykisk energi Lärjungen Carl Jung tillämpade entropibegreppet 1912, psykisk entropi. Jmfr oordning, mental störning Jung, Carl. Über der Energetik der Seele in a volume of the same title (Zurich, 1928), which was translated by H.G. and C.F. Baynes as On Psychical Energy in Contributions to Analytical Psychology (London and New York, 1928).
52 Energikrävande process-att sortera ut det väsentliga ur ett stort informationsflöde/brus S Entropi E Energi Shannon-information = entropi,dvs ett mått på oordning, information vi inte har bearbetat. Det kostar inget att få information, men att bearbeta eller göra sig av med den kostar. Enligt termodynamikens andra lag krävs det energi för att bearbeta informationen (dvs entropiminskning, minskad oordning). Att ta bort en informations- bit kräver energin > kt ln(2)
53 Entropi, grad av oordning
54 Ett system strävar spontant mot oordning, sönderfall,ökad entropi Livet blir ett självavgränsad mikrosystem som förbrukar energi för ökad ordning, minskad entropi
55 Flow Negativa känslor, oro, ångest, nedstämdhet skapar psykisk entropi (jmfr oordning). Dränerar på energi. Ett välordnat psyke och positiva känslor skapar negentropi vilket ger tillför energi, lyckokänsla,styrka som överförs i de uppgifter vi utför. Csíkszentmihályi, Mihály. (1990). Flow the Psychology of Optimal Experience (section: Disorder in Consciousness Psychic Entropy, pgs ). New York, Harper Perennial.
56 SLUT
Hur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Avdelningen för Teknisk Audiologi Department of Technical Audiology Stig Arlinger, prof.
Avdelningen för Teknisk Audiologi Department of Technical Audiology Stig Arlinger, prof. Linköping 2003-03-28 Statistisk beskrivning av hörtrösklar som funktion av ålder för män resp. kvinnor som ej exponerats
Arbets- och miljömedicin Uppsala
Rapport nr 2/2009 Arbets- och miljömedicin Uppsala Buller och ohälsa bland personal i skola och förskola Carl Hogstedt Greta Smedje Robert Wålinder Buller och ohälsa bland personal i skola och förskola
Hörselrelaterade symtom bland kvinnor
Hörselrelaterade symtom bland kvinnor Förekomst och risk i relation till buller och stress i arbetet Sofie Fredriksson SAHLGRENSKA AKADEMIN ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Handledare och medförfattare Huvudhandledare
Riskerar förskolepersonal att drabbas av hörselnedsättningar?
Riskerar förskolepersonal att drabbas av hörselnedsättningar? Negativa effekter av höga ljudnivåer Författare: Anne Carlsson Handledare: Ulf Flodin vid Yrkes- och miljömedicinskt centrum i Linköping Projektarbete,
Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal
Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal Författare: Erika Larsson Sensia Hälsa, Tranås Handledare: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid
LJUDMILJÖ OCH HÖRSEL INOM KOMMUNIKATIONSINTENSIVA YRKEN
LJUDMILJÖ OCH HÖRSEL INOM KOMMUNIKATIONSINTENSIVA YRKEN SOFIE FREDRIKSSON Leg. Audionom, Doktorand Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicin och Folkhälsa www.amm.se/ljudmiljo @Sound_n_health HUVUDHANDLEDARE
20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten
20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det
HAR VI FÖRBISETT RISK FÖR HÖRSELSKADA VID ARBETE I KOMMUNIKATIONSTÄTA LJUDMILJÖER?
AUDIONOMDAGARNA 2017 HAR VI FÖRBISETT RISK FÖR HÖRSELSKADA VID ARBETE I KOMMUNIKATIONSTÄTA LJUDMILJÖER? Leg. Audionom, Doktorand Arbets- och miljömedicin SAHLGRENSKA AKADEMIN www.amm.se/ljudmiljo @Sound_n_health
Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige
Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal
2015-04-14. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud.
Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Örnsköldsvik 2015-04-14 Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Definitionen
Varför ljud och hörsel?
Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför
HÖRSELUNDERSÖKNINGAR PÅ ANSTÄLLDA VID EN PROVFLYGPLATS
HÖRSELUNDERSÖKNINGAR PÅ ANSTÄLLDA VID EN PROVFLYGPLATS ÖKAR RISKEN FÖR HÖRSELNEDSÄTTNING OM DU ARBETAR VID EN PROVFLYGPLATS? Författare: Catrine Norgren AB Previa, Linköping Handledare: Bengt Ståhlbom
DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011)
DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011) 2 en av tre arbetstagare har inte testat hörseln på över tio år. många av dem sliter
Buller i arbetslivet
Buller i arbetslivet Kunskapsläget Buller i arbetslivet - kunskapsläget 2013-05-06 1 Buller i arbetsmiljön inget nytt problem Buller i arbetslivet - kunskapsläget 2013-05-06 2 1 Buller i många verksamheter
Elevers upplevelse av buller i skolan
2013-12-19 Elevers upplevelse av buller i skolan Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg
Störande buller i arbetslivet Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3
Staffan Hygge Anders Kjellberg Ulf Landström Störande buller i arbetslivet Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3 Staffan Hygge, Anders Kjellberg och Ulf Landström Miljöpsykologi Avdelningen
Effekterna av bakgrundsbuller b och
Laboratoriet för tillämpad psykologi Institutionen för tekning och byggd miljö Effekterna av bakgrundsbuller b och andra akustiska k förhållanden i skolan Anders Kjellberg 2 Nordiske Konference om kommunikation
Idrottslärarens ljudmiljö, är det ett problem?
Idrottslärarens ljudmiljö, är det ett problem? - en studie om hur idrottsläraren upplever sin ljudmiljö i idrottshallen Lisa Murmark GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt arbete grundnivå 179:2014
SEMINARIERAPPORT MILJÖMEDICIN & EPIDEMILOGI
SEMINARIERAPPORT MILJÖMEDICIN&EPIDEMILOGI BULLER Av:Basgrupp1 Läkarlinjentermin4,HT2008 MikaelEdström,KristinaRosén,EbbaJonsäter,My Aronsson,JohanWiman INLEDNING Våruppgiftvarattsammanställaenrapportomvadbullerärochpåvilketsättvi
Den fysiska arbetsmiljön i skolan
Den fysiska arbetsmiljön i skolan Greta Smedje Arbets- och miljömedicin % Klagomål på skolmiljön 40 Personal Åk 7 Åk 1 & 4 35 30 25 20 15 10 5 0 Drag Hög temp Varierande temp Låg temp Instängd luft Torr
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Bullermiljön i förskolor och skolor - svar på skrivelse från Désirée Pethrus Engström (kd) och Ulrica Nilsson (kd)
ABCDE Avdelningen för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-03-10 Dnr 168-06-403 SDN 2006-03-23 Handläggare: Bengt Hammarlund Tfn: 08 508 06 168 Bromma stadsdelsnämnd
Hur kan man förbättra ljudmiljön på arbetsplatsen och vilken betydelse har det för personalens välmående?
Hur kan man förbättra ljudmiljön på arbetsplatsen och vilken betydelse har det för personalens välmående? - Med fokus på pedagogiska arbetsmiljöer Fredrik Umeå Universitet Sjödin Institutionen för för
FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ. Fredrik Sjödin Fil dr. Folkhälsa och klinisk medicin Lektor, organisation och ledarskap Institutionen för psykologi
FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ Fredrik Sjödin Fil dr. Folkhälsa och klinisk medicin Lektor, organisation och ledarskap Institutionen för psykologi FORSKNINGSPROJEKT 1. Buller i förskolan ohälsa och preventiva
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare.
Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare www.blixtgordon.se skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling... en levande social gemenskap som ger trygghet och
Formgjutna hörselskydd för alla
Formgjutna hörselskydd för alla 2 ÅRS GARANTI PRODUKT, PASSFORM & FUNKTION Personliga hörselskydd för en skönare vardag och fritid Idag utsätts varannan person dagligen för buller på arbetet. Störande,
Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt?
Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt? Seminarium 8 Pedagogen i vardagen samspel och lärande Stockholm 25-26 mars 2010 Arne Gustafsson / Håkan Bergkvist, SPSM 3 Pedagogiska förutsättningar
Miljöhälsorapport 2017 Buller
Miljöhälsorapport 2017 Buller Charlotta Eriksson, Centrum för arbets- och miljömedicin, SLL Mats E Nilsson, Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet Jenny Selander, Arbetsmedicin, Karolinska
3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Åter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?
Sidan 1 av 5 Bort med bullret! Det finns många sätt att minska ljudet från möbler, leksaker och annan utrustning. Vaxdukar på borden, lekunderlag på golvet och filtklädda leklådor är några av personalens
Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi / FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ
Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi fredrik.sjodin@umu.se 090 786 94 09 / 070 205 4018 FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ FORSKNINGSPROJEKT 1. Buller i förskolan ohälsa och preventiva insatser 2. Arbetsbelastning
Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör
Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör 1 2008-11-27 Exempel på faktorer som kan påverka aktivitetsbullret Trafikbuller Ventilationsbuller Buller från apparater Buller
Tid för lärande och omsorg
Tid för lärande och omsorg SÅ VILL KOMMUNAL MINSKA STRESSEN I FÖRSKOLAN - BYGGER PÅ KOMMUNALS STORA MEDLEMSUNDERSÖKNING 2017 Välfärdsproffsen Tid för lärande och omsorg SÅ VILL KOMMUNAL MINSKA STRESSEN
Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen av industribuller?
Stadens ljud och människors hälsa Malmö, 29/2-2012 Arrangör: Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg stad, Delegationen för hållbara städer Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen
FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN. Policy. för minskat buller i Gullspångs kommun
FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN Policy för minskat buller i Gullspångs kommun med fokus på barn och ungdomsmiljöer Vision 2013 Gullspångs kommun September 2005 Reviderad februari 2006 Reviderad januari
Buller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län
Buller i skolmatsalar En undersökning av 20 skolor i Stockholms län Skolmatsalen bör vara en plats där eleverna får en chans att återhämta sig från skolarbetet med både näringsrik mat och social samvaro
Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne?
Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne? Multi-modal interaktion Input via flera sinnen Mobil interaktion Personer med synnedsättning Det sammanhang i vilket tekniken används
Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig
Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för
Upplevd hörselstatus hos förskollärare i traditionella- samt hörselintegrerade förskolor En enkätstudie
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI ENHETEN FÖR AUDIOLOGI Upplevd hörselstatus hos förskollärare i traditionella- samt hörselintegrerade förskolor En enkätstudie Författare
LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA
DET LÅTER SOM EN GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA Det blir allt bullrigare i våra förskolor och höga ljud från lek och skrik upplevs som väldigt jobbigt av såväl personal som barn. Orsakerna
CROS/BiCROS. En överblick från Signia. signia-pro.se/crosnx
/Bi. En överblick från Signia. signia-pro.se/crosnx Definition av /Bi : Contralateral Routing Of Signals Bi: Bilateral Vem får nytta av /Bi? /Bi är avsedd för personer med nedsatt hörsel med unilateral
F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF
F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som
Underlag till handlingsplan för hörselprevention hos produktionsarbetare
Underlag till handlingsplan för hörselprevention hos produktionsarbetare Författare: Marie Sydborn Handledare: Jan-Eric Karlsson vid Arbets- och miljömedicin i Lund Projektarbete 7,5 hp Företagssköterskeutbildning
Det går att förebygga hörselskador i arbetslivet.
Sperian Protection Nordic AB Strandbadsvägen 15 SE-252 29 Helsingborg Kundtjänst: 042-88 200 Växel: 042-88 100 - Fax: 042-73 968 Email: infonordic@sperianprotection.com - www.howardleight.com/quietdose
Ragnar Rylander, professor emeritus
1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111
Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig
Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto
Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende
Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Elina Mäki-Torkko överläkare, docent Öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Hörselnedsättning - konsekvenser Minskad autonomi
Agenda. Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling. Vad gör vi psykologer?
Agenda Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling Rikskonferens audionom- och pedagogdagarna 2017 Thomas Haak & Lisa Nordin Leg. psykologer Hörsel-
Från epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?
Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk
Att (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar
5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda
APD? APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare. Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset
APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset 2017-05-04 APD Auditory Processing Disorder (c)apd Central Auditory Processing Disorder
F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF
F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som
Buller och hörselskydd
Buller och hörselskydd Ibland hör man någon säga, visst bullrar det men man vänjer sig. Det är fel. Man vänjer sig inte. Man blir hörselskadad. Du ska inte behöva utsättas för buller som skadar dig. De
Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015
Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för
Rekommendation. Den mänskliga hörseln. Den mänskliga hörseln. Det perifera hörselsystemet: anatomi och fysiologi
Rekommendation Den mänskliga hörseln Mattias Heldner heldner@kth.se Repetera Engstrand kapitel 10 om hörselsystemet. Betydligt mer lättillgänglig än Moore... Johnson också på en bra nivå Den mänskliga
Hälsopåverkan från buller och vägtrafikbuller
2019-05-07 Hälsopåverkan från buller och vägtrafikbuller Kristoffer Mattisson, Dr Med vet, Miljöhygieniker Arbets- och Miljömedicin Syd 1 Buller är en av de miljöstörningar som påverkar flest människor
Varför är det viktigt att arbeta med buller?
Utbildningsdag om buller, osäkerheter och bullerutredningar, Malmö 23/5 2019 Varför är det viktigt att arbeta med buller? Frans Mossberg, projektledare Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet www.ljudcentrum.lu.se
Upplevda hörselproblem och stress bland personal vid förskolor i Växjö kommun
FoU Kronoberg FoU-rapport 2016:1 Upplevda hörselproblem och stress bland personal vid förskolor i Växjö kommun Äntligen är det någon som lyssnar och förstår vad vi menar CarinaSchmidt Sara Holmberg FoU
F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF. Samhällsbuller i Sverige. Socialstyrelsens miljörapport 2009
F Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som
Hörselpåverkan hos förskolepersonal och deras egna åsikter kring förebyggande åtgärder
Hörselpåverkan hos förskolepersonal och deras egna åsikter kring förebyggande åtgärder Författare: Stina Persson Arbetsmiljöutveckling i Hälsingland AB, Bollnäs Handledare: Robert Wålinder Projektarbete
Syntesrapport: Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa
Syntesrapport: Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa Ingrid Johansson Horner, Naturvårdsverket 1 Innehåll Generellt om bullerpåverkan i samhället Vindvals syntesrapport kap hälsa
SLUTRAPPORT. Projekttitel. Pedagogik, arbetsmiljö och hälsa i förskolan
SLUTRAPPORT Projekttitel Dnr Pedagogik, arbetsmiljö och hälsa i förskolan. 140294 Projektledare Fredrik Sjödin Innehåll: 1. Projektets syfte och bakgrund 2. Projektets genomförande 3. Uppnådda resultat
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder
Hörselnedsättning hos skolbarn
Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén Patientflöde öron, hörsel och balans barn Karolinska Universitetssjukhuset Hörselnedsättning upptäcks 25 20 15 10 5 0 under hela uppväxten 1991 1992 1993 1994
Stress - återhämtning - arbete
Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa
Barnens ljudmiljö kartläggning av åtta förskolor i Stockholm Projektrapport från miljöförvaltningen
Utlåtande 2004:24 RVIII (Dnr 301-743/2003) Barnens ljudmiljö kartläggning av åtta förskolor i Stockholm Projektrapport från miljöförvaltningen Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande
Frans Davidsson Konceptutvecklare Kontorslokaler
Frans Davidsson Konceptutvecklare Kontorslokaler frans.davidsson@ecophon.se 042-179892 Ljuddesign i öppna kontor öka välbefinnande och produktivitet i en arbetsmiljö anpassa verksamheter så att ljud som
Ljudmiljön i förskolor och dess inverkan på upplevelse och hälsa bland personal
Ljudmiljön i förskolor och dess inverkan på upplevelse och hälsa bland personal Lena Söderberg, Ulf Landström och Anders Kjellberg arbetslivsrapport nr 01:11 issn 10-8211 http://www.niwl.se/ Programmet
Dags för en god ljudmiljö i förskolan!
God ljudmiljö i förskola! 1 Förskolan utgör en av Sveriges största arbetsplatser. Nära en halv miljon anställda och barn vistas på förskola och många utsätts dagligen för höga ljudnivåer. Det är tidigare
2014-10-17. Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Vinnare i det långa loppet 2014-10-15. Kvällens presentation
Erik Lundkvist Institutionen för Psykologi Idrottshögskolan Vinnare i det långa loppet 2014-10-15 Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Institutionen för Psykologi Umeå Universitet Kvällens presentation
Buller i förskolan. Ohälsa och preventiva insatser. Fredrik Sjödin fredrik.sjodin@psy.umu.se. Umeå Universitet Institutionen för psykologi
Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Örnsköldsvik 2015-04-14 Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Definitionen
HÖRSELBESVÄR OCH TINNITUS HOS FÖRSKOLEPERSONAL
HÖRSELBESVÄR OCH TINNITUS HOS FÖRSKOLEPERSONAL Kerstin Mattsson AB Previa Box 119 39 404 39 Göteborg tel: 031-61 57 00 (vx) fax: 031-80 66 88 kerstin.mattsson@previa.se Handledare: Prof. Mats Hagberg Avd
WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region
WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet Centrum för Arbets- och Miljömedicin, Stockholm läns landsting WHO Guidelines
Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning
Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning Malin Lohela Karlsson PhD, ekonom Institutet för Miljömedicin Enheten för interventions- och implementeringsforskning Karolinska
Undersökning om ljudmiljön på jobbet:
2011-01-31 Undersökning om ljudmiljön på jobbet: Uppsala universitet. En arbetsplatsundersökning genomförd av Novus Opinion på uppdrag av Hörselskadades Riksförbund, HRF. Denna rapport är en del av ljudmiljökampanjen
Hörselprojekt. Arbetsförmedlingen Göteborg Etablering 2013-09-26.2014-02-14. Pia Uhlin leg. audionom
Sida: 1 av 13 Hörselprojekt Arbetsförmedlingen Göteborg Etablering 2013-09-26.2014-02-14 Pia Uhlin leg. audionom Arbetsförmedlingen Rehabilitering till arbete Syn/Döv/Hörsel Väst Telefon: 010-487 62 04
Hörapparaten som öppnar upp din värld
Hörapparaten som öppnar upp din värld Delta aktivt i situationer som du tidigare har undvikit Har du svårt att följa med i samtal? Du har kanske erfarit hur det känns att sitta på en middag och anstränga
BULLERBARN Mätning, exponering och hälsoeffekter av buller, samt ett förslag till studiedesign om bullrets effekter på förskolelärare.
Seminarieuppgift i Miljömedicin och Epidemiologi VT-09 BULLERBARN Mätning, exponering och hälsoeffekter av buller, samt ett förslag till studiedesign om bullrets effekter på förskolelärare. Basgrupp 6,
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset
2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser
2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i
Barnaudiologiskt perspektiv:
Barnaudiologiskt perspektiv: Hörselscreening i Sverige Förskolebarn och skolbarn Karin Stenfeldt med dr, överläkare audiologi, SAS-dagen 22 november 2018 Varför screena för hörselnedsättning i förskola
Icke hörselskadligt buller på arbetsplatser
1999:7 Icke hörselskadligt buller på arbetsplatser Gerda-Maria Marklin Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 http://www.niwl.se/arb/ Programmet för teknik Programchef: Ulf Landström a Förord
Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin
Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress
Hörselverksamheten DOKUMENTATION VID AUDIOLOGISK DIAGNOSTIK. Habilitering & Hälsa version 1.2
Hörselverksamheten DOKUMENTATION VID AUDIOLOGISK DIAGNOSTIK Habilitering & Hälsa version 1.2 TMV 0,5; 1, 2kHz TMV 0,5; 1, 2, 4kHz S:a S:a 5 2 155 52 5 1 155 39 305 76 10 3 160 53 10 3 160 40 310 78 15
Utredning av lågfrekvent ljud från Gustavstorp vindkraftpark. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft
Handläggare Peter Arbinge Tel +46105051442 Mobil +46725626467 peter.arbinge@afconsult.com PM01 1 (6) Datum 2012-12-18 Green Extreme Claes Lund Östra Larmgatan 13 411 07 Göteborg Uppdragsnr 577269 Gustavstorp
Ämnet ljudmiljö i de svenska förskollärarprogrammen En enkätstudie
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI Ämnet ljudmiljö i de svenska förskollärarprogrammen En enkätstudie Madeleine Lärka Sisla Hansen Examensarbete: 15 hp Program och/eller
Bullers påverkan på arbetsprestationen för sjuksköterskor inom intensivvård
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:43 Bullers påverkan på arbetsprestationen för sjuksköterskor inom intensivvård Nina Dahlquist Ann Holgersson Petra Åslund
Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. Hälsa och ohälsa
Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa Mats E. Nilsson (temasamordnare), Docent, Miljöpsykologi, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet Gösta Bluhm, Docent,
Samband mellan arbete och hälsa
Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå
Med fokus på kvinnors hörselmiljö i arbetslivet
Med fokus på kvinnors hörselmiljö i arbetslivet Nationella Utbildningsdagar för Företagssköterskor Sankt Gertruds Konferens i Malmö Hörseltjänst i Skåne AB Margareta Vogel, leg Audionom 2014-05-09 1 Hörselmiljöfokus
Information om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN
CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN VÄGLEDNING TILL CHECKLISTAN I de situationer där pedagogen eller barnet önskar en tystare ljudmiljö eller en ljudmiljö som inte stör pågående verksamhet behövs en åtgärd.
Trafikbuller och hälsa
2018-05-04 Trafikbuller och hälsa Kristoffer Mattisson, Dr Med vet, Miljöhygieniker Arbets- och Miljömedicin Syd 1 Buller är den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige 2 000 000 utsatta för
Information till dig som bedriver verksamhet med HÖG MUSIK Vad är en hörselskada? Om örat utsätts för hög ljudnivå under lång tid, eller mycket hög ljudnivå under kort tid, kan hörseln försämras. Många
Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten
Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra