1(8) Tillsynsrapport. Pysslingen förskolor, Giggen

Relevanta dokument
Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018

1(9) Tillsynsrapport. Sjökadetten, förskola

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Bedömning av prioriterade områden utifrån läroplanen

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Futura International Pre-school. Danderyd

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Svea Montessoriförskola. Danderyds kommun

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Bigarråvägen Junibacken, Norrgården & Saltkråkan

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan Duvans förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Verksamhetsplan Duvans förskola

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Verksamhetsplan

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Förskolan Järven. Nacka kommun

2.1 Normer och värden

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lodet 2014

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

VERKSAMHETSPLAN 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Ödeshögs kommun. Beslut Dnr : Ödeshögs kommun

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Djursholms Montessoriförskola Svalan. Danderyds kommun

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Arbetsplan. Verksamhetsår 2016/2017 Kullen förskola. Inledning. Örebro kommun orebro.se

Alexanderskolan. Nacka kommun

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Arbetsplan 2015/2016

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Hällabrottets förskola

Fö rä ldrärs syn pä fö rsköleverksämheten

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Höjdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Verksamhetsplan för förskolan. Mellegårdens förskola

Det nya i Läroplan för förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Beslut. efter regelbunden tillsyn av fristående förskola. Datum för tillsynen

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Arbetsplan för Violen

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lunnen 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

En förskola på kristen grund

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Idala Förskola. Danderyds Kommun

Transkript:

1(8) Tillsynsrapport Pysslingen förskolor, Giggen

2(8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Fakta om enheten... 3 Kommentar... 3 Sammanfattande slutsats... 3 Starka sidor... 4 Utvecklingsområden... 4 Bedömning skala 1-4... 5 Normer och värden... 5 Utveckling och lärande Lpfö 98-16 2.2... 5 Barns inflytande Lpfö 98-16 2.3... 6 Förskola och hem... 7 Övergång och Samverkan... 7 Uppföljning, utvärdering och utveckling Lpfö 98-16 2.6 (tidigare systematiskt kvalitetsarbete)... 7 Förskolechefens ansvar... 8 Lagkrav... 8

3(8) Inledning Tillsynsenheten genomför kontinuerligt granskning av förskolor godkända av kommunen i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av skollag och läroplan. Tillsynen utgår ifrån läroplanens målområden som bedöms i en fyrgradig skala. I tillsynen ingår att fatta beslut om åtgärder för de eventuella brister som upptäcks vid granskningen. SL 26 kap 2-16 Lpfö 98-16 Huvudman Förskolechef Datum för Tillsynsbesök Tillsynsbesöket genomfört av Datum för senaste Tillsynsbesök Pysslingen förskolor och skolor AB Maria Lagersten 2017-10-30 Annelie Geilert, Helena Vik 2016-09-21 Fakta om enheten Vår Höst Antal barn på förskolan 57 57 Antal avdelningar 3 3 Genomsnittligt antal barn per avdelning 19 19 Antal årsarbetare med förskollärarlegitimation. Andel årsarbetare med förskollärarlegitimation 31 % 31 % Kommentar antal avdelningar: 3 antal barn per avdelning i genomsnitt: 19 antal årsarbetare: 9.68 antal årsarbetare med förskollärarlegitimation: 2.86 ande lårsarbetare med förskolärarlegitimation 29.86% antal barn per årsarbetare 5.89 antal barn per årsarbetare med förskolärarlegitimation 19.91 Sammanfattande slutsats Förskolans lokaler är ändamålsenliga och utformade för förskoleverksamhet. Möbler och inredning är funktionella och materialet placerat så att det finns tillgängligt för barnen. Det finns rum i rummen och olika vrår för olika slags lek och aktivitet. Miljön är i olika utsträckning utformat för ett ge barnen möjlighet till att vara självständiga med material tillgängligt så att barnen själva kan ta fram det de

4(8) behöver för lek och aktivitet. När ett projekt startas upp inleds arbetet med att sammanställa barnens tankar och frågor. Barnens intressen fångas upp och de ges möjlighet till inflytande över sitt eget lärande. Pedagogernas har ett arbetssätt och ett förhållningssätt där dialog, samtal och reflektion ger barnen möjlighet till lärande och nya kunskaper. Det råder en varm och glad stämning med lugn och arbetsro på förskolan. Barn och pedagoger trivs och har kul tillsammans. Pedagogerna leder barngruppen på ett tydligt sätt, genom att tala om vad de ska göra nu och vad som händer sen skapas förutsättningar för trygghet i vardagen för barnen. Tre förmiddagar i veckan arbetar förskolan med projekt i olika mindre verksamhetsgrupper/ projektgrupper. Förskolan använder webbverktyget UNI- KUM som är ett verktyg för dokumentation och kommunikation. Verksamheten och barns lärande och utveckling dokumenteras och kommuniceras till föräldrar i veckobrev/ blogg och lärlogg. Förskolechefen känner till de utvecklingsområden som finns och arbetar tillsammans med pedagogerna på förskolan för utveckling, kvalitet och trivsel på förskolan. Starka sidor Det råder en varm och glad stämning med lugn och arbetsro på förskolan. Barn och pedagoger trivs och har kul tillsammans. Pedagogerna finns nära barnen och är goda förebilder när det gäller förskolans värdegrund. Pedagogerna leder barngruppen på ett tydligt sätt, genom att tala om vad de ska göra nu och vad som händer sen skapas förutsättningar för trygghet i vardagen för barnen. Förskolechefen känner till de utvecklingsområden som finns och arbetar tillsammans med pedagogerna på förskolan för utveckling, kvalitet och trivsel på förskolan. Utvecklingsområden Den pedagogiska miljön inomhus bör utvecklas för att bli mer likvärdig mellan avdelningarna för att på så sätt ge alla barn på förskolan möjlighet till miljö och material som inbjuder till eget utforskande och lärande leder till utveckling och ökade kunskaper. Utforma miljö och material på ett likvärdigt sätt så att barnen på alla avdelningar ges möjlighet till eget utforskande och att vara självständiga i lek och aktivitet. Att fortsätta implementera arbetet för kvalitet och utveckling i det dagliga arbetet. Att säkerställa att skolan informeras och har kännedom om barns utveckling och förmågor på ett sådant sätt att det kan skapas sammanhang, kontinuitet och progression i barnets utveckling och lärande samt särskilt uppmärksamma de barn som är i behov av extra stöd för sin utveckling så de kan ges det stöd de behöver.

5(8) Bedömning skala 1-4 3 Målområde Resultat 2017 Resultat 2016 Resultat 2015 2.1 Normer och värden 2.2 Utveckling och lärande Lpfö 98-16 2.2 2.3 Barns inflytande Lpfö 98-16 2.3 4. Mycket väl utvecklat 4. Mycket väl utvecklat 4. Mycket väl utvecklat 2.4 Förskola och hem 2.5 Övergång och Samverkan 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Lpfö 98-16 2.6 (tidigare systematiskt kvalitetsarbete) 2.7 Förskolechefens ansvar Normer och värden 4. Mycket väl utvecklat Det råder en varm och glad stämning med lugn och arbetsro på förskolan. Barn och pedagoger trivs och har kul tillsammans. Vi besöker förskolan på novemberlovet och istället för de vanliga aktiviteterna gör man saker som barnen tycker är lite extra roliga med syfte att ha skoj tillsammans. På två avdelningar blev det ansiktsmålning och maskerad. Både barn och vuxna är utklädda, vi ser bland annat små häxor, tomtemor och superman. Pedagogerna finns nära barnen och är goda förebilder när det gäller förskolans värdegrund. Barnen får stöd i att lösa konflikter, vi ser hur pedagoger hjälper och uppmuntrar barnen med frågor som " ser du vad hen blev glad när du gjorde så? " eller " hur ska du göra då? " när något gick lite snett och behövde rättas till. Vi ser att pedagogerna möter barnen med respekt och omsorg och att även barnen möter varandra på samma sätt. Pedagogerna leder barngruppen på ett tydligt sätt, genom att tala om vad de ska göra nu och vad som händer sen skapas förutsättningar för trygghet i vardagen för barnen. Utveckling och lärande Lpfö 98-16 2.2

6(8) Förskolans lokaler är ändamålsenliga och utformade för förskoleverksamhet. Möbler och inredning är funktionella och materialet placerat så att det finns tillgängligt för barnen. Det finns rum i rummen och olika vrår för olika slags lek och aktivitet. Vi ser att det finns olikheter mellan avdelningarna i hur mycket material som finns och på vilket sätt det inspirerar och lockar barnen till eget utforskande och lärande. Pedagogernas har ett arbetssätt och ett förhållningssätt där dialog, samtal och reflektion ger barnen möjlighet till lärande och nya kunskaper. På samlingen pratar man om värdegrunden- hur man ska vara mot varandra, vad som har hänt under dagen och det är visningsdag, ett barn visar en sak hen tycker om. Vi är med på en fruktstund då frukten delas i fjärdedelar eller halvor och på en samling packar man upp tvättsvampar som ska användas för bygg och konstruktionslek. Innan fanns det 400 svampar och nu packas 200 till upp, hur många blir det tillsammans? Tre förmiddagar i veckan arbetar förskolan med projekt i olika mindre verksamhetsgrupper/ projektgrupper. När ett projekt ska startas upp gör man en tankekarta med barnens olika frågor och funderingar. I samband med FN-dagen har de äldsta barnen arbetat med ett FN projekt. De yngre barnen arbetar med tema rörelse och Babblarna. Hela förskolan har ett övergripande tema i "lika och olika". Utvecklingsområden: Den pedagogiska miljön inomhus bör utvecklas för att bli mer likvärdig mellan avdelningarna för att på så sätt ge alla barn på förskolan möjlighet till miljö och material som inbjuder till eget utforskande och lärande leder till utveckling och ökade kunskaper. Barns inflytande Lpfö 98-16 2.3 Pedagoger och barn arbetar tillsammans i samspel och dialog. Vi ser hur man pratar och resonerar både vid samlingar, i aktiviteter och i den fria leken. Barnen på förskolan ges inflytande och möjlighet till eget ansvar i vardagliga situationer. Vid lunchen tar barnen själva mat från en buffé. Det finns få måsten och regler vid matbordet, barnen får t ex ta mer utan att ha ätit upp allt som fanns på tallriken. Vi ser att det finns mindre olikheter i pedagogernas förhållningssätt vid lunchen. Efter lunchen dukar barnen själva av sina platser. Vid av och påklädning i hallen finns pedagogerna med som stöd och barnen uppmuntras att själva kunna klä av och på sig och hänga sina kläder på sin plats. Dagarna på förskolan startas ute, när vi besöker förskolan får barnen efter fruktstunden frågan om vilka som vill gå in och leka och vilka som vill vara kvar ute. Många går in men några barn bli kvar ute hela förmiddagen. Förskolan har ett barnråd och till lunchen är några barn dukvärdar. På barnen initiativ firar man halloween med maskerad och ansiktsmålning. Miljön är i olika utsträckning utformat för ett ge barnen möjlighet till att vara självständiga med material tillgängligt så att barnen själva kan ta fram det de behöver för lek och aktivitet. När ett projekt startas upp inleds arbetet med att sammanställa barnens tankar och frågor. Barnens intressen fångas upp och de ges möjlighet till inflytande över sitt eget lärande.

7(8) Utvecklingsområden: Utforma miljö och material på ett likvärdigt sätt så att barnen på alla avdelningar ges möjlighet till eget utforskande och att vara självständiga i lek och aktivitet. Förskola och hem Förskolan har ett föräldraråd där föräldrar ges möjlighet till inflytande och delaktighet i verksamheten. Föräldramöten och utvecklingssamtal är andra tillfällen då föräldrar ges insyn och delaktighet i verksamheten och barnens dagar på förskolan. Förskolan använder webbverktyget UNIKUM som är ett verktyg för dokumentation och kommunikation. Verksamheten och barns lärande och utveckling dokumenteras och kommuniceras till föräldrar i veckobrev/ blogg och lärlogg. Övergång och Samverkan Förskolan haft en plan för övergången till förskoleklass. Hur samverkan med de skolor barnen går till ser olika ut då olika skolor gör på olika sätt. Förskolan har två möten med barnens vårdnadshavare och barnen besöker skolan de ska börja i. Förskolan lämnar inga uppgifter till skolan, man informerar vårdnadshavarna och det blir sedan vårdnadshavares ansvar att informera skolan. Utvecklingsområde: Att säkerställa att skolan informeras och har kännedom om barns utveckling och förmågor på ett sådant sätt att det kan skapas sammanhang, kontinuitet och progression i barnets utveckling och lärande samt särskilt uppmärksamma de barn som är i behov av extra stöd för sin utveckling så de kan ges det stöd de behöver. Uppföljning, utvärdering och utveckling Lpfö 98-16 2.6 (tidigare systematiskt kvalitetsarbete)

8(8) Verksamheten planeras och dokumenteras med hjälp av dokument och rutiner som finns inom Pysslingen. Ett arbete har gjorts med att ta fram en arbetsplan/verksamhetsplan för årets arbete på förskolan. Det har bidragit till att det systematiska kvalitetsarbetet med nu är förankrade i arbetslagen på förskolan och synligt i det den dagliga verksamheten. Utvecklingsområden: Att fortsätta implementera arbetet för kvalitet och utveckling i det dagliga arbetet. Förskolechefens ansvar Giggens förskola ingår i ett förskoleområde med fyra förskolor i Täby. Förskolorna har en gemensam ledningsgrupp bestående av förskolechef, biträdande förskolechef, utvecklingschef och intendent. Förskolechefen har tid på förskolan och finns tillgänglig på telefon övrig tid. Förskolechefen driver ett kvalitetsutvecklande arbete på enhetsnivå. Det finns ett samarbete mellan förskolechef och pedagoger både genom de formella forum som finns och den informella kontakten i vardagen på förskolan. Förskolechefen känner till de utvecklingsområden som finns och arbetar tillsammans med pedagogerna på förskolan för utveckling, kvalitet och trivsel på förskolan. Lagkrav Krav Kravet uppnått Kommentar Undervisning bedrivs av förskollärare med legitimation Förskolan erbjuder barnen trygg omsorg Ja Ja