Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

Relevanta dokument
Förläsningens innehåll. Cellsignalering och signaltransduktion. Cellsignalering

Receptorer - tyrosinkinas

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler

Integrerad signaltransduktion

Receptorer - kinaser. Receptorer med kinas aktivitet. Cellsignalering. Celler är beroende av olika signaler (A-G) som kommer utifrån

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Kursbok: The immune system Peter Parham

Tentamen i Molekylär Cellbiologi

Apoptos Kap 18. Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid

Grupp: Pyrola Sandberg, Hanna Norlin och Hanna Arvidsson Kurs: Biokemi VT 2003 Inlämningsdatum: Handledare: Hans Eklund

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Cellen och biomolekyler

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)

Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. RTE-Modellen

KARLSTADS UNIVERSITET

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro. Vt-10

Biologi 2. Cellbiologi

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp

Från receptorpotential till aktionspotential

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Översikt metabolismen

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni Handledare: Hans Eklund

Kapitel Var är vi i kursen???

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

1. Vilket påstående förklarar bäst vad som menas med ett proteins sekundärstruktur?

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

Neuronens Fysiologi 1

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination

Cellcykeln. Cellcykelreglering. Signaler för reglerad celldelning. Skall cellen dela sig på nytt? Molekylär kontroll av cellcykeln CMB

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen

Hastighet HOCH 2. *Enzymer är Katalysatorer. *Påverkar inte jämvikten

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Olika fettsyrors påverkan på insulinresistensen. Niklas Dahrén

/Molekylär Fysiologi: version

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT METABOLISM (sid )

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Synapser. ehagglund.se

Preliminärt chema: kan förekomma små förändringar på kursstart

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Användning av kol och energikällor

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Smak- och luktsinnet. 9 sept 2013

Den virtuella katten -ett simulerat experiment på en nedsövd katt

Cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress

Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Proteiner. Kap 3,

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid:

Introduktion till kardiovaskulär

APOPTOS Programmerad celldöd

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

RNA och den genetiska koden

Modifierat av ÅRö , ÅRö+BiA VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

RNA-syntes och Proteinsyntes

Signalsystem samverkar vid bennedbrytning Studier hjälper oss förstå hur benvävnaden påverkas vid inflammation

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Molekylär Fysiologi: version

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

Den virtuella katten. Karlstads universitet Receptarieprogrammet Farmakologi 15 hp. Namn på student

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Aminosyror ökar träningseffekten

Kalciumrubbningar hos barn

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

3/11: TF i datasal D334 9/1: Fb105 16/1: Fb106 (AF: allmän föreläsning, FF: fördjupad föreläsning, TF: tillämpad föreläsning)

Grunder i elektrontransportfosforylering (Alberts, kap. 14)

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Kunskapsmål ht (reviderade )

Tentamen NME T2 (datum: 22/ ) maxpoäng (84p)

Bröstcancerceller blir invasiva

Introduktion. Introduktion Farmakodynamiska aspekter Farmakokinetiska aspekter Interaktioner

Transkript:

PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser Protein kinas C, PKC NO cgmp Fosfoinositol-3-kinas, PI-3 kinas Protein kinas B (PKB/Akt) Sammanfattning av receptor och signaltransduktionsvägar Signalling by the membrane Extra cellular Lipid bilayer Intracellular 1

Membranlipider: Fosfolipider Sekundära budbärare Olika 2:a budbärare medverkar i intracellulär signalering Påverkar bl.a. kinaser Fosfatidylinositol (PI) PI= Phosphatidyl-inositol Ca 2+ purinderivat (adenosin, guanosin) Normalt 10-7 M i cytosolen inositol-1,4,5-trisfosfat (IP 3 ) 1,2-diacylglycerol (DAG) Lodish Fig 15-9 Inositol en central aktör Syntesen av Phospho- Inositider, DAG och IP 3 6 OH 5 HO 1 OH OH HO 4 OH 2 3 fosfolipid Inositol Följ steg för steg! Inositol 6-värd cyklisk alkohol = Phospho-inositider Lodish Fig 15-35 2

Fig 15-35 Fig 15-35 Phospholipase C, PLC DAG Phospholipas C; 13 isotyper två huvudtyper PLCβ och PLCγ PLCβ aktiveras av vissa GPCRs (membran associerat) PLCγ aktiveras av många RTKs och cytokinreceptorer (kan binda membranet) IP 3 Lodish Fig 15-35 3

PLC aktivering ger klyvning av PI, Ca 2+ - frisättning och aktivering av PKC Vad sker nedströms om PLC? active Ca 2+ Ca 2+ -joner i ER IP 3 reglerar Produktion av 2d messengers : PI 3, DAG, Ca 2+ Effektor: Protein kinas C, PKC Mål: varierande, bla glukos metabolismen Lodish Fig 15-36 modifierad Ca 2+ frisätts i cytosolen från ER Proteinkinas C (PKC) aktiveras av Ca 2+ och DAG [Ca 2+ ] cyt ökar [Ca 2+ ] ER minskar PLC aktivering ger extracellulär Ca 2+ - frisättning och ökad [Ca 2+ ] cyt DAG reglerar proteinkinas C Ca 2+ -joner i ER IP 3 reglerar Ca 2+ frisätts i cytosolen från ER Proteinkinas C (PKC) aktiveras av Ca 2+ och DAG [Ca 2+ ] cyt ökar [Ca 2+ ] ER minskar Funktionen hos DAG är att aktivera PKC på insidan av cellmembranet Diacylglycerol (DAG) förblir membranassocierad Proteinkinas C regleras också av Ca 2+ i cytosolen Samspel mellan de två grenarna i inositollipidsignalvägen Lodish Fig 15-36 modifierad Öppnar kanal mot extracellulär Ca2+ 4

Aktivering av PLCβ av GPCRs Aktivering av PLCγ av RTKs och cytokin receptorer PLCγ binder till en aktiverad RTK genom sin SH2 domän och förs upp till insidan på membranet. PLCγ binder till PI 4,5-P2 med PH domänen. RTK fosforylerar PLCγ vilket ökar dess katalytiska aktivitet att klyva PIP2 till DAG och IP3 PH-domain (pleckstrin homology domain): binder PIP2 fosfolipider Gα0 eller Gαq P PLCγ P GPCRs som interagerar med vissa G protein (Gα0, Gαq) kan aktivera PLC SH2-domän: binder Fosfo-Y, PLCγ är ett multidomänprotein som lokaliseras till membranets insida med SH2 domänen till fosfo-y i aktiverad RTK PH domän: binder PIP2 fosfolipider CCC -regeln PLC Ca2+ PKC (DAG-IP3) Katalytisk domän SH2 domän: binder Phospho-tyrosin i RTKs, 5

Ca 2+ har många effekter i cytoplasman Påverkar olika Ca 2+ bindande proteiner Calmodulin ett av de viktigaste Modulator av andra proteiner Påverkar membranvesikeltransport och fusion med plasmamembranet Muskel kontraktion camp nedbrytning Kväveoxid (NO) syntes Calmodulin binder fyra Ca 2+ -joner Calmodulin i cytosolen medierar Ca 2+ -effekter i cytoplasman Påverkar Ca 2+ /calmodulin-beroende kinaser, aktiverar camp-degradering och NO-syntes Lodish Fig 3-31 NO syntas (NOS) Syntes av kväveoxid ( NO ) av enzyme NO syntas (NOS) NO och intracell. guanylatcyklas Ca 2+ L-arginine + 3/2 NADPH + H+ + 2 O2 citrulline + NO + 3/2 NADP+ = enos3 (endotelialt Nos) Lodish Fig 15-37 Cykliskt GMP Relaxerar glatta muskelceller kring blodkärl 6

Kväveoxid och cgmp-syntes Aktiverat Ca 2+ /calmodulin stimulerar bildning av gasen kväveoxid (NO, kvävemonoxid) från arginin Löslig cytosolisk och transmembran form av guanylatcyklas Lösligt guanylatcyklas aktiveras av NO Cykliskt GMP reglerar aktiviteten hos specifikt proteinkinas (PKG), leder till muskel-avslappning runt blodkärlen Phosphatidyl Inositol-3 kinas (PI-3K) Effektor: Aktivering av protein kinas B, PKB (Akt) Mål: anti-apoptotisk reglering, insulin reglering mm. Sammanfattning av receptor och signaltransduktionsvägar Translokering av PI-3 kinaset till sitt substrat med hjälp av RTKs och cytokin receptorer PI-3 K binder till en aktiverad RTK genom sin SH2 domän och förs upp till insidan på membranet. PI-3 kinaset fosforylerar PI 4,5-P2, och PI 4-P. SH2-domän: binder phospho-y i RTK, P PI-3 K Kinase domän Modifierad fig 7

Mer om fosfatidylinositolerna PIP-5 kinas Lodish Fig 16-25 Ingen PLCklyvning PIP-5 kinas Fosfatidylinositol- 4-fosfat PI-3 kinas Lodish Fig 16-25 PI3-kinas aktiverar PKB/Akt Proteinkinas B/Akt (stimulerar bl.a. cellöverlevnad) RTK-signalering via Ras-oberoende väg (PI-3 kinas, Akt) PKB (=Akt) Många substrat, beroende på RTK Inhibering av pro-apoptotiskt celldödsprotein (Bad) Inhibering av pro-apoptotiska transkriptionsfaktorer (FoxO3a) Insulin receptor (RTK) aktiverar PKB PKB aktiverar glukos transportörer (GLUT4) Glukos tas då upp av cellerna Lodish Fig 16-26 8

Glukos leder till insulin-frisättning av beta cellerna i pankreas Sammanfattning Sekundära budbärare deltar i en rad signalöverföringar i cellen Aktivering av fosfolipas C ger IP 3 som reglerar fritt Ca 2+ och DAG som tillsammans aktiverar proteinkinas C PI-3 kinas fosforylerar fosfatidylinositoler i cellmembranet vilka leder till aktivering av PKB Signalkaskaderna aktiverar protein kinaser (PKC resp. PKB) med olika substrat bla. transkriptionsfaktorer som translokeras till kärnan 9