1. Vilket påstående förklarar bäst vad som menas med ett proteins sekundärstruktur?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Vilket påstående förklarar bäst vad som menas med ett proteins sekundärstruktur?"

Transkript

1 Tenta 2 VT Vilket påstående förklarar bäst vad som menas med ett proteins sekundärstruktur? a. Beskriver uppbyggnaden av proteinets subenheter. b. Beskriver hur hela polypeptiden är veckad i de tre dimensionerna. c. Beskriver hur proteinet veckas med hjälp av bindningar i peptidens ryggrad. d. Beskriver proteinets aminosyrasekvens. Svar: Alt c) är mest korrekt. Alt a) handlar om kvartenärstruktur, b) tertiärstruktur, och d) primärstruktur. 2. Leishmania är en parasit som sprids av sandflugor i vars tarm den förökar sig. Leishmaniaparasiten bildar ett hårt packat nätverk av en fosfoproteoglykan kring sig själv i flugans tarm. Då sandflugehonor biter däggdjur för att suga blod kräks flugan ut denna fosfoproteoglykan med inneslutna parasiter i sticksåret. I sticksåret sväller fosfoproteoglykanen varvid parasiterna frigörs och kan angripa däggdjuret. I fosfoproteoglykanen finns rikligt med repeterande disackaridenheter som alla innehåller en fosfatgrupp. Vad menas med en disackarid? Vilken eller vilka egenskaper hos fosfoproteoglykanen gör att den kan svälla? Svar: En disackarid utgörs av två monosackarider (0.5p) som förenas via en glykosidbindning (0.5p). Fosfoproteoglykaner sväller på grund av hög laddningsstäthet vilket leder till omfattande vattenansamling (1p). 3. Vilket av följande påståenden beskriver bäst funktionen av Malonyl-CoA i fettsyrasyntesen a. Hämmar syntesen av NADPH som är nödvändigt för fettsyrasyntes b. Hämmar karnitinsshunten som transporterar in fettsyror i mitokondrien för oxidering c. Hämmar oxidativ fosforylering så att ATP inte bildas samtidigt som fettsyror syntetiseras d. Hämmar glykolysen så att ATP inte bildas samtidigt som fettsyror syntetiseras Svar: B är korrekt; påverkar translokaset CPT1. a) nödvändigt NADPH bildas vid överföring av acetylgrupper ( acetyl-coa ) från mitokondrien till cytosolen + från pentosfosfatvägen. c) Finns ingen direkt koppling mellan malonyl-coa och oxidativ fosforylering. d) Glykolysen uppregleras vid anabol metabolism så ATP bildas under dessa betingelser 4. Glukos-6-fosfat är utgångspunkt för glykolysen samt för pentosfosfatvägen. Vilket ämne som bildas i pentosfosfatvägen behövs för vilken process i metabolismen? a. NADH för produktion av ATP i elektrontransportkedjan b. NADPH för fettsyrasyntes c. NAD för glykolys d. NADP för aminosyrametabolism. Svar: B är korrekt. a), c) NAD fungerar inte som elektronbärare i pentosfosfatvägen. D) NADP fungerar inte som elektronbärare i aminosyrametabolismen 5. Förbrukning av glukos i hjärtmuskeln kan mätas experimentellt. Vid låg syrgaskoncentration uppmättes en viss glukoskonsumtion. Då syre tillsattes minskade glukoskonsumtionen drastiskt. Förklara!

2 Svar: För att erhålla energi vid låg syrehalt utnyttjar hjärtmuskelcellerna glykolysen (en glukosmolekyl genererar netto 2 ATP i denna process) (1p). Då syre tillsätts genereras mer ATP per glukosmolekyl eftersom glukos då kan oxideras fullständigt via glykolys + citronsyracykel + andningskedjan (en glukosmolekyl genererar ca 30 ATP). (1p). Glukoskonsumtionen sjunker således eftersom mindre mängd glukos behövs för att generera en viss mängd ATP. (Dessutom bidrar fettsyraoxidationen till den minskade glukoskonsumtionen.) 6. I ett forskningsprojekt visar det sig att ett protein vars funktion är okänd har en domän som känner igen 5-metylcytosin i dubbelsträngat DNA. Vilken funktion tror du är mest sannolik för proteinet? a. Hämmar telomeras. b. Hämmar transkription. c. Hämmar translation. d. Hämmar DNA-reparation. Svar: B. Metylering av DNA är en välkänd mekanism för att binda proteiner med transkriptionshämmande egenskaper. Andra alternativ är inte, eller avsevärt mindre, uppenbara. 7. Uppgift: Man kan experimentellt undersöka hur effektivt ett särskilt mrna translateras till protein i celler. I sådana experiment tog man bort 10 nukleotider av den icke-translaterade delen av 3'-änden (3'-UTR) i mrna molekylen. Translationen blev då mycket starkare. Ge en sannolik molekylär förklaring till fenomenet. Svar: Mest sannolikt uttrycks i cellerna ett mikrorna (mirna) som binder till 3' änden av mrnat. Alternativa förklaringar såsom minskad mrna-stabilitet, annan translationell kontroll genom 3'-änden accepteras som alternativa svar. 8. Vissa mitokondrieproteiner produceras av ribosomer i cytosolen och transporteras in i mitokondrien med hjälp av en signalsekvens samt TOM och TIM komplexen. Vilket av följande påståenden beskriver bäst transport av sådana proteiner in till mitokondrien? a) Mitokondrieproteiner veckas med hjälp av chaperoner i samband med proteinsyntesen, för att TOM komplexet måste kunna känna igen signalsekvensen. b) Signalsekvensen som känns igen av TOM är en signal patch och klyvs inte bort efter att proteinet transporterats in i mitokondrien c) För transport genom TOM och TIM komplexen måste mitokondrieproteiner hållas i icke-veckad form med hjälp av chaperoner d) Chaperoner avlägsnas efter proteinet transporterats in till mitokondriematrix och de transporteras därefter tillbaka till cytosolen. Svar: Rätt svar är c). a) Proteinerna veckas inte i samband med proteinsyntesen. b) Proteiner som transporteras till matrix har en N-terminal signalsekvens (α-helix struktur) som klyvs bort. Transmembranproteiner har interna signalsekvenser som inte klyvs bort ej signal patch. d) Chaperonerna i matrix residenta proteiner och transporteras inte till cytosolen. 9. Na + K + pumpen etablerar en Na + jongradient över plasmamembranet. Detta är cellens mest energikrävande process. Ge ett exempel på hur cellen utnyttjar denna gradient.

3 Svar: Används för att driva energikrävande processer såsom transport av joner och glukos. Exempel på mekanismer: 1) Na + Ca 2+ exchanger som utnyttjar Na + jongradienten för att transportera Ca 2+ ut från cellen 2) Na + glukos symporter som samtidigt transporterar Na + och glukos in i cellen. 10. Vilken av följande mekanismer beskriver bäst hur kväveoxid (NO) ökar nivån av second messengern cgmp i glatt muskulatur i en blodkärlsvägg? a. Aktivering av guanylylcyklas b. Inhibering av cgmp fosfodiesteras c. Aktivering av G -proteinets GTPas funktion d. Aktivering av stimulerande G-protein e. Inhibering av hämmande G-protein Svar: A är rätt. NO aktiverar guanylylcyklas som katalyserar produktion av cgmp från GTP. 11. Vilken av följande mekanismer beskriver bäst hur ett Gi protein normalt utför sin inhibitoriska aktivitet? A. Gi hämmar en G-protein-kopplad receptor för ett stimulerande hormon B. Gi hämmar alfa subenheten hos ett stimulerande G-protein C. Gi hämmar G /G komplexet D. Gi hämmar adenylylcyklas E. Gi hämmar camp fosfodiesteras Svar: D är rätt. Efter aktivering av en receptor för ett inhibitoriskt hormon hämmar Gi proteinet adenylylcyklas. 12. Proteinkinas B (även känt som Akt) är ett protein som normalt finns fritt i cytosolen. Då fettceller stimuleras med insulin förflyttas proteinkinas B från cytosolen till plasmamembranet. Ge en möjlig förklaring till förflyttningen. Svar: Stimulering av celler med insulin leder, via flera steg, till rekrytering och aktivering av PI3kinas (0.5p) vilket ger ökad produktion av fosfatidylinositol 3 fosfat (eller 3,4,5 tris fosfat), en lipid second messenger i plasmamembranet (0.5p). PKB har bindningssäte (eller pleckstrin homologi/ph domän) för PI3,4,5 trisp och förflyttas därför till membranet i samband med insulinstimulering (1p). Andra svar som redovisar att av ett bindningssäte för PKB bildas i plasmamembranet eller konformationsförändringar av PKB godtas också. 13. En kultur med celler stimulerades med ett hormon, vilket ledde till att cellerna började dela sig och bli fler. Samtidigt undersöktes olika molekyler i cellerna. Vilket av nedan stämmer bäst med det förväntade fyndet i de behandlade cellerna, jämfört kontrollceller? a. p53 proteinet blir fosforylerat b. Retinoblastomproteinet blir mindre fosforylerat c. Cyklin D nivåerna stiger d. Cdk4/6 nivåerna sjunker Svar: C. Stigande Cyklin D nivåer är ett generellt svar på mitogena signaler. Övriga alternativ är förenade med ökad cellcykelbroms.

4 14. Normal cellcykelreglering är förenad med flera kontrollpunkter, s.k. "check points". En sådan är "spindle assembly check point". Vilka av nedanstående signaler förhindrar cellcykelprogression genom "spindle assembly check point"? A. Signaler som blockerar pre-replikationskomplex B. Signaler som blockerar aktivering av cdc20/apc C. Signaler som blockerar fosforylering av prb D. Signaler som blockerar aktivering av cyklin B Svar: B. "Spindle assembly check point" är aktiv i M-fas. Sensormekanismer som känner av varje mikrotubuli-kinetochor bindning ger signaler som förhindrar APC-aktivering och därmed förhindas degradation av cyklin B och därmed utträde ur M fas. Signaler från pre-replikationskomplex till cyklin-b aktivering är aktiva i check point "Entry M". Signaler till prb är aktiva i G1-S progression. 15. I ett experiment eliminerades generna för CDK4 och CDK6. Man fann att cellcykeln stannade i G1-fas. Ge en möjlig förklaring. Svar: Avsaknad av CDK4 och CDK 6 ger oförmåga att fosforylera prb som svar på mitogen stimulering. Därmed förblir E2F hämmat av prb och därför borde cellcykeln stanna i G1-fas. 16. Vid infektion förflyttar sig immunceller från blodbanan till infektionshärden. Under cellvandringen bildar cellen specifika strukturer med hjälp av omorganisation av aktincytoskelettet. Vilken av följande strukturer innehåller framförallt förgrenade aktinfilament? a) filopodium b) pseudopodium c) lammellipodium d) focal adhesion Svar: C) Lammellipodier innehåller förgrenade aktin-nätverk som bildas med hjälp av Arp2/3 komplexet. Filopodier är linjära aktinfilament som bildas mha forminer. Pseudopodier används av makrofager vid fagocytos. Focal adhesions fäster cellerna vid underlaget. 17. Epitelceller i tarmslemhinnan förankras sinsemellan och till underlaget samt kommunicerar med varandra. Ge fyra exempel och förklara kort hur förankring och kommunikation etableras. Svar: Cell cell bindningar. A) adhesion belts (adhesion junctions) med cadherin förankrat till aktin; cadherinerna binder homotypiskt mellan cellerna. B) Desmosomer där desmoglein och desmocollin är förankrade till intermedära filament och binder homotypiskt mellan cellerna. C) tight junctions med claudiner och ockludin som binder homotypiskt mellan cellerna. D) Gap junctions som via connexiner bildar porer/kanaler mellan cellerna. Cell matrix bindningar A) Integriner kopplade till aktinskelettet deltar i förankring till underliggande basalmembran/ecm. B) Hemidesmosomer där integriner kopplade till intermediär filament binder till ECM. 0.5p för varje rätt svar. 18. Vårt adaptiva immunsystem består av lymfocyter vars antigenspecifika receptorer uppvisar stor variationsrikedom. Denna beror delvis på att den variabla, antigenbindande delen av receptorproteinerna bildas genom rearrangeringar av olika gensegment (V-D-J eller V-J), som tillsammans bildar den DNA-sekvens som kodar för denna del av proteinerna.

5 V-D-J och V-J rearrangeringarna av T-cellsreceptorgenerna sker selektivt under vissa av T cellens tidiga utvecklingsstadier. Vilket av alternativen nedan beskriver bäst varför dessa rearrangeringar sker i tidiga T celler, men inte i tidiga B celler a) Tidiga T celler, men inte tidiga B celler, uttrycker Rag proteinerna b) De rearrangerande gensegmenten innehåller RSS sekvenser som finns i tidiga T celler men inte i tidiga B celler c) Endast tidiga T celler uttrycker de proteiner som krävs för att reparera DNA i samband med rearrangeringarna. d) Kromatinet är aktivt och tillgängligt för rearrangeringar av T-cellsreceptorgenerna i tidiga T celler men inte i tidiga B celler Svar: D är mest rätt. A, Rag uttrycks också av tidiga B celler. B, B och T celler har samma genom (i stort sett). C, variant av A. D, Både tidiga T och B har samma gener och uttrycker Rag-proteinerna. Skillnaden beror på epigenetiska skillnader = tillgänglighet för rearrangering 19. Då ett antikroppsvar bildas i försvar mot en infektion samarbetar aktiverade antigenspecifika T- hjälparceller selektivt med B celler som reagerat på samma antigen. Som resultat av samarbetet riktas antikroppssvaret specifikt mot antigen som uttrycks av den inducerande mikroorganismen Vilket av alternativen nedan förklarar bäst varför samarbetet mellan T-hjälparcellen och B cellen är antigenspecifikt a) T-hjälparcellerna aktiverar selektivt B celler som finns i närheten av den DC som initialt aktiverade T-hjälparcellen b) Antigenspecifika B celler attraherar genom kemotaxi T-hjälparcellerna, men inte andra T celler c) T-hjälparcellen samarbetar enbart med en B cell vars Ig-receptorer binder den antigenpeptid som också stimulerar T hjälparcellen d) T-hjälparcellen samarbetar enbart med B celler som presenterar den antigenpeptid som stimulerar T hjälparcellen Svar: Mest rätt svar är D. A, aktivering kräver antigenspecifik cell/cell interaktion. B) Skulle inte förklara antigenspecificiteten eftersom B celler och T celler som är specifika mot många olika antigen aktiveras vid en infektion. C) B och T cellen behöver inte reagera på samma del av antigenet. D, denna garanterar antigenspecifikt samarbete mellan T hjälparcell och antigenspecifik B cell. 20. Virusproteinspecifika T celler och B celler isolerades från en person som nyligen haft en virusinfektion. Man odlade virusspecifika T celler och antigenpresenterande celler i cellkultur. Man kunde då visa att virusspecifika T celler från individen kunde reagera på virusproteiner som satts till kulturen. En intressant upptäckt var att T cellerna även kunde reagera på proteinerna efter att de denaturerats. Däremot reagerade de virusspecifika B cellerna i liknande försök bara på virusproteinerna då de har sin normala form de reagerade inte längre efter att proteinerna denaturerats. Förklara skillnaderna i T och B cellernas reaktivitet! Svar: T cellerna reagerar på peptider från virusproteiner (ofta proteiner som finns inuti viruset); dessa är oberoende av om proteinet föreligger i nativ eller denaturerad form. B cellerna reagerar på ytstrukturer hos virus/proteiner. Dessa strukturer förändras då proteiner denatureras.

6

2. Nämn fyra mekanismer varmed enzymaktivitet kan regleras och förklara i korthet vad de innebär.

2. Nämn fyra mekanismer varmed enzymaktivitet kan regleras och förklara i korthet vad de innebär. Tenta 1 VT2016 1. Vilket påstående angående proteiners sekundärstruktur är mest korrekt? a. Alfa-helixstruktur stabiliseras av jonbindningar. b. Domäner byggs upp av beta-strands. c. Aminosyrornas sidogrupper

Läs mer

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp Tenta 1 Cellbiologi ht 2015 Grundbegrepp 1. På bilden ser du hemoglobin. A. Beskriv de fyra strukturella nivåerna i hemoglobinmolekylen (1p). B. Märk ut en subenhet, en prostetisk grupp samt en sekundärstruktur

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET

KARLSTADS UNIVERSITET KARLSTADS UNIVERSITET Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i Molekylär Cellbiologi 7,5 hp (5p) BMGBM0 (BMC210) Datum: 2009-11-21 Tid: 9.00-14.00 Sal: Se anslagstavlan i universitetets huvudentré

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Tenta 1 Cellbiologi HT- 2016

Tenta 1 Cellbiologi HT- 2016 Tenta 1 Cellbiologi HT- 2016 Fråga 1: När en cell börjar röra på sig i riktning mot en kemotaktisk gradient kommer dels cellens form att förändras och dels kommer cellen att bilda membranstrukturer som

Läs mer

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Tenta 2 Cellbiologi ht 2015

Tenta 2 Cellbiologi ht 2015 Tenta 2 Cellbiologi ht 2015 1. På bilden visas en principiell struktur hos en av cellens makromolekyler. A. Vilken makromolekyl är detta? B. Makromolekylen kan ha två olika grundstrukturerer. Vilken av

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-5 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1) Redogör för den generella uppbyggnaden av ett cellmembran och beskriv kort funktionen hos de ingående molekylära

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys. 3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer? Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning

Läs mer

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN ENERG FLÖDEN AV MATERAL C ENERG ÄMNESMSÄTTNNGEN ÄMNESMSÄTTNNGEN KATABLSMEN Mage/tarm Cytosolen Mitokondrien Mitokondriens innermembran Fett fettsyror Betaoxidation Cellandning Kolhydrat glukos Glykolys

Läs mer

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp

Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp Kurskod: MC015G Kursansvarig: Jessica Johansson Datum 170317 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 68 p Godkänd: 60 % av totala poängen (40,5p) Väl godkänd: 85 % av totala poängen

Läs mer

Proteiner. Kap 3,

Proteiner. Kap 3, Proteiner Kap 3, 3.1-3.5. Först lite repetition Proteiner är uppbyggda av kedjor av aminosyror. Sådana kedjor kallas... (Fig3-3). Proteinets struktur kan beskrivas på fyra olika nivåer: primärkvartärstruktur

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Integrerad signaltransduktion

Integrerad signaltransduktion Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa 23 24 februari 2015 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider

Läs mer

Tenta 2 Cellbiologi HT- 2016

Tenta 2 Cellbiologi HT- 2016 Tenta 2 Cellbiologi HT- 2016 Fråga 1. Vilken aminosyra är viktig för proteinets tertiärstruktur genom att bilda kovalenta bindningar? a. Cystein b. Alanin c. Glutaminsyra d. Fenylalanin Svar: Alt a) är

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 100309

IDENTITETSBLAD Dugga 100309 IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,

Läs mer

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.6-2.15 Vilken substans som helst kan ge upphov till ett antikroppssvar. Som svar på närvaron

Läs mer

Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013

Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013 Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013 1) Nuclear localization sequence (NLS) på proteiner som importeras in i cellkärnan klyvs inte bort efter proteintransporten, medan signalsekvenser för

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 081013

IDENTITETSBLAD Dugga 081013 IDENTITETSBLAD Dugga 081013 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p)

Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-6 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1. Plasmamembranet utgör cellens yttre skyddande lager och kontakt med omgivningen och membraner bygger upp den

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

Tentamen VT 2017, CELL LÄ KÄ 13 T1,

Tentamen VT 2017, CELL LÄ KÄ 13 T1, Tentamen VT 2017, CELL LÄ KÄ 13 T1, 2017-05-30 Fråga 1 En polypeptid har följande primärstruktur: Gly-Pro-Val-Thr-Glu-Asp-Cys-Asn-Tyr-Val- Ala-Gly-Gly-Cys-Pro Vilket av påstående nedan är sant? a. Polypeptidens

Läs mer

Delprov l, fredag 11/11,

Delprov l, fredag 11/11, Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan

Läs mer

CELLBIOLOGI CELLBIOLOGI. Cellbiologi med Immunologi (3A1512) Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.

CELLBIOLOGI CELLBIOLOGI. Cellbiologi med Immunologi (3A1512) Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth. Cellbiologi med Immunologi (3A1512) Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi Jacob Odeberg Immunologi Adnane Achour, KI http://www.biotech.kth.se/courses/gru/courselist/3a1512/index.html

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva

Läs mer

Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332

Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi Jacob Odeberg Immunologi Adnane Achour, KI http://www.biotech.kth.se/courses/gru/courselist/3a1512/index.html

Läs mer

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt

Läs mer

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,

Läs mer

Kunskapsmål ht (reviderade )

Kunskapsmål ht (reviderade ) Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,

Läs mer

Molekylärbiologins centrala dogma

Molekylärbiologins centrala dogma Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Frå n åminosyror till proteiner

Frå n åminosyror till proteiner Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2

Läs mer

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2004-01-08 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

Det gäller att vara tydlig!

Det gäller att vara tydlig! Slutprov Kemi 2 Organisk Kemi och Biokemi VT 2017 Maxpoäng = 67 För betyget E krävs att du uppnår 15 poäng För betyget C krävs att du uppnår 30 poäng varav 20 poäng för uppg. 20-27 För betyget A krävs

Läs mer

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie

Läs mer

Integrerad metabolism

Integrerad metabolism Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham

Kursbok: The immune system Peter Parham T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming

Läs mer

Hierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3

Hierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3 Hierarkisk proteinstruktur Hierarkisk proteinstruktur Primärstruktur Fig 3-3 -Bestäms av sekvensen av aminosyror -Hålls samman med peptidbindningen, vilken också ger en rikting -Börjar med aminogrupp &

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr: Magnus Karlsson, 40 år, har den senaste tiden lidit av huvudvärk från och till. Under ett besök hos distriktsläkaren klagar han även över trötthet och det kommer också fram att det är något konstigt med

Läs mer

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat

Läs mer

CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE

CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE Cytoskelettet ramverk av proteintrådar cellens skelett: håller cellens form cellens muskler: cellrörelser maskineri för intracellulär rörelse: 1 CYTOSKELETTET Nätverk av 3 olika

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV NAMN PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV NAMN PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 2008-06-17 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är 5 timmar.

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012 BASÅRET KEMI B BIOKEMI IngMarie Nilsson Biokemi och biofysik Plan 4 Rum 425 Tel. nr: 08-162728 E-post: ingmarie@dbb.su.se LABBAR Lab 11. Amylas lab Rum: K232/242 Huvudansvarig: Gabriela Danielsson Grupp

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p. Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,

Läs mer

FACIT omtentamen VT 2018, CELL LA KA 13 T1, Max: 50p Lägsta godtagbara nivån: 32 p

FACIT omtentamen VT 2018, CELL LA KA 13 T1, Max: 50p Lägsta godtagbara nivån: 32 p FACIT omtentamen VT 2018, CELL LA KA 13 T1, 2018-08-15 Max: 50p Lägsta godtagbara nivån: 32 p Fråga 1 Figuren nedan visar malat-aspartatshunten som har en viktig roll för cellens energiförsörjning. Vilka

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och

Läs mer

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p)

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) 1. På vilka organeller pekar pilarna i denna plasmacell från benmärgen? För vilken eller vilka av dessa organeller stämmer följande: a) innehåller DNA

Läs mer

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson G-proteinet Ras 3 juni 2003 Handledare: Hans Eklund Inledning Detta projektarbete behandlar en del av den signalväg som initieras av tillväxthormon och avslutas

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8 Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. DNA transkriberas till RNA som i sin tur translateras till proteiner. Genetiska skillnader mellan prokaryoter

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2005 1 Fall I Lisa Johansson, en 4-årig flicka, har remitterats från barnhälsovården till barnkliniken pga. kortvuxenhet och upprepade öroninflammationer.

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning

Läs mer

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 4 juni 2010 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med datum, CMB och

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro. Vt-10

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro. Vt-10 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s. 326-334) Dick Delbro Vt-10 10-8 Hjärtmuskelvävnaden skiljer sig från skelettmuskelvävnad strukturellt-funktionellt Kardiocyter

Läs mer

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. En av de väsentligaste skillnaderna mellan effektor och naiva T celler är att de inte behöver co-stimulering

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer