Tenta 1 Cellbiologi HT- 2016
|
|
- Bengt Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tenta 1 Cellbiologi HT Fråga 1: När en cell börjar röra på sig i riktning mot en kemotaktisk gradient kommer dels cellens form att förändras och dels kommer cellen att bilda membranstrukturer som krävs för förflyttningen. Vilka formförändringar och strukturförändringar sker hos cellen när den börjar röra på sig? Ange två förändringar och förklara deras roll i rörelseprocessen! Rätt svar: Cellen bildar lamellipodier, filopodier, pseudopodier och focal adhesions. Lamellipodier, filopodier och pseudopodier bildar utskott som driver cellmembranet framåt i cellens vandringsriktning. Focal adhesions behövs för cellens vidhäftning på underlaget. Kontraktion av cellens bakända leder till förflyttning av cellen. 0.5p per struktur plus 0.5p per förklaring av dess funktion. Fråga 2: RNA producerat av RNA polymeras II skiljer sig från RNA producerat av RNA polymeraserna I och III. Vilken process är associerad med RNA polymeras II men inte med polymeras I och III? A. Proofreading B. Poly- adenylering C. Uppluckring av kromatin D. ATP- hydrolys Rätt svar: B. Förklaring: Alt A finns inte hos något av enzymerna, alt C och D finns hos alla sorterna, medan bara RNA pol II leder till 5 poly- adenylering (samt 3 capping och RNA- splicing) av mrna. Fråga 3: Tumörsuppressorn PTEN är ett lipidfosfatas. Detta enzym katalyserar defosforylering av PI- 3,4,5- trisfosfat vilket leder till att PI- 4,5- bisfosfat bildas. Under tumörutveckling inträffar mutationer av PTEN som leder till förhöjd celltillväxt. Vilket av de följande enzymerna förväntas öka i aktivitet som direkt följd av en sådan PTEN mutation: A. PI3- kinas B. Proteinkinas B C. Fosfolipas C D. Proteinkinas A Rätt svar: B. PI- 3,4,5- trisfosfat, som anrikas i cellerna med en PTEN förlustmutation, aktiverar direkt Proteinkinas B. Fråga 4: Skillnaden i hur mycket syre som binds till hemoglobin i lungorna respektive i de perifera vävnaderna motsvarar den mängd syre som lämnas till de perifera vävnaderna. En intakt hemoglobinmolekyl, dvs med alla fyra subenheterna på plats, lämnar 1,7 gånger mer syre till
2 vävnaderna än den mängd syre som de fyra subenheterna skulle ha lämnat om de varit var för sig. Vad beror denna skillnad på? A. Kompetition B. Kooperativitet C. Allosteri D. Positiv feedback Rätt svar: B. Förklaring: Kooperativitet. Då hemoglobin bundit första syremolekylen ökar affiniteten för nästa syremolekyl och när den bundit in ökar affiniteten för nästa osv. Fråga 5: På ett objektglas med odlade celler har du färgat in ett protein som fungerar som enhancer- bindande transkriptionsaktivator. När du tittar på cellerna i mikroskopet ser du att proteinet framförallt ansamlas i cellernas cytoplasma. Du resonerar att proteinet måste ha en mutation som A. förändrar en kort basisk aminosyresekvens nära proteinets N- terminal B. leder till felaktig veckning i ER inför transport C. förstör proteinets DNA inbindningsdomän D. förhindrar interaktion med RNA polymeras II komplexet Rätt svar: A. Fråga 6: Lysosomala enzymer har ett ph- optimum vid ph 5. Om lysosomerna skulle spricka, vad skulle då hända med enzymernas aktivitet i cytosolen där ph är 7.5? De lysosomala enzymernas aktivitet skulle... A. Öka eftersom enzymernas substrat binder in bättre vid ett högre ph. B. Minska eftersom enzymerna hydrolyseras i ett högre ph. C. Öka eftersom enzymernas negativa laddning ökar i högre ph. D. Minska eftersom enzymerna får felaktig konformation i högre ph. Rätt svar: D. Förklaring: Lysosomala enzymer har vanligtvis ett ph- optimum vid ph=5. Ökat ph i omgivningen leder till laddningsförändringar av vissa aminosyror som ger konformationsförändring av proteinet. Detta i sin tur leder till försämrad funktion hos enzymerna. Fråga 7: Glykolysen är en metabol väg som deltar i cellens energiomvandling. Enzymet fosfofruktokinas (PFK) katalyserar omvandlingen av fruktos- 6- fosfat till fruktos- 1,6- bisfosfat och är det viktigaste kontrollsteget i glykolysen. Vilket av alternativen nedan beskriver bäst regleringen av aktiviteten hos detta enzym? A. Fruktos- 1,6- bisfosfat stimulerar PFK aktivitet B. Citrat stimulerar PFK aktivitet
3 C. AMP stimulerar PFK aktivitet D. Glukos- 6- fosfat stimulerar PFK aktivitet E. Lågt ph stimulerar PFK aktivitet Rätt svar: C. Alla andra är negativa regulatorer (förutom glukos- 6- fosfat som inte reglerar detta enzym). Fråga 8 Vid energibrist stimuleras nedbrytning av kroppens energidepåer. Nämn två energidepåer och beskriv kortfattat hur energi genereras från dessa. Svar: Glykogen: glykogenolys ger glukos- 1- fosfat som omvandlas vidare till glukos- 6- fosfat. G- 6- P oxideras via glykolys/citronsyracykel och slutligen erhålls ATP i andningskedjan (viss mängd ATP också i glykolys) (1p). Triglycerider: lipolys ger fettsyror och glycerol. Fettsyrorna transporteras in i mitokondrien och oxideras via beta- oxidationen. Acetyl CoA oxideras via citronsyracyeln och slutligen erhålls ATP i andningskedjan (1p). Fråga 9: Ett resultat av att en cell drabbats av en specifik mutation är att en membranbunden receptor inte längre är förankrad i cellmembranet utan den utsöndras istället ut ur cellen. Anledningen till felet kan vara en mutation i receptorgenen som leder till att det translaterade receptorproteinet: A. inte känns igen av signal recognition particle B. veckas på fel sätt i endoplasmatisk reticulum C. glykosyleras på fel sätt i Golgiapparaten D. saknar fungerande stop- transfer sekvens Rätt svar: D. Fråga 10: Initiering av transkriptionen av gener in eukaryota celler är en komplex process som involverar många olika proteiner och proteinkomplex. Då en viss gen specifikt skall aktiveras efter att en cell stimulerats av en yttre signal är en av följande nedan den mest avgörande faktorn: A. TATA bindande proteinet (TBP) B. TFIIB C. Kromatin- remodellerande komplex D. DNA helikas E. Transkriptionsregulator protein Alternativ E) är korrekt. De andra är mer generella och behövs för transkriptionen av många olika gener.
4 Fråga 11: Proteintransport från cytosolen in i mitokondrier kräver att proteinet är denaturerat. Detta krav gäller inte transport av proteiner in i cellkärnan. Beskriv skillnaden(erna) i de två processerna. Svar: I mitokondrien sker transport med hjälp av TOM och TIM komplex (0.5p) som transporterar denaturerade proteiner. Chaperoner krävs för att behålla proteinet i ick- veckad form (0.5p). Kärnan har porkomplex (0.25p) där proteiner som är tillräckligt små fritt diffunderar in. Stora proteiner (>60kD) har kärnlokaliseringssignal och transporteras aktivt in i kärnan av transportproteiner (kräver GTP) (0.5p). Varken små eller stora proteiner måste denatureras före importen. (0.25p) Fråga 12: Komplementsystemet är en viktig försvarsgren i vårt medfödda immunförsvar mot bakterier. Då komplementsystemet aktiverats, deponeras C3b på ytan av bakterien och fungerar som ett opsonin och underlättar därmed fagocytosen av bakterien. Vilken av nedan beskriver bäst stegen i de olika aktiveringskaskaderna som leder till deponering av C3b på bakterieytan? A. Lektinvägen kan aktiveras genom att C- reactive protein först binder in till bakterieytan B. Klassiska aktiveringsvägen kan aktiveras genom att C1q direkt binder till bakterieytan C. Alternativa aktiveringsvägen leder till att det membranbundna C3- konvertaset C4bC2a deponeras på bakterieytan D. Klassiska vägens aktivering leder till att ett lösligt C3 konvertas binder in till bakterieytan E. Lektinvägen kan aktiveras genom att IgG antikroppar först binder in till bakterieytan Rätt svar: B. C1q kan binda direkt till ytan på vissa bakterier. I andra fall krävs att en identifierande molekyl (ex C- reactive protein, eller antikropp) först binder in till ytan. De övriga är distraktorer Fråga 13: Intra- och extracellulära signalreceptorer skiljer sig genom att endast cellytereceptorer A. tar emot signaler från cellens utsida B. bildar dimerstrukturer C. är glykosylerade D. har enzymatisk aktivitet E. signalerar genom second messengers Rätt svar: C. Intracellulära receptorer passerar inte Golgi apparaten och är därför inte glykolyserade. (a) Båda receptorklasserna tar emot signaler från utsidan. (b) intracellulära receptorer bilder dimerer när de binder DNA. (d, e) NO receptorn har guanylcyklasaktivitet och signalerar genom cgmp.
5 Fråga 14 I en insulinproducerande cell leder ökad glukoskoncentration till att Ca 2+ inflödet i cellen (via spänningskänsliga kalciumkanaler) ökar samt ökad frisättning av kalcium från ER (via IP3- receptoraktivering), vilket i sin tur leder till exocytos av insulin. Hur återgår Ca 2+ koncentrationen till sin basalnivå i cellen då blodsockret sjunker? Svar: Ökad aktiv transport (0.5p) av kalcium in till ER lumen (0.5p) samt aktiv uttransport (0.5p) av kalcium från cellen (0.5p) (via plasmamembranet). Fråga 15: Den typiska cancercellens fenotyp indelas i ett antal "Hallmarks", varav ett är förmågan till oändlig celldelning (immortalisering). Vilket av följande stämmer bäst som förklaring till cellernas förmåga till oändlig celldelning? Rätt svar: D A. Förkortade telomerer minskar apoptos. B. Förlängda telomerer minskar G2- M- kontroll. C. Förkortade telomerer minskar G1- S- kontroll. D. Förlängda telomerer minskar senescens. Fråga 16: (Ändringar efter tentamenstillfället anges med röd text) Det finns kontinuerligt ett stort antal dendritiska celler (DC) i våra lymfoida organ. Dessa celler kan degradera och presentera kroppsegna antigen för våra T celler. Liknande DC finns även i andra vävnader i kroppen. Sådana steady state DC aktiverar inte naiva (tidigare inte aktiverade) T celler. Om vi däremot får en bakterieinfektion t ex i huden förändras både lokala DC och DC i lokal lymfkörtel funktionellt som resultat av bakteriekontakten. De kan därefter effektivt aktivera naiva T celler i en lokal dränerande lymfkörtel, så att dessa kan utvecklas till effektor T celler som därefter bekämpar infektionen. Förklara vilka förändringar som är nödvändiga för att en steady state DC skall kunna aktivera naiva T celler! Svar: DC måste uttrycka ökad mängd av costimulerande molekyler på sin yta (0.5p). De måste presentera en ökad mängd MHC- peptid complex på ytan ( vilande DC uttrycker låg nivå av både MHC och costimulerande molekyler) (0.5p). De måste presentera främmande peptider (från mikroorganism) (0.5p). De måste förse T cellerna med cytokiner som behövs för differentieringen (0.5p). Kommentar: Någon svarade att CCR7 uttryck krävs. Här efterfrågas dock förändringar som är gemensamma för både vävnadsresidenta DC och steady state DC i lymfoida organ. De senare behöver inte uppreglera CCR7.
6 Fråga17: En nedärvd mutation i Rb- genen leder till att retinoblastomproteinet förlorar sin funktion. En konsekvens av detta är förhöjd risk för cancerutveckling. Vilket av följande tycker du stämmer bäst som förklaring till den förhöjda cancerrisken? A. Förhöjd CDK4/6 (G1- transition CDKs)- aktivitet. B. Förhöjd E2F- aktivitet. C. Sänkt p21 (CDK- hämmare)- aktivitet. D. Sänkt ARF (MDM2- hämmare)- aktivitet. Rätt svar: B. Förklaring: Retinoblastom- proteinets funktion är att i sin underfosforylerade form binda till E2F och därmed blockera G1- S fas övergång. Avsaknad av prb ökar E2F- aktivitet. Fråga 18: Glykosylering är en vanlig posttranslationell modifiering av proteiner. a. Ange ett sätt för hur glykosylering kan påverka proteinets interaktioner med andra proteiner! b. Hur påverkar glykosyleringen proteinets vattenlöslighet? Motivera svaret! Svar: a) (1p) Glykosyleringar kan dölja sites steriskt samt ändra proteinets konformation. De kan även skapa interagerande strukturer och förändra polaritet. Tillföra grupper som kan bilda väte- bindningar med olika grupper inklusive vatten. b) (1p) Glykosylering leder till ökad löslighet p.g.a. tillskott av polära grupper. Fråga 19: Under studier av cellcykeln skapade man ett överuttryck av CDK1 (=M- CDK). Man förväntade sig då att cellen snabbare skulle gå in i M- fas, jämfört med kontrollceller. Emellertid kunde man inte se någon mätbar skillnad. Svar: a) CDKs regleras fr.a. postranslationellt, t.ex. av cykliner, CDK- inhibitorer och fosforylering. Därför ger bara nivåskillnader av CDK inte mätbar effekt (1p). b) Flera alternativa svar: Överutryck av cyklin B (=M- cyklin), överuttryck av fosfatas (cdc25) som aktiverar CDK1, hämning av kinas (wee1) som blockerar CDK1. (1p) Fråga 20: Epidermolysis bullosa (EB) är en ärftlig sjukdom, i vilken epitelceller lossnar från underliggande basallamina. EB kan förorsakas av en mutation i adaptorproteinet plectin, som förstör kopplingen mellan ett integrin (α4β6) och det intermediära filamentet keratin. Vilken typ av cellkontakt är skadad här? A. adherens junction B. desmosom C. focal adhesion D. hemidesmosom
7 Rätt svar: D. Fråga 21: Både T och B celler aktiveras vid virusinfektioner. T- hjälparceller och B celler måste samarbeta för att B cellerna skall kunna bilda plasmaceller som producerar antikroppar mot virusantigen Vilket av följande påståenden beskriver bäst samarbetet mellan aktiverade T- hjälparceller och B celler i immunsvaret mot en virusinfektion A. En förutsättning för att T- hjälparcellen och B cellen ska kunna samarbeta är att de reagerar mot samma virusprotein B. B celler binder till ytstrukturer på viruset och presenterar, via MHC- I molekyler, peptider från dessa för T- hjälparcellerna C. T- hjälparcellerna kan samarbeta med B celler som reagerar mot glykosyleringar kopplade till proteiner på virusets ytstrukturer D. Då T- hjälparceller och B celler samarbetar i immunsvaret mot viruset leder det till ett antikroppssvar dominerat av IgE antikroppar Rätt svar: C. Det är tillräckligt att B cellen kan binda viruset den kan då genom endocytos ta upp och degradera virusproteiner (bildar peptider) som T hjälparcellen kan reagera på. Övriga är distractors. Fråga 22: Brist på eller nedsatt funktion av enzymet ornitintranskarbamoylas ses hos en ärftlig sjukdom som förekommer i olika svårighetsgrader; från huvudvärk och illamående till medvetslöshet. Denna sjukdom är kopplad till höjning av fr.a. ett ämne i blodet, vilket? A. Ammoniumjon B. Urea C. Koldioxid D. Alanin Rätt svar: A. Fråga 23: Cytoskelettet består av tre olika filamentsystem med olika struktur och tjocklek. Vilket av följande påståenden beskriver bäst filamentens funktion? A. Cellens tjockaste filament är viktigt med avseende på draghållfasthet. B. Filament med intermediär tjocklek underlättar cellmigration. C. Cellens tjockaste filament har en viktig roll i celldelningen. D. De tunnaste filamenten bidrar till att cellen interagerar med extracellulära matrisen. Rätt svar: C.
8 Fråga 24: Translationen av mrna vid proteinsyntesen är en energikrävande process. Beskriv de energikrävande stegen! Vilken(a) energikällor används i dessa? Svar: Elongeringen m h a elongeringsfaktorerna EF1 (EF- Tu bact) och EF2 (EF- G bact) kräver GTP (0.5p). Den första elongeringsfaktorn för in aminoacyl- trna i ribosomen den andra används för att förflytta mrna (konformationsförändring i ribosomen gör att mrna flyttas exakt tre nukleotider)(0.25p). Dessa kräver var och en hydrolys av 1 GTP (- GDP + P i) (0.25p). Den andra energikrävande processen är koppling av aminosyra till dess trna (0.5p) som görs av aminoacyl- trna syntetaser (kopplar aminosyran till trna via en energirik bindning) (0.25p). Denna involverar hydrolys av ATP (- AMP + 2P i). (0.25p). [Man behöver inte kunna benämna elongeringsfaktorerna korrekt om svaret visar att det är två olika processer som katalyseras skall full poäng utdelas. Man behöver inte benämna syntetaset. Om det framgår av svaret att man förstått funktionen det utför så skall full poäng utdelas.]
Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
2. Nämn fyra mekanismer varmed enzymaktivitet kan regleras och förklara i korthet vad de innebär.
Tenta 1 VT2016 1. Vilket påstående angående proteiners sekundärstruktur är mest korrekt? a. Alfa-helixstruktur stabiliseras av jonbindningar. b. Domäner byggs upp av beta-strands. c. Aminosyrornas sidogrupper
Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp
Tenta 1 Cellbiologi ht 2015 Grundbegrepp 1. På bilden ser du hemoglobin. A. Beskriv de fyra strukturella nivåerna i hemoglobinmolekylen (1p). B. Märk ut en subenhet, en prostetisk grupp samt en sekundärstruktur
Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild
Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen
1. Vilket påstående förklarar bäst vad som menas med ett proteins sekundärstruktur?
Tenta 2 VT-2016 1. Vilket påstående förklarar bäst vad som menas med ett proteins sekundärstruktur? a. Beskriver uppbyggnaden av proteinets subenheter. b. Beskriver hur hela polypeptiden är veckad i de
Tenta 2 Cellbiologi ht 2015
Tenta 2 Cellbiologi ht 2015 1. På bilden visas en principiell struktur hos en av cellens makromolekyler. A. Vilken makromolekyl är detta? B. Makromolekylen kan ha två olika grundstrukturerer. Vilken av
Cellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna
RNA-syntes och Proteinsyntes
RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR
Integrerad signaltransduktion
Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...
Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem
5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!
Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering
Cellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen
Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?
Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28
Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens
Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA
Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar
Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet
Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet
Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4
Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper
Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg
Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2
Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata
Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)
Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-5 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1) Redogör för den generella uppbyggnaden av ett cellmembran och beskriv kort funktionen hos de ingående molekylära
Delprov l, fredag 11/11,
Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan
Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot
METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika
Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp
Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp Kurskod: MC015G Kursansvarig: Jessica Johansson Datum 170317 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 68 p Godkänd: 60 % av totala poängen (40,5p) Väl godkänd: 85 % av totala poängen
Mutationer. Typer av mutationer
Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer
Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007
Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd
Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13
Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas
Kunskapsmål ht (reviderade )
Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,
STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva
Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater
Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också
1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen
Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.
3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker
Översikt metabolismen
Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln
Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa 23 24 februari 2015 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider
IDENTITETSBLAD Dugga 100309
IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar
Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.
Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,
KARLSTADS UNIVERSITET KEMI
KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning
1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)
Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken
IDENTITETSBLAD Dugga
IDENTITETSBLAD Dugga 080225 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Molekylärbiologins centrala dogma
Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som
Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och
Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.
Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.
Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,
Info r prov i cellbiologi Biologi B
Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande
Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB
PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser
Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2004-01-08 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem
Kursbok: The immune system Peter Parham
T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming
Cellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Biologi 2. Cellbiologi
Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?
Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten
Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler
Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)
Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat
Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I
Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;
Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård
Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och
VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A
Plats nr: _ KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet 1 TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 6 OKTOBER 2010 kl. 9:00-12:30 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del
Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.
Från gen till protein. Niklas Dahrén
Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas
BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av
BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos
1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.
CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar
Lite basalt om enzymer
Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen
Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Frågor. Behöver vi kunna processen för RNA för polymeras I,II och III? Eller räcker det att kunna vad de gör? Det räcker med att kunna vad de gör
Frågor Jag undrar om man ska kunna Splicingstegvis? Så detaljerat? Nej ni behöver inte kunna mekanismen för hur splicinggår till men vad processen innebär och betydelsen för alternativ splicingsamt att
De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.
De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. En av de väsentligaste skillnaderna mellan effektor och naiva T celler är att de inte behöver co-stimulering
Tentamen i Cellbiologi med Biokemi
Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 4 juni 2010 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med datum, CMB och
Kapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Proteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Tentamen i Molekylär Cellbiologi
Tentamen i Molekylär Cellbiologi 1 juni 2007 MCB 13p Biomedicinarprogrammet Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med MCB och frågans nummer. Frågorna skall besvaras på frågebladet.
KARLSTADS UNIVERSITET
KARLSTADS UNIVERSITET Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i Molekylär Cellbiologi 7,5 hp (5p) BMGBM0 (BMC210) Datum: 2009-11-21 Tid: 9.00-14.00 Sal: Se anslagstavlan i universitetets huvudentré
Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.
CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna
Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:
Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer
IDENTITETSBLAD Dugga 081013
IDENTITETSBLAD Dugga 081013 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar
Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).
Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både
Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p)
Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) 1. På vilka organeller pekar pilarna i denna plasmacell från benmärgen? För vilken eller vilka av dessa organeller stämmer följande: a) innehåller DNA
BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER
För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning
Tenta 2 Cellbiologi HT- 2016
Tenta 2 Cellbiologi HT- 2016 Fråga 1. Vilken aminosyra är viktig för proteinets tertiärstruktur genom att bilda kovalenta bindningar? a. Cystein b. Alanin c. Glutaminsyra d. Fenylalanin Svar: Alt a) är
Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11
Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)
Proteiner. Kap 3,
Proteiner Kap 3, 3.1-3.5. Först lite repetition Proteiner är uppbyggda av kedjor av aminosyror. Sådana kedjor kallas... (Fig3-3). Proteinets struktur kan beskrivas på fyra olika nivåer: primärkvartärstruktur
Proteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332
Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi Jacob Odeberg Immunologi Adnane Achour, KI http://www.biotech.kth.se/courses/gru/courselist/3a1512/index.html
Translationen. Niklas Dahrén
Translationen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Fördjupning om transla7onen Fler filmer på samma tema: Från gen 7ll protein Den gene7ska koden Transkrip7onen
Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?
Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än
RNA och den genetiska koden
RNA och den genetiska koden Table of Contents Struktur... 1 DNA och RNA... 2 Puriner och Pyrimidiner... 2 Watson-Crick baspar... 2 RNA som molekyl... 2 Primär struktur... 2 Sekundära strukturer... 2 Typer
Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p)
Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-6 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1. Plasmamembranet utgör cellens yttre skyddande lager och kontakt med omgivningen och membraner bygger upp den
Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund
Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson G-proteinet Ras 3 juni 2003 Handledare: Hans Eklund Inledning Detta projektarbete behandlar en del av den signalväg som initieras av tillväxthormon och avslutas
Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.
Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan
Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).
Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller
Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p.
Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, 09 15-15 00 Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. 1. a) Vilka är de 6 vanligaste grundämnena (atomslagen) i levande organismer? (1.5p)
Innehåll. Del 1 Cellbiologi. En del oligosackarider fungerar som adresslappar 28 Bakterier fäster till kolhydratstrukturer 28.
Innehåll Cellbiologi Förord 11 Del 1 Cellbiologi 1 Den levande cellen 15 Hur uppstod livet? 15 Prokaryota celler 16 Eukaryota celler 17 Högre organismer har specialiserade celler 17 2 Kolhydrater 19 Kolhydrater
Transkriptionen. Niklas Dahrén
Transkriptionen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Transkrip1onen Modifiering (bearbetning) av mrna Fler filmer på samma tema: Från gen 1ll protein Den gene1ska
Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad
Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida
Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén
Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra
Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt