Bett 2013 Onsdag Mingel tillsammans med Göteborg och en del korta små inspirationsföreläsningar. Den som gjorde mig mest taggad var en musiklärare som jobbar med särgymnasiet. Han har byggt en gitarrkropp i kartong (eller liknande) och skurit ett hål för en IPad. (Se bild till höger.)eleven kunde då spela med på ipaden (med hjälp av nån app förmodligen) med riktig gitarrkänsla utan att distraheras av displayen. Vi fick se en liten film där en kille med Downs syndrom (se bild till vänster) spelade till Idas sommarvisa tillsammans med musikläraren. I slutet av låten jammade de lite tillsammans. Härlig upplevelse att få dela! Min reflektion om detta är teknikanvändande i undervisningen när den är som bäst. Den pedagogiska tanken är klar - tekniken är ett verktyg som hjälper till att nå målen. Mässan En sak som jag planerat att titta på var olika typer av dokumentkameror till våra skrivtavlor. Det fanns flera olika märken och typer att titta på och jag plockade åt mig en del broschyrer. Dock är det väl inte min sak att välja kamera men jag tror att jag är ganska på det klara med vad jag vill använda den till. För mig skulle en dokumentkamera göra så att jag kan visa tex texter eller andra saker eleverna skapat under lektionen ( eller vid ett annat tillfälle) och tillsammans med gruppen föra resonemang om textens företräden och hur den kan förbättras. Jag skulle kunna projicera bilder och övningar ur befintliga läromedel och på så sätt slippa kopiera en hel del papper. Visst kan man skanna material, men i ärlighetens namn är det ganska bökigt och blir inte bra. För mina kollegor inom NO skulle dokumentkameran kunna utnyttjas för att visa objekt som man annars har svårt att visa en hel grupp, tex små djur, fossiler, vissa experiment osv. En användbar grunka! De krav vi bör ställa på en dokumentkamera är att ljuset är bra. Vissa kameror har en extralampa som kan användas när mat behöver mer ljus. Den bör också vara enkel att koppla in och inte vara för klumpig att bära - den/de kommer förhoppningsvis att ambulera runt en hel del! Sedan finns det många andra funktioner på dessa prylar. Vilka behöver man? Ja, om jag kunde svara på det. Det är en fråga vi måste klura på i ämnesgrupperna. Vad vill vi ha?
Vid en föreläsning av en grupp lärare från en skola i Wolverhampton tryckte man på fördelarna med att köpa ett märke på all sin utrustning för att underlätta just inkoppling och handhavande av alla saker. Tänkvärt. Men det måste vägas mot kostnad. En app (22kr) som läser upp det du skrivit, både språkljud och meningar. Kan kanske användas till den elev jag har som praktiskt taget var illiterat när hon kom till Sverige. Bör kollas! Synd bara att den kräver uppkoppling för att kunna läsa hela meningar. Iofs funkar paddans egen talsyntes men appens var bättre. Funkar på flera språk. Det kanske finns en uppsjö av dessa funktioner redan men jag tänker nog testa denna på min privata platta. Tror jag. Skåp att förvara laptops där de laddas och synkas. För att öppna skåpet krävs pinkod eller fingerscanning - man vet vem som varit där. Känns säkert. Men priset har jag ingen aning om. Kanske lika bra... Något som jag var nyfiken på var denna innovation, en Toshiba U920T. När man öppnar den funkar den som en vanlig laptop. Locket fälls inte ned utan glider ner med baksidan mot tangentbordet så att hela grunkan blir en tablet (platta). Låt vara tjockare och större än tex en IPad, men ändå ganska smidig med en vikt runt 1.4 kg. Spännande också att se och testa Windows8. Frågan är om det finns någon marknad för denna tingest. En blandning av laptop och platta. Som jag ser det har den fördelarna från både laptopen ( processor, minne och tangentbord) och plattan ( touch-skärm, enkelheten och
snabba tillgängligheten) men minus en viktig egenskap - vikten och smidigheten hos plattan.min första tanke var att detta kunde vara något som skulle kunna fungera som elevlösning men tyvärrjag tror inte det. Som laptop - ok, men som platta - nä. Och då ser jag inte någon anledning att lägga ut en massa pengar ( c:a 700 pund) när det finns bra laptops för billigare penning. Samsung har en lösning där skärmen kan kopplas lös och användas som platta. Det är nog en lösning som jag tror mer på. Ska bli kul att titta på vid tillfälle. Föreläsning: Developing Great learners Alistair Smith director of learning, Frog trade www.frogtrade.com www.alistairsmithlearning.com Börja med pedagogernas lysande arbete och idéer. Låt sedan tekniken bli ett hjälpmedel. Låt inte tekniken vara det som stakar ut färdvägen. Bra tankar som iofs inte är nya men som tåls att upprepa. Praktiskt tips: stickers på arbetena med förtryckta kriterier. Här med feedback från gruppen/annan elev och från läraren. Eleven markerar i texten var han/hon använder tex modala hjälpverb. Kompisen kollar och bockar av. Läraren likaså
Rob Carpenter director of primary education South. Hans idéer om hur man skapar goda inlärare: *Ge eleverna många och täta möjligheter att beskriva sin egen lärprocess - skapar förståelse för det man lär sig *Ge barnen milestones, dvs mål för inlärningen. De ska veta var nästa milestone är. Överdrivet testande leder inte till ökat lärande men att tydligt veta vad för förväntas och krävs av dig gör det. * Selfmade- peer-, and teacher feed back:feedback från sig själv (egna reflektioner), gruppen och läraren = tre lärtillfällen Feedback ska vara: positiv, kreativ och användbar 30% av all undervisning vet eleverna redan Läraren känner till 30% av allt som händer i klassrummet. Skapa utmaningar i undervisningen! Se till att det under de resterande 70 % av tiden sker lärande möten och hålls lärande samtal mellan eleverna Tydligt för dessa föreläsare var att de tydligt kommunicerar med eleverna vad som förväntas och krävs av dem. Det är också viktigt att synliggöra kunskapsutveckling hos barnen, tex genom sk kunskapsträd där barnets framsteg skrivs ner på ett kort och hängs upp i ett träd där barn, föräldrar och kamrater kan se det. Tät och tydlig feedback med tex stickers ( se ovan), protokoll, eller andra skriftliga typer av respons. UK har ju en historia av ett evigt testande av elever - detta för dem nya arbetssätt är en tydlig riktningsförändring tycker jag. Procuring and intergrating a smarter classroom Personal från en skola i Wolverhampton berättar om sin helhetssyn på teknologi. Här är deras tanke om att föra in teknik steg för steg
De arbetar med SMART:s produkter som helhet för att skapa en lättillgänglig plattform. Eleverna har tillgång till all mjukvara och använder samma verktyg som lärarna. Kändes som om det var ganska nytt för britter. De använder inte ordet pupils ofta utan kallar eleverna learners. Bra ingång tycker jag. Vad de använder för att jobba
Belinda Palmar Bok: Little miss Geek En föreläsning om flickors och unga kvinnors relation till teknologi 17 % av yrkeskåren inom teknologi i UK är kvinnor. Och detta minskar! Kvinnor konsumerar mer teknologi än män men finns inte med i producentledet i samma utsträckning. Belinda jobbar med att öka flickors intresse för teknologi genom The lady geek manifesto. Bl.a. Anordnas besök av framgångsrika kvinnor som utbildat sig och arbetar med teknologi. Hur ser våra elevers bilder ut av någon som jobbar med teknologi inom olika områden? För brittiska elever är det 100%?man. Skulle vi få samma svar i Sverige? jag skulle gärna vilja veta hur utvecklingen ser ut i vårt land. Ökar fortfarande andelen tjejer på gymnasiets tekniska program? Hur ser det ut på universitetet? Jag vill gärna slå mig själv för bröstet och säga att vi i Sverige nått längre men jag vet inte om det är så. Vad kan JAG göra? Jag tror att mitt engagemang i IKT i skolan kan påverka tjejer att bli intresserade och känna att IKT är spännande och kreativt. Jag tror också på att inte lägga så mycket könsaspekt på IKT. Att inte starta diskussionen med att tjejer inte har lika stor andel i skapandet av den teknologi de är de största användarna av. Då stoppar vi in dem i det fack vi INTE vill ha dem i. UK har en läroplan i datakunskap (computer sience) som verkar vara ganska gammal. Hos oss i Sverige ingår jubdatakunskap i många ( för att inte säga alla) ämnen och det kanske är det som är skillnaden? Att jobba med datorer och IKT blir inte en egen grej för sig utan ett naturligt verktyg för att nå vissa mål. Jag vill åtminstone tro att det är så.
Lite udda Inslag på mässan: 10-åringar får undersöka lufts egenskaper och koppla det bl.a till hur isbjörnars päls håller nallarna varma. De fick också sätta sig på varsin ballong för att se om de skulle hålla. Och det gjorde de. Muhammad Bin Rashid från Förenade Arabemiraten hade byggt upp en pampig monter där han bjöd på kaffe i vackra glas och visade sitt " Muhammad Bin Rashid smart learning program." Riktigt vad detta program innebar var en aning höljt i dunkel men en plats på Bett hade han. ( pappa betalar..?) Mekanisk häst för att slipa på tekniken inför polosäsongen - tämligen brittiskt...
Man kan bjuda på olika saker i montrarna - tex sockervadd... Sammanfattande tankar om Bett Är det vettigt att skicka en flock från Vänmäs kommun till London och Bett-mässan? Enligt min mening - ja. Den inspiration och de nya idéer man får kan inte jämföras med något annat. Det breda utbudet med föreläsningar, workshops och utställare kan inte matchas med något annat. Nätverkandet är också en viktig del av resan, både bland oss Svenskar men även med övriga världen. Däremot känner jag som pedagog att jag inte behöver åka varje år. Varannat-var tredje kanske. Eller varje. Jag skulle inte tacka nej till att göra detta årligen men jag tror det skulle vara bra att sprida detta bland fler. David Engströms förslag var att skicka halva It- gruppen varje år och ta med några andra pedagoger som känns " på gång" med att jobba mer med IKT. Det är svårt att komma hem och förmedla det man upplevt. Om fler har ett hum om vad det är jag pratar om så tror jag att det går lättare. Hur tycker jag att vi ska gå vidare i kommunen? Vi har redan kommit ganska långt tycker jag med vårt jobb. Tankesättet runt tekniken känns rätt och den utrustning vi har används. Det är en förutsättning, en grund. Det jag skulle vilja gå vidare med är elevernas utrustning. Mycket jag skulle vilja göra stupar på att eleverna inte har datorer/plattor eller annan utrustning. Jag skulle vilja jobba mer med tex film, kontakter med ungdomar i andra länder, att skapa och publicera olika typer av material - att ta in världen i klassrummet i större utsträckning. Just nu används vår utrustning i stor utsträckning till presentation och det är väl bra. Men jag vill inte att det ska stanna där. Jag vill ge våra elever större möjligheter att skapa, delta och publicera. Och det är inte lätt med en datasal och tunna klienter... Jag känner mig full av tillförsikt och nyfikenhet inför framtiden. Ge mig utrustning till eleverna också så ska ni få se på grejor! Sabina Nordgren, 3 februari 2013