2016-12-06 Rev. 2018-11-29 2018/2510 Årlig dammsäkerhetsrapportering En vägledning från Affärsverket svenska kraftnät jml. 8 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet
Förord Enligt 8 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet ska den som är skyldig att underhålla en damm som är klassificerad enligt 11 kap. 24 och 25 miljöbalken årligen till tillsynsmyndigheten lämna en rapport om dammens egenskaper och de åtgärder som vidtas vid drift och underhåll av dammen för att förhindra ett dammhaveri och för att begränsa skador till följd av ett sådant haveri. Det huvudsakliga syftet med dammsäkerhetsrapporteringen är att tillsynsmyndigheten ska få en god insyn i den underhållsskyldiges arbete med egenkontrollen. Syftet med denna vägledning är att beskriva dammsäkerhetsrapporteringens innehåll och omfattning samt hur den bör dokumenteras och rapporteras till tillsynsmyndigheten. Vidare tydliggörs hur rapporteringen bör differentieras efter dammsäkerhetsklass. Vägledningen är avsedd att ge stöd till såväl dammägare vid upprättandet av rapporteringen, som för tillsynsmyndigheter vid granskning av densamma. Vi ser gärna att berörda aktörer hör av sig till Svenska kraftnät med förslag på kompletteringar och fördjupningar. Sundbyberg den 1 december 2016 Mikael Odenberg generaldirektör
Revisionsförteckning I tabellen nedan listas ändringar och kompletteringar. De stycken där revideringar har gjorts markeras även med en kantlinje. (Justeringar av rent redaktionell natur noteras ej.) Revision, datum Avsnitt Ändring/komplettering avseende 2017-11-24 1.2 Tydliggörande att mallarna är tänkta som ett stöd och får anpassas till vad som är praktiskt för den aktuella verksamheten. Se även avsnitt 4. 3.3 Förändrade övergångsbestämmelser. De äldre rapporteringsrutinerna har utgått. 3.4 Tydliggörande av vilka dammanläggningar som ska ingå i tabellsammaställningen. 4. Förtydliganden om att mallarna bör användas på ett sätt som är praktiskt med hänsyn till hur verksamheten styrs och hur anläggningarna ser ut. 4.1.1 Förtydliganden om rutiner som bör beskrivas i företagsrapporten under säkerhetsledningssystemets pkt 5. Planering för nödsituationer. 2018-11-19 3.3 Uppdatering av övergångsbestämmelser inför 2019 års rapportering. 4.1 Omstrukturering för ökad tydlighet om rapporteringens olika delar. 4.1.2 Förtydliganden om vad som bör beskrivas i företagsrapporten rörande säkerhetsledningssystemets pkt 1.-6., samt vidare hänvisning till Svenska kraftnäts checklista om säkerhetsledningssystem och rutiner för egenkontroll (dnr. 2018/1212).
Innehåll 1 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Om vägledningen och mallarna... 7 Begrepp... 8 Skyddsvärda uppgifter och sekretess hur ska det beaktas vid rapporteringen?... 8 2 Regelverk och förarbeten... 10 Proposition om dammsäkerhet... 10 Förordningen (2014:214) om dammsäkerhet... 11 Svenska kraftnäts föreskriftsrätt... 12 3 Allmänt om årlig dammsäkerhetsrapport... 13 Dammsäkerhetsrapportens delar... 13 När och till vilka länsstyrelser ska rapporteringen göras?... 14 När ska rapporteringen göras första gången?... 14 Differentiering av rapporteringen... 15 4 Rapporteringens struktur och innehåll... 18 Företagsrapport... 18 Tabellsammanställning över dammbeståndet...23 Anläggningsrapport för respektive dammanläggning... 25 5 Redovisning av rapportervärda avvikelser, händelser och åtgärder... 29 Vad förväntas redovisas?... 29 6 Bilageförteckning... 33
1 Inledning Denna vägledning beskriver omfattning och innehåll för den årliga dammsäkerhetsrapporteringen, samt hur den kan dokumenteras. Vägledningen beskriver även hur rutinerna för rapportering enligt det nya dammsäkerhetsregelverket successivt införs under en övergångsperiod med start 2017. Bakgrund Svenska kraftnät introducerade 2003 rutiner för årlig rapportering om dammsäkerhet från dammägare till de operativa tillsynsmyndigheterna dvs. länsstyrelserna. Intentionen med årsrapporteringen var att genom inrapportering av grundläggande nyckelinformation ge länsstyrelserna överblick över dammsäkerhetssituationen i länet samt underlag för prioritering av ytterligare tillsynsinsatser. Dessa äldre rutiner kom med tiden att tillämpas av så gott som alla länsstyrelser och omfattade under senare år drygt 500 dammanläggningar inom i första hand vattenkraft- och gruvindustrin. I förordningen om dammsäkerhet ställs bindande krav på dammsäkerhetsrapportering. Av 8 framgår att den som är skyldig att underhålla en damm som är klassificerad enligt 11 kap. 24 och 25 miljöbalken årligen ska lämna en rapport till tillsynsmyndigheten om dammens egenskaper och de åtgärder som vidtas vid drift och underhåll av dammen för att förhindra ett dammhaveri och för att begränsa skador till följd av ett sådant haveri. Om vägledningen och mallarna Utformningen av rutinerna har tagit sin utgångspunkt i att en stor andel av dammarna i de två högre dammsäkerhetsklasserna ägs av ett drygt tiotal dammägare med dammar i flera län. Omvänt har länsstyrelserna i ett knappt tiotal län tillsyn över fler än tio dammanläggningar med dammar i de två högsta klasserna. Svenska kraftnäts avsikt har varit att skapa enhetliga rutiner som möjliggör en rationell hantering för såväl större dammägare med anläggningar i ett flertal län, som för berörda länsstyrelser. Samtidigt ska rutinerna kunna tillämpas av dammägare som endast har en eller ett fåtal dammanläggningar, och vara effektiva för länsstyrelser med ett större antal olika dammägare inom länet. Med hänsyn till dammägarnas varierande dammbestånd och verksamhet har ett antal mallar tagits fram som stöd för rapporteringen. 7/33
Mallarna kan hämtas från www.svk.se under området dammsäkerhet på den s.k. aktörsportalen. Mallarna är tänkta som ett stöd, och får anpassas på ett sätt som är praktiskt med hänsyn till den aktuella verksamheten. Begrepp I vägledningen har strävan varit att använda enhetliga begrepp, vilket i några fall innebär förenklingar enligt nedan: > Dammägare används här för den som är underhållsskyldig för en damm, vilket i allmänhet, men inte alltid, är dammägaren. > Verksamhet används här som begrepp för det arbete som ett företag, en organisation eller en privatperson, som är underhållsskyldig för en eller flera dammar, samlat bedriver för ingående dammanläggningar. > Länsstyrelsen används här för den operativa tillsynsmyndigheten för damm-säkerhet i enlighet med miljöbalken 11 kap, vilket i allmänhet, men inte alltid, är länsstyrelsen i det län i vilket dammen är belägen. > RIDAS används här för vattenkraftindustrins riktlinjer för dammsäkerhet med till hörande vägledningar vilka tagits fram av Energiföretagen Sverige, f.d. Svensk Energi. I tillämpliga fall syftas även på gruvindustrins motsvarande riktlinjer för dammsäkerhet framtagna av SveMin. Riktlinjerna uppdateras återkommande, senast 2012 och vissa avsnitt 2016. Ytterligare revideringar väntas under 2018/2019. Skyddsvärda uppgifter och sekretess hur ska det beaktas vid rapporteringen? Huvudregeln är att den information som sänds till svenska myndigheter är allmän handling och normalt sett offentlig, dvs. tillgänglig för vem som helst att ta del av. Det finns dock uppgifter som på olika sätt kan skada enskilda och viktiga allmänna intressen, och måste hanteras med omsorg och restriktivitet. Exempel på sådana uppgifter kan vara detaljerad information om en dammanläggnings konstruktion, säkerhetsåtgärder och sårbarheter, som skulle kunna underlätta för en antagonist att dra slutsatser om hur ett hot kan realiseras. Sådan information bör därför hållas på en övergripande nivå i rapporteringen. Om rapporteringen innehåller känsliga uppgifter bör dammägaren underlätta sekretessbedömningen genom att i samband med överlämnandet av årsrapporten uppmärksamma länsstyrelsen på att uppgifterna bedöms vara känsliga ur sekretessynpunkt. Dammägaren bör då meddela myndigheten 8/33
> vilka uppgifter som berörs, > grunden för att dessa uppgifter bör sekretessbeläggas, samt > om möjligt vilka bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen eller annat lagrum som man anser tillämpliga. Om länsstyrelsen vid mottagandet av rapporteringen bedömer att det kan finnas uppgifter i en allmän handling som inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, kan länsstyrelsen markera detta genom att en särskild anteckning (sekretessmarkering) görs på handlingen. Om någon begär att få ut handlingen ska länsstyrelsen alltid göra en sekretessprövning innan det eventuella utlämnandet. Om länsstyrelsen bedömer att det finns erforderligt lagstöd, fattas beslut om att sekretessbelägga skyddsvärda uppgifter i handlingen. De sekretessbelagda uppgifterna får då inte lämnas ut. För mer information om offentlighetsprincipen, sekretess och hemliga handlingar hänvisas till > Dammsäkerhet. Handbok för egenkontroll och tillsyn. Svenska kraftnät 2013. Se avsnitt 5.9. > Konsekvensutredningar och dammsäkerhetsklassificering. Vägledning avseende Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om konsekvensutredning enligt 2 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet. Svenska kraftnät 2016-04-08. Se avsnitt 4.4. 9/33
2 Regelverk och förarbeten I detta avsnitt redogörs för vad som 2014 framfördes i regeringens proposition om dammsäkerhet inför införandet av krav på dammsäkerhetsrapportering i det nya regelverket och förordningen om dammsäkerhet citeras. Proposition om dammsäkerhet I Proposition 2013/14:38 Dammsäkerhet, avsnitt 10 Egenkontroll, motiverades bl.a. skälen för att införa krav på dammsäkerhetsrapportering för klassificerade dammar. Nedan sammanfattas valda utdrag ut texten. Förkortning och vissa justeringar av redaktionell karaktär har gjorts i texten. Den nya regleringens viktigaste komponenter för att uppnå en tillfredsställande dammsäkerhet är främst att den som är underhållsskyldig för en damm har en väl fungerande egenkontroll och att tillsynsmyndigheten genom tillsyn kontrollerar att egenkontrollen är ändamålsenligt utformad. För att tillsynsmyndigheten ska kunna fullgöra sin tillsynsverksamhet krävs att myndigheten får en god insyn i arbetet med egenkontroll. Därför måste de underhållsskyldiga också åläggas viss rapporteringsskyldighet inom detta område. De förslag som anges i detta avsnitt ska gälla endast för klassificerade dammar. Kraven på rapportering bör differentieras efter dammsäkerhetsklass. För vissa gruvdammar föreslogs undantag från några av bestämmelserna. Syftet med detta är att undvika dubbelreglering, jfr. 6 förordningen om dammsäkerhet i avsnittet nedan. En klassificerad gruvdamm enligt den nya regleringen kan även utgöra en riskanläggning enligt förordningen (2013:319) om utvinningsavfall. För riskanläggningar gäller bl.a. att verksamhetsutövaren ska ha en strategi för att förebygga allvarliga olyckor, ett säkerhetsledningssystem, en avfallshanteringsplan och en intern beredskapsplan. Dessa bestämmelser överensstämmer delvis med vissa bestämmelser i den nya regleringen. Det finns dock inte anledning att undanta gruvdammar från de grundläggande lagbestämmelser som nu föreslås i propositionen. Däremot kommer frågan att uppmärksammas när föreskrifter meddelas av regeringen och myndigheter. Vissa av dessa bestämmelser kommer då inte att gälla för de gruvdammar som är riskanläggningar. 10/33
Förordningen (2014:214) om dammsäkerhet Utdrag ur förordningen (2014:214) om dammsäkerhet Säkerhetsledningssystem och rutiner för egenkontroll 5 Den som är skyldig att underhålla en damm som är klassificerad enligt 11 kap. 24 och 25 miljöbalken ska för verksamheten upprätta och arbeta efter ett säkerhetsledningssystem. Säkerhetsledningssystemet ska omfatta de metoder, rutiner och instruktioner som behöver fastställas och tillämpas i fråga om 1. organisation och definierade uppgifter, ansvarsområden och kompetenskrav för den personal som deltar i arbetet med dammsäkerhet, 2. identifiering och bedömning av faror för allvarliga olyckor, 3. drift, tillståndskontroll och underhåll, 4. hantering av förändringar, 5. planering för nödsituationer, och 6. revision och översyn. Den som är skyldig att underhålla en damm ska upprätta ett dokument som översiktligt beskriver säkerhetsledningssystemet. Beskrivningen ska även innehålla de övergripande målen och handlingsprinciperna för verksamhetens arbete med säkerhet. 6 Bestämmelsen i 5 omfattar inte den som är underhållsskyldig för en damm som utgör en riskanläggning enligt 10 förordningen (2013:319) om utvinningsavfall. Dammsäkerhetsrapport 8 Den som är skyldig att underhålla en damm som är klassificerad enligt 11 kap. 24 och 25 miljöbalken ska årligen till tillsynsmyndigheten lämna en rapport om dammens egenskaper och de åtgärder som vidtas vid drift och underhåll av dammen för att förhindra ett dammhaveri och för att begränsa skador till följd av ett sådant haveri. Bemyndigande för Affärsverket svenska kraftnät 10 Affärsverket svenska kraftnät får meddela föreskrifter om innehållet i samt omfattningen och dokumentationen av 2. säkerhetsledningssystemet enligt 5, 4. rapporten enligt 8. 11/33
Svenska kraftnäts föreskriftsrätt Svenska kraftnät avser i dagsläget inte att ta fram föreskrifter. I stället är avsikten att med ledning av erfarenheter från tillämpningen av denna vägledning, ta ställning till om även föreskrifter behövs, och upprätta dem efter behov. De föreslagna rutinerna innebär att dammsäkerhetsrapporten enligt 8 dammsäkerhetsförordningen i sin verksamhetsövergripande del innefattar den översiktliga beskrivning av säkerhetsledningssystemet samt de övergripande målen och handlingsprinciperna för verksamhetens arbete med säkerhet som åsyftas i 5. Skälen till att beskrivningen enligt 5 dammsäkerhetsförordningen inkluderas i dammsäkerhetsrapporten är dels att undvika överlappande krav på dokumentation, dels att ägarföretagens verksamhetsövergripande styrning, organisation, rutiner mm. utgör en viktig grund för säkerheten för enskilda dammar. Goda förutsättningar för dammsäkerhet förutsätter att samspelet mellan människa, teknik och organisation beaktas. I dammsäkerhetsarbetet ingår att dammanläggningarna dimensioneras och byggs med lämpliga säkerhetsmarginaler, att de drivs och underhålls på ett säkert sätt samt att beredskap för att kunna hantera uppkomna situationer upprätthålls. 12/33
3 Allmänt om årlig dammsäkerhetsrapport Dammsäkerhetsrapportens delar Den årliga dammsäkerhetsrapporteringen består i allmänhet av följande delar: > Företagsrapport med verksamhetsövergripande beskrivning av företagets organisation och dammsäkerhetsarbete. Här redogörs för övergripande mål och handlingsprinciper för verksamhetens arbete med dammsäkerhet, och säkerhetsledningssystemet beskrivs översiktligt. För det aktuella rapporteringsåret redovisas även vilka huvudsakliga verksamhetsövergripande aktiviteter och förändringar rörande dammsäkerhet som genomförts och planeras genomföras i närtid, och vilka resultat som uppnåtts. > Tabellsammanställning över dammbeståndet med uppgifter om egenkontrollen. Här ges en sammanställning över verksamhetens dammanläggningar med klassificerade dammar. För respektive dammanläggning redovisas aktuella uppgifter om egenkontrollen och det noteras om rapportervärda avvikelser, händelser och åtgärder mm. förekommit under året. > Anläggningsrapport med uppgifter om egenkontrollen och åtgärdsbehov. Här redogöres för förhållanden vid enskilda anläggningar, bl.a. utförd tillståndskontroll, inträffade händelser och utförda åtgärder under rapporteringsåret. Ägaren redovisar även sin samlade bedömning av dammsäkerheten och kvarstående åtgärdsbehov vid dammanläggningen. Dammsäkerhetsrapporteringens delar illustreras i figur 1. Figur 1. Dammsäkerhetsrapporteringens delar verksamhetsövergripande rapportering samt bilaga för resp. dammanläggning. Exempel för företag med tre dammanläggningar i fler än ett län. 13/33
Dammägare med verksamhet inom ett och samma län kan, om denne bedömer det vara lämpligt, inkludera rapporteringens olika delar i en samlad rapport med ett avsnitt för respektive dammanläggning. När och till vilka länsstyrelser ska rapporteringen göras? I dammsäkerhetsförordningen ställs krav på årlig dammsäkerhetsrapport. Dammsäkerhetsrapporteringen skickas senast 31 mars varje år till den myndighet som är ansvarig för tillsyn av dammsäkerhet, i allmänhet länsstyrelsen i det eller de län där dammanläggningarna är belägna. > Den verksamhetsövergripande delen av rapporteringen, inklusive tabell över företagets samlade dammbestånd, skickas till länsstyrelserna i samtliga län där företagen har dammar i dammsäkerhetsklass A, B och C. > Rapport för respektive dammanläggning delges endast länsstyrelsen i det eller de län i vilket den aktuella dammanläggningen är belägen. Rapporteringen avser i huvudsak föregående år, och ska svara mot förhållandena vid årsskiftet, men innefattar även vissa framåtblickande uppgifter. Om förändringar i ägarförhållanden genomförts ska detta tydlig framgå. När ska rapporteringen göras första gången? Rutinerna för årlig rapportering om dammsäkerhet har införts successivt med start 2017. Rutinerna och mallarna används enligt följande: > Ägare till dammar för vilka länsstyrelsen fattat beslut om dammsäkerhetsklass under 2015-2017 lämnar in fullständig rapportering i enlighet med denna vägledning. > Dammägare som fått ett första beslut om dammsäkerhetsklass 2018 behöver 2019 inte inkomma med någon företagsrapport, men förväntas lämna in tabellsammanställningen över dammbeståndet med uppgifter om egenkontrollen, avvikelser, åtgärder mm. Anläggningsrapport behöver endast lämnas in för anläggningar där något rapportervärt inträffat under året. Fullständig rapportering förväntas inlämnas först 2020. 14/33
> Dammägare som lämnat in konsekvensutredning till länsstyrelsen, och föreslagit att minst en damm ska placeras i en dammsäkerhetsklass, men länsstyrelsen 2018 ännu inte fattat beslut om klass, behöver 2019 endast lämna in tabellsammanställningen med uppgifter om egenkontrollen, avvikelser, åtgärder mm. för berörda anläggningar. Differentiering av rapporteringen I regeringens proposition 2013/14:38 Dammsäkerhet anges i avsnitt 10.3 Dammsäkerhetsrapportering att kraven på rapportering bör differentieras efter dammsäkerhetsklass. De högsta kraven ställs på verksamheter och dammanläggningar med dammar i dammsäkerhetsklass A. Betydligt lägre krav ställs på verksamheter med endast dammar i dammsäkerhetsklass C. I det löpande dammsäkerhetsarbetet styr en damms klassificering aspekter som dimensionering, tillståndskontroll, instrumentering, övervakning, behovet av kompetens för den som utför relaterade arbetsuppgifter mm. (jämför t.ex. rekommendationerna i RIDAS). Detta bör även återspeglas av rapporteringen. Svenska kraftnät anser att även aktuella förhållanden inom verksamheten samt vid enskilda anläggningar bör beaktas på så vis att kraven på rapportering ökar i fall där betydande förändringsarbete pågår, brister och åtgärdsbehov föreligger, särskilda händelser inträffat under året etc. Även verksamhetens storlek och komplexitet har betydelse för företagets styrning, resurser och systematik i dammsäkerhetsarbetet, vilket bör återspeglas i den verksamhetsövergripande rapporteringen. Även för enskilda dammanläggningar kan dess storlek och komplexitet ha motsvarande betydelse. I praktiken kan differentiering göras enligt följande: Företagsrapport - verksamhetsövergripande rapportering > Samtliga dammägare ska upprätta en företagsrapport. För ägare med en eller flera dammar i dammsäkerhetsklass A, med ett större dammbestånd och/eller mer komplex verksamhet förväntas beskrivningen av organisation, styrning och rutiner för egenkontrollen vara utförlig. För ägare med endast enstaka dammar i lägre klass kan denna verksamhetsövergripande beskrivning göras enklare. 15/33
Tabellsammanställning - verksamhetsövergripande rapportering - > Samtliga dammanläggningar med klassificerade dammar listas i tabellen över dammbeståndet. Även dammanläggningar med minst en damm som ägaren har föreslagit ska tillhöra en dammsäkerhetsklass, men där länsstyrelsen ännu inte fattat beslut om klass, inkluderas. Aktuella uppgifter om egenkontroll, resultat mm. redovisas för respektive dammanläggning. Utgående från dammsäkerhetsklassen för den eller de ingående dammarna inom respektive anläggning differentieras dock kraven på vilka identifierade avvikelser, genomförda åtgärder mm. som anses rapportervärda, se vidare nedan. Anläggningsrapport > Fullständig rapport med redogörelse för året som gått och en aktuell bedömning av dammsäkerheten upprättas alltid för dammanläggningar med dammar i dammsäkerhetsklass A. > För dammanläggningar med dammar i dammsäkerhetsklass B och C behöver anläggningsrapporten i vissa fall inte lämnas in på nytt, när den första gången har upprättats och lämnats in. Detta föreslås gälla sådana år när inga anmärkningsvärda resultat, åtgärdsbehov eller andra rapportervärda förhållanden föreligger och inga nämnvärda händelser eller förändringar har inträffat dvs. sådana år då dammägaren svarat nekande på frågorna i tabellsammanställningen rörande om behov att se över konsekvensutredning föreligger, om rapportervärda avvikelser m.m. upptäckts under året, om samhällets beredskap har aktiverats, om kvarstående åtgärdsbehov föreligger etc. I stället kan ägaren hänvisa till rapporten från tidigare år, under förutsättning att den fortsatt ger en aktuell och tillräcklig bild av förhållandena. > Som grund för differentieringen av vilka avvikelser som kan anses vara rapportervärda kan System för bedömning av dammsäkerhetsanmärkningar 1 användas. (Det föreslagna urvalet av anmärkningar som oförändrat sedan de äldre rapporteringsrutinerna.) I korthet gäller följande: För dammar i dammsäkerhetsklass A innefattas avvikelser och anmärkningar med måttlig, stor och mycket stor betydelse från dammsäkerhetssynpunkt (A3-A5 och BK3-BK5) För dammar i dammsäkerhetsklass B och C innefattas avvikelser och anmärkningar med stor och mycket stor betydelse (A4-A5 och BK4-BK5). 1 System för bedömning av dammsäkerhetsanmärkningar, nyutgåva 2010-07-01, Svenska kraftnät, Svenska Energi, SveMin. 16/33
> Redovisningen av genomförda åtgärder och kvarstående åtgärdsbehov kopplas till rapporterade avvikelser och händelser som identifierats under året, eller rapporterats tidigare år. I avsnitt 5 ges närmare anvisningar kring vilka uppgifter som föreslås redovisas för rapporterade avvikelser, händelser och åtgärder. Damm i dammsäkerhetsklass A B C BK1/A1 BK2/A2 BK3/A3 BK4/A4 BK5/A5 Bedömningsklass (BK) / Grad av avvikelse (A) Figur 2 Dammsäkerhetsanmärkningar med bedömningsklass eller grad av avvikelse som markerats med blått förväntas rapporteras. 17/33
4 Rapporteringens struktur och innehåll I avsnitten nedan beskrivs rapporteringens innehåll och hur den kan struktureras. Företagsrapporten, och vid behov även anläggningsrapporterna, inleds lämpligen med information om att detta är en dammsäkerhetsrapport enligt 8 förordningen om dammsäkerhet, avseende år 201x. Företagets namn, datum och underskrift av den som är ansvarig för verksamhetens dammanläggningar, samt kontaktperson och kontaktuppgifter andes alltid. Mallar som kan användas som utgångspunkt för upprättande av rapporteringen kan hämtas på www.svk.se under aktörsportalens dammsäkerhetsflik. Mallarna får anpassas och användas på ett sätt som är praktiskt för ägaren och tillsynsmyndigheten. > I allmänhet upprättas en samlad företagsrapport respektive en tabell över företagets samtliga anläggningar med klassificerade dammar. I vissa fall kan det dock om verksamheten styrs så istället vara lämplig att upprätta en rapport och/eller en tabell per verksamhetsort eller verksamhetsområde. > I allmänhet redovisas en dammanläggning per rad i tabellsammanställningen. I vissa fall, t.ex. för komplexa anläggningar som vissa gruvdammar, kanaler och slussleder, invallningssystem etc., kan det vara lämplig att redovisa en damm per tabellrad istället. > För ägare som bara har en eller ett fåtal anläggningar kan det vara möjligt/praktiskt att upprätta en samlad rapport med den efterfrågade informationen (dvs. inte använda tre separata mallar). Företagsrapport Företagsrapporten har följande huvudsakliga innehåll > Beskrivning av mål, handlingsprinciper och rutiner för företagets/verksamhetens dammsäkerhetsarbete (säkerhetsledning) > Verksamhetsövergripande lägesbeskrivning för året - aktiviteter, förändringar och resultat I avsnitten nedan beskrivs, efter en inledande orientering, vilken information som bör ingå för respektive del av företagsrapporten. 18/33
4.1.1 Orientering om säkerhetsledning, mål och handlingsprinciper Mål, handlingsprinciper och säkerhetsledningssystemet för dammsäkerhet anpassas till den fara för allvarliga olyckor (dammhaverier) som den aktuella verksamheten är förenad med. Erforderliga resurser för att bedriva verksamheten i enlighet med säkerhetsledningssystemet avsätts. I allmänna termer handlar säkerhetsledning om hur en organisation leder sitt säkerhetsarbete. Detta innefattar normalt fler säkerhetsområden än dammsäkerhet. För en del företag kan det vara lämpligt att hantera dessa områden samlat, andra upprättar och arbetar enligt ett separat säkerhetsledningssystem för dammsäkerhet. Genom ett dokumenterat system av metoder, rutiner och instruktioner, som sammantaget utgör säkerhetsledningssystemet, styrs och tydliggörs vad som ska göras och hur, samt av vilken funktion inom organisationen som olika arbetsuppgifter utförs. Löpande dokumentation av det arbete som utförs gör det också möjligt att följa upp hur systemet faktiskt tillämpas, och möjliggör i förlängningen erfarenhetsåterföring och löpande förbättringar. Mål och handlingsprinciper syftar till att tydliggöra ledningens och verksamhetens inriktning och ambition i arbetet med att förebygga och begränsa följderna av dammhaverier. Övergripande mål kan utgöras av en dammsäkerhetspolicy, jämför t.ex. Energiföretagen Sveriges respektive gruvindustrins dammsäkerhetspolicy i RIDAS/GruvRI- DAS. Med handlingsprinciper menas ställningstaganden som utgör stöd för dammsäkerhetsarbetet och prioriteringar. De bör utformas så att de är relativt konstanta över tid, jämför t.ex. de vägledande principer som formulerats i RIDAS/GruvRIDAS med utgångspunkt från policyn och gällande lagstiftning. För fördjupad information om övergripande mål, handlingsprinciper och säkerhetsledningssystem rekommenderas exempelvis: > Handlingsprogram och säkerhetsledningssystem - Ett stöd vid det systematiska arbetet med att upprätta, förnya och granska ett handlingsprogram och ett säkerhetsledningssystem, MSB, MSB914 - november 2015. Denna publikation vänder sig till verksamheter inom kemisk industri som faller under Sevesolagen, men bedöms även kunna ge vägledning för större verksamheter med dammar i de högsta dammsäkerhetsklasserna. 19/33
> Dam safety management: Operational phase of the dam life cycle, ICOLD, Bulletin 154. Denna publikation har utarbetats av dammsäkerhetskommittén inom International Commission on Large Dams och vänder sig till företag med stora dammar och berörda myndigheter. > Kännetecken för välfungerande ledningssystem i säkerhetskritisk verksamhet. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), Forskning 2015:17. Denna publikation har tagits fram med syftet att fördjupa kunskapen och identifiera viktiga kriterier för att stödja SSM:s tillsyn inom området. 4.1.2 Beskrivning av företagets dammsäkerhetsarbete (säkerhetsledning) Denna del av dammsäkerhetsrapporteringen motsvarar kravet enligt 5 dammsäkerhetsförordningen att den underhållsskyldige ska upprätta ett dokument som innehåller övergripande mål och handlingsprinciper samt översiktligt beskriver det system av strukturer, ansvarsområden, rutiner samt lämpliga resurser mm. för att driva och utveckla verksamheten avseende dammsäkerheten - säkerhetsledningssystemet. Stöd för att upprätta denna beskrivning finns i Svenska kraftnäts checklista över huvudsakliga rutiner för dammsäkerhetsarbetet 2. Nedan ges ett förslag till struktur och innehåll för redovisningen, med hänvisningar till checklistans punkter. Beskrivning av verksamheten, organisation och dammar Här ges en övergripande beskrivning av företagets verksamhet och dammbeståndet, t.ex. antal anläggningar i olika dammsäkerhetsklasser och geografiskt verksamhetsområde, vilka ändamål dammanläggningarna har, företagets organisation och dammsäkerhetsorganisationen. Här klargörs även hur ledningens kännedom om lagstadgade dammsäkerhetskrav säkerställs, hur styrningen av dammsäkerhetsarbetet fastställs och vem som har det operativa ansvaret för implementeringen av mål och handlingsprinciper (jmfr checklistans pkt 0.1 och 0.2). Vidare beskrivs kontaktvägar för rapporteringar och annan kommunikation med myndigheter samt övergripande styrning och rutiner för informationshantering och dokumentation (jmfr checklistans pkt 0.3 och 0.4). 2 Säkerhetsledningssystem och rutiner för egenkontroll av dammsäkerhet. Checklista dat. 2018-06-12. Svenska kraftnät, dnr 2017/1212. 20/33
Mål och handlingsprinciper Här beskrivs företagets övergripande mål och handlingsprinciper för dammsäkerhet. Utöver de övergripande målen och handlingsprinciperna kan det vara lämpligt att ha mer detaljerade verksamhetsmål. Dessa bör utformas så att det är möjligt att följa upp dem både på kort och på lång sikt. Målen kan t.ex. formuleras med koppling till de olika punkterna i säkerhetsledningssystemet. De bör utgå från bl.a. aktuellt förändrings- och utvecklingsarbete, identifierade faror vid verksamheten samt anläggningarnas utformning och skick. Dammsäkerhetsarbetets styrning, rutiner och instruktioner Här beskrivs styrningen av verksamheten i fråga om organisation och ansvarsfördelning, metoder, rutiner och andra förfaranden för att utforma och implementera mål och handlingsprinciper för dammsäkerhet. Säkerhetsledningssystemet är verktyget för att uppnå de mål och genomföra de handlingsprinciper som ägaren satt upp för verksamheten. Beskrivningen följer lämpligen punkterna 1-6 i 5 dammsäkerhetsförordningen, och täcker in bl.a. styrning inom följande områden (jmfr checklistans motsvarande pkt 1.-6.). 1. Organisation och definierade uppgifter, ansvarsområden och kompetenskrav för den personal som deltar i arbetet med dammsäkerhet. Här ingår även rutiner för identifiering av utbildningsbehov och genomförande av den utbildning som behövs för anställda på alla nivåer i organisationen och eventuella entreprenörer som deltar i arbetet med dammsäkerhet och beredskap för dammhaveri. Vidare ingår rutiner för att ställa relevanta kompetenskrav vid köp av tjänster. 2. Identifiering och bedömning av faror för allvarliga olyckor. Här innefattas arbetssätt för såväl verksamhetsövergripande analys av risker och sårbarheter avseende dammsäkerhet, som identifiering och bedömning av faror och scenarier för enskilda anläggningar som kan utvecklas till nödsituationer och dammhaveri (hotoch felmodsanalys). Vidare ingår rutiner för att göra konsekvensutredningar, tekniska analyser samt samlad utvärdering av dammsäkerheten (helhetsbedömning) för enskilda dammanläggningar. 3. Drift, tillståndskontroll och underhåll. Här ingår rutiner för planering och genomförande av den operativa driften under normala och onormala förhållanden, program för underhållsinsatser inklusive tillståndskontroll av dammanläggningar med tillhörande utrustning samt instruktioner och utrustning för genomförandet. Vidare ingår rutiner för mätdatainsamling, hantering och utvärdering av mätdata samt prioritering och åtgärdande av identifierade avvikelser. 21/33
4. Hantering av förändringar. Här ingår rutiner för planering och genomförande av nybyggnad och ändringar i dammanläggningar och andra förändringar i verksamheten som skulle kunna påverka dammsäkerheten t.ex. förändringar i damminnehav, avveckling av dammar, ändringar i klassificering av dammar samt organisatoriska och personella förändringar. 5. Planering för nödsituationer. Här innefattas rutiner, utrustning och resurser för upptäckt och åtgärder som vidtas vid dammhaveri eller överhängande fara för dammhaveri, rutiner och utrustning för larmning och information till berörda samhällsfunktioner och dammägare, samt rutiner och planering för övningar och utbildning av krisledningsorganisationen och beredskapspersonal. Vid behov inkluderas även rutiner och utrustning för att varna människor som kan skadas i samband med ett dammhaveri, rutiner för samverkan med kommuners organisationer för räddningstjänst och andra berörda aktörer, samt hur dessa delges information om konsekvenser av dammhaveri. 6. Revision och översyn. Här ingår rutiner för löpande uppföljning av verksamheten och tillvaratagande av vunna erfarenheter. Vidare ingår regelbunden och systematisk revision och översyn av säkerhetsledningssystemets effektivitet och lämplighet, granskning av måluppfyllnad och vid behov genomförande av korrigeringar och förbättringar. Här innefattas även rutiner för att säkerställa att ledningen har aktuell information om dammsäkerheten, beslutar om erforderliga åtgärder samt dokumentation av ledningens genomgång. 4.1.3 Verksamhetsövergripande lägesbeskrivning - aktiviteter, förändringar och resultat under rapporteringsåret I detta avsnitt beskrivs huvudsakliga verksamhetsövergripande aktiviteter, utveckling och resultat under rapporteringsåret och förändringar i verksamheten och dess styrning. Även huvudsakliga förändringar som planeras genomföras under innevarande år/i närtid beskrivs. Rapporteringen syftar till att ge en översiktlig beskrivning av genomförda och planerade verksamhetsövergripande aktiviteter, åtgärder och resultat som är av väsentlig betydelse för dammsäkerheten. Beskrivningen återkopplar lämpligen till beskrivningen av företagets dammsäkerhetsarbete i avsnitt 4.1.1. Det kan vara alltifrån försäljning eller inköp av dammanläggningar och organisationsförändringar till resultat från uppföljning av mål och arbetssätt och därmed sammanhängande åtgärder. Rubrikerna nedan är ett förslag på struktur för rapporteringen. 22/33
Förändringar av verksamhet, organisation och dammbestånd Beskrivning av genomförda och planerade förändringar. Uppföljning och översyn av mål, handlingsprinciper och säkerhetsledningssystemet Här beskrivs vilka uppföljningar och översyner av mål och säkerhetsledningssystemet som genomförts, samt resultat i förhållande till satta mål och genomförda och planerade förbättringsåtgärder avseende dammsäkerhetsarbetets styrning, rutiner och instruktioner mm. Om t.ex. en uppföljning/översyn av dammsäkerhetsarbetet/säkerhetsledningssystemet genomförts under året beskrivs vad som framkom vid översynen och hur rekommendationerna avses tas om hand inom verksamheten. Övriga verksamhetsövergripande aktiviteter Här finns möjlighet för dammägaren att ge översiktlig information om andra verksamhetsövergripande projekt, utvecklingssatsningar och aktiviteter med avseende på dammsäkerhet t.ex. utbildningar, beredskapsövningar etc. Tabellsammanställning över dammbeståndet En förteckning upprättas över verksamhetens dammanläggningar med dammar i dammsäkerhetsklass 3 A, B eller C, med uppgifter om geografiskt läge och klassificeringar. För respektive anläggning 4 redovisas aktuella nyckeluppgifter om egenkontrollen samt noteringar om några rapportervärda avvikelser och händelser förekommit under året, om dammsäkerhetshöjande åtgärder genomförts under året, samt om kvarstående avvikelser och åtgärdsbehov vid årsskiftet. För varje dammanläggning fylls en rad i tabellen i, se tabellmall i figur 3. 3 Även dammar som dammägaren har föreslagits tillhöra en dammsäkerhetsklass, men där länsstyrelsen ännu inte har fattat beslut om klass, inkluderas i sammanställningen. 4 Dammägaren kan om så bedöms vara lämpligt, t.ex. för vissa dammanläggningar med ett flertal dammar i olika dammsäkerhetsklass, notera respektive damm inom dammanläggningen och därtill hörande uppgifter i tabellen. 23/33
Företag/underhållsskyldig Kraftbolaget AB Årsrapport dammsäkerhet, år 201x Allmänt Klassificering, konsekvensutredning, helhetsbedömning Administrativa uppgifter om egenkontroll Anläggningsnamn Län Vattendrag Damm- Beslut om Flödesdim.klasutredninbedömning DTU Dammsäkerhets- inspektion Konsekvens- Helhets- Rutiner för Fördjupad Fördjupad säkerhets- klass utvärdering klass (FDU) Lägesredovisning - avvikelser, händelser, åtgärder Bilagor Rutiner för Har rapportervärda Har samhällets Har Finns kvarstående rapporterade anläggnings- Bifogas beredskap avvikelser, driftstörn. etc. inträffat aktiverats under genomförts avvikelser/ rapport alt. beredskap åtgärder inkl. larmning under året? året? under året? åtgärdsbehov? hänvisning? (Högsta) Datum I, II, III alt. Behov av över- Utförd/ Senaste Senast Planeras Senast Planeras Senaste Storfallets dammanläggning Mellanfallets dammanläggning Storsjöns dammanläggning Lillsjöns dammanläggning A, B, C ÅÅMMDD "saknas" syn? JA/NEJ planeras, år översyn, år utförd år utföras år utförd år utföras år översyn, år JA/NEJ JA/NEJ JA/NEJ JA/NEJ JA/NEJ, år Västra Storälven A 150928 I NEJ 2018 2016 2009 2018 2014 2017 2016 NEJ NEJ JA JA JA Götaland Örebro Mellanälven B 151224 I NEJ 2020 2016 2005 2020 2013 2016 2016 NEJ NEJ NEJ NEJ JA Halland Lillälven C 161228 II NEJ 2022 2014-2022 2012 2018 2016 JA NEJ JA NEJ JA Halland Lillälven C 161228 III NEJ 2022 2014-2022 2012 2018 2016 NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ, - (Räcker inte tabellen till infogas fler rader.) Figur 3. Förteckning över dammbeståndet med uppgifter om klassificering, egenkontroll, avvikelser, åtgärder mm. Nedan listas de uppgifter som efterfrågas i respektive kolumn i tabellsammanställningen: Allmänt > Anläggningsnamn för samtliga dammanläggningar inom verksamheten med klassificerade dammar. Om dammägaren så finner lämpligt kan även en rad för respektive klassificerad damm inom dammanläggningen upprättas i tabellen. > Geografiskt > läge (län och vattendrag) Klassificering, konsekvensutredning och helhetsbedömning > Högsta dammsäkerhetsklass för ingående dammar i dammanläggningen. 5 > Datum för beslut om dammsäkerhetsklass, om fler än ett beslut gäller för dammarna inom anläggningen anges flera datum. > Flödesdimensioneringsklass enligt Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar. > Om behov av översyn av konsekvensutredningen föreligger eller inte (ja/nej). > År när helhetsbedömning utförts eller planeras genomföras. 5 Om det t.ex. finns en damm i dammsäkerhetsklass C och en damm i dammsäkerhetsklass B inom en dammanläggning så anges klass B i tabellen. 24/33
Administrativa uppgifter om egenkontroll > År när översyn av rutiner för drift, tillståndskontroll och underhåll senast gjorts. > År när fördjupad dammsäkerhetsutvärdering eller motsvarande senast utförts, respektive planeras utföras nästa gång. > År när fördjupad inspektion eller motsvarande senast utförts, respektive planeras utföras nästa gång. > År för senaste översyn av rutiner för beredskap inklusive larmning av samhällets krisberedskap. Lägesredovisning avvikelser, händelser, åtgärder (se även avsnitt 5) > Notering om att rapportervärda avvikelser, driftstörningar etc. upptäckts under kalenderåret (ja/nej). > Notering om att samhällets beredskap har aktiverats under året (ja/nej). > Notering om att dammsäkerhetshöjande åtgärder genomförts vid anläggningen under året (ja/nej). > Notering om att kvarstående rapporterade avvikelser/åtgärdsbehov finns (ja/nej). Bilagor > Notering om att anläggningsrapport upprättats och bifogats, samt eventuell hänvisning till år för senaste anläggningsrapport (ja/nej, 20xx). Om en anläggningsrapport inte har upprättats och lämnats in tidigare anges (nej, -). Format och innehåll för anläggningsrapporten beskrivs i nästa avsnitt. Anläggningsrapport för respektive dammanläggning En anläggningsrapport med uppgifter för respektive enskild dammanläggning med dammar i dammsäkerhetsklass A, B eller C, kompletterar den verksamhetsövergripande rapporten. I rapporten redogörs för: > Vilka dammar som ingår i anläggningen, deras klassificering och eventuella anmärkningar rörande konsekvensutredning och klassificering. > Lägesredovisning om dammsäkerhetsarbetet under året och åtgärdsbehov bl.a. utförd tillståndskontroll, drifterfarenheter, händelser och åtgärder. Ägaren bör redogöra översiktligt för tillämpningen av de rutiner för egenkontroll mm. som beskrivits i den verksamhetsövergripande delen av rapporteringen, och vad som framkommit därvid. Om länsstyrelsen har begärt det kan även information lämnas 25/33
som återkopplar till synpunkter som framförts avseende föregående års rapportering, uppgifter som framkommit vid tillsynsbesök under året etc. Avslutningsvis beskrivs eventuellt kvarstående åtgärdsbehov. > Ägarens samlade bedömning av dammsäkerheten och eventuella driftbegränsningar. Nedan ges förslag på en struktur för anläggningsrapporten. 4.3.1 Dammar inom dammanläggningen Här redogörs för vilka dammar i dammsäkerhetsklass A, B och C som ingår i dammanläggningen. Redovisningen kan exempelvis göras i tabellform (figur 4) kompletterad med en situationsplan. Angående konsekvensutredning och dammsäkerhetsklass kommenteras om förändringar, ny information eller nya bedömningar föranleder översyn av tidigare utredning och/eller beslut om klass. Uppdatering av konsekvensutredningen är särskilt angelägen i fall där förändringar bedöms kunna få till följd att dammens klassificering behöver ändras. Damm 1 Damm 2 Damm 3 Dammar inom anläggningen Dammsäkerhetsklass A B C Ev. anmärkningar avseende konsekvensutredning och klassificering Figur 4. Exempel på tabell över dammar inom anläggningen samt anmärkningar om klassificering och konsekvensutredning. 4.3.2 Lägesredovisning om dammsäkerhetsarbetet under året och åtgärdsbehov Helhetsbedömning Om helhetsbedömning för anläggningen har utförts under året redogörs för hur genomförandet har gått till, vilka resultat som framkommit och hänvisning görs till slutrapporten och/eller eventuell separat redovisning för länsstyrelsen. En sammanställning över identifierade avvikelser och åtgärdsbehov redovisas på samma sätt som för egenkontrollen i övrigt. Tillståndskontroll och resultat Redogör för under året genomförda huvudsakliga tillståndskontrollsaktiviteter genom att återkoppla till de rutiner för tillståndskontroll som beskrivits i den verksamhets- 26/33
övergripande delen av rapporteringen. Ange om avvikelser från rutinerna förekommit och beskriv vad som framkommit t.ex. om avvikelser har upptäckts. Avvikelser med betydelse för dammsäkerheten som upptäckts under året beskrivs i rapporteringen i enlighet med vad som anges i avsnitt 5. Oförutsedda händelser, driftstörningar och beredskapshändelser Beskrivning av eventuella oförutsedda händelser och driftstörningar enligt 6 förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll med betydelse för dammsäkerheten som inträffat under året. Om samhällets beredskap för dammhaveri har aktiverats t.ex. genom att ägaren har larmat eller på annat sätt samverkat med räddningstjänsten m.fl. vid allvarliga problem vid dammanläggningen redovisas detta. Se vidare avsnitt 5 för anvisning om vad som bör ingå i redogörelsen. Redogörelsen ersätter inte skyldighet att omgående underrätta tillsynsmyndigheten om driftstörningar mm. Om utförlig redogörelse för uppgifterna ovan redan har lämnats till tillsynsmyndigheten, kan kortfattad redogörelse göras här samt hänvisning lämnas till tidigare uppgifter. Övrigt dammsäkerhetsarbete - Utredningar, aktiviteter och åtgärder vid anläggningen Här har ägaren möjlighet att redogöra för andra aktiviteter och åtgärder med bärighet för dammsäkerheten som genomförts under året. Det kan vara exempelvis information om utredningar, fältundersökningar, underhållsåtgärder eller större dammsäkerhetshöjande åtgärder. Återkoppling kan även göras till tidigare års rapportering. Annan återkoppling till tillsynsmyndigheten Här kan information lämnas som svarar mot eventuell begäran från länsstyrelsen om att i årsrapporten ge återkoppling om utestående frågor. Detta kan t.ex. avse återkoppling till vad som framförts avseende föregående års rapportering, tillsynsbesök under rapporteringsåret, uppgifter som efterfrågas i förelägganden etc. Om återrapportering gjorts på annat sätt kan hänvisning ges. Kvarstående avvikelser och åtgärdsbehov Här ges en samlad beskrivning av avvikelser och åtgärdsbehov som föreligger vid anläggningen. Se vidare avsnitt 5 för anvisning om vad som bör ingå i redogörelsen. 4.3.3 Samlad bedömning av dammsäkerheten Här redogör ägaren för sin samlade bedömning av dammsäkerheten. Bedömningen av säkerheten förväntas koppla till dammarnas utförande, skick och drifterfarenheter, och de rutiner som tillämpas för drift, övervakning, underhåll och beredskap för dammhaveri. Om helhetsbedömning genomförts under året återkopplas till de resultat 27/33
och slutsatser som framkommit där. Om driftbegränsningar vad gäller magasinsvattenstånd, hantering av flöden etc. har införts av säkerhetsskäl redovisas detta. För dammanläggningar med flera ingående dammar kan det vara aktuellt att redovisa olika bedömningar för olika dammar. Ägaren bör i sådana fall även beskriva vad detta innebär för anläggningen som helhet. 28/33
5 Redovisning av rapportervärda avvikelser, händelser och åtgärder I detta avsnitt ges anvisningar för vilka avvikelser, händelser och åtgärder som bör redovisas i årsrapporteringen, samt vilka uppgifter som bör ingå i redovisningen. Vilka avvikelser, åtgärder och händelser som betraktas som rapportervärda, genom sin betydelse för dammsäkerheten, differentieras utifrån den aktuella dammens dammsäkerhetsklass (se avsnitt 3.4, figur 2). Syftet med detta är att koncentrera uppmärksamheten till de omständigheter som är viktigast från säkerhetssynpunkt. > För rapporteringen av identifierade avvikelser används så långt möjligt nomenklatur, kategoriindelning och bedömningsskalor i enlighet med System för bedömning av dammsäkerhetsanmärkningar 1. > På motsvarande sätt bör de utförda och planerade åtgärder och åtgärdsbehov som redovisas vara riktade mot att avhjälpa rapporterade avvikelser. > Någon motsvarande nomenklatur för beskrivning av inträffade oförutsedda händelser inkl. driftstörningar och beredskapshändelser ingår inte i bedömningssystemet. För ägare inom vattenkraftindustrin, som arbetar i enlighet med RIDAS, kan begrepp som finns i branschens felrapporteringssystem 6 användas. Vad förväntas redovisas? Redovisningen anpassas till det aktuella fallet, och bör i tillämpliga delar innehålla: > Beskrivning av omständigheterna dvs. vad, var, när och hur > Kategori och grad av avvikelse eller bedömningsklass > Felmod 6 RIDAS Tillämpningsvägledning avsnitt 6.3 och tillhörande Bilaga 3. Felrapporteringssystemet används av företag inom Energiföretagen Sverige för inrapportering av rapportervärda omständigheter i enlighet med ett särskilt indataformulär. Systemet har tagits fram i syfte att samla information och möjliggöra spridning av erfarenheter om händelser som påverkat eller kunnat påverka dammsäkerheten. Begreppet rapportervärd omständighet används i RIDAS i betydelsen att för en omständighet om den lett till dammhaveri eller skulle ha kunnat leda till dammhaveri. (Om den kan eller kunnat påverka dammsäkerheten.) Inga exakta gränser anges för vad som är rapportervärt eller inte, utan det lämnas till (dammägarens) rapportör att avgöra. Begreppen olycka, incident och avvikelse används för att gradera hur allvarliga omständigheterna är/varit. - En olycka innebär att skadan har skett; t.ex. ett dammhaveri har inträffat. - En incident innebär att säkerheten varit allvarligt hotad men att hotet avvärjdes. - En avvikelse används för övriga omständigheter, dvs. avvikelser är mindre allvarliga än incidenter och olyckor. Systemet med standardiserade bedömningsklasser används för beskrivning av avvikelser. 29/33
Beskrivning För avvikelser och oförutsedda händelser bör följande uppgifter ingå. > Vad som hänt eller upptäckts. Beskriv skadan, händelsen etc. och vilken del av dammen/anläggningen som berördes. > När och under vilka omständigheter förhållandena identifierades eller uppstod. > Vilka åtgärder som vidtogs vid tillfället samt om underrättelse till länsstyrelsen, larmning av räddningstjänst m.fl. gjordes. > Vilka vidare åtgärder som genomförts under året. > Om åtgärdsbehov kvarstår, plan för vidare avhjälpande åtgärder. > Lärdomar och slutsatser. Punkterna ovan utgör ett stöd även för beskrivning av säkerhetshöjande åtgärder som genomförts under året för att avhjälpa avvikelser och händelser som rapporterats under tidigare år. Redogörelsen bör i korthet återkoppla och referera till tidigare redovisning, och därefter beskriva de åtgärder som genomförts. Det bör tydlig framgå om kvarstående åtgärdsbehov finns eller om problemen är avhjälpta. Kategorier och bedömningsskala för avvikelser Avvikelser (och i tillämpliga fall oförutsedda händelser) indelas i följande kategorier. > Funktionsfel, dvs. avvikelser som påverkar dammens/dammanläggningens förmåga att dämma in och/eller avbörda vatten. > Dammätningar, dvs. avvikelser mot riktlinjer samt brister och fel som medför att den utrustning och de rutiner som övervakar och kontrollerar förhållandena vid dammen inte fyller avsedd funktion. > Dokumentation och rutiner, dvs. brister och fel i dokumentation av anläggningen och rutinerna för drift, tillståndskontroll, underhåll och beredskap med avseende på dammsäkerhet. > Organisation och kompetens, dvs. brister i dammägarens organisation eller personalens kompetens som kan ha betydelse för dammsäkerheten. > Övrigt; anm. 30/33
För avvikelser i kategorin Funktionsfel anges även standardiserad bedömningsklass (BK) enligt följande. BK BK5 BK4 BK3 BK2 BK1 Bedömningsklass ur dammsäkerhetssynpunkt Mycket stor betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt Stor betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt Måttlig betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt Liten betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt Mycket liten betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt För avvikelser i kategorierna Dammätning, Dokumentation och rutiner, samt Organisation och kompetens anges istället grad av avvikelse (A) enligt följande. Skala Grad av avvikelse 5 Mycket stor avvikelse 4 Stor avvikelse 3 Måttlig avvikelse 2 Liten avvikelse 1 Mycket liten avvikelse För detaljerad beskrivning av kategorierna och bedömningsskalorna hänvisas till System för bedömning av dammsäkerhetsanmärkningar 1. För dammägare som inte känner till eller använder detta system kan en mer utförlig beskrivning ersätta de numeriska skalorna. Felmoder För avvikelser av typen funktionsfel samt inträffade oförutsedda händelser anges på vilket sätt omständigheterna skulle kunna påverka dammsäkerheten och på vilket sätt en tänkt utveckling till dammhaveri skulle kunna yttra sig: > Överströmning pga. otillräcklig installerad avbördningskapacitet (vid hög tillrinning). > Överströmning pga. bristande tillgänglighet för avbördningkapaciteten (luckor öppnas inte etc.). > Överströmning pga. yttre erosion (p.g.a. våguppspolning eller erosion vid avbördning av höga flöden). > Otillräcklig stabilitet (glidning, stjälpning, skred, utglidning av dammen). 31/33