Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Relevanta dokument
Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Innovativa livsmedel från baljväxter för ökad resurseffektivitet i livsmedelsystemet New Legume Foods

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige

Baljväxter till livsmedel och foder

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Nya växtbaserade livsmedel - goda, hälsosamma och lönsamma att odla och tillverka?

Därför ska man odla baljväxter

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Innehåll

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Värdet av vall i växtföljden

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Inbjudan till möte i Fältforsk s ämneskommitté vall och grovfoder

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Att sätta värde på kvalitet

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Framgångsfaktorer för ökad svensk odling av baljväxter till livsmedel

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Lönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

Vinnovas projekt inom Klimatsmart protein

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

De skånska odlingssystemförsöken

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Bilaga 3 Rådata, transkribering av intervjuer. Bilaga till: Framgångsfaktorer för ökad svensk odling av baljväxter till livsmedel

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Något mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Räkna med vallen i växtföljden

Visst var det bättre förr (2015)

Grund- och förgröningsstöd

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk }

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Råvara kvalitet och nya livsmedelsprodukter

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Vad provas och hur? Vad provas inte?

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Konsumenterna och GMO

17 Ersättning för minskat kväveläckage

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Världen har blivit varmare

Odling och användning av proteingrödor

6. Projektansökningar Beslutades enligt bilaga 1, tre projekt totalt ur medlemsbudgeten

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion.

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

Hållbar intensifiering och klimatsmart produktion

Transkript:

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar Expanding the Grain Legume Food Production in Southern Sweden Qualitative insights from producers and representatives from the food industry Camilla Olsson Examensarbete i agroekologi-programmet, SLU, 2017

Baljväxters förträfflighet - Nyttig och klimatsmart mat, förnybart kväve Foto: T Råberg Foton: G Carlsson Baljväxter bidrar till jordbrukets hållbarhet: Biologisk kvävefixering, till nytta för baljväxten såväl som för hela odlingssystemet Proteinrika frön; källa för näringsrika och hälsosamma livsmedel Ökad markbördighet, minskat behov av gödsel Minskat användande av fossil energi och minskad klimatpåverkan

Trindsäd i svenskt jordbruk 1200 Potential för ökad odling Tusen ha 1000 800 600 400 Trindsäd: ettåriga baljväxter som odlas för skörd av de mogna fröna T.ex. bönor, ärtor, linser, lupiner 200 0 Vall, grönfoder Spannmål Raps, rybs Trindsäd Frilandsgrönsaker, vallfrö mm Potatis, sockerbetor Träda

Frågeställningar i Camillas arbete Intresse, upplevda drivkrafter för ökad odling och användning av baljväxter till livsmedel? Upplevda hinder/problem/utmaningar kring odling och användning av baljväxter? Förutsättningar för att få till en ökning? Individuella intervjuer 5 representanter för uppköpare/processning/livsmedelsindustri - KÖTP, Varaslättens lagerhus, Fazer, Orkla Foods Sverige 6 lantbrukare i södra Sverige (Blekinge, Skåne) - de flesta utan eller med begränsad erfarenhet av baljväxtodling

Huvudresultat Både lantbrukare och livsmedelsindustri uttrycker stort intresse för baljväxter; positiva växtföljdseffekter och goda marknadsförutsättningar - Möjlighet att ersätta den minst lönsamma grödan och samtidigt få in en gröda med högt förfruktsvärde - Gynnsamma styrmedel (ekologisk fokusareal) - Ökande efterfrågan från konsumenter - Värdefullt att kunna använda svenskodlad råvara till efterfrågade livsmedelsprodukter

Olika möjligheter för olika grödor Åkerböna + stor odlingspotential + stor odlarerfarenhet + inga specialmaskiner attraktiva livsmedel? Ärt Brun böna + attraktiva livsmedel begränsad odlingspotential begränsad odlarerfarenhet specialmaskiner behövs

Utmaningar Osäkerhet angående sortval för olika jordarter och klimatmässiga förutsättningar Avsättning? Underlag för investering (t.ex. böntröska)? Risk för lägre priser om produktionen ökar? Osäkerhet angående växtskydd och skördeteknik Kan svensk odling möta industrins krav på volymer och kvalitet? Osäkerhet angående lönsamhet och produktionsstabilitet Moment 22: lantbrukare osäkra ang. avsättning av nya grödor; Livsmedelsindustri osäkra ang. tillräcklig produktion och kvalitet

Slutsatser Dialog/samarbete mellan lantbrukare och livsmedelsindustri kan ge säkrare underlag för investeringar Odlarexperiment och forskning inom produktutveckling, konsumentpreferenser och lönsamhet behövs för att utveckla en framgångsrik produktion.

Tack: Camilla Olsson Alla som låtit sig intervjuas Alla er som lyssnat! georg.carlsson@slu.se