Förslag till beslut Grundskolenämnden fastställer verksamhetens årsplan för 2018.

TJÄNSTEUTLÅTANE atum 2018-01-09 Sida 1 (1) iarienr GSN 2017/02846-1.4.1 Barn- och utbildningsförvaltningen Bengt Karlsson Epost: bengt.karlsson@vasteras.se Kopia till Grundskolenämnden Verksamhetens årsplan 2018 Förslag till beslut Grundskolenämnden fastställer verksamhetens årsplan för 2018. Ärendebeskrivning Budget avseende tilldelningsekonomi är beslutad av grundskolenämnden den 17 oktober 2017. Verksamhetsekonomin lämnar förslag till budget utifrån de förutsättningar som fastställts av nämnden. Budgeten redovisas på totalnivå för respektive verksamhetsområde, resultatkrav per enhet samt verksamhetsmått per område. Bilaga Verksamhetsbudget 2018

nr 2017/2846-GSN Barn- och utbildningsförvaltningen 2018-01-18 Bengt Karlsson Grundskolenämnden Verksamhetsbudget 2018

VÄSTERÅS STA Innehållsförteckning INLENING... 3 BUGETFÖRUTSÄTTNINGAR FRÅN NÄMNEN... 3 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 KOSTNASUTVECKLING... 5 ELEVANTAL... 7 TOTALBUGET... 8 GRUNSKOLANS ENHETER... 9 BESTÄLLARVERKSAMHETEN... 10 FINANSIERING AV CENTRAL FÖRVALTNING/TÄCKNINGSBIRAG... 11 EKONOMISKT UNERLAG... 13 RESULTATRÄKNING PER VERKSAMHETSOMRÅE 1)... 13 ENHETERNAS RESULTATKRAV... 15 Grundskolan F-6... 15 Grundskolan 7-9 och F-9-skolor... 16 VERKSAMHETSMÅTT... 16 FÖRELNING AV SOCIAL VIKT, TILLSKOTT OCH OMSTRUKTURERINGSPOTT... 17 SPECIFICERING AV TÄCKNINGSBIRAG... 18 2

VÄSTERÅS STA Inledning Budget avseende tilldelningsekonomi är beslutad av grundskolenämnden den 17 oktober 2017. Verksamhetsekonomin lämnar härmed ett förslag till budget utifrån de förutsättningar som fastställts av nämnden. Budgeten redovisas på totalnivå för respektive verksamhetsområde, resultatkrav per enhet samt verksamhetsmått per område. Budgetförutsättningar från nämnden Nämndens förväntan är att nya lokalersättningsmodellen och förstärkt elevpeng skall ge enheterna bättre förutsättningar att, var och en, klara sin ekonomi, utan behov av kompenserande resultatkrav. För 2018 förväntas att fler enheter än tidigare budgeterar i balans, men möjlighet finns för kommunala utföraren att balansera helheten via resultatkrav på enheterna. För 2018 lämnas full kompensation för pris- och löneökningar. Enligt beslut från grundskolenämnden omfördelas 50 mnkr för barn i behov av särskilt stöd (Bibass+) i de kommunala verksamheterna. Beloppet innebär i kronor en oförändrad nivå jämfört med tidigare år. Eftersom beloppet inte är uppräknat med pris- och löneökningar innebär det i realiteten en besparing. Kommunfullmäktige har fattat beslut om en ökad ram till grundskolenämnden den 7/12 2017. I detta beslut ingår 2,7 mnkr i ökad ram för fritidshem för ökad tid för barn till arbetslösa och föräldralediga samt 4,6 mnkr till skolsatsning. Beloppen avser hösten 2018. En andel motsvarande den kommunala utförarens marknadsandel är medtaget i budgeten för 2018. essutom finns förslag till kommunfullmäktige att grundskolenämnden får cirka 9,0 mnkr i kompensation för de icke önskvärda effekter nuvarande resursfördelningsmodell medfört för 2017 och 2018. Ett förslag på hur dessa tillkommande belopp ska fördelas via ersättningar till skolorna har lämnats till grundskolenämnden för beslut i januari. en kommunala utförarens andel av denna tilldelning uppgår till cirka 6,5 mnkr. Intäktsförstärkningen enligt förslaget är medtagen i budgeten. irektiv från grundskolenämnden Grundskolenämnden har lämnat ett direktiv till verksamhetsekonomin. Förstärkning En förstärkning till lokal lärarlönesatsning, som komplement till den statliga lärarlönesatsningen, har skett med 2,2 mnkr inom grundskolan. Beloppet ingår i driftersättningen per elev. 3

VÄSTERÅS STA Hantering av budgetförutsättningarna Utgångspunkten i budgetarbetet är att de eleversättningarna som beslutats av nämnden ska täcka motsvarande kostnader för eleverna. et är dock ett antal enheter som framför allt på grund av svåra ekonomiska förutsättningar har svårt att få en budget i balans. För att kunna balansera helheten har förvaltningen därför föreslagit att ett antal enheter ska erhålla eller lämna medel i form av resultatkrav. I enlighet med riktlinjerna för resultathantering som nämnden beslutade om inför budget 2015 har en omstruktureringspott om cirka 10 mnkr budgeterats. enna reserv är budgeterat på övergripande ansvar och ger möjlighet för vissa enheter att budgetera med underskott. Anledningen till att dessa enheter inte klarar en budget i balans utifrån de tilldelade ersättningarna har kommenterats i avsnittet om enheternas budget samt per enhet i bifogad tabell. Tack vare omstruktureringspotten och att 5 andra enheter beräknas kunna ge överskott, och därmed budgeteras med positiva resultatkrav, kan en budget i balans för verksamhetsområdet erhållas. Tillskottet om 25,2 mnkr till kommunala utföraren till socialt mest utsatta skolor har i budgeten fördelats till skolorna enligt modellen för social vikt med 21,2 mnkr. Resterande belopp om 4 mnkr har placerats centralt på övergripande ansvar hos respektive verksamhetschef. På så sätt har verksamhetscheferna kunnat rikta en del av medlen till specifika skolor genom att underlätta deras budget genom negativa resultatkrav. Hur fördelningen skett per skola framgår i det ekonomiska underlaget. et har varit svårt att budgetera för antalet elever med asylersättning. Vi har utgått från det antal som nu är kända. et finns dock en osäkerhet i antalet som därmed leder till att budgeten för de skolor som förväntas ha en stor andel elever med asylersättning är osäkra. et är 73 elever med asylersättning budgeterat 2018. Ekonomiska förutsättningar e kommunala skolorna redovisade ett underskott 2014 om 23,9 mnkr och 2015 om 21,9 mnkr. I budgetinriktningen för 2016 skulle en besparing på 1 % genomföras vilket motsvara cirka 13 mnkr för de kommunala skolorna. För att hantera denna ekonomiska obalans genomfördes i budgetarbetet för 2016 ett omfattande besparingspaket inom de tre pedagogiska nämnderna om 45 mnkr, varav 31 mnkr täckte sparkravet från KS och resterande 14 mnkr förstärkte eleversättningarna i grundskolans år 7-9. Till denna förstärkning satsade fullmäktige ytterligare 5 mnkr i höjd ersättning för grundskolan 7-9. Av denna förstärkning fick den kommunala utföraren tilldelat cirka 13 mnkr. Ytterligare besparingsåtgärder behövde genomföras för att erhålla en budget i balans. Under hösten 2015 utfördes därför ett tjänsteplanerings- och genomlysningsprojekt av verksamhetschef, rektorer i 6-9 skolor och F-9 skolor samt stödresurser från HR och ekonomi. etta arbete resulterade i åtgärdsförslag om cirka 10 mnkr. Åtgärderna handlade till stor del om att anpassa personalstyrkan efter volymer och tilldelade ersättningar. När de stora asylvolymerna uppkom under 2016 förändrades förutsättningarna för ett flertal skolor som varit med i genomlysningen. En del av planerade personalminskningar genomfördes ej utan personalen behövdes för de nya eleverna och kostnaderna täcktes av asylersättning. 4

VÄSTERÅS STA en kommunala utföraren hade en ekonomi i balans för 2016 med ett 0-resultat. För ett antal enheter var dock bemanningen anpassad till större volymer än skolorna hade på grund av en minskad volym av elever med asylersättning men även på grund av att den planerade volymen för 2016 blev lägre än förväntat. Budgeten 2017 för F-9 fastställdes till cirka 150 elever färre än utfallet 2016. etta innebar att ett flertal skolor behövde göra anpassningar i sina personalbudgetar inför 2017. Elevvolymerna har ökat något under 2017 vilket förbättrat förutsättningarna, men prognosen vid delårsbokslutet visade på en negativ avvikelse om -4,8 mnkr för 2017. Verksamheten har varit försiktig med kostnader under hösten för att minska underskottet och resultatet uppgick till -1,7 mnkr för 2017. Utifrån verksamhetsfördelning är det fortfarande grundskolan 7-9 samt grundsärskolan som har störst problem att få en budget i balans. När det gäller 7-9 är det framför allt de skolor som har få parallella årskullar som leder till svårigheter med delningstalen för klasserna som påverkar ekonomin negativt. Ersättningen till särskolorna klarar inte den bemanning som bedöms behövas till eleverna vilket leder till att ett underskott för särskolan har budgeterats om 5,5 mnkr. Kostnadsutveckling Personalkostnader per elev har ökat på grund av löneökningar och satsningar på statligt finansierade förstelärare och personalsatsning i samband med lågstadie- och fritidshemslyftet. Antalet anställda har sedan 2014 ökat med cirka 4,7 %. Under motsvarande period har antalet elever ökat med 3,7 %. Lokalkostnader per elev har minskat de senaste åren. Utvecklingen syns i diagrammet nedan. 5

VÄSTERÅS STA I januari 2016 infördes en ny internhyresmodell som bygger på självkostnadsbaserade funktionshyror. et fick till följd att hyrorna för kommunägda lokaler minskades med det avkastningskrav fastighetskontoret tidigare varit ålagda. Grundskolenämnden fick motsvarande ramminskning vilket innebar att förändringen blev ett nollsummespel. Samtliga internhyreskontrakt skrevs om enligt den nya funktionshyresmodellen under 2016. en minskning av lokalkostnaden per elev från och med 2016 som syns i diagrammet ovan beror på det borttagna avkastningskravet. Lokalkostnaden per elev har även undantaget avkastningskravet minskat något mellan åren. et beror på fler elever i befintliga lokaler samtidigt som inte internhyran har höjts mellan åren. Av övriga kostnader är måltidskostnader, läromedel och köpta tjänster såsom elevhälsa, centrum för tvåspråkighet, IT, städning, administration med mera de största kostnadsposterna. I diagrammet nedan syns några av de större kostnadsposternas kostnadsutveckling per elev. Kostnaden har varit relativ lika mellan åren. Kostnad per elev i kronor 2014 2015 2016 2017 Måltider 6 465 6 403 6 768 6 764 Läromedel 1 811 1 623 1 633 1 590 Städning 2 253 2 386 2 334 2 259 IT- infrastruktur och utrustning till elever 2 489 2 769 2 776 2 585 Personalutbildning 289 287 447 402 6

VÄSTERÅS STA Som en följd av det inköpsprojekt som startades 2014 har en inköpsorganisation inom barn- och utbildningsförvaltningen etablerats för att säkerställa att upphandlingar och avtal sker med våra verksamheter i fokus. En särskild kontaktperson är utsedd på servicepartners upphandlings- och inköpscenter och inom beställarverksamheten har förvaltningen en avtalscontroller som är länken inom förvaltningen och till andra förvaltningar för att säkerställa att vi har ändamålsenliga avtal för våra verksamheter. Ett inköpsråd för grundskolan som stödjer detta arbete har etablerats. Kontinuerligt sker en uppföljning av inköpsstatistik, och utvecklingen av inköp som sker i inköpssystemet VIP ligger på en bra nivå och ökar kontinuerligt. etta resulterar därmed i lägre kostnader, högre avtalstrohet, effektivare administration och bättre statistik inför kommande upphandlingar. Elevantal I tilldelningsbudgeten beräknades att antalet elever i grundskolan F-9 och särskolan ska uppgå till 12 409 elever och i fritidshem 5 217 elever för budget 2018. I verksamhetsbudgeten har beräknats att antalet elever i grundskolan F-9 och särskolan uppgår till 12 570 elever och i fritidshem 5 188 elever. Att det är färre elever i tilldelningsbudgeten beror främst på att asylelever inte ingår i denna siffra. Asylelever ersätts från staten. I jämförelse av verksamhetsbudgeten 2018 med budget 2017 innebär budgeterad volym en ökning med 404 elever inom grundskolan F-9 och särskolan samt en ökning med 38 elever i fritidshem. enna ökning ligger väl i linje med den volym som verksamheten har under hösten 2017. I december 2017 hade F-9 nästan 300 fler elever än budgeterad volym 2017. iagrammen nedan visar utfallet för 2012 till 2016 och budget för 2017 och 2018. 7

VÄSTERÅS STA Totalbudget e totala intäkterna är budgeterade till 1 528 mnkr vilket är en ökning med 51 mnkr (3,5 %) i jämförelse med 2017 års budget. Av omsättning avser 786 mnkr verksamhetsområde F-6 och 742 mnkr verksamhetsområde 7-9. Verksamhetsområdet 7-9 omfattar även F-9 skolor. Personalkostnaderna uppgår till 959 mnkr vilket är en ökning med 30 mnkr (3,3 %) i jämförelse med budgeten för 2017. Ökningen beror till cirka 21 mnkr på uppräkning av budgeten på grund av löneökning. en återstående budgetökningen om 9 mnkr innebär i realiteten en minskning av personalstyrkan eftersom utfallet under 2017 blivit cirka 17 mnkr högre än budgeterat belopp avseende personalkostnader. I budgeten för lokalkostnader som uppgår till 158 mnkr (föregående år 148 mnkr) ingår hyra samt kostnad för el och värme. Internhyran har höjts med 1,5 % mellan åren vilket innebär en ökning med cirka 2 mnkr. El- och värmebudgeten har ökat med 2,5 mnkr. Återstående skillnad om 5,5 mnkr beror på att 2018 års budget har redovisat lokalintäkter brutto istället för att avräkna kostnaderna som gjordes 2017. Lokalkostnadernas andel av totala kostnader är 10,4%. Grundskolenämnden har under våren 2017 fattat beslut om att Bäckbyskolan görs om från en F-9 skola till en F-6 skola från och med höstterminen 2017. F-6 skolan bedrivs i Hällbyhuset vilket innebär att verksamheten i Bäckbyhuset har avvecklats. Internhyreskontraktet för lokalerna i Bäckbyhuset kan avslutas 2018-12-31. Vad som kommer att hända med Bäckbyhuset i och med att skolan lämnar är under utredning. et har utförts investeringar i Bäckbyhuset avseende utbildningsverksamheten som inte är avskrivna. Restvärdet för dessa uppgår till cirka 14 mnkr per 2018-12-31. Beroende på vad lokalerna kommer att användas till finns det dock risk att ett återstående restvärde eller delar av restvärdet kan behöva avskrivas 2018. Någon budgeterad avskrivningskostnad är inte medtagen eftersom något beslut inte är taget. Övriga kostnader uppgår till 411 mnkr vilket är en ökning med 11 mnkr (2,8 %) i jämförelse med 2016 års budget. Skillnaden beror främst på uppräkning av kostnader på grund av pris- och löneökningar. I posten övriga kostnader ingår köp av tjänster som påverkas av ökade löner. 8

VÄSTERÅS STA Grundskolans enheter Av grundskolans 42 enheter har 25 budgeterats med ett underskott. I budget 2017 var det 18 enheter som budgeterades med underskott. essa enheters underskott täcks av 5 enheter som har budgeterats med överskott samt den omstruktureringspott som införts från och med 2015. Omstruktureringspotten innebär att 1 % av samtliga skolors intäkter omfördelas centralt hos respektive verksamhetschef (VC). Tack vare denna budgetering skapas en mer realistisk budget för respektive skola. Trots att dessa skolor har tillåtelse att gå med underskott har skolorna en utmanande budget som för flera enheter kommer att kräva besparingsåtgärder. För de skolor som har budgeterats att lämna överskott har samtliga en tillräckligt god ekonomi för att bidra till helheten så att den kommunala utföraren uppnår en budget i balans. Som ett hjälpmedel vid budgeteringen av F-6 skolor har en budgetmodell kallad typskola använts. Modellen utgår från en 2-parallellig skola där antalet tjänster är uppdelade på olika yrkeskategorier som klasslärare, ämneslärare som till exempel slöjd och idrott, skolledning, skolsköterska, vaktmästare, administrativ personal med mera. För vissa yrkeskategorier har skolan endast en viss andel av en tjänst. En grundbemanning beräknas därefter utifrån antalet årsarbetare. Sedan hanterar modellen även tillkommande resurser som behövs i form av ersättning utifrån social vikt, bibass+, asylelever, nyanlända och statsbidrag som lågstadielyftet och fritidshemslyftet med mera. essa tillkommande ersättningar blir individuellt utifrån respektive skola. Genom denna modell tydliggörs skillnader i skolornas ekonomiska förutsättningar som inte ersättningsmodellen kompenserar för. et är några kriterier som på så sätt har identifierats och som har varit grund för enhetens budget. et är följande kriterier som påverkar F-6 skolornas ekonomiska förutsättningar negativt genom att de behöver något större personalresurser per elev. Skolor som har lågt elevantal Skolor som har lokaler på två håll Skolans ekonomiska situation har även tagits i beaktande vilket kan ge vissa justeringar. etta kommentareras i tabellen Enheternas resultatkrav i det ekonomiska underlaget. När det gäller F-9 skolor och 7-9 skolor har även några kriterier identifierats som påverkar skolornas ekonomiska förutsättningar som inte ersättningsmodellen tar hänsyn till. et är följande kriterier som påverkar; F-9 skolor med små högstadier har svårare med en effektiv bemanning för samtliga ämnen samt med rimliga delningstal i klasser Elever/årsarbetare i grundbemanning F-9 & 7-9 skolor (exkl. grundsär) Sedan finns det specifika förutsättningar för vissa skolor som också varit i beaktande i att fastställa enhetens budget. Under 2018 kommer årskurs 6 att flyttas från Kristiansborgsskolan till Herrgärdsskolan och från Önstaskolan till Piltorpsskolan. Storängsskolan, Ekber- 9

VÄSTERÅS STA gaskolan och Hamreskolan kommer behålla sina 6:or istället för att som tidigare lämna dem till Viksängsskolan. Herrgärdsskolan kommer dock ha kvar eleverna på Kristiansborgsskolan. Förskolan på Piltorpsskolan flyttar till nybyggd förskola på Önsta vilket ger möjlighet till flytten. I samband med omflyttningarna uppstår anpassningskostnader. När det gäller Tillbergaskolan så är de ekonomiska förutsättningarna för F-6 sämre i förhållande till andra skolor eftersom de inte har någon fritidsverksamhet och därmed inte de samordningsvinster det ger upphov till. Modellen för kompensatorisk ersättning utgår från de elever som skolan hade under mars året innan budgetåret. en kompensatoriska ersättningen varierar givetvis utifrån hur elevsammansättning ändras mellan åren. Normalt sett blir inte variationen så stor. Men i budgetarbetet har till exempel Apalbyskolans ersättning minskat med knappt 1 mnkr mellan 2017 och 2018. Skolan behöver mer tid att anpassa sin organisation utifrån den sänkta ersättningen och därför har budgeten fastställs med en dämpande effekt av förändringen. Sofiaskolan har från och med 2014 till 2017 minskat sin personalkostnad per elev från 643 tkr per elev till 455 tkr per elev. et innebär en minskning med 70 %. Till 2018 års budget är den beräknade personalkostnaden 425 tkr per elev. Trots utvecklingen har inte skolan en ekonomi i balans utifrån den ersättning skolan erhåller och de krav den personalintensiva elevgrupp ställer på bemanning. För att kunna upprätta en godtagbar kvalitet har Sofiaskolan budgeterats med -2 mnkr. I det ekonomiska underlaget framgår att de bägge VC-ansvaren har budgeterade överskott om sammanlagt 25,5 mnkr. Överskotten beror på omstruktureringspotten om 10 mnkr samt del av tillskottet för socialt utsatta skolor som budgeterats centralt om 4 mnkr samt statsbidrag för stärkt likvärdighet (ej beslutad) om 3 mnkr. essutom bibass+ 2 mnkr (ej utfördelad) och särskolemiljonen 1 mnkr, sänkt täckningsbidrag för ORT (Områdesteam) 3 mnkr, statsbidrag läslyft och läxhjälp om 2 mnkr. I en särskild tabell i det ekonomiska underlaget framgår det per skola vad den kompensatoriska ersättningen i form av sociala vikten samt budgetkompensationer i form av resultatkrav ger i extra ersättning till respektive skola per elev. I tabellen framgår att de skolor med lägst tillägg erhåller cirka 300 kronor extra per elev och den skola med störst tillägg erhåller 30 700 kronor per elev. Beställarverksamheten Inom beställarverksamheten finns den självstyrande enheten Orresta/Tortuna som både bedriver förskola och grundskola samt Naturskolan Asköviken. Budgeten är i balans för bägge enheterna. En resultaträkning för dessa skolor redovisas i det ekonomiska underlaget. Inom beställarverksamheten finns också restaurangverksamheten och vikarieförmedlingen som förmedlar tjänster till förskolan, grundskolan och gymnasiet. Verk- 10

VÄSTERÅS STA samheterna är organiserade under grundskolenämnden och en resultaträkning per verksamhet presenteras under avsnittet ekonomiska underlag. Restaurangverksamhetens intäkter består av sålda måltider till verksamheterna. Jämfört med budget 2017 beror intäktsökningen på fler barn och elever. Portionspriset är oförändrat från 2017. Jämfört med budget 2017 har personalkostnaden ökat med 0,9 mnkr (1,1 %) vilket är lägre än löneökningar. etta är möjligt eftersom utfallet för 2017 blivit lägre än budgeterat. Lokalkostnaderna beräknas öka med 1 mnkr jämfört med budget 2017 vilket beror på att nya förskolor med kök kommer att öppna. Vikarieförmedlingens intäkter består av sålda vikarietimmar för personal främst till förskolan, fritidshem och grundskolan. e budgeterade intäkterna för 2018 beräknas minska med 10 mnkr jämfört med budgeten för 2017. I budgeten 2017 beräknades även att vikarieförmedlingen förser restaurangverksamheten med vikarier. Restaurangverksamheten har numera en egen vikariehantering och därför anpassas budgeten 2018 till en lägre nivå. Prognosen för 2017 visar att vikarieförmedlingen sålt cirka 353 000 timmar under 2017 vilket är något lägre än 2016 då det såldes 357 000 timmar varav 15 000 timmar till restaurangverksamheten. Bemanningen för vikarieförmedlingens kontor består av 7,5 tjänster inklusive 0,5 tjänster för enhetschef. Personalkostnader, lokalkostnader och övriga kostnader för detta kontor påförs försålda timmar i ett pålägg och uppgår till 10,5 %. Finansiering av central förvaltning/täckningsbidrag I budgeten avseende tilldelningsekonomi har i bilaga 2 lämnats en redovisning över hur den centrala förvaltningen inom Barn- och utbildningsförvaltningen finansieras. essutom har en redovisning lämnats avseende övriga gemensamma resurser som köps eller fördelas från servicepartner och statsledningskontoret. e kostnader som verksamheten ska finansiera fördelas på enheterna genom täckningsbidrag. et täckningsbidrag som fördelas på grundskolans enheter består av följande poster: Täckningsbidrag 2018 2017 Skillnad % Servicepartner och stadsledning 12 769 12 906-1,1% Bufs centrala förvaltning 20 408 19 369 5,4% Utvecklingsresurser och gemensamma resurser 25 691 24 413 5,2% Summa 58 868 56 688 3,8% 11

VÄSTERÅS STA I jämförelsen mellan åren är det rimligt med en kostnadsökning på knappt 3 % eftersom de framför allt är kostnader för personal som ingår i täckningsbidraget. Kostnaderna som fördelas från servicepartner och stadsledning har minskat med 0,1 mnkr. Kostnadsökningen för den centrala förvaltningen om 1,1 mnkr beror främst på ett ökat stöd för HR om 0,5 mnkr och från placeringsenheten om 0,5 mnkr. Utvecklingsresurser och gemensamma resurserna har ökat mellan åren med 1,3 mnkr. et beror främst på ökad kostnad för IT-system i skolor. Att IT-system i skolor ökar beror främst på nytt system för skolvalsprocessen samt nytt journalsystem. En specifikation av kostnader framgår i de ekonomiska underlagen. 12

VÄSTERÅS STA Ekonomiskt underlag Resultaträkning per verksamhetsområde 1) Grundskola F-9 Budget 2018 Budget 2017 Skillnad Intäkter 1 527 736 1 476 530 51 206 3,5% Kostnader: Personalkostnader -958 634-928 441-30 193 3,3% Lokalkostnader -157 910-147 949-9 961 6,7% Övriga kostnader -411 192-400 140-11 052 2,8% Summa kostnader -1 527 736-1 476 530-51 206 3,5% Resultat 0 0 0 1) Beloppen mellan de olika resultatposterna kan komma att korrigeras tills budgeten slutligen registreras av Staden i ekonomisystemet. etta är planerat att ske i februari. Beställarverksamheten - Självstyrande enhet/naturskolan Asköviken Budget 2018 Budget 2017 Skillnad Intäkter 31 119 31 506-387 -1,2% Kostnader: Personalkostnader -22 680-23 355 675-2,9% Lokalkostnader -2 599-2 599 0 0,0% Övriga kostnader -5 840-5 552-288 5,2% Summa kostnader -31 119-31 506 387-1,2% Resultat 0 0 0 13

VÄSTERÅS STA Restaurang Budget 2018 Budget 2017 Skillnad Intäkter 167 621 166 463 0,7% Kostnader: Personalkostnader -83 932-83 052 1,1% Lokalkostnader -13 655-12 611 8,3% Övriga kostnader -70 034-70 800-1,1% Summa kostnader -167 621-166 463 0,7% Resultat 0 0 Vikarieförmedling Budget 2018 Budget 2017 Skillnad Intäkter 86 125 96 696-10,9% Kostnader: Personalkostnader -81 730-93 122-12,2% Lokalkostnader -550-500 10,0% Övriga kostnader -3 845-3 074 25,1% Summa kostnader -86 125-96 696-10,9% Resultat 0 0 14

VÄSTERÅS STA Enheternas resultatkrav Grundskolan F-6 varav Enhet Resultakrav grundsär Kommentar Hamreskolan 700 Många fritidsbarn ger god ekonomi Ekbergaskolan -500-700 Minus grundsärskola Storängsskolan -500 Omställningsbehov av ekonomin Bjurhovdaskolan -700 Stor förändring av social vikt Brandthovdaskolan 0 Skola två ställen men klarar 0-budget Malmabergsskolan -300 Högre kostnad SU-grupp förskoleklass Ormkärrskolan -1 300-1 300 Minus grundsärskola Piltorpskolan -1 300 Skola två ställen VT, personalomställning Hökåsenskolan 300 God ekonomi Blåsboskolan 300 God ekonomi Herrgärdsskolan -300 Skola två ställen HT Emausskolan 700 God ekonomi Hammarbyskolan -500 100-200 elever Fridnässkolan 0 100-200 elever men klarar 0-budget Vallbyskolan -700 100-200 elever, många deltidsbarn fritids Håkantorpsskolan -300-300 Minus grundsärskola ingtunaskolan 0 Barkarö skola 0 Skallbergsskolan -1 000-1 500 Minus grundsärskola Lövängsskolan 300 God ekonomi Norra Vallbyskolan 0 Rösegårdsskolan -1 000 Omställningsbehov av ekonomin Sta Gertruds skola -1 300 100-200 elever, skola två ställen Fredriksbergsskolan -300 Skola på två ställen Vetterstorpsskolan -1 300 Mindre än 100 elever VT, 100-200 elever HT Bäckbyskolan -1 000 100-200 elever, många deltidsbarn fritids EÄ 0 Enheten för didaktik och ämnesutveckling Gemensamt 10 000 Summa 0-3 800 15

VÄSTERÅS STA Grundskolan 7-9 och F-9-skolor Resultat- varav varav varav Enhet krav F-6 & fritids högstadiet grundsär Kommentar Viksängsskolan -2 000-1 400-600 Tappar åk 6, idrottsprofil Apalbyskolan F-9-1 500-200 -1 300 Litet högstadium Önstaskolan -1 500-800 -700 Tappar åk 6 Tillbergaskolan F-9-2 000-600 -1 400 Litet högstadium, ej fritids Centrum för tvåspråkighet 0 Central elevhälsa 0 Pettersbergsskolan F-9-1 500-500 -1 000 Litet högstadium Fridhemsskolan 0 0 Sofiaskolan -2 000-2 000 Ersättning täcker ej elevbehov Nybyggeskolan 0 400-400 Kristiansborgsskolan -1 500-1 500 Tappar åk 6, omställningsbehov av ekonomin Skiljeboskolan -2 000-2 000 Elever med stort behov av språkstöd, omställningsbehov av ekonomin Rönnbyskolan F-9-500 800-1 300 Litet högstadium Irstaskolan F-9-1 000 700-1 700 Litet högstadium INT (Inkluderingsteam) 0 Skolöverläkare 0 Gemensamt 15 500 Summa 0 200-14 000-1 700 Verksamhetsmått Verksamhetsmått Budget Budget Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall (inklusive självstyrande) 2018 2017 2017 2016 2015 2014 2013 2012 Grundskola Antal inskrivna elever: Fritidshem 5 188 5 150 5 157 5 133 5 146 5 110 4 980 4 684 Grundskola F-9 12 350 11 950 12 168 12 103 11 849 11 719 11 531 11 233 Särskola 220 216 219 215 201 197 203 224 16

VÄSTERÅS STA Fördelning av social vikt, tillskott och omstruktureringspott Nedan följer en tabell över hur social vikt och omstruktureringspotten har fördelats till enheterna. Enheter för gemensamma resurser som inte är skolenheter samt Fridhemsskolan och Sofiaskolan har inte tagits med i denna tabell. Ansvar Skola Omstruktureringspott 1% Avdrag budgeterat överskott (resultatkrav) för att täcka underskott andra skolor Tillskott budgeterat underskott (resultatkrav) som täcks av andra skolors överskott + omstruktureringspott Social vikt Statsbidrag särskilt utsatta områden Summa Elevanta kompensatorisk l ersättning Kompensatorisk ersättning per elev BB040 Orrestaskolan 329 199 329 199 71 4 669 BB041 Tortunaskolan 479 409 479 409 123 3 898 BG010 Hamreskolan -341 000-700 000 1 164 000 123 000 425 289 BG020 Ekbergaskolan -256 000 500 000 931 000 1 175 000 308 3 815 BG030 Storängsskolan -180 000 500 000 4 076 000 900 000 5 296 000 223 23 749 BG050 Bjurhovdaskolan -288 000 700 000 2 979 000 3 391 000 357 9 499 BG060 Brandthovdaskolan -237 000 1 439 000 1 202 000 295 4 075 BG070 Malmabergsskolan -231 000 300 000 3 308 000 3 377 000 286 11 828 BG100 Ormkärrskolan -279 000 1 300 000 1 334 000 2 355 000 323 7 291 BG110 Piltorpsskolan -219 000 1 300 000 2 078 000 3 159 000 271 11 678 BG120 Hökåsenskolan -303 000-300 000 1 009 000 406 000 378 1 074 BG140 Blåsboskolan -240 000-300 000 624 000 84 000 305 276 BG150 Herrgärdsskolan -304 000 300 000 2 924 000 2 920 000 378 7 725 BG160 Emausskolan -276 000-700 000 2 350 000 1 374 000 332 4 134 BG170 Hammarbyskolan -143 000 500 000 637 000 994 000 178 5 584 BG190 Fridnässkolan -99 000 143 000 44 000 123 358 BG200 Vallbyskolan -149 000 700 000 4 290 000 4 841 000 189 25 682 BG220 Håkantorpsskolan -274 000 300 000 1 912 000 1 938 000 310 6 252 BG230 ingtuna skola -179 000 458 000 279 000 222 1 257 BG240 Barkarö skola -215 000 667 000 452 000 267 1 696 BG250 Skallbergsskolan -279 000 1 000 000 2 279 000 3 000 000 326 9 202 BG260 Lövängsskolan -224 000-300 000 775 000 251 000 279 900 BG270 Norra Vallbyskolan -173 000 1 760 000 1 587 000 213 7 468 BG280 Rösegårdsskolan -231 000 1 000 000 2 932 000 3 701 000 294 12 610 BG290 Sta Gertruds skola -136 000 1 300 000 2 599 000 900 000 4 663 000 164 28 433 BG300 Fredriksbergsskolan -261 000 300 000 3 683 000 300 000 4 022 000 324 12 414 BG310 Vetterstorpsskolan -78 000 1 300 000 843 000 900 000 2 965 000 97 30 725 BG900 Grundskola F-5 5 720 000-10 000 000 2 000 000-2 280 000-50 BH010 Viksängsskolan -524 000 2 000 000 3 844 000 5 320 000 625 8 519 BH020 Apalbyskolan -444 000 1 500 000 3 468 000 4 524 000 558 8 108 BH030 Önstaskolan -315 000 1 500 000 3 183 000 4 368 000 380 11 510 BH040 Tillbergaskolan -380 000 2 000 000 1 918 000 3 538 000 462 7 666 BH070 Irstaskolan -658 000 1 000 000 1 944 000 2 286 000 828 2 763 BH080 Rönnbyskolan -433 000 500 000 1 265 000 1 332 000 539 2 474 BH090 Skiljeboskolan -268 000 2 000 000 3 956 000 1 700 000 7 388 000 332 22 253 BH100 Pettersbergsskolan -427 000 1 500 000 10 394 000 2 600 000 14 067 000 524 26 845 BH130 Nybyggeskolan -442 000 5 082 000 4 640 000 524 8 855 BH140 Kristiansborgsskolan -339 000 1 500 000 3 370 000 4 531 000 420 10 788 BH150 Bäckbyskolan -124 000 1 000 000 2 797 000 3 673 000 154 23 851 BH900 Grundskola 6-9 4 280 000-15 500 000 2 000 000-9 220 000 0 Summa 51 000-27 800 000 25 800 000 93 223 608 7 300 000 98 574 608 12 350 9 742 17

VÄSTERÅS STA Specificering av täckningsbidrag Specifikation av Servicepartner och Stadsledning 2018 2017 Ekonomi, ekonomisystem 1 781 1 776 HR 2 844 2 700 Löner och HR-system 4 513 4 419 Upphandling 526 546 Intranät, diarehantering 434 577 Försäkringar 898 1 085 Porto och posthantering 65 99 Antagning och praktiksamordning 325 329 Säkerhet och brandskyddsutbildning 410 399 Växel 873 789 Övrigt 100 187 Summa 12 769 12 906 Centrala förvaltningsenheter VC, utvecklingsledare 5 010 4 895 Ekonomistöd 4 698 4 462 Lokalplanering 1 056 1 271 Stöd från IKT 437 427 Stöd från Beställarverksamheten 500 557 HR-stöd 4 551 4 089 Informatörstöd 706 785 Placeringsenheten 2 712 2 163 Registraturstöd 738 720 Summa 20 408 19 369 Utvecklingsresurser och gemensamma kostnader Enheten för didaktik och ämnesutveckling 6 058 5 753 Gemensamma resurser, IKT-mentorer m m 4 213 3 872 IT-system skola i verksamheten 10 446 9 727 Gemensam hyra, projekt, utbildningar m m 4 974 5 061 Summa 25 691 24 413 18

okumenttyp 1(27) STÖMATERIAL Verksamhetsplan för grundskolan Antagen av Erik Johansson och Mia Lindh 1 maj 2017 nr GSN-2017/01652-6.0.1 Reviderad 15 augusti 2017 program policy handlingsplan riktlinje

okumenttyp 2(27) STÖMATERIAL 1. Verksamhetsplanens roll i styrkedjan Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet upprättas en verksamhetsplan med åtgärder för utveckling och förbättringar. Planen bygger på nationella och kommunala styrdokument samt analyser av enhetens resultat och de åtgärder som definierats i kvalitetsuppföljningarna. Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete ska vara vägledande i arbetet. Merparten av de pedagogiska nämndernas verksamhetsområden styrs idag från nationell nivå. Kommunfullmäktige är mottagare av statens utpekade huvudmannaansvar. et är ytterst kommunfullmäktige som ansvarar för att skolverksamheten motsvarar de nationella målen och kravnivåerna. Kommunfullmäktige har utsett förskolenämnden, grundskolenämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att operativt fullgöra de statliga uppdragen för skolverksamheterna. e pedagogiska nämnderna har verksamhetsansvar inför kommunfullmäktige som i sin tur ytterst har huvudmannaansvar inför staten. e nationella styrdokumenten och stadens årsplan är övergripande för planeringsprocessen. Kommunfullmäktige har beslutat om fyra perspektiv med tillhörande övergripande mål: Kund Vi har nöjda kunder och invånare Kvalitet Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat Medarbetare Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Ekonomi Vi har ekonomi i balans essa mål ska sedan brytas ned i organisationen genom balanserat styrkort på nivåerna nämnd, verksamhetsområde och enhet. Nämndens årsplan: Verksamhetsplan: Enhetsplan: Här återfinns nämndens budget, styrkort och följekort. okumentet beslutas av de pedagogiska nämnderna. Verksamhetsområdena inom barn- och utbildningsförvaltningen tar fram planer för det kommande året med styrkort för verksamheten. Planen fastställs av verksamhetschef efter samråd med direktör. Planen ska revideras löpande under året vid behov, exempelvis utifrån ändrade politiska mål eller budgetförändringar. Enheternas planer för det kommande året, som innehåller styrkort som preciserar nämndens och verksamhetsområdets styrkort. Planen fastställs av enhetschef efter samråd med verksamhetschef. Planen ska revideras löpande under året vid behov, exempelvis utifrån ändrade politiska mål eller budgetförändringar. Planering och uppföljning av enheter är centralt i styrningen. Genom uppföljningen analyserar vi och drar lärdomar av resultaten, vilket ligger som underlag för kommande verksamhetsplanering. Uppföljningsprocessens arbete följer ett årshjul som beskriver när i tiden kvalitetsuppföljningar sker.

okumenttyp 3(27) STÖMATERIAL Nationell nivå Nationella styrdokument, tex skollag och läroplan Huvudmannen Kommunala styrdokument, tex kommunfullmäktiges årsplan Nämnderna Nämndspecifika styrdokument, tex nämndplan Verksamhetsområdets verksamhetsplan Enhetens enhetsplan

okumenttyp 4(27) STÖMATERIAL 1.1 Verksamhetsplanens innehåll Inledning Verksamhetsplanen inleds med övergripande beskrivningar av planens innehåll och inriktning. Styrkort Att våra kunder 1 är nöjda med de tjänster vi levererar och den service vi tillhandahåller är centralt för det arbete vi utför i Västerås stad. et krävs då av organisationen att vi har fungerande och effektiva processer för att kunna levererar rätt tjänster och service. Vi ska leverera rätt kvalitet och resultatet ska vara minst det som kunden förväntat. För att klara det måste vi ha en god ekonomi och kunniga och engagerade medarbetare. Balanserat styrkort är en bra metod för att styra och mäta detta samt underlättar för såväl ledningens styrning som organisationens förståelse för de övergripande målen. Perspektiv Övergripande mål Kritiska framgångsfaktorer Indikator Styrtal Aktiviteter När verksamheten tar fram sitt styrkort med kritiska framgångsfaktorer, indikatorer, styrtal och aktiviteter, ska man i första hand se till dels styrkortet i nämndplanen, dels uppföljningen av den egna verksamheten i följekortet. Vid behov kan verksamheten även välja att tolka fullmäktiges övergripande mål till en formulering som passar den egna verksamheten. Valet av framgångsfaktorer, indikatorer och aktiviteter ska ta sin utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet. Som fördjupning kan man göra en SWOT-analys för respektive perspektiv för att komma fram till lämpliga åtgärder. Styrkortet motsvarar det tidigare mjuka åtgärdsfönstret. Följekort För att följa hur verksamheten utvecklas, redovisas utvalda indikatorer i ett följekort. essa är uppdelade i perspektiven kund, kvalitet, medarbetare och ekonomi. I följekortet redovisas indikatorer som bedöms ge en bra bild över hur väl verksamheten når upp till nationellt och kommunalt satta mål. Symboliken i begreppet följekort kan förstås så att: här sammanställs data som enkelt ger en utomstående en övergripande bild av verksamheten. e politiska nämnderna är en viktig målgrupp för informationen. 1 Med kund menar vi invånare, elever, boenden, brukare och så vidare. et vill säga: dem vi är till för.

okumenttyp 5(27) STÖMATERIAL 2. Verksamhetsplan Inledning en kommunala grundskolan i Västerås ska vara likvärdig och tillgänglig för alla. Ett centralt mål för nämnden är att eleverna når bättre resultat och högre betyg. För att nå detta krävs att skolan arbetar för inkluderande lärmiljöer och att undervisningen stimulerar elever till att känna motivation och lust att lära. I Grundskolenämndens styrkort formuleras kritiska framgångsfaktorer inom de 4 perspektiven: Kund: väl fungerande elevhälsa, alltid bästa möjliga möte, ökat inflytande samt studiero i skolan Kvalitet: undervisning i framkant, ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete, grundskola på vetenskaplig grund samt rätt kompetens Medarbetare: hållbart ledarskap och god arbetsmiljö Ekonomi: ekonomi i balans essa framgångsfaktorer ska bidra till att nämndens verksamheter närmar sig de övergripande mål som kommunfullmäktige har satt upp. Grundskolans verksamhetsplan syftar till att ge en praktisk innebörd till dessa kritiska framgångsfaktorer. e kritiska framgångsfaktorerna som nämnden har formulerat: ökat inflytande, studiero, undervisning i framkant, grundskola på vetenskaplig grund kan sammanfattas av begreppet kvalitativt god undervisning. En kvalitativ god undervisning stimulerar elever till att känna motivation och lust att lära, innefattar undervisning i framkant, där läraren tydligt och strukturerat leder lärandet, varierar arbetsformerna med reellt elevinflytande och som bygger på vetenskaplig grund. etta skapar både trygghet i klassrummet och studiero. ärför väljer grundskolan att förtydliga den kritiska framgångsfaktorn undervisning i framkant genom att också benämna den som kvalitativt god undervisning under perspektivet kvalitet. etta ska bidra till en målstruktur med lärande, resultat och välmående i fokus.

okumenttyp 6(27) STÖMATERIAL Verksamhetschefernas viljeinriktning Lika olika Låt oss presentera Maria och Mario, två elever i Västerås stads grundskolor. e har lika olika förutsättningar, drömmar, mål och ambitioner om sina liv och sin framtid. e kommer till skolan med en förväntan om att bli sedda, stöttade och utmanade. e ska ha lika tillgång till utbildning oberoende av geografisk hemvist, ekonomiska eller sociala förhållanden. Skollagen fastslår att vi ska ta hänsyn till deras olika behov och att Maria och Mario ska ges stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt. Vi i skolan ska dessutom sträva efter att uppväga deras olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. enna verksamhetsplan syftar till att ge direktiv till Västerås stads grundskolor, grundsärskolor, förskoleklass, fritidshem och övriga enheter för att kunna möta Maria och Marios förväntningar. Grundskolans uppdrag är att utveckla Marias och Marios kunskap, kompetens, mod och självförtroende i en trygg miljö så att de kan nå sin fulla potential och sina drömmars mål. etta är hela skolans ansvar. Förväntningar på rektor Vi vill att du: skapar möjligheter till elevers utveckling och lärande genom din förmåga att leda, organisera och strukturera din skolas verksamhet ger dina medarbetare möjlighet att växa och utvecklas tillsammans med dig, utifrån uppdraget och de utmaningar som din enhet har bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete med dina medarbetares och elevers delaktighet är en inspirerande ledare som väcker medarbetarens engagemang, nyfikenhet och motivation bidrar till det kollegiala lärandet i rektorsgruppen verkar för inkluderande lärmiljöer och att undervisningen stimulerar elever till att känna motivation och lust att lära förmedlar glädje och stolthet i ditt viktiga ledaruppdrag Förväntningar på medarbetare Vi vill att du som pedagog visar intresse för och har god förmåga att utveckla undervisningen, på egen hand och tillsammans med kollegor, och på så sätt förbättra Maria och Marios studieresultat. et kan ske genom att du: utvecklar undervisningen genom kollegialt lärande i former som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har höga förväntningar och en tro på att alla elever kan lära sig det som du ska undervisa om, anpassar undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt utifrån de elever du möter och ett alltmer digitaliserat samhälle utvecklar ämnen eller ämnesövergripande områden, särskilt när det gäller komplexa undervisningssituationer förmedlar glädje och stolthet i ditt viktiga ledaruppdrag Vi vill att alla på skolan, i samarbete med hemmet, bidrar till att utveckla Maria och Marios demokratiska värderingar och medmänsklighet så att de kan bli ansvarskännande medborgare. et kan ske genom att: medvetet arbeta för ett gott bemötande och ömsesidig respekt verka för lustfyllda, utmanande, trygga och inkluderande lärmiljöer skapa reellt inflytande för elever

okumenttyp 7(27) STÖMATERIAL Vi verksamhetschefer kommer, med lärandeuppdraget som utgångspunkt, arbeta för att: utifrån huvudmannarollen säkra kvalitet och likvärdighet på alla skolor skapa förutsättningar för rektor att bedriva ett hållbart ledarskap utveckling och förbättring ständigt är i fokus på alla nivåer utvecklar verksamheten på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet utifrån begreppet alla har sin klass (Timperley 2013) skapa lärande ledarforum som främjar och fördjupar förståelsen för uppdraget bedriva ett, för verksamhetsområdet, systematiskt kvalitetsarbete med våra medarbetares delaktighet utifrån vårt systematiska kvalitetsarbete styra resurser som bidrar till en mer likvärdig skola det råder en god helhetssyn och tydligt resultatfokus i rektorsgruppen ha god kännedom om våra skolors utvecklingsarbete och kontinuerligt följa upp rektors åtaganden vara en inspirerande ledare som väcker våra medarbetares engagemang, nyfikenhet och motivation skapa förutsättningar för inkluderande lärmiljöer förmedla glädje och stolthet i vårt viktiga ledaruppdrag

okumenttyp 8(27) STÖMATERIAL Styrkort Grundskolans viktigaste utmaningar 1. högre måluppfyllelse 2. likvärdig skola 3. ekonomi i balans 4. kompetensförsörjning Kund Kund: Vi har nöjda kunder och invånare Inom grundskolan är vår primära kundgrupp elever och vårdnadshavare. Vi når nöjda kunder genom att bedriva en kvalitativ god skola inklusive fritidshem som utvecklar alla elevers kunskap, kompetens, mod och självförtroende i en trygg miljö. et handlar om både kunskapsmål och sociala mål, utifrån en inkluderande lärmiljö. Varje skola/enhet behöver medvetet arbeta för att enas kring gemensamma framgångsfaktorer i syfte att nå skolans sociala mål. Med detta avses arbetet med skolans värdegrund så som den kommer till uttryck i läroplanen för grundskolan, LGR 11. etta arbete ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Verksamhetsledningen har definierat följande kritiska framgångsfaktorer inom perspektivet kund. Kritiska framgångsfaktorer 1. Väl fungerande elevhälsa Indikatorer Styrtal Aktiviteter Ansvar Uppföljning hur och när Enheters resultat gällande hur elevhälsan stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål Kriterier för måluppfyllelse, genomförande och (resultat gult på båda) Se nedan EC/Rektor Verksamhetsuppföljning maj -2018 Verifikationskälla: BRUK 1.3 som enheten lägger upp i respektive skolas mapp i insidan Elevers närvaro F-6, 95% närvaro 7-9, 95% närvaro Gäller både 2017 och 2018 Uppföljning och workshop på ledarforum kring elevhälsa Utbildningsdag för lärare/ pedagoger hålls av central elevhälsa v 44 Satsning fler kuratorer till UL/KVC Verksamhetsuppföljning maj -2018 Efter genomförd workshop via utvärderingsfrågor till rektorer UL/EC/CE H Utvärdering efter genomförd insats Enkät till alla deltagare VC Uppföljning dec 2017 skolorna Verksamhetsuppföljning maj 2018 Se nedan EC/Rektor Verksamhetsuppföljning jan -2018 Verksamhetsuppföljning sep -2018 Statistik från Vklass

okumenttyp 9(27) STÖMATERIAL 2. Alltid bästa möjliga möte Elevers och vårdnadshavares upplevelse av bemötande i skolan För 2018 resp. 2019 Åk 2, fritidshem 83% positiva resp. 84% Uppföljning och workshop på ledarforum kring skolas arbete för att främja skolnärvaro UL/KVC Verksamhetsuppföljning maj-2018 Efter genomförd workshop via utvärderingsfrågor till rektorer Se nedan UL Verksamhetsuppföljning maj 2018 och maj 2019 Verifikationskälla: Skolenkät 2018 och 2019 Åk 2, 88% positiva resp. 89% Åk 5, medelvärde index 8,0 resp. 8,2 Åk 9, medelvärde index7,0 resp. 7,2 Vårdnadshavare i grundsärskola medelvärde index 8,7 resp. 8.9 åk 2, fråga jag tycker att lärarna är snälla mot mig i skolan åk 2, fritidshem fråga jag tycker att personalen är snäll mot mig på fritids åk 5, åk 9, index på frågor under grundläggande värden på skolan Vårdnadshavare Grundsärskola index på grundläggande värden på skolan Utbildningar inom Lösningsfokus för lärare/pedagoger/rektorer hålla av INT Uppföljning och workshop på ledarforum kring synpunkter och klagomål Framtagande av uppdaterad rutin och arbetssätt om klagomålshantering Uppföljning och workshop på ledarforum kring det förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling UL/INT Verksamhetsuppföljning sep - 2018 Utvärdering efter varje utbildningstillfälle (INT) UL/KVC Verksamhetsuppföljning maj -2018 Efter genomförd workshop via utvärderingsfrågor till rektorer KVC/Näm ndenheten Intern kontroll Verksamhetsuppföljning jan- 2018 Intern kontroll KVC/UL Verksamhetsuppföljning maj -2018 Webbenkät med frågor från BRUK 2.4 samt analys på underlag kvalitetsuppföljning maj styrkort

okumenttyp 10(27) STÖMATERIAL 3. Trygghet i skolan Elevers och vårdnadshavares upplevelse av trygghet i skolan För 2018 resp. 2019 Åk 2, 80% positiva, resp. 81% Åk 2 fritids, 82% positiva, resp. 83% Åk 5, medelvärde 8,6 resp. 8,8 Åk 9, medelvärde7,8 resp. 8,0 Vårdnadshavare i förskoleklass, medelvärde 8,6 resp. 8.8 Vårdnadshavare i grundsärskola, medelvärde 8,2 resp. 8,4 Kartläggning om hur skolor arbetar utifrån normmedvetenhet och en skola för alla Forskningsstudie MdH på våra verksamheter kring varför flickor verkar välja bort kommunala skolor i större utsträckning än pojkar. (Med kartläggning gällande hur skolor arbetar utifrån normmedvetenhet och en skola för alla) Projekt: Mot en genusmedvetande skola i valfrihetens tid: möjligheter och utmaningar för lokala skolkontexter VC/UL Verksamhetsuppföljning jan- 2018 Följs ut utifrån vad som kom i kartläggningen Intern kontroll UL Verksamhetsuppföljning sep- 2018. Via frågeformulär till rektorer Intern kontroll Se nedan VC/UL Verksamhetsuppföljning maj 2018 och maj 2019 Verifikationskälla: Skolenkät 2018 och 2019 Verifikationskälla: Skolenkät 2018 åk 2, åk 5, åk 9, fråga jag känner mig trygg i skolan åk 2 fritidshem, fråga jag känner mig trygg på fritids För vårdnadshavare förskoleklass, och grundsärskola, mitt barn känner sig trygg i skolan

okumenttyp 11(27) STÖMATERIAL Uppföljning av skolas resultat vad gäller elevers och vårdnadshavares upplevelse av trygghet skolan på ledarforum kvalitetsuppföljning maj med förstelärare och rektorer Uppföljning av skolas resultat vad gäller elevers och vårdnadshavares upplevelse av nöjdhet med skolan på ledarforum kvalitetsuppföljning maj med förstelärare och rektorer UL/KVC Verksamhetsuppföljning maj -2018 På ledarforum tillsammans med rektorer och förstelärare Föräldrar i förskoleklass, grundsärskola, Åk 2, Åk 5,Åk 9 UL/KVC Verksamhetsuppföljning maj -2018 På ledarforum tillsammans med rektorer och förstelärare Föräldrar i förskoleklass, grundsärskola, grundskola, Åk 2, Åk 5,Åk 9

okumenttyp 12(27) STÖMATERIAL Kvalitet Kvalitet: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat Rätt resultat kommer av en verksamhet med rätt kvalitet. För oss i grundskolan betyder rätt kvalitet att vi uppfyller nationella mål, svarar mot nationella krav och riktlinjer samt strävar mot förnyelse, ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar samt en inkluderande lärmiljö. Kvalitativ god undervisning utgår från läroplanen och kursplanerna och bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. et kännetecknas av att lärare: har en trygg inlärningsmiljö med tydlig struktur (Håkansson/Sundberg 2012, Hattie 2012) har tydliga mål och använder undervisningsmetoder som leder till ökad förståelse (Timperley 2013) tydligt leder lärandet, varierar arbetsformerna med elevinflytande som en naturlig del i undervisningen (Ellmin 2011, Håkansson/Sundberg 2012) formar undervisningen utifrån elevernas inlärningsstrategier och olika behov (Håkansson/Sundberg 2012) reflekterar tillsammans med eleverna över lektionens lärandemål (Håkansson/Sundberg 2012) har höga förväntningar på sina elever och ger formativ återkoppling (Rubie-avies 2009, Wiliam 2010, Lundahl 2011, weck 2015 ) samverkar i ett kollegialt lärande kring planering, genomförande och bedömning (Ryve/Hemmi/Kornhall 2016, Timperley 2013, Hattie 2012) på ett medvetet plan ständigt arbetar med ett inkluderande förhållningssätt och de demokratiska grundläggande värderingarna. (Persson & Persson, 2016) Varje skola/enhet behöver medvetet arbeta för att enas kring gemensamma framgångsfaktorer i syfte att nå skolans kunskapskrav. Verksamhetsledningen har definierat följande kritiska framgångsfaktorer inom perspektivet kvalitet. Kritiska framgångsfaktorer 1. Undervisning i framkant ( Kvalitativt god undervisning) Indikatorer Styrtal Aktiviteter Ansvar Uppföljning Måluppfyllelse åk 3 i matematik och svenska Andel godkända i alla ämnen åk 6 samtliga elever Meritvärde åk 9 inklusive och exklusive nyanlända År 2018 Årskurs 3-90 % av eleverna når målen i matematik och svenska Årskurs 6-73 % av eleverna är godkända i alla ämnen Årskurs 9- Högre meritvärde än 2017, inkl Se nedan UL/KVC Verksamhetsuppföljning sep- 2018 och sep 2019 Verifikationskälla: IST/ SIRIS i okt

okumenttyp 13(27) STÖMATERIAL Måluppfyllelse Grundsärskola och exkl nyanlända Måluppfyllelse Grundsärskola År 2019 Årskurs 3-92 % av eleverna når målen i matematik och svenska Årskurs 6-75 % av eleverna är godkända i alla ämnen Årskurs 9- Högre meritvärde än 2018, inkl och exkl nyanlända Måluppfyllelse Grundsärskola Genomlysning utifrån perspektivet kvalitet F-9 under VT 18. Kompetensutveckling tema kring inkluderande lärmiljöer för alla medarbetare (Uppstartsdag) Fortsatt arbete med Fritidshemslyftet. Utvecklingsarbete med s.k. exempelfritidshem för att belysa, jämföra och skapa bra beslutsunderlag VC/KVC/UL UL Utvecklingsområden tagna i EP för 2018-2019 Utvärderdering direkt efter uppstartsdag via webformulär till all adeltagande UL/EÄ Verksamhetsuppföljning jan - 2018 Intern kontroll

okumenttyp 14(27) STÖMATERIAL Kompetensutvecklingsins atser för fritidshem (Syftet är att höja kvaliteten i fritidshemmets undervisning samt stärka den röda tråden för elevers lärande genom att förbättradsamverkan med skolan) UL/EÄ Verksamhetsuppföljning jan 2018 Intern kontroll Skolutveckling förskoleklass (ämnesspecifik och allmändidaktisk kompetensutveckling för personal i förskoleklass) Enheten skapar ett gemensamt arbetssätt för digital dokumentation av planering, genomförande och uppföljning med stöd av utvecklare IKT UL/ EÄ Rektor/EC/ EÄ Verksamhetsuppföljning sep- 2018 Rapport om utvecklingen på förskoleklass Följs upp vid medarbetarsamtal höst 2018 rektor med medarbetare, VC med rektor Elevers upplevelse av delaktighet och inflytande För 2018 resp. 2019 Åk 2, 75% positiva, resp. 76% positiva Vklass: implementering på alla skolor Systematisk resultatuppföljning (bland annat att fånga upp elever som behöver extra stöd). Syftet är att synliggöra skolors behov och stärka undervisningens kvalitet F- 6 skolor) UL/EÄ UL/KVC Verksamhetsuppföljning jan-2018 Antal skolor som implementerar Vklass Verksamhetsuppföljning jan-2018 Verksamhetsuppföljning maj- 2018 Verksamhetsuppföljning sep - 2018 Se nedan VC/KVC/UL Verksamhetsuppföljning maj 2018 och maj 2019 Verifikationskälla: Skolenkät 2018 och 2019

okumenttyp 15(27) STÖMATERIAL Åk 5, medelvärde 7,5 resp. 7,6 Åk 9, medelvärde index 7,0 resp. 7,2 åk 2, fråga jag får vara med och bestämma vad vi ska göra i skolan åk 5, fråga på lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter Kompetensutveckling inom studie- och yrkesvägledning i undervisningen för lärare (Skolverket/Mälardalens högskola, vårterminen - 18) Uppföljning och workshop utifrån skolors inre arbete gällande nyanländas lärande Uppföljning av skolas resultat vad gäller elevers upplevelse av delaktighet och inflytande på ledarforum kvalitetsuppföljning maj med förstelärare och rektorer åk 9, index på frågor inom området elaktighet och Inflytande UL Verksamhetsuppföljning sep 2018 UL/EÄ Verksamhetsuppföljning jan 2018 Webbformulär utifrån nyanländas lärande UL/KVC Verksamhetsuppföljning maj 2018 På ledarforum tillsammans med rektorer och förstelärare Elevers och vårdnadshavares upplevelse av lust att lära För 2018 resp. 2019 Vårdnadshavare förskoleklass: Se nedan VC/KVC/UL Verksamhetsuppföljning maj 2018 och maj 2019 Verifikationskälla: Skolenkät 2018 och 2019

okumenttyp 16(27) STÖMATERIAL medelvärde 8,5 och 8,6 Vårdnadshavare Grundsärskola: medelvärde 7,5 och 7,6 Åk 2: 75 % och 76 % Åk 5: medelvärde 7,0 och 7,2 Åk 9: medelvärde 6,0 och 6,2 Vårdnadshavare Grundsärskola och förskoleklass, fråga Undervisningen i skolan väcker mitt barns lust att lära åk 2, fråga: Jag tycker att det är roligt att gå till skolan åk 5, fråga skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer åk 9, fråga skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer Uppföljning av skolas resultat vad gäller elevers upplevelse av lust att lära på ledarforum kvalitetsuppföljning maj med förstelärare och rektorer UL/KVC Verksamhetsuppföljning maj- 2018 På ledarforum tillsammans med rektorer och förstelärare Elevers och vårdnadshavares upplevelse av studiero i skolan För 2018 resp. 2019 Åk 5, medelvärde index 6,0 och 6,2 Åk 9 medelvärde index 6,5 och 6,7 Vårdnadshavare förskoleklass, medelvärde 7,3 och 7,5 Vårdnadshavare grundsärskola, Se nedan VC/UL/KVC Verksamhetsuppföljning maj 2018 och maj 2019 Verifikationskälla: Skolenkät 2018 och 2019 åk 5 och åk 9, index område studiero Vårdnadshavare förskoleklass, fråga jag upplever att mitt barn har arbetsro i förskoleklassen Vårdnadshavare Grundsärskola fråga: jag upplever att mitt barn

okumenttyp 17(27) STÖMATERIAL medelvärde7,0 och 7, 2 har studiero under lektionerna Uppföljning av skolas resultat vad gäller elevers upplevelse av studiero i skolan på ledarforum kvalitetsuppföljning maj med förstelärare och rektorer UL/KVC Verksamhetsuppföljning maj 18 På ledarforum tillsammans med rektorer och förstelärare 2. Grundskola på vetenskaplig grund Bedömt fungerande former för kollegialt lärande för att stödja elevernas mångsidiga utveckling och lärande 20 % av förbättring i genomsnitt för alla grundskolor mellan mättillfälle jan 2018 och jan 2019 Se nedan Verksamhetsuppföljning jan 2018 och jan 2019 Webbenkät till rektorer Samverkansforskning med MdH eltagande i Ifous forskningsprogram kring inkluderande lärmiljöer UL/EÄ Verksamhetsuppföljning jan 2018 Enkät till EÄ VC/UL Verksamhetsuppföljning sep 2018 Frågor till deltagande skolor Spridning av lärdomar från deltagande i IFous forskningsprogram kring inkluderande lärmiljöer UL/berörda rektorer och EC Verksamhetsuppföljning sep 2018 På ledarforum med frågor till rektorer Övergångar från förskola till grundskola ska ske mer strukturerat än tidigare och Vklass ska användas som stöd UL Uppföljning juni och dec 2018

okumenttyp 18(27) STÖMATERIAL 3. Ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete Enheters resultat gällande hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på enheten 100% av enheterna har resultat på enkäten till stor del eller bättre på alla frågor Övergångar från UL Uppföljning juni och dec 2018 grundskola till gymnasiet ska ske mer strukturerat än tidigare och Vklass ska användas som stöd Övergångar från förskola UL/CEH Uppföljning juni och dec 2018 till grundskola, grundsärskola Övergångar från grundskola, grundsärskola till gymnasiesärskola UL/CEH Uppföljning juni och dec 2018 Se nedan UL/KVC Verksamhetsuppföljning sep - 2018 Verifikationskälla: webbformulär med frågor från BRUK 1.1 Kompetensutveckling förstelärare kring styrsystem och uppföljning utifrån kvalitetshjul UL/KVC/EÄ Efter utbildning via enkät till förstelärare Arbetande ledarforum analys UL/KVC Vid 3 verksamhetsuppföljningarna under läsåret 17-18 4. Rätt kompetens Andel lärare med legitimation och behörighet 73,4 % i okt 2017 74 % i okt 2018 Se nedan VC/KVC Statistikuppföljning i samband med verksamhetsuppföljning maj 2018 (Verifikationskälla: statistik mars SIRIS) Uppföljning av enhetens användande av systemet Competenz för verksamhetsplanering HR Verksamhetsuppföljning jan 2018 Statistik från Competenz

okumenttyp 19(27) STÖMATERIAL Fortsatt arbete med Employer branding Hitta strategier för att bättre attrahera lärarstudenter HR Verksamhetsuppföljning jan 2018 Intern kontroll HR/EÄ Verksamhetsuppföljning jan 2018 Intern kontroll Identifiera och analysera vilka medarbetare i organisationen som har påbörjad lärarutbildning men som saknar utbildning till viss del HR (ur system Competenz) Verksamhetsuppföljning jan 2018 Intern kontroll

okumenttyp 20(27) STÖMATERIAL Medarbetare: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Grundskolan behöver engagerade medarbetare med rätt kompetens - medarbetare som drivs av att utveckla elevernas kunskap, kompetens, mod och självförtroende i en trygg miljö så att de kan nå sina drömmars mål. et kräver bästa möjliga förutsättningar för god arbetsmiljö där medarbetare känner sig uppskattade och delaktiga, kompetensutveckling med elevers behov som utgångspunkt och en förankring i styrdokument och stadens värdegrund. Verksamhetsledningen har definierat följande kritiska framgångsfaktorer inom perspektivet medarbetare. Kritiska framgångsfaktorer 1. Ett hållbart ledarskap Indikatorer Styrtal Aktiviteter Ansvar Uppföljning Antal medarbetare per chef Min 8 max 35 Antalet enheter som ligger utanför spannet min 8 max 35ska minska 20% perioden dec 2017 och dec 2018 Se nedan VC Verksamhetsuppföljning jan-2018 och jan 2019 Statistik från HR 2. God arbetsmiljö Resultat på HME motivationsindex och Styrningsindex Sep 2017 och sep 2018 Motivationsindex 81resp. 82 Organisatorisk anpassning efter behov. imensionering: omfång/geografisk spridning/volym påverkar uppdraget Säkerställa stöd till enheter (adm/ledningsstöd/biträdan VC/HR Verksamhetsuppföljning jan- 2018 Medarbetarsamtal VC/HR Verksamhetsuppföljning jan- 2018 Medarbetarundersökning de rektor) Se nedan VC Verksamhetsuppföljning jan- 2018 av 2017 års nivå Medarbetarundersökning