Befolkningsinriktade hälsosamtal

Relevanta dokument
Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Prevention och behandling vid

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Utbildning för utförare av Hälsosamtal

Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Hälsosamtal 40-åringar

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Gävleborgs Hälsosamtal

Gävleborgs Hälsosamtal

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

RMPG Hälsofrämjande strategier

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Levnadsvanor för patienter med

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna år

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Rekommendationer från Hälsorådet

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Hälsoläget i Gävleborgs län

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Sammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014

Transkript:

Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare

Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013 var medellivslängden för män 78,9 och för kvinnor 82,7 år. I riket under samma period: män 79,7 och kvinnor 83,5 år. Hjärt- och kärlsjukdomar är de främsta orsakerna till sjuklighet och död i riket såväl som i länet. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskar över tid men är fortfarande högre i länet i jämförelse med riket. 90 procent av orsakerna till hjärtinfarkt är väl kända och kan förklaras av levnadsvanor som rökning, matvanor, fysisk inaktivitet, alkoholvanor, psykosocial påverkan och biologiska riskfaktorer som övervikt, hypertoni, blodfettsrubbning och diabetes (Yusuf et al, 2004). I Gävleborg finns en högre andel invånare med övervikt och fetma, som äter lite frukt och grönsaker och en som snusar jämfört med riket. När det gäller fysisk aktivitet, riskbruk av alkohol och rökning är risknivån däremot i stora drag som i riket (Nationella folkhälsoenkäten, 2014).

Gävleborgs hälsosamtal Hälsosamtal med 40-åringar har systematiskt pågått i Gävleborg sedan 2001 (Gästrikland sedan 2001 och Hälsingland sedan 2006) Hälsosamtalet ingår i hälsocentralens basuppdrag och ska erbjudas länets nyblivna 40-åringar Kallelse till hälsosamtal med förbokad tid görs från respektive hälsocentral Hälsocentralen erhåller målrelaterad ersättning per genomfört samtal Hälsosamtalet är kostnadsfritt för deltagaren Hälsosamordnaren på hälsocentralen genomför hälsosamtalen Avdelningen Folkhälsa och Hållbarhet samordnar och metodutvecklar utifrån uppdrag från Hälsovalskontoret

Mål och syfte För länet: Det övergripande målet är att öka befolkningens hälsa och välbefinnande För verksamheten: Att kalla 100% av alla som fyller 40 år under innevarande år 60% ska delta i hälsosamtal Få medarbetarna på HC engagerade i hälsosamtalen För målgruppen: Öka kännedom om sambandet mellan levnadsvanor och hälsa Stimulera till egna hälsofrämjande och förebyggande insatser Identifiera och ge särskilt stöd till levnadsvaneförändring till personer som löper risk att drabbas av sjukdom

Hälsosamtalet innehåller: Hälsosamtalsenkät Mätning av midjemått Mätning av längd och vikt för beräkning av BMI P-glukos Blodtryck Finns en eller fler riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom beställs lipidstatus En personlig stjärnprofil hjälper deltagaren att bedöma sina förutsättningar och möjligheter för en god hälsa och minska risken för framtida sjukdom Enkla råd, rådgivande samtal, kvalificerat rådgivande eller annan åtgärd erbjuds utifrån deltagarens enkätsvar, stjärnprofil, hälsostatus och önskemål Dokumentation i hälsosamtalswebben samt kort dokumentation i patientjournal Uppföljning utifrån behov

Stjärnprofilen Stjärnprofilen används som visuellt pedagogiskt hjälpmedel Stjärnprofilen gör det lättare att sammanfatta helheten och visa hur olika delar hänger ihop Full udd är optimalt De flesta får inte en perfekt åttauddig stjärna, men den pekar på möjligheter och förbättringsområden som i många fall har spridningseffekter

Material till hälsosamtal Informationsbrev att skicka ut tillsammans med kallelsen Hälsosamtalsenkät Journalblad med mätvärden Min stjärnprofil Manual och ytterligare information finns på www./halsosamtal

Hälsosamordnaren Ansvarar för att 40-åringarna bjuds in till hälsosamtal samt att genomföra hälsosamtal enligt manual Är hälsocentralens resurs i det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet Ansvarar för att besvara den blankett som årligen skickas ut angående antal listade, inbjudna, genomförda samtal mm. Ska introduceras i metoden, delta i träffar och utbildningar

Mellan år 2010-2012 var hälsosamtalen avgiftsbelagda för deltagaren. Från år 2015 är det obligatoriskt att bjuda in till hälsosamtal med förbokad tid.

Utvärderingar Det finns olika utvärderingar och forskningsrapporter som visar olika resultat kring hälsoundersökningar/hälsosamtal: Gävleborgs 40-års hälsosamtal: hälsosamtalen är omtyckta och deltagarna upplever att de får stöd till förändring nästan hälften har förändrat sina levnadsvanor i positiv riktning få faktiska förändringar är påvisade, men de personer som hade högre risk för hjärt- och kärlsjukdom förändrade sina levnadsvanor i större utsträckning än de med låg risk. Västerbotten och Habo: Goda effekter ses i form av minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom och total dödlighet bland deltagare jämfört med icke deltagare och även på befolkningsnivå. Internationellt: SBU bedömer att populationsscreening av riskfaktorer och interventioner för hjärt- och kärlsjukdom är kostnadseffektivt. Däremot: generella hälsokontroller för vuxna reducerar inte risken för dödsfall, eller risk för dödsfall på grund av hjärt-kärlsjukdomar eller cancer.