Standard Eurobarometer Europeiska kommissionen EUROBAROMETER 61 ALLMÄNNA OPINIONEN I DEN EUROPEISKA UNIONEN VÅREN 2004 Standard Eurobarometer 61 / Våren 2004 - European Opinion Research Group EEIG NATIONELL RAPPORT SVERIGE Denna undersökning har beställts och koordinerats av Generaldirektoratet för Press och Kommunikation. Denna rapport har producerats för Europeiska kommissionens representation i Sverige. Detta dokument representerar inte Europeiska kommissionens åsikter. De tolkningar och å sikter som framförs är uteslutande författarnas. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 1
Eurobarometer 61 Nationell rapport Sverige Sammanfattning 2 1. Inledning 4 2. Nationell politik och nationell identitet 6 2.1. De viktigaste frågorna för svenskarna 7 2.2. Förtroende för institutionerna 8 2.3. Demokratin får betyg 9 2.4. Nationell och europeisk identitet 10 3. Kunskapen om Europeiska unionen 11 3.1. Kunskapsläget 12 3.2. Källor för EU-information 14 3.3. Kunskapen om, och tilltron till, de europeiska institutionerna 16 4. Svenska åsikter om den europeiska unionen 18 4.1. Bilden av det svenska medlemskapet 19 4.2. Bilden av den Europeiska unionen 22 5. Europeiska unionen i världen 27 6. Europeiska unionens framtid 31 6.1. Den europeiska integrationen 32 6.2. Utrikes- och säkerhetspolitik 36 6.3. Reformen av de europeiska institutionerna 38 Bilagor: I. Technical Specifications II. Frågeformulär Eurobarometer 60.1, Sverige III. Eurobarometer Key Indicators Spring 2004 Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 2
Sammanfattning Nationell politik och nationell identitet Det finns inget EU-land som sätter sjukvårdsfrågorna högre än vad man gör i Sverige. I EU i stort är arbetslösheten den viktigaste nationella frågan. Men arbetslösheten är en allt viktigare fråga även i Sverige. Sedan hösten 2003 (Eurobarometer 60.1) har frågan passerat brottsligheten och den ekonomiska situationen, och är nu den näst viktigaste frågan för svenskarna. Skolväsendet är en fråga som väger tyngre i Sverige än i EU-snittet, medan invandringen, terrorismen och inflationen är mindre viktiga i Sverige jämfört med övriga EU. Förtroendet för EU ligger under EU-snittet, medan förtroendet för riksdagen, regeringen och ligger över. De institutioner svenskarna litar mest på är FN, radion och polisen. Svenskarna är mer nöjda än EU15 med den nationella demokratin, och mindre nöjda med demokratin i EU. De har också en jämförelsevis stark nationell identitet. Runt fyra av tio svenskar känner sig som både svenskar och européer, sex av tio är enbart svenskar, och en procent är enbart européer. De som ser sig som enbart svenskar har ökat sedan 2003. Kunskapen om Europeiska unionen Svenskarna bedömer sina kunskaper om EU som över genomsnittet. De kände sig också bättre informerade om utvidgningen av EU. Men några månader innan EU fick tio nya medlemmar var närmare sju av tio svenskar inte särskilt eller inte alls välinformerade om utvidgningen. Årets Eurobarometer innehåller ett kunskapstest, som visar att svenskarna inte missbedömer sina EU-kunskaper. För åtta av tio frågor hamnar de över genomsnittet. Nyhetsmedierna tv, dagstidningar och radio är de viktigaste källorna för EU-information. Svenskarna diskuterar också gärna med släkt, vänner och kolleger. Medierna får bättre betyg i Sverige än i övriga EU. Sex av tio svenskar tycker att svenska medier talar lagom mycket om EU, och varannan att EU framställs på ett objektivt sätt. Av de missnöjda tycker fler att det är för lite EU-information och inte för mycket, och fler att EU framställs för positivt än för negativt. De EU-institutioner som flest svenskar känner till är Europaparlamentet, EG-domstolen, ministerrådet, Europeiska centralbanken och Europeiska kommissionen. Dessa har nio av tio svenskar eller fler hört talas om. Detta är också de EU-institutioner som flest tror spelar en viktig roll, och som flest litar på. Kännedomen om kommissionen har minskat något sedan hösten 2003, och kommissionen är nu mindre känd än den var 1999. Svenska åsikter om den europeiska unionen Sverige hör till de mest EU-kritiska länderna. En tredjedel av svenskarna tycker att det är dåligt att Sverige är med i EU, och sex av tio att landet förlorat på medlemskapet. På bägge punkterna uppvisar Sverige det lägsta stödet bland EU-länderna. Den bild som svenskarna har av EU är den näst mest negativa, efter britternas. Sverige är det EU-land där störst andel invånare förknippar EU med slöseri med pengar byråkrati och otillräcklig kontroll vid gränserna. Landet har lägst andel som förknippar EU Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 3
med ekonomiskt välstånd och socialt skydd. Å andra sidan anser svenskarna i lägre grad än EU-snittet att EU är liktydigt med arbetslöshet. Störst personlig betydelse för svenskarna har friheten att resa, studera och arbeta inom EU. Sex av tio svenskar tycker att EU spelar en positiv roll i kampen mot terrorismen. Därefter kommer utrikespolitiken, där hälften av svenskarna tycker att EU:s roll är positiv. Svenskarnas viktigaste nationella fråga är sjukvårdspolitiken, och där tycker 14 procent att EU:s roll är positiv. Närmare fyra av tio svenskar anser att jordbruk är den tyngsta posten i EU:s budget, och nästan lika tror många att den största utgiften är administration, personal och byggnader. Europa i världen Globaliseringen, skapandet av en världsomspännande marknad, uppfattas som mer positiv i Sverige än i övriga länder. Svenskarna har ungefär samma syn som övriga EU-medborgare på globaliseringens nackdelar. Men de ser ljusare än något annat land på de möjligheter globaliseringen skapar för landet, svenska företag och den enskilde. De har också större förtroende än EU-snittet för att effekterna av globaliseringen kan kontrolleras. Fyra av tio svenskar räknar med att EU kan kontrollera utvecklingen, den högsta andelen bland EU-länderna. Europas framtid Svenskarna är i stort sett överens med övriga EU-länder om hur fort integrationen av EU går. Men svenskarna är bland de mest motvilliga till att öka takten. Bara Storbritannien och Danmark har en lägre önskad hastighet. Varannan svensk är för en författning för EU, men stödet är lägre än EU-snittet. De som vill ha EMU och euron har blivit något fler sedan hösten 2003. Stödet för euron är högre än i Storbritannien, men lägre än i Danmark. Svenskarna stöder utvidgningen i högre grad än EUsnittet, både de tio länder som gick med i maj, och en framtida utvidgning. Sverige är mer tveksamt än EU15 till att EU-länderna har en gemensam utrikespolitik, och en gemensam försvars- och säkerhetspolitik. Stödet för att EU-länderna finner en gemensam ståndpunkt vid en internationell kris är på samma nivå som i övriga länder. Men Sverige har en låg andel som vill att EU ska ha en utrikesminister. Närmare sju av tio, ungefär lika många som i övriga EU, vill att EU ska ha en militär insatsstyrka. Runt åtta av tio svenskar, fler än i något annat land, är oroliga för att en fortsatt integration inom unionen ska leda till ökad narkotikahandel och organiserad brottslighet. Nästan lika många är oroliga för att jobben försvinner utomlands. Svenskarna är mindre oroliga än EU15 för att förlora sociala förmåner eller för en ekonomisk kris på grund av EU-integrationen. De är också mindre oroliga för att det egna språket och den nationella kulturen ska försvinna. Allt fler svenskar vill förlänga ordförandeperioden i EU. Över hälften vill att medlemsstaterna ska ha kvar sin vetorätt, och stödet har ökat. Närmare sju av tio tycker att varje medlemsstat ska ha en röst i EU:s ministerråd, medan två av tio vill att makten ska stå i proportion till befolkningsstorleken. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 4
1. Inledning Bakgrund Eurobarometern är en återkommande opinionsundersökning inom Europeiska unionen. Eurobarometern producerar flera typer av rapporter, däribland standard-eurobarometern, som funnits sedan 1973. Sverige deltar sedan våren 1995. Standardrapporten publiceras två gånger om året. Den bygger på personliga intervjuer som genomförs vid mellan två och fem tillfällen per år. Undersökningen visar på opinionsläget i Europa när det gäller den gemensamma europeiska politiken, och även synen på nationella frågor. Vissa frågor återkommer vid varje intervjutillfälle, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen över tid, medan andra teman är nya. Så genomförs Eurobarometern Eurobarometern utförs på uppdrag och under ledning av Europeiska kommissionens generaldirektorat för press och kommunikation (GD Press). Den här svenska rapporten bygger på uppgifter från vårundersökningen 2004, Eurobarometer 61. Undersökningen koordinerades av INRA i Bryssel, Belgien. De svenska intervjuerna genomfördes av GfK Sverige. Rapporten fokuserar på den svenska delen av materialet och de frågor som är intressanta för Sverige. Undersökningsmetod Underlaget till Eurobarometern samlas in genom personliga intervjuer med EU-medborgare över 15 år som valts ut för att representera alla regioner, och kommer från både landsbygd, mellanstora städer och storstäder. Utöver frågor som visar opinionen kring nationella och europeiska teman, får de tillfrågade uppge bland annat yrke, inkomst, civilstånd och politisk hemhörighet på en högervänsterskala. Därmed kan materialet brytas ner enligt ett antal sociodemografiska variabler. Intervjupersonerna informerades vid intervjutillfället om att deras svar behandlas anonymt och konfidentiellt. Närmare förklaring till undersökningens metod återfinns i bilaga 1, Technical Specifications. Intervjuperiod I Sverige gjordes intervjuerna för Eurobarometer 61 mellan den 23 februari och den 19 mars 2004. Intervjuperioden ligger mellan de två tillfällen det svenska folket kunde ta ställning i EU-frågor; den svenska folkomröstningen om EMU i september 2003 och valet till Europaparlamentet i juni 2004. Under intervjuperioden inträffade de uppmärksammade bombdåden i Madrid (11 mars) och några dagar efter den svenska intervjuperiodens slut hölls Europeiska rådets toppmöte i Bryssel (25-26 mars), där medlemsländerna beslutade att återuppta förhandlingarna om EU:s författning. Utvidgningen av EU med tio nya länder skedde den 1 maj 2004. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 5
Undersökningsunderlag Totalt intervjuades 16 281 personer i 15 länder: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland, Storbritannien och Österrike. I varje land genomfördes runt 1 000 intervjuer. Undantagen är Tyskland där 2 072 personer intervjuades (varav 1 037 i väst och 1032 i öst), Luxemburg med 619 intervjuer, och Storbritannien med 1 345. Vid samma tillfälle gjordes en opinionsundersökning i de länder som inträdde i den europeiska unionen den 1 maj 2004: Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien. Några av svaren från dessa länder redovisas i bilaga 3. I Sverige intervjuades 1 000 personer ur en befolkningsgrupp på 7 252 000 personer över 15 år. Av de svenska intervjupersonerna var 49 procent män och 51 procent kvinnor. I hela EUgruppen var 48 procent män och 52 procent kvinnor. Den geografiska fördelningen inom Sverige var 35 procent från Götaland, 20 procent från Svealand, 14 procent från Norrland, 18 procent från Stockholmsregionen, 8 procent från Göteborg och 5 procent från Malmö. Storstadsregionerna redovisas alltså separat. Terminologi och siffror Genomgående i rapporten jämförs den svenska intervjugruppen (Sverige) med medeltalet för de 15 EU-länderna inklusive Sverige (EU15). Vid något tillfälle talas om EU12, det vill säga de tolv länder som infört euron, exklusive Sverige, Danmark och Storbritannien. Begreppet EU25 innefattar de länder som ingår i det utvidgade EU från 1 maj 2004 och NMS10 är de nya medlemsstaterna. Om inget annat anges står alla tal i procent av dem som besvarat en fråga. Decimaler har avrundats till närmaste heltal. Decimalen,5 har avrundats uppåt. Avrundningen gör att summan av procenttalen inte alltid uppgår till 100. För vissa frågor redovisas svaren omräknade till ett medeltal som avrundats till en decimal. Rapportens struktur Det andra kapitlet utgår från tillståndet i Sverige: de nationella frågor som svenskarna prioriterar högst, deras tilltro till svenska och internationella institutioner, och hur de ser på nationell respektive europeisk identitet. Det tredje kapitlet beskriver kunskapsnivån när det gäller EU-frågor och europeiska institutioner, och vilka källor svenskarna går till för att veta mer om EU. Efter analysen av synen på nationell politik och kunskapsläget går det fjärde kapitlet vidare och granskar attityderna till EU i allmänhet, och vilken bild svenskarna har av EU. Här görs en analys av stödet för det svenska medlemskapet i EU utifrån bland annat kön, hemregion och yrke. I kapitel fem vidgas perspektivet till det globala: Europa och världen. Det sjätte kapitlet handlar om unionens framtid, om den europeiska integrationen, framtiden för EU:s säkerhets- och försvarspolitik och reformen av EU:s institutioner. Efter rapporten följer bilagor: de tekniska specifikationerna för undersökningen, det svenska enkätformuläret, samt resultaten från den Eurobarometer som utfördes i de tio nya EUländerna. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 6
2. Nationell politik och nationell identitet De viktigaste slutsatserna Hälso- och sjukvårdssystemet är den viktigaste frågan för svenskarna för tillfället. Den här frågan är viktigare i Sverige än i något annat EU-land. Arbetslösheten har gått om den ekonomiska situationen och brottsligheten, och är nu den näst viktigaste frågan. Invandringen, terrorismen och inflationen är mindre viktiga frågor i Sverige än i övriga EU-länder. Tre av fyra svenskar litar på FN och radion. Hälften av svenskarna litar på riksdagen och regeringen, och knappt en tredjedel litar på EU. Förtroendet ökar eller är oförändrat för de flesta institutioner. Svenskarna är mer nöjda med demokratin i sitt land än övriga EU-medborgare. Svenskarna är mindre nöjda med demokratin i EU än i Sverige. Den nationella identiteten är starkare i Sverige än i EU i stort. Gruppen som ser sig som enbart svenskar ökar. En av hundra svenskar säger sig vara enbart europé. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 7
2.1 De viktigaste frågorna för svenskarna Vilka är de viktigaste frågorna för ditt land för tillfället? Hälso- och sjukvårdssystemet Arbetslöshet Den ekonomiska situationen Brottslighet Skolväsendet Invandring Skydda miljön Skatter Terrorism Pensioner Försvars-/utrikespolitik Ökande priser/inflation Kollektivtrafik Boende Annat Vet ej 6 8 3 7 8 5 4 4 2 2 1 2 1 4 1 1 10 11 15 14 16 15 18 Sverige 25 EU15 26 28 30 39 43 44 Figur 1. Fråga 27: Vilka tycker du är de två viktigaste frågorna för Sverige för tillfället? Svenskarna är de EU-medborgare som prioriterar hälso- och sjukvårdsfrågor högst. Fyra av tio i Sverige tycker att sjukvården är en av de viktigaste frågorna för landet för tillfället, något bara 15 procent av EU-medborgarna håller med om. I EU i stort är arbetslösheten den viktigaste frågan. Men oron för arbetslösheten ökar i Sverige, från 29 procent och en fjärdeplats hösten 2003 (Eurobarometer 60.1) till 39 procent och en andraplats våren 2004. De fem viktigaste frågorna för svenskarna är de samma som de var i båda mätningarna 2003 (Eurobarometer 59.1 och 60.1): sjukvården, arbetslösheten, den ekonomiska situationen, brottsligheten och skolväsendet. De fem viktigaste frågorna för EU-genomsnittet är arbetslösheten, brottsligheten, den ekonomiska situationen, ökade priser och inflation samt invandring. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 8
2.2. Förtroende för institutionerna Litar du på institutionerna? FN Radio Polisen Tv Riksdagen Rättsväsendet Försvaret Fackföreningarna Regeringen Välgörenhets-, frivilligorganisationer Tidningarna EU Stora företag Religiösa institutioner Politiska partier 16 21 21 30 29 26 26 35 36 38 41 41 49 63 65 64 54 58 57 48 51 49 48 46 46 63 61 70 76 76 Sverige EU15 Figur 2. Fråga 7: Vill du för var och en av följande institutioner säga om du är benägen att lita på den eller inte. Figuren visar svarsalternativet Benägen att lita på. Radion och FN delar tätplatsen som de institutioner som tre av fyra svenskar litar på. FN har starkast stöd i Sverige, medan bara varannan EU-medborgare litar på FN. Det europeiska stödet för radion är något närmare svenskarnas siffror. Förtroendet för radion är dock högre i Finland än i Sverige. Även polisen, tv, riksdagen, rättsväsendet, fackföreningarna, regeringen och de politiska partierna åtnjuter större förtroende hos svenskarna än hos EU-medborgarna i genomsnitt. Sverige är det land där förtroendet för religiösa institutioner och välgörenhetsorganisationer är lägst. Jämfört med EU-medborgarna litar svenskarna även mindre på försvaret, tidningarna och EU. Förtroendet för EU är näst lägst i Sverige, efter Storbritannien. Sedan Eurobarometer 60.1 (hösten 2003) har förtroendet ökat något eller legat stilla för samtliga institutioner. Bland de institutioner som fått ökat förtroende märks riksdagen (från 53 till 58 procent) och regeringen (från 42 till 48 procent). Förtroendet för EU har stigit med en procentenhet från 28 till 29 procent. I EU-länderna är förtroendet för de nationella motsvarigheterna till riksdagen oförändrat 35 procent, och förtroendet för regeringarna och EU har ökat med en procentenhet vardera. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 9
2.3 Demokratin får betyg 3 2 1 0 Är du nöjd med hur demokratin fungerar i ditt land? Och i EU? 2,8 2,5 2,3 2,4 Demokratin i hemlandet (Medelvärde av Mycket nöjd=4, Ganska nöjd=3, Ganska missnöjd=2 och Mycket missnöjd=2) Demokratin i EU Sverige EU15 Figur 3. Fråga 39: Är du i stort sett ganska nöjd, ganska missnöjd eller mycket missnöjd med hur demokratin fungerar i ditt land? Fråga 39 b: Och när det gäller demokratin i Europeiska unionen? I Sverige är de tillfrågade mer nöjda än EU-snittet med den nationella demokratin, men mindre nöjda med hur demokratin fungerar i EU. Inom EU i stort är synen på landets och EU:s demokrati jämnare. Sverige och östra Tyskland har lägst andel som väljer alternativet Mycket nöjd när det gäller demokratin i EU: 1 procent. Är du nöjd med hur demokratin fungerar? Utveckling i Sverige 1999-2004. 3 2,8 2,8 2,9 2,8 2,8 2,7 2,6 2,7 2,4 2,4 2,3 2,3 2,3 2,1 2,1 2,1 2 Vår 99 Vår 00 Höst 00 Höst 01 Höst 02 Vår 03 Höst 03 Vår 04 EB52.0 EB53 EB54.1 EB56.2 EB58.1 EB59.1 EB60.1 EB61 Demokratin i Sverige Demokratin i EU Figur 4. Fråga 39. Utveckling i Sverige sedan 1999. Svenskarnas syn på det demokratiska systemet i både Sverige och EU är på samma nivå som vid föregående mätning. Det innebär att den minskning som märktes under 2003 inte fortsatt. Betyget på EU:s demokratiska system minskade under 2003, men är högre än det var i början av mätperioden, under 1999 och 2000. I de 15 EU-länderna är trenden sedan 2002 att färre är nöjda med det demokratiska systemet på både nationell och europeisk nivå. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 10
2.4. Nationell och europeisk identitet Inom den närmaste framtiden, betraktar du dig som...? 57 41 37 46 55 42 42 50 6 3 4 1 1 3 6 1 2 3 Enbart (din nationalitet) (Din nationalitet) och europé Europé och (din nationalitet) Enbart europé Vet ej Enbart (din nationalitet) (Din nationalitet) och europé Enbart europé Vet ej Svarskort A (fem alternativ) Svarskort B (fyra alternativ) Sverige EU15 Figur 5. Fråga 38: Inom den närmaste framtiden, betraktar du dig som...? Figuren redovisar båda varianterna av frågeformulär. Den nationella identiteten är jämförelsevis stark i Sverige. Drygt hälften av de tillfrågade ser sig som enbart svenskar, inte européer. Detta gäller båda svarsgrupperna i årets undersökning, där svarskorten fanns i två varianter. Hälften av de intervjupersonerna fick fem svarsalternativ, däribland Svensk och europé och Europé och svensk. Enbart tre procent av svenskarna valde den senare formuleringen. På svarskort B fanns alternativet Europé och svensk inte med, och 42 procent sade sig ha en svensk och europeisk identitet. Finland och Sverige har lägst andel som säger sig vara enbart européer. Inom den närmaste framtiden, betraktar du dig som...? Utveckling i Sverige 1999-2004. 70 60 50 40 30 61 60 32 34 54 38 50 42 54 38 50 45 55 39 48 45 57 37 20 10 0 4 1 5 1 4 2 5 2 5 1 1 3 4 1 5 1 1 3 Höst 99 Vår 00 Höst 00 Höst 01 Vår 02 Höst 02 Vår 03 Höst 03 Vår 04 EB52.0 EB53 EB54.1 EB56.2 EB57.1 EB58.1 EB59.1 EB60.1 EB61 Enbart svensk Svensk och europé Europé och svensk Enbart europé Figur 6. Fråga 38. Utveckling i Sverige sedan 1999. För Eurobarometer 61 redovisas svarsgrupp A. Andelen som ser sig som svenskar har ökat från 48 till 57 procent sedan hösten 2003, medan de som ser sig som svenskar och européer har minskat. Motsvarande utveckling märks inte i EU-genomsnittet. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 11
3. Kunskapen om Europeiska unionen De viktigaste slutsatserna Svenskarna bedömer sina kunskaper om EU som något högre än EU-snittet. Gapet mellan svenskarna och andra EU-medborgare i bedömningen av EU-kunnandet minskar. Svenskarna tyckte också att de var något mer välinformerade om EU:s utvidgning i maj 2004. Svenskarna nådde goda resultat i ett kunskapstest om EU. De ligger över genomsnittet på åtta av tio frågor. Nyhetsmedierna tv, dagstidningar och radio är mest populära när svenskarna söker EU-information. Sex av tio svenskar tycker att medierna talar lagom mycket om EU, och varannan att mediernas EU-bild är objektiv. Svenskarna är mer nöjda med medierna än övriga EUmedborgare. Europaparlamentet är den EU-institution som flest svenskar känner till. Men parlamentet hamnar på tredje plats bland de institutioner som svenskarna litar på. Mest tilltro har de till EU-domstolen. De minst kända EU-institutionerna är Ombudsmannen och Regionkommittén. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 12
3.1. Kunskapsläget Hur mycket tycker du att du vet om EU? 25 20 15 10 5 0 19 19 21 20 16 17 11 14 12 11 8 9 6 5 2 1 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 (1=Vet ingenting alls, 10=Vet en hel del) Sverige EU15 Figur 7. Fråga 16: Om vi använder den här skalan, hur mycket tycker du att du vet om Europeiska unionen, dess politik och dess institutioner? Intervjupersonerna har själva fått sätta betyg på sina kunskaper om EU. Här hamnar Sverige något över genomsnittet. Svenskarnas medelpoäng är 4,7, jämfört med 4,5 i de 15 EUländerna. Sedan 2000 har svenskarna bedömt sitt EU-kunnande som något högre än i övriga länder. Gapet ökade under 2003, då svenskarnas medel ökade mer än EU-snittet. Våren 2004 har gapet minskat, då svenskarnas medeltal gått ner till 4,7, medan EU15 ökat ytterligare till 4,5. Hur välinformerad är du om utvidgningen av EU i maj? 60 55 49 40 30 27 20 0 4 2 Mycket välinformerad Välinformerad Inte särskilt välinformerad Sverige EU15 11 20 Inte alls välinformerad 0 2 Vet ej Figur 8. Fråga 17: Hur välinformerad tycker du att du är om utvidgningen av EU i maj, dvs. att 10 nya länder går med i EU? Svenskarna tycker också att de är något bättre informerade än EU-snittet om utvidgningen. När svarsalternativen räknats om till ett medelvärde hamnar svenskarna på 2,3 och EU15 på 2,1. Men två månader före utvidgningen sa drygt varannan svensk sig vara inte särskilt välinformerad, den högsta andelen för det svarsalternativet bland EU-länderna. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 13
Kunskap om Europeiska unionen Den europeiska flaggan är blå med gula stjärnor (sant) 81 91 Europeiska kommissionens president väljs direkt av EU:s medborgare (falskt) 48 78 Medlemmarna i Europaparlamentet väljs direkt av EU:s medborgare (sant) 49 50 Europeiska unionen består av 12 medlemsstater (falskt) 33 46 Europeiska gemenskapen skapades precis efter första världskriget i början av 1920-talet (falskt) 45 55 Europeiska kommissionens säte ligger i Strasbourg (falskt) 22 41 Varje år uppmärksammas Europadagen gemensamt av alla EU:s medlemsstater (sant) 34 41 Nästa Europaparlamentsval kommer att äga rum i juni 2006 (falskt) 29 40 Den europeiska flaggan har en stjärna för varje medlemsland (falskt) 13 33 Europeiska unionen har en egen hymn (sant) 25 32 (Korrekt svar inom parentes) Sverige, andel korrekta svar EU15, andel korrekta svar Figur 9. Fråga 24: För vart och ett av följande påståenden om Europeiska unionen vill jag att du talar om för mig om du tror att det är sant eller falskt. I årets undersökning har de tillfrågade inte bara fått ge sig själva betyg, utan även fått svara på kunskapsfrågor om Europeiska unionen. Här visar det sig att svenskarna inte överskattar sitt EU-kunnande. Svenskarna lyckas bättre än genomsnittet på alla frågor utom två. Ett exempel är att fyra av tio svenskar vet att Europeiska kommissionens säte inte ligger i franska Strasbourg, medan bara två av tio i Belgien och Frankrike har rätt på den frågan. Undantagen där svenskarna ligger under EU-medlet handlar om när EG skapades, och om parlamentsvalet. Några månader innan valet kunde bara varannan svensk, en procent under EU-siffran, säga att EU-medborgarna väljer parlamentsledamöterna i direktval. Nio av tio svenskar vet hur EU:s flagga ser ut, och Sverige ligger här på delad förstaplats med Luxemburg. Bara var tredje svensk vet att flaggan inte har en stjärna för varje medlemsland, men det är fler än i något annat EU-land. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 14
3.2. Källor för EU-information Vilka källor använder du när du söker information om EU? Tv Dagstidningar Radio Diskussioner med släktingar, vänner, kollegor Internet Böcker, broschyrer, informationshäften Andra tidningar, tidskrifter Fackföreningar eller yrkesorganisationer Andra politiker Söker aldrig efter sådan information/inte intresserad Informationskontor om EU, EU-bibliotek, etc. Statliga eller kommunala informationskontor Möten Andra organisationer (t.ex. konsumentorganisationer) En medlem i Europaparlamentet Cd-rom 0 Annat Vet ej 0 10 9 3 7 2 6 11 5 3 5 2 4 3 4 3 1 1 1 1 16 25 26 24 23 23 35 36 Sverige EU15 54 55 73 76 83 Figur 10. Fråga 18: Vilka källor använder du dig av när du söker efter information om Europeiska unionen, dess handlingsprogram, dess institutioner etc.? TV, tidningar och radio ligger stadigt i toppen som de viktigaste källorna för EUinformation. Samtliga får högre siffror i Sverige än i övriga EU. På fjärde plats kommer släkt och vänner, som över var tredje svensk får information från. Sex av svarsalternativen får högst siffror i Sverige: släkt och vänner, dagstidningar, böcker och broschyrer, fackföreningar, statliga eller kommunala informationskontor och andra politiker. Sverige har lägre andel än EU-snittet som aldrig söker efter information om EU, eller inte är intresserade. Men andelen ointresserade i EU har minskat från 17 procent hösten 2003 till 11 procent våren 2004. En granskning av de fem vanligaste informationskällorna visar att intresset för att få EUinformation från tv, radio och dagstidningar ökat stadigt sedan en svacka 2001. Ökningen jämfört med hösten 2003 handlar om enstaka procentenheter. Samtalen med släkt och vänner ökade till och med hösten 2003, men har sedan minskat från 39 till 36 procent. Internet som källa till EU-information var på topp våren 2001, med 29 procent. De senaste åren har användningen av denna källa stagnerat, och ligger nu på 26 procent. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 15
Talar medierna för mycket, lagom mycket eller för lite om EU? 59 42 42 34 5 8 9 2 För mycket Lagom mycket För lite Vet ej Sverige EU15 Figur 11. Fråga 19: Tycker du generellt sett att svenska medier talar för mycket, lagom mycket eller för lite om Europeiska unionen? Ungefär sex av tio svenskar tycker att medierna talar lagom mycket om EU, något bara fyra av tio EU-medborgare håller med om. Var tredje svensk tycker att det är för lite EUinformation i media, medan bara en av tjugo tycker att det är för mycket. Framställer medierna EU för positivt, objektivt eller för negativt? 49 41 26 23 23 15 13 10 För positivt Objektivt För negativt Vet ej Sverige EU15 Figur 12. Fråga 20: Och tycker du att svenska medier framställer Europeiska unionen på ett sätt som är för positivt, objektivt eller för negativt? Svenska medier framställer EU objektivt, tycker varannan svensk. Det är en högre andel än i EU-länderna. Av de som är missnöjda tycker fler att mediernas EU-bild är för positiv än för negativ. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 16
3.3. Kunskapen om, och tilltron till, de europeiska institutionerna Kunskap om och förtroende för EU:s institutioner Har du hört talas om? Europaparlamentet Europeiska unionens domstol EU:s ministerråd Europeiska centralbanken Europeiska kommissionen EU:s ekonomiska och sociala kommitté Europeiska revisionsrätten Europeiska ombudsmannen EU:s regionkommitté 28 37 27 22 34 22 29 51 65 73 74 80 97 92 93 92 91 88 Tror du att dessa organ spelar en viktig roll inom EU? Europaparlamentet Europeiska unionens domstol Europeiska centralbanken EU:s ministerråd Europeiska kommissionen Europeiska revisionsrätten EU:s ekonomiska och sociala kommitté EU:s regionkommitté Europeiska ombudsmannen 34 36 32 37 46 43 42 54 63 69 71 73 88 81 87 86 84 81 Är du benägen att lita på dessa organ? Europeiska unionens domstol Europeiska centralbanken Europaparlamentet EU:s ministerråd Europeiska kommissionen Europeiska revisionsrätten EU:s ekonomiska och sociala kommitté Europeiska ombudsmannen EU:s regionkommitté 29 29 26 29 25 26 40 38 37 52 59 46 55 54 49 48 47 74 Sverige EU15 Figur 13. Fråga 21: Har du hört talas om...?. Fråga 22: Och för vart och ett av följande europeiska organ, tror du att de spelar en viktig roll inom EU eller inte?. Fråga 23: Och för vart och ett av dessa organ vill jag att du säger om du är benägen att lita på det eller inte? Bara tre av hundra tillfrågade svenskar har inte hört talas om Europaparlamentet. Välkända är även Europeiska unionens domstol, EU:s ministerråd, Europeiska centralbanken och Europeiska kommissionen. Dessa fem är mer kända i Sverige än i övriga EU. Ministerrådet och Centralbanken är mest välkända i Sverige av EU-länderna. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 17
De mest okända EU-institutionerna är Regionkommittén och EU-ombudsmannen, som en av fem känner till. De fem mest kända institutionerna har också högst svarsandel på frågan om de spelar en viktig roll inom EU. Runt åtta av tio tror att de spelar en viktig roll. Europaparlamentet, som flest svenskar känner till, och som flest tror spelar en viktig roll, hamnar först på tredje plats när det gäller tilltro till institutionerna. Störst förtroende har intervjupersonerna för Europeiska unionens domstol, som har sina högsta siffror i Sverige. Minst förtroende har svenskarna för Europeiska ombudsmannen, som var fjärde litar på. Har du hört talas om...? Utveckling i Sverige 1999-2004. 100 90 80 70 60 50 Höst 99 Vår 00 Höst 00 Vår 01 Höst 01 Vår 02 Höst 02 Vår 03 Höst 03 Vår 04 EB52.0 EB53 EB54.1 EB55.1 EB56.2 EB57.1 EB58.1 EB59.1 EB60.1 EB61 Europaparlamentet Europeiska kommissionen EU:s ministerråd Europeiska centralbanken Europeiska unionens domstol Figur 14. Fråga 21, utveckling i Sverige 1999-2004 för de fem mest kända institutionerna. Kännedomen om Europaparlamentet har legat stadigt högt sedan 1999, medan Europeiska kommissionen är något mindre känd 2004 än 1999. Under 2003 ökade kunskapen om Europeiska centralbanken. En orsak till den markanta av hur många som sa sig känna till Europeiska unionens domstol under 2003, kan vara att översättningen i frågeformuläret ändrades inför Eurobarometer 60.1, från Europeiska gemenskapernas domstol till Europeiska unionens domstol. Mellan hösten 2003 och våren 2004 märks bara små förändringar för de fem mest kända institutionerna. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 18
4. Svenska åsikter om den europeiska unionen Tre av tio svenskar tycker att landets EU-medlemskap varken är bra eller dåligt. Det är fler svenskar som tycker att medlemskapet är bra än som tycker att det är dåligt. Men svenskarna är mindre nöjda än EU-snittet. Män är mer nöjda med medlemskapet än kvinnor. De under 24 år är mest nöjda, liksom de med högre inkomst, högre utbildning, de som står till höger politiskt, och de som bor i större städer. Stockholmarna är mest nöjda med EU-medlemskapet, och norrlänningarna minst. Över hälften av svenskarna tycker att landet förlorat på EU-medlemskapet. Rörelsefriheten inom EU är det viktigaste för svenskarna när de anger vad EU betyder för dem personligen. Sverige har högst andel som förknippar EU med slöseri, byråkrati och otillräcklig kontroll vid gränserna. Sverige är det land där lägst andel anser att EU innebär ekonomiskt välstånd och socialt skydd. Svenskarnas bild av EU är den näst mest negativa i EU, efter britternas. Sverige har högre andel än genomsnittet som anser att landets röst räknas inom EU. Sverige har lägre andel som anser att landet kommer att få mer inflytande i framtiden. Färre än två svenskar av tio anser att EU spelar en positiv roll för sjukvården, den viktigaste frågan i Sverige. Kampen mot terrorismen är den fråga där svenskarna uppfattar EU:s roll som mest positiv. Närmare fyra av tio svenskar vet att jordbruket är den tyngsta posten i EU:s budget. Lika många tror att administration och personal är den största utgiften. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 19
4.1. Bilden av det svenska medlemskapet Vad tycker du generellt om att ditt land är medlem i EU? 48 37 33 29 29 17 1 6 Bra Dåligt Varken bra eller dåligt Sverige EU15 Vet ej Figur 15. Fråga 8: Vad tycker du generellt om att Sverige är medlem i EU? I Sverige tycker fyra av tio tillfrågade att EU-medlemskapet är bra, en mindre andel än EUgenomsnittet. Sverige har den högsta andelen som svarar att medlemskapet är dåligt (33 procent), följt av Österrike och Storbritannien, båda 29 procent. När svaren räknas om till ett medeltal får britterna lägst siffra, följda av österrikarna och svenskarna. Vad tycker du generellt om att ditt land är medlem i EU? Utveckling 1999-2004. 2,6 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 Höst 00 Vår 00 Höst 00 Vår 01 Höst 01 Vår 02 Höst 02 Vår 03 Höst 03 Vår 04 EB52.0 EB53 EB54.1 EB55.1 EB56.2 EB57.1 EB58.1 EB59.1 EB60.1 EB61 (Medelvärde av alternativen Bra=3, Varken bra eller dåligt=2 och Dåligt=1) Figur 16. Fråga 8, utveckling i Sverige och EU-länderna sedan 1999. Sverige EU15 Mellan hösten 2002 och hösten 2003 blev inställningen till EU-medlemskapet mindre positiv i både Sverige och övriga EU-länder. Minskningen har fortsatt under vintern 2003. EU-genomsnittet är nu på den lägsta nivån under mätperioden 1999-2004, medan opinionen i Sverige ännu är mer positiv än den var under perioden från våren 2000 till våren 2001. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 20
Vad tycker du generellt om att Sverige är medlem i EU? Kön Ålder Ålder vid avslutade Yrke, anställningheltidsstudier Inkomst Politisk skala Bostadsort Region Åsikt i EU-frågor Män Kvinnor 15-24 25-39 40-54 55 + <15 år 16-19 år >20 år Studerar än Egen företagare Företagsledande ställning Skrivbordsarbete Arbetare Hemarbetande Arbetslösa Pensionär Studerande Lägst Låg Hög Högst Vet ej, vägrar Vänster Mitten Höger Inget svar Glesbygd, by Liten, mellanstor stad Stor stad Vet ej Götaland Svealand Norrland Stockholm Göteborg Malmö Benägen att lita på EU Inte benägen att lita på EU Låg kunskap om EU Medel kunskap om EU Hög kunskap om EU För euro Mot euro För utvidgning Mot utvidgning För gemensam europeisk utrikespolitik Mot gemensam europeisk utrikespolitik (Medelvärde av alternativen Bra=3, Varken bra eller dåligt=2 och Dåligt=1) 1,6 1,6 1,9 2,0 2,0 2,0 1,8 2,02,1 2,0 2,0 1,8 1,92,0 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 1,9 1,9 2,0 2,3 2,0 1,8 2,0 2,3 1,8 1,9 2,12,2 1,8 2,0 1,9 1,8 1,7 1,7 1,9 2,1 2,1 2,1 2,3 2,3 2,4 2,4 2,6 2,7 Figur 17. Fråga 8, analys av de svenska svaren utifrån sociodemografiska faktorer, samt inställning i olika frågor kring Europeiska unionen. Svenska män är mer positiva till EU-medlemskapet än kvinnorna. Den mest positiva åldersgruppen är unga mellan 15 och 24 år. Hög inkomst och hög utbildningsnivå innebär högt stöd för EU-medlemskapet. De som har egna företag, är företagsledare eller studerar är också mer positiva, medan hemarbetande och arbetslösa är minst positiva. På den politiska skalan är högerväljarna mest nöjda med EU-medlemskapet, och vänsterväljarna minst. De som bor i storstäder, särskilt Stockholm, tycker i högre grad att medlemskapet är bra än de som bor i glesbygd och småorter. Norrlänningarna är också minst EU-positiva. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 21
Intervjupersoner som tycker att de har bra kunskaper om EU är också de som stöder medlemskapet, medan låg kunskap också innebär mer negativ syn på medlemskapet. De som tycker att EU-medlemskapet är bra för Sverige är även för euron, utvidningen, och en gemensam utrikespolitik, samt är mer benägna att lita på EU. Har ditt land tjänat eller förlorat på att gå med i EU? 47 59 27 35 14 18 Tjänat Förlorat Vet ej Sverige EU15 Figur 18. Fråga 9: Med hänsyn till allt du känner till, skulle du säga att Sverige har tjänat eller förlorat på att gå med i EU? I Sverige tycker sex av tio att landet förlorat på att gå med i EU. Det är den högsta andelen i EU-länderna, följt av Österrike och Storbritannien på 47 procent. De som tycker att Sverige förlorat har ökat från 50 till 59 procent sedan hösten 2003. De som tycker att landet tjänat på medlemskapet har minskat från 31 till 27 procent. Även andelen som svarar Vet ej har minskat, från 19 till 14 procent. En liknande förändring märks inte i EU-genomsnittet. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 22
4.2. Bilden av den europeiska unionen Vad betyder EU för dig personligen? Frihet att resa, studera och arbeta inom EU 51 64 Slöseri med pengar 26 54 Byråkrati 22 51 Fred 31 42 Inte tillräcklig kontroll vid de yttre gränserna 23 37 Ökad kriminalitet 19 37 En starkare röst i världen Kulturell mångfald 28 28 32 32 Euron 30 50 Demokrati 17 22 Arbetslöshet Förlust av vår kulturella identitet 15 13 14 19 Ekonomiskt välstånd 10 19 Socialt skydd 5 11 Annat Vet ej 2 2 1 4 Sverige EU15 Figur 19. Fråga 11: Vad betyder Europeiska unionen för dig personligen? EU innebär frihet att resa, studera och arbeta, för sex av tio svenskar. På andra plats kommer slöseri med pengar, följt av byråkrati. Sverige är det EU-land där störst andel av intervjupersonerna förknippar EU med slöseri, byråkrati och otillräcklig kontroll vid gränserna. Fler svenskar än övriga EU-medborgare förknippar EU med ökad kriminalitet, och Sverige har lägst andel som tycker att EU innebär ekonomiskt välstånd och socialt skydd. Å andra sidan tycker färre svenskar än i EU-snittet att EU betyder arbetslöshet. I Sverige är siffran 15 procent, vilket inte är lägst, men betydligt under östra Tysklands 44 procent. Fler svenskar än övriga EU förknippar EU med fred, en starkare röst i världen och kulturell mångfald. Sedan hösten 2003 har andelen som tycker att EU innebär otillräcklig kontroll vid de yttre gränserna, förlust av kulturell identitet samt ekonomiskt välstånd minskat med en eller ett par procentenheter. Övriga alternativ har gått framåt. Den inbördes ordningen är den samma som Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 23
under fjolåret, med undantag för alternativet Demokrati, som inte fanns med i Eurobarometer 60.1 Rörelsefriheten i Europa är viktigast för svenskar under 55 år och för dem som läst vid högskola eller ännu studerar. Högre inkomst betyder också större intresse för att resa och arbeta i andra länder. De som bor i Stockholm och Göteborg är mest intresserade, och de som bor i Norrland och Svealand minst. Den åldersgrupp som mest förknippar EU med slöseri med pengar är dem över 55 år, följda av dem mellan 25 och 39 år. Här spelar utbildning också in: 67 procent av de med grundskoleutbildning, kring 54 procent av de som gått gymnasium eller högre utbildning, och 38 procent av dem som ännu studerar har den åsikten. Synen på EU som byråkratiskt är vanligast bland dem mellan 25 och 39 år och dem som har högre utbildning, och minst vanligt bland dem med grundskoleutbildning men samtidigt bland dem som ännu studerar. Högre inkomst innebär också högre grad av syn på EU som byråkratiskt. Göteborgare och stockholmare förknippar EU med byråkrati i högre grad än norrlänningar. Vilken bild framkallar EU för dig? 26 36 30 32 32 3 7 Mycket positiv Ganska positiv Neutral Sverige 15 Ganska negativ EU15 9 6 Mycket negativ 1 4 Vet ej Figur 20. Fråga 10: Framkallar Europeiska unionen generellt sett en mycket positiv, ganska positiv, neutral, ganska negativ eller mycket negativ bild för dig? Fler svenskar än övriga EU-medborgare har en ganska eller mycket negativ bild av EU. De mest negativa är britterna, men svenskarna kommer på andra plats. Skillnaderna jämfört med hösten 2003 är små, för både Sverige och EU-snittet. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 24
Är du benägen att instämma i följande påståenden? De största länderna har störst makt i Europeiska unionen 70 92 Mitt lands röst räknas i Europeiska unionen 63 73 Jag förstår hur Europeiska unionen fungerar 43 41 Min röst räknas i Europeiska unionen 32 28 Jag känner mig säkrare eftersom mitt land är medlem i Europeiska unionen 29 41 Mitt land kommer att ha mer inflytande i Europeiska unionen i framtiden 29 43 Det känns som om vi är politiskt mer stabila eftersom mitt land är medlem i Europeiska unionen 28 37 Det känns som om vi är ekonomiskt mer stabila eftersom mitt land är medlem i Europeiska unionen 24 39 Sverige EU15 Figur 21. Fråga 12: Är du benägen att instämma i följande påståenden? Nio av tio svenskar tycker att de största länderna har mer makt i EU, något som sju av tio EU-medborgare håller med om. Den här åsikten är vanligast i Finland, Sverige och Danmark. Svenskarna anser i högre grad än EU-snittet att landets röst räknas i EU. Svenskarna är däremot mer tveksamma än andra till om det egna landets inflytande kommer att öka. I Sverige tycker en fjärdedel att EU-medlemskapet leder till ekonomisk stabilitet, vilket är lägst andel i EU-länderna. Sverige har även lägre andel som anser att medlemskapet ger politisk stabilitet, eller personlig säkerhet. Vidare tycker en tredjedel av svenskarna att deras röst räknas i EU, och fyra av tio tycker att de förstår hur EU fungerar. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 25
Spelar EU en positiv roll för följande frågor i ditt land? Hälso- och sjukvårdssystemet 14 19 Bekämpa arbetslöshet 22 21 Den ekonomiska situationen 30 34 Bekämpa brottslighet 35 39 Skolväsendet Invandring 21 25 26 24 Skydda miljön 42 45 Skatter 15 24 Bekämpa terrorism 53 58 Pensioner 7 12 Försvarspolitik Utrikespolitik 33 48 49 49 Ökande priser/inflation 19 27 Kollektivtrafik Boende 11 11 12 22 Sverige EU15 Figur 22. Fråga 28: Tycker du för var och en av dessa frågor i Sverige att Europeiska unionen spelar en positiv roll, negativ roll eller varken positiv eller negativ roll?. Figuren redovisar svarsalternativet Positiv roll. Frågorna redovisas i den ordning de rankades av svenskarna i fråga 27, figur 1. Kampen mot terrorismen är den fråga där flest svenskar tycker att EU spelar en positiv roll. Därefter kommer utrikespolitiken, där hälften av svenskarna, lika många som EU-snittet, tycker att EU:s roll är positiv. Svenskarnas viktigaste nationella fråga är sjukvården. Där tycker 14 procent av svenskarna att EU:s roll är positiv. Sverige ger högre betyg än genomsnittet till EU:s roll när det gäller terrorismen, miljöskyddet, skatterna, inflationen och arbetslösheten. I övriga frågor är svenskarna mindre nöjda med EU:s insats än EU-snittet. Det gäller i synnerhet försvarspolitiken, där varannan EU-medborgare, men var tredje svensk, tycker att EU spelar en positiv roll. Svenskar och tyskar är de som ser minst positivt på EU:s roll för pensionerna. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 26
Vilket av följande tror du EU:s budget används mest till? Jordbruk 14 37 Administration och personal, byggnader 24 36 Regionalt stöd Sysselsättning och sociala angelägenheter 8 10 10 11 Utrikespolitik och bistånd till länder utanför EU Vetenskaplig forskning Annat Vet ej 1 1 1 3 4 5 14 20 Sverige EU15 Figur 23. Fråga 35: Vilket av följande tror du EU:s budget används mest till? Att största delen av EU:s budget går till jordbruk tror närmare fyra av tio svenskar, Lika många tror att den största utgiften är administration, personal och byggnader. För båda alternativen har Sverige högre andel än EU-snittet. En av tio tror att regionalt stöd är den största posten, och där är svenskarna överens med övriga européer. Det är de däremot inte när det handlar om utrikespolitik och bistånd: i Sverige tror fyra procent att detta är en stor budgetpost, jämfört med 14 procent i alla EU-länderna. Men medan 20 procent, en av fem, i EU inte har något svar på frågan om budgeten, är det bara tre av hundra svenskar som svarar Vet ej. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 27
5. Europeiska unionen i världen De viktigaste slutsatserna Sverige är det EU-land där högst andel av de tillfrågade anser att globaliseringen innebär fördelar för landet, företagen och den enskilde. Svenskarna bedömer globaliseringens negativa effekter på samma sätt som övriga EUmedborgare. Sverige har större tilltro till att olika aktörer kan kontrollera globaliseringens effekter. EU har störst möjlighet att styra globaliseringen, anser svenskarna. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 28
Instämmer du i följande påståenden om globalisering? Globalisering ökar utbudet av produkter till försäljning i mitt land Globalisering gör det svårare att kontrollera kvaliteten på livsmedel som säljs i mitt land 59 57 78 82 Globalisering innebär goda möjligheter för mitt lands företag Globalisering sänker priset på varor och tjänster genom ökad konkurrens 45 44 70 70 Totalt sett är globalisering något bra för mitt land Globalisering leder till maktkoncentration i stora företag på andra bekostnad 39 64 64 64 Globalisering utgör ett hot mot sysselsättningen i mitt land Globalisering ökar de globala miljöproblemen Totalt sett är globalisering något bra för mig 29 59 57 58 55 51 Globalisering leder till en tråkigare och med likriktad värld 39 39 Sverige EU15 Figur 24. Fråga 36: Du kanske har hört talas om begreppet globalisering, dvs. en allmänt ökad öppenhet av alla ekonomier vilket leder till skapandet av en världsomspännande marknad. Är du benägen att instämma med följande påståenden? Figuren redovisar de som svarar Benägen att instämma. Svenskarna är de EU-medborgare som ser mest positivt på globaliseringen, som i frågeformuläret definieras som en allmänt ökad öppenhet av alla ekonomier, vilket leder till skapandet av en världsomspännande marknad. Svenskarna har samma uppfattning som andra om riskerna, men värderar globaliseringens möjligheter högst av alla. I ett antal påståenden beskrivs möjligheter och risker med globaliseringen. Det enda hotet som svenskarna uppfattar starkare än EU-länderna är att det blir svårare att kontrollera kvaliteten på den mat som säljs i landet. Sverige är det land som i högst grad håller med om detta. I övrigt delar de EU-medborgarnas syn att globalisering leder till att makt koncentreras i storföretagen, att miljöproblemen ökar, att sysselsättningen hotas och att världen blir tråkigare och mer likriktad. Men för de påståenden som gäller möjligheter som globaliseringen öppnar för landet, företagen och den enskilde har Sverige störst andel som instämmer av alla länder. Några av frågorna om globalisering ställdes även i Eurobarometer 55.1, våren 2001. Sedan dess har andelen svenskar som anser att globaliseringen leder till ökad konkurrens och därmed lägre priser ökat från 61 till 70 procent. Fler anser att globalisering leder till en tråkigare värld och större miljöproblem, men även till större utbud av varor och lägre priser. Oron för maktkoncentration och åsikten att globalisering innebär goda möjligheter för svenska företag är på samma nivå som 2001. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 29
Vem litar du på har störst möjlighet att få effekterna av globaliseringen under kontroll? Europeiska unionen 27 40 Världshandelsorganisationen (WTO) 17 36 Världsbanken/Internationella valutafonden 10 30 Förenta nationerna 13 28 Medborgarna själva 23 26 Regeringen 19 25 Miljörörelser 16 22 Konsumentföreningar 18 26 Multinationella företag 5 18 USA:s regering 3 12 Politiska partier 7 10 Anti- eller alternativa globaliseringsrörelser 10 13 Fackföreningar 8 9 Icke-statliga organisationer 5 13 Annat 1 1 Ingen 3 9 Vet ej 2 6 Sverige EU15 Figur 25. Fråga 37: Vem på den här listan litar du på har störst möjlighet att få effekterna av globaliseringen under kontroll? Flera svar var möjliga. Svenskarna har inte bara en ljusare syn på globaliseringen än andra européer. De har också större tilltro till att det går att kontrollera globaliseringen. Fyra av tio tror att EU har en möjlighet att bromsa, och nästan lika många tror på Världshandelsorganisationen, WTO. Medborgarna själva bedöms ha lika stor makt som Sveriges regering. USA:s regering kommer först på tionde plats. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 30
Sverige är det land där störst andel har tilltro till EU, FN, miljörörelsen, multinationella företag, USA:s regering samt Världsbanken och Internationella valutafonden. I de 15 EU-länderna anser fler än i Sverige att konsumentföreningar och icke-statliga organisationer kan bromsa globaliseringens effekter. Jämfört med våren 2001 (Eurobarometer 55.1) har svenskarna minskad tilltro till att globaliseringens effekter kan kontrolleras av EU, multinationella företag, USA:s regering och icke-statliga organisationer. Förtroendet har ökat för medborgarnas möjligheter att påverka globaliseringen, liksom för den svenska regeringen, miljörörelsen och konsumentföreningarna. Andelen som svarar Vet ej har minskat från 15 till två procent. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 31
6. Europeiska unionens framtid De viktigaste slutsatserna Fler EU-medborgare än svenskar vill att EU ska integreras i snabbare takt. Stödet är större i Sverige än i övriga EU för att skolbarn får lära sig om EU, att alla länder är representerade i Europeiska kommissionen och att EU utvidgas. Stödet är mindre i Sverige för en gemensam europeisk politik i försvars- och utrikesfrågor, för EMU och för en författning för EU. Hälften av svenskarna tror att EU:s roll i deras dagliga liv kommer att förbli den samma om fem år. En tredjedel skulle vilja att EU:s roll blir oförändrad. Fler vill att EU spelar en viktigare roll än en mindre viktig roll. Att EU-integrationen leder till ökad brottslighet och att jobben flyttar utomlands oroar åtta av tio svenskar. Jämfört med övriga EU är svenskarna mindre oroliga för att EU-integrationen leder till förlust av ekonomiska förmåner och en ekonomisk kris. De är också mindre oroliga för att språket och den nationella identiteten ska gå förlorade. Svenskarna stöder att EU arbetar för mänskliga rättigheter, både inom och utanför EU. Svenskarna är också för att EU:s utrikespolitik är oberoende från USA:s. Sverige visar stort stöd för att EU-länderna har en gemensam ståndpunkt vid en internationell kris. Men stödet är lågt för en EU-utrikesminister som representerar EU:s ståndpunkt. Stödet ökar något i Sverige för att EU ska besluta om europeisk försvarspolitik. Men åsikten att de nationella regeringarna ska besluta om försvarspolitiken är vanligare i Sverige än i andra länder. Varannan svensk vill förlänga perioden för EU:s ordförandeskap. Men svenskarna visar också stort stöd för att behålla nuvarande roterande ordförandeskap. Att medlemsstaternas vetorätt ska vara kvar tycker hälften av svenskarna. Principen att varje medlemsland har en röst i ministerrådet har starkast stöd i de nordiska länderna. Endast två av tio svenskar vill att rösterna ska viktas efter befolkningsstorlek. Eurobarometer 61. Nationell rapport Sverige. 32