Gäller fr.o.m. vt 10 LID110, IDROTTSVETENSKAP, GRUNDKURS, 30 högskolepoäng Sport Science and Teaching I, Introductory Course, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning 2007 06 19 och därefter reviderad 2008 06 27 samt 2009 12 01. Kursplanen gäller från och med vårterminen 2010. Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och didaktik Medverkande institutioner: Utbildningsområde: Idrott 75 %, undervisning 25 %. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör första kursen inom inriktningen Idrott och hälsa, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i Idrott och hälsa i förskoleklass, grundskolans tidigare år, grundskolans senare år eller gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt Naturkunskap B och Idrott och hälsa B eller motsvarande. 4. Innehåll I kursen analyseras den roll ämnet Idrott och hälsa har i skola och samhälle. Studenterna skall förberedas för samhällsuppdraget som lärare att på ett professionellt sätt kunna arbeta med ämnet i skolan. Kursen består av följande fyra delkurser: Sidan 1 av 5
Delkurs 1. Idrottsvetenskap ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv I, 7,5 hp Sport Science from a Social Science Perspective I, 7.5 higher education credits Delkursen innebär en introduktion till kunskapsområdet och ger en översikt över bl a ämnet Idrott och hälsas mål, innehåll och arbetssätt. Centrala begrepp inom kunskapsområdet belyses och analyseras utifrån skilda vetenskapliga perspektiv. Delkursen ger vidare en helhetssyn på idrottens, idrottsämnets och det hälsofrämjande arbetets roll i samhället förr, nu och i framtiden. Skolämnet problematiseras och analyseras med utgångspunkt i styrdokument och aktuell forskning, men också utifrån olika perspektiv som genus, etnicitet, hälsa, prestation, socialt lärande och kroppslig förståelse. Vidare utgör hälsa som kunskapsobjekt, innehåll och perspektiv centralt tema i delkursen och frågan om det går att särskilja idrott och hälsa eller om hälsa är något vi kan uppnå genom god idrottsundervisning problematiseras. IKT är standard i all kommunikation och introduceras i delkursen. Delkurs 2. Idrottsvetenskap ur ett humanbiologiskt perspektiv I, 7,5 hp Sport Science from a Human Biological Perspective I, 7.5 higher education credits I delkursen introduceras studier om människan i fysisk aktivitet och fokus är på grundläggande kunskaper om rörelselära och människans anatomi. Särskild hänsyn tas till idrottsutövare och fysiska krav inom idrott. Delkursen består av en allmän del med genomgång av kroppens anatomi, samt en specifik del med genomgång av rörelsemönster och inslag av biomekanik. Kunskaperna kombineras till en funktionell förståelse för människokroppens rörelseapparat. Hälsobegreppet relateras till de humanbiologiska studierna och fokus i delkursen är fysisk hälsa och den fysiska aktivitetens roll för hälsa och välbefinnande. Delkurs 3. Idrottsvetenskap ur ett didaktiskt perspektiv I, 7,5 hp Sport Science from a Didactical Perspective I, 7.5 higher education credits I delkursen ges de studerande möjlighet att utveckla sina ämnesteoretiska och idrottsdidaktiska kunskaper. Olika former av lek, idrott och friluftsliv praktiseras och relateras främst till målen för skolans undervisning i ämnet Idrott och hälsa. Metodik i olika idrottsliga aktiviteter står i fokus. Vidare uppmärksammas frågor som har att göra med val av stoff. Slutligen diskuteras hur detta stoff görs begripligt för människor i olika utvecklingsskeden och hur det sätts in i ett sammanhang som människor förstår, har erfarenhet av och som främjar deras allmänna utveckling. I anslutning till de ämnesdidaktiska momenten kommer även specialpedagogiska arbetssätt att aktualiseras liksom frågor om etnicitet och genus kopplat till skolämnet. Utvecklingen av de studerandes personliga färdigheter sker främst i form av självständiga studier och de studerandes egna kunskaper i idrott, friluftsliv och hälsorelaterad verksamhet utnyttjas genomgående som resurs. Kursen fokuserar individens utveckling ur ett livsperspektiv, främst motoriska grundformer genom Sidan 2 av 5
medveten och reflekterad undervisning där hälsa och fysisk aktivitet utgör fokus. Ett centralt inslag i delkursen utgörs således av idrott och fysisk aktivitet och hur detta relateras till hälsobegreppet. Hälsa som kunskapsobjekt och perspektiv är helt centralt i delkursen och skolämnets roll för hälsa och välbefinnande behandlas ingående. Delkurs 4. Idrottsdidaktisk tillämpning I (verksamhetsförlagd kurs), 7,5 hp Sports Didactical Application I (school based education), 7.5 higher education credits Delkursen behandlar idrottsdidaktiska moment som är relevanta för skolans undervisning i Idrott och hälsa och detta sker genom nära samarbete med lärare inom det allmänna skolväsendet. Olika former av lek, idrott, friluftsliv och annan hälsorelaterad verksamhet praktiseras och relateras främst till målen för skolans undervisning i ämnet Idrott och hälsa. Undervisningens hur fråga står i fokus och följaktligen metodik i olika skolanpassade aktiviteter. Även planering och genomförande av undervisning samt dokumentation, analys och utvärdering ingår som självklara utbildningsinslag. Den didaktiska kompetensen skall särskilt utveckla förmågan att stärka elevens känsla av att kunna behärska sin egen livssituation och att utvecklas som individ, där fysisk aktivitet utgör ett naturligt inslag. Genomförande Undervisningsformerna växlar kontinuerligt under kursens gång och innehåller bl a föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, gruppövningar, laborativa inslag och verksamhetsförlagd utbildning. Kopplingar mellan teoretiska inslag och tillämpningar med betydande inslag av laborativa arbetssätt eftersträvas. Didaktiska uppgifter kopplas till ämnesteori och till verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, ingår i kursen i en omfattning av 7,5 hp och studenten väljer moment som är angelägna i den egna lärandeprocessen och möjliga att genomföra i den aktuella skolsituationen. 5. Mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna redogöra för idrottens och ämnet Idrott och hälsas roll i samhället historiskt och idag (1), redogöra för betydelsen av en god hälsa och den fysiska aktivitetens roll i detta sammanhang (2), redogöra för människans anatomi med tonvikt på det muskel skeletala systemet samt kunna tillämpa grundläggande rörelselära (3), redogöra för och visa färdigheter i relevanta moment inom ämnet Idrott och Sidan 3 av 5
hälsa (4), självständigt och tillsammans med andra planera, organisera, genomföra, dokumentera och utvärdera undervisning i skolämnet Idrott och hälsa med utgångspunkt i styrdokument och elevernas aktuella skolsituation (5), reflektera över det egna lärandet och visa förmåga att identifiera vad som krävs i lärarprofessionen för att hantera ämnesstudierna ur ett didaktiskt perspektiv (6). 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Formerna för examination varierar med hänsyn till delkursernas innehåll och utformning. Delkurs 1 examineras med skriftlig tentamen (mål 1). Dessutom genom skriftlig inlämningsuppgift (mål 1), litteraturseminarier (med inlämningsuppgift) (mål 6) samt ett mindre projektarbete (mål 6). Delkurs 2 examineras genom skriftlig tentamen (mål 2). Delkurs 3 och 4 examineras dels genom litteraturseminarier med inlämningsuppgifter (mål 2, 4 och 5) dels genom skriftliga, muntliga och praktiska tentamina (mål 2, 4, 5 och 6). Laborativa inslag inom de olika delkurserna är obligatoriska moment med krav på närvaro för godkänt resultat. Exempel på laborativa inslag är laborationer i humanbiologi, men också tillämpade undervisningsövningar inom delkurs 3 och 4. Dessa tillämpningar utgörs av skolanpassade lektioner, men också av tillämpad metodik i simning, isspel, friluftsliv etc. För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Den som har godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Kursinslag innehållande VFU kräver obligatorisk närvaro. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007 11 28, dnr G217 4913/07). 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre, Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). För slutbetyget VG krävs att den studerande erhållit VG på minst tre delkurser. Sidan 4 av 5
9. Kursvärdering Kursvärdering genomförs tillsammans med deltagarna dels fortlöpande, dels i slutet av kursen. Utvärderingen skall vara vägledande för genomförandet av pågående kurs samt för utveckling och planering av kommande kurser. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall rapporteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. 10. Övrigt Vissa moment i utbildningen kan förläggas till annan ort. Detta kan både i fråga om utrustning och uppehälle medföra extra kostnader för studenterna. Om så blir fallet kommer kostnadsfria alternativ att tillhandahållas. Kursplanen kompletteras med en kommentardel för inriktningen Idrott och hälsa. Sidan 5 av 5