L o k a l a S t y r e l s e n En samverkansgrupp mellan föräldrar och skola Sida 1 av 4. Protokoll fört vid styrelsemöte för lokala styrelsen i Östra Ljungby/Stidsvig Plats: Pilagårdsskolan i Östra Ljungby Datum: 2005-09-08 Tid: 19.00-21.00 Närvarande: Anna-Lena Ågren (b) Vice sekreterare Annie Bojsen-Möller (b) Ordinarie personal Magnus Hulthén (b) Ordförande Richard Johansson (b) Sekreterare Ann-Christin Ivarsson (b) Områdeschef Ulf Tell (b) Ordinarie personal Mats Dahlgren (b) Ordinarie föräldrar Anneli Andersson (b) Ordinarie personal Susanne Jensen (b) Ordinarie föräldrar Pär Svensson (b) Vice ordförande Mikael Olson (b) ordinarie föräldrar (b) beslutsfattande 82. Mötets öppnande. Ordförande hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. 83. Godkännande av dagordning. Dagordningen godkändes. 84. Val av justeringsman. Till justeringsman utsågs Anneli Andersson. 85. Föregående protokoll. Det var en elev på skogsbrynet som skrev till kungen, inte elevrådet. 86. Elevråd. Inget att rapportera denna gång.
87. Onsdagsklubben information. Punkten flyttad till nästa möte! Sida 2 av 4. 88. Skolledningen informerar. Klassindelningen på Pilagårdsskolan ändrad pga inflyttning av elever från fd Krika park. Det är 8-9 som har ändrats till 3st klasser. I årskurs 6 vill många läsa spanska och tack vare ny lärare ( Sofie Grönberg ) kan skolan erbjuda detta språket också. 6-7:orna har haft vandring på skåneleden och de har också varit på Skånes djurpark som var ett pris de vann på kalvinknatet i maj. 6-7:orna får inte längre lämna skolområdet så på halvtiorasten kan de köpa fika i kafeterian i matsalen. 3-4:orna har haft en utedag hos scouterna. I skolområdet finns något som heter gemensam värdegrund, ett dokument som berättar hur elever och personal arbetar med hur vi ska bete oss mot varandra. I år ligger fokus på språket. I arbetet ingår också personalmöte och föräldramöte. Mötet diskuterade vad man kan göra. 89. Projekt kost & motions betydelse för barn, information. Detta är ett projekt för hela kommunen med Ann-Christin Ivarsson som projektledare. Bakgrunden är att vi rör oss för lite och äter fel mat som är för fet och/eller för söt. Alla skolenheter i kommunen ska ha ett hälsoteam som informerar elever om kostens betydelse för hälsan. Årskurs 6 till 9 ska svara på en hälsoenkät. I en månad ska alla elever upp till 9:an hoppa hopprep varje skoldag för en bättre livsstil. 8-9:orna har en utställning i uppehållsrummet om socker i maten. Skogsbrynet har ett eget hälsoprojekt med mindre socker i maten och med frukt istället för godis och glass. Se bilaga 89. 90. Trafiksituationen vid scoutgården, Östra Ljungby. Föräldrar med barn på utedagiset som är placerat i scoutgården har reagerat på trafiken utanför. Den upplevs som att den går fortare än 50km/h som är tillåten hastighet. Sikten är skymd utanför gården så det är svårt att upptäcka varandra när barnen ska korsa vägen. En ändring till 30km/h hade varit bra och Anna-Lena Ågren ska kontakta vägverket som är vägansvariga. 91. Byggnationer i området, information.
Skolexpeditionen är färdigplanerad och mötet tittade på ritningen. Fackliga förhandlingar om expeditionen ska genomföras nästa vecka. Magnus Hulthén skriver en skrivelse då Lokala styrelsen har synpunkter på byggnaden. Sida 3 av 4. Den planerade tillbyggnaden av Pilagårdsskolan diskuterades på mötet och en ritning visades. Lokala styrelsen är tveksam till placeringen av byggnaden och Magnus Hulthén skickar en skrivelse till fastighetskontoret med förslag om att flytta byggnaden. Matsalen på Stidsvigs skola har ett utdömt kök som måste åtgärdas. Ett förslag på ett nytt kök presenterades och mötet var negativa till planeringen. Matsalen blir för liten så eleverna får inte tillräcklig plats att äta på. Magnus Hulthén skickar skrivelse till Anita Broddesson. 92. Skolarkiv.se, information. Skolarkiv.se är ett projekt där lärare från hela landet kan lägga in information och skolarbete i en databas för att hjälpa varandra i arbetet. Projektet är på försök just nu och vårt skolområde är med i projektet. 93. Övriga frågor. Ulf Tell uppmanar alla föräldrar att det är lag på att barn upp till 15 års ålder ska använda hjälm när de cyklar. Mötet diskuterade om att anordna en hjälmens dag och informera om den nya lagen. Beredningsgruppen tar fram förslag. Ulf Tell informerade om att eleverna använder de populära nyckelbanden att piska varandra med. Mötet kom fram till att frågan ska tas upp på nästa kontaktföräldramöte. Anna-Lena Ågren anser att det behövs alternativ till uttagningen i kretsmästerskap i idrott. Vissa barn som inte blir uttagna till tävlingen tycker att det känns olustigt att ändå behöva åka med till Klippan för att se på tävlingen. Dessa barnen önskar få göra något annat som badminton, promenad eller något annat. Mats Dahlgren informerade om föräldrars missnöje med utedagisets lokaler. Många föräldrar anser att barnen inte klarar av att vara ute i alla väder och att man blir tvungen att hålla barnen hemma om de är lite snuviga. Ann-Christin svarade att man faktiskt låter barnen vara inne om det är för blött eller för kallt. Utedagiset ska flyttas till Pilagården om ca 1 år. Föräldrar till barn som har gått på utedagiset anser att barnen bara mår bra av att vara ute. Anneli Andersson vill att någon från Lokala styrelsen kommer och informerar på föräldramöten på Stidsvigs skola den 15/9 och den 19/9. Magnus Hulthén och Mikael Olson åtog sej detta. Ann-Christin Ivarsson meddelade att antimobbingplanen är reviderad. Hon meddelade också att projektet Idea är nedlagt. Det kommer endast att bli en föreläsning.
Skoluniformsenkäten har fått kritik för att den saknar underskrift så att man ser vem som står bakom den. Ann-Christin Ivarsson tar på sej det fulla ansvaret eftersom hon har godkänt den innan utskicket. Sida 4 av 4. Ann-Christin Ivarsson informerade om att man har startat ett tobaksprojekt på Pilagårdsskolan. Magnus Hulthén återkommer med information om hastigheter vid skolorna till nästa möte. 94. Mötets avslutande. Ordförande tackade för visat intresse och förklarade mötet avslutat. Bilagor: 89. Sekreterare Justeringsman Richard Johansson Anneli Andersson Ett undertecknat protokoll finns hos sekreteraren i Lokala styrelsen.
Bilaga 89. Kosten och Motionens betydelse för våra barn. En del till en Hållbar livsstil Slutrapport Projektet initierades av förvaltningschef Clas-Göran Widén som tillsatte en arbetsgrupp Gruppen har bestått av Ingela Ekelund, skolsköterska Elisabeth Haggärde, skolsköterska Christina Ramsay, rektor Pia Dahl, områdeschef Anita Larsson, rektor Catja Rinse, kostekonom Jonas Brink, idrottslärare Annika Ingelström-Nilsson, specialpedagog Bodil Grahn, hemkunskapslärare Ann-Christin Ivarsson, områdeschef och projektledare Gruppen har träffats under vårterminen och tagit del av rapporter, utredningar, handlingsplaner, idéer och tips från andra kommuner m m. Vi har även haft besök av en distriktssköterska Anu Bengtsson som representerade barnhälsovården, samt hälsokordinator Ingela Sjöberg från Kommunförbundet. Bakgrund Vi vet idag att matvanor och fysisk inaktivitet bidrar till ökad dödlighet och flera vanligt förekommande sjukdomar. I Sverige har andelen vuxna med fetma fördubblats sedan 1980 medan övervikten har ökat mellan 20 och 30 procent för män respektive kvinnor under samma tidsperiod. Regeringen avser att lägga fram en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Syftet med en sådan handlingsplan är att vidta åtgärder som förbättrar förutsättningarna för goda matvanor och fysisk aktivitet. En stillasittande livsstil är en stark bidragande orsak till utvecklingen av övervikt och fetma. Livsmedel som särskilt har utpekats som bidragande till fetma är energitäta och näringsfattiga livsmedel, sötade drycker och troligen alkohol. Därför krävs det idag bättre kunskaper och medvetenhet hos konsumenterna. Fysiska aktiviteter hos barn bidrar till fysisk utveckling, upprätthållande av energibalans, välbefinnande, benhälsa och rörlighet. Samtidigt är fysisk aktivitet viktig för lek och rekreation, inlärning av motoriska och sociala färdigheter. Det rekommenderas att barn dagligen bör ägna 60 minuter åt måttlig intensiv fysisk aktivitet varav två pass per vecka bör innehålla aktiviteter som anstränger kroppens skelettben, ger muskelstyrka och rörlighet. Källa: Rapport från Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut Den fysiska konditionen man tillgodogör sig tidigt ger en bra grundkondition för resten av livet. Barnomsorgen och skolan skall förmedla kunskap om mat, fysisk aktivitet och hälsa. Detta arbete är av stor betydelse för att få en hälsofrämjande livsstil. Claude Marcus professor i pediatrik anser att förskolan och skolan bör ta större ansvar. Skolan bör bilda ett hälsoteam med: - skolsköterska
- skolmåltidspersonal - idrottslärare - hemkunskapslärare - skolledning Teamet skall lägga upp hälsomål för skolan vad gäller kost och motion, och en plan för att upptäcka barn som är överviktiga så dessa kan få hjälp. Skolluncherna skall ha ett varierat utbud av grönsaker och barn/elever måste få ha en rimlig tid att äta. Skolans uppdrag Vad är vårt uppdrag, vilka styrdokument har vi? Att trivas och må bra är en förutsättning för att stärka förmågan att lära och utvecklas. Skolans uppdrag är att skapa hälsofrämjande miljöer där barn och ungdomar lär för livet. Daglig fysisk aktivitet i skolan bidrar till att främja lärandet och att grundlägga goda vanor. Det står i läroplanen Lpfö 98 och för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshemmet Lpo 94: Mål att uppnå i grundskolan har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan. Skolans ansvar för att erbjuda alla elever regelbunden fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen samt uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor har tydliggjorts genom tillägg i läroplanerna som kom i februari 2003. Tillägget grundar sig på larmrapporter om överviktiga barn vilka rör sig alldeles för lite och i många fall dessutom har dåliga matvanor. Därav texten: Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso och livsstilsfrågor skall uppmärksammas. Barn- och utbildningsplanen 2004-2007 Skolan skall stimulera till ökad fysisk aktivitet. Skolan skall stimulera till goda och sunda matvanor. I 14 kap.2 skollagen anges att skolhälsovården ska följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem Socialstyrelsen anser att det är särskilt viktigt för skolhälsovården att uppmärksamma elever som behöver särskilt stöd, elevers fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö samt s.k. livsstilsrelaterade hälsorisker. Myndigheten för skolutveckling pekar på att lusten att lära är starkt kopplad till känslan av hälsa och välbefinnande.
Kosten och Motionens betydelse för våra barn Projekt grupp i Klippans kommun För att Klippans kommun skall få ett hälsofrämjande arbete inom barnomsorg skola ger vi rekommendationer, tips och idéer. Varje område väljer själv ut några förslag som de skall arbeta med under ett år, därefter skall det utvärderas. Ett generellt minskat energiintag är en viktig punkt. Olika fysiska aktiviteter måste öka. Idrottslärare, hemkunskapslärare, skolsköterskor och kostenhet får en allt viktigare roll i framtiden. Det är all personals ansvar att visa vägen mot en hälsofrämjande livsstil. Förskolan/familjedaghem/fritidshem Under förskoletiden (i förskolan eller i familjedaghemmet) läggs grunden till många vanor. Det är därför av stor vikt att rutiner, normer och regler är noggrant diskuterade och genomtänkta. Vila ger avslappning och återhämtande detta är en viktig rutin. Utevistelsen är viktig ur många synpunkter. Här rör sig barnen på ett naturligt sätt, infektionsrisken minskar, ljudnivån blir mindre och genom leken tränas barnet till social samvaro. Vi anser att alla barn skall vara ute minst två gånger per dag om väderleken tillåter. All personal inom förskolan skall göra kontinuerliga motorikobservationer. Föreläsningar för föräldrar om kosten och motionens betydelse bör ske i de tidiga åldrarna. Under förskoleperioden är föräldrarna oftast positivt inställda till föreläsningar som på något sätt berör deras barn. Därför finns här stora möjligheter till påverkan. Diskussioner om minskning av glass, kakor, godis, krämer m m skall ske kontinuerligt. Under förskoletiden sköts hälsofrågorna av BVC som också diskuterar kostens betydelse med varje enskilt barn och förälder. Förskoleklass- skolår 5 Under denna tid har skolsköterskan samtal med elever i förskoleklass och skolår 4. Alla barn med risk för över/undervikt kommer att få en Må bra-plan (se bilaga 1) där olika åtgärder skrivs in. Alla barn skall ha rörelse och utevistelse varje dag. Personalen skall uppmuntra barnen att ta med sig frukt eller smörgås som lämpligen äts innan förmiddagsrasten. Rasterna bör göras aktiva och roliga så att de stimulerar barns rörelse. Personalen äter skollunch tillsammans med eleverna och ser till så att alla tar lite mat för att orka med eftermiddagen. En lämplig aktivitet under denna period för att öka rörelsen är den s k Piggelin kampanjen (se bilaga 3) eller liknade aktivitet. Föreläsningar för föräldrar om kosten är positivt. Under denna tid kan idrottsföreningar bjudas in för att locka elever till andra aktiviteter på fritiden.
Skolår 6 10 Under skolår 6 10 ökar det stilla sittande arbetet. Därför är det extra viktigt att vi hjälper våra elever att aktivera sig. Under denna period gör skolsköterskan en screening med eleverna i skolår 7, hon gör också hälsointervjuer med eleverna. För de elever som befinner sig i riskzonen utformas en Må bra-plan. Från skolår 6 gör handledaren hälsoprofil (se bilaga 2) eller hälsoenkäten från region Skåne (kan rekvireras från www.skane.se) med eleverna. Från skolår 7 rekommenderas läroboken i idrott och hälsa: Aktiv av bl a Claes Annerstedt på Multicare förlag AB. Från och med skolår 8 har idrottsläraren individuell hälsoträning. Det tematiska arbetet kan här utökas mellan hemkunskapen/matematiken/svenskan/naturorientering/idrott, t ex genom kostdagböcker. Alla elever från skolår 6-10 skall ha någon form av fysisk aktivitet varje dag. Eleverna på högstadiet skall kunna köpa sig en frukostbulle eller frukt på förmiddagsrasten.
Framtid Behovet av ökade kunskap är stort. Livsmedelsvekets rapport till regeringen innehöll 79 förslag på en mängd olika områden. Många av förslagen hade kopplingen till barn och ungdomar. Insatser behövs på många områden för att få en helhetssyn på hälsa. En del är kosten och motionens betydelse som denna rapport behandlat. Att stimulera och inspirera barn/elever till en hållbar livsstil kräver engagemang, ökade kunskaper och större medvetenhet hos personal och föräldrar. För att sätta Klippan i rörelse föreslår arbetsgruppen att alla område bör ha ett hälsoteam som utvecklar hälsoarbetet. Målet är att alla barn/elever i Klippans kommun skall få grunden till en hälsofrämjande livsstil. För att detta skall bli tydligt för alla vill vi vid höstterminens start manifestera att vi i Klippans barnomsorg/skolor tycker att kosten och motionen är viktig. Därför gör vi måndagen den 5 september 2005 kl. 10.00 ett avstamp med att alla skolor i kommunen gör ett hopp för en bättre livsstil. Alla elever i hela kommunen hoppar hopprep på våra skolgårdar. Alla barn i förskolan och i familjedaghemmen gör ett bollkast in i framtiden, för att visa att vi menar allvar med detta projekt Vid samma tillfälle kommer vi att bjuda på frukt till alla. Projekt utvärderas efter ett läsår. - Har varje område ett hälsoteam? - Vilka mål har man arbetat med? - Hur många riskbarn har varje område? Sammanställning skickas in till utvecklingsledaren. Diskussioner pågår med en förening om att göra ett samarbete där det finns möjlighet till att erhålla pengar från handslaget. Därför kan vissa korrigeringar komma att göras inför nästa termin Östra-Ljungby 7/6 2005 Ann-Christin Ivarsson