Föreläsning 9-10 (kap i Optics)

Relevanta dokument
Att räkna med mellanbilder genom ett system med många linser och gränsytor blir krångligt. Vi vill kunna avbilda genom alla ytor direkt.


Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D

Teckenkonventionen: ljus in från vänster, ljusets riktning = positiv

Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics

Optik 1 Geometrisk och fysikalisk optik fo r optiker HT 2019

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration

Föreläsning 11 (kap i Optics)

LABORATION 2 MIKROSKOPET

Mätning av fokallängd hos okänd lins

v F - v c kallas dispersion

LABORATION 2 MIKROSKOPET

Hittills har vi bara använt sfäriska ytor, dvs delar av en sfär. Plana ytor är specialfall av sfär (oändlig krökningsradie, r= ).

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

Eftersom brytningsindex n ändras med våglängden (färgen) kommer olika färger hos ljuset att brytas olika genom prismor och linser.

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Övning 1 Dispersion och prismaeffekt

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Laboration i Geometrisk Optik

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK december 2011

Föreläsning 8: Linsdesign

LABORATION 6 Astigmatism och Distorsion

LABORATION 5 Aberrationer

Tentamen Optik, FYSA11,

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

LABORATION 5 Aberrationer

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Lathund, geometri, åk 9

En parallellogram har delats i två delar P och Q som figuren visar. Vilket av följande påståenden är säkert sant?

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid , ) Retinoskopet

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

Intromatte för optikerstudenter 2018

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

Vågrörelselära och optik

7F Ma Planering v2-7: Geometri

Kapitel 35, interferens

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november 2011

Tentamen i Fotonik , kl

Intromatte för optikerstudenter

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

Förberedelseuppgift inför datorlaborationen

Intromatte för optikerstudenter

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Tentamen i Fotonik , kl

Exempelsamling i Ögats optik

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Np MaB vt Låt k = 0 och rita upp de båda linjerna. Bestäm skärningspunkten mellan linjerna.

1 AKUSTIK Håkan Wennlöf, I = P A m 2 P effekt, A arean effekten är spridd över (ofta en sfär, ljud utbreds sfärsiskt).

3/19/13. Refraktionslära. Refraktionering. Kontrollera visus. Uppskatta felsynthet. Mätning av sfärisk felsynthet

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Extramaterial till Matematik Y

Geometrisk optik. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Geometrisk optik

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström

Kursplan Grundläggande matematik

1. Inledning. x y z. u = xe 1 + ye 2 + ze 3 = e

Tentamen i Avbildningskvalitet (SK1302)

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Tentamen i Fotonik , kl

OPTIK läran om ljuset

Mätdatum (nr 1 9) resp ((nr 10 12)

Tentamen i Fotonik , kl

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ TVÅ TRE TRE FYRA FYRA klart

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Repetition Ljus - Fy2!!

Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Parabeln och vad man kan ha den till

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Geometrisk optik F7 Reflektion och brytning F8 Avbildning med linser och speglar. Optiska system optiska instrument. Avbildning.

Sammanfattning Fysik A - Basåret

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Tentamen i Fotonik , kl

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag med bedömningskriterier till kontrollskrivning 2 Måndagen den 24 september, 2012

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

δx 1, (1) u 1 + u ) x 1 där den andra termen är hastighetsförändringen längs elementet.

Geometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Kongruens och likformighet

Transkript:

38 Föreläsning 9-0 (kap 5.-5.6 i Optics) Huvudplan Önskan: Tänk om alla optiska system vore tunna linser så att L = L + F alltid gällde! Att räkna med mellanbilder genom ett system med många linser och gränsytor blir krångligt. Vi vill kunna avbilda genom alla ytor direkt. A och A i bilden nedan markerar första och sista ytan i ett godtyckligt optiskt system. Teckenförklaring: A och A är systemets främre och bakre vertex F är systemets bakre fokalpunkt P är systemets bakre huvudpunkt f är systemets bakre effektiva/ekvivalenta fokallängd Definition: = n [D] är systemets effektiva styrka/ brytkraft (n = i luft) f f v är bakre snittvidden Definition: F v = n [D] är bakre snittstyrkan. (n = i luft) f v F är främre fokalpunkt P är främre huvudpunkt f är systemets främre effektiva fokallängd fv är främre snittvidden Definition: F v = n f v [D] är främre snittstyrkan (n= i luft) Geometri: e = f v f e = f v f Man kan visa allmänt att: = n f = n f f = n f = n (n= n = i luft) Systemet har alltså bara en effektiv styrka. För system i luft är främre och bakre effektiva fokallängder lika långa, precis som för tunna linser i luft. Huvudplan måste inte sitta i ordningen främre först och bakre sen, utan kan vara omkastade!

39 Huvudplan för tjock lins (i luft) n g y2 y Ytornas styrkor för lins i luft: F = (n g ) r F 2 = ( n g) r 2 Var hamnar bilden av objekt i oändligheten? Avbildning med mellanbild ger L = 0 & L = L + F => l = n g /F d l 2 = l d = n ( )F g n g d = n F g F L 2 = L 2 + F 2 = n g l 2 + F 2 Löser vi ut bakre snittstyrkan får vi: F + F 2 ( d n g ) F F 2 ( d n g ) F Två par likformiga trianglar i figuren ger: y = l = f y 2 l 2 f v Vilket i sin tur ger oss effektiva styrkan: = = F f + F 2 ( d n g ) F F 2 Främre snittstyrkan får vi på samma sätt genom att byta plats på F och F2 i uttrycket ovan. Sammanfattning för tjock lins i luft: = F + F 2 ( d n g ) F F 2 ( ( d n g ) F ) F v = ( ( d n g ) F 2 ) F = (n g ) r F 2 = ( n g) r 2 (Dessa tre första formler gäller även om linsen inte omges av luft, men då måste man ta hänsyn till omgivande index när man beräknar ytornas styrkor.) Första ytans styrka, gäller endast lins i luft Andra ytans styrka, gäller endast lins i luft

40 xempel huvudplan för tunn lins d = 0 i formlerna för huvudplan i tjock lins ger: = F + F 2 (som förut) F v =, vilket ger e=e =0 I tunna linser ligger alltså båda huvudplanen i mitten av linsen. xempel med planokonvex lins Tjock planokonvex lins: [F =+0 D, F 2=0 D, d=0mm, n g =,5] = 0 + 0 ( d n g ) 0 0 = 0D eftersom den sista termen blir 0. f = = 00 mm, f = = 00 mm ( ( d n g ) F ) = 0,7 D f v = = 93,3 mm F v e = f v f = 6,7 mm F v = ( ( d n g ) F 2 ) = 0D f v = F v = 00 mm e = f v f = 0 mm Huvudplanens läge vid olika linsformer:

4 Huvudplan för två tunna linser i luft n tjock lins kan ses som två tunna planokonkava/planokonvexa linser med ett glasblock emellan. Om vi sätter n g = i formlerna för tjock lins så motsvarar det att vi har två tunna linser med luft emellan. n g = Sammanfattning av formler för huvudplan för två tunna linser i luft: = F + F 2 df F 2 ( df ) F v = ( df 2 ) F och F2 är de tunna linsernas styrkor. xempel huvudplan för två tunna linser i luft xempel: F = F 2 = 0D, d = 0.050 m Beräkningar enligt ovan ger e=33 mm och e =-33 mm. Alternativt kan vi följa parallell stråle genom systemet med hjälp av strålkonstruktion: Symmetri ger positionen för P. I detta fall blir huvudplanen omkastade, P kommer före P.

42 Avbildning med hjälp av huvudplan (system i luft) P, P, F, F kallas systemets kardinalpunkter (det finns två till som vi inte tar upp här). Bakre huvudplan är bildplan till främre huvudplan med förstoringen (m=+) OBS: n stråle skär alltid (för alla system) båda huvudplanen på samma höjd! Likformiga trianglar visar att strålen genom P och P går obruten w = w (gäller system i luft). Om man tänker bort området mellan huvudplanen ser det ut som brytning i tunn lins! Alla formler för tunn lins gäller alltså huvudplansystem, men var uppmärksam på att alla sträckor måste mätas från respektive huvudplan!

43 Sammanfattning av formlerna för avbildning med huvudplan i luft: L l L l Vergenser i luft, l och l mäts från P, resp P L L Avbildningsformeln f F f Främre och bakre effektiv fokallängd i luft F h L x f m Lateral förstoring. x och x mäts från F resp F h L f x xx f f Newtons relation xempel: avbildning i system med omkastade huvudplan xempel: kontaktlinsen som tjocklins xempel på kontaktlins: r=7,95 mm, r2=7,8, n g =,5, d=0, mm. => F=+62,9 D, F2= 64, D = F + F 2 ( d n g ) F F 2 =62,9 64,+0,27=-0,93 D

44 Huvudplan för generella system Det finns två (tre) metoder man kan använda sig av för att ta fram huvudplanen för ett system med fler än två linser eller ytor. () Tag fram huvudplanen genom att följa parallell stråle genom systemet Här får man använda strålkonstruktion och/eller räkna själv. (2) Para ihop ytor eller linser två och två och bestäm huvudplanen för dessa med hjälp av formlerna ovan (exempel: två tjocka linser). Sedan kan man betrakta dessa som tunna linser (om man tänker från huvudplanen) och lägga ihop igen:,tot = F + F 2 df F 2 Jobbigt i längden! (3) tt sista alternativ är att använda optikberäkningsprogram på dator!