Redovisning av säkerhetsarbetet 2013

Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2014-02-26 Diarienummer PVB 152-2013 Chefläkarenheten Handläggare: Bengt Hansson, säkerhetschef Telefon: 070-341 65 04 E-post: bengt.hansson@vgregion.se Till Styrelsen för beställd primärvård Redovisning av säkerhetsarbetet 2013 Förslag till beslut Styrelsen för beställd primärvård beslutar följande: 1. Styrelsen för beställd primärvård godkänner redovisningen av säkerhetsarbetet 2013. Sammanfattning av ärende Regionstyrelsen har anmodat samtliga förvaltningar att redogöra för säkerhetsläget i organisationen och det genomförda säkerhetsarbetet under 2013. Närhälsans säkerhetsavdelning lämnar, med anledning av detta, följande redovisning. Redovisningen utgår från de frågeställningar som Regionstyrelsen formulerat. Ärendet omfattar en uppföljning och utvärdering av säkerhetsarbetet i förvaltningen utgående från de frågeställningar som Regionstyrelsen formulerat. Fördjupad beskrivning av ärendet Mål 1 Förebyggande arbete Detta mål omfattar systematisk hantering av avvikelser, klassificering av lokaler, genomförande av risk- och sårbarhets- och händelseanalyser samt utbildning. Den systematiska hanteringen av avvikelser fungerar väl inom Närhälsan. Klassificering av lokaler är påbörjad, men en hel del arbete återstår. Risk-, sårbarhets-, och händelseanalyser genomförs regelbundet men skulle med bättre metodstöd kunna utvecklas ytterligare. Cirka ca 20 % av Närhälsans personal har fått någon form av säkerhetsutbildning. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen som tillfredställande. Närhälsan geografi mottagning Postadress, postnummer postort, växel 010-435 80 00

Datum 2014-02-26 2 (3) Diarienummer PVB 152-2013 Mål 2 Säkerhetsarbete är en ledningsfråga Detta mål innebär att säkerhetsarbetet är en ledningsfråga och kopplas till en tydlig beslutsordning i styrelser och nämnder. Säkerhetsarbetet i Närhälsan redovisas regelbundet i Styrelsen för beställd primärvård och Centrala Samverkansgruppen. Inom förvaltningen har under året bildats en säkerhetsgrupp, med staben som styrgrupp och förvaltningsledningen som beslutsorgan. Detta har inneburit en förtydligad organisation och en större delaktighet i ledningen. Inom de olika områden som förvaltningen är indelad i och på de olika enheterna finns stor variation i intresse och engagemang i säkerhetsfrågor. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen som tillfredställande. Mål 3 Västfastigheter ansvarar för fastighetsbunden säkerhet Mål 3 ger Västfastigheter ett ansvar för fastighetsbunden säkerhet. Något övertagande av detta ansvar från Västfastigheter har ännu inte genomförts för Närhälsans del. Avtal för teknisk kompetens finns dock. Inventering av befintliga anläggningar är påbörjad. Detta är ett omfattande arbete som ännu inte är slutfört. Det finns ett stort behov av system som Närhälsans verksamheter med passage och larm kan kopplas till. Inom förvaltningen pågår i dagsläget 120 byggprojekt. Behovet av att utveckla säkerhetsfrågor i lokalprocessen är stort. När det gäller fastighetsfrågor finns samverkan mellan Närhälsan, Folktandvården och Habilitering & Hälsa. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen som ej tillfredställande. Mål 4 Regionservice tillhandahåller administrativa säkerhetstjänster Mål 4 ger Regionservice uppdrag att tillhandhålla administrativa säkerhetstjänster omfattande fotografering, beställning och utlämnande av SITHS-kort, metodstöd vid risk- och sårbarhetsanalyser, genomförande av utbildningar, avtalsbevakning och larmhantering. Av dessa fungerar hanteringen av SITHS-kort och avtalsbevakningen relativt väl, medan övriga delar är i behov av såväl resurser som engagemang. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen som ej tillfredställande. Mål 5 En ändamålsenlig risk- och krishanteringsorganisation Detta mål innebär att en beslutad handlingsplan för säkerhet ska finnas, att det finns upprättade kontinuitetsplaner och/eller kris- och beredskapsplaner och att övergripande risk- och sårbarhetsanalyser genomförs minst vart annat år och resulterar i handlingsplaner. En handlingsplan för säkerhet finns inom Närhälsan men är i behov av revidering. Arbetet med övriga planer påbörjades efter uppbyggnaden av Närhälsans säkerhetsorganisation men är ännu inte slutfört. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen som ej tillfredställande. Mål 6 Utveckla säkerhetskultur och utbildning i patientoch personsäkerhet Mål 6 omfattar att utveckla förvaltningens säkerhetskultur. Ett sätt att stärka säkerhetskulturen är att genomföras säkerhetsutbildningar. Uppföljningen av detta görs

Datum 2014-02-26 3 (3) Diarienummer PVB 152-2013 genom att utvärdera säkerhetskulturen till exempel i samband med enkäter. Följande förbättringsområden har identifierats: Benägenhet att rapportera händelser Lärande organisation Återföring och kommunikation kring avvikelser Arbetsbelastning och personaltäthet. Högsta ledningens stöd i patientsäkerhetsarbete, Samarbete mellan vårdenheter, överlämningar och överföringar av patienter och information samt information och stöd till personal vid negativ händelse Utbildningar har genomförts gällande personsäkerhet och patientsäkerhet. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen som tillfredställande. Mål 7 Att rätt och riktig information når rätt mottagare i rätt tid Detta informationssäkerhetsmål omfattar att identifiera och klassificera skyddsvärd information och att de viktigaste processerna är identifierade. Det ska finnas kända rutiner som kan tillämpas vid IT-avbrott. Närhälsan har, inte minst i samband med förberedelserna för det nya vårdinformationssystemet, gjort ett omfattande arbete med identifikation och klassificering av information och identifikation av processer. Kända reservrutiner vid IT-avbrott finns. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen som god. Regionövergripande risker som behöver hanteras över förvaltningsgränser Förutom de områden som Närhälsan behöver förbättra och utveckla vad gäller säkerhet så finns ett antal risker som måste hanteras regionövergripande. Hit hör säkring av telefoni och datakommunikation, kravställning på nationella applikationer (Pascal, DOS, 1177), leveranser av läkemedel, samordning av reservnummer, teknik och rutiner för säker mail för känslig information och alternativ till analog fax. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Bengt Hansson Säkerhetschef Bilaga 1. Årsredovisning säkerhet 2013. Beslutet skickas till Regionstyrelsen Diariet

Svarsjournal Publikationsnamn Säkerhetsredovisning 2013 Namn Anonym Datum 2014-02-11 16:12:50 1. Ange förvaltning, bolag eller verksamhet Närhälsan inkl Primärvårdsstyrelsen 1. Ange förvaltning, bolag eller verksamhet Närhälsan inkl styrelsen för beställd primärvård 2. Ansvarig tjänsteman för denna rapport/enkät Bengt Hansson är 3. Antal personer har medverkat och påverkat 5-10 personer svar i denna rapport/enkät 4. Svar i denna rapport/enkät har tagits fram Nej, inte i samråd med andra förvaltningar 5. Svar i denna rapport/enkät har redovisats till Nej nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse 6. Svar i denna rapport/enkät kommer att Ja redovisas till nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse 7. Mål 1 - Avvikelser i förvaltningens 3 verksamheter hanteras på ett systematiskt sätt 8. Mål 1 - Arbetet med att säkerhetsklassificera 2 lokaler har påbörjats 9. Mål 2 - Ledningen har regelbunden genomgång 3 av säkerhetsfrågor 10. Mål 3 - Västfastigheter har tagit över ansvar 2 för fastighetsbundna säkerhetsanläggningar 11. Mål 3 - Det finns behov av administrativa 4 säkerhetstjänster som ex vis hantering av tjänstekort, larm, avtal, passagesystem, vakthållning och kameraövervakning 12. Mål 4 - Det finns behov av följande Hantering av larm säkerhetstjänster 12. Mål 4 - Det finns behov av följande Administration av passagesystem säkerhetstjänster 12. Mål 4 - Det finns behov av följande Hjälp med vakthållning (ex vis ordningsvakter) säkerhetstjänster 12. Mål 4 - Det finns behov av följande Hantering av kameraövervakning säkerhetstjänster 12. Mål 4 - Det finns behov av följande Hjälp med avtal och avtalsbevakning säkerhetstjänster säkerhetstjänster 12. Mål 4 - Det finns behov av följande Annat säkerhetstjänster 12. Mål 4 - Det finns behov av följande Kompletterande säkerhetsutbildningar säkerhetstjänster - Annat 13. Mål 5 - Handlingsplan för säkerhetsarbetet 2 finns och är fastställd av nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse 14. Mål 5 - Kontinuitetsplan eller kris- och 2 beredskapsplan finns och är fastställd av nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse 15. Mål 6 - Anställda i förvaltningen får 3 utbildning i personsäkerhet 16. Mål 7 - De viktigaste processerna och 4 informationsmängderna är identifierade 17. Mål 7 - Förvaltningens skyddsvärda 3 information har klassificerats

18. Mål 7 - Skyddsvärd information lagras och kommuniceras internt och extern (via ex vis e- post) på ett säkert och tillfredsställande sätt 19. Mål 7 - Det finns rutiner som kan tillämpas vid IT-avbrott 20. Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under 2013 i syfte att förbättra krishanteringsförmågan? 20. Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under 2013 i syfte att förbättra krishanteringsförmågan? - Ja och antalet RSA vs krishanteringsförmåga som har genomförts är 21. Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under 2013 i syfte att förbättra informationssäkerheten? 21. Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under 2013 i syfte att förbättra informationssäkerheten? - Ja och antalet RSA vs informationssäkerheten som har genomförts är 22. Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2013 som påverkat krishanteringsförmågan? 22. Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2013 som påverkat krishanteringsförmågan? - Ja och exempel på åtgärder är 23. Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2013 som påverkat informationssäkerheten? 23. Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2013 som påverkat informationssäkerheten? - Ja och exempel på åtgärder är 3 3 Ja och antalet RSA vs krishanteringsförmåga som har genomförts är 2 st Ja och antalet RSA vs informationssäkerheten som har genomförts är 3 st Ja och exempel på åtgärder är Utbildningsinsatser för medarbetare och chefer, utveckling av rutiner/riktlinjer, sektionering av lokaler i samband med omnbyggnation eller vid händelse samt utökade larm Ja och exempel på åtgärder är RSA inför teknikbyte vid 1177 (SVR) Förändringar genomförs under våren för att säkra kommunikationerna. RSA av införande av Asynja-Visph gav förändring/utveckling av utbildning, rutiner, införanderutin och teknik. RSA av konverktering av gamla data. Ja, och exempel på åtgärder är 24. Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2013 som påverkat säkerheten i övrigt? 24. Har skydds- och förbättringsåtgärder Gemensam utveckling av riktlinjer för fysisk och genomförts under 2013 som påverkat säkerheten teknisk säkerhet medn FTV och HH. Aval slutet med VF i övrigt? - Ja, och exempel på åtgärder är angående stöd i säkerhetsteknik. 25. STRATEGISK LEDNING 2 Förvaltningen har handlingsplaner för systematiskt säkerhetsarbete och tydliga roller och tydligt ansvar för säkerhetsarbetet 26. SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER Förvaltningen samverkar med andra förvaltningar, kommuner, polis, räddningstjänst m.fl 27. ETERN INFORMATION / KOMMUNIKATION Förvaltningen samverkar i externa nätverk och med andra landsting 28. INTERN INFORMATION / KOMMUNIKATION Förvaltningen samverkar i interna nätverk och med andra aktörer inom VGR 29. OPERATIV LEDNING 3 2 4 1 Förvaltingen genomför övningar inom området kris- och katastrofledning

30. Regionövergripande och regiongemensamma risker som behöver hanteras över förvaltningsoch bolagsgränser inom VGR 30. Regionövergripande och regiongemensamma risker som behöver hanteras över förvaltningsoch bolagsgränser inom VGR - Följande behöver hanteras Följande behöver hanteras Telefoni och datakommunikation/infrastruktur Kravställning och nationella applikationer, (Pascal, DOS, 1177, säkerhetstjänster gällande SITHS-kort), ordination 31. Ny styrmodell och förvaltningsmodell (pm3) 2 för IS/IT har bidragit till ökad effektivisering och tydlighet inom säkerhetsområdet vad gäller roller och ansvar 32. Befintliga personsäkerhetsutbildningar 3 (regional eller lokala utbildningar) är ett bra stöd i arbetet med personsäkerhet 33. Andel av personalen som har fått någon form Ca 20-29 % av personalen har fått utbildning av säkerhetsutbildning 34. Säkerhetsarbetet i VGR styrs av ett regelverk 3 som består av policy, strategi, riktlinjer, mål, anvisningar, instruktioner och beskrivningar. Detta regelverk behöver utvecklas. 35. Ange exempel på hjälp/stöd som skulle underlätta det egna/lokala säkerhetsarbetet och som borde a) utvecklas, b) förtydligas eller c) avvecklas. 35. Ange exempel på hjälp/stöd som skulle underlätta det egna/lokala säkerhetsarbetet och som borde a) utvecklas, b) förtydligas eller c) avvecklas. - a) Följande behöver utvecklas a) Följande behöver utvecklas Regional samordning av reservnummer. Säker mail för känslig information, även webmail, så att de flesta användare kan nyttja tjänsten. Webutbildningar inom alla säkerhetsområden för chefer coh medarbetare. Alternativ till analog fax 36. Regler, råd och anvisningar för hur 3 säkerhetsarbetet ska bedrivas är komplexa och omfattande och behöver förenklas. 37. Mål 7 - arbetet med informationssäkerhet är 2 att säkerställa att information finns tillgänglig när den behövs, att den är korrekt, att obehöriga inte har tillgång till den (konfidentialitet) och att den kan spåras. Innebörd och konsekvenser av dessa mål är kända för all personal. 38. IT-säkerheten har förbättrats under 2013. Nej, IT-säkerheten har inte förbättrats 39. Personalen behöver utbildning i 3 informationssäkerhet 40. Informationssäkerhet och olika 3 utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. - Policy, riktlinjer och anvisningar 40. Informationssäkerhet och olika 4 utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. - Rutiner och instruktioner 40. Informationssäkerhet och olika 4 utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. - Övervakning och kontroll 40. Informationssäkerhet och olika 4 utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. - Revision och uppföljning

40. Informationssäkerhet och olika utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. - Grundläggande om säkerhetskultur 40. Informationssäkerhet och olika utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. - Grundläggande om administrativ säkerhet 40. Informationssäkerhet och olika utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. - Grundläggande om fysisk säkerhet 40. Informationssäkerhet och olika utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. - IT-säkerhet och hur vi kommunicera information på ett säkert sätt 40. Informationssäkerhet och olika utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. - IT-säkerhet och hur vi skyddar informationen på ett säkert sätt 40. Informationssäkerhet och olika utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. - Grundläggande om ITsäkerhet 41. Den regionala säkerhetsstrategin för perioden 2013-2016 är ett stöd i arbetet med säkerhetsfrågor. 42. Övriga synpunkter och kommentarer på säkerhetsarbetet och säkerhetsläget 2013. 42. Övriga synpunkter och kommentarer på säkerhetsarbetet och säkerhetsläget 2013. 42. Övriga synpunkter och kommentarer på säkerhetsarbetet och säkerhetsläget 2013. - Kommentar säkerhetsarbetet 42. Övriga synpunkter och kommentarer på säkerhetsarbetet och säkerhetsläget 2013. - Kommentat säkerhetsläget 6 5 4 5 5 4 3 Kommentar säkerhetsarbetet Kommentat säkerhetsläget Regional årsredovisning bör ha betydligt mindre antal frågor Integritetsfrågor ökar liksom hot och våldsituationer. Ställer högre krav på en grundläggande säkerhet i våra lokaler 43. Verksamhet inom hälso- och sjukvård Ja, min verksamhet är inom hälso och sjukvård 44. Det finns god följsamhet kring regler för 2 spärr av vårddokumentation. 45. Det finns god följsamhet kring regler och 2 hantering av behörigheter 46. Det finns problem att kommunicera 3 skyddsvärd information på ett säkert sätt 47. Om vårdskador - dvs undvikbara skador Antal vårdskador har minskat 48. Granskningar, skyddsåtgärder av större Inget ytterligare att redovisa betydelse, riskanalyser och förbättringsåtgärder som har vidtagits men inte redovisats tidigare. 49. Arbete har påbörjats att identifiera rutiner 3 som kan effektiviseras och/eller automatiseras i perspektiven övervakning, styrning, ledning, beslutsstöd, kontroll och analys i syfte att öka

IT-säkerheten och tryggheten för patienter och personal.

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2014-03-06 Diarienummer PVB 170-2013 Enhet Handläggare: Karin Rignér Telefon: 070-205 58 68 E-post: karin.rigner@vgregion.se Till Styrelsen för beställd primärvård Motionsyttrande över motion av Annika Tännström (M) om att utreda KBT- behandling på internet för unga Förslag till beslut Styrelsen för beställd primärvård föreslås besluta 1. Styrelsen för beställd primärvård godkänner motionens förslag att uppdra åt regionstyrelsen att utreda möjligheterna till KBT- behandling på internet för unga. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har valt att översända motion av Annika Tännström (M) om att utreda KBT-behandling på nätet. Svar ska vara inlämnat senast den 31 mars. I motionen lyfts behovet av ett förbättrat omhändertagande av unga med psykisk ohälsa både inom regionens verksamheter och inom Elevhälsan. Regionfullmäktige förslås besluta att utreda möjligheterna till KBT-behandling på nätet även för unga. Styrelsen för beställd primärvård finner att frågan om att utveckla vårdens insatser runt psykisk ohälsa för unga är angelägen och ställer sig bakom motionens intentioner med motivering enligt nedan: Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård vid ångest och depression från 2010 lyfter fram KBT individuellt och i grupp som en högt prioriterad insats vid mild till medelsvår depression hos barn och unga KBT på internet har prövats inom Närhälsan och även varit föremål för forskning. Slutsatsen är att internetbehandling är ett bra alternativ för patienter som är positivt inställda till metoden Närhälsans kansli Göteborg Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

Datum 2014-03-14 Diarienummer PVB 170-2013 2 (2) Gruppen unga har stor datorvana och bör ha ett högt intresse för metoden KBT på internet bedöms kunna öka tillgängligheten till behandling för unga som av geografiska, sociala eller tidsmässiga skäl annars inte skulle komma i åtnjutande av behandling KBT på internet frigör psykologtid även om en fast behandlingskontakt med psykolog/psykoterapeut är avgörande även vid internetbehandling. Närhälsan Marie- Louise Gefvert Förvaltningschef Karin Rignér Avdelningschef Beslutet skickas till Diariet Regionstyrelsen britt-marie.gustafsson@vgregion.se

1 (3) Förslag till remissyttrande Datum 2014-03-06 Diarienummer PVB 170-2013 Ert diarienummer RS 1806-2013 Britt- Marie Gustafsson Regionens hus 462 80 Vänersborg Motion av Annika Tännström (M) om KBTbehandling på internet för unga Sammanfattning Styrelsen för beställd primärvård finner att frågan om att utveckla vårdens insatser runt psykisk ohälsa för unga är angelägen och ställer sig bakom motionens intentioner med motivering enligt nedan: Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård vid ångest och depression från 2010 lyfter fram KBT individuellt och i grupp som en högt prioriterad insats vid mild till medelsvår depression hos barn och unga KBT på internet har prövats inom Närhälsan och även varit föremål för forskning. Slutsatsen är att internetbehandling är ett bra alternativ för patienter som är positivt inställda till metoden Gruppen unga har stor datorvana och bör ha ett högt intresse för metoden KBT på internet bedöms kunna öka tillgängligheten till behandling för unga som av geografiska, sociala eller tidsmässiga skäl annars inte skulle komma i åtnjutande av behandling KBT på internet frigör psykologtid även om en fast behandlingskontakt med psykolog/psykoterapeut är avgörande även vid internetbehandling. Yttrande I motionen lyfts behovet av ett förbättrat omhändertagande av unga med psykisk ohälsa både inom regionens verksamheter och inom Elevhälsan. Regionfullmäktige förslås besluta att utreda möjligheterna till KBT-behandling på nätet även för unga. Styrelsen för beställd primärvård finner att frågan om att utveckla vårdens insatser runt psykisk ohälsa för unga är angelägen och ställer sig bakom motionens intentioner. Samverkan mellan alla aktörer är angelägen då såväl elevhälsan, Närhälsans kansli Göteborg Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

Remissyttrande från Styrelsen för beställd primärvård 2014-03-06 2 (3) vårdcentraler, ungdomsmottagningar som BUP/vuxenpsykiatri har viktiga roller och det är extra viktigt att unga människor inte bollas runt i systemet. Socialstyrelsen presenterade 2010 nationella riktlinjer för vård vid ångest och depression. Dessa har omsatts i ett regionuppdrag fastställt 2013 och implementering pågår. Arbetet samordnas av Kunskapscentrum för psykisk hälsa. Socialstyrelsen bedömer att rekommendationerna om ett effektivt omhändertagande inom första linjens vård (till exempel primärvården) och ett utbud av flera effektiva behandlingsmöjligheter genom hela vårdkedjan är centrala förutsättningar för att dessa riktlinjer som helhet ska kunna ge önskat resultat. För att uppnå rekommendationen om att kunna erbjuda befolkningen flera effektiva behandlingsalternativ behöver hälso- och sjukvården öka tillgången till psykologisk behandling, främst KBT. Socialstyrelsen har rangordnat psykologisk behandling, framför allt KBT, högt vid i princip alla lindriga och medelsvåra tillstånd av depression och ångestsyndrom. Huvudskälet till detta är att KBT har god till mycket god effekt på symtom och funktionsnivå, både på kort och på lång sikt. I de nationella riktlinjerna får KBT individuellt eller i grupp till barn och unga med lindrig- medelsvår depression hög prioritet (3) utifrån det vetenskapliga underlaget. När det gäller internetbaserad KBT har studier genomförts på vuxna i primärvården i VGR (Cecilia Björkelund m.fl.). Resultatet av studien är (muntlig rapport) att internetbaserad KBT är en bra metod för behandling av mild- medelsvår depression för de patienter som är positiva till metoden det är viktigt att det finns psykolog/psykoterapeut med god Kbtkompetens på behandlande enhet Det är viktigt med kontinuitet och att samma behandlare följer patienten med telefon eller epost-kontakt varje vecka Internetbaserad KBT sparar psykologtid men inte pengar Internetbaserad KBT har också införts på enskilda enheter inom Närhälsan (Vårdcentralen Stenungsund) och erfarenheterna är goda. Internetbaserad KBT för unga bör vara ett lämpligt behandlingsalternativ även för unga personer i VGR. Datorvanan är hög i den aktuella gruppen och tillgängligheten till behandlingen bör vara högre än till traditionell behandling på mottagning ur flera perspektiv. Kontinuerlig kontakt med samma behandlare är viktigt även vid internet- KBT. Metoden medför enligt ovan refererade studie av allt att döma ett rationellt nyttjande av våra behandlare och ger större möjlighet för unga i alla delar av regionen att få tillgång till behandling. Styrelsen för beställd primärvård menar att det är angeläget att studera och utvärdera internet- KBT även för unga men att studier inte får försena införandet av metoden. När det gäller det nationell samordning så är Närhälsan är representerad i det nationella arbetet med en gemensam IT-plattform för KBT- behandling.

Remissyttrande från Styrelsen för beställd primärvård 2014-03-06 3 (3) Styrelsen för beställd Primärvård ställer sig bakom motionens förslag att utreda möjligheterna till KBT på nätet för unga. Styrelsen för beställd primärvård Jim Aleberg Ordförande Marie- Louise Gefvert Primärvårdsdirektör

Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2014-02-27 Diarienummer PVB 81-2014 Enhet Handläggare: Helen Andersson Telefon: 0736-22 62 37 E-post: helen.andersson@vgregion.se Till styrelsen för beställd primärvård Ansökan om godkännande att bedriva vård inom Vårdval Rehab Förslag till beslut Styrelsen för beställd primärvård beslutar följande: 1. Ge i uppdrag till primärvårdsdirektören att ansöka om godkännande att bedriva vård inom Vårdval Rehab i samtliga kommuner/stadsdelar där Närhälsan har befintliga verksamheter, utom i Götene. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har beslutat att införa ett vårdval för rehabilitering på primärvårdsnivå med start 1 september 2014. Tidigare anslagsfinansiering av Närhälsans rehabenheter upphör därmed. Närhälsan planerar att ansöka om godkännande för rehabenheter i samtliga kommuner/stadsdelar där Närhälsan idag bedriver rehabverksamhet. Undantaget är Götene där Närhälsan idag enbart har arbetsterapimottagning och där ansökan inte kommer att göras om att öppna rehabenhet i vårdvalet. Fördjupad beskrivning av ärendet Västra Götalandsregionen har beslutat att införa ett vårdval för rehabilitering på primärvårdsnivå med start 1 september 2014. Information om vårdvalets innehåll och omfattning finns på Västra Götalandsregionens webbplats om vårdval. Närhälsan har idag rehabenheter i 39 av 49 kommuner i Västra Götaland. En förteckning över de rehabmottagningar som finns inom Närhälsan idag och som planerar att ansöka om godkännande i vårdval rehab finns i bilaga 1. Flertalet av dessa mottagningar kommer att ansöka om att starta som rehabenheter, några som separata utbudspunkter enligt definition i Krav- och kvalitetsboken. Med rehabenhet avses en funktionell enhet som tillhandahåller rehabilitering enligt Krav- och kvalitetsboken. Med utbudspunkt avses en fysisk plats/adress där verksamhet bedrivs. Den ligger i andra lokaler än rehabenhetens; exempelvis på en vårdcentral. Närhälsan geografi mottagning Postadress, postnummer postort, växel 010-435 80 00

Datum 2014-02-27 2 (2) Diarienummer PVB 81-2014 Anslagsfinansiering från hälso- och sjukvårdsnämnderna som idag finansierar rehabverksamheten upphör 31 augusti. Därefter hänvisas Närhälsan till att bedriva rehabilitering med finansiering i vårdvalet. Utöver det kan avgränsad verksamhet bedrivas i projektform som tilläggsuppdrag med finansiering från exempelvis statlig rehabgaranti, sjukskrivningsmiljard, samordningsförbund med flera. Närhälsan avser att bedriva primärvårdsrehabilitering för att tillgodose invånarnas behov av primärvård med ett brett vårdutbud i Västragötalandsregionen. De rehabmottagningar som idag är verksamma inom Närhälsan planerar att ansöka om godkännande i vårdvalet med undantag av Götene. I Götene har Närhälsan idag enbart en arbetsterapimottagning och därutöver finns en privat sjukgymnastmottagning. Närhälsans bedömning är att underlaget för att ansöka om en rehabenhet i Vårdval Rehab är otillräckligt. Beredning Förslaget är berett av förvaltningschef, t f primärvårdschef och områdeschefer inom Närhälsans rehabverksamheter. Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Helen Andersson T f Primärvårdschef rehabilitering Bilaga 1. Förteckning över de rehabenheter i Närhälsan som planerar att ansöka om godkännande i vårdval rehab. Beslut skickas till Diariet

Bilaga 1 PVB 81 2014 Närhälsans rehabmottagningar som planerar att ansöka om godkännande i Vårdval Rehab Definitioner enligt Krav- och kvalitetsboken: Med rehabenhet avses en funktionell enhet som tillhandahåller rehabilitering enligt Krav- och kvalitetsboken. I rehabenhet inkluderas även underleverantörer. Med utbudspunkt avses den fysiska plats/adress där verksamheten bedrivs. (Rehabenhet kan endast ha separata utbudspunkter inom samma kommun/stadsdel där rehabenheten är placerad.) Med filial avses en utbudspunkt med lägre krav på tillgänglighet. Filial får endast drivas i en kommun som ej har godkänd rehabenhet. Filial får endast drivas av leverantör som samtidigt driver rehabenhet i intilliggande kommun. Område R1 R2 Kommun/ stadsdel Enhet Typ av enhet i vårdvalet Rehabenhet Utbudspunkt Bengtsfors Närhälsan Bengtsfors rehabmottagning Närhälsan Bäckefors rehabmottagning Dals-Ed Närhälsan Dals-Ed rehabmottagning Färgelanda Närhälsan Färgelanda rehabmottaging Lilla Edet Närhälsan Lilla Edet rehabmottagning Mellerud Närhälsan Mellerud rehabmottagning Trollhättan Närhälsan Trollhättan rehabmottagning Vänersborg Närhälsan Vänersborg rehabmottagning Åmål Närhälsan Åmål rehabmottagning Närhälsan Munkedal rehabmottagning Munkedal Närhälsan Munkedal rehabmottagning, Dreambody Gym och funktionell träning Stenungsund Närhälsan Stenungsund rehabmottagning Närhälsan Stenungsund rehabmottagning, Sundahallen Friskvårdscenter

R3 R4 R5 R6 Sotenäs Närhälsan Kungshamn rehabmottagning Närhälsan Kungshamn rehabmottagning, Sotenäs vårdcentral Strömstad Närhälsan Strömstad rehabmottagning Tanum Närhälsan Tanumshede rehabmottagning Närhälsan Tanumshede rehabmottagning, Fjällbacka vårdcentral Närhälsan Tanumshede rehabmottagning, Kvarterskliniken Tjörn Närhälsan Tjörn rehabmottagning Närhälsan Tjörn rehabmottagning, Tjörns vårdcentral Närhälsan Tjörn rehabmottagning, Träningskliniken Skärhamn Närhälsan Tjörn rehabmottagning, Sportlife Almön Uddevalla Närhälsan Herrestad rehabmottagning Närhälsan Ljungskile rehabmottagning Närhälsan Rosenhäll rehabmottagning Närhälsan Rosenhäll rehabmottagning, Dagson vårdcentral Närhälsan Rosenhäll rehabmottagning, Skogslyckan vårdcentral Närhälsan Rosenhäll rehabmottagning, Dalaberg vårdcentral Närhälsan Rosenhäll rehabmottagning, Silentzvägens vårdcentral Lundby Närhälsan Eriksberg rehabmottagning Närhälsan Eriksberg rehabmottagning, Bjurslätts vårdcentral Närhälsan Eriksberg rehabmottagning, Brämaregårdens vårdcentral Närhälsan Eriksberg rehabmottagning, Kyrkbyns vårdcentral Norra Hisingen Närhälsan Backa rehabmottagning Närhälsan Backa rehabmottagning, Kärra vårdcentral Närhälsan Backa rehabmottagning, Tuve vårdcentral Västra Hisingen Närhälsan Biskopsgården rehabmottagning Öckerö Närhälsan Öckerö rehabmottagning Frölunda Närhälsan Frölunda rehabmottagning Styrsö Närhälsan Styrsö rehabmottagning Härryda Närhälsan Mölnlycke rehabmottagning Närhälsan Mölnlycke rehabmottagning, Landvetter vårdcentral Centrum Närhälsan Gibraltar rehabmottagning Majorna-Linné Närhälsan Majorna rehabmottagning Alingsås Närhälsan Sollebrunn rehabmottagning

Närhälsan Sörhaga rehabmottagning Närhälsan Ängabo rehabmottagning Herrljunga Närhälsan Herrljunga rehabmottagning Lerum Närhälsan Lerum rehabmottagning R7 Bollebygd Närhälsan Bollebygd rehabmottagning Borås Närhälsan Dalsjöfors rehabmottagning Närhälsan Fristad rehabmottagning Närhälsan Sandared rehabmottagning Närhälsan Solhem rehabmottagning Närhälsan Viskafors rehabmottagning Tranemo Närhälsan Tranemo rehabmottagning Ulricehamn Närhälsan Ulricehamn rehabmottagning R8 Grästorp Närhälsan Grästorp rehabmottagning Gullspång Närhälsan Gullspång rehabmottagning Lidköping Närhälsan Lidköping rehabmottagning Mariestad Närhälsan Mariestad rehabmottagning Essunga Närhälsan Nossebro rehabmottagning Skara Närhälsan Skara rehabmottagning Töreboda Närhälsan Töreboda rehabmottagning Vara Närhälsan Vara rehabmottagning R9 Falköping Närhälsan Falköping rehabmottagning Närhälsan Falköping rehabmottagning, Floby Hjo Närhälsan Hjo rehabmottagning Karlsborg Närhälsan Karlsborg rehabmottagning Skövde Närhälsan Skövde rehabmottagning, Ekedalsgatan Närhälsan Skövde rehabmottagning, Badhusgatan Tibro Närhälsan Tibro rehabmottagning Tidaholm Närhälsan Tidaholm rehabmottagning R10 Angered Närhälsan Angered rehabmottagning R11 Östra Göteborg Närhälsan Gamlestadstorget rehabmottagning Örgryte-Härlanda Närhälsan Olskroken rehabmottagning

Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2014-03-06 Diarienummer PVB 82-2014 Enhet Handläggare: Ulrika Dahl Eriksson Telefon: 070-673 53 11 E-post: ulrika.e.eriksson@vgregion.se Till Styrelsen för beställd primärvård Hälsofrämjande arbetsplats en strategi för det systematiska hälso- och miljöarbetet i Närhälsan Förslag till beslut Styrelsen för beställd vård beslutar följande; 1. Strategin för hälsofrämjande arbetsplats ska gälla för Närhälsan inom styrelsens ansvarsområde Sammanfattning av ärendet Ärendet avser en övergripande strategi för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet, med utgångspunkt i Närhälsans kärnvärden, vision och långsiktiga mål samt affärsplan. Strategin utgår även från Västra Götalandsregionens Personalvision 2021, Policy för hälsa och arbetsmiljö liksom från medlemskapet i Nätverket Hälsofrämjande Sjukvård. Hälsofrämjande arbetsplatser och arbetssätt skapas genom ett systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete omfattande hälsofrämjande processer inklusive friskvård, förebyggande processer, rehabilitering och arbetsanpassning samt systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Beredning Strategin är framtagen av arbetsgrupp för hälsa och arbetsmiljö inom HR-avdelningen samt förankrad i förvaltningsledningen. Ärendet är samverkat med de fackliga organisationerna i den centrala samverkansgruppen (CSG) 2013-09-09. Samtliga fackliga företrädare ställde sig bakom strategin.

Datum 2014-03-06 2 (2) Diarienummer PVB 82-2014 Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Ulrika Dahl Eriksson HR-chef Bilaga 1. Hälsofrämjande arbetsplats Strategi för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet i Närhälsan Beslutet skickas till Diariet

Hälsofrämjande arbetsplats Sida 1 () Strategi Diarienummer Förslag 2013-06-25 Version 0.0 Hälsofrämjande arbetsplats Dokumentansvarig: Ingela W Kumlin, HR-specialist, HR-avdelningen Granskad av: Ulrika Dahl Eriksson, HR-chef Godkänt av: [Namn, titel] Godkänt datum: 2013-xx-xx Gäller från: xxxx-xx-xx t o m xxxx-xx-xx Reviderad av/datum: Gäller för: Närhälsan Beskrivning: I Närhälsan skapas hälsofrämjande arbetsplatser och arbetssätt genom ett systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete omfattande hälsofrämjande processer, förebyggande processer, rehabilitering och arbetsanpassning samt Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Nyckelord: hälsofrämjande, hälsofrämjande arbetsplats, arbetsmiljö, systematiskt arbetsmiljöarbete, förebyggande, rehabilitering Hälsofrämjande arbetsplats Strategi för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet i Närhälsan Strategi I Närhälsan skapas hälsofrämjande arbetsplatser och arbetssätt genom ett systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete omfattande hälsofrämjande processer inkl friskvård, förebyggande processer, rehabilitering och arbetsanpassning samt systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser är en strategisk fråga och en framgångsfaktor för Närhälsan både som vårdgivare och som arbetsgivare. En hälsofrämjande arbetsgivare är attraktiv och bidrar i förlängningen till god vård och kvalitet i verksamheten. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är en hälsofrämjande arbetsmiljö en förutsättning för att Närhälsan ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Att vara en pålitlig, omtänksam och nytänkande arbetsgivare som prioriterar hälsofrämjande arbetsplatser, bidrar till stolta medarbetare som är goda ambassadörer för Närhälsan som arbetsgivare och Närhälsans verksamhet. Arbetsgivarens ansvar för hälsa och arbetsmiljö Arbetsgivaren har ett ansvar för att stärka de arbetsmiljömässiga förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv i livets alla skeden, så att medarbetare ska kunna få ett långt yrkesliv. Det hälsofrämjande arbetet fokuserar främst på att stärka de faktorer som skapar stödjande miljöer och förutsättningar för

Hälsofrämjande arbetsplats Sida 2 () Strategi Diarienummer Förslag 2013-06-25 Version 0.0 bättre hälsa på en arbetsplats och hos medarbetarna, s k friskfaktorer. Därmed kompletteras det lagstadgade förebyggande arbetsmiljöarbetet, där fokus riktas mot att identifiera och undanröja risker för ohälsa och skada, ofta för en specifik riskgrupp eller -situation. Hälso- och arbetsmiljöarbete kan på så sätt delas in i tre perspektiv: det hälsofrämjande, det förebyggande och det rehabiliterande. En god effekt uppnås om arbetet inriktas på dessa tre perspektiv samtidigt, och om det omfattar alla nivåer i det organisatoriska systemet individ, grupp/arbetsplats och förvaltning. Hälsotillståndet på en arbetsplats är ett samspel mellan de hälsoresurser medarbetare har och de förutsättningar som arbetet erbjuder. Övergripande mål för hälso- och arbetsmiljöarbetet Närhälsans verksamheter ska vara hälsofrämjande arbetsplatser där medarbetare och chefer med sin inspiration och sitt ledarskap tillsammans bidrar till att Västra Götaland blir den friskaste regionen i världen. Mål Målet är att Närhälsans medarbetare och chefer är väl förtrogna med Närhälsans vision, verksamhetsidé, kärnvärden och verksamhetens mål och spelregler upplever en hög grad av delaktighet i arbetet, att samtalsklimatet är gott, att samarbetet fungerar bra och att samhörigheten är god på arbetsplatsen är nöjda med information, kommunikation och mötesformer i verksamheten upplever Närhälsans förhållningssätt och ledarskap som hälsofrämjande upplever att deras kompetens tas tillvara och att de själva bidrar till att skapa en hälsofrämjande arbetsplats mår bra, trivs, upplever arbetsglädje och känner att de utvecklas i arbetet är långtidsfriska och upplever att de får stöd att stärka och utveckla sin hälsa på arbetsplatsen upplever att arbetsgivaren har rutiner och resurser för det hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbetet liksom för arbetsanpassning och rehabilitering Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete vägen till hälsofrämjande arbetsplatser i Närhälsan Ledarskap och medarbetarskap förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsplats Chefers ledarskap och medarbetares medarbetarskap har mycket stor betydelse för hur hälsofrämjande arbetet och arbetsplatsen upplevs. Hälsofrämjande arbetsplatser kännetecknas av att chef och medarbetare tillsammans aktivt arbetar med att stärka friskfaktorer och reducera riskfaktorer på arbetsplatsen, kombinerat med att förebygga ohälsa och skador. I Närhälsan är chefer förebilder för goda levnadsvanor och leder det hälsofrämjande arbetet, sätter tydliga mål för verksamheten och skapar förutsättningar för ett delaktigt och ansvarstagande medarbetarskap.

Hälsofrämjande arbetsplats Sida 3 () Strategi Diarienummer Förslag 2013-06-25 Version 0.0 Närhälsans medarbetare utövar sitt medarbetarskap genom att använda möjligheten till delaktighet, sin kompetens och sitt engagemang för att ta ansvar för såväl sin egen och som verksamhetens utveckling, sin hälsa och den gemensamma arbetsmiljön. Hälsofrämjande processer Hälsofrämjande processer omfattar allt från förhållningssätt, samtalsklimat, arbetets organisering, vardagliga rutiner, samarbetsformer och delaktighet på arbetsplatsen och i hela organisationen - till andra mer specifika insatser som siktar direkt på att stärka hälsan för medarbetare. Hälsofrämjande arbetsplatser skapas genom att: hälso- och arbetsmiljöaspekten beaktas i alla viktiga beslut chefer har goda kunskaper och tillgång till verktyg för att utveckla ett hälsofrämjande ledarskap chefer och medarbetare har kunskap om vilka faktorer som främjar hälsa och förebygger ohälsa på arbetsplatsen hälsofrämjande faktorer i organisationen, på arbetsplatsen och hos individen s k friskfaktorer - identifieras och stärks, och möjliggör på så vis välbefinnande och en god arbetsmiljö medarbetare är delaktiga i verksamheten och tar därigenom aktivt ansvar för sin arbetssituation och sin arbetsmiljö arbete fördelas så att risken för att medarbetare utsätts för alltför hög stressbelastning över lång tid minimeras medarbetare ges möjlighet till behövlig reflektion chefer uppmärksammar framgångar för att skapa mer arbetsglädje hälsofrämjande aktiviteter organiseras efter behov på arbetsplatsen medarbetarnas goda levnadsvanor och friskvård uppmuntras och stöds Friskvård Friskvård innebär aktiviteter som medarbetaren aktivt väljer att utföra på sin fritid, med syfte att må bra fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med att inspirera till friskvård som en del i det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatsen, är att bidra till ökat välbefinnande, långtidsfriskhet, trivsel, arbetsglädje och ett hållbart arbetsliv. Varje medarbetare har ansvar för sin hälsa. Genom att möjliggöra och stödja positiva levnadsvanor, såväl på som utanför arbetet, inspireras medarbetarna att stärka och utveckla sin hälsa. Arbetsgivarens stöd till friskvård utgörs av: friskvårdsbidrag träningsavtal/-erbjudanden information och inspiration deltagande i lopp och gemensamma friskvårdsaktiviteter

Hälsofrämjande arbetsplats Sida 4 () Strategi Diarienummer Förslag 2013-06-25 Version 0.0 Förebyggande processer Förebyggande processer är ett effektivt och lönsamt sätt att förhindra ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. I det ingår att vara uppmärksam på tidiga signaler som ger chefen en möjlighet att agera, innan det har gått så långt att någon har blivit sjuk eller skadad. Att uppmärksamma och arbeta med medarbetare som befinner sig i riskzonen för ohälsa/ sjukskrivning, minskar inflödet till rehabiliteringsprocessen och därmed antalet nytillkomna sjukskrivningar. De förebyggande processerna är mångfacetterade och sammanfaller ofta med de hälsofrämjande. De innebär t ex: att lägga en bra grund på arbetsplatsen genom ett tryggt och öppet samtalsklimat som gör det möjligt att tala om ev brister och behov av förbättringar att uppmärksamma tidiga signaler på stress och annan ohälsa att tidigt ta initiativ till samtal mellan chef och medarbetare att undersöka och åtgärda arbetsmiljön att förebyggande, hälsofrämjande och andra stärkande åtgärder erbjuds efter behov att medarbetare i riskzon för ohälsa och sjukskrivning ges möjlighet till arbetsanpassning för att kunna kvarstå i arbete kontakt med medarbetare med upprepad korttidsfrånvaro Rehabilitering och arbetsanpassning Arbetsgivaren har ansvar för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering, vilket innebär åtgärder på och i nära anslutning till arbetsplatsen. Syftet är att medarbetaren ska återfå eller behålla sin arbetsförmåga och återgå i arbete hos arbetsgivaren. Det är viktigt att rehabilitering påbörjas så tidigt som möjligt. Rehabilitering och arbetsanpassning omfattar bl a: en tidigt initierad rehabiliteringsutredning, medicinsk bedömning och/eller arbetsförmågebedömning individuella rehabiliteringsåtgärder som planeras i samråd med medarbetaren anpassning av arbetsplatsen till medarbetarens förutsättningar förebyggande, hälsofrämjande och andra stärkande åtgärder möjlighet till flexibel återgång till arbete efter sjukskrivning Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Arbetsmiljöfrågorna integreras som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas i enlighet med gällande lagstiftning, förordningar, föreskrifter och samverkansavtal, och innebär att: fokus ska ligga på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet

Hälsofrämjande arbetsplats Sida 5 () Strategi Diarienummer Förslag 2013-06-25 Version 0.0 regelbundna arbetsplatsträffar och årliga utvecklingssamtal är verktyg för kartläggning av arbetsmiljön ett systematiskt arbete med att identifiera riskfaktorer och att förebygga och följa upp arbetsrelaterad ohälsa och skador pågår kontinuerligt det finns en tydlig, skriftlig fördelning av arbetsuppgifter inom arbetsmiljöområdet den som tilldelas uppgifter inom arbetsmiljöområdet ska ha befogenheter, resurser, kunskap och kompetens att utföra uppgiften företagshälsovården vid behov ska användas som en expertresurs i arbetet med arbetsmiljö och hälsa såväl chefer, skyddsombud, arbetsplatsombud och medarbetare ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna ta sin del av ansvaret för arbetsmiljö och hälsa. introduktion till arbetsplats och hälso- och arbetsmiljöarbete ska ges till nyanställda, vikarier och studenter/praktikanter återkommande medarbetarenkäter genomförs i syfte att möjliggöra jämförelser över tid och mellan enheter.

Sida 1(3) Anmälan av delegeringsbeslut Datum 2014-03-12 diarienummer PVB 30-2014 Anmälan av delegeringsbeslut 2014-01-01 - - 2014-03-12 till Styrelsen för beställd primärvårds sammanträde den 20 mars 2014 Förslag till beslut Styrelsen för beställd primärvård beslutar följande; 1. Redovisningen av delegeringsbeslut godkänns. Ärendet Följande beslut som fattats med stöd av delegering anmäls. Hyresavtal, diarienummer 001-2014 Dok Diarienr Reg.dat 1 st 00001:6-2014 14-02-24 1 st 00001:5-2014 14-02-20 1 st 00001:4-2014 14-02-17 1 st 00001:3-2014 14-02-10 Händelse/åtgärd Tillägg till hyreskontrakt gällande Öckerö-Öckerö 2:342 gällande Barnoch ungdomsmedicin, Björnhuvudsvägen 54 Hyreskontrakt 8001 Härkila Tomten 1, Sätila, vårdcentral och Rehab 2013-02- 01--2020-01-31 Hyreskontrakt nr 8A Solbräcke 1:39 Rollsbovägen 58, Kungälv Barn- och ungdomsmedicin BUM Solgärde 2014-01-01--2016-12-31 Hyreskontrakt Tanum T-hede 3:42 Industrivägen 3 B, Mödra- Barnhälsovårdspsykolog 2014-01-01-- 2015-12-31 Handl Jan Aaby Ericsson Jan Aaby Ericsson Jan Aaby Ericsson Jan Aaby Ericsson Inkom/Utgick Från/till IN 2014-02-24 Öckerö Bostads AB IN 2014-02-20 MS Strand AB IN 2014-02-17 Ängegärde Fastighets AB IN 2014-02-10 Curt Bohlins Fastighetsförvaltning AB Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växeln 010-435 80 00

Datum 2014-03-12 Sida 2(3) 1 st 00001:2-2014 14-02-10 1 st 00001:1-2014 14-02-04 Hyreskontrakt del av by 40 på fastigheten Öjebro 2, Djupebäcksgatan 21 Trollhättan att användas till mödra och barnhälsovård 2014-01-01--2015-12-31, Mödra- Barnhälsovårdspsykologerna i Trollhättan Maria Alberts Hyresavtal 30-10451-1 Sjöporten 4, Sannegården 28:6, Vårdcentralen Eriksberg Mödra- och Barnhälsovårdspsykologerna 2013-06- 01--2018-05-31 Jan Aaby Ericsson Jan Aaby Ericsson IN 2014-02-10 Trollhättans Tomt AB IN 2014-02-04 Holger Blomstrand Byggnads AB Träffa och säga upp tjänsteavtal, diarienummer 49-2014 Dok Diarienr Reg.dat 1 st 00049:1-2014 14-01-09 Händelse/åtgärd Avtal om tjänsteköp avseende studierektor, Bernd Sengpiel, för STläkare vid vårdcentraler i Göteborg Handl Marie- Louise Gefvert Inkom/Utgick Från/till IN 2014-01-09 Capio Närsjukvård AB Anställning av personal tillsvidare Rekrytering januari 2014 Titel Ref. nr. Ansvarig Avdelning Psykolog 2013/4126 Ulrika Holmqvist Munkedal vårdcentral Läkare, specialist i psykiatri 2013/3922 Britt Tallhage Kris och Traumaenheten Distriktssköterska/BVC 2013/4436 Victoria Gerdin Vårdcentralen Sandared Dietist 2013/4762 Maria Lidholm Frölunda rehabmottagning Distriktssköterska/BVC-sjuksköterska 2013/4500 Kajsa Ejnell Krokslätt vårdcentral HR-administratör 2013/4605 Psykolog 2013/4756 Ulrika Dahl Eriksson Christier Rosenberg HR-avdelningen Frölunda vårdcentral Distrikssköterska/Bvc 2013/4448 Ove Krantz Mösseberg vårdcentral Distriktssköterska 2013/4566 Carina Quick Tidaholm vårdcentral Kanslist 2013/4616 Björn Widell Lerum vårdcentral HR-konsult 2013/4738 BVC Sjuksköterska 2013/3341 Ulrika Dahl Eriksson Cathrine Thanner HR-avdelningen Kyrkbyn vårdcentral Allmänspecialist/geriatriker/legitimerad underläkare 2013/4629 Yvonne Kropp Ekmanska vårdcentral Medicinsk sekreterare 2013/4749 Björn Widell Lerum vårdcentral Medicinsk sekreterare 2013/4760 Christer Rosenberg Frölunda vårdcentral

Datum 2014-03-12 Sida 3(3) Distriktssköterska 2013/4611 Biträdande vårdcentralschef 2013/4413 Diabetessköterska med tilläggsuppdrag som biträdande vårdcentralschef 2013/4485 BVC-sjuksköterska 2013/4562 Kanslist 2014/41 Mila Gomez Johansson Lisbeth Bertilsson Anneli Nio Dearing Elisabeth Bondesson Marie-Louise Welin Vårgårda vårdcentral Lindome vårdcentral Horred vårdcentral Landvetter vårdcentral Lilla Edet rehabmottagning Barnmorska 2014/3 Maria Kullberg Oden vårdcentral Medicinsk sekreterare 2014/19 Anette Olofsson Gråbo vårdcentral PTP-psykolog 2014/192 Åsa Jolesjö Specialist i allmänmedicin eller Legitimerad underläkare Distriktssköterska 2014/37 Distriktssköterska 2014/33 Ågårdsskogens vårdcentral, 2014/57 Eva von Hofsten Hjällbo vårdcentral Helen Antonsson Anneli Nio Dearing Kungssten vårdcentral Sätila vårdcentral Kurator 2014/101 Dirk Vleugels Götene vårdcentral

Kansliavdelningen Hans Lilja, 0702-07 36 14 ANMÄLNINGSÄRENDEN Styrelsen för beställd primärvård Anmälda vid styrelsemöte 2014-03-20 Diarienummer PVB 30-2014 Till styrelsen inkomna skrivelser Inkomna skrivelser Handläggare Dnr Protokoll 2 Tilläggsöverenskommelse FaR barn och unga Projekt, HSN5-396-2013 Jan Aaby-Ericsson PVB 4-2013 Granskning av nämnders och styrelsers arbete med att säkerställa att äldrevårdkedjan är ändamålsenlig, Rev 30-2013 Marie-Louise Gefvert PVB 15-2014 Protokoll 9 Säkerhetspolicy för publikt nät, RS 2086-2012 Pernilla Govik PVB 33-2014 Remiss Förslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter, RS 1436-2013 Marie-Louise Gefvert PVB 33-2014 Remissförslag på policy och riktlinjer för informationssäkerhet, RS 1594-2013 Karin Rignér PVB 61-2014 Protokoll 11 Framställan om ett kontantlöst arbetssätt på Angereds Närsjukhus, Revidering av Policy för fordringar och inkasso i VGR, RS 685-2013, RS 722-2011 Jan Aaby-Ericsson PVB 73-2012 Motion av Annika Tännström (M) om utbildning om upptäckt och åtgärder vid brott mot barn Thomas Arvidsson PVB 76-2014 Protokoll 7 Länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering, Jämställt Västra Götaland 2014-2017, RS 675-2011 Anita Kruse PVB 90-2013 Protokoll 6 Vårdval Rehabilitering inom primärvården, RS 35-2013 Marie-Louise Gefvert PVB 104-2013 Samtliga handlingar och skrivelser kan erhållas via diariet, tfn 010-441 38 00 eller styrelsens sekreterare. *Handlingar erhålls på begäran från någon av styrelsens sekreterare.

Mänskliga rättigheter Utbildning om rättighetsbaserat arbete för politiker i Västra Götalandsregionen Enligt regionfullmäktiges budget för 2014 har kommittén för rättighetsfrågor i uppdrag att höja kompetensen i regionorganisationen om ett rättighetsbaserat arbete för att minska ojämlikhet och diskriminering. I budgeten står vidare att genom satsningar på ökad kunskap om rättighetsbaserat arbetssätt ska verksamheterna tillföras kompetens och mognad att möta alla invånare oavsett bakgrund. Politiker i nämnder och styrelser och förvaltningsledningar står särskilt nämnda i budgeten för utbildningsinsatserna 2014. Rättighetskommitténs kansli inbjuder därför till hel- eller halvdagsutbildning för politiker i Västra Götalandsregionen under 2014. Syftet med utbildningen om mänskliga rättigheter för alla politiker i Västra Götalandsregionen är att de är grundade i mänskliga rättigheter, det vill säga: har kunskap om vad mänskliga rättigheter är har kunskap om vad ett rättighetsbaserat förhållningssätt är och hur det kan tillämpas i det egna arbetet som politiker är medvetna om sina skyldigheter som beslutsfattare Programpunkter i utbildningen: Grundläggande om mänskliga rättigheter (historik, grundläggande begrepp, konventioner och centrala principer) Diskriminering och normer Rättighetsbaserat arbetssätt (principer och verktyg) Tillämpning av mänskliga rättigheter i det politiska arbetet Utbildningen kommer att planeras i samråd med respektive nämnd/styrelse för att i så stor utsträckning som möjligt kunna konkretiseras på nämndens/styrelsens uppdrag och uppgifter. För vidare planering kontaktas Jan Terneby på rättighetskommitténs kansli på telefon 070 594 19 07 eller e-post: jan.terneby@vgregion.se. Välkomna till kompetenshöjande utbildning om ett rättighetsbaserat arbete i Västra Götalandsregionen! Annika Ottosson Förvaltningschef