Ungdomsmottagningarna i VG

Transkript

1 Ungdomsmottagningarna i VG Redovisning av FoU-arbete Cornelia Björk, analytiker FoU i Väst/GR Anna Melke, forskare FoU i Väst/GR Åsa Nilsson, analytiker FoU i Väst/GR

2 Jämlik vård Psykisk hälsa FoU-arbetets tre delar 1. Kartläggning Vilka är ungdomsmottagningarna i VG? 2. Delstudie Analys av folkhälsoenkät. Vem nyttjar och vem nyttjar inte ungdomsmottagningarna i VG? 3. Utvärdering Särskild satsning på förstärkt arbete med psykisk hälsa på ungdomsmottagningarna i VG.

3 Kartläggningens resultat i komprimerad form Kort om ungdomsmottagningarna i VG 54 mottagningar i länet. Ett brett uppdrag och en bred målgrupp länets ungdomar ska få stöd att förbättra sin sexuella, reproduktiva, fysiska eller psykiska hälsa. Många politiska uppdragsgivare (7 inom VGR och 51 kommunala). VGR huvudman för 47 mottagningar, kommunerna huvudman för 7 mottagningar. Brokiga samverkansavtal (varierar i omfång och innehåll). 182 årsarbetare (huvudsakligen barnmorskor, kuratorer/socionomer, psykologer och läkare). Det saknas läkare (3,2 årsarbetare) samt kuratorer och psykologer (2,0 årsarbetare) (avser 2017 och i förhållande till inriktningsdokumentets nyckeltal) Fördelningsprincipen (VGR 75 % - kommunerna 25 %) nåddes våren 2018 på 8 mottagningar (dock endast möjligt att kartlägga hälften av avtalen). Kort om ungdomsmottagningarnas besökare ungdomar besökte en ungdomsmottagning 2017, ungefär var fjärde ungdom i länet. Ungdomarna gjorde besök, varav (65 %) var hos en barnmorska och (26 %) var hos antingen kurator eller psykolog. Ungdomarna som besöker mottagningarna framstår som mycket nöjda med det stöd de får.

4 Geografiska områden i analysen Geografiskt område Huvudmottagning Basmottagningar Närmottagningar Alingsås Alingsås Lerum Vårgårda, Herrljunga Borås Borås Mark, Ulricehamn Bollebygd, Tranemo, Svenljunga Falköping Falköping Skövde Hjo, Tibro, Karlsborg, Tidaholm Lidköping Lidköping Mariestad Skara, Götene, Nossebro, Grästorp, Töreboda, Gullspång, Vara Mölndal Mölndal Kungälv, Ale, Partille Härryda Öckerö Trollhättan Trollhättan Vänersborg, Åmål Färgelanda, Dals Ed, Bengtsfors, Mellerud, Lilla Edet Uddevalla Uddevalla Orust Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Munkedal Göteborg Väst, Gamlestaden, Angered, Centrum, Olskroken och Hisingen Stenungsund och Tjörn Stenungsund och Tjörn

5 Antal årsarbetare uppdelat per profession Professioner Antal årsarbetare 2017 Barnmorska 78,6 Kurator/socionom 55,1 Psykolog 14,6 Ledningsfunktioner samt övrigt 18,9 Undersköterskor 5,4 Sjuksköterskor 3,8 Läkare 4,0 Annat 1,8 Summa 182,0 Källa: Självrapporterad information från ungdomsmottagningarna som samlats in från ansvariga chefer som en del av kartläggningsarbetet. Beskrivning: Antalet årsarbetare har räknats fram med hjälp av den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade. Årsarbetare anger hur många anställda ungdomsmottagningen skulle ha haft om den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar

6 Antal årsarbetare 2017 Antal Göteborg Alingsås Trollhättan Lidköping Borås Falköping Mölndal Uddevalla Stenungsund årsarbetare: och Tjörn Barnmorska 25,0 4,6 9,5 6,3 8,1 5,8 10,5 6,4 2,1 Läkare 1,8 0,2 0,4 0,3 0,2 0,3 0,4 0,3 0,2 Under- och 3,5 0, ,5 2, ,5 sjuksköterskor Kurator 21,8 3,5 4,7 1,8 6,2 2,0 9,4 3,8 1,9 Psykolog 6,7 1,0 0 1,2 2,6 1,5 1,8 0 0 Summa med. personal Summa psysoc. personal 30,2 5,3 9,9 6,7 10,7 8,4 10,9 6,7 2,8 28,5 4,5 4,7 3,0 8,8 3,5 11,1 3,8 1,9 Beskrivning: Informationen kommer från självrapporterad verksamhetsstatistik över antal årsarbetare uppdelad per profession. Antalet har i vissa fall avrundats till en decimal. För Göteborgs data är allmänspecialist, gynekolog, psykiatriker och psykiatrikonsult sammanslagna till kategorin läkare.

7 Över- eller underskott på årsarbetare i relation till nyckeltal 2017 Göteborg Alingsås Trollhättan Lidköping Borås Falköping Mölndal Uddevalla Tjörn och Stenugnsund Barnmorskor 0,7 0,3 2,8 0,7-0,3 0,3 0,7 1,2 0,4 Läkare -0,7-0,3-0,3-0,2-0,7-0,2-0,5-0,2 0,0 Kuratorer och psykologer 4,2 0,2-2,0-2,6 0,1-2,0 1,4-1,4 0,2 Källa: Informationen kommer från självrapporterad verksamhetsstatistik över antal årsarbetare och statistik från SCB avseende personer i åldern år per 31/ i det geografiska området. Beskrivning: Antal årsarbetare har ställts i relation till befolkningsdata. Det som presenteras är över- eller underskott på årsarbetare i relation till det nyckeltal som specificeras i inriktningsdokumentet. Nyckeltalet anger 1,0 barnmorska, 1,0 kurator eller psykolog och 0,1 läkare per personer i målgruppen.

8 Fördelning av kostnader Område Ungdomsmottagning Fördelning kostnader i % VGR Kommun Göteborgs HSN Gamlestaden Centrum Hisingen Olskroken Väst Södra HSN Herrljunga, Svenljunga, Mark, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda, Borås och Bollebygd. Framgår inte i avtalen. Östra HSN Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Tidaholm, Skövde, Tibro, Töreboda, Vara och Nossebro. Framgår inte i avtalen.

9 Fördelning av kostnader Område Ungdomsmottagning Fördelning kostnader i % VGR Kommun Norra HSN Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Orust Framgår inte i avtalet. Vänersborg 95 5 Åmål Trollhättan 95 5 Strömstad Framgår inte i avtalet. Tanumshede Framgår inte i avtalet. Sotenäs Uddevalla 91 9

10 Fördelning av kostnader Område Ungdomsmottagning Fördelning kostnader i % VGR Kommun Västra HSN Ale Alingsås Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal/ Kållered Ej klart Partille Ej klart Öckerö Härryda Ej klart Stenungssund Tjörn 75 25

11 Ungdomsmottagningarnas uppdrag - psykisk hälsa Intervjuer med enhetschefer indikerar att uppdraget: Ibland är svårt att hantera. Ökat söktryck, och de som söker mår sämre än tidigare. Svårt med avgränsningen Vad är lindrig och vad är medelsvår psykisk ohälsa? Saknas bra bedömningsinstrument. Andra vårdgivare tar inte emot ungdomar med svårare besvär. Ungdomar med medelsvår psykisk ohälsa uppfattas sakna vårdgivare. Vilket ibland får konsekvenser för verksamheterna. Ungdomar blir kvar i verksamheterna i väntan på nästa vårdnivå. Det saknas resurser att ta hand om behoven. Påverkar väntetider och innebär stress för personalen.

12 Jämlik vård på ungdomsmottagningarna - Tre huvudsakliga strategier Strategi 1 Säkerställa ett lika utbud för alla ungdomar Strategi 2 Anpassa ordinarie utbud för särskilda grupper Strategi 3 Satsa på särskilt utbud för särskilda grupper Exempelvis genom samarbete mellan mottagningar när det gäller personalresurser eller öppettider. Exempelvis genom normkritiskt arbete eller bemötandefrågor Exempelvis hbtq-caféer eller insatser för särskoleelever. Mer jämlik vård för: - Boende på mindre orter - De som inte tar sig hemifrån - Personer med funktionsnedsättningar - Socioekonomiskt utsatta - Nyanlända - Hbtq-ungdomar - Ungdomar som lever i familjer med hederskultur - Boende på institution På så vis kan ungdomsmottagningarna bidra till det nationella målet om en jämlik hälsa

13 Utmaningar i jämlikhetsarbetet Intervjuer med enhetschefer indikerar följande utmaningar: Samhället i sig är ojämlikt innebär stora utmaningar. Länets kommuner satsar inte lika mycket resurser svårt att uppnå jämlik vård. Bilden av ungdomsmottagning p-piller för tjejer svårare att få killar att komma till mottagningen. Personalgruppernas sammansättning. Ökat söktryck leder till att det utåtriktade arbetet prioriteras ned. Svårt att ta reda på vem som inte nyttjar ungdomsmottagningarna och ifall de trots detta har ett behov av stöd. Enhetschefer beskriver ett dilemma i en situation med högt söktryck: Jaha vänta. Ska vi gå ut så att det kommer fler. Vänta, hur blev det nu då? Vi hade ju inte riktigt tid, eller hur? Så att det är ju lite som en kullerbytta på något plan. (Intervju med enhetschef A)

14 Fördjupning Vem besöker och vem besöker inte ungdomsmottagningarna? I verksamhetsstatistiken går se att: Besökarna utgör 85 % tjejer och 15 % killar (2017). Besökarna utgör 25 % av länets ungdomar i åldersgruppen år. Uppdelat på kön: 45 % av tjejerna och 7 % av killarna i åldersgruppen besökte en mottagning Uppdelat på geografi: Variation mellan 18 och 30 % över länet (2017). Mycket går inte se i verksamhetsstatistiken: Information från mottagningar med kommunal huvudman ingår inte i vårddatabasen försvårar en regional analys. Uppföljningen är inte harmoniserad, hälso- och sjukvårdsnämnderna frågar inte efter samma saker försvårar en regional analys.

15 Fördjupning Vem besöker och vem besöker inte ungdomsmottagningarna? Analys av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Studie från Umeå visade att tjejer med hög inkomst besökte ungdomsmottagningar i större utsträckning än tjejer med låg inkomst (Mosquera med kollegor 2017). Resultaten för Västra Götalands län indikerar att: Inkomst inte är av betydelse för ett besök på ungdomsmottagning. Tjejer och yngre ungdomar oftare besöker en ungdomsmottagning än killar och unga vuxna. Därutöver ökar sannolikheten för ett besök hos personer med riskabla alkoholvanor, som använt narkotika, med nedsatt psykiskt välbefinnande och som har en förtrogen relation. De som besökt en ungdomsmottagning har i större utsträckning än övriga en icke-hetero sexuell läggning, ett sämre hälsotillstånd och ger i högre grad uttryck för ekonomisk sårbarhet (faktorer som tenderar att hänga samman med andra bakgrunds- och livsstilsfaktorer). De som besökt en ungdomsmottagning har andra vårdkontakter i större utsträckning än övriga. En potentiell riskgrupp är de med nedsatt psykiskt välbefinnande som inte besökt en ungdomsmottagning Dessa ungdomar har i högre grad haft andra vårdkontakter, är i högre grad tjejer, har i högre grad en icke-hetero sexuell läggning och är relativt sett mer ekonomiskt sårbara jämfört med referensgruppen.

16 Utvärdering av särskild satsning på psykisk hälsa

17 Satsningens mål och medel (insatser) Insatser : Ökad bemanning (ge fler stöd) Hålla kvälls- och helgöppet (genom samverkan) Tekniska lösningar (telefonsystem och videomöten) Förstärka det utåtriktade arbetet i allmänhet Genomföra kompetensutvecklingsinsatser (ex. i ACT) Utöka gruppverksamheterna (kunna hjälpa fler) Delmål A: Stärkt tillgänglighet till länets ungdomsmottagningar i allmänhet för personer med, eller risk att utveckla, psykisk ohälsa Insatser : Förstärka det utåtriktat arbete mot särskilda målgrupper. Rikta det utåtriktade arbetet mot särskilda arenor genom samverkan med andra aktörer (SiS, HVB, elevhälsan, fritidsgårdar etc.) Vidareutveckla material (t ex normkritisk granskning) eller rutiner för det utåtriktade arbetet) Insatser : Implementera kvalitetsledningssystem Införa verksamhetsutvecklartjänster för att arbeta med kvalitet och samordning Genomföra kompetensutvecklingsinsatser (t. ex. i bedömningsinstrumentet CORE) Delmål B: Stärkt tillgänglighet till länets ungdomsmottagningar för särskilda målgrupper med eller risk att utveckla psykisk ohälsa. Delmål C: Stärkt kvalitet i ungdomsmottagningarnas insatser för psykisk hälsa. Mål på lång sikt: Ungdomar i Västra Götaland ska i större utsträckning än tidigare kunna erbjudas effektiva individ- och behovsanpassade insatser av god kvalitet när det gäller psykisk hälsa

18 Vad händer i verksamheterna under ? - En länsövergripande bild Förstärkningen av personalresurser 2017 motsvarade i länet en ökning på 13 % av personalstyrkan. (9,2 barnmorska, 13,1 kurator/socionom och 0,3 psykolog) Förstärkningen av psykosocial personal 2017 motsvarade i länet en ökning på 19 % av personalstyrkan. Förändring mellan 2015 och 2017: Antalet unika besökare ökar med 26 procent ( fler individer 2017 än 2015). Antalet besök ökar med 10 procent ( fler besök 2017 än 2015). Antalet besök till kurator och psykolog ökar med 30 procent (7 233 fler besök 2017 än 2015). Antalet besök till barnmorska är i princip oförändrad. Väntetiderna till barnmorskor och psykosocial personal förkortas något. (Dock ej till psykologer inom Närhälsan.) Öppettider per vecka och drop-in ökar marginellt. Öppettider efter 16:00 minskar.

19 Förändring av antal unika besökare och antal besök mellan 2015 och 2017 (i procent) Göteborg Alingsås Trollhättan Lidköping Borås Falköping 4 42 Mölndal Uddevalla Antal unika besökare TOTALT I LÄNET Antal besök Procent Källa: Informationen är hämtad från självrapporterad verksamhetsstatistik avseende antal unika besökare Beskrivning 1: Diagrammet visar förändring mellan 2015 och 2017 i procent. Beskrivning 2: I intervjuer förklaras att ökningarna på ungdomsmottagningarna runt Alingsås och Borås delvis skulle kunna spegla en ytterligare förstärkning av personalresurserna i dessa områden. Information om Stenungssund och Tjörn saknas.

20 Förändring av antal besök hos kurator och psykolog samt hos barnmorska mellan 2015 och 2017 (i procent) Göteborg 2 28 Alingsås Trollhättan Lidköping 0 3 Borås 0 43 Falköping 2 36 Mölndal Uddevalla Besök hos kurator eller psykolog Besök hos barnmorska TOTALT I LÄNET Procent Källa: Informationen är hämtad från självrapporterad verksamhetsstatistik avseende antal unika besökare och antal besök Beskrivning 1: Diagrammet visar förändring mellan 2015 och 2017 i procent. Beskrivning 2: I intervjuer förklaras att ökningarna på ungdomsmottagningarna runt Alingsås och Borås delvis skulle kunna spegla en ytterligare förstärkning av personalresurserna i dessa områden. Information om Tjörn och Stenungssund saknas.

21 Bedömning av måluppfyllelse Delmål A Verksamhetsstatistiken indikerar en ökning av antal besökare och antal besök samt kortare väntetider En möjlig tolkning är att denna förändring, i alla fall delvis, kan förklaras av den särskilda satsningen. Verksamhetsstatistiken visar ännu få förändringar när det gäller öppettider. Delmål B Måluppfyllelse är svårt att mäta med befintlig information. Bakgrundsvariabler i brukar-/patientenkäter skulle kunna vara ett framtida verktyg för att lära sig mer. Delmål C För tidigt att mäta måluppfyllelse. Kräver mätning av insatsernas kvalitet och resultat, exempelvis genom CORE. Idag saknas gemensamma mätmetoder.

22 Några avslutande reflektioner Många av tillgänglighetsökningarna är beroende av externa medel (mer personal som ger tid att ta emot ungdomarna). Vissa av insatserna är oberoende av externa medel - Införande av tekniska stöd, kompetensutvecklingsinsatser och kvalitetsarbete (ex. nya rutiner). Förutsättningarna för att bedriva utvecklingsarbete ser olika ut, särskilt för ungdomsmottagningarna i Stenungsund och på Tjörn. Utvärderingsarbete har synliggjort behov av systematiskt insamlad information om samtliga ungdomsmottagningar i länet.

23 Frågor?