KONCEPT INFÖR SAMRÅD 2015-07-15
2015-00-00 Beställare: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Radar arkitektur & planering AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Rimstedt Maria Rimstedt Uppdragsnr: 104 06 05 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: N:\104\00\1040605\5 Arbetsmaterial\01 Dokument\R\ Jaan Kiviloog Norconsult AB
3 (20) Sammanfattning På uppdrag av Radar arkitektur & planering har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning i samband med detaljplanearbete för ett nytt verksamhetsområde på Onsalahalvön i Kungsbacka. Syftet med dagvattenutredningen är utreda förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten samt ge förslag på dagvattenåtgärder för att skydda nedströms liggande områden från höga flöden och för att reducera föroreningar i dagvattnet. Planområdet består idag av naturmark och dagvattenavrinningen sker åt sydväst. Recipient för planområdet är Knapabäcken, som rinner nordväst om planområdet i sydvästlig riktning. Utifrån kända naturvärden och den bedömda känsligheten för påverkan från nuvarande dagvattentillförsel har vattendraget klassats som en känslig recipient. I denna utredning föreslås följande dagvattenåtgärder: Dagvatten från hårdgjorda ytor, så som tak, gator och parkeringar, kan ledas med ledningar till två dagvattendammar inom allmän platsmark. Efter utjämning av flödet från planområdet kan dagvattnet avledas åt nordväst med ett öppet dike inom planområdet cirka till 35 meter till trumma under Mariedalsvägen och vidare i öppet dike cirka 180 meter till Knapabäcken. Redovisade dagvattenåtgärder bedöms utgöra en tillräcklig åtgärd för fördröjning och rening av det dagvatten planområdet genererar.
4 (20)
5 (20) Innehållsförteckning 1 Orientering och bakgrund... 6 2 Befintlig dagvattenhantering... 8 3 Föreslagen dagvattenhantering... 11 4 Höjdsättning inom området... 16 5 Risker och förslag till vidare utredning... 18 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Befintlig dagvattenhantering Föreslagen dagvattenhantering Principskiss dagvattendamm
6 (20) 1 Orientering och bakgrund På uppdrag av Radar arkitektur & planering har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning i samband med detaljplanearbete för ett nytt verksamhetsområde på Onsalahalvön i Kungsbacka. Syftet med dagvattenutredningen är utreda förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten samt ge förslag på dagvattenåtgärder för att skydda nedströms liggande områden från höga flöden och för att reducera föroreningar i dagvattnet. Planområdet är beläget i västra delarna av Onsala i korsningsen mellan Mariedalsvägen och Gathes väg, se figur 1 nedan. Figur 1. Översiktskarta över planområdet.
7 (20) Planområdet är cirka 6,2 ha stort och syftet med detaljplanen är att möjliggöra nybyggnad av kontor och handel. I figur 2 nedan illustreras planerad bebyggelse. Figur 2. Planskiss Parkering, minimum, daterad 2015-06-30. Underlag till utredningen har varit: Kungsbacka kommun (2012) Dagvatten, Policy och riktlinjer Kungsbacka kommun (2009) VA-utredning för planprogram Mariedalskrysset Planskiss Parkering minimum, daterad 2015-06-30 Planskiss Parkering maximum, daterad 2015-06-30 Plankarta, daterad 2015-07-03 Svenskt Vatten (2011) Publikation P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem Svenskt Vatten (2011) Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering Svenskt Vatten (2004) Publikation P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar
8 (20) 2 Befintlig dagvattenhantering Planområdet består idag av ängsmark med små nivåskillnader, mellan + 9,5 m längst i sydväst och + 13 m längst i nordost. Marken sluttar svagt från nordost mot sydväst. Området avvattnas till diken och en trumma under Mariedalsvägen. Trumman har dimension 500 mm i uppströmsänden och 600 mm i nedströmsänden. Då trumman under Mariedalsvägen ligger i bakfall står vatten i diket uppströms trumman. Se figur 3 och 4 nedan. Figur 3 och 4. Planområdet avvattnas till trumma under Mariedalsvägen.
9 (20) Från trumman under Mariedalsvägen leds vattnet vidare nordväst i ett dike till Knapabäcken, se figur 5 nedan. Knapabäcken mynnar i havet vid Råöviken cirka 2,5 km sydväst om planområdet. Knapabäcken Trumma 600 mm Planområde Mariedalsvägen Figur 5. Dagvatten från planområdet avvattnas åt nordväst till Knapabäcken. (eniro.se, datum 2015-06-25) Cirka 700 meter sydöst om planområdet löper en höjdrygg parallellt med kusten i nordöstligt- sydvästlig riktning. Dagvatten från området väster om höjdryggen avleds mot Knapabäcken och områden öster om höjdryggen avleds mot Kungsbackafjorden. Bostadsområden uppströms planområdet avleder dagvatten genom området via ledning och dike till trumman under Mariedalsvägen och vidare till Knapabäcken. Knapabäcken, delen Ulleråsbäcken till källorna, har klassificerats av Vattenmyndigheterna samt Länsstyrelsen i Västra Götalands län med avseende på kemisk och ekologisk status. Övergödning är ett problem i vattendraget och den ekologiska statusen har därför klassificerats som måttlig. Vattenmyndigheten har bedömt att
10 (20) det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist till år 2021. Den kemiska statusen har klassificerats som uppnår ej god på grund av för höga halter av kvicksilver. Knapabäcken är ett värdefullt reproduktionsområde för havsöring. Utifrån kända naturvärden och den bedömda känsligheten för påverkan från nuvarande dagvattentillförsel har Knapabäcken i kommunens dagvattenpolicy klassats som en känslig recipient.
11 (20) 3 Föreslagen dagvattenhantering Planförslaget med maximalt antal parkeringar innebär att den reducerade arean, det vill säga den yta som bidrar till dagvattenavrinningen, kommer att öka från cirka 0,6 ha till 3,7 ha. Tabell 1. Markanvändning före och efter exploatering samt total reducerad area. Markanvändning Före expl [ha] Efter expl [ha] Avr koeff [-] Tak 0 1,09 0,9 Asfaltyta 0 3,12 0,8 Armerat gräs 0 0,15 0,1 Gräsyta, naturmark 6,22 1,86 0,1 Total reducerad area 0,6 3,7 Dagvattenflöden före och efter exploatering har beräknats i tabell 2. För beräkningarna har följande antagits: Beräkning av dimensionerande regn sker enligt Svenskt Vatten P90. Rinntiden och därmed även regnvaraktigheten före och efter exploatering bedöms till 10 min. Regnintensitet enligt Svenskt Vatten P104 avsnitt 1.3.4 Svenska generella intensitetsvaraktighetssamband. Klimatfaktor 1,25 enligt Svenskt Vatten P104 avsnitt 5.2 Förslag till förhållningssätt inför framtida nederbördsförändringar för svenska förhållanden. Avrinningskoefficient 0,9 för tak, 0,8 för asfalterade ytor och 0,1 för grönytor (Svenskt Vatten P90). För armerat gräs har antagits en avrinningskoefficient på 0,1, vilket motsvarar en gräsyta.
12 (20) Tabell 2. Regnintensiteter för 10 min varaktighet samt flöden före och efter exploatering. Flöden före exploatering har beräknats utan klimatfaktor och flöden efter exploatering har beräknats med klimatfaktor. Regnets återkomsttid Regnintensitet exkl klimatfaktor [l/s*ha] Regnintensitet inkl klimatfaktor [l/s*ha] Flöde Före expl [l/s] Flöde Efter expl [l/s] 1-årsregn 110 138 70 510 5-årsregn 180 225 110 830 10-årsregn 225 281 135 1040 50-årsregn 380 475 230 1760 100-årsregn 480 600 290 2220 I enlighet med kommunens önskemål och dagvattenpolicy föreslås dagvatten från hårdgjorda ytor, så som tak, gator och parkeringar, ledas med ledningar till två dagvattendammar för rening och fördröjning av dagvatten. Då gatan kommer att avvattnas med kantsten, brunnar och dagvattenledningar kan dagvatten från tak, gata och andra hårdgjorda ytor med fördel avledas med ett gemensamt dagvattensystem i gatan. I bilaga 2 redovisas principer för föreslagen hantering av dagvatten. I samband med detaljprojektering av VA då en noggrann höjdsättning av området är framtaget kommer placering av ledningar och brunnar, nivåer samt rörmaterial att bestämmas i detalj. Kungsbacka kommun kommer att vara huvudman för dagvattenanläggningen och de önskar att dagvatten hårdgjorda ytor inom planområdet ska hanteras genom 1-2 våta dagvattendammar i planområdets norra del. Dimensionerande utflöde ur fördröjningsmagasin för dagvatten bör enligt kommunen vara max 20 l/s, ha hårdgjord yta. För områden med markanvändningen centrum med torg och lokalgator med avledning till en känslig recipient rekommenderas rening av dagvatten innan det avleds till recipient. Rening av dagvatten kan till exempel vara infiltrationsanläggningar, dagvattendammar eller reningsverk (Kungsbacka kommun, 2012). En öppen dagvattendamm har en god renande effekt på dagvatten. Många föroreningar binds till partiklar och partiklar med högre densitet än vatten sedimenterar då vattenhastigheten är låg. Vätskor med lägre densitet än vatten, så
13 (20) som bensin och olja, kan istället bilda en film på vattenytan i dammen. Genom att dämma utloppet till dammen förhindrar man att dessa ämnen med lägre densitet följer med dagvattnet till recipienten. Möjligheterna till infiltration av dagvatten inom planområdet bedöms som mindre goda då området i huvudsak utgörs av ängsmark på lera. Övre grundvattenyta har vid geotekniska undersökningar påträffats mellan ca 0,6-2,3meter under befintligt markyta. Kommunen önskar att dammarna endast ska hantera dagvatten från planområdet. Befintliga dagvattenledningar inom området föreslås därför läggas om i nytt läge längs med planområdesgränsen i norr. Se bilaga 2. Ett avskärande dräneringsstråk kan med fördel utföras i planområdets östra del för att hantera eventuellt ytavrinnande dagvatten från bostadsområden uppströms planområdet. Kommunen kommer att vara huvudman för ledningar inom allmän platsmark. För ledningar mellan gata och dammar kommer ett U-område behöva reserveras i detaljplanen då dessa ledningar ligger på kvartersmark. Ett U-område kommer även att behövas för ledningar som avvattnar dränstråket. Tabell 3. Hårdgjord yta som avvattnas till dagvattendamm 1 och 2. Hårdgjord yta Efter expl [ha] Avr koeff [-] VÄSTRA DAGVATTENDAMMEN Tak 0,60 0,9 Asfaltyta 1,43 0,8 Total reducerad area 1,68 ÖSTRA DAGVATTENDAMMEN Tak 0,49 0,9 Asfaltyta 1,69 0,8 Total reducerad area 1,79
14 (20) Tabell 4. Beräkning av erforderlig magasinsvolym för regn med återkomsttid 10 respektive 50 år. Tillåtet utflöde har antagits vara 34 l/s för den västra dammen och 36 l/s för den östra dammen. Beräkning magasinsvolym Återkomstid 10 år Återkomsttid 50 år VÄSTRA DAGVATTENDAMMEN 400 810 ÖSTRA DAGVATTENDAMMEN 430 860 I bilaga 2 illustreras ungefärligt ytbehov för föreslagna dagvattendammar dimensionerade för ett regn med återkomsttid 10 år. I bilaga 3 visas ett exempel på utformning av en dagvattendamm. I samband med detaljprojektering kommer dammarnas utformning att studeras i detalj. Husgrundsdräneringen bör ligga något högre än högsta vattennivån i dammarna för att säkerställa en god avledning av dränvatten vid kraftiga regn då nivån i dammarna är höga. Då denna nivåskillnad är liten för planerade byggnader i västra delen av planområdet föreslås att dränvattnet avleds i separat ledning till diket utan att ledas via dammarna. Dränvatten är grundvatten som avleds med ledning för att avvattna marken. Eftersom vattnet normalt sett inte är påverkat av föroreningar samt då flöden från husgrundsdräneringen är mycket låga, cirka 0,02 l/s, ha i lera, kan vattnet avledas direkt till recipienten utan att fördröjas eller renas. Dagvattenledningar ska normalt vara självrensande och ska därför ges en minimilutning enligt P90. Minimilutningen är 5 för ledningar med dimension 160 mm, 4,5 för ledningar med dimension 200 mm och 3 för ledningar med dimension 300mm (Svenskt Vatten, 2004). Med föreslagna nivåer kan dagvattenledningar läggas med minst 5 bortsett från ledningar mellan planområdets södra del och den västra dammen där lutningen är något mindre än 5. Det borde dock vara acceptabelt med hänsyn till ledningarnas dimensioner. Med föreslagen lösning kommer dagvattenledningarna i gatan till stor del att vara dämda vid kraftiga regn då vattenytan i dammarna är hög. Då detta endast kommer att vara under en begränsad tid kommer detta troligtvis inte att orsaka en ökad driftoch underhållskostnad.
15 (20) Avledning av dagvatten från planområdet till recipient föreslås ske åt nordväst till befintlig trumma under Mariedalsvägen. Trumman behöver dock ersättas med en ny trumma med minimilutning 5 för att säkerställa en god dagvattenavledning från planområdet.
16 (20) 4 Höjdsättning inom området Det är mycket viktigt att höjdsättningen av området ägnas stor omsorg. Byggnader bör placeras högt och nivåskillnaden mellan lägsta golv och gata vid förbindelsepunkt för VA bör vara cirka 75 cm för konstruktionen platta på mark om man inte kan acceptera att vatten dämmer bakåt in i husgrundsdräneringen (Svenskt Vatten P105, 2011). Detta för att minska risken för att husgrundsdräneringen däms vid extrema regn då dagvattenledningarna i gatan går fulla. I aktuellt område kan det, på grund av tillgänglighetsanpassning, dock vara svårt att uppnå en nivåskillnad mellan golv och gata vid förbindelsepunkt för VA på 75 cm. Då gata inne på kvartermark kommer att avvattnas med brunnar och ledningar föreslås att nivåskillnaden mellan lägsta golv och gata med dagvattenledningar för avvattning av gata och byggnader minst bör vara 30 cm. Enligt kommunen kan även en mindre nivåskillnad accepteras. Den geotekniska utredningen visar att på grund av sättningskänsligheten kan geotekniska åtgärder krävas om man önskar göra större utfyllnader för att till exempel höja golv. Eftersom geotekniska åtgärder innebär en ökad anläggningskostnad har föreslagen lösning för dagvatten utgått ifrån antagandet att golvet ligger cirka 10 cm ovanför befintlig mark. Ur ett dagvattenperspektiv bör instängda områden eller helt plana ytor undvikas. Detta för att dagvatten vid till exempel 50- eller 100-års regn ska kunna avrinna på ytan på ett säkert sätt utan att skada byggnader då ledningarna går fulla. Med föreslagna höjder på golv och gata kommer dock hela planområdet att vara instängt eftersom Mariedalsvägen och Gathes väg ligger högre än planområdets lågpunkt och då allt dagvatten från området avleds med en trumma. Vidtas inga åtgärder skulle vattennivån i området vid extrema regn kunna stiga över golvnivåer på flera byggnader innan det kan rinna över Gathes väg. För att minska risken för översvämningar bör därför en trumma läggas vid infarten till området samt en sekundär vattenväg skapas längs med planområdets västra gräns mellan befintlig trumma och ny trumma. Sekundära vattenvägar utgörs med fördel av gator eller parkeringsplatser då dessa temporärt kan tillåtas att översvämmas utan att det medför stora ekonomiska konsekvenser. Att gator och parkeringsplatser är översvämmade när det kommer ett regn med en återkomsttid på 50 eller 100 år är en mindre olägenhet man får acceptera.
17 (20) Inom planområdet finns även en risk för ett instängt område cirka 80 meter nordöst om infarten till området. För att undvika problem med översvämningar vid extrema regn bör marken mellan den västra dammen och den instängda punkten luta så att vattnet kan rinna av på markytan till dammen.
18 (20) 5 Risker och förslag till vidare utredning Om inga åtgärder vidtas för att hantera extrema regn finns risk för stora skador på planerade byggnader med ekonomiska konsekvenser som följd. Detta på grund av att planområdet är instängt. Sekundära vattenvägar samt höjdsättningen av området är därför mycket viktig. Nivåskillnaden mellan golv och högsta vattenyta i damm är i den sydvästra delen av området liten. För att få en säkrare avledning av dag- och dränvatten kan golven, i samråd med geotekniker, förmodligen höjas något utan att det krävs extra förstärkningsåtgärder. Att sänka golven i den sydvästra delen rekommenderas ej då det skulle kunna innebära att dag- och dränvatten behöver pumpas. Alternativt kan det sydvästra området eventuellt avvattnas åt sydväst för att få en säkrare avledning av drän- och dagvatten. Följande punkter föreslås utredas vidare: Avrinningsområde till trumma under Mariedalsvägen tas fram. I den södra delen av området föreslås en park som kan ha en utjämnande funktion för dagvatten i närområdet. Teknisk lösning, utbredning och utformning får studeras vidare. Kompletterande dagvattenlösningar så som gröna tak, raingardens och genomsläppliga material utreds. Kostnadsberäkning för investering samt drift och underhåll för föreslaget dagvattenhantering tas fram. Möjligheten att avvattna sydvästra området åt sydväst istället för att få en säkrare avledning av dag- och dränvatten kan behöva utredas. Möjligheten och behovet av att dimensionera erforderliga dagvattenmagasin för ett 50-års regn utreds.
19 (20) Norconsult AB Mark och Vatten Maria Rimstedt maria.rimstedt@norconsult.com
Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se