SCARP - IAM. år 1. John Munthe* / Jenny Arnell*, Mohammed Belhaj*, Salim Belyazid*, Lena Nerhagen**, Stefan Åström* * IVL **VTI

Relevanta dokument
Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL,

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe,

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström,

Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet?

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Underlag för svenska åtgärder

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat?

Förslag till RÅDETS BESLUT

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

ZERO EMISSIONS Smarta godstransporter på landsbygd Stockholm 28 november 2017

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Luftvårdsarbetet nationellt och internationellt drivkrafter och bromsar

Vad kännetecknar ett hållbart material?

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15. -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål?

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Resultat från Krondroppsnätet

BILAGOR. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU).../...

Mårten Johansson, ordf Sveriges Åkeriföretag. Johan Granlund, sekr Vägverket Konsult

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

1. Vad är optimering?

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Produktutveckling nu och i framtiden. Sören Eriksson

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

En effektiv miljöpolitik

Speciell användning av heltalsvariabler. Heltalsprogrammering. Antingen-eller-villkor: Exempel. Speciell användning av heltalsvariabler

1 Duala problem vid linjär optimering

TNSL05 Optimering, Modellering och Planering. Föreläsning 9

Miljöåterbetalningstid för energieffektiviseringsförslag i förhållande till BBR19

Långsiktig finansiering av REDD+


Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

MAKROEKONOMISKA EFFEKTER AV EN FOSSILBRÄNSLEOBEROENDE FORDONSFLOTTA I SVERIGE

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Miljönytta från Sverigerelaterad

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet

Kommentarer på. Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser ett regeringsuppdrag (TrV 2016:111)

Implementering, uppföljning och förbättringsarbete.

Naturvårdsverkets författningssamling

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Energisituationen Kommentarer av Anders Wijkman vid Energiledarnas möte 11 november, 2010

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

min c 1 x 1 + c 2 x 2 då x 1 + x 2 = 1, x 1 {0, 1}, x 2 {0, 1} plus andra bivillkor. Vi måste göra k st av n alternativ:

SV Förenade i mångfalden SV A8-0249/139. Ändringsförslag. Jens Gieseke för PPE-gruppen Jens Rohde med flera

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

Corporate Public Policy and Responsibility GOGREEN PROGRAM. Stockholm,

SCAC 2 Swedish Clean Air and Climate Research Programme Phase 2 Hemispheric transport of air pollutants, impacts and abatement strategies

Linjärprogramming. EG2205 Föreläsning 7, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Miljöarbete i läkemedelsindustrin

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

Sammanfattning. Bakgrund

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

På väg mot friskare luft i Skåne

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Encom2020 Energy investments för competive companies 2020

TNK047 [TEN1] OPTIMERING OCH SYSTEMANALYS

Erfarenheter från n ett helhetsgrepp gällande g energi- och miljöå i fastigheter. Stefan Jansson Fastighetschef

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål rapport 6557 MARS 2013

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Omställning av busstrafiken till eldrift

Kungsholmens stadsdelsförvaltning. Namn på projekt: Inköp av elcyklar. Kungsholmens stadsdelsförvaltning.

Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

Kronobergs samverkansområde för tätortsluft. Kronobergs Luftvårdsförbund Eva Hallgren Larsson

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

TAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER

Varför modellering av luftkvalitet?

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet

Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam?

Optimering och simulering: Hur fungerar det och vad är skillnaden?

Scenarier för Pathways

Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

MIKROPLAST REGERINGSUPPDRAG KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. Yvonne Augustsson. Göteborg 15 mars 2018

TAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER

LENNART FRISCH. Agenda Enviro AB. Agenda Enviro AB TRE TYPER AV MKN FÖR LUFT

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Transkript:

år 1 John Munthe* / Jenny Arnell*, Mohammed Belhaj*, Salim Belyazid*, Lena Nerhagen**, Stefan Åström* * IVL **VTI

SCARP-IAM, bakgrund En Svensk GAINS-modell skulle kunna användas för att höja uppmärksamheten kring icke-tekniska, strukturändrande och beteendeförändrande åtgärder En Svensk GAINS-modell skulle ge möjlighet att kontrollera Europeiska uppskattningar En svensk GAINS-modell skulle dessutom kunna visa på vikten antaganden (användas som känslighetsanalys)

Från SCARP-kick off, 070109 Vad ska göras inom SCARP IAM? Utveckla metod för kostnadsberäkningar vid t.ex energibesparingar Vidareutveckla GAINS kostnadsmodul Uppstart av en svensk GAINS modell Nationell tillämpning av en svensk GAINS-prototyp

SCARP-IAM, deliverables 2007 Översikt över nuvarande sätt att beräkna åtgärdskostnader i GAINS Översikt över nya tänkbara metoder för att beräkna kostnader i en svensk integrerad bedömningsmodell. Förarbete inför ett europeiskt nätverk för integrerad bedömningsmodellering Rasmus 4 kg tung, 54 cm lång

Vad är GAINS? Fyra huvuddelar: Utsläpp Spridning Miljöeffekt Åtgärder / kostnader Dessutom: OPTIMERING av kostnader

Utsläpp i GAINS

Utsläppens väg genom GAINS cenariodata: modelluppskattning från PRIMES modelluppskattning från TREMOVE modelluppskattning från den där jordbruksmodellen GAINS Scenario-specifik storlek på utsläpp angivet i EMEPrutnätet

Spridning av utsläpp i GAINS

Spridning av utsläppen i GAINS transfer matrices mellan utsläpp och deposition tsläpp angivet i EMEP-rutor GAINS Deposition och koncentration

Miljöeffekter i GAINS

Miljöeffekter i GAINS Kartor över ekosystemkänslighet, Kartor över befolkning eposition och koncentration ver EMEP-rutor GAINS Storlek på miljöeffekt och hälsoeffekt orsakad av luftföroreningar

Åtgärder och kostnader i GAINS

Åtgärder och kostnader i GAINS Databas över åtgärder inkl. kostnader Miljö- och hälsoeffekt Skillnad mot miljömål GAINS Återkoppling mellan införande av åtgärd och minskning av utsläp osv osv osv

Åtgärder och kostnader i GAINS GLÖM KOSTNADSKURVORNA! GAINS räknar kostnader för utsläppsrening och bränsleskiften Utsläppsminskningen är en separat egenskap för varje åtgärd Inte längre utsläpps-specifika åtgärdskostnader utan kostnader relateras bara till tekniken eller åtgärden, utsläppsminskningen är en egenskap hos åtgärden som används i optimeringen

Åtgärder och kostnader i GAINS Åtgärden utsläppsrening (Eop): - Minskar utsläpp per aktivitet - Ca 1500 åtgärder för SO 2, NO x, NH 3, PM - Ett antal hundra åtgärder för GHG - Kostnad = investeringar + driftskostnader per aktivitet Åtgärden bränsleskifte / effektivisering (FSW): - Minskar utsläpp genom ersättning av högemissions-aktiviteter - ett antal hundra åtgärder för GHG - Kostnad = skillnad i investeringar + driftskostnad mellan aktiviteter - Kostnadsberäkningar inkluderar skillnad i verkningsgrad Vid sidan om detta komm också system kostna vid CO2- hande GAINS optimering: = minimera kostnader givet bestämt mål på miljö- och hälsoeffekt

Optimering i GAINS

Optimering i GAINS Kostnad för utsläppsrening Kostnad för bränsleskifte Total kostnad Cost = x c + ik, m xi, k, m c i, k m k ' y. i, k, k ' yi, k, k ' x= aktivitet variabler y= subst. variabler

Optimering i GAINS Målfunktion i GAINS optimering Total cos t = Eop cos t + FSW cos t + ( Ceq _ revenues ) EoP cost = End-of-pipe kontroll kostnader, varje teknologi i GAINS som minskar utsläpp utan att ändra den underliggande aktivitet. FSW= Fuel substitution kostnader. Ceq_revenues = Climate Penalty Term som tvingar modellen att agera gentemot ett exogent non-zero koldioxidpris

Optimering i GAINS GAINS optimerinsmodulen svarar på frågan: -Hur kan ett givet antal (EU) miljömål uppnås kostnadseffektivt (energimix, kontroll åtgärder för utsläpp) och -hur mycket kostar det (total kontroll och fuel substituion mix) Optimeringen är formulerad som ett linjärprogrammeringsproblem

Optimering i GAINS Optimering, beskrivning * Ci kostnadsfunktion för land i * ei0 initial utsläpp i för land i * ei optimal utsläpp * aij Lufttransport koefficient from land i (i=1,..., N) till mottagare j (j=1,...r) i.e., EMEP rutor. * bj Bakgrunds deposition. * dj* relaterar till miljömål specificerade som utsläppsmål

Optimering, bivillkor i GAINS Balansekvationer Teknologivillkor Aktivitetsvillkor Miljömål

SCARP IAM - optimering Föreslagen målfunktion Total cos t = Eop cos t + FSW cos t + ( Ceq _ revenues ) + Bhv cos t Förutom bivillkoren i GAINS tillkommer ytterligare villkor gällande: -konsumenter -producenter

SCARP-IAM optimering Databehov: beteendekostnader för konsument och producent effekt på utsläpp av beteendeändringar

Koppling mellan SCARP-IAM och andra program inom SCARP Nuvarande GAINS är kraftigt förenklad i sin beskrivning av: hälsoeffekter partiklar ekosystem Exempel: hälsa: partiklar:

SCARP IAM - Framtiden Om några år har vi en GAINS-version med förbättrad beskrivning av åtgärder och åtgärdskostnader (transport- och bostadssektorn). Ger som resultat förbättrade (mer realistiska) emissionsscenarier och lufthalter/deposition. Vad är nästa steg för SCARP?

Hur använder vi de nya emissionsscenarierna? Partiklar: 1. Bättre scenariedata ger bättre uppskattning av emissioner och därmed bättre uppskattnign av partikelhalter med samma source-receptormetodik som används i RAINS/GAINS idag. 2. Kommer SCARPs partikelforskning ge möjlighet till förbättrade beskrivningar av source-receptor förhållanden? Direkt eller i samverkan med MSC W?

Hur använder vi de nya emissionsscenarierna? Hälsoeffekter: 1. Bättre scenariedata ger bättre uppskattning av hälsoeffekter med samma metodik som används i RAINS/GAINS idag. 2. Kommer SCARPs hälsoeffektsforskning ge möjlighet till förbättrade beskrivningar av dos-respons förhållanden?

Hur använder vi de nya emissionsscenarierna? Ekosystem: 1. Bättre scenariedata ger bättre uppskattning av ekosystemeffekter med samma metodik som används i RAINS/GAINS idag (kritiska belastningsgränser). 2. Kommer SCARPs ekosystemforskning ge möjlighet till förbättrade beskrivningar av ekosystemeffekter? Nya kritiska belastningsgränser, nya effektbeskrivningar, bättre geografisk upplösning?

Långsiktigt tänkande Utvecklingen av en svensk (eller Nordisk) version av GAINS ger stöd till: - Möjlighet att utvärdera och påverka scenariearbetet som görs inom LRTAP konventionen och CAFE (på IIASA) - Utveckling av internationella policies på luft- och klimatområdena. - Nationellt åtgärdsarbete och forskning (biobränslen, klimatåtgärder, Miljömålsarbetet...)

Koppling mellan SCARP-IAM och andra program inom SCARP SCARP innefattar ledande forskning inom hälsoeffekter partiklar ekosystem Skulle resultaten från SCARPs forskning om hälsoeffekter och partiklar gå att använda till en svensk GAINS i framtiden?

Fortsättningen av scarp Besök av IIASA, december 2007 Upprättande av nätverk för IAM, 2007-2008 Vidare implementering av kostnadsberäkningar i modellform activity changing measures