Förord IRAPPORTERNA Landstingens ekonomi och Kommunernas ekonomiska läge har Kommun- och Landstingsförbunden två gånger om året redovisat sin bild av kommunernas respektive landstingens ekonomiska situation och utveckling. Vid årsskiftet är båda förbunden samlade i den nya organisationen»sveriges kommuner och landsting«. Redan nu slår vi ihop de båda rapporterna till en. I januari 2005 avser vi att presentera en fyllig rapport om landstingens långsiktiga förutsättningar. I denna utgåva behandlar vi de förbättrade villkoren för kommuner och landsting de kommande åren, men konstaterar samtidigt att skattebasen på sikt inte är tillräcklig. Därför tar vi upp frågan hur det framtida välfärdsuppdraget ska finansieras med exemplet äldreomsorg. Ett varmt tack till de kommuner som besvarat vår enkät! Rapporten är utarbetad av tjänstemän vid Landstingsförbundets samhällsekonomiska sekretariat och Svenska Kommunförbundets finanssektion. De personer som deltagit i arbetet framgår av insidan på rapportens omslag. Även andra medarbetare på förbunden har bidragit med fakta och synpunkter. Vi tackar särskilt Karin Skilje, Salems kommun, för värdefull insats. Stockholm i november 2004 Stefan Ackerby Maj-Lis Åkerlund Samhällsekonomiska sekretariatet Finanssektionen Landstingsförbundet & Svenska Kommunförbundet Kommunernas & landstingens ekonomiska läge november 2004 1
Innehåll Sammanfattning: Ekonomin ljusare 2005 2006 för kommuner och landsting... 3 Den samhällsekonomiska utvecklingen... 5 Världsekonomin har passerat toppen... 5 Starkare tillväxt än väntat i svensk ekonomi... 7 Kommunernas och landstingens ekonomi... 12 Mindre underskott än befarat 2004... 12 Bättre förutsättningar för balans de närmaste åren... 12 Landstingens ekonomi... 15 En vändpunkt för landstingen?... 15 Läkemedel överföringar mellan öppenvård och slutenvård... 17 Sex av tjugo landsting räknar med positivt resultat 2004... 19 Kommunernas ekonomi... 21 Tre av fem kommuner klarar inte balans i år... 21 Förbättrat läge men ekonomi i balans kräver kontinuerliga besparingar... 23 Skattebasen räcker inte till!... 26 Flera framtidsbilder... 28 En aktuell fråga... 29 Kostnaderna för handikappomsorgen ökade snabbast även år 2003... 29 Att finansiera det framtida välfärdsuppdraget... 31 Nya krav på välfärdstjänsterna... 31 Välfärdstjänsterna kostar jämförelsevis allt mer... 32 Ökad sysselsättning löser inte finansieringen... 32 Exemplet äldreomsorg... 33 Möjligheter att effektivisera... 35 Alternativa finansieringsformer... 42 Om maxtaxan tas bort ett räkneexempel... 44 Åter till helheten... 48 Strategi för att finansiera välfärdsuppdraget... 48 Appendix... 49 2 Kommunernas & landstingens ekonomiska läge november 2004
Ekonomin ljusare 2005 2006 för kommuner och landsting STATLIGA TILLSKOTT, stärkt sysselsättning och därmed starkare skatteunderlag bidrar till ett bättre ekonomiskt läge i kommuner och landsting åren 2005 och 2006. Åren därefter försämras ekonomin igen med krav på fortsatta effektiviseringar och smärre skattehöjningar. Vi konstaterar att nuvarande skattebas på sikt inte är tillräcklig för det kommunala välfärdsuppdraget. Därför behövs en strategi för att klara den framtida välfärden. Internationella konjunkturen har passerat toppen Återhämtningen i världsekonomin har i år varit starkare och snabbare än väntat men tillväxten väntas kulminera i år. I Sverige liksom i många länder släpar sysselsättningen efter. Inom EU-området har återhämtningen hittills varit långsammare än i världsekonomin och tillväxten väntas kulminera 2005. Starkare tillväxt än väntat i svensk ekonomi Den svenska ekonomin växer i god takt vilket förklaras främst av exportens starka ökning. Hushållen fortsätter att öka sin konsumtion nästa år eftersom konjunkturen är god och arbetsmarknaden förbättras med fler sysselsatta. Även investeringarna ökar efter att ha minskat tre år i följd. Bättre förutsättningar för kommuner och landsting att nå balans de närmaste åren I budgetpropositionen föreslås att det generella sysselsättningsstödet höjs successivt för att år 2006 nå en nivå motsvarande 49 öre på skatten. Eftersom även skatteunderlaget ökar med stigande sysselsättning, fler arbetade timmar och bättre konjunktur ger det kommuner och landsting betydligt bättre ekonomiska förutsättningar de närmaste åren. För att nå balans i ekonomin kan kostnaderna inte öka i enlighet med behov och reformer utan begränsas till 0,6 procent per år. En utveckling i takt med ökade behov, statliga reformer och god ekonomisk hushållning innebär en kostnadsökning med 0,9 procent per år och en skattehöjning med drygt 1 krona till 2008. Vår bedömning innebär att kommuner och landsting vänder årets beräknade underskott på 5 miljarder till ett nästan lika stort överskott nästa år. År 2006 blir överskottet ännu något större för att sedan minska med 1 miljard per år. Om bedömningen för nästa år (plus 4 miljarder) stämmer får kommuner och landsting sitt bästa resultat sedan 1992. Bakom denna bild finns stora skillnader mellan kommuner och landsting. Tillskotten kommer därför att användas på olika sätt; för många lindras de egna sparkraven medan andra kan öka resurserna till verksamheterna. Det vänder för landstingen överskott 2005 för första gången på 13 år Landstingen har sedan ett decennium brottats med stora ekonomiska problem. Det förklaras av ökade möjligheter inom vården, eftersatta vårdbehov, växande krav och statliga beslut. I år minskar kostnaderna med 1,5 procent i fasta priser efter att under senaste femårsperioden ha ökat med i genomsnitt 2 procent per år. Sex av tjugo landsting räknar med positivt resultat 2004. Tillsammans med ökade statsbidrag och bättre arbetsmarknad finns det därför goda förutsättningar för landstingen att redovisa överskott för första gången på tretton år. Under tre av de senaste fem åren har lönerna i landstingen ökat snabbare än på övriga arbetsmarknaden. Eftersom kostnaderna i landstingen nu växer betydligt långsammare bedömer vi att även löneutvecklingen dämpas. Prispressen inom läkemedelsområdet har ökat dramatiskt Patent har gått ut och apoteket byter numera automatiskt ut förskrivna läkemedel mot billigare men likvärdiga medel. Förändringarna har också inneburit att samtidigt som kostnaderna för läkemedelsförmånen minskat har kostnaderna för läkemedel inom slutenvården ökat. Hur kostnaderna kommer att utvecklas framöver är svårbedömt. Bättre ekonomiska förutsättningar i kommunerna Efter ett år av ovanligt ryckiga planeringsförutsättningar ser det nu betydligt gynnsammare ut för kommunerna de två närmaste åren. Tre av fem kommuner klarar inte balanskravet i år men nästa år bedömer fyra av fem kommuner att de får balans i ekonomin. De statliga tillskotten påverkar kommunerna olika beroende på hur kommunens situation ser ut. Det innebär såväl mer resurser till verksamheten som ett förbättrat resultat. Från år 2007 blir ekonomin kärvare men förklaringen är inte en svag samhällsekonomisk utveckling. Det blir istället tydligt att den kommunala skattebasen inte räcker till. Med oförändrade skattesatser och generella statliga stöd medför en Kommunernas & landstingens ekonomiska läge november 2004 3
Ekonmin ljusare 2005 2006 för... kostnadsutveckling i takt med behov och reformer att det saknas 3 miljarder kronor år 2007. Det krävs hela tiden nya generella statliga tillskott för att minska urholkningen. Balans i ekonomin kräver därför fortsatta besparingar från 2007 och framåt. I år har det nya systemet för utjämning av LSS-kostnader mellan kommunerna införts. Systemet ger kommunerna orimliga planeringsförutsättningar. Låsta beräkningsår som inte uppdateras blir ett Moment 22 för kommunerna när förhållandena ändras. Det förhindrar också det nationella systemet från att ta över hanteringen av kostnadsskillnaderna mellan kommunerna. Kommunförbundet har sedan länge förespråkat en statlig finansiering av LSS dels för att bättre kunna tillgodose de funktionshindrades behov, dels säkerställa finansieringsansvaret. Hög tid att diskutera välfärdens framtida finansiering Nu och 10 15 år framöver har vi en ålderssammansättning i Sverige som är förhållandevis gynnsam för ekonomin i kommuner och landsting. Därefter blir det betydligt svårare. Antalet invånare över 85 år fördubblas på 30 år utan att intäkterna ökar i motsvarande grad eller att behoven av kommunal service minskar inom andra områden. Kraven på välfärdstjänsterna kommer snarare att öka när hushållens ekonomi blir bättre. Det är därför hög tid att diskutera lösningar på hur vi ska finansiera den framtida välfärden. Det kan handla om höjda kommunala taxor, fortsatta effektiviseringar och prioriteringar i verksamheterna, skattehöjningar, obligatoriska försäkringar samt ett ökat eget ansvar. Exemplet äldreomsorg Det är svårt att beräkna och bedöma finansieringsproblemens omfattning när vi diskuterar hur det kommer att se ut om 25 30 år. Den statliga långtidsutredningen och Kommunförbundets utredning Kommunala framtider visar att under de närmaste 10 15 åren finns relativt goda möjligheter att behålla nuvarande nivå på välfärden. Men utrymmet för ytterligare reformer och förbättringar är mycket litet. Efter år 2020 krävs däremot att resurserna ökar för att kunna behålla nuvarande nivå. Utvecklingen av de äldres hälsotillstånd är avgörande för hur mycket stöd som kommer att behövas. Möjligheter att effektivisera Vi finner stora kostnadsskillnader mellan kommunerna även efter det att vi har tagit hänsyn till de strukturella skillnader som finns inom äldreomsorgen. Ålderssammansättningen bland de över 65 år, andel kvinnor/män, geografiska avstånd till vårdtagarna, de äldres yrkesbakgrund är exempel på faktorer som påverkar kommunens kostnader. Jämförelserna visar att kostnaderna kan minska till följd av sänkt ambitionsnivå och effektiviseringar med mellan 2 och 7 miljarder. Se över socialtjänstlagen och avgränsa uppdraget Socialtjänstlagen som reglerar äldreomsorgen skrevs till stora delar redan under 1970-talet. Då var den ekonomiska och demografiska situationen mer gynnsam. Sedan dess har äldreomsorgen också utvecklats från service till kvalificerad omvårdnad. Lagen är i stort sett oförändrad medan praxis i kommunerna utvecklas kontinuerligt. Därför bör socialtjänstlagen ses över och anpassas efter dagens förhållanden. Nya finansieringsformer nödvändiga? Vi resonerar kring möjligheterna att höja inkomstskatten respektive momsen. Hur påverkar ett ökat skattetryck inom EU oss? Kan vi höja avgifterna när pensionärerna blir mer välbeställda? Går det att införa frivillig eller obligatorisk omsorgsförsäkring? En svensk generationsfond? Strategi för att finansiera hela välfärdsuppdraget Det finns inte några enkla svar på hur välfärden ska finansieras i framtiden för att invånarna ska uppleva den som legitim, och dessutom vara ekonomiskt hållbar. Vi vill emellertid markera vikten av att i tid välja en strategi för hur äldreomsorgen och hela välfärden ska finansieras framöver. Den måste innehålla flera delar: Kommuner och landsting Fortsätta att effektivisera inom verksamheterna. Göra tydligt för medborgarna vad de kan förvänta sig av sina skattepengar. Planera infrastruktur och bostäder för äldre och funktionshindrade med god tillgänglighet. Regering och riksdag Se över och avgränsa uppdraget till kommuner och landsting. Ge inga nya uppdrag eller ambitionshöjningar utan möjligheter till finansiering. Öka långsiktigheten i finansieringen genom indexreglerade generella statsbidrag. Återinför möjligheten att med taxor kunna styra och påverka efterfrågan. Utred alternativa finansieringsformer som till exempel en generationsfond. Se över transfererings- och skattesystemen. 4 Kommunernas & landstingens ekonomiska läge november 2004
Den samhällsekonomiska utvecklingen Världsekonomin har passerat toppen Återhämtningen har i år varit starkare och snabbare än väntat men i många länder släpar sysselsättningen fortfarande efter. I USA, Storbritannien och delar av Asien väntas tillväxten kulminera i år. Däremot förutses tillväxten i euroområdet fortsätta att stiga en tid framöver. Återhämtningen skulle därmed komma in i ett lugnare skede och samtidigt breddas. Den starka tillväxten i USA det senaste året är bland annat resultatet av en expansiv ekonomisk politik. Den finanspolitiska stimulansen har börjat avta och en försiktig penningpolitisk åtstramning har påbörjats. Förutsättningarna för hushållens konsumtion är emellertid fortsatt goda. Sysselsättningen har hittills i år förbättrats och arbetslösheten har minskat. Hushållens disponibla inkomster har förstärkts till följd av en ökad efterfrågan på arbetskraft. Det och stigande löner torde leda till att hushållens konsumtion fortsätter att vara god. Till detta kommer att hushållens finansiella situation har fortsatt att förbättras beroende på stigande tillgångsvärden och fortsatt låga räntor. Under 2003 tog konjunkturen fart i Japan och förstärkningen har fortsatt under innevarande år. Bakom uppgången ligger en kraftig investeringsökning i kombination med en stark exportutveckling, främst till Kina. Hushållens förtroende för ekonomin har stärkts och hushållens konsumtion har börja stiga. Tillväxten är mycket stark i övriga Asien, i synnerhet i Kina. Drivkraften bakom den starka tillväxten Tabell 1 BNP-utveckling i några OECD-länder åren 2003 2006 Procentuell volymförändring från föregående år 2003 2004 2005 2006 USA 3,1 4,5 3,5 3,0 Japan 2,7 3,0 2,5 2,5 Tyskland 0,1 2,0 2,8 2,5 Storbritannien 2,3 3,4 2,8 2,5 Sverige 1,6 3,4 2,9 2,5 Norden exkl. Sverige 0,9 2,6 3,0 2,6 Euroområdet 0,5 2,4 2,7 2,6 OECD totalt 2,2 3,4 3,1 2,7 Källa: OECD, nationella samt egna beräkningar. i Kina är betydande investeringsökningar, vilka väntas fortsätta de närmaste åren. Hushållens konsumtion stiger stadigt i Kina och väntas alltmer bidra till den starka tillväxten. I euroområdet har återhämtningen hittills varit långsammare jämfört med Nordamerika och delar av Asien. Det är främst den inhemska efterfrågan i Tyskland som bromsat tillväxten i EU. Hushållen i Tyskland oroas över det svaga arbetsmarknadsläget och föreslagna reformer i socialförsäkringssystemet. Den starka tyska exportkonjunkturen väntas dock sprida sig till andra delar i ekonomin. Detta kommer att leda till ökad konsumtion och stigande investeringar. I exempelvis Frankrike har den inhemska efterfrågan däremot redan tagit fart. Bland våra nordiska grannländer var tillväxten starkast i Finland under 2003. I Finland leder sänkta inkomstskatter och höjda reallöner till att hushållens disponibla inkomster stärks och bidrar därmed till att stimulera hushållens konsumtion. Ökad export till följd av det förbättrade internationella konjunkturläget bidrar också till en förbättrad tillväxt. I Norge var tillväxten svag under 2003, men en påtaglig förbättring förutses i år. Hushållens konsumtion bedöms vara den främsta orsaken till konjunkturuppgången kombinerat med att det förbättrade internationella konjunkturläget gynnar exportutvecklingen. Även i Danmark var tillväxten svag under förra året. Den expansiva finanspolitiken främjar dock hushållens konsumtion och stärker därmed tillväxten i år. I likhet med Norge och Finland leder den internationella konjunkturuppgången till förbättrade exportutsikter. Hotar de höga oljepriserna konjunkturuppgången? Världsmarknadspriset på råolja har ökat i betydande omfattning de senaste två åren. I mitten av oktober i år låg priset på Brentolja över 50 US-dollar per fat. Den kraftiga uppgången av oljepriserna i år beror på flera faktorer. Den främsta orsaken är en kraftigt ökad efterfrågan från i första hand Kina tillsammans med fortsatt hög efterfrågan i USA. Andra Kommunernas & landstingens ekonomiska läge november 2004 5
Den samhällsekonomiska utvecklingen Diagram 1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 2006 Procentuell volymförändring från föregående år Procentuell volymförändring 5 4 3 2 1 0 EU OECD 1 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Källa: OECD samt egna beräkningar. Prognos Tabell 2 Räntor och valutakurser, åren 2003 2006 Nivå vid årets slut om ej annat anges 2003 2004 2005 2006 Styrräntor Sverige 2,75 2,00 3,00 3,00 USA 1,00 1,75 3,00 4,00 Euroområdet 2,00 2,00 3,00 3,00 Långa räntor Sverige 4,77 4,30 4,80 5,10 USA 4,25 4,10 5,10 5,30 Tyskland 4,29 4,00 4,50 4,80 Valutakurser US-dollar (SEK/USD) 7,36 7,20 6,90 6,90 Euro (SEK/EUR) 9,02 9,10 9,00 9,00 USD/EUR 1,22 1,26 1,30 1,30 USD/fat 50 40 30 20 10 0 1970 faktorer är den politiska osäkerheten i Mellanöstern som kan leda till produktionsstörningar samt problemen i Ryssland med oljebolaget Yukos. Ytterligare händelser under hösten som bidragit till höjda oljepriser har varit de ovanligt många och kraftiga oväder som dragit fram över Karibien och Mexikanska golfen. Detta har bidragit till att störa fartygsdistributionen av olja till USA. Dessutom har oroligheter och strejker i Nigeria pressat upp oljepriset under den senaste månaden. Oljepriset bör sannolikt sjunka när produktionskapaciteten byggs ut och oroligheterna avtar. Därmed skulle det för närvarande höga oljepriset inte nämnvärt påverka inflationen. Vi bedömer att priset på Brentolja faller tillbaka till 40 US-dollar per fat mot slutet av innevarande år och faller ytterligare ned mot 35 USdollar per fat i slutet av 2005. Diagram 2 Oljeprisutveckling januari 1970 oktober 2004 Brent USD/fat, slutet av månad Källa: EcoWin. 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2004 Källa: Riksbanken samt egna beräkningar. Måttlig ränteuppgång och försvagad US-dollar Den amerikanska centralbanken (Federal Reserve) har sedan juni i år höjt styrräntan vid tre tillfällen från 1,0 till 1,75 procent. Trots dessa räntehöjningar är den amerikanska penningpolitiken mycket expansiv. Ytterligare höjningar av styrräntan förutses nästa år. Den måttliga konjunkturåterhämtningen i euroområdet bedöms leda till att den europeiska centralbanken (ECB) behåller styrräntan oförändrad i år. Först nästa år väntas en viss åtstramning av penningpolitiken påbörjas. Styrräntan i Sverige är för närvarande 2,0 procent och väntas vara oförändrad resten av året. I samband med en fortsatt växande ekonomi väntas Riksbanken successivt föra en stramare penningpolitik nästa år. Styrräntan väntas uppgå till 3,0 procent vid slutet av 2005. Obligationsräntorna i USA steg under våren och även om uppgången dämpades under sommaren är tendensen en måttlig uppgång av de långa räntorna framöver. Trots ränteuppgången är de amerikanska räntorna låga mot bakgrund av den amerikanska statens växande lånebehov, stark tillväxt och stigande inflation. En av orsakerna är ett inte obetydligt kapitalinflöde från asiatiska centralbanker som ett led i att hålla sina valutor stabila mot USdollarn. Skulle detta kapitalinflöde minska kommer de amerikanska långräntorna att stiga i snabbare takt än väntat. I Europa förväntas långräntorna följa den internationella utvecklingen men uppgången förutses dock bli mindre än i USA. Även de svenska långräntorna väntas följa den internationella utvecklingen. Den svenska statobligationsräntan (tio år) låg i oktober drygt 0,30 procentenheter högre än den tyska motsvarigheten. Denna ränteskillnad väntas vara oförändrad under nästa år bland annat beroende på ett fortsatt lågt inflationstryck i Sverige. Som tidigare nämnts härrör det stora kapitalinflödet till USA från asiatiska centralbankers köp 6 Kommunernas & landstingens ekonomiska läge november 2004
Den samhällsekonomiska utvecklingen av US-dollar i valutapolitiskt syfte. Det stora bytesbalansunderskottet i USA kommer på sikt inte att kunna finansieras fullt ut med ett fortsatt kapitalinflöde i den storleksordningen. En nödvändig minskning av bytesbalansunderskottet kommer att leda fram till en försvagning av US-dollarn. Starkare tillväxt än väntat i svensk ekonomi Den svenska ekonomin växer i god takt. Enligt Nationalräkenskaperna var tillväxten 3,2 procent första halvåret i år. Den höga tillväxten förklaras främst av att exporten ökar mycket starkt medan importen utvecklas svagare än väntat. Tecken finns på att den inhemska efterfrågan börjar förbättras och investeringarna ökar igen. Däremot ser vi ännu ingen positiv effekt på arbetsmarknaden. De nyanmälda lediga platserna minskade fortfarande i september. Fallet i sysselsättning ser ut att ha stannat av men det dröjer innan det blir någon betydande ökning. Hushållens konsumtion ökade första halvåret i år med 2 procent. Vi är försiktigt optimistiska i vår bedömning och tror att hushållens vilja att konsumera håller i sig. Hushållens konsumtionsvilja är oftast starkt avhängig utvecklingen på arbetsmarknaden. En fortsatt svag utveckling på arbetsmarknaden kan påverka hushållens konsumtionsvilja negativt och leda till en svagare tillväxt. Vi bedömer att BNP ökar med 3,4 procent i år. Antalet arbetsdagar är fler jämfört med förra året. Den kalenderkorrigerade tillväxten, som visar konjunkturutvecklingen på ett bättre sätt, ligger cirka en halv procent lägre. Nästa år blir tillväxten ungefär lika stor, närmare 3 procent, och den inhemska efterfrågan bidrar då i större utsträckning. Åren därefter väntas tillväxten dämpas något. Under perioden 2004 2008 bedömer vi att BNP ökar med i genomsnitt 2,6 procent och att det blir en period med förhållandevis bra ekonomisk utveckling. Tabell 3 Försörjningsbalans åren 2003 2008 Procentuell förändring från föregående år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 BNP 1,6 3,4 2,9 2,5 2,1 1,9 Import 5,0 7,3 7,9 6,1 5,5 4,3 Tillgång 2,5 4,5 4,3 3,6 3,1 2,6 Hushållens konsumtionsutg. 1,9 2,3 2,5 2,1 2,2 1,9 Offentliga konsumtionsutg.* 0,6 0,5 1,0 0,6 0,3 0,3 Statliga 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Kommunala 0,6 0,6 1,3 0,6 0,3 0,3 Fasta bruttoinvesteringar 2,0 4,5 6,5 5,5 4,5 4,0 Lagerinvesteringar** 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 5,5 9,7 7,5 6,0 5,0 4,0 Användning 2,5 4,5 4,3 3,6 3,1 2,6 *Konsumtionen ökar extra mycket på grund av kalendereffekten. Justerat för denna effekt minskar kommunal konsumtion svagt år 2004. **Förändring i procent av BNP föregående år. Källa: SCB, Konjunkturinstitutet samt egna bedömningar. Överraskande snabb exportutveckling Exporten har ökat med hela 10 procent första halvåret och överträffar alla förväntningar. Den internationella efterfrågan har varit gynnsam för den svenska varusammansättningen. Det är framförallt fordons- och teleproduktindustrin som går mycket bra. Den starka tillväxten av exporten väntas hålla i sig även nästa år. Vi bedömer att tillväxten av den svenska exporten också kommer att vara relativt god de närmaste åren. Det medför en betydande ökning av importen eftersom en stor del av exporten kräver importerade insatsvaror. Fortfarande ökar importen i betydligt lugnare takt än exporten, vilket bland annat kan förklaras av att industrin avvecklar sina lager. Importen är emellertid på väg att ta fart, varför nettoexportens bidrag till tillväxten blir svagare. Investeringarna ökar igen Konjunkturuppgången har medfört ett stigande kapacitetsutnyttjande och en förbättrad lönsamhet. Därför ökar investeringarna igen efter att ha minskat de tre senaste åren. Vi bedömer att investeringarna fortsätter att öka eftersom efterfrågan i ekonomin är förhållandevis stark under prognosperioden. Investeringarna ökar främst inom industrin och de industrinära tjänsterna. I år växer även bostadsinvesteringarna kraftigt till följd av en hög nyproduktion. Stabil tillväxt i hushållens konsumtion Hushållens inkomster var i stort sett realt oförändrade förra året. Den svaga arbetsmarknaden och kommunala skattehöjningar drog ner de disponibla inkomsterna. Hushållen fortsatte dock att öka konsumtionen i en lugn takt. Nu är konjunkturläget mer gynnsamt, arbetsmarknaden förbättras och sysselsättningen ökar. Tillsammans med statliga skattesänkningar nästa år bidrar det till att hushållens inkomster och efterfrågan ökar de närmaste åren. De reala inkomstökningarna kommer att hållas tillbaka av att räntorna stiger och därmed ökar hushållens ränteutgifter för bostadslån och övriga lån. Hushållens sparkvot stärktes kraftigt i början av 2000-talet, då inkomsterna ökade starkt på grund Kommunernas & landstingens ekonomiska läge november 2004 7
Den samhällsekonomiska utvecklingen Tabell 4 Vissa nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen åren 2003 2008 Procentuell förändring från föregående år om inte annat anges 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Real disponibel inkomst 0,1 1,7 2,0 1,9 1,9 1,8 Sparkvot* 8,0 7,3 6,8 6,7 6,6 6,6 Sysselsättning, timmar 1,3 0,6 0,8 1,0 0,4 0,2 Timlön 3,4 3,3 3,5 3,6 3,7 3,7 Lönesumma** 2,2 2,8 4,3 4,6 4,1 3,9 Öppen arbetslöshet 4,9 5,6 5,3 4,8 4,5 4,3 Total arbetslöshet 6,9 8,0 7,6 6,9 6,6 6,4 Konsumentprisförändring 2,0 0,8 1,7 2,0 2,0 2,0 Nettoprisförändring 1,4 0,4 1,9 2,4 2,0 2,0 UND1X 2,3 1,3 1,5 1,2 2,0 2,0 *I procent av disponibel inkomst. **Lönesumman för 2004 är korrigerad med hänsyn till att antalet arbetsdagar är betydligt fler detta år jämfört med 2003. I procent av arbetskraften. UND1X är ett av Riksbanken definierat mått på den underliggande inflationen. UND1X skiljer sig från KPI framförallt genom att räntekostnader och direkta effekter av ändrade indirekta skatter ej ingår. Källa: SCB, Konjunkturinstitutet samt egna bedömningar. av stora skattesänkningar och ökad sysselsättning. Förra året minskade sparkvoten till 8 procent på grund av den svaga inkomstutvecklingen. De närmaste åren bedömer vi att sparkvoten kommer att försvagas något. Hushållens konsumtion kommer att öka med 2 2,5 procent, det vill säga något snabbare än inkomsterna. Konsumtionen kommer att ge ett stabilt bidrag till efterfrågan men utan att det blir någon riktig köpfest. Diagram 3 Hushållens skulder och ränteutgifter, åren 1980 2004 Procent av disponibel inkomst Skulder, % 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 1980 Hushållens skulder 1985 1990 Hushållens ränteutgifter efter skatt 1995 Källa: SCB, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 2000 14 12 10 8 6 4 2 0 2004 Ränteutgifter, % Ökad hushållsbelåning men hushållen är solida Förmögenhetens betydelse för hushållens konsumtion har ökat sedan kreditavregleringen i mitten av 1980-talet. Hushållen har merparten av sina tillgångar bundna i bostäder. En ökad värdestegring på småhus och bostadsrätter ger utrymme för hushållen att öka sin belåning och därmed även sin konsumtion. Med en ränta som stiger i takt med att konjunkturen stärks kommer räntebelastningen att öka de närmaste åren. Ibland diskuteras om det kan leda till en skuldkris hos hushållen. De sju senaste åren har priserna på småhus stigit med 5 10 procent per år och hushållens upplåning har ökat kraftigt. Trots den allt högre skuldsättningen är ränteutgifterna beskedliga i ett historiskt perspektiv. Ränteutgifternas andel av de disponibla inkomsterna är cirka 4 procent, vilket kan jämföras med drygt 10 procent för ett tiotal år sedan (se diagram 3). Det förklaras av den låga räntenivån, och en högre räntenivå kan ändra bilden. Men det krävs mycket stora höjningar av räntan för att vi ska närma oss den belastning som rådde i början av 1990-talet. Då var den femåriga villaräntan omkring 12 procent. I förhållande till de disponibla inkomsterna har hushållens skulder ökat sedan mitten av 1990-talet. I år motsvarar skulderna drygt 120 procent av de disponibla inkomsterna. Det är alltså en bra bit kvar till den skuldsättning som rådde 1990, då skulderna motsvarade 135 procent av inkomsterna. I relationen till tillgångarnas värde har skuldsättningen däremot minskat. Ett kraftigt prisfall på bostäder skulle kunna ge en mer bekymmersam utveckling. Svag kommunal konsumtion trots statliga tillskott I år bedömer vi att den kommunala konsumtionen minskar med 0,5 procent, justerat för kalendereffekten. Konsumtionen förväntas vara oförändrad i kommunerna och minska med 1,5 procent i landstingen. Den kommunala konsumtionen minskar i år trots att såväl befolkningsökning som riktade statliga satsningar ställer krav på ökad verksamhet. Förklaringen till den svaga konsumtionsutvecklingen är att skatteunderlaget ökar långsamt, till följd av den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden. För att motverka den svaga utvecklingen av skatteunderlaget höjdes kommunalskatterna kraftigt både år 2003 och 2004. Nästa år kommer konsumtionen att öka i såväl kommuner som landsting med drygt 1 procent. Det är de riktade statliga satsningarna i kombination med demografin som svarar för volymökningen. I kommunerna är det riktade satsningar på förskolan och skolan. Även handikappomsorgen fortsätter att öka kraftigt. I landstingen är det främst riktade satsningar på vårdgarantin och psykiatri samt ökad läkemedelskonsumtion. Åren därefter 8 Kommunernas & landstingens ekonomiska läge november 2004
Den samhällsekonomiska utvecklingen bedömer vi att ökningstakten i den kommunala konsumtionen blir cirka 0,5 procent per år. Trots en återhållsam kostnadsutveckling förväntas kommuner och landsting redovisa betydande underskott i år. En förklaring är att man vid årets början räknade med att skatteintäkterna skulle bli betydligt högre än vad som senare visade sig bli fallet. Det blir därför en så kallad negativ slutavräkning, avseende inkomståren 2003 och 2004, då kommuner och landsting betalar tillbaka det som var utbetalt för mycket i preliminära skatteintäkter. Det är en omvänd situation jämfört med de föregående åren, då man fått pengar i efterskott. Många kommuner och landsting är därför nu i färd med att genomföra kraftiga besparingar. De tillskott som aviserades i Budgetpropositionen för 2005 mildrar dessa. Tabell 5 Överskattning av skatteintäkter samt ökat sysselsättningsstöd, åren 2003 2005 Miljarder kronor 2003 2004 2005 Skillnad mellan beräknat utfall o prel. utbetalda kommunala skatteintäkter 6,0 4,0 Ökat sysselsättningsstöd enligt BP05 1,5 6,0 Källa: Budgetpropositionen för 2005 och egna bedömningar. Tabell 5 visar överskattningen av skatteintäkterna år 2003 och 2004 samt de resurstillskott som kommunerna fick i budgetpropositionen. Det utökade sysselsättningsstödet kan sägas kompensera för de bortfall som skett av preliminära skatteintäkter. Utan tillskottet skulle många kommuner och landsting tvingats till stora besparingar eller skattehöjningar nästa år för att klara balanskravet. Sysselsättningsstödet ger därför inte utrymme för någon betydande konsumtions- och sysselsättningsökning. Effekten blir snarare att planerade personalnedskärningar inte behöver genomföras. I många kommuner och landsting kommer stödet framförallt att stärka resultatet och mildra framtida sparkrav. Den kommunala konsumtionen ökar således relativt svagt under prognosperioden. Den starkare tillväxten i ekonomin leder dock till att det sker en förstärkning av skatteunderlaget och i kombination med de statliga tillskotten ser den ekonomiska situationen nu något ljusare ut. Det blir därför enbart en mindre skattehöjning (21 öre) under prognosperioden 2005 2008 (se avsnittet Kommunernas och landstingens ekonomi). Sysselsättningen vänder upp nästa år Sedan hösten 2002 har den privata sysselsättningen minskat; först i industrin och därefter i tjänstesektorn. Nu minskar även sysselsättningen i kommuner och landsting. Justerat för bolagiseringar av sjukhus 1 har den kommunala sysselsättningen minskat med cirka 10 000 personer under årets tre första kvartal jämfört med föregående år. I privat sektor har antalet anställda minskat med 15 000 personer under samma period. Räknat i timmar har sysselsättningen dock ökat. Detta förklaras dock främst av att antalet arbetsdagar är fler än förra året. Den starka tillväxten i ekonomin bör ge avtryck på arbetsmarknaden och leda till fler sysselsatta. Det höga kapacitetsutnyttjandet i industrin har hittills medfört kraftiga produktivitetsökningar, men ännu har vi inga tydliga tecken på en sysselsättningsuppgång. En viss optimism kan skönjas i konjunkturbarometern för vissa branscher, till exempel för datakonsulter och uppdragsverksamhet där personalstyrkan har ökat. Även inom sällanköpshandeln har man planer på att öka antalet anställda. Industrin som leder konjunkturuppgången har en allt mindre betydelse för jobben. Cirka 16 procent av de sysselsatta arbetar idag inom industrin. Utvecklingen i industrin har ändå stor indirekt betydelse för sysselsättningen i övriga sektorer; varför sysselsättningsökningen bör komma i den industrinära tjänstesektorn. Det är också där vi nu ser tecken på att sysselsättningen ökar. En starkare inhemsk efterfrågan gör att sysselsättningen ökar i övriga tjänstesektorn. Diagram 4 Antal sysselsatta i kommunal respektive privat sektor, 1993 2006 Tusental personer Tusental personer 3100 3000 2900 2800 2700 2600 2500 Privat sektor Kommunal sektor 1220 1170 1120 1070 1020 Tusental personer 1. En del sjukhus har från att ha drivits i bolagsform återgått till förvaltningsdrift. Detta medför att den privata sysselsättningen minskar och den landstingskommunala sysselsättningen ökar. 2400 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Källa: SCB respektive egna bedömningar. 970 Kommunernas & landstingens ekonomiska läge november 2004 9
Den samhällsekonomiska utvecklingen Den kommunala sysselsättningen är beroende av att intäkterna stärks och bilden är idag något ljusare än tidigare. Vi bedömer att nedgången av antalet sysselsatta i kommuner och landsting nu kommer att stanna av. Under prognosperioden räknar vi med att sysselsättningen kommer att öka med cirka 5 000 7 000 personer årligen. Effekten av friårslediga är då ej med. Att sysselsättningen inte ökar mer nästa år trots den förhållandevis starka konsumtionsökningen förklaras av att frånvaron förväntas minska även år 2005. Under lågkonjunkturen hölls sysselsättningssiffrorna uppe av att frånvaron ökade. Idag är det tvärtom en minskad frånvaro som gör att sysselsättningen utvecklas svagare mätt i personer än i arbetade timmar. Fler förtidspensioneringar leder till exempel till att antalet sysselsatta minskar medan färre sjukskrivna leder till att det blir mer arbete utfört utan att man behöver anställa fler. Det gör att arbetade timmar kan öka utan att antalet sysselsatta förändras. Å andra sidan innebär friåret att fler personer räknas som sysselsatta, eftersom de som är lediga räknas som frånvarande men samtidigt räknas som sysselsatta. Aktiviteten i ekonomin leder enligt vår bedömning till att sysselsättningen, mätt som antalet arbetade timmar, kommer att öka med en halv procent i genomsnitt 2005 2008. Eftersom det finns lediga resurser på arbetsmarknaden kan sysselsättningen öka utan att det får inflationsdrivande effekter. Diagram 5 Timlöneutvecklingen i olika sektorer i förhållande till genomsnittet för samtliga löntagare, åren 1997 2004 Index 1997 = 100 Index 104 103 102 101 100 99 98 97 96 Industrin 1997 1998 Övrigt näringsliv 1999 2000 Kommuner 2001 Källa: Medlingsinstitutet samt egna bedömningar. 2002 Landsting 2003 Staten 2004 Arbetslösheten minskar nästa år Under de senaste två åren har den öppna arbetslösheten ökat; från 4 procent år 2002 till 5,6 procent i år. Under hösten har dessutom antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökat och sammantaget uppgår den»totala arbetslösheten«till 8 procent. Den förbättrade konjunkturen leder till att arbetslösheten så småningom minskar. Arbetslösheten minskar relativt långsamt eftersom frånvaron också minskar. Enligt vår bedömning minskar den öppna arbetslösheten till 5,3 procent nästa år och till 4,3 procent år 2008. Måttliga löneökningar och låg inflation Den svaga efterfrågan på arbetskraft har medfört lägre löneökningar. Förra året ökade lönerna i genomsnitt med 3,5 procent en nedgång med 0,6 procentenheter jämfört med 2002. Särskilt tydlig är dämpningen i näringslivet. Enligt konjunkturstatistiken var löneökningarna i näringslivet endast 2,8 procent första halvåret i år. Men eftersom det träffades nya treårsavtal under våren, är det en del löneökningar som ännu inte kommit in i statistiken. Vi uppskattar att lönerna ökar med något över 3 procent i näringslivet i år. Den starkare konjunkturen innebär att lönerna ökar något snabbare under åren 2005 till 2008. Inom den offentliga sektorn har löneökningstakten varit betydligt högre första halvåret i år. Enligt konjunkturstatistiken har lönerna i kommuner och landsting stigit med drygt 4 procent under första halvåret. Ekonomin är ansträngd i många kommuner och landsting, vilket dämpar löneökningstakten framöver. Det råder inte längre brist på arbetskraft utan kommunerna står idag för en ökad andel av de varsel som läggs på arbetsmarknaden. Vi bedömer att lönerna ökar med 3,9 procent i kommuner och landsting i år. I våra kalkyler utgår vi ifrån att lönerna i kommunsektorn stiger i takt med övriga arbetsmarknaden. Det innebär att lönerna antas öka med 3,5 procent 2005, med 3,6 procent 2006 och 3,7 åren därefter. Inflationen fortsätter att vara låg. Den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden och den starka produktivitetsutvecklingen förklarar den låga prisökningstakten. Under första halvåret i år har inflationen dessutom varit extra låg, på grund av att de stora energiprishöjningar som skedde förra våren nu har fallit ur statistiken. I år bedömer vi att inflationstakten stannar på 0,8 procent och att den 10 Kommunernas & landstingens ekonomiska läge november 2004
Den samhällsekonomiska utvecklingen nästa år blir 1,7 procent. Åren 2006 2008 antar vi att den ökar i takt med inflationsmålets 2 procent. Offentliga finanser långt ifrån målet Sedan år 2000 ska det finansiella sparandet för den offentliga sektorn motsvara ett överskott om 2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) i löpande priser, i genomsnitt över en konjunkturcykel. Målet (som benämns saldomålet eller överskottsmålet) innebär således att inkomsterna för den offentliga sektorn (staten, ålderspensionssystemet samt kommuner och landsting) i genomsnitt ska överstiga de offentliga utgifterna med ett belopp motsvarande 2 procent av BNP. Motiven till saldomålet är flera. Den enskilt viktigaste förklaringen är troligen den djupa ekonomiska krisen i början av 1990-talet, där den snabbt växande offentliga skuldsättningen var huvudskälet till att omvärldens förtroende för den svenska ekonomin markant försvagades. När så den aktiva konsolideringspolitiken lyckades uppkom tanken om det självpåtagna saldomålet; detta för att uthålligt ge ett robust ramverk för den ekonomiska politiken och för de offentliga finanserna. Att målet är formulerat som ett överskottsmål bygger bland annat på den framtida demografiska utvecklingen. Saldomålet syftar till en varaktig skuldminskning och därmed till ett bättre utgångsläge när det demografiskt betingade utgiftstrycket väntas öka kraftigt efter år 2015. Att betala av på den offentliga skulden medför därtill lägre ränteutgifter, vilket kan skapa utrymme för andra utgifter givet en viss nivå på inkomsterna. Ett ytterligare skäl till saldomålet är att detta skapar en säkerhetsmarginal i förhållande till den maximala underskottnivån, motsvarande 3 procent av BNP, som stipuleras av EU i Maastrichtfördraget. Hur saldomålet ska utvärderas är inte entydigt, med anledning av formuleringen»över en konjunkturcykel«. Såväl begreppet konjunkturcykel som valet av tidsperiod kan ge utrymme för olika tolkningar. Även om det finansiella sparandet, sedan saldomålet infördes år 2000, sammantaget inneburit vissa överskott, har det successivt blivit allt svårare att hävda att målet uppfyllts. Genom den Diagram 6 Timlöneökning och inflationstakt, åren 1996 2006 Procent Procent 6 5 4 3 2 1 0 1996 Inflationstakten, årsgenomsnitt 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Källa: SCB, Medlingsinstitutet samt egna bedömningar. senaste budgetpropositionen står det dock klart att det finansiella sparandet under perioden 2000 2007, inte når upp till saldomålet. I diagram 7 åskådliggörs den negativa utvecklingen; dels som utfall och som regeringens prognostiserade saldon, dels genom kurvan som visar det ackumulerade genomsnittet för saldot. Trenden är tydlig. Att saldot utvecklas så svagt är anmärkningsvärt då prognosen för åren 2004 2007 kännetecknas av en god ekonomisk utveckling med tämligen hög tillväxt. Med tanke på den framtida försvagning av de offentliga finanserna som följer av den demografiska utvecklingen, är detta en oroväckande riktning. Timlöneökningar 2004 Diagram 7 Finansiellt sparande i offentlig sektor åren 2000 2007 Procent av BNP i löpande priser Procent 6 5 4 3 2 1 0 1 Sparande, utfall 2000 2001 Sparande, ackumulerat genomsnitt 2002 Sparande, prognos 2003 2004 2005 Källa: Budgetpropositionen för 2005, prop. 2004 05:1, Bilaga 2. 2005 Saldomålet 2006 2006 2007 Kommunernas & landstingens ekonomiska läge november 2004 11
Kommunernas och landstingens ekonomi I MAJ BERÄKNADES det samlade resultatet för kommuner och landsting komma att uppgå till minus 10 miljarder kronor i år 2. Det konstaterades också att sektorns ekonomiska problem inte är tillfälliga. Villkoren var fortsatt kärva även de närmaste åren. I denna rapport redovisar vi en ljusare bild. Det gäller såväl för år 2004 som för åren framöver. Mindre underskott än befarat 2004 Det sammantagna underskottet i kommuner och landsting i år beräknas nu till cirka 5 miljarder kronor (varav 3,5 miljarder för kommunerna och 1,6 för landstingen), det vill säga en halvering jämfört med vårens bedömning. Att underskottet nu förväntas bli betydligt mindre har främst tre orsaker: I årets budgetproposition föreslås en höjning av det generella sysselsättningsstödet med 1,5 miljarder kronor redan i år. Årets skatteintäkter förväntas nu bli 1,5 miljarder högre än i vårens bedömning. Större besparingar i landstingen gör att kostnaderna förväntas bli 1,7 miljarder lägre än i vårens bedömning. Kostnaderna beräknas nu minska med hela 1,5 procent i landstingen 2004, räknat i fasta priser. Fortfarande måste dock resultatet i år betraktas som mycket svagt. Det är särskilt oroande mot bakgrund av att kommuner och landsting sammantaget höjt skatten med i genomsnitt nästan en krona på två år. Det har dessutom skett ett kraftigt trendbrott i kostnadsutvecklingen. Efter att under flera år ha ökat med i genomsnitt cirka 2 procent per år (i fasta priser) minskar kostnaderna i år. Tabell 6 Resultatprognos samt justerat resultat för kommuner och landsting år 2004 Miljarder kronor Kommuner Landsting Totalt Resultatprognos 3,5 1,6 5,1 2003 års skatteintäkter 1,2 0,9 2,1 Ändrade pensions- o skatteregler 0,9 0,4 1,3 Slutreglering av momssystemet 0,5 0,7 1,1 Justerat resultat 0,9 0,4 0,5 Källa: Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Det ekonomiska läget är dock bättre än vad som framgår av resultatprognosen. Årets resultat kommer att belastas av kostnader som är av engångskaraktär eller som egentligen avser ett annat år. Bilden blir en annan om årets resultat justeras för effekten av 2003 års skatteutfall, den del av regleringen för ändrade pensions- och skatteregler som avser år 2003 samt slutregleringen av finansieringsansvaret för det kommunala momssystemet. Det justerade,»underliggande«, underskottet beräknas uppgå till en halv miljard i år (se tabell 6). Det innebär också att utgångsläget inför nästa år är betydligt bättre än vad resultatet i år indikerar. Bättre förutsättningar för balans de närmaste åren I budgetpropositionen föreslog regeringen en kraftig nivåhöjning av statens stöd till kommuner och landsting från och med nästa år. Utöver vad som beslutats tidigare höjs det generella sysselsättningsstödet med 6 miljarder kronor 2005 och med ytterligare 1 miljard 2006. För att få samma intäktsökning via skatten krävs det en skattehöjning på 43 respektive 49 öre. Den samhällsekonomiska utvecklingen förväntas också bli relativt bra under perioden 2005 till 2008. Sysselsättningen beräknas sammantaget öka med cirka 2,5 procent, räknat i arbetade timmar 3. Skatteunderlaget beräknas därför också öka varje år i reala termer (se diagram 10, sidan 16). Mycket talar därför för att möjligheterna att klara balans i ekonomin är större de närmaste åren. De ekonomiska förutsättningarna för perioden 2005 till 2008 illustreras av tabell 7. Om kostnaderna tillåts öka i den takt som följer av befolkningstillväxt och statliga beslut beräknas resultatet uppgå till minus 5 miljarder kronor år 2008, med dagens skattesats. Det finns alltså ett sparbeting (eller behov av skattehöjningar) om kommuner och landsting ska nå ett samlat överskott år 2008. För att nå god ekonomisk hushållning ett resultat som innebär att det egna kapitalet inte ur- 2. Se Kommunernas ekonomiska läge maj 2004 eller Landstingens ekonomi maj 2004. 3. Se tabell 4, sidan 8. 12 Kommunernas & landstingens ekonomiska läge november 2004
Kommuners och landstings ekonomi holkas och att det finns en buffert mot oväntade omvärldsförändringar måste kostnadsökningarna begränsas till 0,1 procent per år. Utan besparingar krävs skattehöjningar med drygt 1 krona. Måttliga skattehöjningar och besparingar Enligt kommunerna och landstingen kommer den genomsnittliga skattesatsen höjas med 8 9 öre nästa år, varav 6 öre i landstingen. För åren därefter gäller oförändrade skattesatser i landstingen. För kommunerna har vi däremot antagit årliga skattehöjningar, om än relativt blygsamma. Sammantaget beräknas skattesatserna höjas med 21 öre åren 2005 till 2008. Det ger cirka 3,3 miljarder högre skatteintäkter år 2008. Skattehöjningarna är inte tillräckliga för att nå ett positivt resultat 2008 om kostnaderna får öka i takt med behov och reformer, det vill säga med 0,9 procent per år i fasta priser. Vi har i beräkningarna antagit att kostnadsökningarna begränsas till i genomsnitt cirka 0,6 procent per år. Hela skillnaden mot den kostnadsutveckling som följer av behov och reformer beror därför på nödvändiga kostnadsanpassningar i kommunerna. Landstingens kostnader beräknas öka i ungefär den takt som följer av behov och reformer. Landstingen har dock ett starkt kostnadstryck som tvingas fram av den medicinsk tekniska utvecklingen som inte räknas in i begreppet behov och reformer. I praktiken antas därför fortsatta effektiviseringar även i landstingen. Plusresultat i både kommuner och landsting Sammantaget innebär vår bedömning att kommuner och landsting vänder årets kraftiga underskott till ett nästan lika stort överskott nästa år. År 2006 beräknas överskottet bli ytterligare något större för att åren därefter börja minska. Kommuner och landsting står för en ungefär lika stor del av överskotten under periodens alla år. Som andel av nettokostnaderna eller av skatter och generella statsbidrag är dock resultaten betydligt starkare i landstingen. Det samlade resultatet är långt ifrån de 10 11 miljarder kronor som krävs för god ekonomisk hushållning. Men i relation till de resultat som kommuner och landsting redovisat de senaste tio åren ger prognosen ändå en ljusare bild av framtiden. Om nästa års beräknade överskott på 4 miljarder blir verklighet skulle det innebära det bästa resultatet sedan 1992. Även resultaten för åren 2006 till Tabell 7 Samlat resultat för kommuner och landsting år 2008 med olika antaganden om kostnadsutveckling (i fasta priser) och skatteförändringar åren 2005 2008* Procent, procentenheter och miljarder kronor Kostnads- Skatteförändring Resultat utveckling/år, 2005 2008, 2008, % procentenheter mdkr I takt med behov o reformer 0,9 0 5,2 Nollresultat 0,6 0 0 God ekonomisk hushållning** genom kostnadsminskningar 0,1 0 11,3 God ekonomisk hushållning genom skattehöjningar 0,9 1,06 11,3 *År 2008 utgör en procent av kostnaderna knappt 7 mdkr och en krona i skatt motsvarar 15,5 mdkr. **God ekonomisk hushållning antas innebära ett överskott motsvarande 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Källa: Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Tabell 8 Samlad resultaträkning för kommuner och landsting åren 2003 2008 Miljarder kronor i löpande priser 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Verksamhetens intäkt. 134 138 142 145 149 151 Verksamhetens kostn. 575 593 619 645 670 693 Avskrivningar 19 19 19 20 20 21 Nettokostnader 459 473 497 520 541 563 Skatteintäkter 406 418 436 455 476 494 Generella statsbidrag 50 49 63 68 69 71 Finansnetto 3 1 1 1 1 1 Resultat före e.o. poster 1 5 4 5 4 3 varav landsting o regioner 2 2 2 2 2 1 varav kommuner 2 4 2 2 2 2 Källa: Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Diagram 8 Resultat före extraordinära poster i kommuner och landsting åren 1997 2008 Miljarder kronor Miljarder kronor 6 4 2 0 2 4 6 8 10 1997 Kommuner 1998 1999 2000 Landsting 2001 2002 Utfall 2003 Prognos 2004 2005 Källa: Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. 2006 2007 Totalt 2008 Kommunernas & landstingens ekonomiska läge november 2004 13
Kommuners och landstings ekonomi 2008 i prognosen är bättre än under hela perioden 1993 2004. Särskilt under decenniets första år har den ekonomiska bilden varit mycket splittrad mellan kommuner och landsting. Sammantaget redovisade kommunerna överskott samtidigt som landstingens underskott var stora. Till följd av stora skattehöjningar i landstingen samt betydande kostnadsminskningar i år förefaller den ekonomiska situationen i kommuner och landsting nu vara mer likartad. Bakom denna mer homogena bild av utvecklingen i kommuner och landsting finns dock stora skillnader mellan kommunerna respektive mellan landstingen. Resurstillskotten kommer därför att användas på olika sätt i olika kommuner och landsting. För många mildras visserligen sparkraven, men betydande sparbeting kvarstår. I andra finns däremot förutsättningar att öka resurserna till verksamheterna. Det långsiktiga finansieringsproblemet kvarstår Det är stor skillnad mellan utvecklingen under periodens första år (när de generella stöden ökar kraftigt) och de sista (där inga resurstillskott har aviserats). År 2005 och 2006 stärks resultatet kraftigt, trots blygsamma skattehöjningar och besparingar. År 2007 och 2008 är de antagna besparingarna och skattehöjningarna i kommunerna större. Trots detta sker en resultatförsämring dessa år. Det är uppenbart att en bra samhällsekonomisk utveckling inte är tillräcklig för att upprätthålla en god resultatnivå i kommuner och landsting. Även om det går att effektivisera verksamheterna kommer det att krävas kontinuerliga intäktsökningar via statliga resurstillskott eller skattehöjningar om resurserna ska kunna växa i ungefär samma takt som behoven. Alternativt uppstår ett växande gap mellan resursernas och behovens utveckling. Detta kan vara svårt att förena med medborgarnas ökade krav på välfärdstjänsternas omfattning och kvalitet. 14 Kommunernas & landstingens ekonomiska läge november 2004