Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011. Stadsdelsnämnden Norr

Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 Stadsdelsnämnden Norr

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Stadsdelsverksamhet... 4 2.1 Resultat... 4 2.2 Budgetavvikelse... 6 2.3 Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets-och kvalitetsmål... 8 2.4 Verksamheternas utveckling... 12 2.5 Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden... 22 2.6 Verksamhetsmått... 25 2.7 Investeringar... 32 3 Kommungemensam verksamhet... 33 3.1 Resultat... 33 3.2 Budgetavvikelse... 34 3.3 Verksamheternas utveckling... 35 3.4 Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden... 40 3.5 Verksamhetsmått... 41 3.6 Investeringar... 42 Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 2(42)

1 Inledning Stadsdelsnämndens första år redovisas i detta dokument. Det har varit ett intensivt år med mycket fokus på att säkerställa att medborgarna och brukarna ska möta en verksamhet av så god kvalitet som möjligt inom givna ekonomiska ramar. Ur brukarens och medborgarens perspektiv Nöjd kund index (NKI) genomfördes med genomgående bra resultat. Särskilt positiva var medborgarna till Stadsdelens båda bibliotek med ett indexresultat på nära nittio på en hundragradig skala. Resultaten har föranlett analyser av varje enhets verksamhet ur ett kund-perspektiv. Ett ungdomsråd är inrättat och börjar finna sina arbetsformer. Ungdomar i stadsdelen har beretts möjlighet att ge synpunkter på bland annat en motion om att införa mobila konstväggar samt deltar i arbete med planarbete i Fristad. Betygsresultat i årskurs 9 har förbättrats jämfört med föregående år men fortfarande finns det flera elever som inte är behöriga till nationellt program på gymnasieskolan. Förskoleplatser har beretts inom rimlig tid för de föräldrar som önskat plats. Finsk förskoleverksamhet har under 2011 påbörjats på Solgårdens förskola. Ur verksamhetens perspektiv Tre kommundelar har blivit en stadsdel och gamla verksamheter har splittrats. Året har präglats av att skapa nya effektiva administrativa rutiner så att enkelhet och tydlighet råder. Mycket har utvecklats under året och arbetet för att vara än mer effektiva fortsätter under 2012. Renovering av förskolor är i full gång och ett nytt vård- och omsorgsboende på Margaretagatan börjar bli färdigt. Nya organisationsstrukturer har formats och arbetet har inriktats mot att se möjligheterna med den nya organisationen och att undvika stuprörstänkande. Medborgaren och brukaren ska vara i fokus. Ur medarbetarens perspektiv Borås Stad genomförde under 2011 en medarbetarenkät där stadsdelsnämndens medarbetares svar var i nivå med snittet i staden och till och med över snittet på de tre områdena: ledarskap, arbetsklimat och trivsel, ersättning och förmåner. Enhetschefer i tidigare kommundel Centrum har svarat på en enkät i samband med ett forskarlett projekt kallat Chefskap, Hälsa, Effektivitet i Offentlig Sektor (CHEFIOS). Resultatet var nedslående där enhetscheferna upplevde försämringar i förutsättningar för sitt chefskap under 2011. Frisknärvaron har ökat under 2011 samtidigt som antalet långa sjukfall ökat något. Ur ett ekonomiskt perspektiv Året slutade med ett ekonomiskt underskott efter poster där nämnden begär ersättning; minus 2,7 mnkr för stadsdelens egna verksamhet, en avvikelse med 0,3 procent. Verksamheterna visar på budgetföljsamhet förutom för hemtjänst, där antalet utförda timmar ökat under året samtidigt som den procentuella tiden hos brukare av den totala arbetstiden varit under budget, och för skolan som behöver fortsätta sina anpassningsåtgärder gentemot den av nämnden beslutade budgeten. Den kommungemensamma verksamheten inom skola-förskola är i balans medan vård- och omsorgsboende uppvisar ett underskott. Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 3(42)

2 Stadsdelsverksamhet 2.1 Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Sålda platser 24 706 30 222 5 516 Statsbidrag 10 698 16 861 6 163 Avgifter och övriga intäkter 66 911 81 117 14 206 Summa Intäkter 102 315 128 200 25 885 Personal -489 142-503 937-14 795 Lokaler -63 994-66 423-2 429 Köpta platser -251 429-257 369-5 940 Övrigt -98 141-122 552-24 411 Summa kostnader -902 706-950 281-47 575 Buffert (endast i budget) -8 019 8 019 Nettokostnad -808 410-822 081-13 671 Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel Ackumulerat resultat -808 410-822 081-13 671-808 410-822 081-13 671 Resultatanalys Resultatet för Stadsdelsnämnden Norr, stadsdelsverksamhet, redovisar detta första år ett underskott med 13 671 tkr. Förklaring av underskott I det redovisade underskottet ingår : engångskostnader på grund av flytt och övriga kostnader, 4,8 mnkr kostnader för skolskjutsar och IFO, 7,6 mnkr läromedelsanslag som inte utnyttjats, -1,4 mnkr. Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 4(42)

Total summa av dessa poster är 11 mnkr, vilket skulle innebära ett verkligt underskott à - 2,7 mnkr (-13,7+4,8+7,6-1,4). Men: I underskottet ingår även debiterade kostnader från andra förvaltningar, kostnader som Stadsdelsförvaltningen inte haft några möjligheter att påverka och i flera fall varken fått se underlag, beräkningar eller fått möjlighet att attestera. T.ex. har kostnader för centralt fackliga, förvaltningsabonnemang och upphandling ökat med 1 mnkr jämfört med tidigare år, vilket motsvarar en ökning med 43 procent. Även kostnader för dataservice, övriga verksamhetssystem samt lokaler har ökat betydligt mer än ramtilldelning. Ökade kostnader för IT hänger till viss del samman med ökad beställning, men inte fullt ut. Slutsatsen är att om dessa övriga förvaltningar hade ökat sina kostnader med ramtilldelning alternativt motsvarande inflation, hade Stadsdelsnämnden sannolikt redovisat ett positivt resultat. Oroande trend Det är en oroande trend att kostnader från övriga förvaltningar som är utanför stadsdelsförvaltningens kontroll har ökat och att det, från de flesta av dessa, ännu inte finns några uppgifter om vad de planerar att debitera stadsdelsförvaltningen för 2012 och kommande år. Jämförelse med tidigare år Jämförelse med tidigare år kan inte göras. Men de tre tidigare kommundelsnämnderna redovisade i deras årsredovisningar tillsammans ett underskott på 12,4 mnkr för verksamhet skola samt för äldreomsorgens verksamhet med -1,7 mnkr. I dessa underskott ingick utnyttjande av tidigare års överskott, men även att åtgärder med största sannolikhet inte vidtogs under hösten 2010 för att komma tillrätta med ett vikande elevunderlag. Detta innebar att Stadsdelsnämnden Norr fick överta en för hög kostnadsnivå inom främst skolans verksamhetsområde. Under 2011 har inte stadsdelen lyckats med att anpassa sig till både de anpassningar som borde genomförts under 2010 och 2011. Förklaringar till avvikelse Orsakerna redovisas under rubriken 2.2 Budgetavvikelse. Sålda platser +5,5 mnkr och köpta platser -5,9 mnkr Dessa poster jämnar ut varandra men skillnader finns mellan de olika verksamheterna. Förskola, skola och IFO har ett nettounderskott, medan äldreomsorg har ett nettoöverskott. Statsbidrag +6,2 mnkr I detta överskott ingår ersättningar för arbetsmarknadsåtgärder, som t.ex. lönebidrag samt ersättningar från Migrationsverket m.m. Dessa intäkter motsvaras av kostnader, främst av personalkostnader, d.v.s är inget egentligt överskott. Övriga intäkter +14,2 mnkr Detta överskott består främst av interna försäljningar och ersättningar mellan olika verksamheter inom kommunen som t.ex. stimulansåtgärder från kommungemensam skola, ersättning för LSS, men även momstatsbidrag och ökad försäljning. Men till största delen motsvaras dessa intäkter av ökade kostnader. Personalkostnader -14,8 mnkr Verkamheterna skola och hemtjänst redovisar tillsammans med IFO de största underskotten när det gäller personalkostnader. Lokaler -2,4 mnkr Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 5(42)

Dubbla hyror, etableringskostnader för förskola samt att Lokalförsörjningsförvaltningen övertog ansvaret för fastighetsvaktmästerna vilket innebar en ökad hyra under 2011. Övrigt -24,4 mnkr Kostnader för flytt, debiteringar från övriga förvaltningar, skolskjutsar, köp av IFOverksamhet. 2.2 Budgetavvikelse Verksamheternas nettokostnader Tkr Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Tkr Avvikelse % Administration 15 993 17 696-1 703-10,65 Fritid 6 738 6 438 300 4,45 Kultur 7 928 7 967-39 -0,49 Barnomsorg 124 523 126 603-2 080-1,67 Skola 240 210 244 828-4 618-1,92 Individ- och familjeomsorg 25 930 32 003-6 073-23,42 Äldreomsorg 379 069 386 546-7 477-1,97 Övrigt Buffert 8 019 8 019 100 Summa 808 410 822 081-13 671-1,69 Fritidshem redovisas under skola Väsentliga budgetavvikelser Administration -1,7 mnkr Beror främst på att den största delen av flyttkostnaderna -2,6 mnkr, samt ett personalärende -1 mnkr, redovisats under denna verksamhet. Detta underskott balanseras till viss del upp av att tjänster inte varit tillsatta, dels under året men även i tjänstgöringsgrad. Fritid +0,3 mnkr Beror på ej tillsatta tjänster på grund av budgetläget. Barnomsorg -2,1 mnkr Nettounderskott köpta och sålda platser -1,1 mnkr. Omfördelningar av kostnader i jämförelse med budget för kost till förskola från skola -1,0 mnkr. Ökade lokalkostnader samt evakuering av Trollgårdens förskola, merkostnader för etablering av finsk förskola men dessa kostnader har under året balanserats upp med att verksamheten minskat sina personalkostnader. Skola -4,6 mnkr Resultatet ska korrigeras med -1,4 mnkr för ej utnyttjat läromedelsanslag men samtidigt innebar det nya skolskjutsavtalet med en för lågt beräknad ram ökade kostnader med 1,5 mnkr, vilket korrigerar resultatet omvänt. Överskott kost och lokalvård +1, 6 som främst beror på omfördelning av kostnaderna för kost från förskola till skola. Ökade lokalkostnader -1,1, som beror på att Lokalförsörjningsförvaltningen började debitera Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 6(42)

fastigshetsvaktmästartjänster i hyran från och med halvårsskiftet. IT-kostnader och centralt fackliga kostnader -1 mnkr. Den största orsaken till avvikelsen beror dock på för höga personalkostnader, dels beroende på en för hög personalbemanning vid ingången av året, men även på att anpassningarna under hösten inte varit tillräckliga. IFO -6,1 mnkr Kostnader för hem för vård och boende 0,7 mnkr, familjehem -2,3 mnkr, öppenvård av barn och ungdom -3,3 mnkr, ungdomsboende +0,5 mnkr samt kostnader för IT -0,3 mnkr. Tidiga signaler i samband med budgetens upprättande var att tilldelad resurs inte skulle räcka till de redan då kända placeringarna. En ny fördelning genomfördes inför budget 2012, vilket innebär ett helt annat budgetläge inför nästa år. Äldreomsorg -7,5 mnkr Ärendehandläggning -1,1 mnkr Köp av säboplatser + 1,8 mnkr, korttidsplatser +1,0 mnkr och dagverksamhet +0,6 mnkr. Detta innebär ett totalt överskott på köpta platser på +3,4 mnkr. Däremot har köp av extern hemtjänst ökat mer än beräknat och överstiget budget med -4,0 mnkr. Hemvårdsbidrag +0,7 mnkr, Action +0,4 mnkr, minskade intäkter -0,3 mnkr och matdistribution -0,6 mnkr, extrainsatt resurs för att kvalitetssäkra nivån vid biståndsbedömning m.m. -0,7 mnkr. Detta innebär summa -0,5 mnkr för övrig verksamhet. Hemtjänst och hemsjukvård -6,4 mnkr Underskottet består främst av personalkostnader och beror på att antalet beställda och utförda hemtjänstimmar har ökat men även på att brukartiden blev lägre än budgeterat. Av det totala underskottet beror -0,3 mnkr på kostnader för bostadsanpassningsbidrag. Åtgärder Barnomsorg Arbete pågår med att tillämpa en effektivare vikarieanvändning inklusive timavlönade. Dessutom prioriteras arbetet med friskvårdsfaktorer för att öka närvaron. Skola Arbete pågår med att anpassa personaltätheten. IFO Det pågår en ökning av fler tidigare insatser vilket har medfört ökade kostnader under året men detta kan på sikt komma att innebära ett positivt resultat både ur ett ekonomi- och verksamhetsperspektiv. I Stadsdelsförvaltningen Norr pågår ett samarbete mellan förskola, skola, fritid och IFO, i syfte att ta fram verktyg och aktiviteter för att åstadkomma tidiga insatser både gällande ålder och i tid. Detta är ett långsiktigt arbete men som förhoppningsvis innebär en positiv effekt i flera/alla dimensioner. Äldreomsorg För att kvalitetssäkra och likställa den tid som beviljas till hemtjänst pågår det en översyn, samt att det pågår olika åtgärder för att kvalitetssäkra den utförda tiden. Sänkning av nivån på biståndsbedömningen avseende hemtjänst, dagverksamhet och korttid. Utredning pågår av larm- och nattorganisation. Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 7(42)

Översyn av material- och hjälpmedelskostnader samt av personalbemanning inklusive arbetstider. Verksamheterna uppmanas att endast medverka i prioriterade utbildningsinsatser. Översyn och kvalitetssäkring av rutiner vid beställning samt redovisning av köp av korttidsplatser ska genomföras för Stadsdelen Norr. Detta behöver genomföras för hela Borås Stad för att få önskvärd effekt. 2.3 Kommunfullmäktiges övergripande verksamhetsoch kvalitetsmål 2.3.1 Förskola Andelen förskollärare av personalen i barngrupperna, %. KF:s beslut/utfall för hela kommunen Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Utfall 2011 62 70 68 63 64 66 Analys Under 2011 har två barnskötartjänster ändrats till förskolläraretjänster i samband med validering. I juni gjordes förhandling med representant för kommunal i syfte att förändra lediga tillsvidaretjänster för barnskötare till förskollärartjänster upp till målet för 2011. 2.3.2 Fritidshem Andelen fritidspedagoger/förskoll ärare inom skolbarnomsorgen, % KF:s beslut/uppnått för hela kommunen Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Utfall 2011 77 92 77 90 88 92 Analys Skolorna i stadsdel Norr har ambitionen att i fritidshemmen väsentligt öka andelen personal som är utbildade fritidspedagoger och förskollärare. Andelen utbildade fritidspedagoger och förskollärare är dock oförändrad jämfört med 2010, vilket innebär att 77 procent av tillsvidareanställd personal på fritidshemmen är utbildade fritidspedagoger/förskollärare. Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 8(42)

Under ledning av utvecklingsenheten håller en arbetsgrupp på att ta fram mål och riktlinjer för förskoleklass och fritidshem. Riktlinjerna ska bland annat behandla frågan om fritidshemmens organisation och hur fler heltidstjänster ska kunna inrättas. Genom att fler heltidstjänster inrättas bedöms fritidshemmen bli mer attraktiva arbetsplatser för utbildade fritidspedagoger/förskollärare. Vid nyrekrytering anställs enbart utbildade fritidspedagoger/förskollärare, i den mån vakanta tjänster inte används som ett led i den budgetanpassning som genomförts under 2011. En av anledningarna till att andelen utbildade fritidspedagoger och förskollärare är oförändrat vid en jämförelse med 2010 är låg personalomsättningen som gör att få vakanser uppstår och att nyrekryteringen därmed också blir begränsad. 2.3.3 Grundskola Andelen elever i år 9 med minst godkänt i alla ämnen, % KF:s beslut /uppnått för hela kommunen Andelen elever i år 5 som nått målen i nationella proven %. KF:s beslut /uppnått för hela kommunen Andelen elever i år 3 som nått målen i nationella proven, %. KF:s beslut/utfall för hela kommunen Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Utfall 2011 78 90 81 75 75 78 -- -- 77 79 84 95 92,5 76 86 90 Nationella prov är 2011 inte genomförda i årskurs 5 eller årskurs 6. Analys Elever i årskurs 9 Resultatet avseende andel elever i årskurs 9 med minst godkänt i alla ämnen har förbättrats från 78 procent år 2010 till 81 procent 2011. Resultatförbättringen kan härledas till de utomordentliga insatser som görs av pedagogerna i stadsdelsnämndens skolor och det fokus på kunskapsmålen och ökad måluppfyllelse som råder på skolorna. Exempel på andra åtgärder som bidragit till resultatförbättringen är sommarskola/lovskola, kontinuerlig uppföljning av var eleverna befinner sig i förhållande till målen genom skriftliga omdömen, betygsprognoser och uppföljningssamtal mellan rektorer och områdeschef, att samtliga skolor har anslutit sig till arbetsmetoden BFL (Bedömning För Lärande) och extraundervisning under PRAO-perioden. Samtliga skolor har också sett över sina handlingsplaner avseende rutiner vid elevfrånvaro. Elever i årskurs 3 Andelen elever i årskurs 3 som nått målen i den nationella proven i svenska/svenska som andraspråk och matematik uppgår till 92,5 procent vilket innebär att målet 95 procent inte Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 9(42)

uppnåtts. Resultatet måste ändå betraktas som gott men innebär också att det finns elever i årskurs 3 som respektive skola behöver ägna särskild uppärksamhet och ge stöd för att de ska nå kunskapskraven i årskurs 6. Åtgärder som bidragit till det förhållandevis goda resultatet på de nationella proven i årskurs 3 och som sannolikt kommer att bidra till en positiv resultatutveckling framöver är bland annat det utvecklingsarbete som pågår inom pedagogisk planering, särskilda satsningar på läs- och skrivutveckling och matematik samt organiserad läxhjälp och studiestöd. Stadsdelens skolor har också infört prognosredovisning för årskurserna 3 och 6 motsvarande den som används för årskurserna 8 och 9. Under 2011 har specialpedagogerna inom elevhälsan tagit fram en, för stadsdelen, gemensam blankett för åtgärdsprogram samt ett stödmaterial för upprättande av åtgärdsprogram i skolan. Generellt sett har arbetet med åtgärdsprogram utvecklats i positiv riktning på samtliga skolor i stadsdelen bland annat tack vare det stödmaterial som tagits fram. Uppgifter om elever i årskurs 5 eller 6 saknas eftersom nationella prov inte genomfördes för dessa årskurser 2011. 2.3.4 Äldreomsorg Andelen personal med undersköterskeutbildning eller motsvarande bedömd kompetens i hemtjänst, %. KF:s beslut /uppnått för hela kommunen Andelen personal med undersköterskeutbildning eller motsvarande bedömd kompetens i Vård- och omsorgsboende, %. KF:s beslut /uppnått för hela kommunen Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Utfall 2011 87 90 87 86 85 90 88 91 91 85 87 90 Analys Vård- och omsorgsboende har nått målet. All rekrytering sker via en enhetschef för poolverksamhet. Det finns tydliga rutiner för enhetschefer vid uppföljning av vikarier på 100, 200 och 300 dagar. En strukturerad rekrytering är en framgångsfaktor för att verksamheten ska klara måluppfyllelsen. Hemtjänsten uppnår inte målet 2011 trots ovanstående arbete som också omfattar hemtjänsten. Orsaken till att hemtjänsten inte når målet är att verksamheten saknat ekonomiska förutsättningar för att validera i den omfattning som krävts. Tre personer har påbörjat validering under 2011 och kommer att slutföra sina studier några månader in på 2012. Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 10(42)

2.3.5 Egen organisation Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. KF:s beslut /uppnått för hela kommunen Antalet sjukfall över 60 dagar. KF:s beslut /uppnått för hela kommunen Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbetare. KF:s beslut/utfall för hela kommunen Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Utfall 2011 5,6 5,0 5,3 5,4 5,0 5,0 5,1 151 137 162 814 758 815 757 129 95 144,5 471 506 450 523,1 Det finns inga stadsdelsspecifika siffror att redovisa för år 2009. Analys Målen inom egen organisation har inte kunnat nås år 2011. Det har varit ett år fyllt av processer för att bygga en stabil grund i den nya organisationen där tre kommundelar blivit en stadsdelsförvaltning. Dessutom har stadsdelsnämnden ansvar för den kommungemensamma verksamheten inom förskola och skola, badresor och sommarkolonin. En stor omorganisation kräver arbete med strukturfrågor. Det tar tid att bygga en ny stadsdelskultur, att ta fram gemensamma arbetsformer och rutiner samt att arbeta samman de nya områdesledningarna. Noteras bör att siffrorna för utfall 2010 och 2011 inte är helt jämförbara då den kommungemensamma verksamheten förskola och skola saknas i utfallet 2010. Stadsdelsnämnden Norr har som mål att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Under året har hälsoarbetet integrerats i det systematiska arbetsmiljöarbetet. En viktig del i hälsoarbetet är att skapa välfungerande arbetsplatsträffar med bra möjligheter till dialog och delaktighet. En annan viktig del är utvecklingssamtalet där dialogen chef och medarbetare är i fokus. Äldreomsorgen har under året arbetat med en rutin för ökad frisknärvaro. En av fördelarna med att arbeta systematiskt är att det finns stora möjligheter att fånga tidig ohälsa innan ohälsan leder till sjukfrånvaro. Cheferna arbetar i nära samarbete med företagshälsovården Previa och personalfunktionen. Lokalvården arbetar med arbetsteam för att främja hälsan och öka flexibiliteten. Förskolan har arbetat aktivt med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser genom att arbeta med hälsoinspiratörer. I takt med att ohälsan minskar så minskar också behov av timavlönade vikarier. År 2011 har präglats av ett aktivt arbete för att kartlägga ohälsan på individ- och gruppnivå. Det finns en vilja från chefer, personalfunktion samt de fackliga organisationerna att arbeta vidare strategiskt med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser och en god arbetsmiljö. Stadsdelen har under 2011 kompetensutvecklat alla chefer i hälsoekonomi. Den partsammansatta arbetsgruppen på övergripande stadsdelsnivå kommer att fortsätta arbetet med att utveckla hälsoarbetet i stadsdelsförvaltningen. För sjukfall över 60 dagar har siffran höjts något under 2011. Flertalet av dessa sjukfall genomgår längre rehabiliteringsinsatser eller väntar på operationstid. Om inte medicinska Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 11(42)

skäl säger något annat så är målet att medarbetaren ska kunna återgå till ordinarie arbete. Andelen sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid har minskat med 0,3 procentenheter. Antalet arbetade timmar som timavlönad personal arbetat är för 2011 relativt högt. Det pågår arbete i verksamheterna för minska nyttjandet av timavlönad personal. En möjlig väg är att arbeta mer med poolpersonal och en annan möjlighet är att arbeta med olika arbetstidsmodeller. Vikarier som timavlönas används i först hand vid vikariebehov som uppstår i samband med sjukdom, utbildning och annan ledighet. Under året har arbete påbörjats att utjämna bemanningen då det varit olika bemanningsstruktur i de tidigare kommundelarna. Detta har till viss del påverkat siffrorna då timavlönade använts vid vissa vakanser. En annan orsak till att kortare vikariatsbehov uppstår är sjukskrivningar. Tidigare var det relativt vanligt att sjukskrivningen enligt läkarintygen varade en månad. Nu är det mer vanligt att sjukskrivning skrivs för kortare perioder. Detta innebär svårigheter för chefer vid bemanningsplanering. Då det gäller den kommungemensamma verksamheten förskola och skola används ibland timavlönade personer. Orsaken till detta är att det ibland är sporadiska insatser vid tillfälliga behov som görs. Modersmålslärare och språkstödjare är exempel på befattningar som ibland timavlönas. En stor del av andelen arbetade timmar av timavlönad personal förklaras av semestervikarier, främst inom äldreomsorgen. Stadsdelen ansvarar även för kommungemensamma verksamheter som sommarkolonin och badresorna. I juli var det 251 årsarbetare och i december var det 70 årsarbetare timavlönad personal i arbete. De tre kommundelarna Centrum, Fristad och Sjöbo nyttjade ett stort antal timavlönad personal hösten 2010, vilket då Stadsdelsförvaltningen Norr hade med sig i ingången av 2011. Timavlönad personal september-december 2010 motsvarade 124 årsarbetare medan samma siffra september-december 2011 var 93 årsarbetare, en minskning med 31 årsarbetare. Siffran för december 2011, 70 årsarbetare, är den lägsta månadssiffra den senaste treårsperioden. Sifrorna talar för att nyttjandet av timavlönade tar kliv mot målet 2012 på 95 årsarbetare. 2.4 Verksamheternas utveckling 2.4.1 Administration Ekonomiskt sammandrag Tkr Intäkt 30 367 Kostnad -16 023-18 063 Resultat -15 993-17 696 Analys Stadsdelsnämnden har under sitt första år haft elva sammanträden, vilka har varit öppna för allmänheten. Nämnden har ett socialt utskott som har haft möte ungefär varannan vecka samt ett utskott för kommungemensam skola och förskola. Stadsdelsnämnden hade under våren 2011 två utbildnings-/utvecklingsdagar tillsammans med förvaltningsledningen. Presidium och partigrupperna har under året gjort regelbundna verksamhetsbesök. Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 12(42)

Lokala ungdomsrådet med representanter från elevråden på stadsdelens år 7-9-skolor har utvecklats under 2011 och har blivit en naturlig remissinstans för stadsdelsnämnden. Pensionärsråd i stadsdel Norr är remissinstans för nämnden och har under 2011 haft fyra möten. De tre kommundelarna Centrum, Sjöbo och Fristad hade tre olika kulturer, olika rutiner och arbetssätt. Under 2011 har därför mycket kraft lagts på att hitta effektiva och framgångsrika arbetssätt. Enligt uppdrag i Kommunfullmäktiges budget 2011 ska Stadsdelsnämnden minska administration motsvarande två tjänster. Stadsdelsnämnden har under 2011 inte tillsätt en tjänst som områdessamordnare inom IFO Barn och familj och en assistenttjänst inom personalfunktionen. 2.4.2 Fritid Ekonomiskt sammandrag Tkr Intäkt 518 375 Kostnad -7 256-6 813 Resultat -6 738-6 438 Analys Stadsdelsnämnden Norr har två kommunalt drivna fritidsgårdar, Munkågården i Fristad och Sjöbo fritidsgård. Dessutom bedriver Mötesplats Alideberg en öppen gårdsverksamhet riktad mot barn och ungdomar. Sjöbo fritidsgård är öppen 7 kvällar i veckan under normalsäsong och Munkågården 5 kvällar i veckan. Stadsdelsnämnden lämnar dessutom bidrag till Gustav Adolfs församling och Kulturföreningen Tåget som gör det möjligt att bedriva en öppen fritidsgårdsverksamhet på Gustav Adolfs Ungdomsgård, Norrmalms Ungdomsgård och Kulturföreningen Tåget. Verksamheten på gårdarna bedrivs i enlighet med ett måldokument som Kommunfullmäktige i Borås Stad antagit. Inledningsvis fastställs där följande: Gårdarna ska genomsyras av delaktighet, jämställdhet och mångfald och bidra till att stärka ungdomars egna ansvarstagande. Verksamheten ska bygga på öppenhet och frivillighet. Fritidsgården ska vara drogfri. Samverkan med skola, socialförvaltning, föreningar och andra berörda är ett prioriterat område. 2.4.3 Kultur Ekonomiskt sammandrag Tkr Intäkt 347 537 Kostnad -8 275-8 504 Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 13(42)

Resultat -7 928-7 967 Analys Kulturverksamheten består av folkbiblioteksverksamhet och allmänkulturell verksamhet. I stadsdelen finns två folkbibliotek, Fristad och Sjöbo, som båda har öppet sex dagar i veckan under normalsäsong. För att ge de boende i centrala Borås samma service som de boende i Fristad och Sjöbo samverkar stadsdelsförvaltningen med stadsbiblioteket. Verksamhetens syfte är att ge alla medborgare tillgång till ett folkbibliotek, till främjande av läsning och kultur, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. Barn- och ungdomskultur och uppsökande verksamhet - boken kommer till äldre och funktionshindrade ska prioriteras. Program- och utställningsverksamhet kompletterar övriga insatser inom informations- och utlåningsverksamheten. 2.4.4 Barnomsorg Ekonomiskt sammandrag Tkr Intäkt 27 341 31 367 Kostnad -151 864-157 970 Resultat -124 523-126 603 Fritidshem redovisas under verksamhet skola. Analys Under 2011 har plats till förskola erbjudits med god marginal inom de fyra månader verksamheten har på sig att placera barn. Inga brukare har behövt säga nej till arbete eller studier beroende på avsaknad av plats i förskolan. Plats har erbjudits inom skäligt avstånd från hemmet. Under 2011 har åldersgruppen 1-5 år ökat med 69 barn, 4,7 procent. Jämfört med 2010 har förskolorna haft 72 fler barn inskrivna 2011. För att klara det ökade behovet av omsorg har viss förtätning gjorts inom befintliga förskolor och antal barn per årsarbetare har ökat från 6,0 till 6,17. Dessutom har en ny avdelning öppnats i Fristad. Under våren 2011 hade förskolan kostnader motsvarande 220 tkr beroende på att tidigare organisation hade gjort inteckningar i budget som verkställdes 2011. Vid ingången av 2011 var personalbemanning högre än vad som fanns i personalbudgeten. Överanställning motsvarande 8 årsarbetare har anpassats under 2011 för att hamna i nivå med personalbudget för 2011. På grund av merkostnad för tillfälliga lokaler i samband med evakueringar samt anskaffning av ny avdelning för att möta den ökade efterfrågan blev lokalkostnaden per heltidsbarn 2 094 kr högre än budget. Personalkostnaden per heltidsbarn blev 3 046 kr lägre än budget beroende på att fler barn var inskrivna i verksamheten än budgeterat. Verksamheten har haft låg personalomsättning och i de fall rekryteringar har gjorts har det inte varit svårt att rekrytera. Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 14(42)

Övergripande mål för 2011 har varit likvärdighet, effektivitet och kvalitet. Verksamheten har under året arbetat med att skapa likvärdighet mellan förskolorna gällande förhållandet barn per årsarbetare, tagit fram rutiner för placeringar i syfte att placera så att likvärdiga förutsättningar för kvalitet och utveckling skapas. Förskolechefernas förutsättningar gällande administrativt stöd har setts över och likställts. Förskola, skola, IFO och fritid har under året samverkat för att starta ett projekt i syfte att skapa förutsättningar för tidiga insatser. Förskolan har därtill sett över och tagit fram likvärdiga rutiner för hur och när man sätter in särskilda stödinsatser. Arbetet med likvärdighet, effektivitet och kvalitet kommer att fortsätta under 2012. Särskilt viktigt är det att den reviderande läroplanen, Lpfö 98, får reellt genomslag under året. Det är också angeläget att våra brukares upplevelse av likvärdighet och god kvalitet utvecklas vidare. Utifrån utvärdering och analys av 2011 och ambitioner för 2012 vill stadsdel Norrs förskolor vara det område som leder Borås Stads förskolor till bästa verksamhet för de vi är till för. 2.4.5 Skola Ekonomiskt sammandrag Tkr Intäkt 22 971 36 871 Kostnad -263 181-281 699 Resultat -240 210-244 828 Inkl fritidshem. Analys Elevutveckling Antalet elever i förskoleklass och grundskola i stadsdelens skolor uppgår läsåret 2011/2012 till 2 682 vilket är en minskning med 1,5 procent jämfört med läsåret 2010/2011. Befolkningsprognosen visar att antalet elever i grundskoleålder (inkl. förskoleklass) som är folkbokförda inom stadsdel Norr kommer att öka med omkring 300 under de närmaste fyra åren. Prognosen för barn i förskoleålder tyder på att antalet elever kommer att fortsätta öka även efter 2015. Elever som är folkbokförda i stadsdel Norr och är inskrivna i fristående skola uppgick vid årsskiftet 2011/2012 till 240. Vid årsskiftet 2010/2011 var motsvarande siffra 191, vilket innebär att andelen elever i fristående skola ökat från 6,8 procent till 8,6 procent av det totala antalet folkbokförda elever i stadsdelen. Under läsåret 2011/2012 har stadsdelens skolor 108 fler elever från andra stadsdelar än det antal elever från stadsdelen som är inskrivna vid skolor i andra stadsdelar. Den positiva elevströmningen till stadsdelens skolor är relativt oförändrad vid en jämförelse med förra läsåret. Likvärdighet Kalenderåret 2011 har delvis använts till att kartlägga och analysera olikheter i förutsättningar mellan skolorna i stadsdelen. Kartläggningen och analysen har bland annat lett till förändringar i organisationen för ledning och administration vid skolorna. Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 15(42)

Lokaler En översyn av lokaltillgång i förhållande till verksamhetens omfattning pågår och kommer att avslutas under våren 2012. Profilering/inriktning Skolorna i stadsdelen är, på ett påtagligt sätt, konkurrensutsatta i och med att två fristående skolor har etablerats i stadsdelen. Skolorna möter konkurrensen genom att fokusera på kvalitetsutveckling, ökad måluppfyllelse och genom att profilera skolornas verksamhet. Erikslundskolan erbjuder numera tre profiler, dels en profil med bred idrottsinriktning (Idrott och hälsa), dels en med inriktning på musik, sång och drama och en med inriktning mot drama och teater. Fristadskolan har valt att profilera skolan mot entreprenöriellt lärande och samtliga pedagoger på skolan har under 2011 genomgått utbildning för att arbetsmetoden "entreprenöriellt lärande" ska få ett tydligt genomslag i undervisningen på skolan. Tillsammans med tre andra kommuner deltar Engelbrektskolan i ett projekt ARBO (ARBO -kompetensutveckling med inriktning på arbetsorganisation) som bland annat syftar till att kvalitetsutveckla arbetet med elever i behov av särskilt stöd och arbetet med ITanvändningen i skolan. Elevdemokrati/Elevinflytande Elevdemokrati och frågan om elevernas inflytande över sitt eget lärande har varit föremål för skolornas uppmärksamhet under 2011 och har bland annat resulterat i att samtliga skolor i stadsdelen kommer att ha anslutit sig till arbetsmodellen BFL (Bedömning för lärande) under läsåret 2011/2012. Erikslundskolan deltar i projektet "Inflytande på riktigt" i samarbete med Rädda barnen. Tidiga insatser Under 2011 har områdescheferna för IFO Barn och familj, fritid, förskola och skola haft ett särskilt uppdrag att gemensamt utveckla former för tidiga insatser för barn med normbrytande beteende och omfattande stödbehov. Arbetet har resulterat i ett förslag till ett projekt (Projekt Tidiga insatser - Resursteam, för barn i behov av särskilt stöd) som ska riktas till förskolebarn och elever i åldersgruppen 2-10 år. Projektet kan inte inrymmas inom befintlig budgetram och därför undersöks nu förutsättningarna för exern finansiering av projektet. Skolorna har under 2011 ägnat mycket tid och kraft åt implementering av nya skolreformer. Ny skollag, nya läroplaner och kursplaner, nytt betygssystem med tydligare kunskapskrav och nya behörighetskrav för intagning till nationella gymnasieprogram är områden som personalen på skolorna på olika sätt tillägnat sig under året. 2.4.6 Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt sammandrag Tkr Intäkt 50 1 425 Kostnad -25 980-33 428 Resultat -25 930-32 003 Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 16(42)

Framtid Sjöbo redovisas under denna verksamhet Analys Under senare delen av hösten 2010 och början av våren 2011 hade IFO Barn och Familj kontakt med ett antal ungdomar med ett mycket stort behov av insatser. Problematiken var varierad men rörde sig om kriminalitet, missbruk och stora skolsvårigheter. Detta ledde till ett stort antal placeringar på institution. Vissa månader under våren 2011 var 10-11 ungdomar placerade på institution, vilket skiljde sig markant för behoven inom Stadsdel Norrs geografiska område sett över tid. Under hösten kunde dock flertalet placeringar avslutas och övergå i öppenvårdsinsatser samt familjehemsplaceringar. I inledningen av 2012 kommer Stadsdelsförvaltningen Norr att endast ha något enstaka barn på institution. Flera omfattande öppenvårdsinsatser sattes in under 2011 för att på hemmaplan stödja ungdomarna. Kostnaden för öppenvården blev därför hög. Under 2010 hade Norrs område mycket få ungdomar i omfattade öppenvårdsinsatser. Detta är skälet till att kostnaden per barn som har öppenvård ökat markat jämfört med såväl budget för 2011 som resultatet för 2010. Fem personer har varit placerade inom Camp Neptuns verksamhet. (Camp Neptun är en extern verksamhet som Borås Stad har haft avtal med.) Även antal barn placerade i familjehem har varit större 2011 än 2010. 22 barn är placerade i familjehem vid årets slut. Därtill kommer 8 barn där vårdnaden har flyttats över till familjehemmen. När det gäller öppenvård och familjehemsvård är prognosen att omfattningen under 2012 kommer att ligga kvar på en relativt hög nivå. Verksamheten har påbörjat ett arbete för att underlätta processen i samband med utslussning från institutioner och familjehem. Mot slutet av 2011 bestämdes även att vårdkedjemöten med flera inblandande parter kunde användas för att underlätta planeringen i andra komplicerade situationer såsom barn som riskerar att vräkas. Samverkan har i övrigt skett i form av Västbusmöten, nätverksmöten med skola med mera. (VästBus är ett samarbete mellan region och kommun.) Trycket på det interna ungdomsboendet i Borås har varit stort och först i slutet av 2011 fick Stadsdelsförvaltningen Norr möjlighet att placera en ungdom där. Andra ungdomsboenden har därför används för utslussning från institution. Insats Barn och Familj och Ungdomsboendet kommer att under 2012 arbeta aktivt med utslussning till egna lägenheter, vilket förmodas leda till bättre genomströmning och tillgänglighet. Under 2011 har stadsdelen haft drygt 500 barn som aktualiserats via anmälningar och ansökningar vilket, relaterat till tidigare år, bedöms som ett högt antal. Resultatet skiljer sig även mycket jämfört med vad som beräknades i budgeten för 2011. Det finns inte en enskild anledning till skillnaden. Vi betraktar dels 2011 som ett ovanligt år med ett större inflöde än vanligt för områdets del och dels var beräkningarna inför 2011 osäkra till följd av nya geografiska indelningar då hela IFO Barn och Familj tidigare tillhörde Socialnämnden. Av 665 inkomna anmälningar kom 211 från polis och 106 från skola/förskola, vilket är de som står för flest anmälningar. Av anmälningarna rörde 25 procent bristande föräldraförmåga. 50 procent av anmälningarna ledde till en utredning. En utredning tog i genomsnitt 69 dagar att slutföra. Samverkan med mödrahälsovård har under året skett i Ros-möten kring gravida kvinnor. Spädbarnsverksamheten har använts för några kvinnor med nyfödda barn. Samverkan med barn- och ungdomspsykiatri, BUP, har skett genom nätverksmöten kring enskilda barn. Samverkan med BUP har skett vid VästBus-möten. I och med närvårdsamverkan ska VästBus ses över. Den lokala VästBusgruppen i Borås har därför inte varit igång under 2011, men kommer troligen att starta upp på nytt när väl formerna för samverkan bestämts i närvårdsamverkan. Former för samverkan med polis i SSPF-möten finns (SSPF = socialtjänst, skola, polis, fritid). Planen för 2012 är att utöka kontakterna med barnhälsovården. Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 17(42)

IFO Barn och Familj i Stadsdelsförvaltningen Norr har haft 55 barn som erhållit kontaktperson eller kontaktfamilj som betraktas som relativt tidiga insatser. Även en del av Dialogcentrums verksamhet är att betrakta som förhållandevis tidiga. Under 2011 har 51 barn fått denna insats. När man ser till dessa insatser är det 10 barn fler än 2010 som erhållit detta. Det har funnits tankar på att utveckla serviceinsatser som inte kräver myndighetsbeslut. Detta har inte gjorts under 2011. Plan för 2012 finns att undersöka detta närmare. Under 2011 har Stadsdelsförvaltningen Väster genomfört Cope-utbildning som har varit öppna för samtliga Stadsdelar (Cope är ett program för föräldrastöd). Ett politiskt program för Föräldrastöd i Borås har tagits fram under 2011. Stadsdelsförvaltningen Norr har varit delaktiga i framtagandet av programmet. Detta kommer att antas våren 2012. Efter detta kommer en plan för Föräldrastödet att göras på varje stadsdel. I planeringen för 2012 ligger att genomför fyra Cope-kurser för hela Borås och att stadsdelarna samverkar kring genomförande av detta. Som ett led i utveckling av föräldrastödet har personal inom förskolan erbjudits utbildning i att hålla föräldramöten. I samverkan med IFO Barn och familj inom Väster och Öster har ett arbete inletts för att öka socialsekreterarnas tillgängliga tid för förebyggande och samverkande insatser. Socialsekreterare har utöver lokala nätverket även utökat sin tid på elevhälsoteamsmöten samt information på personalgruppers APT. Socialsekreterarnas beslutsdelegation har ökat samtidigt som verksamheten ska se till att de får behövligt stöd. Inför 2011 dimensionerades handläggargruppen utifrån en preliminär bedömning. Vid genomgång under våren 2011 gick att konstatera att handläggarna hade ett för stort antal ärenden dels utifrån ärendebelastning och dels med tanke på att det sker kontinuerlig omsättning på socialsekreterare. Under tidigare år har även bemanningen på det geografiska område som nu motsvarar Stadsdelsförvaltningen Norr varit högre. Bemanningen utökas därför inför 2012 med 1,5 heltidstjänst. Under året har 7 nyrekryteringar gjort på en arbetsgrupp som består av 12 personer. Tillsammans med Ärendehandläggning ÄO har en Arbetsgrupp startats med syfte att genomföra åtgärder som leder till en rimlig personalrörlighet. 2.4.7 Äldreomsorg Ekonomiskt sammandrag Tkr Intäkt 50 636 56 834 Kostnad -429 705-443 380 Resultat -379 069-386 546 Analys Ärendehandläggningen inom äldreomsorgen har under 2011 genomgått en stor förändring. Biståndshandläggare från tre tidigare kommundelar sammanfördes i en enhet med en enhetschef. Handläggarna organiserades därefter i tre team utifrån geografiska områden. Ett antal brukare fick på detta sätt byta handläggare men genom ett nytt sätt att organisera verksamheten fanns förutsättningar för att sprida kunskap från de olika arbetsgrupperna samt ökade förutsättningen för likvärdiga bedömningar. Det har varit en stor personalomsättning under året. Sju personer har nyrekryterats av 11 tjänster. En del av detta grundar sig på att flera gick vidare till chefstjänster och liknande under våren 2011. Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 18(42)

En arbetsgrupp har startat för att se över aktiviteter för att uppnå en rimlig personalomsättning. Under 2011 har verksamheten deltagit i ett arbete med att ta fram en modell för vårdplaneringsteam. Vårdplaneringsteamet ska implementeras under våren 2012. Teamet ska bestå av 2 biståndshandläggare, 1 sjuksköterska och 1 arbetsterapeut/sjukgymnast och ansvara för samtliga vårdplaneringar på sjukhuset. Ärendehandläggning ÄO har särskilt följt korttidsvården under 2011 och har infört ett uppföljningssystem där orsaken till kortidsvården, väntetid och beslut följs. Ställningstaganden kring beslut om särskilt boende och korttid har gjorts i teamens gruppmöten för att reflektera över nivån för dessa beslut. Korttidsvården har minskat med cirka 1 300 vårdygn jämfört med 2010. Detta trots att antalet personer som erhållit korttidsvård har ökat. Stadsdelsförvaltningen Norr har haft fler personer boende på vård- och omsorgsboende, men även här finns en nedgång i antalet vårddygn. Under året har 273 individer varit placerade på vård- och omsorgsboende jämfört med 271 budgeterade. Räknar man om antalet vårddygn så ger detta i genomsnitt 263 personer per dygn som varit på vård- och omsorgsboende. Utifrån befolkningsprognosen kommer antalet 85 år och äldre att minska i stadsdelen under 2012, vilket bör ge en något minskat behov av placeringar på särskilt boende. Prognoser innehåller alltid en viss osäkerhet och det är svårt att helt veta hur inflyttning av äldre till stadsdelen kommer att påverka. Antalet brukare som valt externa utförare för sin hemtjänst har sakta ökat under hösten 2011. Totalet sett har externa utförare gjort cirka 10 000 timmar mer under 2011 än 2010, vilket är en stor procentuell ökning, 27 procent. Externa utförare utgör 13 procent av de utförda timmarna i hemtjänsten. 2012 kommer köp och sälj även att införas för den interna hemtjänsten. I samband med detta kommer beställningsrutinerna att ses över. Inom hemtjänstområdet finns det en stor skillnad mellan det antal timmar som beställs och de som utförs. Detta hänger till viss del ihop med formerna för den förenklade handläggningen men inte helt. Under senare delen av hösten har en handläggare särskilt gått igenom ärenden för att kartlägga olika orsaker till skillnaden mellan beviljad och utförd tid. Resultatet av kartläggningen kommer att vara klar under våren 2012. Det har redan uppmärksammats att det behövs en samordning av den tid som biståndshandläggare beviljar för service och omvårdnad och den tid som sjuksköterskan beviljar för hälso- och sjukvårdsinsatser. Det finns även behov av att se över schablontiden för olika insatser inom hemtjänsten. Det har under 2011 uppmärksammats att processen och rutinerna för avgiftshanteringen inom äldreomsorgen behöver ses över. Ett Sex Sigma-projekt, d.v.s. ett systematiskt förbättringsprojet, kommer att fokusera på detta under 2012. Samverkan mellan biståndshandläggning och hemtjänstutförare har setts som centralt under 2011. Inledningsvis under 2011 tog omorganisationen mycket kraft och energi. Samverkan vid teammöten och andra mötesformer har dock mot slutet av 2011 börjat finna sina former. Samverkan mellan biståndshandläggning och Hälso- och sjukvården växte även under hösten bland annat genom arbetet med att ta fram en modell för vårdplaneringsteam. Inför 2012 kommer verksamheten att fortsätta sträva mot att äldre ska kunna bo kvar hemma med stöd och minska korttidsvården. Hemtjänsten har arbetat aktivt för att kvalitetssäkra den beställda/utförda brukartiden och att sätta rimliga mål gällande brukartid. Verksamheten har utvecklat en brukartidsmall med rutiner som säkerställer att den beställda/utförda brukartiden inhämtas korrekt samt att enhetscheferna har ett bra underlag för analys och åtgärd. All omvårdnadspersonal har genomgått omfattande mobipenutbildning för att öka kunskap och förståelse. Hemtjänsten har särskilt följt den utförda brukartiden under 2011 och lyckats höja tiden hemma hos brukaren från 66 procent 2010 till 68 procent 2011. (Mobipen är ett system för att Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 19(42)

registrera utförd tid hos brukaren, bland annat för underlag till fakturering av vård- och omsorgsavgift.) Verksamheten har arbetat med att klargöra de ekonomiska förutsättningarna för hemtjänsten samt utvecklat en intern köp/sälj-process för hemtjänst/hemsjukvård i stadsdelen. Ett flertal kartläggningar har genomförts under året bland annat av anhörigstöd, träffpunkter för äldre samt varm och kyld mat. Dessa kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet 2012. Arbetet med social dokumentation har under 2011 haft fokus på att ge rätt förutsättningar så som inloggningsuppgifter, datorkunskap, tillräckligt med datorer m.m. samt att ge stöd för att öka antalet genomförandeplaner. Resultatet har blivit att andelen genomförandeplaner har ökat från 62 procent till 85 procent. Fortsatt arbete är nödvändigt under 2012 och det kommer utvecklingsenheten på Stadsdelsförvaltningen Öster att leda. Enligt tidigare kartläggning framgår det att andel personer med demenssjukdom beräknas öka samt att det fanns behov av ökad kompetens bland omvårdnadspersonalen. Verksamheten har för all personal, tillsammans med utvecklingsenheten i Stadsdelsförvaltningen Öster, genomfört en demensutbildning Nationella riktlinjer för dementa. Arbetet med att vidareutveckla Hemrehabilitering samt att utveckla former för uppföljning av kvaliteten har inte fått det utrymme som planerades vid årets början. Verksamheten har fokuserat på budget 2012 och de kostnadsminskningar som krävts. Beslutade kostnadsminskningar inför 2012 som verksamheten arbetar med är larm- och nattverksamheten i stadsdelen. En förutsättning för att lyckas med dessa kostnadsminskningar är införande av mobillås (mobillås är ett system som stödjer upplåsning av dörren med hjälp av mobiltelefon istället för nyckelhantering). Mobillås kommer dessutom att medföra vinster för personalens arbetsmiljö och brukarnas säkerhet. Under 2012 kommer verksamheten att påbörja ett flertal utvecklingsarbeten som på sikt ska minska kostnaderna. Det handlar om utveckling av KomHem-team som kommer att minska behovet av korttid och erbjuda en karriärväg för omvårdnadspersonal. Projekt "Bemanning i balans med ordinarie personal" som ska utveckla strategier för att snabbt anpassa bemanningen samt minska behovet av timanvlönad personal. Verksamheten ska utreda om "centrala planerare" i hemtjänsten kan vara en metod för att ökad samordning och en mer optimal planering. Verksamheten kommer också att utarbeta en strategi för ökat samarbete med frivilligorganisationer. 2.4.8 Övrigt Ekonomiskt sammandrag Tkr Intäkt Kostnad Resultat Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 20(42)

Kost och lokalvårds intäkter resp kostnader har under 2011 redovisats på respektive verksamhet. Analys Kost och lokalvårdens nya organisation är en spridd verksamhet med många små och stora arbetsplatser och har under året arbetat med att hitta, tydliggöra kostnader och intäkter: Det slutliga resultatet för 2011 blev -100 tkr. Lokalvårdsorganisationen utför även städning av idrottshallar åt Fritids- och folkhälsoförvaltningen samt viss städning åt Engelska skolan. Utökning av kost- och lokalvårdsorganisationens verksamhet har skett med en förskoleavdelning i Fristad samt det nya stadsdelskontoret på Olovsholmsgatan 32. Strategi Under året har organisationen kommit igång med olika forum som t.ex. dialogforum där all personal deltagit och haft dialog om service, bemötande och måluppfyllelse. I organisationen har även startats upp ett strategiforum för kock med produktionsansvar och lokalvårdare med grupp- och samordningsansvar för att utveckla, kvalitetssäkra och effektivisera verksamheterna inom kost och lokalvård. Målet är att skapa gemensam syn på olika metoder inom städ och matlagning samt på sortiment, livsmedel, inköp, måltidplanering, städmaterial och kemtekniska produkter. Inom organisationen har även startats upp arbetsteam där personalen arbetar i mindre arbetsgrupper där en gruppsamordnare eller kock med produktionsansvar håller ihop arbetet för få bort ensamarbete för att kunna samverka inom, mellan och över gränserna. Ekologiska livsmedel För 2011 års budget fanns en målsättning att öka andelen ekologiska livsmedel i Borås Stad. Utifrån statistiken från livsmedelsleverantörer har Stadsdelsnämnden Norr köpt in cirka 14,4 procent ekologiska livsmedel varav cirka 0,9 procent är etiska livsmedel. Hela Borås Stad har köpt in cirka 8,86 procent kravmärkta, ekologiska livsmedel varav 0,58 procent etiska produkter. Lokalvårdare med SRY städutbildning 100% Lokalvård är en personalgrupp som har en låg utbildningsnivå och flertalet lokalvårdare saknar godkänt yrkesbevis SRY-utbildning (SRY=Servicebranchens Yrkesnämnd). Ökad kompetens stärker personal i yrkesrollen som då har kunskap om hur städning ska utföras på ett effektivt sätt ute på respektive städområde som då bidrar till höjd städ kvalitet. En viktig målsättning är att de flesta lokalvårdarna ska ha godkänt yrkesbevis genom SRYutbildning. Under året har samtliga personal med grupp samordningsansvar över lokalvårdsteam gått SRY-utbildning och målsättningen är att inom två år ska samtliga lokalvårdare ha en SRY-utbildning. Arbetsmiljö Kost och lokalvård är en verksamhet som traditionellt har en högre sjukfrånvaro än genomsnittet i Borås Stad. Det är därför av största vikt att se över arbetsmetoder för att förebygga ohälsa inom dessa verksamheter. En del i att se över arbetet är att investera och utveckla användandet av städmaskiner i den dagliga städningen, då minskas antalet sjukskrivningsdagar för belastningsskador på rygg, axlar och handleder. Enligt Borås Stads städkonsulents inventering påpekas att det akuta investeringsbehovet i Stadsdel Norr är på cirka 500 tkr. Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2011 21(42)