Kallelse Sammanträdesdatum

Kallelse Sammanträdesdatum 2018-04-12 Plats Sessionssalen, Stadshuset Tid Torsdagen den 12 april, kl. 17:00-22:00 Elisabeth Mattsson (L) Ordförande Fredrik Skreberg Sekreterare KOMMUNFULLMÄKTIGE ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132 17 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

Kallelse Sammanträdesdatum 2018-04-12 Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop Formalia 2 Val av två ledamöter att justera sammanträdets protokoll 3 Tillkommande och utgående ärenden Årsbokslut 4 KS2017/1684-3 Årsredovisning och koncernbokslut 2017 samt beslut om upplåning och tilläggsanslag till investeringsprojekt Bilaga Föredragande: Inleds med representanter från kommunens helägda bolag: Kungälv Energi AB, BOKAB och Stiftelsen Kungälvsbostäder kl. 17:00 Kommunens årsredovisning samt årsredovisningar från de kommunala bolagen finns förutom digitalt i E- meetings samt på kommunens hemsida även tillgängliga på kommunkansliet innan sammanträdet samt i Sessionssalen under sammanträdet. 5 Revisionsberättelse för Samordningsförbundet 2017 - Beslut om ansvarsfrihet Bilaga 6 Revisionsberättelse BORF 2017 - Beslut om ansvarsfrihet Bilaga Enligt kommunstyrelsen Beslut Beslut Ärenden från kommunstyrelsen 7 KS2018/0138-2 Anhållan från Bokab om att få möjlighet att bilda dotterbolag för att genomföra försäljning av mark i bolagsform Enligt kommunstyrelsen KOMMUNFULLMÄKTIGE

Kallelse Sammanträdesdatum 2018-04-12 Bilaga 8 KS2018/0269-1 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun Bilaga 9 KS2017/0317-14 Rapportering av ej verkställda beslut enligt 16 kap 6 socialtjänstlagen samt enligt 28 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade kvartal 4, 2017 Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Svar på motioner 10 KS2015/2172-5 Svar på motion om Grön express Bilaga 11 KS2017/0617-4 Svar på motion om att stoppa narkotikan i skolan Bilaga 12 KS2017/1070-2 Svar på motion om att Kungälvs kommun inte ska investera/placera pengar via banker, fonder eller försäkringsbolag i företag som är involverade i prospektering, utvinning eller distribution av kol, tjärsand, olja eller natur- /skiffergas Bilaga 13 KS2016/0936-5 Svar på motion om att förbättra kollektivtrafiken så den passar fler Bilaga 14 KS2014/83-4 Svar på motion om Hundrastgård Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Val, avsägelser och fyllnadsval 15 KS2018/0486-1 Avsägelse från uppdrag som vice ordförande i Överförmyndarnämnden, Anton Nyblom (KD) Beslut KOMMUNFULLMÄKTIGE

Kallelse Sammanträdesdatum 2018-04-12 Bilaga KOMMUNFULLMÄKTIGE

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-03-21 Sida 4. 1 (2) 90/2018 Årsredovisning och koncernbokslut 2017 (Dnr KS2017/1684) Årets resultat för kommunen och dess bolag ska fastställas i samband med att årsredovisningar för det gångna året lämnas. Vid kommunstyrelsens sammanträde presenterar förutom förvaltningen kommunens helägda bolag sina respektive årsredovisningar. Kungälv energi presenterar också slutrapport fördjupad förstudie biogas. Rapporten är färdig och styrelsen i Kungälv Energi har beslutat att inte gå vidare i frågan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Årsredovisning och koncernbokslut 2017 2018-02-06 Bilaga Särredovisning VA 2017 till KS 2018-02-06 Bilaga Upplåningsbehov bokslut 2017 2018-02-06 Bilaga Uppföljning av Investeringsprogram 2017-2020 (003) 2018-02-06 Bilaga Årsredovisning Kungälvs kommun 2017 - PDF till KS_180314 Bilaga - Årsredovisning Kungälv energi 2017 Bilaga - Årsredovisning Bokab 2017 Bilaga - Årsredovisning AB Kongahälla Bilaga - Kungälvsbostäder ÅR 17 Bilaga - Årsredovisning Bagahus 2017 Bilaga - Årsredovisning 2017 BORF Yrkanden Miguel Odhner (S): Bifall till förvaltningens förslag till beslut. Anna Vedin (M): Avslag på beslutspunkt 2 i beslutet som stannar i kommunstyrelsen och 2-7 i förslaget till kommunfullmäktige. Propositionsordning Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta Miguel Odhners (S) yrkande. Omröstning begärs inte. Beslut 1. Verksamheten i de helägda kommunala bolagen, koncernen Kungälvs Energi AB och Bohusläns Kommunala Exploateringsbolag AB (Bokab) har 2017 varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 2. Under förutsättning att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra nyupplåning och omsättning av förfallande lån under 2018 beslutar kommunstyrelsen a. Chefsekonomen, eller vid förfall för denne, kommundirektör, har rätt att för kommunstyrelsens räkning under 2018 nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, med 530 Mkr Justeras sign KOMMUNSTYRELSEN

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-03-21 Sida 2 (2) Förslag till Kommunfullmäktige b. Chefsekonomen, eller vid förfall för denne, kommundirektör, har rätt att för kommunstyrelsens räkning under 2018 omsätta lån, det vill säga låna upp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning. c. Kommunstyrelsens ordförande, eller vid förfall för denne, kommunstyrelsens andre vice ordförande, utses att med kontrasignering av kommundirektör, eller vid förfall för denne, chefsekonom, underteckna skuldebrev, reverser, borgenshandlingar och övriga handlingar. d. Kommundirektören får i uppdrag att förvalta låneskulden i enlighet med vid var tidpunkt gällande Finanspolicy, antagen av kommunfullmäktige. e. Kommunstyrelsens beslut 2017-12-31, 421, upphävs. 1. Årsredovisning 2017 för Kungälvs kommun godkänns. 2. Investeringsprojekt Ekebo motivationsboende beviljas utökad budget med 2,6 Mkr till 20,6 Mkr. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att låna upp högst 965 Mkr under 2018, varav 435 Mkr utgör omsättning av befintliga lån, och 530 Mkr ökar kommunens låneskuld. Upplåningen ska göras i enlighet med vid var tidpunkt gällande Finanspolicy, antagen av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har rätt att under 2018 omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som sägs upp alternativt förfaller till betalning under 2018. 4. Kommunfullmäktiges beslut 2017-11-09 199 beslutspunkt 5, upphävs. 5. Redovisningen av VA-verksamheten godkänns. 6. Ur socioekonomisk fond disponeras 6,1 Mkr. 7. Ur avsatta medel för pensioner disponeras 11,8 Mkr. 8. Koncernredovisning 2017 för koncernen Kungälv Energi AB, Bohusläns Kommunala Exploaterings AB (Bokab), Bagahus AB, Bohus räddningstjänstförbund, det vilande bolaget AB Kongahälla och stiftelsen Kungälvsbostäder godkänns. 9. Ombud vid bolagens ordinarie bolagsstämmor får i uppdrag att föreslå och rösta för att respektive balans- och resultaträkning fastställs och att utdelning till ägaren från bolag med vinst ska ske. Samtliga närvarande ledamöter av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutspunkt 2 i beslut som stannar i kommunstyrelsen samt beslutspunkt 2-7 i förslaget till kommunfullmäktige KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Paragraf 90/2018 årsredovisning och koncernbokslut 2017 (Dnr KS2017/1684 Reservation från M, C & KD samt SD Vi kan inte annat än godkänna själva bokslutet över ett år som inte kan betecknas som ekonomiskt hållbart. Resultatet är vad det blev - och vi måste nu dra våra slutsatser av det. Resultatet på +58 mkr härleds till en trixad affär, där kommunen sålt fastigheter till BOKAB som bolaget lånat pengar till. Kommunen gick som säljare i borgen för köparen. Att överhuvudtaget komma på idén att sälja detta som ett överskott till medborgarna känns varken ärligt eller förtroendeingivande. Det budgeterade överskottet som anges som procentandel av skatter och generella statsbidrag, måste också rimligen innebära ett utgiftstak. I Kungälv finns inget hushållningsmål i praktiken. Kungälvs kommun har sedan 2015-01-01 ökat: Antal medborgare 4,2% Låneskulden 300% Antal årsanställda 10% Bara att läsa detta i ljuset av att kommunen inte kan finansiera den löpande driften genom löpande intäkter, så förstår nog var och en att kommunen inte uppfyller ens de basala kraven på god ekonomisk hushållning. Kommunen måste komma tillbaka till en ordning där en sund ekonomi ses som ett grundläggande villkor och inte ett mål som är likvärdigt med vilka mål som helst. En god ekonomi med tydliga överskott, är det som i slutändan kommer säkerställa en god välfärd till alla. Anders Holmensköld

Tjänsteskrivelse 1(4) Handläggarens namn Lars Davidsson 2018-04-04 Årsredovisning och koncernbokslut 2017 (Dnr KS2017/1684-3) Sammanfattning Årets resultat för kommunen och dess bolag ska fastställas i samband med att årsredovisningar för det gångna året lämnas. Juridisk bedömning Någon separat juridisk bedömning är inte gjord. Bakgrund Koncernredovisningen innefattar, utöver Kungälvs kommun, även de kommunala bolagen koncernen Kungälv Energi AB, Bohusläns Kommunala Exploaterings AB (Bokab), Bagahus AB, stiftelsen Kungälvsbostäder, det vilande bolaget AB Kongahälla samt Bohus räddningstjänstförbund. Verksamheten i Bagahus AB har förts över till Kungälvs kommun. Efter bokslutet kommer bolaget att vara vilande. Verksamhetens bedömning En redovisning av det gångna året görs i Kungälvs kommuns årsredovisning för 2017. Sektorernas verksamhetsberättelser och verksamhetsberättelse för intern kontroll finns tillgängliga på kommunens hemsida och i kommunstyrelsens diarium. Socioekonomisk fond I kommunfullmäktiges beslut med anledning av 2014 års bokslut avsattes 20,0 Mkr till socioekonomisk fond. Under 2015 disponerades 1,3 Mkr och under 2016 3,9 Mkr. I samband med tertialrapport 2 beslutade kommunfullmäktige om tilläggsanslag till 2017 års budget med 6,1 Mkr. Dessa föreslås disponeras ur socioekonomisk fond. Pensioner, avsatta medel Årets balanskravsresultat uppgår till 11,8 Mkr. Eftersom Kungälvs kommun redan 2006 förde in hela pensionsskulden i balansräkningen och därvid minskade det egna kapitalet är alla pensionskostnader bokförda, även för den så kallade ansvarsförbindelsen. Vid övergång till fullfondsredovisning av pensioner ökas pensionsskulden varvid det egna kapitalet minskar. Alla kostnader, för hela pensionsskulden, har belastat det egna kapitalet. Oavsett vad balanskravsavstämningen visar, i den del som är hänförligt till amortering av ansvarsförbindelsen, finns inget negativt resultat att återställa. För Kungälvs kommuns del visar balanskravsutredningen däremot att det finns ett finansieringsbehov. STABEN ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(4) Att redovisa enligt fullfond innebär att vi i Kungälvs kommun har med hela vår pensionsskuld i balansräkningen. De som redovisar enligt blandmodellen redovisar pensionsförpliktelserna före 1998 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Drygt 20 av Sveriges kommuner tillämpar fullfondsredovisning. Amorteringen av ansvarsförbindelsen har delvis finansierats genom ianspråktagande av avsatta pensionsmedel enligt följande: Mkr 2015 2016 2017 Sparade pensionsmedel, IB-värden 115,0 83,3 55,4 Ianspråktaget 31,7 27,9 11,8 Sparade pensionsmedel, UB-värden 83,3 55,4 43,6 Efter beslut om 2017 års bokslut återstår 43,6 mkr av sparade pensionsmedel enligt ovanstående avräkning. Förvaltningen föreslår att 11,8 Mkr av avsatta pensionsmedel ianspråktas. VA-verksamheten Under 2006 antog riksdagen en ny lag om allmänna vattentjänster. Lagstiftningen ställer krav på att VA-verksamheten särredovisas från annan verksamhet. Bilaga. Uppföljning av investeringsprogram 2017-2020 I bilaga sammanfattas den uppföljning av Kungälvs kommuns investeringsprogram som har genomförts i samband med tertial 3, 2017. Fokus i dokumentet är att visa nuvarande prognos för projekten, redovisning av avvikelser, förändringar i aktualiseringen (projekt godkända för byggnation) samt behov av budgetförändringar. Det råder högkonjunktur i byggbranschen. Under upphandlingen av Ekebo motivationsboende inkom högre anbud än förväntat och totalbudgeten för projektet behöver höjas. Förvaltningen begär ökad budget med 2,6 Mkr, från 18,0 till 20,6 Mkr. Upplåningsbehov I beslutet om aktualisering av Årsplan 2017 2019 fattade kommunfullmäktige beslut om upplåning och gav kommunstyrelsen i uppdrag att nyupplåna 230 Mkr under 2018. Med anledning av ovanstående uppföljning av investeringsprogrammet och analys av upplåningsbehov, enligt bilaga, föreslås att kommunstyrelsen ges i uppdrag att låna upp ytterligare 300 Mkr, det vill säga nyupplåna totalt 530 Mkr för 2018. Kommunens bolag och kommunstyrelsens uppsiktsplikt enligt Kommunallagen Från och med 2013 stadgar Kommunallagen att kommunstyrelsen årligen ska pröva om verksamheten i kommunens bolag föregående kalenderår varit förenlig med det kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kommunstyrelsen har tagit del av bolagens egenkontroll genom årsredovisningar, revisionsberättelser samt bolagens styrelsers försäkran. Utifrån informationen i dessa handlingar samt den uppsikt kommunstyrelsen i övrigt utfört under året i form av rapporter, tertialuppföljningar och bolagsdialoger är det förvaltningens bedömning att verksamheten under 2017 varit förenlig med det fastställda ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.

3(4) Bilagor Särredovisning VA Uppföljning av investeringsprogram 2017-2020 Upplåningsbehov Årsredovisningar för koncernen Kungälv Energi AB, Bohusläns Kommunala Exploaterings AB (Bokab), Bagahus AB, stiftelsen Kungälvsbostäder, det vilande bolaget AB Kongahälla samt Bohus räddningstjänstförbund. Kungälvs kommun årsredovisning 2017 Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Kommunfullmäktiges strategiska mål är utgångspunkten för kommunstyrelsens resultatmål och därmed för hela årsredovisningen. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Utöver årsredovisningen och sektorernas verksamhetsberättelser har någon ytterligare bedömning i relation till barnperspektivet inte gjorts. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Utöver årsredovisningen och sektorernas verksamhetsberättelser har någon ytterligare bedömning i relation till jämlikhetsperspektivet inte gjorts. Teknisk bedömning/genomförandeplan Någon separat teknisk bedömning är inte gjord. Ekonomisk bedömning Den ekonomiska bedömningen av verksamhet och investeringar under 2017 redovisas i årsredovisningen. Investeringstakten har ökat påtagligt under 2017. Effekterna på likviditeten blev tydlig först mot slutet av året. Under de första två tertialen lånades 200 Mkr. Under november och december lånades 350 Mkr. Utbetalningarna har fortsatt i början av 2018. I bokslutet kan detta avläsas genom att de kortfristiga skulderna ökat. Förvaltningen ser ett ökat upplåningsbehov 2018. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen 1. Verksamheten i de helägda kommunala bolagen, koncernen Kungälvs Energi AB och Bohusläns Kommunala Exploateringsbolag AB (Bokab) har 2017 varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 2. Under förutsättning att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra nyupplåning och omsättning av förfallande lån under 2018 beslutar kommunstyrelsen a. Chefsekonomen, eller vid förfall för denne, kommundirektör, har rätt att för kommunstyrelsens räkning under 2018 nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, med 530 Mkr b. Chefsekonomen, eller vid förfall för denne, kommundirektör, har rätt att för kommunstyrelsens räkning under 2018 omsätta lån, det

4(4) Förslag till beslut i Kommunfullmäktige vill säga låna upp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning. c. Kommunstyrelsens ordförande, eller vid förfall för denne, kommunstyrelsens andre vice ordförande, utses att med kontrasignering av kommundirektör, eller vid förfall för denne, chefsekonom, underteckna skuldebrev, reverser, borgenshandlingar och övriga handlingar. d. Kommundirektören får i uppdrag att förvalta låneskulden i enlighet med vid var tidpunkt gällande Finanspolicy, antagen av kommunfullmäktige. e. Kommunstyrelsens beslut 2017-12-31, 421, upphävs. 1. Årsredovisning 2017 för Kungälvs kommun godkänns. 2. Investeringsprojekt Ekebo motivationsboende beviljas utökad budget med 2,6 Mkr till 20,6 Mkr. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att låna upp högst 965 Mkr under 2018, varav 435 Mkr utgör omsättning av befintliga lån, och 530 Mkr ökar kommunens låneskuld. Upplåningen ska göras i enlighet med vid var tidpunkt gällande Finanspolicy, antagen av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har rätt att under 2018 omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som sägs upp alternativt förfaller till betalning under 2018. 4. Kommunfullmäktiges beslut 2017-11-09 199 beslutspunkt 5, upphävs. 5. Redovisningen av VA-verksamheten godkänns. 6. Ur socioekonomisk fond disponeras 6,1 Mkr. 7. Ur avsatta medel för pensioner disponeras 11,8 Mkr. 8. Koncernredovisning 2017 för koncernen Kungälv Energi AB, Bohusläns Kommunala Exploaterings AB (Bokab), Bagahus AB, Bohus räddningstjänstförbund, det vilande bolaget AB Kongahälla och stiftelsen Kungälvsbostäder godkänns. 9. Ombud vid bolagens ordinarie bolagsstämmor får i uppdrag att föreslå och rösta för att respektive balans- och resultaträkning fastställs och att utdelning till ägaren från bolag med vinst ska ske. Haleh Lindqvist kommundirektör Pia Jakobsson ekonomichef Expedieras till: För kännedom till:

Särredovisning VA-verksamheten 2017 tkr Resultaträkning 2017 2016 Verksamhetens intäkter 93 234,7 84 262,9 - varav upplösning investeringsfond 0,0 0,0 Anslutningsavgifter periodiserade över nyttjandeperiod 2 902,6 949,0 Förändring av kortfristig skuld till abonnentkollektivet -7 435,6-13 975,9 Verksamhetens kostnader -61 174,7-55 053,7 Interna kostnader (inom koncernen) -11 400,6-5 484,1 Avskrivningar -13 115,0-8 717,2 Verksamhetens nettokostnader 3 011,5 1 981,0 Finansiella intäkter 118,8 Finansiella kostnader -3 130,2-1 981,0 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,0 Avsättning till investeringsfond 0,0 0,0 Årets resultat 0,0 0,0 Balansräkning 2017 2016 Anläggningstillgångar 318 685,9 217 895,7 Omsättningstillgångar 0,0 0,0 Summa tillgångar 318 685,9 217 895,7 Eget kapital (resultatutjämningsfond) 0,0 0,0 Årets resultat 0,0 0,0 Summa eget kapital 0,0 0,0 Långfristiga skulder Låneskuld 161 150,0 137 226,8 Investeringsfond 0,0 0,0 Förutbetalda intäkter från anslutningsavgifter 135 235,6 66 693,0 Kortfristiga skulder Resultatfond abonnentkollektivet 21 411,5 13 975,9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 888,7 0,0 Summa skulder 318 685,9 217 895,7 Summa skulder och eget kapital 318 685,9 217 895,7

Verksamhetsmått 2017 2016 2015 Antal VA-abonnenter (antal vattenmätare tom år 2012) 5 230 5 215 5 086 Såld vattenmängd m3 1 961 628 1 910 692 1 947 773 Rörlig avgift kr/m3 för vatten och spillvatten 24,95 23,75 20,8 Fast avgift för småhus kr/år 5091 4848 4 040 Fast dagvattenavgift för småhus kr/år 784 784 660 Villa (typhus A) avgift kr/år 9617 9194 7 820 Här redovisas hur stor mängd vatten som kommunen säljer till invånarna, men också till företag och andra k Här redovisas också priset på den rörliga avgiften, för vatten inkl moms. 2013 ändrades taxans konstruktion Nytt mått från 2013 antalet VA-kunder tidigare redovisades antal mätare. Nytt mått från 2013, rörlig avgift gäller endast vatten och spillvatten. Tidigare ingick även dagvatten. Nytt mått från 2013, fast dagvattenavgift för småhus kr/år

2014 2013 2012 2011 2010 4 950 4 941 5 400 5 380 5 296 1 906 302 1 945 741 1 834 000 1 820 000 1 846 000 18,91 17,75 20,90 20,90 20,90 3 673 3 481 2 400 2 400 2 400 600 500 - - - 7 110 6 644 5 535 5 535 5 535 kommuner. så fast del höjdes.

Bilaga till Årsredovisning och koncernbokslut 2017 (Dnr KS2017/1684) UPPLÅNINGSBEHOV, med anledning av uppföljning av investeringsprogram 2017 2020 Investeringsbudgetens genomförande planeras över en flerårsperiod Under tidigare år har Kungälvs kommun oftast inte kommit över 50 procent i genomförda investeringar gentemot vad som planerats. Under 2016 och 2017 har det gjorts ett stort förändringsarbete, som har inneburit att både planering och uppföljning sker på helheten. Förvaltningen har kommit upp i en betydligt högre leveranstakt och möter nu mål och verksamhetsbehov i hög grad. Tack vare att samtliga projekt följs upp tertialvis vad gäller tidplan, resurser och budget nås stegvis allt säkrare prognoser. Det betyder att förvaltningen med allt större säkerhet kan tala om hur stor del av den 4- åriga budgeten som kommer arbetas upp respektive år. Det är fortfarande så att det finns osäkerheter och det kommer det alltid finnas. Exempelvis myndighetsutövning med stor risk för överklagan vid planläggning, tekniska utmaningar som är svåra att förutse mm. På portföljnivå finns osäkerhet i form av en överhettad marknad vilket innebär att det är svårt att hitta personal, konsulter blir dyrare liksom många entreprenader. Men tack vare det nya arbetssättet minimeras den interna osäkerheten. Tillväxtportföljen har tagit hänsyn till den del av osäkerhet man inte råder över genom att räkna ner prognosen med olika faktorer på olika projekt beroende på vilket skede projektet befinner sig i större nedräkning på projekt i tidiga skeden då osäkerheten är större. Kommunfullmäktiges uppdrag om upplåning ges för kalenderår Genom att summan av budgeterade investeringsobjekt upparbetas till allt större grad, även till viss del tidigare än planerat, har det uppstått en för Kungälvs kommun ny situation: Investeringsplanering i flerårsperioder och upplåningsbeslut per kalenderår matchar inte varandra. De banker vi där vi lånar våra pengar kräver att lånebeslut fattas av kommunfullmäktige och besluten är begränsade såväl till belopp som till tid. Med den uppdatering av planeringen som nu görs efter bokslutet ser vi alltså ett behov av en större låneram. Kommunfullmäktige beslutade 2017-11-09, 199 i punkt 2 att fastställa Investeringsprogrammet 2017-2020 med utblick. I punkt 3, samma beslut, fastställdes de förtida besluten och i punkt 5 fastställdes låneutrymmet till netto 230 mkr. I Investeringsprogrammet (fastställt av kommunfullmäktige enligt ovan) står det följande: Sid 2, Antaganden Investeringsprogrammet har antagit att för perioden 2017 2020 finns en investeringsram om 1270 Mkr (för skattefinansierade investeringar) samt 125 Mkr avsatta för medfinansiering. För perioden 2021 2024 förutsätts en investeringsram på ca 1800 Mkr för skatt, varav 130 Mkr för medfinansiering. 1

Bilaga till Årsredovisning och koncernbokslut 2017 (Dnr KS2017/1684) VA-kollektivet planerar för högre investeringstakt än beslutad ram, denna högre takt kräver en ram på 800 Mkr för perioden 2017 2020. Förvaltningen förutsätter att ramen kommer att anpassas om/när det visar sig att denna investeringstakt kan uppnås. VA-taxan är beräknad efter den högre takten. Sid 11, Projekt för verkställande/byggnation, sista stycket För VA antas vid denna aktualisering att VA-utbyggnaden ska fortsätta enligt nuvarande planering, vilket är en planering över ram. VA-taxan är beräknad efter denna planering så drifteffekten kommer att täckas av höjningar i taxan. En förutsättning är att ramen för avgift kommer att höjas. Om det inte är avsikten måste den föreslagna listan över aktualiseringen för VA göras om. Slutsatser och kommentarer Kommunfullmäktige har godkänt Investeringsprogram för perioden 2017 2020 Planeringen för VA-investeringar sker utöver beslutad ram Investeringsprogrammets antaganden för utblicken avser att redovisa kommande behov. Den slutliga ramen för utblicken fastställs av kommunfullmäktige i samband med rambudget 2019-2022 med utblick 2023-2026. 2

Bilaga till Årsredovisning och koncernbokslut 2017 (Dnr KS2017/1684) Investeringsutfall 2017 Diagrammet redogör för investeringsutfall mot budget år 2013-2017 1 000 800 600 400 200 0 Nettoinvesteringar (Mkr) 813 695 669 736 496 485,4 353 373 329 163 2013 2014 2015 2016 2017 Årsbudget Ut fall Budgeten för 2017 uppgick, efter tilläggsanslag på 213,4 Mkr, till 813,4 Mkr. Omställningen till ökad investeringsvolym har fortsatt och utfallet för 2017 uppgår till drygt 735,0 Mkr, vilket motsvarar en ökning med drygt 50 procent jämfört med 2016. Det är fortsatt viktigt att notera att för att driva den ökande mängden investeringsprojekt krävs ökad personalstyrka, vilket påverkar driftbudgeten. Utfallet motsvarar drygt 90 procent upparbetningsgrad under året. Avgiftskollektivet Avgiftskollektivet har, inklusive tilläggsanslag 43,0 Mkr, en investeringsram på 343,0 Mkr. För 2017 redovisas ett utfall på drygt 350,0 Mkr. Några stora projekt utmärker sig i arbetsomfång och komplexitet; nybyggnad av vattenverk och överföringsledningar inom olika delområden i kommunen. Byggnationen av vattenverket pågår och löper på enligt plan med beräknat färdigställande 2018/2019. Arbetet med fortsatt planering av kommunens VA-utbyggnadsområden har påbörjats i enlighet med den utbyggnadsplan som behandlats i kommunstyrelsen. Etappindelning av Aröd är framtagen och projektering pågår. Byggnation av gator och VA för exploatering i Tjuvkil 2:67 påbörjad och är till största delen klart under hösten 2017/Våren 2018. Etappindelning för resterande delar inom Tjuvkil pågår. De flesta investerings- och infrastrukturprojekten löper under mer än ett år då det är mycket arbete i upphandling, projektledning, besiktning, myndighetskontakter, sökande av tillstånd, upprättande av erforderliga handlingar mm. Projekten är omfattande och komplexa varför många förstudier och utredningar måste genomföras innan slutlig projektering startas. Skattekollektivet Ombyggnationen av Thorildskolan har avslutats. Från och med höstterminens start bedrivs all verksamhet i nybyggda lokaler. Projektet stötte på problem i form av mer blåbetong än beräknat, vilket medförde att projektet blev cirka 20,0 Mkr dyrare än ursprungligen budgeterat. Parallellt med ombyggnationen av Thorildskolan har nybyggnation av Sparråsskolan i västra Ytterby pågått. Verksamheten startade i nya lokaler från höstterminens start. Munkegärde förskola och förskolan i Diseröd blev, hösten 2016, tillfälligt stoppade på grund av för höga anbud innebärande ny projektering och nya upphandlingar. Nya upphandlingar fick genomföras och 3

Bilaga till Årsredovisning och koncernbokslut 2017 (Dnr KS2017/1684) byggnation av dessa samt Kareby förskola har påbörjats under året med planerat färdigställande under 2018. Byggnation av boende för nyanlända Ängegärde 5:1 har färdigställts. Vidare genomförs ombyggnation av Ytterbyhemmet med färdigställande i början av 2018 om inget oförutsett inträffar. Under de närmsta åren kommer ett antal nya gruppboenden att byggas för att möta en ökad volym. Byggkostnaderna har ökat markant på sistone varför investeringsmedel, i samband med aktualiseringen, omfördelats inom portfölj tillväxt för att möta det nya ekonomiska behovet. Skattekollektivet redovisar ett investeringsutfall på 384,0 Mkr under 2017, vilket, inkluderat tilläggsanslag, är drygt 85,0 Mkr under ram. 800,0 Investering 2005-2017 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Total Skat t Avgif t Slutsatser och kommentarer Budgeten för investering ökar, men framförallt ökar genomförandet kraftigt! 4

Bilaga till Årsredovisning och koncernbokslut 2017 (Dnr KS2017/1684) Investeringsprognos och det ökade upplåningsbehov som uppstår Prognos 2018 Skattefinansierade investeringar Prognos 2018 400,0 Mkr Avgiftsfinansierade investeringar Prognos 2018 240,0 Mkr Prognos 2017 2020 Skattefinansierade investeringar Investeringsram 1270 Mkr Prognos 1270 Mkr Avgiftsfinansierade investeringar Investeringsram 643 Mkr Prognos 800 Mkr Upplåning Vid antagandet av investeringsprogrammet förutsattes en förändrad ram till 800 Mkr. Utfallet för 2017 ligger närmare prognosen än tidigare. De tydligaste beläggen för detta såg vi först mot slutet av 2017 och det kan avläsas i upplåningsbehov/genomförd upplåning. Budgeterad nettoupplåning 2017 550,0 Mkr Genomfört t o m 2017-04-30 - Genomfört t o m 2017-08-31 200,0 Mkr Genomfört t o m 2017-12-31 550,0 Mkr Ännu tydligare blir det när vi kompletterar bilden med 2018 och belyser perioden från mitten av november 2017 t o m mitten av februari 2018, alltså tre månader. Upplåning november 2017 300,0 Mkr Upplåning december 2017 30,0 Mkr Upplåning februari 2018 150,0 Mkr Summa upplåning tre månader 480,0 Mkr Upplåningsbehovets fördelning över året säger alltså att investeringstakten kraftigt ökade mot slutet av 2017 och tillväxtportföljens prognoser säger att samma investeringstakt gäller in i 2018. 5

Bilaga till Årsredovisning och koncernbokslut 2017 (Dnr KS2017/1684) Inför beslut om aktualisering av Årsplan 2017 2019 gjorde medvetet en försiktig bedömning av investeringsgenomförande och upplåning. Inte förrän i november och riktigt tydligt i bokslutet för 2017 kunde det höga investeringsutfallet konstateras. Budgeterad nettoupplåning 2018 är 230,0 Mkr och efter februari månad återstår endast 80,0 Mkr av det låneutrymmet. Samtidigt återstår 10 månader av 2018. Likvid ställning 2017-12-31 2016-12-31 Koncernkonto 61 Mkr 38 Mkr Kortfristiga fordringar 801 Mkr 844 Mkr Kortfristiga skulder 1296 Mkr 1170 Mkr Slutsatser och kommentarer Investeringsplanering och investeringsbeslut över en flerårsperiod möjliggör en högre grad av genomförande. Den likvida behållningen på bokslutsdagen var högre 2017 än 2016, men avläsningen av framförallt kortfristiga skulder tillsammans med de stora utbetalningar som skett under januari månad, verifierar den höga investeringstakt som råder just nu. Kommunens banker kräver Beslut om upplåning ska fattas av kommunfullmäktige Besluten ska vara avgränsade till belopp och tid (kalenderår) Gällande upplåningsbeslut 2018, nettoupplåning 230,0 Mkr, kommer att vara ianspråktaget per april. När investeringars genomförande och färdigställande förskjuts mellan år, inom flerårsperioden, måste det vara möjligt och accepterat att ompröva tidigare fattade beslut om upplåning. 6

Bilaga till Årsredovisning och koncernbokslut 2017 (Dnr KS2017/1684) Upplåningsbehov 2018 Aktuell prognos för investering och upplåning 2018 Skattefinansierade investeringar Avgiftsfinansierade investeringar Underlag för upplåningsbeslut * Ökat lånebehov Beslutad upplåning Totalt lånebehov 400,0 Mkr 240,0 Mkr 340,0 Mkr 300,0 Mkr 230,0 Mkr 530,0 Mkr * Kommunfullmäktiges beslut 2017-11-09, 199 7

UTKAST Uppföljning av Investeringsprogram T3 2017 Perioden 2017-2024

UTKAST Uppföljning av Investeringsprogram T3 2017 1

UTKAST Uppföljning av Investeringsprogram T3 2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Övergripande uppföljning T3 2017... 2 Uppföljning T3 2017... 3 Pågående projekt och potter... 6 Avslutade projekt... 5 Projekt för verkställande/byggnation... 11 Förändrad budget... 13 Risk... 14 Reserverat av ramutrymmet... 15 Projekt i planering... 15... 16 Inledning I detta PM sammanfattas den uppföljning av Kungälvs kommuns investeringsprogram som har genomförts i samband med T3 2017. Fokus i dokumentet är att visa nuvarande prognos för projektet, redovisning av avvikelser, förändringar i aktualiseringen (projekt godkända för byggnation) samt behov av budgetförändringar. För en mer utförlig beskrivning av förvaltningens arbetssätt samt beskrivning av pågående projekt hänvisas till investeringsprogrammet. Övergripande uppföljning T3 2017 I tabell 1 visas den totala ramen för respektive kollektiv, hur mycket som har arbetats upp av ramen i nuläget samt en prognos över hela perioden 2017-2020 uppdelad per år. För exploatering visas det prognostiserade nettoflödet per år. I samband med framtagandet av investeringsprogrammet sattes förutsättningen att ramen för avgiftskollektivet skulle ändras vid nästa rambeslut (våren 2018) för en ny ram på 800 Mkr för perioden 2017-2020. Därför är prognosen för avgiftskollektivet på denna nivå. Också för avgift är det nettot mellan kostnader och intäkter som redovisas. Ramen för skattekollektivet förväntas hållas för hela perioden. För medfinansiering är prognosen i nuläget något under ram. 2

UTKAST Uppföljning av Investeringsprogram T3 2017 Skatt 2017 2018 2019 2020 Totalt Ram 470 275 275 250 1270 Upparbetat 384 Prognos 384 400 266 220 1270 Avgift [netto] 2017 2018 2019 2020 Totalt Ram 343 100 100 100 643 Upparbetat 350 Prognos 350 240 110 100 800 Medfinansiering 2017 2018 2019 2020 Totalt Ram 50 25 25 25 125 Upparbetat 46 Prognos 46 20 34 14 114 Exploatering [nettoflöde] 3-53 -146-33 -229 Tabell 1: Ram, upparbetat och prognos för skatt, avgift och medfinansiering. För exploatering visas det prognostiserade nettoflödet. Ett minus betyder en intäkt. Uppföljning T3 2017 Upplägget av detta delkapitel är: Projekt i investeringsprogrammet som har avslutats. En sammanställning över det som redan pågår, projekt och potter. En sammanställning över vilka projekt/delprojekt som förvaltningen redan fått eller vill ha klartecken för att upphandla och starta byggnation för under 2018. En sammanställning över projekt under planering som har planerat genomförande inom perioden 2017-2020. I delkapitlet finns ett antal olika tabeller där projekten redovisas beroende på i vilket skede det befinner sig. Nedan visas i vilken ordning de olika tabellerna där projekten redovisas kommer. I läsningen av delkapitlet så presenteras först redan avslutade projekt, därefter pågående byggnationer och allt tidigare skeden till den sista tabellen som visar projekt som i nuläget endast är under planering. Nedan beskrivs också ett projekts vandring mellan de olika tabellerna i rapporten allt eftersom projektet framskrider. Från att projektet planeras (nr 1) till det avslutas (nr 6). 3

Tabell: Avslutade projekt UTKAST Uppföljning av Investeringsprogram T3 2017 6. När projektet har avslutats redovisas det i tabellen med avslutade projekt i närmast efterföljande uppföljningsrapport. 2. Tabell: Pågående projekt 5. I nästkommande uppföljningsrapport flyttas projektet till tabellen med pågående projekt vilket innebär att byggnationen är i gång. Tabell: Projekt som startat upphandling/byggnation under uppföljningsperioden. 4. När projektet varit/är ute på upphandling så särredovisas detta i en separat tabell i närmast efterföljande uppföljningsrapport för att tydligt redovisa den nya statusen. Tabell: Projekt som är godkända för verkställande/byggnation 3. I nästkommande uppföljningsrapport flyttas projektet till tabellen med projekt som redan är godkända för verkställande/byggnation. Dessa har förvaltningen klartecken att upphandla och delegation att skriva på om anbudet innebär att totalbudget kan hållas. Tabell: Projekt som förvaltningen vill ha godkända för verkställande/byggnation 2. När projekteringen börjar bli klar och förvaltningen bedömer att projektet är aktuellt för upphandling och byggnation det kommande året ber förvaltningen om verkställande för projektet. Förvaltningen säkerställer de endast verkställer projekt inom ram. Tabell: Projekt i planering 1. När ett projekt startas upp ligger det i tabellen för projekt i planering, här befinner det sig från förstudie fram till sena skeden i projekteringen. Dessa projekt är inte godkända för byggnation. Totala planeringen ligger över ramen för perioden för att skapa handlingsutrymme. 4

UTKAST Uppföljning av Investeringsprogram T3 2017 Den totala planeringen är över ram (skatt), men förvaltningen kommer endast att be om verkställande inom ram. VA-kollektivet förutsätts få en förändrad ram. I de fall ett projekt har flera olika delprojekt så kommer vissa projekt vara i olika faser, i de fallen listas samma projekt på flera olika ställen men med specificerat delprojekt. För varje enskilt projekt visas den totala budgeten och prognosen oavsett om projektet också har genomförande utanför perioden 2017-2020. Projekten delas upp i olika tabeller utifrån vilket skede de befinner sig, under varje tabell görs en sammanställning av alla projekten denna visar budgeten och prognos för de aktuella projekten i perioden 2017-2020. I tabellerna som visar de olika projekten finns två status rutor där nuvarande politiskt beslut beskrivs samt förvaltningens förslag till nytt beslut. Färgkodningen innebär: Politiskt beslut att köra projektet finns Politiskt beslut finns, men budget kan inte hållas Beslut kring stopp av projektet Inget beslut har tagits kring start av byggnationen Utöver de tabeller som visar projekten i olika skeden finns en tabell för potter, en för projekt där förvaltningen ber om ny budget samt en som visar om förvaltningen har utnyttjat något av den tilldelade risken. De projekt som omfattas av förvaltningens riskpeng är markerade men en *. Avslutade projekt I tabell 2 visas projekt i investeringsprogrammet som har avslutats. Det kan noteras att utfallet har varit lägre än budget i snitt för dessa projekt, men flera av projekten hade delar av sina budgetar 2016. Försening mellan åren har därför gjort att projekten att tagit större del i anspråk av ramen 2017-2020 än förväntat. Portfölj Tillväxt Program Delprojekt Skatt [tkr] Avgift, netto, [tkr] Exploatering, netto, Medfinansiering [tkr] Kommentar Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Ombyggnation Trekunga Kungälv 4 500 3 700 Konstgräsplaner Generell 23 000 22 600 Magasin torget park Kungälv 1 800 1 600 VA i GC bana Kärna-Västerhöjden Kärna 3 000 3 700 Totalt 2017-2020 18 900 20 700 3 000 3 700 Tabell 2: Avslutade projekt som har hela eller delar av sin budget i perioden 2017-2020. Totalt lägre utfall än budget, men förseningar in i perioden 2017-2020 då del av budget låg 2016. 5

UTKAST Uppföljning av Investeringsprogram T3 2017 Pågående projekt och potter Tabell 3 visar totalbudget för de projekt som är under byggnation och som har hela eller delar av sitt genomförande under perioden 2017-2020. Dessa projekt var i byggnationsskede när investeringsprogrammet antogs. Totalbudgeten för dessa projekt omfattar i flera fall längre period än 2017-2020. För VA visas nettot mellan kostnaden för byggnation och inkomst i form av anläggningsavgifter. För exploatering visas också ett netto mellan kostnader och intäkter. Observera att detta endast är ett bedömt nettoflöde. Ett minus innebär en intäkt för kommunen. Det visar inte när möjliga vinster kan bokföras. I de fall då inte alla delprojekt inom ett projekt är under genomförande har det specificerats vilket/vilka delprojekt som är under byggnation. I tabellen finns en kommentarruta för varje projekt. Projekten med större avvikelser kommenteras. Övriga skillnader mot budget antas vara inom en normal variation som kan förväntas i entreprenadskede. För projekten under byggnation anses budgeten ligga fast oavsett förändringar. Istället för att be om ny budget rapporteras avvikelser gentemot budget. Förvaltningen tar hänsyn till avvikelserna när bedömning görs över vilka nya projekt som kan aktualiseras. På detta sätt säkerställs att ramen för perioden hålls. Inom skattekollektivet utgörs den största prognosförändringen av en sänkning av prognosen i jämförelse med budget för resecentrum. Denna förändring beror främst på att försäljningen av belysningen till Kungälvs energi innebär att Kungälvs energi kommer att finansiera investeringen av belysningen. Driftkostnaden blir dock samma för Kungälvs kommun då avtalet innebär att kommunen står för kapitaltjänstkostnaderna för lånen samt inköp av tjänsten färdigt ljus. Det finns ytterligare ett par projekt där belysningen inte har plockats ur budgeten i nuläget så denna typ av prognosförändring som i realiteten innebär en förflyttning av investering av belysningen inom koncernen kan väntas på ett par projekt vid nästa uppföljning också. För avgiftskollektivet är den största avvikelsen en höjning av prognosen för vattenverket i jämförelse med budget. Detta anses som en relativt säker prognos då entreprenaden går mot sitt slut. Vattenverket är upphandlat med ett partneringavtal vilket innebär att det i upphandlingsskedet inte var bestämt exakt vad som skulle byggas vilket gör det svårt att i upphandlingsskedet göra en prognos för slutkostnaden. Dock så har denna typ av avtal möjliggjort en snabbare leverans av vattenverket och en möjlighet att få ta del av entreprenörens expertis i projekteringsskedet. En enskild post som har inneburit en större ökning är intagsledningen från älven till vattenverket där det har varit svåra markförhållanden. För en mer detaljerad beskrivning av ökningen i kostnader för vattenverket hänvisas till presentation för KS 14 feb 2018. Svåra markförhållanden har också varit orsaken till fördyrande entreprenadkostnader för VA utbyggnaden i Tega ängar. Prognosen för exploateringen i projektet visar ökade intäkter på grund av bättre marknadsläge för villatomter samt en indexkorrigering i de avtal som redan är tecknade. Överföringsledningarna från vattenverket har en prognoshöjning som till stor del beror förorenade massor som har behövts deponeras samt att byggnationen av transportvägar för allmän trafik har inneburit högre kostnader än förväntat. 6

UTKAST Uppföljning av Investeringsprogram T3 2017 För exploatering har intäktsprognosen för Kongahälla kunnat höjas på grund av bättre marknadsläge samt att en större andel bostadsrätter byggs än tidigare planerat. I den sociala portföljen är det enda projektet som gör investeringar i fysiska anläggningar projektet för nyanlända. Detta består av flera olika små delprojekt för olika boendelösningar. För att visa att delprojekten befinner sig i olika skeden delas investeringarna upp i boendelösningar under 2017, 2018 samt 2019 och 2020. För 2017 har en mindre del än förväntat av budgeten arbetats upp vilket innebär att projektets budget har förskjutits mellan åren men prognosen för totalperioden 2017-2020 är fortfarande samma som totalbudgeten, 7

Portfölj Tillväxt Politiskt beslut UTKAST Uppföljning av Investeringsprogram T3 2017 Förvaltnin gens förslag till beslut Exploatering, Medfinansiering Program Delprojekt Skatt [tkr] Avgift, netto, [tkr] netto, [tkr] [tkr] Budget Prognos Budget Prognos Budget Prognos Budget Prognos Kommentar Diseröd Kungälv 80 000 84 000 3 500 4 900-1 600-1 600 Kvarnkullen Kungälv 9 300 9 370 0 Kongahälla Kungälv 31 200 34 800-10 000-10 500 0-70 000 33 800 Förbättrat marknadsläge, större andel 33 800 bostadsrätter. Gruppboende Kongahälla Kungälv 20 000 20 000 Resecentrum Kungälv 85 000 75 300-500 1 000 0 0 Beror främst på att Kungälvs energi tar belysningsinvesteringen. Samt lite bätte utfall för exploiateringen. Kareby förskola Kungälv 70 000 70 200 Munkegärde förskola Kungälv 26 000 26 000 Thorildskolan Kungälv 162 500 162 500 Sparråsskolan Kungälv 161 000 165 000 Entreprenadformen innebär att vi bär en del av risken, verksamheten är igång, intrimning pågår av byggnad. Ytterbyhemmet Kungälv 32 800 32 800 Kungälvs vattenverk Kungälv 343 500 376 000 Ökade entreprenadkostnader bla kopplade till en intagsledning i svåra markförhållanden,, samt beroende av valet av avtalsform. (partnering). Se presentation KS 14 feb 2018 Tveten VA omläggning + trafiksäkerhetshöjning Kungälv 2 600 2 600 11 600 12 400 Bäckgatan etapp 2 Kungälv 2 000 2 000 11 800 11 800 Tyftervägen VA omläggning Kungälv 9 700 10 300 Upprustning Lysegården VV Kungälv 15 300 15 300 Ledning över Thorildskolan till Resecentrum Kungälv 10 200 10 200 GC Tega-Staby Kungälv 25 000 25 000 Tega ängar Kungälv Infrastruktur inom planområde och GC längs befintliga Sparråsvägen 4 000 5 120-5 400-600 -9 800-14 800 Tega 2:5 Kungälv Infrastruktur 2 300 2 800 0 Hareslätt Marstrand 1 700 1 700-12 400-12 200 Tjuvkil 2:67 Marstrand 2 000 3 400 0 Marstrands vattenverk Marstrand 18 500 18 500 Överföringsledningar Vattenverket-Diseröd Generell 93 600 110 000 Portfölj Social hållbarhet Nyanlända-Boende Generell Boendelösningar 2017 58 900 44 323 8 Totalt 2017-2020 549 470 535 829 382 396 461 431-85 100-154 000 54 000 54 000 Ökningar i entreprenaden pga svåra markförhållanden. Ökad intäktsprognos pga bättre marknadsläge och indexreglering av tecknad avtal. Ökade entreprenadkostnader kopplat till förorenade massor Fördelningen mellan åren inte så jämn som budget, beroende av vilka delprojekt som går fram, ny inriktning i arbetet kan påverka budgetbehovet. Totalbudget just nu oförändrad. Tabell 3: Total budget och prognos för pågående projekt som har hela eller delar av sitt genomförande i perioden 2017-2020.

UTKAST Uppföljning av Investeringsprogram T3 2017 Tabell 4 visar fyra stycken projekt som vid antagandet av investeringsprogrammet var några av de projekt som godkändes för start av upphandling och byggnation under 2018. Dessa projekt har nu gått över till detta skede och är antingen ute på upphandling just nu eller har redan tecknade avtal med entreprenör. Dessa projekt särredovisas för att visa tydligt vilka projekt som har hamnat i ett nytt skede under uppföljningsperioden. I kommande uppföljningsrapport kommer dessa projekt att redovisas bland de pågående projekten i ovan tabell och nya projekt som har aktualiserats kommer då visas separat. Gruppboendet Jungfrun som är ett delprojekt av projektet Tega ängar är just nu ute på upphandling. Denna revidering har redovisat en prognos över budgeten. Detta är kopplat till att det är planerat för boende med hög vårdtyngd som leder till dyrare byggnation av själva boendet samt att en daglig verksamhet på platsen. Sektor trygghet och stöd bedömer att även med denna prognoshöjning blir driften att ta hand om dessa individer lägre än i dagens läge då plats hyrs till dessa individerna. Förvaltningen ansöker inte om ny budget i nuläget utan avvaktar resultatet av upphandlingen. Upphandlingen av Ekebo motivationsboende har gett ett anbud som innebär att den totala budgeten behöver höjas. Detta projekt lyfts för ny budget. Portfölj Tillväxt Politiskt beslut Förvaltnin gens förslag till beslut Program Delprojekt Skatt [tkr] Avgift, netto, [tkr] Exploatering, netto, [tkr] Medfinansiering [tkr] Kommentar Budget Prognos Budget Prognos Budget Prognos Budget Prognos ÖFL Tjuvkils huvud* Marstrand 22 000 22 000 Överföringsledning Mittsund* Marstrand 9 000 9 200 Tega ängar* Kungälv Gruppboende 24 000 28 000 Ekebo motivationsboende* Kungälv 18 000 20 700 Byggnation för daglig verksamhet på plats samt hög vårdtyngd. Kostnader för avetablering ärvs in i projeketet. Högre anbud än förväntat Totalt 2017-2020 42 000 48 700 26 000 26 200 Tabell 4: Projekt som godkändes för aktualisering vid antagandet av investeringsprogrammet. Dessa projekt har under uppföljningsperioden lagts ut för upphandling/startat byggnation. 9

UTKAST Uppföljning av Investeringsprogram T3 2017 I tabell 5 visas de olika potter som i första hand berör mindre investeringar i linjearbetet, men i vissa fall inom portfölj tillväxt. Historiken visar att potterna ofta inte arbetas upp helt och hållet därför har en bedömning gjorts kring hur mycket som förvaltning förväntar sig kommer att arbetas upp under 2017-2020. Denna presenteras längst ned i tabellen och är därmed lägre än om de enskilda potterna skulle summeras. I denna revidering har ett ändrat upplägg för inventariepotten och IT potten genomförts. IT potten innehåller nu endast centrala it-investeringar. Inventariepotten inkluderar sektorernas enskilda IT satsningar. Detta eftersom de enskilda sektorerna bär driftkostnadseffekterna av dessa it-investeringar. Genom att göra det till en del av inventariepotten kan sektorerna prioritera egna it-investeringar mot andra mindre investeringar. För flera av potterna har prognosen kunnat sänkas till följd av uppföljning av det som är planerat framåt samt genom historik av hur mycket som arbetats upp under ett antal år tidigare. Detta är ett första steg mot att budgeten för potterna ska bli mer korrekta i nästa investeringsperiod (2021-2024) så det inte krävs en separat bedömning av förväntad upparbetning. Skatt [tkr] Avgift, netto, [tkr] Budget Prognos Budget Prognos Energisparåtgärder 22 000 22 000 Trafik+GC 26 000 26 000 Konstbyggnader (Broar) 11 400 7 000 Kommentar Minskning har genomförts pga framtida planering samt historisk upparbetning av potten Omarbetning av potterna. Sektorernas separata IT investeringar läggs på Inventarier 75 000 100 000 inventariepotten. CIT potten gäller endast centrala IT satsningar. Denna minskas utefter planering de kommande åren samt historisk CIT 76 000 17 500 upparbetning. Kollektivtrafik 12 000 9 000 Minskning har genomförts pga framtida planering samt historisk upparbetning av potten Lokalanpassningar 92 000 92 000 Reinvesteringar 37 000 37 000 Park 10 700 10 700 Hamn 13 540 13 540 Badplatser 2 000 2 000 Planerade VA-omläggningar 25 000 25 000 Mindre nyanläggningar 16500 16 500 Relingprojekt 6 000 6 000 Minskning har genomförts Renhållningspott 32 800 18 500 utefter framtida planering. Bedömd upparbetning av alla potter 315 000 289 000 75 000 55 000 Tabell 5: Potter för perioden 2017-2020. Längst ned bedöms hur mycket av potterna som kommer att arbetas upp. 10

UTKAST Uppföljning av Investeringsprogram T3 2017 Projekt för verkställande/byggnation I tabell 6 visas de projekt/delprojekt som förvaltningen fick godkända (aktualiserade) för start av upphandling och byggnation i samband med antagandet av investeringsprogrammet. De redovisade kostnaderna är en total kostnad som innefattar projektering, interna kostnader, konsultuppdrag, byggnation mm. I denna tabell visas kostnad och inkomst för exploatering och avgift uppdelat. Kostnaden är den totalbudget som förvaltningen vill ha godkänt för att kunna starta genomförandefasen med upphandling och byggnation. Inkomsten är en bedömning som visas för att ge en helhetsuppfattning. För varje projekt visas både budget och prognos. För skattekollektivet har ett nytt förslag på upplägg för gruppboendena jobbats fram under uppföljningsperioden. Förslaget är att gruppboendet i Tega 2:5 inte byggs i kommunal regi utan istället byggs ett större boende än planerat i Nordtag (delprojektet gruppboende i Nordtag ligger fortfarande i planering). Detta ger lika många boendeplatser, dock med inriktningen servicebostäder istället för en gruppbostad, till en lägre prognostiserad kostnad än om det byggts två separata gruppboenden, ett i Nordtag och ett i Tega 2:5. Nuvarande planering för tomten där gruppboendet skulle legat i Tega 2:5 är att undersöka om det finns externt intresse att bygga ett gruppboende alternativt kan marken säljas som två enskilda villatomter. I och med detta föreslår förvaltningen att delprojektet för gruppboendet i Tega 2:5 inte genomförs och vill därför dra tillbaka aktualiseringen av detta projekt. För avgiftskollektivet har under uppföljningsperioden tagits fram nya kalkyler för överföringsledningarna i kustzon. Ett antal överföringsledningar i planeringsskede har fått kraftigt ökade prognoser, förklaring ges längre fram i dokumentet. Tre stycken redan aktualiserade överföringssträckor (Vävra- Ödsmål, Ödsmål-Solberga och Olseröd-Bredsten) har en direkt koppling till dessa projekt och bör inte byggas om inte överföringsledningarna som är i tidigare skede kan byggas. De nya prognoserna visar att utbyggnadstakten i kustzonen inte kan bibehållas om den antagna ram för avgift på 800 Mkr ska hållas. Förvaltningen kommer att utföra ett arbete med att ta fram förslag på en ny planering av utbyggnationen i kustzonen som är anpassad efter en ram på 800 Mkr 2017-2020. Bland de redan aktualiserade projekten finns också överföringsledningen Kode-Solberga-Aröd som också den har fått en kraftigt ökad prognos. Den är direkt kopplad till etapp 1 av VA utbyggnaden i Aröd. Dessa två projekt skulle kunna genomföras utan att resten av överföringsledningarna byggs, men eftersom det även här är prognosökningar så behöver detta också vara en del av analysen som ska arbeta fram ett nytt förslag. Med detta som bakgrund vill förvaltningen i nuläget dra tillbaka aktualiseringen av dessa projekt och avvakförta start av dessa projekt tills en analys av helheten är gjord och ett/flera förslag har kunnat presenteras för politiskt beslut. I tabell 5 har de projekt som förvaltningen vill dra tillbaka aktualiseringen för markerats med rött. Det innebär att de inte längre kommer att utgöra en del av den redan reserverade delen av ramen för perioden. Prognosen för dessa visas för att ha transparens. Längst ned i tabell ligger prognosen på hur mycket förvaltningen vill ha aktualiserat totalt där tas inte de projekt som förvaltningen vill avvakta start med. För exploateringsprojekten har flera projekt fått högre prognoser på kostnaderna för entreprenaderna, men ännu högre ökningar i intäktsprognoserna. På grund av detta söks ingen budgetförändring för de ökade kostnaderna på entreprenaderna eftersom projektet på totalen får ett bättre utfall än vid tidigare prognos. Skillnaderna beror på förändrade marknadslägen och i Nordtags fall dessutom på en utökning av antalet bostäder. 11

Portfölj Tillväxt Projekt Politiskt beslut UTKAST Uppföljning av Investeringsprogram T3 2017 Förvaltnin gens förslag Medfinansiering till beslut Program Delprojekt Skatt [tkr] Avgift, [tkr] Exploatering, [tkr] [tkr] Kommentar Budget Prognos Budget Prognos Budget Prognos Budget Prognos Utgår, blir sammanslaget med Nordtag 9 Mkr hamnar 2021 och framåt. Prognosen är i nuläget lägre, men det är flera delprojekt som är i tidigt skede. Tega 2:5* Kungälv Gruppboende 23 500 0 Projekt Liljedal* Kungälv Entreprenad: Infrastruktur 28 400 24 200 24 700 29 200 41 000 42 500 Nordtag* Kungälv Entreprenad: Infrastruktur 22 000 22 300 54 500 63 800 Båtellet* Marstrand Entreprenad: Infrastruktur 11 600 16 000 Västra parken* Kungäv 6 000 6 000 Ombyggnation Kärna kök* Kärna 18 000 18 000 GC Kareby-Kode* Kode Entreprenad 15 000 15 000 ÖverföringsledningarOlser öd-bredsten* Generell Överföringsledningar i kustzonen* 1 av 2 ÖFL mellan Olseröd- Bredsten 18 000 23 600 Generell ÖFL Vävra-Ödsmål 28 700 29 200 Generell ÖFL Ödsmål-Solberga 29 000 33 100 Generell ÖFL Kode-Solberga-Aröd 21 700 42 200 VA utbyggnad Aröd* Kode Etapp 1: Entreprenad 20 000 20 000 VA utbyggnad Nordkroken, Sjöhåla* Kärna Etapp 1: Entreprenader 13 800 8 100 Ledning längs med Utmarksvägen från resecentrum* Kungälv 6 000 6 000 Bedömd intäkt* -60 000-52500 -182 300-286 800 Portfölj Social hållbarhet Nyanlända boende* Boendelösningar under 2018 29 000 32 490 Dessa överföringssträckor är direkt beroende av andra sträckor som är i tidigare skede. De i tidigt skede har Stor prognosökning för Kode Solberga-Aröd. Förvaltning Totalt 2017-2020 94 900 71 290 154 900 31 200-75 200-51 000 16 500 15 000 Tabell 6: Projekt som förvaltningen fick godkända för upphandling/byggnation vid antagandet av investeringsprogrammet. De rödmarkerade är projekt som förvaltningen vill avvakta med start av byggnationen och därför dra tillbaka aktualiseringen. Prognosen på totalsumman för de aktualiserade projektet är därför lägre. 12

UTKAST Uppföljning av Investeringsprogram T3 2017 Vid denna revidering vill förvaltningen få godkänt och delegation för upphandling och byggnation av ytterligare tre projekt. Fridhems förskola och Solhaga äldreboende för skatt. Dessa projekt har godkänts i kommunfullmäktige genom förtida beslut i samband med antagande av årsplanen 2017-2019. För avgift vill förvaltningen aktualisera VA utbyggnad i Håffrekullen. I tabell 7 redovisas dessa projekt med budget som förvaltningen vill ha godkänts för aktualisering. I investeringsprogrammet ansöktes om en samlad riskpeng på 10% av de aktualiserade projekten för att kunna hantera mindre kostnadsökningar. När nya projekt aktualiseras ansöks om ytterligare 10% av deras budget för att kunna utöka riskpengen. Portfölj Tillväxt Förvaltni ngens Exploate Medfina Politiskt förslag Skatt Avgift, ring, nsiering Projekt beslut till Program Delprojek[tkr] [tkr] [tkr] [tkr] Budget Budget Budget Budget Fridhems förskola Kungälv 51 000 Solhaga äldreboende Kungälv 69 000 Håffrekullen Kungälv 9500 Bedömd intäkt -9500 Risk 12 000 0 Total aktualisering 132 000 0 0 0 Tabell 7: Följande projekt ansöker förvaltning om budget för samt godkännande av start av upphandling och byggnation under 2018. Förändrad budget I tabell 8 listas två projekt där förvaltningen ansöker om förändrad budget. Under upphandlingen av Ekebo motivationsboende inkom ett högre anbud än förvätat vilket leder till att totalbudgeten för projektet behöver höjas. Gruppboendet Tega 2:5 föreslås tas bort enligt beskrivning under projekt för verkställande byggnation. 13

Portfölj Tillväxt UTKAST Uppföljning av Investeringsprogram T3 2017 Politiskt beslut Förvaltnin gens förslag till beslut Program Delprojekt Skatt [tkr] Avgift, netto, [tkr] Exploatering, netto, [tkr] Medfinansiering [tkr] Kommentar Budget Prognos Budget Prognos Budget Prognos Budget Prognos ÖFL Tjuvkils huvud* Marstrand 22 000 22 000 Överföringsledning Mittsund* Marstrand 9 000 9 200 Tega ängar* Kungälv Gruppboende 24 000 28 000 Ekebo motivationsboende* Kungälv 18 000 20 700 Byggnation för daglig verksamhet på plats samt hög vårdtyngd. Kostnader för avetablering ärvs in i projeketet. Högre anbud än förväntat Totalt 2017-2020 42 000 48 700 26 000 26 200 Tabell 8: Följande projekt ansöker förvaltningen om förändrad budget för Risk Förvaltningen är på väg att förbättra sitt arbete med risker, såväl ekonomiska som tid- och kvalitetsrisker. För att genomföra detta på ett transparent sätt redovisas en målkostnad för de projekt som ska påbörja sin byggnation. För att kunna ha ett utrymme för risk vill förvaltningen boka upp en riskkostnad på 10% för de olika projekten. Förvaltningen anhöll och fick beviljat en samlad riskpeng vid antagandet av investeringsprogrammet för att kunna hantera mindre kostnadsökningar. Riskpengen utgjorde 10% av de projekt som aktualiserades. Risken omfattar därför bara dessa projekt och inte de projekt som redan befann sig i byggnationsskede då investeringsprogrammet antogs. Förvaltningen kommer löpande ansöka om 10% risk på beloppet av projekt som aktualiseras, på sikt kommer risken bli 10% av alla pågående projekt. Behöver riskpengen utnyttjas kommer projekten i tidiga skeden planeras om så att totalramen inte överskrids. För att förvaltningen ska bli handlingskraftig men samtidigt transparent särredovisas kostnaden och följs upp vid varje tertial. Riskpengen omfattar endast de projekt som vid antagandet av investeringsprogrammet aktualiserades. Dessa projekt är markerade med * i tabellerna I nuläget anses inte risken ha utnyttjats för projekten som inkluderas för skatt eftersom skillnaden för nyanlända beror på fördelningen mellan åren. För avgift har några mindre förändringar prognostiserats hos de projekt som förvaltningen fortfarande avser starta byggnation för, men inget av risken har behövts utnyttjas eftersom förändringarna tar ut varandra. I tabell 9 visas portföljernas nuvarande riskpeng. 14

Portfölj Tillväxt UTKAST Uppföljning av Investeringsprogram T3 2017 Skatt [tkr] Avgift [tkr] Medfinansiering [tkr] Tilldelad risk Använd risk Tilldelad risk Använd risk Tilldelad risk Använd risk 11790 15490 1500 Portfölj Social hållbarhet Tilldelad risk Använd risk Tilldelad rsik Använd risk Tilldelad risk Använd risk 2900 Tabell 9: Portföljerna riskpeng som ska användas för de projekt som har del av risken (markerade med *). Risken utnyttjas om summan av dessa projekt på totalen behöver budgethöjningar så det tas ett större anspråk på ramutrymmet. Reserverat av ramutrymmet I tabell 9 visas hur mycket av ramen som kommer vara reserverad om de förändringar som förvaltningen föreslagit vid denna revidering godkänns. För avgift kan noteras att en mindre andel av ramen är reserverad än då investeringsprogrammet antogs. Detta beror på förslaget att dra tillbaka aktualiseringen av ett antal olika överföringssträckor för att göra en analys på helheten innan de eventuellt aktualiseras igen. Skatt [tkr] Avgift, netto, [tkr] Exploatering, netto, [tkr] Medfinansiering [tkr] Reserverat 2017-2020 T3 2017 1 089 870 577 531-205 000 69 000 Reserverat vid senaste uppföljningen 1 044 060 618 160-122 400 70 500 Ram 1 270 000 643 000 125 000 Tabell 9: Totalt reserverat för perioden 2017-2020 om förslag på ny aktualisering och nya budgetar godkänns. Projekt i planering I detta delkapitel redovisas de projekt som har preliminärt genomförande inom perioden 2017-2020, tabell 10. För skatt är den totala planeringen över ram, men denna och kommande aktualiseringar kommer att planeras för ett genomförande inom ram. För avgiftskollektivet antas i planeringen att en höjning av ramen kommer att bli möjlig. För medfinansiering görs totalplaneringen inom ram. I tabell 10 kan noteras de kraftiga prognoshöjningar som har skett för flera av överföringsledningarna som är i tidigt skede. Ökningarna beror på marknadsläget och mer avancerade tekniklösningar. Till stor del på grund av att hantering av flöde från Marstrand har tillkommit som en eventuell ny förutsättning. Prognoserna är mycket osäkra, men den stora förändringen gör att utbyggnadstakten och omfattningen måste ses över. Avsikten är att göra om planeringen och ta fram ett eller flera förslag till politiskt beslut. Förslagen kommer utformas så den förutsatta ramen för 2017-2020 på 800 Mkr hålls i analysen kommer också tas fram hur rambehovet för perioden 2021-2024 påverkas. Denna analys görs under 2018 och till följd av detta startas inte byggnationen av några av de aktualiserade överföringsledningarna. 15

Portfölj Tillväxt 16 UTKAST Uppföljning av Investeringsprogram T3 2017 Projekt Delprojekt Skatt [tkr] Avgift, netto, [tkr] Föregående Nuvarande prognos prognos Föregående prognos Nuvarande prognos Förskola och Nordtag Gruppboende 83 000 110 600 Exploaterin g, netto, [tkr] Medfinansiering [tkr] Föregående Nuvarande Föregående prognos prognos prognos Liljedal Parkeringshus 53 000 57 500 0 0 Oscar-huset Kungälv 25 100 24 250 Nuvarande prognos Kommentar Ökning av budget för gruppboende på grund sammanslagning med Tega 2:5 Finansieras av skatt och parkeringsfriköp. Byggnationen startar i denna period, men den skattefinansierade delen bedöms hamna 2021 Alternativ utreds, estimerade kostnadsökningar kan ev göra att projektet får förändras/avslutas. Kan bli start redan 2018, lyftes isf separat, minskat behov av budget om modulbyggnation Iskällans förskola Kungälv 16 000 16 000/7000 Tjuvkil (v168) Marstrand 0 Genomförs 2021-2024 GC Stället-Risby Marstrand? 34 000 34 000 Hela genomförandet 2017-2020 Infrastruktur Trankärr Kungälv 10 000 10 000 Skateramp Kungälv Kungälv 7 000 7 000 Total budget 12 Mkr, förutsätter extern finansiering 5 Mkr Rollsbomotet Kungälv 6 000 6 000 Grundskola Kungälv Kungälv 220 000 220 000 I nuläget bedöms 20 Mkr i perioden 2017-2020 Förskola Tjuvkil Marstrand 48 000 48 000 I nuläget bedöms 10 Mkr i perioden 2017-2020 Infrastruktur Multiarena Kungälv 18 600 18 600 15 000 15 000 Ombyggnation studiehallar Mimers Kungälv 4 000 4 000 Beroende av Trio-G projektet Övre Fontin Måltidskök Kungälv 6 000 6 000 Stort behov pga arbetsmiljöskäl Ramper Internationell segelarena Marstrand 6 000 6 000 Färjemotorbyte och laddstationer Marstrand 2 000 2 000 Total budget 10 Mkr, förutsätter extern finansiering 8 Mkr Överföringsledningar Olseröd-Bredsten 2 av 2 ÖFL mellan Olseröd-Bredsten 22 200 24 000 Vattenledning Solberga-Jörlanda Kode 17 000 17 500 VA utbyggnad Tjuvkil Marstrand 16 200 16 200 ÖFL Björkås- Hollandsgatan 33 900 77 800 ÖFL Hollandsgatan- Kastellgården 14300 26 100 ÖFL Björkås-Lilla Risby 23 000 65 700 Lilla Risby-Vävra 43000 74 800 Överföringsledningar i kustzonen Högreservoar Lycke 13 400 13 400 ÖFL Hollandsgatan - Ytternvägen 15 000 15 000 Aröd Etapp 2-5 50 000 55 000 Ombyggnation Älvparken 7 000 7 000 Ombyggnation Kastellegården 12 000 12 000 VA utbyggnad Tjuvkil 16 200 16 200 VA utbyggnad Nordkroken Brunnefjäll 12 000 12 000 Portfölj Social hållbarhet Boendelösningar Nyanlända boende under2019-2020 50 000 61 000 Stora prognos ökningar pågrund av marknadsläget och mer avancerade tekniklösningar. Till stor del på grund av att hantering av flöde från Marstrand har tillkommit som en eventuell ny förutsättning. Prognoserna är mycket osäkra, men den stora förändringen gör att utbyggnadstakten och omfattningen måste ses över. Avsikten är att göra om planeringen och ta fram ett förslag så den förutsatta ramen för 2017-2020 på 800 Mkr hålls. Denna analys görs under 2018 och till följd av detta startas inte byggnationen av några av de aktualiserade överföringsledningarna. Ytterst osäker prognos, utredning planeras under 2018 Tabell 8: Projekt under planering som preliminärt har hela eller delar av sitt genomförande i perioden 2017-2020.

Årsredovisning 2017 Kungälv siktar på att bli Årets Stadskärna 2020 Konkret miljöarbete idag för en hållbar framtid Kungälvs kommun arbetar för att skydda och utveckla miljön. Livet mellan husen Årets tema i årsredovisningen

Politisk organisation Siffrorna anger antal ledamöter och ersättare. Kommunfullmäktige 59 ledamöter Ekonomiberedning 9 11 Demokratiberedning Framtids- och utvecklingsberedning 11 Tillfälliga beredningar Lärandeberedning 11 Välfärdsberedning 11 Kultur- och fritidsberedning 7 Valnämnd 7+7 Överförmyndarnämnd 3+3 Kommunrevision 6 Miljö- och byggnadsnämnd nd 5+5 Arvodesnämnd 3 Social myndighetsnämnd mnd 5+3 Kommunstyrelsen Sociala utskottet tet Personal- och näringslivsutskottet 7 tet 5 Bildningsutskottet tet Samhällsbyggnadsutskottet 7 tet 7 Krisledningsnämnd nd 6 Folkhälsoråd Pensionärsråd Idrottsråd Ungdomsfullmäktige Rådet för funktionshinderfrågor Kommunala bolag Bohus Räddningstjänstförbund BOKAB Kungälv Energi AB Stiftelsen Kungälvsbostäder Kungälv Närenergi AB

KUNGÄLV PLAY Se höjdpunkter från året som gått i vår årskrönika och en intervju med kommunalråd Miguel Odhner (S) och oppositionsråd Anders Holmensköld (M) om förra årets resultat på www.kungalv.se/arsredovisning2017 Redaktion årsredovisning 2017: Noel Cornér, Christina Gunnesby, Per Erséus, Britt Hermansson Jonathan Bengtsson, Håkan Hambeson, Johan Sjöholm, Lars Davidsson, Frida Steen. Grafisk produktion: Contextus Mediateknik AB, Kungälv. Tryck: Tryckservice i Ängelholm AB. Foton: Kungälvs kommun om inget annat anges. Upplaga: 300 ex.

Inledning en här årsredovisningen vänder sig framförallt till kommunfullmäktige. enom ett strukturerat innehåll är avsikten att den också ska tillgodose informationsbehovet hos övriga förtroendevalda, externa intressenter, medborgare och anställda. en kommer att spridas till banker, kreditinstitut, större leverantörer, företag i kommunen samt den kommunala förvaltningen. Vid sidan av huvudsyftet ska den nu och i framtiden kunna fungera som ett kompletterande beslutsunderlag samt kunna användas för trendanalyser och som en årsbok. En kortversion med en sammanfattning av årsredovisningen publiceras i Kungälvs-Posten. Materialet kommer också att finnas tillgängligt på kommunens hemsida. Innehåll Snabba fakta vart går pengarna? 4 Överens om mycket, men inte om kommunens ekonomi 5 Miguel Odhner (S) kommunalråd och Anders Holmensköld (M) oppositionsråd Samverkan är nyckeln till fortsatt framgång för Kungälv 6 Haleh Lindqvist, kommundirektör Förvaltningsberättelse 7 Enligt fjärde kapitlet i den kommunala redovisnings lagen skall kommunen upprätta en förvaltningsberättelse i årsredovisningen. en skall vara en sammanfattning där väsentliga delar av kommunens ekonomi och verksamhet fokuseras. e finansiella målen samt målen och riktlinjerna för verksamheten har en central roll i den ekonomiska förvaltningen. Måluppfyllelsen visar på kommunens förmåga att leva upp till en god ekonomisk hushållning. I förvaltningsberättelsen redovisas därför en översikt av kommunen, övergripande målavstämning, en sammanfattande finansiell analys av kommunen och sammanställd redovisning. Kommunkoncernen omfattar kommunen och de övriga juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Vi gör skillnad 52 ven i år blir en portfölj tema för det gröna blocket. Förra året var det portfölj tillväxt. I år portfölj social hållbarhet. Vi lyfter fram nyskapad verksamhet som skapar liv mellan husen och investerar i social hållbarhet. aturligtvis finns det även plats för några andra händelser som sticker ut under året. Vad vi inte fokuserar på är att redogöra för den traditionella linjeverksamheten som bedrivs år från år. et är ju den mest omfattande verksamheten och skulle skymma sikten för trendsättande förändringar i samhället och utvecklingsprojekt. äs mer om kommunens verksamheter på vår hemsida.kungalv.se Perspektiv 83 I detta block redovisas kvalitetsmått med jämförelse och verksamhetsöversikt. locket syftar till att ge perspektiv på årsredovisningen i övrigt och är tänkt att fungera som faktasamling och uppslagsdel.

Snabba fakta vart går pengarna? Så här har resultatet sett ut de tio senaste åren, Mkr 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 58,0 20,4 26,9 49,6-8,2 88,3-68,3 55,9 22,4 43,7 ung l s ko uns resultat le kr Var kommer kommunens pengar ifrån? Skatteintäkter och generella statsbidrag, 76 kr Avgifter för till exempel barnomsorg, vård, vatten och avlopp, 10 kr Bidrag, till exempel statsbidrag och EU-bidrag, 7 kr Försäljning av varor och tjänster, 4 kr Övriga intäkter, 3 kr Vad använder kommunen pengarna till? Förskola, grundskola och fritidshem, 34 kr Äldreboende samt hemtjänst, 16 kr Gymnasie- och vuxenutbildning samt gemensam verksamhet, 12 kr Hälso- och sjukvård samt centrala kostnader, 9 kr Övergripande funktioner samt övrigt, 8 kr Funktionshinderverksamhet inkl daglig verksamhet, 8 kr Kultur och fritid, 5 kr Individ- och familjeomsorg, försörjningsstöd samt Arbetsmarknadsenheten, 4 kr Samhälle och utveckling, 4 kr 4

Överens om mycket, men inte om kommunens ekonomi Kommunalråd Miguel dhner (S) och oppositionsråd Anders Holmensköld (M) ger sina kommentarer till bokslutet. e är överens om att mycket bra görs, men har helt olika syn på kommunens ekonomi. Vad har du för kommentar till årets bokslut? et är ett högt ekonomiskt resultat och det är en god måluppfyllnad. et är fantastiskt roligt att majoriteten på bara tre år mer än halverat ungdomsarbetslösheten i Kungälv, säger Miguel. Rensar vi bort försäljningen av fastigheter från det rätt höga resultatet, får vi till och med ett negativt balanskravsresultat igen, det bekymrar mig, säger Anders. Vad beror det på att er analys av resultatet skiljer sig så mycket? Vi hade ju negativa balanskravsresultat även sista året Anders var ansvarig. Skillnaden är att vi har fått en pensionspuckel där vi använder sparade pengar för pensionen till att täcka pensionspuckeln, säger Miguel. verskottet härrör sig ifrån att vi sålt fastigheter till ett helägt dotterbolag. et här helägda dotterbolaget har fått låna pengar som vi fått gå i borgen för, säger Anders. et är glädjande att det här resultatet överträffar budgeten. Totalt sett uppfyller vi fyra av fem ekonomiska mål överskottet, soliditeten, pensionerna och självfinansieringsgraden, säger Miguel. Vi klarar hälften av de sociala investeringarna. Riktigt viktigt är att vi brutit nettokostnadsutvecklingen. m vi ser vår nettokostnad per invånare så är den jättehög. en har aldrig avvikit mer från våra jämförbara kommuner. Vi har samma kostnader som engtsfors, säger Anders. Investeringarna slår också rekord. Vad är era kommentarer till det? en kommunala maskinen går på max, säger Miguel. Vi har 2017 exempelvis investerat 182 miljoner i vattenverket, 52 miljoner i Thorildskolan, 100 miljoner i Sparråsskolan. Flera nya förskolor, två konstgräsplaner. et är klart att det kostar att bygga ett nytt samhälle. Våra kostnader har ingenting med att vi lånar pengar att göra, säger Anders. tan det är våra verksamheter som kostar. är ligger lejonparten av problemet. Vi har bäddat för denna situation som kan bli väldigt problematisk för oss i en lågkonjunktur. Hur påverkar de tunga investeringarna framtiden? En kommun kan inte både ha en hög kostnadsutveckling och investera samtidigt. Vi klarar det knappt nu och det blir väldiga problem när det blir lågkonjunktur och ränteökningar, säger Anders. GÄL Anders Holmensköld (M) och Miguel Odhner (S). Vi skulle byggt ett vattenverk för tio år sedan och byggt Sparråsskolan för sju-åtta år sedan. å hade vi inte behövt ta alla saker på en gång, säger Miguel. et är viktigt med höga överskott. ch att betala mycket av investeringarna själva. Hur kommer verksamheterna att hänga med i den stora tillväxten? Vi har satt oss i en situation där vi redan har lånat nästan allt vi kan få låna, säger Anders. et är nu alla människor kommer. et är nu alla våra skolor och förskolor börjar fyllas på, på allvar. ch då hade det varit väldigt bra om vi hade haft ett större låneutrymme, men det är i det närmaste förbrukat nu. Vi fem partier som styr Kungälv klarar perioden till 2024 enligt de långtidsprognoser vi ser. Vi är en av de mest välmående kommunerna i Sverige med låg arbetslöshet. Vi måste ha koll på ekonomin och därför har vi infört månadsuppföljning så att vi har koll hela tiden. Så jag känner ingen oro, säger Miguel. Kan ni framhålla en positiv sak 2017 som ni tar med er? ag hade kunna nämna massor av positiva grejer, för det görs otroligt mycket gott i vår kommun, säger Anders. et vi pratar om nu här är ekonomin. Men för att ta en grej som jag tycker är otroligt bra var att vi fick Familjehuset Klippan i tterby på plats. et är en sak som jag gärna highlightar en dag som denna. et viktigaste är barnen. Alla höjer sina betyg. ch vi har också minskat barngrupperna i förskolan från 1 till 17 barn. et tycker jag är det viktigaste. Att det är bra för ungarna, att kunskapen har höjts,säger Miguel. Denna text är förkortad. Intervjun i sin helhet är filmad och finns på www.kungalv.se/arsredovisning2017 i el dhne, Kommunalråd nde s H l ens ld, ppositionsråd 5

Samverkan är nyckeln till fortsatt framgång för Kungälv Vi blir allt fler i Kungälv. Mycket talar för en stark befolkningstillväxt den kommande tioårsperioden. Vårt näringsliv har också vuxit och nya jobb i nya branscher har skapats. Att befolkningen växer och att fler jobb skapas är viktigt för Kungälv, men också för hela vår region. Vi behöver ett antal modiga satsningar under lång tid, detta för att utvecklas och vara en bra kommun för dem som bor och verkar här. Vattenverket är en av de viktigaste. Vi fortsätter att vara modiga. en årsrapport som nu presenteras visar på en expansiv budget med en mycket hög investeringsnivå. et är nödvändigt. Våra investeringar hör samman med att vi blir allt fler i Kungälv och vi tar ansvar för såväl nya som gamla Kungälvsbor. Med åren har det också blivit allt tydligare att samverkan mellan olika aktörer i samhället spelar en avgörande roll. är vi samverkar med exempelvis högskolan, näringslivet eller föreningar når vi långt. Vi ser att vi behöver ta ytterligare steg i hur vi som kommun förtroendevalda och tjänstemän samverkar med andra i vår omgivning. Vi behöver utveckla fler former och forum för samverkan och vi behöver samverka inom fler områden. etta är kommande årens stora utmaning och nyckel till framgång. Vi ska utveckla former för att mötas och samverka på alla nivåer så att alla invånare ska kunna känna delaktighet oavsett ålder, kön eller ursprung. Mångfald, tolerans och nyfikenhet ska prägla Kungälv och dess verksamheter. Visionen för Kungälv pekar ut den långsiktiga färdriktningen. Vi arbetar varje dag för att ta steg i rätt riktning för att nå våra mål. ostäder, jobb, utbildning, omsorg, kultur och fritidsaktiviteter etc för att stärka sammanhållningen i samhället är prioriterat i budgeten. rsredovisningen avspeglar politikernas prioriterade utvecklingsområden vilket innebär att Kungälv ska vara bra på att vara kommun. Det ekonomiska resultatet förbättrades 2017 har varit ett, ur ett ekonomiskt perspektiv, svårbedömt år. är året började var prognosen en budget i balans. I slutet av året visade det sig att kommunens ekonomi klarade sig bättre än vad prognoserna visade. okslutet redovisar att fyra av fem finansiella mål är uppfyllda. et krävdes stora insatser från samtliga för att få ekonomin i balans. Tack vare personalens engagerade arbete i kombination med högre skatteintäkter, blev resultatet avsevärt mycket bättre än vad prognoserna tidigare hade pekat mot. Kungälv ska fortsätta att utvecklas till en livskraftig och långsiktigt hållbar kommun med balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Kungälv ska vara en kommun där det goda livet är möjligt både nu och i framtiden. Kungälv ska vara en kommun där medborgare, invånare och arbetsplatser kan utvecklas och känna trygghet. Stolta, goda ambassadörer Allt vi gör och allt vi säger påverkar bilden av Kungälv. et inbegriper våra satsningar, hur vi bemöter våra företag och kvaliteten på service i alla olika delar av vår verksamhet. Vi vill att alla som arbetar och är verksamma i kommunen ska vara stolta, goda ambassadörer för Kungälvs kommun. Tack Tack alla medarbetare på kommunens samtliga arbetsplatser och bolag, för ert goda arbete och fina insatser under 2017. et är tack vare våra många kreativa och skickliga medarbetare som Kungälv varit så framgångsrikt. Tack också alla kommunmedborgare och näringsliv för ert engagemang och era synpunkter både positiva och kritiska. Sammantaget bildar allt detta grunden för en fortsatt god utveckling av Kungälv. et bäddar också för nya framgångar under 2018. Haleh Lindqvist Kommundirektör 6

Förvaltningsberättelse Enligt fjärde kapitlet i den kommunala redovisnings lagen skall kommunen upprätta en förvaltningsberättelse i årsredovisningen. en skall vara en sammanfattning där väsentliga delar av kommunens ekonomi och verksamhet fokuseras. e finansiella målen samt målen och riktlinjerna för verksamheten har en central roll i den ekonomiska förvaltningen. Måluppfyllelsen visar på kommunens förmåga att leva upp till en god ekonomisk hushållning. I förvaltningsberättelsen redovisas därför en översikt av kommunen, övergripande målavstämning, en sammanfattande finansiell analys av kommunen och sammanställd redovisning. Kommunkoncernen omfattar kommunen och de övriga juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Innehåll Kommunstyrelsens resultatmål 8 Väsentliga händelser under året 14 Omvärld och framtid 15 Ekonomisk översikt och finansiell analys 18 God ekonomisk hushållning 26 Våra medarbetare 29 Kungälv är inte bara kommunen 35 Kommunens fem nämnder 37 Resultaträkning kommunen 38 Kassaflödesanalys kommunen 38 Balansräkning kommunen 39 Noter kommunen 40 Driftredovisning kommunen 44 Investeringsredovisning kommunen 44 Resultaträkning koncernen 45 Kassaflödesanalys koncernen 45 Balansräkning koncernen 46 Noter koncernen 47 Redovisningsprinciper 48 samt tilläggsupplysningar Ordförklaringar 50 F RVA T I S ER TTE SE 7

Kommunstyrelsens resultatmål Styrmodellen Från demokrati till effekt och tillbaka poängterar att den politiska styrningen skall inriktas på förändringar. etta skall speglas i att kommunstyrelsens resultatmål kan ändras över tid och inte formuleras vagt och allmängiltigt. Kommunstyrelsens resultatmål skall relatera till kommunfullmäktiges strategiska mål och strategiska förutsättningar. Resultatmål kan gälla hela eller delar av förvaltningen och har en tidsaspekt på 1 år. Målbedömningen görs med utgångspunkt från en sammanvägd bedömning av relevanta resultatmått, genomförda aktiviteter och andra väsentliga faktorer som bedöms påverka resultaten. De tretton resultatmålen redovisas som gröna, gula eller röda. Ett grönmarkerat mål är uppfyllt, medan ett rödmarkerat inte är det. Den gula markeringen betyder att målet är svårbedömt/delvis uppfyllt. Foto: Most Photos Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) I Kungälv finns arbete åt alla Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål 1. Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället 2. Attraktiv arbetsgivare 3. Öka kvaliteten inom vård- och omsorgen genom kvalitetssäkring av verksamheten och utveckling av välfärdsteknologin 4. Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Attraktivt boende Minskad segregation 5. Attraktiv kommun som växer genom en aktiv och hållbar samhällsutveckling 6. Ökad integration och minskat utanförskap 7. Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten 8. Barnfattigdomen ska minska Minskad miljö och klimatpåverkan 9. Öka andelen hållbara resor 10. Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Gör rätt från början investera i barn och unga 11. Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan 12. Kunskaperna hos elever och studerande ska öka 13. Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kulturoch fritidsliv 8 F RVA T I S ER TTE SE

Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) 1. Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Vad innebär det Målet är effekt och medlet är samordning. För att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället ska förvaltningens resurser samordnas och nyttjas så effektivt som möjligt. od ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. r svårbedömt elvis uppfyllt ed nin Indikatorer för ekonomi, kvalitet och volymer når inte upp till måltal. Av KS1 resultatmål bedöms sju vara uppnådda kommer att uppnås. Sex mål bedöms vara gula, det vill säga svårbedömda delvis uppnådda. Inga mål bedöms vara röda, ej uppnådda kommer ej att uppnås. Portföljstyrningsprocessen utvecklas i syfte att nå önskad samordning och effektivisering av portföljerna tillväxt och social hållbarhet. morganisationen av förvaltningen är genomförd under året. En mängd aktiviteter som stödjer målet pågår. Merparten genomförs enligt plan. et tar längre tid än planerat att få ekonomisk effekt av pågående och genomförda effektiviseringsåtgärder. Samtidigt ska nya förutsättningar och utmaningar hanteras. Flera verksamheter märker av svårigheter att rekrytera vilket kan öka kostnader och sänka kvaliteten. et samlade arbetet med samordning av resurser för effekt går framåt men avvikelserna inom ekonomi, volymer och kvalitet gör målbedömningen svårbedömd och bara delvis uppfylld. 2. Attraktiv arbetsgivare Vad innebär det Kungälv är en kommun dit många medarbetare söker sig, där man vill vara med att utveckla kommunen och vara goda ambassadörer både under och efter anställningen. r svårbedömt elvis uppfyllt ed nin Indikatorer för personalomsättning sjuktal och sysselsättningsgrad för kvinnor når inte uppsatta målvärden. Andelen timanställda är något bättre än måltalet. Alla utfall är bättre än föregående år. nder året har stort fokus legat på det systematiska arbetsmiljöarbetet. od arbetsmiljö är väsentligt för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. edarskapsprogrammet har utökats till att också omfatta ett mentorskapsprogram. Strategier för rekrytering är viktigt för att möta utmaningen avseende personalförsörjningen. Svårigheter att rekrytera finns i flera yrkesgrupper, bland annat inom omsorgsområdet. är är också personalomsättningen hög, andra yrkesgrupper har lägre personalomsättning. Historiskt sett ligger förvaltningen sjuktal på en relativt hög nivå. En mängd aktiviteter genomförs enligt Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för ökad frisknärvaro. tvecklingen av kvinnors sysselsättningsgrad och andel tid utförd av timanställda är positiv och viktigt för att öka kontinuiteten för brukare och att kunna erbjuda medarbetare en tryggare anställningsform. Arbetet sker enligt det Personalpolitiska programmet för att vidareutveckla Kungälvs kommun som attraktiv arbetsgivare. 3. Öka kvaliteten inom vård- och omsorgen genom kvalitetssäkring av verksamheten och utveckling av välfärdsteknologin Vad innebär det För att öka kvalit n och kvalitetssäkra verksamheten krävs att sektor Trygghet och stöd arbetar systematiskt med personalförsörjning samt har fokus på att följa utvecklingen av välfärdsteknologi samt implementera system som effektiviserar processerna. r svårbedömt elvis uppfyllt ed nin Målet är nytt för 2017. uvarande indikatorer mäter kostnad och till viss del effektivitet. Indikatorer behöver utvecklas och kopplas till processer för att mäta och analysera kvaliteten och effekter av förändringar. et är svårt att rekrytera utbildad personal. Kompetensutvecklingsinsatser för redan anställda pågår. nder våren 2018 kommer cirka 0 medarbetare att genomgå kompetenshöjande utbildning. Införandet av systemstöd för digital signering av läkemedel, som ersättning för den manuella (analoga) signeringsmetoden på papper, har följt planen för etappen för de två första hemtjänstområdena. et skapar förutsättningar för säkrad kvalitet, patientsäkerhet och effektiviserad verksamhetsprocess. Kungälv är ledande i Sverige i denna utveckling och användning av IT-stöd. Kvalitetsledningssystem enligt S SFS 2011 är infört och implementering i verksamheten pågår för fullt. En förfrågan om it-plattform för e-tjänster pågår. ven om mycket pågår inom digitalisering och kompetensförsörjning är det svårt att bedöma kvalitet och effektivitet. Digital signering av läkemedel. F RVA T I S ER TTE SE 9

I Kungälv finns arbete åt alla 4. Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Vad innebär det enom ökad tillväxt och ett attraktivt varumärke bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, feriejobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Kommer att uppfyllas r uppfyllt ed nin Kungälv har låg arbetslöshet, många feriearbeten och för att stödja integrationsarbetet för nyanlända har 2 så kallade extratjänster tillskapats. Servicemätningen Insikt som mäter företagares uppfattning om kommunens myndighetshantering visar på en något positiv trend men når inte målvärdet. På Svenskt äringslivs ranking backar kommunen från plats 181 till 1. Andelen elever med examen från gymnasieskolan har legat på en jämn nivå de senaste åren och är över målvärde. Vuxenutbildningen erbjuder flertalet yrkesutbildningar men alla har inte kunnat starta på grund av för få sökande. e för kommunen särskilt viktiga vårdutbildningarna pågår enligt plan. En positiv konjunktur, samarbete med andra aktörer och förändrade arbetssätt inom arbetsmarknadsenheten, försörjningsstöd och olika pågående projekt ger bra förutsättningar för att nå målet men näringslivsranking och servicemätning visar att samarbetet behöver fortsätta att utvecklas mellan kommun och näringsliv. ymnasieskolans yrkesprogram och vuxenutbildningen är en framgångsfaktor för en fortsatt låg arbetslöshet. rkesvuxutbildningen ger personer i behov av kompetensförstärkning förutsättningar till anställning. Kommunen erbjuder ett brett utbud inom komvux anpassat efter marknadens behov för att möta behovet av arbetskraft inom förvaltningen och näringslivet. Antalet bostäder som färdigställts överstiger målvärdet för perioden. Tillsammans med näringslivet ska företagsklimatet i kommunen förbättras. land annat genom att öka dialogen mellan företagen och kommunledningen, arbeta med tjänstemännens attityder till företagande och öka servicen till företag. Samarbetet utvecklas inom ramen för kommunens näringslivsplan för ökad tillväxt 2016 2020. Attraktivt boende 5. Attraktiv kommun som växer genom en aktiv och hållbar samhällsutveckling Vad innebär det Kommunen ska ha ett attraktivt boende. Kommunen är Attraktiv som växer genom en aktiv och hållbar samhällsutveckling. oendet är bostaden, en trygg boendemiljö, tillgången till varierat utbud av service, en dynamisk stadskärna, bra skolor, god omsorg, närhet till havet och natur samt ett rikt kultur- och föreningsliv. od tillgång till infrastruktur och till kollektivtrafik. Målgrupperna är de som redan finns här och i den målgruppen även de som har särskilda behov samt gruppen som behöver flytta in för att öka befolkningen. enom samordning för hela miljöer är vi aktiva. Kommunen erbjuder ett varierat utbud utifrån efterfrågan av bostäder för att kunna skapa flyttkedjor. Vi marknadsför Kungälvs kommun som ett attraktiv boende och fortsätter arbetet med hållbar samhällsutveckling där den sociala dimensionen under kommande år har ett särskilt fokus. Styrningen av framtidens boende i kommunen behöver en betydligt längre tid än en treårsbudget för att kunna genomföras. e lagstiftade processerna kompletterat med genomförandet i en högkonjunktur med brist på entreprenörer ger negativa tidseffekter men förutsättningar för tillräcklig kvalitet över tid. Eftersom genomförandet av nybyggnation delvis också påverkas av konjunktur behöver ett perspektiv om åtminstone 15 år läggas på frågan. et är realistiskt med en befolkningstillväxt i Kungälvs kommun om ca 1,5-2,0 procent utslaget som ett genomsnitt i ett minst 15-årigt perspektiv (20 0-20 5). nder perioden 2017-201 åtar sig förvaltningen volymmålet att ca 400 bostäder per år färdigställs. Förvaltningens samhällsutvecklande resurser ligger då på genomförande under den närmast femårsperioden. Kommer att uppfyllas r uppfyllt ed nin Antalet bostäder som färdigställts överstiger målvärdet för perioden. Antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner är långt ifrån målvärdet. et beror på försenade och överklagade detaljplaner. Antalet lägenheter vid vård- och omsorgsboende uppnår inte målvärdet. tbyggnaden av 12 lägenheter på tterbyhemmet beräknas vara klara först våren 2018. Kungälvs ranking i Insikts servicemätning gällande bygglov är i stort oförändrad från föregående år. Arbete med handlingsplan och genomlysning av förvaltningens arbete kring näringslivsfrågor pågår men har ännu inte resulterat i handlingar som gett förändrat resultat i servicemätningen. 10 F RVA T I S ER TTE SE

Indikatorn för antal anmälda brott ligger något under målvärde. öjd region index når målvärdet. För båda dessa indikatorer är senaste värdet som finns att tillgå från 2016. Trots försenade detaljplaner finns goda möjligheter att nå en tillväxt på 1,5-2 procent över tid. en största utmaningen just nu är tillgång till personella resurser, antingen egen personal eller konsulter för god framdrift i projekt som bidrar till fler bostäder. I det fortsatta arbetet handlar det om att få en fungerande helhet mellan ökningen av antalet bostäder, lokaler för kärnverksamhetens behov, utbyggnad av infrastruktur samt nya verksamhetsområden. Minskad segregation 6. Ökad integration och minskat utanförskap Vad innebär det Integration och minskat utanförskap är ett stort mål i den sociala översiktsplanen. vergripande målet är att skapa ett socialt hållbart samhälle i hela kommunen. elmål är att innan 2020 minska utanförskapet med 20 procent. innan 2020 ska utanförskapet halveras i de mest utsatta områdena i Kungälvs kommun. alla nyanlända vuxna ska, efter avslutad etableringsperiod (2 år), finnas i arbete alternativt utbildning. r svårbedömt elvis uppfyllt ed nin Antal aktuella ärenden barn och ungdom samt aktuella insatser barn och ungdom har ökat jämfört med 2016. Antal aktuella vuxenärenden är högre än målvärdet. et beror på fler ärenden avseende våld i nära relationer, samt en ökning av ärenden med bostadslöshet. Fortsatt områdesbaserat arbete har skett i Komarken och jörkås under året. I Komarken ses positiva tendenser vad gäller brottslighet och skadegörelse. I de tre sociala investeringsprojekten teknikstöd i skolan, riktad drogprevention samt ryggan (multikompetent team i förskola) kan positiva effekter avläsas gentemot målgruppen. Arbetet med riktad drogprevention har varit en bidragande faktor till minskad social oro och skadegörelse under sommarperioden. Välkomsten stödjer skolorna i Kungälv i mottagandet och kartläggningen av nyanlända elever och ger därmed förbättrade förutsättningar för en bra skolplacering. Samtliga skolor har tagit emot nyanlända barn och ungdomar. oendesituationen för nyanlända riskerar leda till isolering, trångboddhet och psykisk ohälsa vilket i förlängningen leder till ökade kostnader för samhället. ivilsamhällets resurser är viktiga för att på olika sätt minska segregationen bland nyanlända i Kungälvs kommun. enom samverkansavtal med polisen fortsätter arbetet med att vidta åtgärder enligt framtagen åtgärdsplan. edömningen är att målet är delvis uppfyllt. Kungälvs kommun, har likt övriga kommuner, svårt att helt uppfylla målet ökad integration och minskat utanförskap. Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning. 7. Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Vad innebär det Skolans kompensatoriska uppdrag är strategiskt viktigt för att uppnå målsättningarna i Social översiktsplan. Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning. Var man än bor och oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden ska utbildningen ha en hög kvalitet. tbildningen ska också kompensera för elevers olika bakgrund och andra olikartade förutsättningar. r svårbedömt elvis uppfyllt ed nin Skolresultaten i k ligger under vad som förväntas av den socioekonomiska struktur som kommunen har. Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen har dock ökat i jämförelse med 2016. Meritvärdet i årskurs har också ökat och var 2017 högre än någonsin. På gymnasiet har både meritpoäng och andelen elever som tagit gymnasieexamen ökat. En ny plan för arbetet med skolornas frånvarohantering är framtagen och ska implementeras i verksamheten. tvärderingar av arbetet med teknikstöd på gymnasiet visar att de anpassningar som eleverna fått ta del av har hjälpt dem att tillgodogöra sig undervisningen i högre utsträckning. ryggan i förskolan, tidigare kallat multikompetent team, har utvärderats tillsammans med Fo väst (forskningsbaserat utvecklingsarbete vid öteborgsregionen). Projektet bedöms ge bäst effekter för föräldrar därefter pedagoger och barn. å målvärdena för indikatorerna inte uppnåtts, men ligger nära målvärdet, bedöms målet vara delvis uppnått. 8. Barnfattigdomen ska minska Vad innebär det Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst. r svårbedömt elvis uppfyllt F RVA T I S ER TTE SE 11

ed nin Ett flertal aktiviteter pågår inom ramen för social hållbarhet. Portföljen för social hållbarhet visar i sin rapport att antalet barn i familjer som är beroende av försörjningsstöd i de områden i Kungälv som är mest utsatta, minskar under perioden 2015-2017. Totalt i Kungälv har antalet barn i familjer som är beroende av försörjningsstöd ökat under 2017 och utfallet ligger över målvärdet. Att antalet barn i hushåll som uppbär försörjningsstöd har ökat beror på att nyanlända familjer blir aktuella för stöd och försörjning efter avslutad etableringstid. et finns även familjer som har kompletterande försörjningsstöd under etableringstiden på grund av höga boendekostnader. Indikatorn som mäter antalet barn i familjer som fått försörjningsstöd visar alla barn i familjer som någon gång under perioden fått stöd. et betyder inte att samtliga har långvarigt behov av insatser av stöd och försörjning. et riktade arbetet mot utsatta områden visar på positiv utveckling. Samtidigt visar indikatorerna att nya behov uppstår och trenderna inte är helt tydliga. Minskad miljö och klimatpåverkan 9. Öka andelen hållbara resor Vad innebär det Skapa möjligheter för människor att göra hållbara transportval i sin vardag. Andelen som åker kollektivt, går, cyklar och samåker skall öka. Ensambilåkandet skall minska. Kommer att uppfyllas r uppfyllt ed nin Antal resande med kollektivtrafik har de senaste åren ökat och för 2017 har målvärdet överträffats. ven antalet körda mil per invånare har ökat det vill säga en successivt ökande trafikmängd vilket är negativt. Resecentrum börjar byggas och beräknas vara klart till mitten av 2018. Fritidskort för unga på sommar- och jullov är infört. För att öka andelen hållbara resor prioriteras i den nya trafikplanen gång-, cykel- och kollektivtrafik i större utsträckning än vad som tidigare gjorts. Planen berör till exempel smarta parkeringar samt att parkeringsnormen för hela kommunen ses över. Västra ötalandsregionens taxeöversyn skapar förutsättningar till fler kollektivtrafikresor. å kommunen prioriterar seniorkort och fria resor för yngre förväntas antalet resor öka vilket i sin tur blir ett incitament för Västtrafik att öka turtätheten. 10. Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Vad innebär det Energianvändning och utsläpp av koldioxid ska minimeras. Energieffektivisering och utbyte till förnybara bränslen ska genomföras successivt både internt i kommunförvaltningen och externt i den geografiska kommunen. är det gäller utsläpp till vattenmiljö bör påverkan från dag- och spillvatten samt ytavrinning minska. Kommer att uppfyllas r uppfyllt ed nin Kungälvs kommuns senaste resultat för miljöranking i tidningen Aktuell hållbarhet (före detta Miljöaktuellt) är plats 112 vilket är bättre än målvärdet. Fossila koldioxidutsläpp från kommunförvaltningen 2017 har minskat jämfört med året innan, et innebär att kommunen nu ligger under den utsläppsminskningskurva som krävs för att målet ska uppnås. Minskningen har uppnåtts främst genom minskad användning av eldningsolja vid uppvärmning. en största utsläppskällan är dock fordon. Fossila koldioxidutsläpp ton invånare från lokaler samt fordon visar på en positiv utveckling och Kungälv ligger under uppsatta målvärden (bättre). Målvärdet för okal förnybar energi i Kungälvs kommun från Energiplanen (2010) baseras på att fler stora vindkraft skulle uppföras i snabbare takt. et antagna målet för 2020 (15%) kommer troligen inte att uppfyllas. Kommunens arbete med uppföljning och tillsyn av enskilda avloppsanläggningar områdesvis samt av lantbruk hästgårdar pågår enligt plan. Kommunens strandstädning och deltagande i Håll Sverige rent har utvecklats framgångsrikt under flera år. Inom havsmiljöarbetet är kommunens samarbeten lokalt inom 8 Fjordar samt internationellt inom KIM (Kommunernas internationella Miljöorganisation) av stor vikt. et systematiska arbetet med att förbättra enskilda bristfälliga avloppsanläggningar samt medverkan till inkoppling till det kommunala nätet där det är möjligt kommer på sikt att resultera i bättre vattenmiljöer. ven tillsynen av lantbruk och hästgårdar bidrar till detta. enomförandet av aktiviteter enligt det miljöpolitiska programmet fortgår enligt plan. ppbyggnad av miljöledningssystem pågår. Resecentrum börjar byggas och beräknas vara klart till mitten av 2018. 12 F RVA T I S ER TTE SE

Gör rätt från början investera i barn och unga 11. Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Vad innebär det Skollagen slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Förskolans uppdrag definieras i förskolans läroplan. Minskade barngruppsstorlekar bidrar till att skapa förutsättningar för förskolans uppdrag genom att pedagogerna får större möjlighet att ge alla barn de utmaningar och den stimulans de behöver för att känna lust att lära, utveckla demokratiska värderingar, få en trygg omsorg och för att större hänsyn kan tas till barnens olika förutsättningar och behov. Kommer att uppfyllas r uppfyllt ed nin arngruppsstorleken i förskolan var den 15 januari 2018 i genomsnitt 16.5 barn per grupp. I augusti startade Sparrås och Kongahälla förskola med fyra respektive tre nya barngrupper. etta möjliggör att nå målsättning om gruppstorlek på 17 barn som snitt under verksamhetsåret 17 18. et är viktigt att framhålla att barngruppens storlek kan variera inom och mellan förskoleenheter. Personaltätheten i Kungälvs förskolor har ökat 2017 och antalet barn per årsarbetare ligger under rikssnittet. Med de minskade barngruppsstorlekarna och bibehållen personaltäthet kan förutsättningarna för ökad kvalitet stärkas och minska antalet relationer varje barn ska etablera under sin tid i förskolan. I Kungälv har antalet barn per förskollärare minskat vilket är glädjande eftersom personalens kompetens är en avgörande faktor för förskolans kvalitet. Andelen förskollärare är fortfarande hög i Kungälv men regionala och nationella bilder visar på en väntad kompetensbrist av utbildade förskollärare samtidigt som verksamheten expanderar. Att fortsätta arbetet med minskade barngrupper för en ökad kvalitet är viktigt även i hänseendet att vara attraktiva som arbetsgivare. En föräldraenkät visar att vårdnadshavarna är mycket nöjda med verksamhetens kvalitet och innehåll. Enkäten påvisade att föräldrarna var minst nöjda med påverkansmöjligheten och informationen från förskolan. 12. Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Vad innebär det Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Stöd till elever i yngre åldrar är särskilt viktigt. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Kommer att uppfyllas r uppfyllt ed nin Med ett undantag visar samtliga indikatorer på ökad måluppfyllelse i grundskolan. Kunskaperna har ökat i årskurs, 6 och. Andel elever i årskurs som uppnått målen i alla ämnen är inte på den nivå som målvärdet är satt, men det är ändå en förbättring jämfört med år 2016. På gymnasiet har både meritpoäng och andelen elever som tog gymnasieexamen ökat. Förmågan att identifiera de elever och grupper med elever som är i behov av insatser för att nå målen har förbättrats. I uppföljningarna av enheternas arbete märks goda effekter när rektor och pedagoger på skolenheten gör bra uppföljningar, analyserar elevers och elevgruppers kunskapsnivåer och utifrån det vidtar åtgärder. Målet bedöms vara uppnått. Resultatet inom den indikator där målvärdet ännu inte nåtts är bättre än föregående år, vilket signalerar framgångsrikt arbete även där. 13. Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Vad innebär det Alla barn och unga ska ha möjlighet att utöva och ta del av kulturoch fritidsverksamhet. Mångfald och delaktighet ska stimuleras. Fler elever ska ha tillgång till en plats i kulturskolan. En utökning av kulturskolan innebär en breddning av verksamheten. Kommer att uppfyllas r uppfyllt ed nin esöksantalet i Mimers hus kulturhus har ökat efter ombyggnationen. En bedömning är att antalet besökare har dubblerats. tlån av media till barn och unga är högre än tidigare år och ligger precis över målvärdet. ya satsningar på Kult ab och Skaparatelj har nått nya målgrupper. Kulturskolan kan inte ytterligare utöka antalet elevplatser inom befintlig ekonomisk ram. Intresset är stort att delta i kulturskolan som har en lång kö till sina kurser främst för piano och gitarr. I ombyggnationen har yngre barn varit delaktiga genom att de fick framföra sina åsikter om lekmiljöer i huset. Resultatet blev satsningar på lekfulla miljöer såsom rutschkana och lekmöbler. nder sommaren har utebadet drivits i egen regi och möjliggjort för drygt 12 000 besök av badande. Många feriearbetare har haft sin första anställning på badet. Antalet redovisade aktiviteter inom K-stöd (lokalt aktivitetsstöd) har ökat mycket. Flera av kommunens idrottsföreningar signalerar att de inte har kapacitet att ta emot fler barn och unga. et rör sig om att föreningarna saknar ledare eller träningstider för att kunna växa. Resultat från enkätsvaren om delaktighet bland ungdomar på fritidsgårdarna når inte upp till målvärdet. Kungälvs kommun arbetar med fritidsgårdarna utifrån social översiktsplan. Resultatet bedöms ligga på en bra nivå i förhållande till andra kommuner. et är oförändrad i förhållande till tidigare år. nder hösten har Sparråshallen öppnat och därmed frigjort mer yta till aktiviteter för föreningar. F RVA T I S ER TTE SE 13

Väsentliga händelser under året Kungälv fortsätter att utvecklas till en livskraftig och långsiktigt hållbar kommun med balans mellan sociala, ekonomiska och ekologiska faktorer. Här lyfter vi fram tre angelägna projekt och aktiviteter. Konkret miljöarbete idag för en hållbar framtid Kungälvs kommun arbetar på många sätt för att skydda och utveckla miljön. Läs mer på sid 64 Nytt rekord i UF-företag på Mimers gymnasium Antalet UF-företag har fördubblats från 15 till 30 och ökat antalet deltagande elever från 75 till 180. Läs mer på sid 74 Klart med nytt naturreservat på Koön Med början 2002 har Kungälvs kommun tillsammans med Länsstyrelsen arbetat med planerna på ett utökat naturreservat på Koön. Beslutet togs om reservatet hösten 2017. Invigning med miljöministern och landshövdingen på plats sker den 5 maj 2018. Läs mer på sid 69 14 F RVA T I S ER TTE SE

Omvärld och framtid Den kommunala verksamheten står inför stora utmaningar. Vi kan i allt mindre grad skilja det lokala från det globala och ser ett ökat behov att vidga perspektiven. Utgångspunkten för omvärldsanalysen är att söka identifiera de förändringar i omvärlden som kan få stor påverkan på Kungälvs kommun som geografisk plats och organisation. Globalisering en globala tillväxten växlar nu ned och världen präglas i allt högre grad av politisk osäkerhet och ökade obalanser. åde överstatliga organ såsom E och transnationella frihandelsavtal är ifrågasatta. Storbritannien lämnar E -samarbetet och SA, under president Trump, vill teckna bilaterala handelsavtal. essa tecken på protektionism ställer världssamfundet inför utmaningar. Men eftersom Sverige och de nordiska grannländerna är små och öppna ekonomier som är beroende av handel, så kan protektionistiska strömningar vara mer än en utmaning. lobalisering har förstärkt urbaniseringen. I storstadsregionerna finns kommunikationer, möjlighet till utbildning och arbete. en kraftigaste befolkningsökningen sker i stråk kring större vägar och i större städer med dess omland. Segregation och integration Sverige tillhör ett av de länder i Europa där klyftorna mellan välbeställda och mindre välbeställda invånare växer snabbast. En utveckling som innebär att olika socioekonomiska grupper har och kommer att ha skiftande tillgång till resurser som antingen främjar eller hindrar hälsoutvecklingen. Speciellt drabbade blir de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden eller som är långvarigt sjuka. ruppen utrikesfödda tillhör en grupp med hög arbetslöshet, speciellt gäller detta unga vuxna. Människor tenderar i allt större utsträckning att bosätta sig nära de som socioekonomiskt liknar dem själva. et sker en så kallad gentrifiering av olika stadsdelar. Hög inkomst och social status ökar efterfrågan i vissa områden. en tidigare befolkningen söker sig till bostadsområden med en långsammare prisutveckling. ågavlönade hamnar i samma bostadsområde för att de helt enkelt inte har råd att bo någon annanstans. yckeln till integration, som är en av kommunernas största utmaningar, finns i utbildning, sysselsättning och en väl fungerande bostadsmarknad. Individualisering Värdeförändring Från att ha varit en liten kugge i familjen, släkten och samhällsmaskineriet uppfattas individen alltmer som en okränkbar, fristående enhet, som i första hand är ansvarig inför sig själv. Ett individualiserat samhälle riskerar att bli ett likgiltigt samhälle där vi saknar förmågan att se meningen med gemensamma intressen. et svenska välfärdssamhället är avsett att fungera som ett skyddsnät och ingjuta mod och skapa trygghet. m vi inte ser människor som inte klarar att stå på egna ben, minskar också förmågan att känna solidaritet och medkänsla. En högaktuell fråga idag är, hur ska vi agera när allt fler vill komma till Sverige och ta del av vår välfärd Vem ska släppas in och vem ska vi hålla utanför Vad klarar ett land av att hantera och vad får det för konsekvenser för våra värderingar Demokratins roll Framväxten av globala produktions- och kommunikationsnätverk har medfört att nationalstatens roll förändrats och utmanats. På överstatlig nivå finns transnationella företag, multilaterala institutioner liksom globala sammanslutningar i form av nätverk eller regionala organisationer som exempelvis E. ationalstatens överlevnad och ekonomi kommer alltmer vara beroende av sina regioners och städers förmåga att upprätthålla internationell konkurrenskraft. En stor del av befolkningen i Europa och SA upplever sig som förlorare i samhällsutvecklingen. land annat handlar det om fördelningen av globaliseringens vinster, där den så kallade förmögenhetseliten tagit hand om den absoluta merparten. et är uppenbart att alla inte tjänar på globalisering. etta understöder social oro och öppnar för populistiska strömningar. Frågor som får allt mer kraft är nationalism och regionala krav på självstyre. Skottland röstade för eller emot självständighet 2014. I Katalonien pågår en kamp om självständighet gentemot Spanien. Frågan är mer eller mindre aktuell i fler delar av världen, exempelvis ordirland, Italienska Tyrolen och Kalifornien. Medlemsländer inom E agerar i vissa fall mot E s vilja. F RVA T I S ER TTE SE 15

Foto: Most Photos En av de nya trenderna är kraftigt sänkta kostnader och ökad utbyggnadstakt globalt av förnybar energi, främst solenergi och vindkraft. Demokratisera demokratin. Ett tänkbart scenario är att kommuner och regioner utsätts för stora utmaningar, där prioriteringar blir nödvändiga. En viktig förutsättning för att lyckas genomföra dessa prioriteringar är dialogen med medborgarna. ialogen behöver inte handla om att lösa faktiska problem, utan lika viktigt är att skapa former för deltagande och möjligheter till påverkan. En verklig dialog kräver att båda parter är beredda att ändra sig. Medel Digitalisering och teknikutveckling kad digital mognad och fortsatt teknikutveckling är numera ett nödvändigt medel för utveckling av tjänster både inom offentlig och privat verksamhet. igitaliseringen medför en strukturomvandling där användningen av digital teknik förändrar spelreglerna. igital utveckling förändrar våra förutsättningar redan nu och kan effektivt medverka till förbättrad välfärd framåt. Villkor för en hållbar värld ågra av våra största miljö- och resursutmaningar är klimatförändringarna, utarmning av biologisk mångfald, skövling av regnskog, spridning av plast, miljögifter och antibiotika, havsförsurning, överförbrukning av resurser (vatten, fisk, olja, mineraler etcetera), vattenbrist, minskande antal pollinerare och utarmning och förstörelse av åkermark. Många av dessa utmaningar har det gemensamt att de hotar en hållbar och säker livsmedelsproduktion och att det är bråttom att kraftigt bryta de negativa trenderna. m de klimatpåverkande utsläppen bara minskar långsamt innebär det att vi likväl får en okontrollerbar och skenande uppvärmning. Flera positiva trender finns, men tillväxt och konsumtion ökar vår miljöpåverkan mer. ya produkter, tjänster och beteenden kan bli viktiga bidrag för omställning till en mer resurssnål och stabil värld, men tiden är knapp. ågra av dessa nya trender är Kraftigt sänkta kostnader och ökad utbyggnadstakt globalt av förnybar energi, främst solenergi och vindkraft. ya bostäder och lokaler kan göras rejält energisnåla och ger totalt lägre kostnader under byggnadens livstid. ya värderingar och digitala lösningar gör att intresset för delandets ekonomi ökar. Man behöver till exempel inte äga en egen bil om man har tillgång till en effektiv bilpool. ya produkter och industriprocesser som är mer resurssnåla och energieffektiva utvecklas. Intresset för livsmedel, dess kvalitet, lokal produktion med korta transporter, stadsodling med mera ökar tydligt. Fler lösningar på persontransporter i form av kollektivtrafik, cykling, elbilar, ebbkonferenser och näthandel hemleveranser är på frammarsch. 16 F RVA T I S ER TTE SE

Svensk samhällsekonomi Efter några års stark tillväxt råder högkonjunktur i svensk ekonomi 2017. Konjunkturen förväntas bli starkare det närmaste året för att därefter återgå till ett konjunkturellt normalläge. ärmed blir tillväxttalen betydligt lägre efter 2018. kningen av P begränsas till runt 1,5 procent per år samtidigt som antalet arbetade timmar nästan stagnerar. et betyder att den reala ökningen av skatteunderlaget gradvis avtar från över 2 procent till under 1 procent från och med 201. Tillsammans med den snabba befolkningsökningen som innebär ökade behov av skola, vård och omsorg leder detta till allt större svårigheter för kommunsektorn att finansiera verksamheten. Svensk P har inte vuxit så snabbt under 2017 som tidigare utfall och prognoser indikerat. Men konjunkturen har ändå förstärkts markant och även 2018 kommer att präglas av högkonjunktur. kningen av antalet arbetade timmar ger en något starkare utveckling, vilket innebär en fortsatt hygglig ökning av det reala skatteunderlaget 2017 och 2018. nder 2018 blir den ekonomiska utvecklingen dock svagare och högkonjunkturen når sin kulmen. Framförallt var det nettoexporten som drog ned tillväxttakten under 2017. ven den höga investeringstakten har dämpats något, vilket drog ned den totala tillväxttakten jämfört med förväntningarna. et beror på att bostadsbyggandet nu är på en så hög nivå att det är svårt att höja den ytterligare. tvecklingen efter 2018 är svår att prognosticera. SK s skatteunderlagsprognos för 201 bygger på ett antagande om en relativt snar återgång till ett neutralt konjunkturläge. et innebär en markant uppbromsning av skatteunderlagets ökningstakt 201 och 2020. Ett mer utdraget förlopp skulle betyda att uppbromsningen fördelas på fler år. avsett hur snabbt det går så står kommuner och landsting inom kort inför en mycket besvärlig obalans mellan snabbt växande demografiskt betingade behov och ett långsamt växande skatteunderlag. Trots den svagare investeringstakten är det ändå just investeringarna som är den komponent i försörjningsbalansen som växer snabbast 2015 2018. ärutöver bidrar både hushållens och offentliga sektorns konsumtion till att hålla uppe tillväxten. äremot blir draghjälpen från utlandet inte heller framöver särskilt stor. en snabbare tillväxt som nu förväntas i Europa är ändå relativt måttlig. SK räknar med att P växer med 2,6 procent både i år och nästa år, dvs. något långsammare än under 2016. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge beräknas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Delad arbetsmarknad Enligt S s officiella statistik fortsätter arbetslösheten att minska i Sverige, men under våren 2017 ökade antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen. kningen kan förklaras av att allt fler nyanlända deltar i Arbetsförmedlingens etableringsinsatser. För gruppen utrikes födda ser utvecklingen positiv ut i de flesta avseende. åde arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden ökar och har nu nått de högsta nivåerna sedan 2005. Arbetslösheten är dock fortsatt hög, vilket delvis kan förklaras av att många av deltagarna i etableringsuppdraget initialt står långt ifrån arbetsmarknaden. land inrikes födda är arbetslösheten knappt fem procent, bland utrikes födda är den drygt 15 procent. Parallellt med en positiv utveckling på arbetsmarknaden växer skillnaderna både vad gäller sysselsättning och arbetslöshet mellan de med för- respektive eftergymnasial utbildning. För personer med högst förgymnasial utbildning är arbetslösheten omkring 20 procent medan den för gruppen med eftergymnasial utbildning är omkring fyra procent. essa skillnader visar på en obalans på arbetsmarknaden. Att det finns arbetskraftsbrist inom vissa yrken samtidigt som många är arbetslösa tyder på att de arbetssökande i större utsträckning än tidigare saknar den kompetens som söks för de lediga jobben. enna utveckling har även inneburit att den genomsnittliga arbetslöshetstiden har ökat trendmässigt sedan 2012 även om utvecklingen avstannade under 2016. Bostadsbyggandet ostadsbyggandet har fortsatt att öka under 2017, men det har kommit fler signaler om svårigheter att få avsättning för nyproduktion. overket bedömer att det i dagsläget rör ett begränsat antal marknader där det har byggts mycket bostäder. ehoven av bostäder är fortsatt stora på många håll, till följd av den starka befolkningsutvecklingen. overket bedömer att en större del av produktionen framöver kan komma riktas mot hushåll med lite lägre köpkraft, vilket kan öka basen för efterfrågan betydligt. Ekonomin i Sveriges kommuner Behovet av välfärdstjänster ökar snabbare än någonsin Sveriges befolkning ökar rekordsnabbt. Förra året ökade folkmängden med 144 000 personer. et är den största ökningen sedan 1861. e kommande tio åren beräknas Sveriges befolkning öka med ytterligare 1 050 000 invånare, och skulle därmed passera 11 miljoner. et innebär ett kraftigt tryck på att bygga ut verksamheterna i kommuner och landsting och inte minst på investeringar i nya verksamhetslokaler. en största utmaningen är dock sammansättningen av befolkningsökningen. efolkningen växer särskilt snabbt i yngre och äldre åldrar. essa grupper har särskilt stora behov av kommunernas och landstingens verksamheter. efolkningsstrukturen spelar stor roll för utvecklingen av sysselsättning och arbetslöshet. et gäller till exempel åldersstrukturen, där arbetskraftsdeltagandet är olika stort i olika åldrar. Men vi vet också att sysselsättning och arbetslöshet skiljer sig åt beroende på individens födelseland och tid i Sverige. e närmaste åren minskar antalet personer i arbetsför ålder som är födda i Sverige eller resten av orden. äremot ökar antalet utlandsfödda, inte minst gruppen flyktingar och deras anhöriga. enna grupp har hittills haft en lång väg till arbete och därför en lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet än inrikes födda. Trots ett allt större fokus på förbättrad integration räknar vi med att den förändrade sammansättningen på arbetsmarknaden innebär att sysselsättningsgraden minskar något framöver. Historiskt har kostnaderna i kommuner och landsting ökat väsentligt snabbare än vad som följer av den demografiska behovsutvecklingen. en kanske viktigaste förklaringen är att kraven på välfärdstjänster ökar när invånarnas inkomster och köpkraft stiger. Höjda ambitionsnivåer kan initieras av såväl staten som kommunerna. F RVA T I S ER TTE SE 17

Ekonomisk översikt och finansiell analys I kommunen är god ekonomi en förutsättning för att uthålligt kunna erbjuda service och omsorg. Balanskravsresultat, Mkr 2017 Årets resultat enligt resultaträkningen 58,0 - fullfonderingsmodellen Pensionsförpliktelser före 1998-23,3 Årets resultat enligt blandmodellen 34,7 Reducering av samtliga realisationsvinster -46,5 Årets resultat udgeterat resultat efter beslut om tilläggsanslag för sociala investeringar är 8, Mkr. rets resultat är positivt med 58,0 Mkr. Avvikelser från det budgeterade resultatet kan på aggregerad nivå förklaras tfallet för skatter och generella statsbidrag är positivt, 7,1 Mkr högre än budget. tfallet för finansiella nettokostnader är positivt, 12,1 Mkr lägre än budget. tfallet för verksamhetens nettokostnader är negativt, 0,1 Mkr högre än budget, varav verksamhet inom sektorer 28,4 Mkr högre. Årets resultat 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Mkr -68,3 88,3-8,2 49,6 26,9 20,4 58,0 De stora svängningarna i resultatet åren 2011 2013 förklaras av förändringar i nuvärdesberäkningen av pensionsskulden. Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0,0 Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0,0 Orealiserade förluster i värdepapper 0,0 Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -11,8 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv 0,0 Användning av medel från resultatutjämningsreserv 0,0 Balanskravsresultat -11,8 Tidigare års balanskravsresultat 2016-27,9 2015-31,7 Investering och exploatering Investeringar iagrammet redogör för utfall kontra budget de senaste fem åren. Tabellen visar kommunens nettoinvesteringar, vilket innebär att i utfall respektive budget ingår även intäkter för anslutningsavgifter, gatukostnadsersättning samt investeringsbidrag. Balanskravsresultat Kommunallagen innehåller krav på att kommunerna ska ha balans i sin ekonomi, intäkterna måste överstiga kostnaderna. Ett negativt resultat ska regleras och resultatet återställas under de närmast följande tre åren. är avstämning av balanskravet görs ska vissa poster undantas, exempelvis ska inte realisationsvinster medräknas. Vid avstämning mot kommunallagens balanskrav är resultatet 2017 negativt med 11,8 Mkr. Alla pensionskostnader är bokförda och har belastat det egna kapitalet. Pensionsförpliktelser före 1 8 står för 2, Mkr av den resultatkorrigering som görs gentemot balanskravet. Innebörden av det negativa balanskravsresultatet är behovet av ett positivt kassaflöde för att möta den likviditetsmässiga påfrestning som pensionsutbetalningarna utgör. 11,8 Mkr av avsatta pensionsmedel ianspråktas. 1000 500 0 353 2013 163 Nettoinvesteringar (Mkr) Årsbudget 496 373 695 2014 Utfall 329 2015 669 531 2016 813 2017 udgeten för 2017 uppgick, efter tilläggsanslag på 21,4 Mkr, till 81,4 Mkr. mställningen till ökad investeringsvolym har fortsatt och utfallet för 2017 uppgår till drygt 7 5,0 Mkr, vilket motsvarar en ökning med drygt 50 procent jämfört med 2016. et är fortsatt viktigt att notera att för att driva den ökande mängden investeringsprojekt krävs ökad personalstyrka, vilket påverkar driftbudgeten. tfallet motsvarar drygt 0 procent upparbetningsgrad under året. 736 18 F RVA T I S ER TTE SE

Större projekt Tabellen redogör för utvalda större projekt som här särredovisas. Mkr Ack Ack Ack Projekt- Prognos Pågående 2015 2016 2017 budget totalt Vattenverket 12,9 35,0 228,6 340,0 375,0 Thorildskolan 10,0 103,8 163,7 160,0 164,0 Sparråsskolan 10,3 70,1 161,3 165,0 162,0 Gruppboende Tega ängar 3,0 24,0 27,0 Solhaga äldreboende 0,5 69,0 69,0 Munkegärde förskola 1,0 1,7 9,8 26,0 26,0 Kareby förskola 0,5 4,7 16,6 70,0 70,0 Diseröds förskola 0,3 5,1 10,3 62,0 62,0 Totalt 35,0 220,4 593,8 910,0 955,0 Avgiftskollektivet Avgiftskollektivet har, inklusive tilläggsanslag på 4,0 Mkr, en investeringsram på 4,0 Mkr. För 2017 redovisas ett utfall på drygt 50,0 Mkr. ågra stora projekt utmärker sig i arbetsomfång och komplexitet nybyggnad av vattenverk och överföringsledningar inom olika delområden i kommunen. yggnationen av vattenverket pågår och löper på enligt plan med beräknat färdigställande 2018 201. Arbetet med att fortsatt planera kommunens VA-utbyggnadsområden har påbörjats i enlighet med den utbyggnadsplan som behandlats i kommunstyrelsen. Etappindelning av Aröd är framtagen och projektering pågår. yggnation av gator och VA för exploatering i Tjuvkil 2 67 är påbörjad och kommer till största delen att vara färdigställd under hösten 2017 våren 2018. Etappindelning för resterande delar inom Tjuvkil pågår. För Kovikshamns-området har en utbyggnadsplan tagits fram och projektering av ledningsnät har påbörjats i delar av området. nder det senaste året har även etapp 2 av VA-sanering äckgatan samt VA-förnyelse av fem olika gator i Tveten pågått, båda projekten har avslutats under hösten. e flesta investerings- och infrastrukturprojekt löper under mer än ett år då det är mycket arbete i upphandling, projektledning, besiktning, myndighetskontakter, sökande av tillstånd, upprättande av erforderliga handlingar med mera. Projekten är omfattande och komplexa varför många förstudier och utredningar måste genomföras innan slutlig projektering kan startas. Skattekollektivet mbyggnationen av Thorildskolan har avslutats. Från och med höstterminens start bedrivs all verksamhet i nybyggda lokaler. Projektet stötte på problem i form av mer blåbetong än beräknat, vilket medförde att projektet blev cirka 20,0 Mkr dyrare än ursprungligen budgeterat. Parallellt med ombyggnationen av Thorildskolan har nybyggnation av Sparråsskolan i västra tterby pågått. Verksamheten startade i nya lokaler från höstterminens start. Munkegärde förskola och förskolan i iseröd blev hösten 2016 tillfälligt stoppade på grund av för höga anbud innebärande ny projektering och nya upphandlingar. ya upphandlingar fick genomföras och byggnation av dessa samt Kareby förskola har påbörjats under året med planerat färdigställande under 2018. yggnation av boende för nyanlända på ngegärde 5 1 har färdigställts. Vidare genomförs ombyggnation av tterbyhemmet med färdigställande i början av 2018 om inget oförutsett inträffar. I Kärna har en konstgräsplan färdigställts och på Skarpe ord och ttern har också nytt konstgräs lagts. nder de närmsta åren kommer ett antal nya gruppboenden att byggas för att möta en ökad volym. yggkostnaderna har ökat markant på sistone varför investeringsmedel, i samband med aktualiseringen, omfördelats inom portfölj tillväxt för att möta det nya ekonomiska behovet. Skattekollektivet redovisar ett investeringsutfall på 84,0 Mkr under 2017, vilket, inkluderat tilläggsanslag, är drygt 85,0 Mkr under ram. Exploatering nder året har exploateringen av Kvarnkullen, med drygt 50 nya bostäder, och Hareslätt med drygt 100 nya bostäder avslutats. Hareslätt delavräknades under 2016 med 6,5 Mkr och avräknas med ytterligare knappt,0 Mkr under 2017. Mindre arbete kvarstår och någon enstaka tomt återstår att säljas. Vidare är exploateringsverksamheten inne i en intensiv fas. yggnation pågår på Kongahälla och på kvarter (Kungälvsbostäder och Förbo) påbörjades inflyttning i slutet av sommaren och till sommaren 2018 beräknas ytterligare två kvarter (1 och 5) vara klara för inflyttning. m allt går enligt plan kommer allt utom ett kvarter vara färdigställt till slutet av 2021. Ett nytt resecentrum är under byggnation där kollektivtrafiken börjar köra i april 2018. Projektet omfattar förutom ny kollektivtrafikpunkt, där stads-, landsbygds- och regionaltrafik samordnas, även ett nytt bostadskvarter. I området Vena 1 (västra tterby) pågår arbetet med teknisk infrastruktur. Anläggningen beräknas vara färdigställd i juni 2018. Exploatörerna kommer att påbörja sina markarbeten i mars 2018 för att sedan gå vidare med bostadsbyggnationen. Försäljningen av villatomter via tomtkön har startat och de första kontrakten förväntas tecknas under våren 2018. Inom ordtags detaljplaneområde, Kastellegården 1 52, kommer projekteringen för teknisk infrastruktur att vara klar i mars 2018. Arbetet med att teckna avtal mellan kommun och exploatörer pågår och beräknas vara klart under våren 2018. tbyggnaden av teknisk infrastruktur kan förhoppningsvis starta efter sommaren om detaljplanen vinner laga kraft. iseröd är också ett prioriterat område framöver och i samband med exploateringen av samhället byggs infrastrukturen ut om. Vidare är Tega 2 5 under byggnation samt exploateringen av iljedahl i sin uppstartsfas. Avräkningar har gjorts inom Kongahälla, 22,0 Mkr, samt Hareslätt, 2,8 Mkr. Vidare noteras en exploateringsvinst för Kärna 67 72 om 0, Mkr vilket innebär att årets redovisade resultat inom exploateringsverksamheten uppgår till 25,7 Mkr. F RVA T I S ER TTE SE 19

I nedanstående tabell redovisas kassaflödet i exploateringsverksamheten under åren 2015-2017. Kassaflöde exploatering 2015-2017 (belopp tkr) Tkr 2015 2016 2017 Utbetalningar -90 270-124 378-238 594 Inbetalningar 22 549 180 148 175 157 Årets resultat -67 721 55 770-63 437 Resultaträkningen Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter uppgår till 77,2 Mkr och består huvudsakligen av avgifter för vatten, avlopp, renhållning, barn- och äldreomsorg, specialdestinerade statsbidrag samt hyror. I verksamhetens intäkter ingår även avräkning av exploateringsprojekt om 25,7 Mkr samt realisationsvinster om 46,5 Mkr, det vill säga totalt 72,2 Mkr. Motsvarande belopp 2016 var totalt,0 Mkr. Av de totala kostnaderna finansieras 25 procent av ovan redovisade intäkter. Finansieringsgraden år 2016 var 24 procent, det vill säga något lägre. Verksamhetens kostnader uppgår till totalt 2 8,6 Mkr och årets avskrivningar till 1 0,8 Mkr. en största kostnadsposten är personalkostnaderna, som inklusive pensionerna uppgår till 1 85,0 Mkr eller 5 procent av de totala kostnaderna om man inkluderar kostnaderna för avskrivningar. Motsvarande kostnad föregående år var 1 770,2 Mkr, också det 5 procent av de totala kostnaderna. På sektorerna redovisas intäkter och kostnader som tillhör verksamheten. e poster som är kommunövergripande såsom till exempel kommunens pensionsskuld, förändring av semesterlöneskuld och gemensamma friskvårdssatsningar redovisas under posten Finansiering. ikt tidigare år tar vi ut en procents högre P -pålägg än vad SK rekommenderar för att täcka kostnader för friskvårdsarbete och andra personalrelaterade insatser. ettokostnadsökningen 2017 är 64,0 Mkr, eller 2,8 procent jämfört med 2016 då nettokostnaden ökade med 7,2 procent. 8,6 Mkr utgörs av bidrag till statlig infrastruktur, så kallad medfinansiering. Sammantaget visar verksamhetens nettokostnad innevarande år en negativ avvikelse mot budget på 0,1 Mkr, vilket stor del beror på ökade pensionskostnader och en negativ avvikelse mot budget i sektor Trygghet och stöd. etta vägs dock i viss mån upp av en positiv avvikelse totalt för exploatering och realisationsresultat. Realisationsresultat Realisationsresultatet uppgår till 46,5 Mkr. Försäljning av Kastellegården 1 267 och del av Kastellegården 1 284 i början av året genererade en reavinst på 1,4 Mkr. Vidare har åtsmansgärdet 1, Flögen 1, Sadelmakaren 7 samt Trädgårdsgärdet 6 och 7 sålts till okab i enlighet med uppdrag i årsplan vilket resulterat i en reavinst på,1 Mkr. Exploatering nder året har avräkningar gjorts inom Kongahälla, 22,0 Mkr, samt Hareslätt, 2,8 Mkr. Vidare noteras en exploateringsvinst för Kärna 67 72 om 0, Mkr vilket innebär att årets redovisade resultat uppgår till totalt 25,7 Mkr. Skatteintäkter och statsbidrag e totala skatte- och statsbidragsintäkterna uppgår till 2 428,1 Mkr, vilket är en ökning med 117, Mkr jämfört med föregående år, eller 5,1 procent. udgeten för 2017 uppgick till 2 1,0 Mkr och utfallet innebär därmed en positiv avvikelse gentemot budget med 7,1 Mkr. Skatteintäkterna inklusive slutavräkningen avseende 2016 blev 2,6 Mkr högre än budgeterat Samtidigt är dock prognosen avseende slutavräkning 2017 negativ med 8,8 Mkr. en positiva avvikelsen när det gäller generella statsbidrag är 22, Mkr. Flera poster bidrar till detta, men speciellt kan noteras ett bidrag på 10,2 Mkr för ökat bostadsbyggande som kommunen erhöll efter beslut i slutet av året. Finansnetto Finansnettot är summan av finansiella intäkter och kostnader. töver räntan på pensionsskulden består de finansiella kostnaderna främst av räntor på kommunens lån. En del av lånen, cirka en femtedel, består i sin tur av lån som är vidareförmedlade till Kungälv Energi A. Räntekostnaderna för dessa lån motsvaras av en lika stor ränteintäkt. Ränteintäkterna i övrigt utgörs av ränta på tillgångar i bank samt placeringar. Balansräkningen Tillgångar Totalt har kommunens immateriella och materiella anläggningstillgångar ett bokfört värde på 516, Mkr. nder året har investeringar skett med 1 0,8 Mkr och avskrivningar med 1 0,8 Mkr. e finansiella anläggningstillgångarna uppgår till 71,2 Mkr, en minskning med,5 Mkr från föregående år. etta beroende på att den långfristiga delen av de lån som är vidareförmedlade till Kungälv Energi har minskat. e kortfristiga fordringarna har minskat med drygt 40,0 Mkr sedan föregående år. Flera faktorer bidrar till detta, bland annat har kundfordringar och fordringar på staten minskat. Framförallt beror det dock på att de förutbetalda kostnaderna inom exploateringsverksamheten har minskat som en följd av att kommunen har avräknat ett antal kvarter inom Kongahällaprojektet. Samtidigt har den kortfristiga utlåningen till koncernföretagen ökat då den kortfristiga delen av Kungälv Energis lån ökat. et har även skett en nyupplåning till okab med 70,0 Mkr för att ge bolaget möjlighet att finansiera de fastigheter man köpt av kommunen. 20 F RVA T I S ER TTE SE

Kommunen har tecknat avtal med Trafikverket om bidrag till statlig infrastruktur, så kallad medfinansiering. idragen avser byggnation av -banor i kommunen, utbyggnad av väg 168 Ekelöv- rokareby, väg 168 förbifart Tjuvkil samt ombyggnad av trafiklösning vid E6 Kungälvsmotet. nder året har ett nytt avtal på,0 Mkr avseende vänstersvängsfält på Sparråsvägen tecknats. Totalt har kommunen nu beslutat om bidrag till infrastrukturella investeringar motsvarande 285,4 Mkr. Motsvarande belopp återfinns på skuldsidan som en avsättning. idragen upplöses med årliga enhetliga belopp under 25 års tid. Kommunens och de kommunala bolagens likviditet hanteras gemensamt i ett koncernkontosystem. Följande enheter ingår Kungälvs kommun, Kungälv Energi A, Kungälv ärenergi A, okab, agahus A samt ohus räddningstjänstförbund. Eget kapital et ingående värdet för det egna kapitalet är 406, Mkr. Tillsammans med årets överskott om 58,0 Mkr ger detta ett utgående eget kapital på 464,8 Mkr. Pensionsförpliktelser och särskilda pensionslösningar Pensionsåtaganden före år 1 8 redovisades tidigare som ansvarsförbindelse vid sidan av balansräkningen. nder 2006 bytte Kungälv redovisningsprincip vilket innebär att beloppet numera ingår i posten avsättningar i balansräkningen, se not 14. en individuella del som den anställde får placera själv och som är intjänad under 2017 redovisas som kortfristig skuld. en del som i övrigt ligger under avsättningar är visstids- och garantipensioner samt intjänad pension på löner över 7,5 basbelopp med tillhörande löneskatt. Kommunens pensionsåtaganden är beräknade i enlighet med RIPS 17. et finansiella sparande som skett sedan 2006 för att kunna lösa in delar av ansvarsförbindelsen i form av försäkring uppgår i bokslutet till 55,4 Mkr. essa medel finns reserverade inom kommunens befintliga likviditet. Kungälvs kommun har ett pensionsåtagande i form av en ansvarsförbindelse för förtroendevalda. enna avser visstidspensioner. Pensionsåtagandet inklusive löneskatt uppgår till 6,8 Mkr. Avsättning bidrag till statlig infrastruktur Kommunen har under året tecknat ett nytt avtal med Trafikverket om bidrag till statlig infrastruktur, så kallad medfinansiering, på totalt,0 Mkr, rörande Sparråsvägen. Totalt har kommunen därmed avtal med Trafikverket om bidrag till statlig infrastruktur på 285,4 Mkr. För att möta dessa bidrag har en avsättning gjorts i balansräkningen. 2017 har avsättningen tagits i anspråk för utgifter om 45,7 Mkr. Skuldförvaltning et övergripande målet med finansverksamheten inom kommunkoncernen är att medverka till god ekonomisk hushållning, främst genom att säkerställa betalningsförmågan och trygga tillgången på kapital. Finansverksamheten bedrivs utifrån Kommunfullmäktiges, under 2012 antagna styrdokument, Finanspolicy och kommunstyrelsens Tillämpningsföreskrifter för den finansiella verksamheten. Kommunen och dess helägda bolag har samlad skuldförvaltning. Verksamheten under 2017 nder året har netto 548,0 Mkr lånats upp. åneskulden uppgår per 2017-12- 1 till 2 174,0 Mkr, varav 444,0 Mkr vidareutlånas till Kungälv Energi A och 70,0 Mkr vidareutlånas till okab. vriga bolag har endast kortfristig finansiering. enom koncernkonto har kommunen en avtalad kredit om 00,0 Mkr. Nyckeltal 2017-12-31 2017-01-01 Marknadsränta, stibor 3 mån - 0,60 % - 0,45 % Marknadsränta, statens upplåning 5 år 0,00 % 0,00 % Genomsnittlig ränta upplåning 1,42 % 1,35 % Kapitalbindning 3,7 år 3,4 år Räntebindning 2,6 år 2,9 år Derivatinstrument Med derivat avses ett finansiellt instrument för att hantera kursoch ränterisker. För samtliga derivatinstrument gäller att de endast får användas under förutsättning att det finns en koppling till underliggande position. erivatinstrument får endast användas för att minska och sprida riskerna inom givna mandat. e derivat som innehas är så kallade raka räntes appar, utan någon inbyggd optionalitet. En rak räntes ap innebär att rörlig ränta byts mot fast ränta, och blir jämförbar med ett fasträntelån. Räntes appar behålls till förfall. Kungälvs kommun och Kungälv Energi A har upprättat säkringsredovisning för att säkerställa en stabil framtida upplåningskostnad för de lån som löper med rörlig ränta. en långfristiga upplåningen för kommunen uppgår till 1 660,0 Mkr. nder året har amorteringen på skulden varit 150,0 Mkr och nyupplåningen 6 0,0 Mkr, en nettoupplåning på 480,0 Mkr. Anledningen till den ökade upplåningen är den ökade investeringsvolymen. Kortfristiga skulder uppgår till 1 2 6,4 Mkr, vilket är en ökning jämfört med 2016 då de kortfristiga skulderna var 1 16,8 Mkr. etta beror främst på att leverantörsskulderna och den kortfristiga delen av kommunens långfristiga skuld har ökat. Samtidigt har de förutbetalda intäkterna inom exploateringsverksamheten minskat då vi har avräknat färdigställda områden inom Kongahällaprojektet i samband med bokslutet. Finansiellt sparande 2014 genomfördes inlösen av intjänad pensionsrätt. nder 2015, 2016 och 2017 har någon ytterligare inlösen inte genomförts. et sparande som gjorts sedan 2006 har till dels kunnat trygga pensionsskulden genom försäkring och till dels sparats som en del av kommunens likviditet. nder 2015 disponerades 1,7 Mkr, under 2016 27, Mkr och för 2017 föreslås att 11,8 Mkr av sparade medel disponeras för att täcka ökade utbetalningar ur ansvarsförbindelsen och det negativa balanskravsresultatet. Efter beslut om bokslut 2017 kommer 4,6 Mkr av sparade medel återstå. F RVA T I S ER TTE SE 21

Soliditet Soliditet och förpliktelser Soliditet är ett mått på hur stor andel av kommunens totala resurser som finansieras med eget kapital. r 2017 uppgår soliditeten till,1 procent, vilket är en försämring jämfört med föregående år då soliditeten var,6 procent. Att soliditeteten försämrats mellan åren beror på att kommunens låneskuld ökat ytterligare som en följd av den ökade investeringsvolymen. Soliditet 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 % 8,9 11,5 10,7 10,9 10,5 9,6 9,1 Kommunens totala borgensåtagande uppgår vid årsskiftet till 715,5 Mkr, vilket innebär en ökning med 271,8 Mkr gentemot föregående år. et största åtagandet är gentemot Stiftelsen Kungälvsbostäder och detta uppgick vid årsskiftet till 646,0 Mkr, vilket är en ökning med 25,0 Mkr från 2016. ven borgensåtagandet gentemot Soltak A har ökat, ökningen mellan åren är 1,2 Mkr. Kommunens borgensförbindelser för lån till bostadsrättsföreningen lvegärde uppgår till 18,2 Mkr, vilket är detsamma som förra året. Kommunen vill minska sitt åtagande gentemot föreningen och har därför gett sitt medgivande till att föreningen får upplåta panträtt till säkerhet för upplåning. orgensåtagandena för egnahem uppgår till 0,2 Mkr, dessa minskar i takt med att de statliga lånen för småhusen löper ut eller löses in. Kommunens förlustansvar motsvarar 40 procent av den statliga belåningen för småhus byggda före juli 1 2. nder senare år har inget förlustansvar behövt infrias och risknivån bedöms som tämligen låg. Kommunen har sedan flera år ett borgensåtagande gentemot ordiska Folkhögskolan, vid årsskiftet uppgick detta till 18,2 Mkr. Sedan ett antal år har kommunen också ett borgensåtaganden gentemot Kongahälla Ridsällskap vilket vid årets slut uppgick till,0 Mkr. essa båda borgensåtaganden kan vara förenade med viss risk om föreningarnas ekonomi försämras. Fullfonderingsmodell och blandmodell Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner som är intjänade före 1 8 inte tas upp som en skuld eller avsättning i balansräkningen utan redovisas först vid utbetalningen. pplysningen om pensionsskuldens storlek skall göras i en så kallad ansvarsförbindelse, vid sidan om balansräkningen. Pensionsskulden uppgår i dagsläget till närmare en miljard kronor. tagandet är huvudsakligen tryggat genom beskattningsrätten, det vill säga att tidigare generationer hittills inte har gjort några finansiella avsättningar. Från och med 2006 redovisas hela pensionsåtagandet i balansräkningen. Kungälvs kommun tillhör den minoritet av kommuner som redovisar sina pensionsförpliktelser enligt den så kallade fullfonderingsmodellen, flertalet kommuner tillämpar fortfarande blandmodellen och har därmed en ansvarsförbindelse istället för en skuld. För att underlätta jämförelser kommuner emellan och för att göra en fördjupad analys av pensionskostnader och förpliktelser, har vi tagit fram nedanstående tabell där modellerna ställs sida vid sida. Resultaträkning Fullfonderingssmodell Blandmodell Mkr Bokslut 2017 Bokslut 2017 Verksamhetens intäkter 773,2 773,2 Verksamhetens kostnader -2 983,6-3 027,9 Avskrivningar -130,8-130,8 Verksamhetens nettokostnad -2 341,2-2 385,5 Skatteintäkter 2 188,5 2 188,5 Generella statsbidrag och utjämning 239,6 239,6 Finansiella intäkter 20,4 20,4 Finansiella kostnader -49,3-28,3 Årets resultat 58,0 34,7 Nordiska folkhögskolan. 22 F RVA T I S ER TTE SE Foto: Wikimedia Alicia Fagerving

KONCERNEN Med koncernen Kungälvs kommun avses Kungälvs kommun, koncernen Kungälv Energi A, ohusläns kommunala Exploaterings A ( okab), Stiftelsen Kungälvsbostäder, agahus A samt ohus räddningstjänstförbund. Koncernen omfattar även det vilande bolaget A Kongahälla. Årets resultat rets resultat för koncernen visar på ett överskott på 8, Mkr. Kungälvs kommun bidrar med ett överskott på 58,0 Mkr. Resultatet förstärks ytterligare av positiva resultat för alla övriga enheter i koncernen förutom agahus A som uppvisar ett mindre underskott. et egna kapitalet i koncernen Kungälvs kommun omfattar även obeskattade reserver i bolagen, med avdrag för uppskjuten skatt. Finansnetto Koncernens finansnetto är -5, Mkr. Finansnettot är summan av finansiella intäkter och kostnader. töver räntan på pensionsskulden består de finansiella kostnaderna främst av ränta på kommunens och Kungälvsbostäders lån. Ränteintäkterna utgörs främst av ränta på tillgångar i bank samt placeringar. Tillgångar och investeringar Koncernens tillgångar ökar med 1 045,7 Mkr under 2017. Koncernens investeringar under året uppgår till 1 72, Mkr. etta är betydligt högre än föregående år och beror till största delen på en ökad investeringsvolym i kommunen, men även Kungälvsbostäder och Kungälv Energi har ökade investeringar under året. Skulder Koncernens skulder har ökat med 1 002,7 Mkr, främst beroende på att kommunens och Kungälvsbostäders låneskuld ökat som en följd av den ökade investeringsvolymen. Soliditet Koncernens soliditet är 15,7 procent 2017. et är en försämring jämfört med år 2016 då soliditeten var 17,0 procent och beror till stor del på den ökade låneskulden. Att soliditeten är låg är också en följd av att kommunen 2006 ändrande princip avseende sina pensionsåtagande och sedan dess redovisar hela pensionsskulden i balansräkningen, enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Borgensförbindelser Koncernens borgensåtaganden motsvaras av kommunens åtagande med undantag för Kungälvs kommuns borgen för Stiftelsen Kungälvsbostäders upplåning, vilken redovisas i koncernbalansräkningen. Bohus räddningstjänstförbund (BORF) Mkr 2017 2016 2015 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 2,8 2,2 0,8 Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 0,0 Skatt 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 2,8 2,2 0,8 Antal anställda 131 135 133 Omsättning 72,9 70,3 69,5 Soliditet, % 16,7 11,1 5,0 Bagahus AB Mkr 2017 2016 2015 Resultat före boksluts- -0,2 0,1-0,8 dispositioner och skatt Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 0,2 Skatt 0,0 0,0 0,0 Årets resultat -0,2 0,1-0,6 Antal anställda 0 10 9 Omsättning 0 8,4 5,8 Soliditet, % 90,8 61,7 53,7 Kungälv Energi AB Mkr 2017 2016 2015 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 32,1 40,4 34,0 Bokslutsdispositioner -24,3-36,9-28,0 Skatt -1,8-0,8-1,3 Årets resultat 6,0 2,7 4,7 Antal anställda 74 68 67 Omsättning 274,1 260,1 248,2 Soliditet, % 29,8 28,9 28,2 Bohusläns Kommunala Exploaterings AB (Bokab) Mkr 2017 2016 2015 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 2,1 1,8 0,4 Bokslutsdispositioner -0,1-0,4 1,0 Skatt -0,4-0,3-0,3 Årets resultat 1,6 1,1 1,1 Antal anställda 4 3 3 Omsättning 53,3 36,1 11,1 Soliditet, % 19,7 44,1 44,1 Stiftelsen Kungälvsbostäder Mkr 2017 2016 2015 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 9,4 22,5 8,1 Bokslutsdispositioner -1,3 0,4-0,6 Skatt -0,9-5,2-1,4 Årets resultat 7,2 17,7 6,1 Antal anställda 24 20 16 Omsättning 204,5 205,6 203,5 Soliditet, % 33,1 34,9 33,4 F RVA T I S ER TTE SE 23

Finansiella profiler för Kungälvs kommun 2014 2015 Finansiella profiler för Kungälvs kommun i förhållande till Västra Götaland och Hallands län i förhållande till Västra Götaland och Hallands län 2014 2015 2016 i förhållande till riket 2014 i förhållande till riket 2014 2015 2015 2016 2016 Kungälvs kommuns finansiella ställning Observera att diagrammen ovan INTE redovisar 2017. iagrammen ovan innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. yckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. iagrammen innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. iagrammet har skalan 1 5 och poängskalan är relativ. Poängen har fördelats enligt en normalfördelningskurva. en heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal respektive för de fyra sammanvägda axlarna. en streckade ringen i mitten visar genomsnittet i den analyserade gruppen. igger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Kapacitetsutveckling, investeringar Kommunens befolkningsprognos pekar på stark tillväxt. Planeringen för att kunna tillhandahålla den service kommuninvånarna förväntar sig är omfattande. Investeringsnivån är hög och kommer att vara hög de närmaste åren, både vad gäller anläggningar för kommunal service och för infrastruktur. För att kunna växa utvecklas nu styrningen av investeringar genom portföljstyrning och arbetet med uppföljning, analys och avvikelserapportering förstärks för att bättre förutse och tidigare reagera på faktorer som ändrar givna förutsättningar. Kapacitetsutveckling, det egna kapitalets utveckling Resultaten har försvagats. Kombinationen av höga investeringar och låga resultat resulterar i hög upplåning. nder 2017 utnyttjades hela det låneutrymme kommunfullmäktige ställt till förfogande, 550,0 Mkr. I förhållande till den tillväxt kommunen står inför är det nödvändigt att återta en stark finansiell ställning. För att kunna finansiera stora och nödvändiga investeringar och samtidigt möta ökande pensionsutbetalningar krävs följsamhet till de finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Resultatnivån, sett över tid, behöver höjas och ligga kvar på en stabil 24 F RVA T I S ER TTE SE KFi Finansiell profil 2014 2016 25

Foto: Most Photos nivå. Soliditeten behöver, i takt med den successivt minskande pensionsskulden, återställas till drygt 50 procent, den nivå som rådde före förändringen av pensionsskuldsredovisningen 2006. Betalningsberedskap ehovet av lånelöften och tillgången till kortfristig kredit ökar nu i takt med den höga investeringstakten. en grundläggande förutsättningen för detta är välskött ekonomi och kontroll över den finansiella utvecklingen. Kommunen har tillgång till en koncernkontokredit på 00 Mkr och är medlemmar i Kommuninvest. Kontroll över den finansiella utvecklingen och budgetföljsamhet Självfinansieringsgraden av de skattefinansierade investeringarna har stärkts under 2017 och närmar sig 50 procent. Samtidigt har upplåningen varit den största någonsin. Sett över de senaste åren visar jämförelsen i diagrammen ovan att kontrollperspektivet är svagt. Framförallt beror detta på våra ekonomiska resultat. nder de senaste åren har vi underskattat takten i de ökande behoven av omsorg i dess olika former. Samtidigt har vi överskattat möjligheterna till effektivisering och budgetanpassning. udgetföljsamheten på enhetsnivå är god. Risk Kommunens borgensåtaganden per 2017-12- 1 var 715,5 Mkr (44,7). åde ökningen och andelen avser åtagande för den allmännyttiga bostadsstiftelsen Kungälvsbostäder. et ökade åtagandet hänför sig nästan helt till att lån mot säkerhet i pantbrev lagts över till lån mot säkerhet i kommunal borgen. Pensionsskulden redovisas enligt fullfonderingsmodellen, vilket innebär att alla pensionsförpliktelser ingår i balansräkningen. Modellen medför ryckighet i resultaten mellan åren, samtidigt som verkligt resultat och förmögenhetssituation blir mer rättvisande. Vi är nu inne i en period då ansvarsförbindelsen amorteras och det därmed finns ett finansieringsbehov som kräver resultatförbättring. åneskulden byggs upp och ökar i tider av mycket låga räntor. ust nu är kostnaderna låga. Men med en låneskuld på två miljarder kronor och räntor som stiger till historiskt normala nivåer kan vi komma att se helt andra kostnader. Två procentenheter på två miljarder kronor motsvarar 40 miljoner kronor, vilket i sin tur motsvarar nästan två procent av kommunens intäkter av skatter och generella statsbidrag. Sammanfattning od ekonomisk hushållning är att i planering, genomförande och analys betrakta alla tre hållbarhetsperspektiven socialt, ekologiskt och ekonomiskt. ppföljningen av de strategiska målen och verksamhetsmålen visar på god måluppfyllnad. Men Kungälv har ett svagt finansiellt läge. Resultatnivån bör så snart som möjligt upprättas till nivåer omkring procent i förhållande till verksamhetens bruttokostnader, detta för att stärka kommunens balansräkning och för att kunna möta förväntade framtida utmaningar. Periodens resultatnivåer ligger under de nivåer som brukar betraktas som god ekonomisk hushållning, vilket är allvarligt. F RVA T I ER TTE SE 25

God ekonomisk hushållning en sammanfattande utvärdering och analys Kvaliteten i kommunal verksamhet avgörs ytterst av kommunens brukare och medborgare. De förtroendevalda som medborgarnas företrädare prioriterar och fastställer mål. Hushållning handlar om hur kommunen använder sina resurser och hur vi lever upp till de finansiella målen. Här följer slutsatser ur tidigare avsnitt. Kommunstyrelsens uppdrag I Rambudget 2017 2020 har kommunfullmäktige fastställt strategiska, verksamhetsinriktade och finansiella mål. egreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. För perioden 2017 201 gäller Kungälvs kommuns första treåriga årsplan. I och med beslut om årsplanen förändrades det ekonomiska uppdrag kommunstyrelsen fått i Rambudgeten så att de budgeterade överskotten för de tre åren justerades ned. Formuleringen av de finansiella målen ändrades dock inte. Framförallt gäller det målet om ekonomiskt överskott. Målformuleringen är tre procent, medan det budgeterade resultatet uppgår till 45 Mkr, det vill säga cirka två procent. od ekonomisk hushållning ur ett ekonomiskt perspektiv innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. od ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta samband krävs en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål och en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna, måste kommunen kvalitetssäkra processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. God ekonomisk hushållning en sammanfattande bedömning Vi kan se utvärderingen av god ekonomisk hushållning som en våg med två vågskålar. I den ena ligger det finansiella perspektivet, i den andra ligger verksamhetsperspektivet. Kungälvs kommun eftersträvar balans mellan dessa två. Kungälvs kommun når fyra av fem finansiella mål och når därmed inte fullt ut upp till de finansiella målen. verskottsmålet justerades ned från Rambudgeten vid antagandet av den treåriga årsplanen. Av de fem finansiella målen är det endast målet om sociala investeringar som inte bedöms uppnått. Kommunstyrelsen med sin förvaltning redovisar god måluppfyllelse i relation till de strategiska mål kommunfullmäktige angett. Av de 1 resultatmål kommunstyrelsen följer upp bedöms 7 som uppnådda och 6 som pågående, medan inget mål bedöms inte kunna uppnås. För att förverkliga kommunens goda möjligheter ökar investeringstakten genom byggandet av samhället och genom arbetet inom den sociala översiktsplanen. Här ligger också Kungälvs kommuns stora ekonomiska utmaning, att samtidigt som investeringarna ökar uppnå och hålla en resultatnivå som möjliggör finansiering utan alltför kraftig upplåning. tmaningen delas med många kommuner i Sverige, som på grund av befolkningsutvecklingen ser såväl ökade investeringar som ökade kostnader. Kommunfullmäktiges strategiska mål Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov Kommunens verksamhet fungerar och utvecklas optimalt när ekonomin inte är överordnad medborgarnas behov, personalens arbetssituation eller verksamhetens kvalitet, utan snarare när dessa perspektiv tillåts samspela och värderas lika. Denna balans mellan ekonomi, kvalitet och behov uppnås genom långsiktighet och ett systematiskt arbete med målstyrning och uppföljning. Detta mål är relevant för hela kommunens verksamhet, och skall genomsyra allt beslutsfattande, oavsett nivå. Den huvudsakliga utmaningen uppstår när någon av dessa tre parametrar står i konflikt med någon av de andra två, eller inte uppfylls. Kommunstyrelsen följer upp tre resultatmål under det strategiska målet alans mellan ekonomi, kvalitet och behov. Målen är pågående. En stor utmaning ligger i att hantera och balansera ekonomi och kvalitet mot den tillväxt som planeras under de kommande åren. 26 F RVA T I S ER TTE SE

nder 2017 har kommunstyrelsens förvaltning genomfört en omorganisation från 7 till sektorer för att underlätta och förtydliga det gemensamma resursutnyttjandet. Kommunens viktigaste resurs är dess personal. Att vara en attraktiv arbetsgivare är ett ständigt pågående arbete, liksom att hålla balansen mellan krav och förväntningar å enda sidan och resurser å den andra. I Kungälv finns arbete åt alla Fler i arbete och färre i bidrag och understöd är den bästa förutsättningen för en god ekonomisk utveckling i kommunen. Fler och växande företag är centralt för tillväxten och fler kommer i arbete. Vi ser att vi är på rätt väg i våra satsningar då vi har den lägsta ungdomsarbetslösheten i regionen. Av de resultatmål kommunstyrelsen följer upp utgår ett mål från det strategiska målet I Kungälv finns arbete åt alla. Målet är uppfyllt. Kungälvs kommun har fortfarande mycket låg ungdomsarbetslöshet. Attraktivt boende Attraktivt boende kännetecknas av att det finns god tillgång till bostäder i olika upplåtelseformer. Idag så är det bostadsbrist och en i grunden osund ekonomisk utveckling på bostadsmarknaden vilket gör det svårt för bland annat ungdomar att flytta hemifrån och starta sitt egna vuxenliv. Vi har höjt ambitionsnivån när det gäller byggandet och vi vill erbjuda en balans mellan olika upplåtelseformer. Kommunstyrelsen följer upp ett resultatmål under det strategiska målet Attraktivt boende. Målet är uppfyllt. nder 2017 har investeringstakten fortsatt öka och precis som under 2016 tilldelades Kungälvs kommun en relativt stor andel av det statsbidrag som utges för att stimulera bostadsbyggandet. Minskad segregation Målet är en kommun för alla. I Kungälvs kommun satsar vi på att göra rätt från början. Utveckla Kommunen utifrån ledorden: medborgarfokus, ordning och reda samt respekt och öppenhet. Segregation mellan människor skall minska. Sociala investeringar ska minska utanförskapet och jämna ut förutsättningarna för alla barn och unga oavsett vilket bostadsområde de växer upp i. Kommunstyrelsen följer upp tre resultatmål under det strategiska målet Minskad segregation. Målen är pågående. nder 2017 har den positiva utvecklingen för det utbetalda försörjningsstödet vänt. et är det kompletterande stödet till etableringsersättningen för nyanlända som börjat öka. Minskad miljö- och klimatpåverkan Koldioxidutsläppen har bidragit till de ökade klimatförändringarna på jorden. Transporter är en stor förbrukare av fossila bränslen som orsakar en stor del av växthusgaserna. Vi måste åka mer tillsammans i mer energieffektiva fordon. Vi kan inte bestämma eller lagstifta om människors beteende bara upplysa, uppmuntra och stimulera. I Kungälv har vi tagit fram ett miljöpolitiskt program som en del i utvecklingen av ett hållbart samhälle och vi skall miljöcertifiera kommunen. VA i kustzonen är ett i grunden miljöpolitiskt projekt som skall hjälpa till att minska övergödningen i hav och sjö. Kommunstyrelsen följer upp två resultatmål under det strategiska målet Minskad miljö- och klimatpåverkan. Målen är uppfyllda. Förvaltningen utvecklar och organiserar för ett miljöledningssystem. Gör rätt från början investera i barn och unga I Kungälvs kommun tror vi på att vi måste göra rätt från början, barnen är det viktigaste vi har och om fler barn får en bra start finns bättre förutsättningar för att lyckas senare i livet. Vi vill satsa på mindre grupper i förskolan och fler vuxna i skolan. Med färre barn i grupperna minskar vi pedagogernas arbetsbelastning och vi ökar varje barns tid med en vuxen. Detta minskar också den administrativa bördan på pedagoger, något som efterfrågas från många håll idag. Kommunstyrelsen följer upp tre resultatmål under det strategiska målet ör rätt från början investera i barn och unga. Målen är uppfyllda. Minskningen av antalet platser per förskoleavdelning har fortsatt under 2017. Kommunfullmäktiges finansiella mål Överskottsmålet är 3% av skatter och statsbidrag. Det är nödvändigt att nå ett driftöverskott i kommunen som kan skapa utrymme för viktiga investeringar och säkerställa att inga ytterligare förskjutningar sker av kostnader sett ur ett generationsperspektiv. Driftöverskottet används för att finansiera investeringar i den skattefinansierade verksamheten. udgeterat resultat efter beslut om tilläggsanslag för sociala investeringar är 8, Mkr. Summa skatter och generella statsbidrag uppgår till 2428,1 Mkr. rets resultat är positivt med 58,0 Mkr. Tre procent av skatter och generella statsbidrag motsvarar 72,8 Mkr. rets resultat 2017 är högre än det budgeterade resultat kommunfullmäktige godkänt. Målet är uppnått. Avvikelser från det budgeterade resultatet kan på aggregerad nivå förklaras tfallet för skatter och generella statsbidrag är positivt, 7,1 Mkr högre än budget tfallet för finansiella nettokostnader är positivt, 12,1 Mkr lägre än budget. tfallet för verksamhetens nettokostnader är negativt, 0,1 Mkr högre än budget, varav verksamhet inom sektorer 28,4 Mkr högre. Årets resultat 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Mkr -68,3 88,3-8,2 49,6 26,9 20,4 58,0 De stora svängningarna i resultatet åren 2011 2013 förklaras av förändringar i nuvärdesberäkningen av pensionsskulden. F RVA T I S ER TTE SE 27

Foto: Most Photos Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom försäkringslösning Under de närmaste åren kommer framförallt pensionskostnaderna fortsätta öka. Genom att kommunen har lyckats att avsätta pengar till framtida utbetalningar av pensioner och en första upphandling av försäkringslösning gjorts kommer den årliga påfrestningen på likviditet och kostnader att begränsas. 2014 genomfördes inlösen av intjänad pensionsrätt. nder 2015, 2016 och 2017 har någon ytterligare inlösen inte genomförts. et sparande som gjorts sedan 2006 har till dels kunnat trygga pensionsskulden genom försäkring och till dels sparats som en del av kommunens likviditet. nder 2015 disponerades 1,7 Mkr, under 2016 27, Mkr och för 2017 föreslås att 11,8 Mkr av sparade medel disponeras för att täcka ökade utbetalningar ur ansvarsförbindelsen och det negativa balanskravsresultatet. Efter beslut om bokslut 2017 kommer 4,6 Mkr av sparade medel återstå. Målet är uppnått. Soliditeten skall under perioden hålla sig inom intervallet 9% till 12% Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, eller omvänt, hur stor andel av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Soliditeten kan öka genom att driftsöverskottet används till investeringar eller att man betalar av på sina skulder. Under planperioden kan soliditeten sjunka under enskilda år på grund av hög investeringsnivå och därmed hög upplåning. Under planperioden i stort skall den hålla sig inom angivet intervall. ret 2017 har inneburit ökad investeringstakt och ökad upplåning. Effekten av detta kan avläsas i soliditeten som sjunkit varje år sedan 2014. yckeltalet för soliditeten ska ligga inom intervallet till 12 procent. I okslut 2017 uppgår det till,1 procent. Målet är uppnått. Soliditet 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Investeringarnas självfinansieringsgrad i den skattefinansierade verksamheten skall under ramperioden vara 40% eller högre Investeringarnas självfinansieringsgrad är den andel av investeringarna som finansieras av kassaflödet från den egna verksamheten. Resterande investeringar måste lånefinansieras. Under planperioden kommer investeringsbehovet att vara mycket högt, och kommunen kommer att behöva lånefinansiera en stor del av sina investeringar. På sikt behöver verksamheten kunna finansiera merparten av sina egna investeringar. Den långsiktiga ambitionen är att självfinansieringsgraden skall öka. Målvärdet för investeringarnas självfinansieringsgrad i den skattefinansierade verksamheten är 40 procent. 2017 års resultat uppgår till 58,0 Mkr och avskrivningarna till 1 0,8 Mkr. Skattefinansierade nettoinvesteringar uppgår till 84,0 Mkr. yckeltalet för investeringarnas självfinansieringsgrad är 4,2 procent. Målet är uppnått. Sociala investeringar i förebyggande socioekonomiskt arbete motsvarar 0,5% av skatter och generella statsbidrag Socioekonomi är ett sammansatt begrepp som ytterst syftar till att skapa en direkt koppling mellan ekonomi och socialt arbete, mellan utanförskap och kostnaderna för det samma. Genom att påvisa de långsiktiga kostnaderna för utanförskapet vill vi motivera till tidiga sociala investeringar eftersom de lönar sig. Med tidiga insatser kan vi hjälpa människor innan de hamnar i utanförskap. Detta är en stor vinst för individen, men också för samhället och samhällsekonomin. Sociala investeringar idag är ett sätt att minska kostnaderna i framtiden och säkra välfärden för kommande generationer. Målvärdet för sociala investeringar är att de ska uppgå till 0,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. nder 2017 har 6,1 Mkr sociala investeringar genomförts. Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 2 428,1 Mkr. yckeltalet för sociala investeringar är 0,25 procent. Målet är inte uppnått. % 8,9 11,5 10,7 10,9 10,5 9,6 9,1 28 F RVA T I S ER TTE SE

Våra medarbetare Kungälv kommuns personalpolitiska program ger uttryck för ett gemensamt förhållningssätt och viljeinriktning när det gäller vår personalpolitik. Den blir verklig när politiker, chefer och medarbetare gemensamt tar ansvar för att tillämpa den. Utgångspunkten är medborgarfokus vilket innebär att alla oavsett roll, funktion och position ska vara delaktiga i att utveckla arbetet för att ge bästa möjliga kvalité gentemot medborgarna. Vår vision En attraktiv arbetsgivare För medborgarnas bästa och för att ge kommuninvånarna en god service med hög kvalitét ska Kungälvs kommun uppfattas som den bästa tänkbara arbetsgivaren och leva upp till det både för nuvarande och framtida medarbetare. Inom organisationen pågår ständigt arbetet med att förbättra och förädla strukturen, kulturen och ledarskapet. Ett arbete i offentlig verksamhet innebär att vara samhällsbyggare. Vi får vara med och påverka hur andra har det och får det, från barn på förskola till våra äldre i eget eller gemensamt boende och från planering av nya bostäder till fastighetsskötsel och snöröjning. I alla verksamheter som ingår i kommunens uppdrag avgörs resultatet på arbetet av vår kompetens, våra värderingar och vårt förhållningssätt. För att locka en ny generation till att också bli samhällsbyggare behövs en tydlighet kring mål och uppdrag, leverera återkoppling på prestation och presentera utvecklingsmöjligheter inom organisationen. nga medarbetare har växt upp i ett informationssamhälle där kommunikation och dialog är viktiga delar för att skapa intresse. Ett sätt att presentera den mångfald av yrken som finns i en kommun är att medverka på arbetsmarknadsdagar och mässor samt besöka skolor för att väcka intresset hos ungdomar och studenter för den kommunala sektorn. Våra yrkesambassadörer gör här en mycket viktig insats för att marknadsföra både sitt yrke och Kungälvs kommun och har under hösten besökt tre olika skolor. Praktikanter och traineer finns i flera av våra verksamheter. Varje medarbetare är också sin egen ambassadör. enom att ständigt arbeta för och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser där medarbetare får vara delaktiga och bidra skapas verksamheter där våra medarbetare känner stolthet över sitt yrke och sin arbetsplats, en arbetsplats där många vill arbeta och utvecklas. Att vara en attraktiv arbetsgivare innebär också att ständigt utveckla och förbättra våra processer från rekrytering till avslut av anställning och visa i handling det som uttrycks i program, policys och andra styrdokument. Vår gemensamma värdegrund Vår organisation och våra arbetsprocesser präglas av öppenhet, delaktighet och utvecklingsinriktning. Det övergripande syftet är ytterst att genomföra de demokratiskt fattade besluten samt att ha fokus på uppdraget. En tydlig helhetssyn råder och vi har alla ett gemensamt ansvar för våra gemensamma resurser och för samarbete och lärande över gränserna. Alla möten ska genomföras med respekt utifrån allas lika värde. Ett gott bemötande är grunden för god service och kräver ett välutvecklat värdskap i världsklass. Varje kontakt ska resultera i en upplevelse av att kommunen agerar professionellt och rättssäkert. enom att arbeta utifrån gemensamma värderingar formar vi en övergripande kultur som alla kan känna igen sig i. Våra värderingar kring medborgarfokus, helhetssyn och lärande blir naturliga utgångspunkter i såväl det strategiska arbetet som i det operativa dagliga. En gemensam plattform skapas som bidrar till måluppfyllelse. Förvaltningens ökade fokusering på tillväxt och hushållning ställer ytterligare krav på vår förmåga att agera professionellt och rättssäkert i varje del. Vår professionella organisation Utifrån en långsiktig hållbar ekonomi med ett ekologiskt och socialt fokus värnas kommunens resurser på ett ansvarsfullt sätt. Vi utgår ifrån att alla medarbetare är kunniga, vill vara delaktiga och är engagerade i sitt arbete. Ambitionen att attrahera, behålla och utveckla varje medarbetare och ledare genomsyrar verksamheten. Vi är alla goda ambassadörer för och känner stolthet över vår verksamhet. Ledarskap och medarbetarskap är avgörande för att skapa en framgångsrik verksamhet som klarar dagens och morgondagens utmaningar. en förvaltningsövergripande omorganisationen som trädde i kraft 1 mars 2017 resulterade i att sju sektorer blev tre, Samhälle och tveckling, Trygghet och Stöd samt ildning och ärande. F RVA T I S ER TTE SE 29

Samordning, leverans och helhet blir ledord för att utveckla och prova nya arbetssätt. nder verksamhetsåret har det stora arbetet med att utveckla våra processer tagit ett stort kliv framåt. enom att styra mot målen med gemensamma processer blir förvaltningen effektivare, uppföljningen enklare och säkrare och vi hushållar med gemensamma resurser, både ekonomiska och personella. Ett pilotprojekt med Personalresursplan har påbörjats med fyra enheter för att öka medvetenheten och kunskapen samt ge bättre beslutsunderlag för verksamheternas personalplanering. Ledarskap Våra ledare är viktiga och väsentliga för att organisationen ska kunna uppnå resultat och utveckling. Varje ledare är bärare av organisationens värdegrund och kultur. Ledaren visar genom att vara en god förebild i sitt förhållningssätt respekt och tillit till medarbetarens förmåga. Goda prestationer och nytänkande uppmuntras, tillvaratas och värdesätts. Arbetet med ledarskapet och ledaruppdraget fortsätter med fokus på ett utvecklande och inspirerande ledarskap där chefer genom sitt förhållningssätt och kommunikation kan påverka sina medarbetares utveckling och lyfta fram önskvärda beteenden så som ansvarstagande och respektfullt bemötande. Ett mentorskapsprogram genomförs med adepter och mentorer från förvaltningen. et ställs höga krav på våra chefer och i mentorskapsprogrammet får adepten stöd och förutsättningar att utvecklas i sitt ledarskap samtidigt som mentorn ges möjlighet att reflektera över sina egna erfarenheter. Mentorskap är ett värdefullt verktyg i denna utveckling och handlar om kunskapsoch erfarenhetsutbyte, nätverksbyggande samt att våga pröva nya vägar i sitt ledarskap. Förvaltningens två gemensamma ledardagar har fokuserat på hur arbetet med att skapa en förvaltning med helheten i fokus kan stärkas och utvecklas. Här är vi och dit är vi på väg samt Så blir vi duktiga på att styra på det sätt vi vill styra är några av rubrikerna. edardagarna har genomförts av förvaltningens egna chefer på olika nivåer och från olika verksamheter. Samarbete, framtidstro, tillit och tillsammans är exempel på omdömen från ledardagarna. edardagarna har följts av rådslag där alla ledare samlats i mindre grupper med gemensamma frågeställningar. Höstens rådslag fokuserade på begreppen helhetstänk, decentraliserat beslutsfattande, mod och arbetsglädje. nder 2017 rekryterades 7 nya chefer. et är något färre än 2016. Arbetet med att introducera och stödja nya chefer utvecklas ständigt för att motsvara kraven i chefsuppdraget. ya chefer genomgår ett brett introduktionsprogram, hef AS, som består av 10 moduler och genomförs varje höst och vår. hef AS är obligatorisk för nya chefer och ska ge grundläggande kunskap om de processer som är aktuella för chefens vardag och ansvar i Kungälvs kommun. töver verksamhetens introduktion och hef AS program genomförs också föreläsningar, utbildningar och informationstillfällen kring aktuella ämnen och förändringar inom olika områden. Medarbetarskap Varje medarbetare är värdefull och allas bidrag är viktigt. Vår professionalism och engagemang gör Kungälvs kommun till en kraftfull organisation och en attraktiv arbetsplats. Medarbetarskapet innebär att aktivt medverka till att fastställda mål uppnås och att verksamheten utvecklas. Samtliga medarbetare visar lojalitet med fattade beslut, tar ansvar för eget arbete och för sitt förhållningssätt. Kulturen på arbetsplatsen, egenansvaret, och spelreglerna i vardagen är viktiga beståndsdelar för ett gott medarbetarskap. Vi är varandras arbetsmiljö och den enskilde medarbetarens förhållningssätt påverkar hur brukare och arbetskamrater har det och får det i sin vardag. Ett gott medarbetarskap bygger på tillit till medarbetares kompetens, förnuft och förmåga att fatta bra beslut med verksamhetens mål i fokus. Arbetet med att utveckla medarbetarskapet är en ständigt pågående process för att attrahera kompetent personal, verka för en god arbetsmiljö och skapa effektiva arbetsprocesser med ett gott resultat. Arbetsplatsträffen är medarbetarens viktigaste arena för att utöva delaktighet och inflytande i de frågor som handlar om verksamhetens vardag och utveckling. Ett stort omställningsarbete med många berörda medarbetare genomförs som resulterar i att alla berörda medarbetarna erbjuds andra arbeten. En handlingsplan för framtida omställningsarbeten tas fram och en överenskommelse görs med kommunal om extratjänster, vilket ger stor samhällsnytta. Hälsa och arbetsmiljö Alla arbetsplatser kännetecknas av en god arbetsmiljö och ett arbetsklimat som innebär öppenhet och respekt. Varje medarbetares hälsa och arbetstillfredsställelse har betydelse för hur vi lyckas skapa god service med hög kvalitet. Arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt och hälsobefrämjande och på ett sätt som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. En god hälsa och en bra arbetsmiljö är grunden för att medarbetarna i verksamheterna ska kunna göra sitt bästa för att uppnå förvaltningens mål. En av våra största processer Arbetsmiljöprocessen utvecklas och byter namn till Hälso-och arbetsmiljöprocess och hälsa integreras tydligare i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetet sker på ett strukturerat och planerat sätt genom ett årshjul för arbetsmiljö, där gemensamma arbetsmiljöronder och definierade aktiviteter genomförs samtidigt i förvaltningen. En handbok för arbetsmiljö utarbetas och finns nu som verktyg för hela hälso-och arbetsmiljöarbetet. Partsgemensamma informationstillfällen genomförs med 200 chefer och skyddsombud för att implementera nya rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Särskilt fokus läggs på att informera, utbilda och ge verktyg till arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (AFS 2015 4). en årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet som genomförs i november varje år blir en del i Förvaltningsplanen och görs för första gången i KIA, systemet för tillbud och arbetsskador. et innebär att tillbud, arbetsskador, risker, åtgärder och handlingsplaner inom arbetsmiljöområdet kan hanteras i samma system. Förvaltningsledningen tar fram gemensamma arbetsmiljömål som sedan bryts ner i förvaltningen ända ner på enhetsnivå genom att ta fram friskfaktorer för arbetet. 30 F RVA T I S ER TTE SE

Pilotprojektet i Planen för minskad sjukfrånvaro strategi för ökad frisknärvaro som startades på tterbyhemmet fortsätter enligt plan med flera orkshops och hälsoaktiviteter. Hälsosamordnare och hälsoinspiratörer arbetar för att få medarbetarna att förstå hur de kan påverka sin hälsa på arbetet. Målet med projektet är att medarbetarna upplever en ökad individuell hälsa och en ökad arbetsglädje på arbetsplatsen som också leder till minskad sjukfrånvaro. Projektet avslutas i juni 2018 för att sedan utvärderas. et är 70% av våra medarbetare som har använt friskvårdsbidraget, lika många som förra året. ym gruppträning följt av massage är de aktiviteter som bidraget använts mest till. nder året har hälsoinspiratörerna blivit fler och arbetet utvecklats dels genom egna träffar med erfarenhetsutbyte och inspiration men också genom en gruppdialog med personal och näringslivsutskottet. En hälsofolder har tagits fram för att tydliggöra de förmåner Kungälvs kommun har kring hälsa, allt för att motivera, inspirera och uppmuntra medarbetare till goda livsstilsförändringar. HR enhetens arbete med att presentera en rapport för Kommunstyrelsen om aktuell sjukskrivning, tillbud, arbetsskador och genomförda aktiviteter inom arbetsmiljöområdet görs nu tertialvis och syftar till att öka kunskapen om medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö samt möjliggöra dialog om strategiska insatser. Delaktighet och samverkan Dialogen på arbetsplatsen är grunden för delaktighet. Det är allas ansvar att genom inflytande bidra till verksamhetens resultat och utveckling. Engagerade medarbetare känner trivsel och arbetsglädje vilket skapar en god kvalitet i verksamheterna. Fackligt engagemang är en resurs och en tillgång. Vår organisation kännetecknas av ett arbetsklimat där alla medarbetare har rätt att tänka fritt och att tala oförställt. ialogen är verktyget för att skapa delaktighet och samsyn på alla nivåer i förvaltningen. För medarbetare är det arbetsplatsträffen APT som är mötesplatsen, där alla på arbetsplatsen deltar och grunden kan byggas för en väl fungerande verksamhet. APT är medarbetarens arena för utövande av delaktighet och inflytande, något som är direkt avgörande för verksamhetens resultat och kvalitet. et är ett ständigt pågående arbete att hålla i en god struktur som möjliggör allas delaktighet och engagemang på APT och andra möten. I vårt reviderade samverkansavtal får både arbetsplatsträffen och samverkansmöten större fokus. Struktur och innehåll för möten samt verktyg för dokumentation är delar som möjliggör den positiva utveckling som sker i förvaltningen gällande samverkan. e fackliga organisationerna utgör en stor resurs och är en viktig samarbetspartner i arbetet med att utveckla samsyn för samarbete och samverkan. Jämställdhet och mångfald Mångfald skapar mervärde. Olika perspektiv och erfarenheter bidrar till utveckling och kreativitet. Alla medarbetare erbjuds samma möjligheter. På våra arbetsplatser bedrivs ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete och det tolereras inte några former av kränkande särbehandling, diskriminering eller trakasserier. ämställdhet och mångfaldsaspekter beaktas i allt arbete på alla nivåer och i alla processer. En treårig handlingsplan har fastställts för arbetet med jämställda löner och könsuppdelad statistik används för att upptäcka och ev. omfördela resurser i kommunens serviceutbud gällande kvinnor och män, flickor och pojkar. Kompetensförsörjning och utveckling Kompetensutveckling och lärande ingår som en naturlig del av vardagen. Vi tillvaratar erfarenheter och kunskaper som finns inom organisationen genom att möjliggöra rörlighet mellan arbetsplatser. Kungälv kommuns medarbetare har rätt kompetens och är på rätt plats. emanningsprojektet har avslutas i början av 2017 och arbetet med effektiv bemanningsplanering har fortsatt och intensifierats inom sektor Trygghet och Stöd. Personalomsättningen i kommunen ligger på 14% och är något lägre än föregående år. en ökande trend som varit under några år och som vi ser i övriga samhället i stort är bruten. Kommunen erbjuder nya medarbetare både central introduktion och verksamhetsintroduktion för att ge goda förutsättningar i det nya arbetet. Ett arbete påbörjas för att utveckla och underlätta för chefer vid introduktion av nya medarbetare. ättre styrning och en generell process som kan tillämpas i hela kommunen är målet för arbetet, som fortsätter under 2018. F RVA T I S ER TTE SE 31

En avgångsenkät skickas ut till alla medarbetare som valt att lämna sin anställning och avgångssamtal genomförs med alla chefer. enom att ta reda på de faktorer som bidragit till att medarbetare och chefer valt att lämna kommunen kan vi utveckla våra arbetsplatser. e vanligaste faktorerna som påverkat beslutet att lämna kommunen var arbetets organisering och struktur samt arbetsbelastning. et gäller både medarbetare och chefer och är samma faktorer som 2016. Av de som svarat på enkäten uppger 68% att de rekommenderar andra att arbeta i Kungälvs kommun. ven det resultatet är samma som föregående år. Avgångsenkäter och avgångssamtal är tillsammans med medarbetarenkäter ett viktigt underlag för Kungälvs kommuns utvecklingsarbete. Medarbetarenkäter genomförs vartannat år och nästa medarbetarenkät genomförs i januari 2018. Lönepolitik Vår lönepolitik bidrar till att rekrytera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare. Lönesättning är ett styrmedel som används för att stimulera, motivera och engagera medarbetare att nå uppsatta mål så att verksamheten bedrivs effektivt med kvalitet. Alla medarbetare känner till grunderna för lönesättning och sambandet mellan arbetsresultat och löneutveckling. Vi arbetar processinriktat med lönefrågor via utbildning av chefer i löneöversynsprocessen och inleder ett arbete med att utveckla yrkesbeskrivningar och arbetsvärdering. Arbetet med löneprioritering av yrkesgrupper och strukturella satsningar utmanas av marknadsutsatta yrkeskategorier. 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Personal i siffror 3892 3852 3765 3600 3448 3443 3391 Personal fördelat på kön, % Kvinnor 81,5 81,3 82,0 83,3 81,5 82,3 83 Män 18,5 18,7 18,0 16,7 18,5 17,7 17 Personal fördelat på ålder, % 29 år och yngre 11,3 12,1 13,8 8,7 10 10,8 9 30-49 år 46,8 47,0 47,1 49,1 46,5 48,6 48 50 år och äldre 41,9 40,9 39,1 42,1 43,5 40,6 43 Personalens medelålder, år 45,7 45,4 45,7 45,9 47,1 45,5 45,4 Genomsnittlig sysselsättningsgrad, % 93,5 93 92,3 91,4 91 90,7 90,9 Andel heltidsanställda, % 72,3 70,0 68,0 67,8 64,4 63,9 65,5 Kvinnor 69,3 66,7 64,6 63,7 60,8 60 60,8 Män 85,4 84,3 83,6 88,1 83,6 85,4 87,4 Pensionsavgångar, antal 69 92 146 126 136 100 94 Personalsammanställningen visar att det inte sker några stora förändringar mellan åren 2016 och 2017. äremot visar tabellen på stora förändringar över tid när det gäller antal anställda. Från 2010 till 2017 har personalen ökat med 570 personer. Könsfördelningen är trots det i stort sett oförändrad, liksom åldersfördelningen. I kommunerna finns stora kvinnodominerade yrken och att bryta det traditionella mönstret av yrkesval är ett n geno snittlig anst lld i ung l s ko un r en k inna r ed en s ssels ttningsgrad långsiktigt arbete som måste genomsyra hela samhället. emanningsprojektets målsättning att långsiktigt kunna erbjuda önskad sysselsättningsgrad framförallt i dygnet runt verksamheter fortsätter att ge resultat. åde den genomsnittliga sysselsättningsgraden och andelen heltidsanställda ökar. Andelen kvinnor med heltidsanställning har ökat med 10 procentenheter under åren 2010 till 2017. Tabellen visar att antalet pensionsavgångar nu har nått en lugnare nivå. Arbetad tid Andel 2017 % Arbetade Andel 2016 % Arbetade Andel 2015 % Arbetade timmar 2017 timmar 2016 timmar 2015 Månadsavlönade 89,7 5 433 179 88,7 5 280 538 87,2 5 239 529 Timavlönade 9,2 558 782 10,2 604 962 11,3 678 066 Mer/övertid 1,1 64 593 1,1 68 470 1,5 88 700 Summa 100 6 056 554 100 5 953 970 100 6 006 295 Arbetad tid ger möjlighet att mäta den samlade personalresursen, det vill säga månadsavlönade, timavlönade samt det arbete som sker på mer och övertid. Arbetstid utförd av timavlönad personal har minskat både mätt i antal timmar och som andel av totalt antal utförda timmar. et har varit ett mål att minska timavlönades arbete och öka bemanningen genom att erbjuda månadsanställda önskad sysselsättningsgrad och därmed skapa stabilitet och kontinuitet i verksamheten. kningen av arbetstid utförd av månadsavlönade är en följd av både ökat antal anställda och höjd sysselsättningsgrad. 32 F RVA T I S ER TTE SE

Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron minskar något. Tabellen nedan visar på en ökning, detta beror på att kommunen ändrat sätt att beräkna sjukfrånvaro för att få bättre jämförbarhet med övriga R-kommuner. I underlaget för 2017 ingår inte timavlönade. m sjukfrånvaron för 2016 beräknas på samma sätt ger det en total sjukfrånvaro på 8,6 %, dvs en minskning med 0, procentenheter mellan 2016 och 2017. ämfört med kommunerna i R ligger Kungälv nu i det övre skiktet. Ett annat sätt att mäta hälsa och ohälsa är att se på frisknärvaron. Av de 454 personer som någon gång under året har haft en månadsanställning har 55 procent ingen sjukfrånvaro eller max 4 sjukdagar under perioden. nder året har ett omfattande arbetsmiljöarbete sjösatts och förhoppningen är att det ska ge resultat i minskad sjukfrånvaro kommande år. Sjukfrånvaro av ordinarie tillgänglig arbetstid % 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Kön Kvinnor 9,2 8,9 7,8 7,0 6,1 5,2 4,4 4,2 4,7 5,6 Män 4,8 4,0 4,0 3,0 2,9 2,8 2,5 2,6 3,0 3,3 Ålder <=29 år 6,6 5,4 4,1 3,4 3,4 3,1 2,7 2,3 2,7 2,9 30 49 år 7,8 7,5 7,1 6,0 5,4 4,8 3,9 3,8 4,2 4,7 >=50 år 9,1 9,4 8,1 7,3 6,2 5,5 4,5 4,4 4,9 6,1 Intervall Sjukfrånvaro överstigande 60 dagar i förhållande till 46,8 46,5 45,9* 51,3 46,6 38,1 29,1 26,8 47,7 45,1 total sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 8,3 8,00 7,1 6,4 5,5 4,8 4,0 3,9 4,4 5,1 Från och med 2015 räknas sjukfrånvaro överstigande 60 dagar i timmar. Tidigare år är beräkningen gjord på dagar. ytet av metod innebär att jämförelse med annan statistik förbättras. Av tabellen framgår att sjukfrånvaron 2017 ökat bland både män och kvinnor. kningen gäller också i åldrarna upp till 50 år. en långa sjukfrånvaron har ökat något i jämförelse med 2016. Procent Sjukfrånvaro 2006-2017 12 Kvinnor Män Totalsjukfrånvaro 10,0 8,9 9,2 8,5 9,0 7,8 8,0 7,3 7,0 8,3 7,0 6,1 8,00 7,6 5,6 6,0 5,2 7,1 6,6 4,7 4,2 4,4 6,4 5,0 5,5 4,0 5,1 4,8 4,8 4,4 3,0 3,9 3,7 3,9 4,0 4,0 4,0 2,0 3,3 3,0 2,8 2,9 3,0 2,6 2,5 1,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Mkr 2017 2016 2015 2014 Andel Mkr Andel Mkr Andel Mkr Andel Mkr Personalkostnader 62,1 % 1 853,0 61,4% 1 764,3 63,1% 1 666,1 62,9% 1 576 Övriga kostnader 37,9 % 1 130,6 38,6% 1 108,4 36,9% 975,4 37,1% 929,2 Bruttokostnad 100 % 2 983,6 100 % 2 872,7 100 % 2 641,5 100 % 2 505,2 Personalkostnaderna har under året ökat med 5 procent. I personalkostnader ingår uppräkning av pensionsskulden. Volymökningen mätt i arbetad tid var 1,7 procent. Medan tid utförd av månadsavlönad personal ökade, både mätt i antal timmar och som andel av den totala tiden, minskade tiden som utförts av timavlönad personal. Månadsanställning innebär ett annat uppdrag med större ansvar och därmed högre kvalitet och högre lön. Volymökningen mätt i kostnad bör därför vara högre. et faktiska utfallet av årets lönerevision var 2,5 procent. F RVA T I S ER TTE SE 33

Personal- och befolkningsutveckling 2006 till 2017 Kommunanställda läses av via vänster axel, befolkningsutveckling läses av via höger axel. 4000 44500 43500 3800 3800 43500 42500 Kommunanställda Kungälvs kommun 3600 3600 3400 3400 3200 3200 3000 42500 41500 41500 40500 40500 39500 39500 38500 Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling Kungälvs Kungälvs kommun kommun Antal anställda Antal tillsvidareanställda Antal årsarbetare Befolkningsstorlek 3000 38500 2800 2800 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 37500 37500 Tabellen visar hur personalutvecklingen har varit under perioden 2006 till 2016 och det jämförs med befolkningsutvecklingen i Kungälvs kommun under samma tid.antalet anställda redovisar hur många personer som har en anställning med fastställd sysselsättningsgrad. Antalet årsarbetare grundas på samma personer men där räknas sysselsättningsgraden om till heltid. Att kurvorna inte löper helt parallellt beror på att den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat under perioden. Kurvan tillsvidareanställda visar hur stor del av personerna som har en tillsvidareanställning. Från 2006 till 2017 ökade befolkningen med 12,8%. Antalet årsarbetare ökade under samma tid med 12,7% det vill säga samma ökning mellan åren. Medan befolkningen har ökat relativt jämnt följer personalkurvorna konjunktursvängningar. Yrkesindelning 2017 Kultur och fritid 3% Teknik och hantverk 6% Skola och förskola 37% Kök och städ 5% Ledning 4% Administration 7% Vård och omsorg 31% rafen rkesindelning visar inom vilka yrkesområden personalen är verksam. 75 procent av all personal arbetar inom yrken som tillhör kärnverksamheten, det vill säga vård, skola och omsorg. Av övriga verksamheter är en hel del stödverksamhet till kärnverksamheten. et gäller i synnerhet kök och städ. Socialt och kurativt 7% Indelningen följer SKL:s system för arbetsidentifikation 34 F RVA T I S ER TTE SE

Kungälv är inte bara kommunen Bostäder, energi, exploatering och räddningstjänst ryms inom det vi kallar kommunkoncernen. Kungälv Energi AB Kungälv Energis vision är att aktivt bidra till samhällets hållbara utveckling och öka sina kunders livskvalitet i vardagen. olagets verksamhetsgrenar elnät, värme, stadsnät, elhandel och vindkraft bidrar alla till hållbarhet. tbyggnaden av fjärrvärme har haft positiv inverkan på miljön i kommunen. enom att oljeeldning med fossilt ursprung näst intill upphört så har även de fossila koldioxidutsläppen minskat väsentligt. en fortsatta utbyggnaden av fjärrvärmenätet bidrar till en mer miljövänlig kommun. redbandskommunikationen möjliggör för invånarna att arbeta hemma vilket bidrar till minskade utsläpp. Stadsnätsverksamheten har en fortsatt hög investeringstakt. Verksamheten vill arbeta i enlighet med Sveriges bredbandsstrategi vilket innebär att kunna erbjuda höghastighetsbredband till 0 procent av kommunens invånare år 2020. Stora satsningar kommer att göras framöver för att uppgradera fibernäten på landsbygden. All el som säljs är förnybar el, antingen från Kungälv Energis egen produktion av vindkraft eller i vår fjärrvärmeanläggning eller köpt med ursprungsmärkning. olaget har skapat en bilpool där man bokar elbil eller biogasbil, man har en snabbladdarstation centralt i Kungälv samt laddstolpar för elbilar på pendelparkeringar i samarbete med Kungälvs kommun. tterligare laddstolpar är under uppförande. En solcellsanläggning har byggts för att förse bolagets elbilar med energi. Vi har även byggt den första delen av en planerad solcellsanläggning vid vår befintliga solvärmeanläggning. olaget säljer solcellsanläggningar tillsammans med olika samarbetspartners. Bokab okab bidrar till kommunens långsiktiga strategiska mål genom att bedriva markexploatering och markförvaltning samt verka som utvecklingsbolag. Medlen är att förvärva, förvalta förädla, uppföra och avyttra fastigheter. Bredbandskommunikationen möjliggör för invånarna att arbeta hemma vilket bidrar till minskade utsläpp. Foto: Kungälv Energi F RVA T I S ER TTE SE 35

nder de senaste två åren har det sålts totalt över 110 000 kvadratmeter mark, vilket är rekord För att skynda på framtagandet av ny detaljplanelagd verksamhetsmark drivs ett pilotprojekt med så kallad byggherredriven planläggning. et innebär att okab som exploatör tar ett större ansvar än tidigare i planarbetet och kommunen fokuserar på myndighetsutövningen. nder 201 kommer okab att kunna erbjuda marknaden ytterligare ca 50 000 kvadratmeter mark, varav i egen ägo ca 100 000. I Tega Västergård har under året sålts 4 villatomter av 6 till personer som står i den kommunala tomtkön. Infrastruktur, gator och vägar kommer att vara färdigställda i början på 2018. Ett nytt affärsområde har öppnats genom att av Kungälvs kommun förvärva fyra bebyggda fastigheter i centrala Kungälv. yggnader som inte passar in i kommunens fastighetsstrategi, men väl i okabs uppdrag. essa fastigheter kommer att utvecklas i samklang med hyresgästerna och medverka till årets stadskärna 2020. Bohus räddningstjänstförbund ohus räddningstjänstförbund bildades 201 och är ett kommunalförbund med ansvar för räddningstjänsten i Ale och Kungälvs kommuner. Ale kommuns andel av förbundet uppgår till 40 procent och Kungälvs kommuns andel till 60 procent. Från 2017-01-01 har förbundet övertagit kommunernas ansvar för brandskyddskontroll och sotning. Samordning har skett för att det ska ske likartad service i båda kommunerna. nder året har medlemskommunerna och räddningstjänstens direktion och ledning tagit fram en långsiktig strategi fram till 2025 för att fortsätta utveckla förbundets förmåga. Ett strategiskt beslut under 2017 är att förbundet ska ansluta sig till larm- och ledningscentralen vid räddningstjänsten i storgöteborg. Syftet på lång sikt är att räddningstjänsterna i regionen vid flera pågående, komplexa eller utdragna händelser ska kunna agera gränslöst för att öka servicen till skadedrabbade. enna samverkan kommer att starta 201. en skadeförebyggande avdelningen har haft hög arbetsbelastning. åda medlemskommunerna växer och exploatering av mark och fastigheter sker i hög omfattning. Samverkan med ambulans, polis och räddningstjänst i ett Kungälv som växer. Avdelningen har även arbetat mycket med långsiktigt och målinriktat olycksförebyggande arbete där tillsyn, information och utbildning utgör grunden. Kommunernas anställda och skolelever är prioriterade grupper för utbildning och information. et skadeavhjälpande arbetet har fortsatt att utvecklas för att möta samhällets risker och krav. Samverkan sker med våra medlemskommuner även i frågor som inte direkt hänför sig till räddningstjänst. ämnas kan arbete med äldresäkerhet, utsatta ungdomsgrupper, integrering av människor med annan etnicitet religion i vårt samhälle. etta arbete, samt mycket därtill, syftar till att förbundet ska fortsätta vara en viktig kugge i att bygga och förvalta ett tryggt, säkert och hållbart samhälle med fokus på medborgarna. Förbundet har varit förskonade från större räddningsinsatser under året. Kungälvsbostäder Kungälvsbostäder är den största hyresvärden i Kungälv med 2775 lägenheter samt kommersiella lokaler i ett varierat bestånd. Företaget är en aktiv del i Kungälvs utveckling och expansion genom att producera nya och attraktiva bostäder, skapa trygga och trivsamma utemiljöer, arbeta efter en hållbar långsiktig renoveringsstrategi samt erbjuda sina hyresgäster möjlighet till inflytande över sitt boende. nder året har Kungälvsbostäder byggt närmare 100 nya bostäder i Kungälv. I den nya stadsdelen Kongahälla har man färdig- ställt, hyrt ut, flyttat in i och invigt företagets största nyproduktion i modern tid. 71 nya bostäder samt verksamhetslokaler stod färdiga i september. I Hareslätt pågår byggnation av 18 lägenheter. Att skapa fler bostäder betyder inte bara att bygga nytt. Kungälvsbostäder har under året omvandlat fem outnyttjade lokaler till tretton lägenheter. ettoinvesteringarna för nyproduktion 2017 är 86 Mkr och förtätning i eget bestånd 10 Mkr. Stambytesrenoveringarna inleds med ett pilotprojekt i Fontin. Ett ombyggnationsavtal har tecknats med Hyresgästföreningen för att säkerställa boinflytande under renoveringen och under året har samråd med personliga möten med hyresgästerna genomförts. Hyresförhandlingar pågår och i slutet av året publicerades upphandlingsunderlaget. Planen är att renoveringen påbörjas hösten 2018. Soltak AB Soltak A är idag ett samarbete mellan kommunerna Kungälv, Stenungsund, illa Edet och Tjörn. Syftet med bolaget är att utföra stöd- och servicetjänster mer ekonomiskt än om varje ägarkommun gör det var för sig. enom ett gemensamt bolag för IT, löne- och ekonomiadministration ges den stora kommunens möjligheter samtidigt som den lilla kommunens identitet behålls. olaget ingår inte i den sammanställda redovisningen. Foto: Borf 36 F RVA T I S ER TTE SE

Kommunens fem nämnder Sociala myndighetsnämnden Sociala myndighetsnämnden ansvarar enligt gällande lagstiftning och förordningar för myndighetsutövningen gentemot enskilda medborgare i Kungälvs kommun, inom sektorerna Trygghet och stöd samt tbildning och lärande. ret 2017 har fortsatt präglats av den nationella flyktingfrågan. et har kommit färre ensamkommande barn (barn under 18 år och utan vårdnadshavare är ett ansvar för myndighetsnämnden) under året, vilket har inneburit att verksamheten kunnat hinna i kapp med den myndighetsutövande delen och nu kan leva upp till den rättssäkerhet som krävs för uppdraget. Samtidigt har det skett en inströmning till myndighetsdelen av Trygghet och stöd. Verksamheten har anpassats för att skapa förutsättningar så att samtliga ärenden tas om hand. Arbete med ordförandebeslut och rutiner kring dessa har påbörjats. Valnämnden Valnämnden planerar och genomför våra allmänna val. ämnden har ansvar för att valprocessen genomförs korrekt och effektivt. Förutom att skaffa material och ordna fram lokaler åligger det valnämnden att rekrytera och utbilda den personal som behövs. Valnämnden ansvarar också för den preliminära räkningen av rösterna dels på valkvällen och dels på onsdagen i veckan efter valdagen, då ogiltiga och sent inkomna röster bedöms och räknas. För den slutgiltiga rösträkningen och fastställandet av resultaten vid landstings- och kommunfullmäktigevalen ansvarar länsstyrelsen, som är den regionala valmyndigheten. et finns också en nationell valmyndighet, som ansvarar för att planera och samordna genomförandet av val och folkomröstningar i hela landet. nder 2017 har arbetet inför val 2018 påbörjats. Överförmyndarnämnden verförmyndarnämnden är en obligatorisk nämnd för varje kommun. ämndens uppdrag styrs av föräldrabalken och kommunallagen. en huvudsakliga uppgiften är att utöva tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare så att de fullgör sina uppdrag på ett tillfredställande sätt. ämnden står under länsstyrelsens tillsyn. Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden är en myndighet som gör en förvaltningsrättslig och politisk prövning. ämnden ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet. För att garantera att den offentliga förvaltningen är opartisk finns jävsregler. ämnden hanterar frågor enligt plan- och bygglagen (P ) och kommunens översiktsplan gällande beslut om bland annat lov, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked, ingripandebesked, tekniska samråd, slutsamråd, arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen samt utövar tillsyn och beslutar om ingripanden och påföljder enligt P. ämnden ska verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. Miljö- och byggnadsnämnden hanterar stora delar av miljöbalkens område och den kommunala livsmedelstillsynen. et innebär bland annat prövning och tillsyn inom områdena miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel. Arvodesnämnden Arvodesnämnden bereder frågor om grunden för ekonomiska förmåner till kommunens förtroendevalda och avgör frågor om tolkning och tillämpning av de bestämmelser som kommunfullmäktige antagit inom området. ämnden skall också lämna de förtroendevalda med flera råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhetsområde. Arvodesnämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de lagar och föreskrifter som gäller samt i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt. ärutöver skall nämnden ta initiativ till utveckling och effektivisering samt skapa förutsättningar för att angivna mål, program och planer kan genomföras samt att i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige eller kommunstyrelsen överlämnar till arvodesnämnden. Vidare har nämnden uppföljningsansvar för närvarorapporteringen. ämnden har under 2017 främst arbetat med revidering av arvodesreglementet. En del innehållsmässiga ändringar kommer att föreslås, men huvudfokus ligger på att göra dokumentet enklare att tolka för den enskilde förtroendevalde. Revideringsförslaget ska upp till beslut i kommunfullmäktige under våren 2018. F RVA T I S ER TTE SE 37

Resultaträkning Mkr Not Budget 2017 Bokslut 2017 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Verksamhetens intäkter 1 765,8 773,2 712,6 627,5 Verksamhetens kostnader 2-2 952,9-2 983,6-2 872,7-2 641,7 Avskrivningar 7,8,9-124,0-130,8-117,1-110,4 Verksamhetens nettokostnad -2 311,1-2 341,2-2 277,2-2 124,6 Skatteintäkter 3 2 173,7 2 188,5 2 100,1 1 989,9 Generella statsbidrag och utjämning 4 217,3 239,6 210,1 182,4 Finansiella intäkter 5 19,3 20,4 20,1 18,6 Finansiella kostnader 6-60,3-49,3-32,7-39,3 Årets resultat 38,9 58,0 20,4 26,9 Kassaflödesanalys Mkr Not 2017 2016 2015 Den löpande verksamheten Årets resultat 13 58,0 20,4 26,9 Justering för avskrivningar 7,8,9 130,8 117,1 110,4 Justering för avsättning pensioner och övriga avsättningar 14,15,16-7,2 13,5-13,2 Justering för upplösning av bidrag till statlig infrastruktur 11 5,6-26,5-5,8 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 13 0,0 0,0-15,7 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 187,2 124,5 102,6 Förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd 12 41,6-187,6-173,2 Förändring kortfristiga placeringar 0,0 0,0 145,0 Förändring kortfristiga skulder 18 126,6 201,0 93,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 355,4 137,9 167,9 Investeringsverksamheten Ökning/minskning värdepapper 10 99,5-91,2 131,6 Investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar 7,8,9-1 093,8-530,5-328,9 Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar 7,8,9 35,4 23,3 0,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 10 0,0 0,0-28,6 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 10 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -958,9-598,4-226,0 Finansieringsverksamheten Upplåning 17 650,0 565,0 500,0 Amortering 17-102,0-358,0-163,0 Förändring kortfristig del 17-178,0 101,0-195,0 Förändring övriga långfristiga skulder 17 311,9 35,9 10,5 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 681,9 343,9 152,5 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 16-45,7-5,8-6,8 Årets kassaflöde 32,7-122,5 87,6 Likvida medel vid årets början 126,6 249,1 161,5 Likvida medel vid årets slut 159,3 126,6 249,1 38 K MM E EK MISK VERSIKT

Balansräkning Mkr Not 2017-12-31 2016-12-31 2015-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 7 25,5 31,4 34,7 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8 3 383,0 2 456,3 2 032,1 Maskiner och inventarier 9 107,8 101,0 90,0 Summa materiella anläggningstillgångar 3 490,8 2 557,3 2 122,1 Finansiella anläggningstillgångar 10 371,2 470,6 379,4 Summa anläggningstillgångar 3 887,4 3 059,3 2 536,3 Bidrag till statlig infrastruktur 11 253,8 259,4 232,8 Omsättningstillgångar Förråd 1,3 0,6 1,4 Kortfristiga fordringar 12 801,9 844,1 655,8 Kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 Kassa och bank 159,3 126,6 249,1 Summa omsättningstillgångar 962,4 971,4 906,3 SUMMA TILLGÅNGAR 5 103,6 4 290,1 3 675,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat 58,0 20,4 26,9 Resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 Övrigt eget kapital 13 406,9 386,5 359,7 Avsättningar Avsättning till pensioner och löneskatt 14 933,3 943,6 965,6 Avsättning deponi 15 2,9 2,9 2,9 Avsättning bidrag till statlig infrastruktur 16 214,6 257,2 227,5 Skulder Långfristiga skulder 17 2 191,7 1 509,8 1 124,2 Kortfristiga skulder 18 1 296,4 1 169,8 968,7 Summa skulder 3 488,0 2 679,5 2 093,0 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 5 103,6 4 290,1 3 675,4 Borgensförbindelser 19 715,5 443,7 592,0 Ansvarsförbindelser 20 46,9 44,6 43,5 I samband med övergången till ny anläggningsreskontra år 2017 har en genomgång gjorts av samtliga anläggningar, varvid ett antal har omklassificerats vad gäller anläggningsgrupp. Ingående balans 2017 avseende Anläggningstillgångar och Långfristiga skulder har justerats utifrån denna omklassificering. K MM E EK MISK VERSIKT 39

Noter 1. Verksamhetens intäkter Mkr 2017 2016 Taxor och avgifter 330,0 298,3 Bidrag 234,1 240,5 Försäljning varor och tjänster 119,1 116,7 Bokföringsmässig realisationsvinst, sålda fastigheter och maskiner 46,5 9,6 Avräkning exploateringsprojekt 25,7 23,4 Övriga intäkter 17,8 24,2 Summa 773,2 712,6 2. Verksamhetens kostnader Mkr 2017 2016 Personalkostnader 1) 1 853,0 1 770,2 Bidrag och avgifter 58,4 59,9 Entreprenader och köp av verksamhet 939,1 886,7 Material 129,7 137,5 Avräkning exploateringsprojekt 0,0 7,6 Övriga kostnader 3,4 10,9 Summa 2 983,6 2 872,7 1) Varav pensioner, se not 14. 3. Skatteintäkter Mkr 2017 2016 Kommunalskatt, preliminär 2 195,1 2 107,1 Justering föregående års redovisade skatteintäkter 2,3 1,8 Prognos slutavräkning innevarande år -8,8-8,8 Summa 2 188,5 2 100,1 4. Generella statsbidrag och utjämning Mkr 2017 2016 Inkomstutjämning 138,1 117,3 Kostnadsutjämning -4,7-10,2 Utjämningsavgift LSS 7,1 7,2 Regleringsavgift -0,4-1,5 Kommunal fastighetsavgift 82,5 78,3 Generella bidrag från staten 17,0 19,0 Summa 239,6 210,1 Generella statsbidrag utgörs av ett bidrag för ökat bostadsbyggande på 10,2 Mkr samt ett extra statsbidrag på 6,7 Mkr för asyl- och flyktingmottagande. 5. Finansiella intäkter Mkr 2017 2016 Räntor, placeringar 0,0 0,2 Räntor, reverser 11,2 10,1 Aktieutdelning kommunala bolag (enligt KF:s beslut) 2,9 4,9 Räntor, övriga 6,3 4,9 Summa 20,4 20,1 6. Finansiella kostnader Mkr 2017 2016 Räntor, långfristig upplåning 25,0 21,8 Räntor, kortfristig upplåning 0,3 0,1 Ränta på pensionsavsättningar 26,3 12,6 Ränta under byggtid -3,5-1,9 Övriga finansiella kostnader 1,2 0,2 Summa 49,3 32,7 7. Immateriella tillgångar Mkr 2017 2016 Ingående balans investeringar 67,8 60,5 Ingående balans avskrivningar/nedskrivningar -36,4-25,9 Avskrivningar enligt plan -8,1-7,7 Årets utrangeringar 0,0 0,0 Årets investeringar 2,1 4,6 Årets försäljningar 0,0 0,0 Summa 25,5 31,6 Samtliga tillgångar är externt förvärvade och utgörs av programlicenser. 8. Mark, byggnader och tekniska anläggningar Mkr 2017 2016 Ingående balans investeringar 3 646,2 3 085,5 Ingående balans avskrivningar/nedskrivningar -1 189,9-1 053,4 Avskrivningar enligt plan -102,6-89,2 Årets utrangeringar -2,0-10,0 Årets investeringar 1 064,1 494,3 Årets försäljningar -32,8-12,6 Summa 3 383,0 2 414,6 Lånekostnader ingår i årets investeringar med 3,5 Mkr. 2017 har räntesatsen varit 1,75 % 9. Maskiner och inventarier Mkr 2017 2016 Ingående balans investeringar 340,8 321,8 Ingående balans avskrivningar/nedskrivningar -239,9-231,8 Avskrivningar enligt plan -20,1-20,2 Årets utrangeringar 0,0-0,7 Årets investeringar 27,5 31,9 Årets försäljningar -0,5 0,0 Summa 107,8 101,0 I samband med övergången till ny anläggningsreskontra år 2017 har en genomgång gjorts av samtliga anläggningar, varvid ett antal har omklassificerats vad gäller anläggningsgrupp. Ingående balans 2017 avseende Anläggningstillgångar och Långfristiga skulder har justerats utifrån denna omklassificering. Någon justering i noterna avseende 2016 års siffror har inte gjorts. 10. Finansiella anläggningstillgångar Mkr 2017 2016 Fordran koncernföretag 299,8 402,1 Aktier koncernföretag 33,9 31,2 Övriga aktier 2,9 2,8 Kommuninvest 1) 26,4 26,4 Andelar, insatser, bostadsrätter 0,4 0,4 Andra långfristiga fordringar 7,8 7,7 Summa 371,2 470,6 1) Insatskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalat insatskapital. Ursprungligt insatskapital är 1 705 tkr. Under 2015 beslutades om inbetalning av en särskild medlemsinsats om ytterligare 24 711 tkr. 40 K MM E EK MISK VERSIKT

11. Bidrag till statlig infrastruktur Mkr 2017 2016 E6 Kungälvsmotets östra ramper 26,9 28,1 Kungälvs kommun beslutade 2014 att medfinansiera E6 Kungälvsmotets östra ramper med 32,0 Mkr. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 25 år. GC-vägar och vänstersväng Sparråsvägen 110,1 112,4 Kungälvs kommun beslutade 2014 att medfinansiera anläggning av gång- och cykelvägar i Kungälvs kommun med 142,0 Mkr. Under 2015 avsattes ytterligare 3,9 Mkr då en till GC-sträcka tillkommit. Under 2016 har avtalet kring en av GC-sträckorna skrivits om (Trafikverket åtar sig en större del av kostnaden än tidigare) vilket medfört att avsättningen skrivits ner med 16,5 Mkr. Under 2017 avsattes ytterligare 3,0 Mkr för byggnation av vänstersvängsfält på Sparråsvägen i samband med exploateringen i Ytterby. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 25 år. Väg 168, förbifart Tjuvkil 47,8 49,9 Kungälvs kommun beslutade 2016 att medfinansiera väg 168 förbifart Tjuvkil med 52,0 Mkr. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 25 år. Väg 168 Ekelöv-Grokareby 69,0 69,0 Kungälvs kommun beslutade 2009 att medfinansiera väg 168 Ekelöv - Grokareby med 60,0 Mkr. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 25 år fr o m byggstart (preliminärt 2020). Av avtalet framgår att framtida inflationsuppräkning ska finanasieras av kommunen varför ytterligare 9,0 Mkr avsatts under 2015. Summa 253,8 259,4 12. Kortfristiga fordringar Mkr 2017 2016 Kundfordringar 80,4 131,0 Avsättning osäkra fordringar -2,1-11,3 Fordran koncernföretag, likvidkonto 81,6 77,5 Fordran koncernföretag, enligt revers 200,0 52,0 Statsbidragsfordringar 20,9 36,0 Fordran mervärdesskatt 46,4 52,8 Övriga fordringar 105,4 69,7 Förutbetalda kostnader exploateringsområden 176,9 341,0 Övriga förutbetalda kostnader 31,1 31,0 Fastighetsavgift 52,3 46,1 Avräkning skatteintäkter 2,3 3,6 Övriga upplupna intäkter 6,7 14,8 Summa 801,9 844,1 13. Eget kapital Mkr 2017 2016 Ingående eget kapital 406,9 386,6 Årets resultat 58,0 20,4 Summa 464,8 406,9 14. Avsättning pensioner, Pensionsförpliktelser Mkr 2017 2016 Ingående avsättning 943,6 965,6 Pensionsutbetalningar -41,1-41,3 Aktualiseringar 0,2-1,4 Nyintjänad pension 11,3 16,8 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 21,2 10,1 Förändring av löneskatt -2,0-4,3 Övrigt 0,1-1,9 Varav ansvarsförbindelse intjänad före 1998 Mkr 2017 2016 Ingående ansvarsförbindelse 744,9 783,5 Ränteuppräkning 8,5 8,2 Basbeloppsuppräkning 12,6 2,2 Gamla utbetalningar -44,5-44,8 Aktualisering 0,2-1,7 Övrig post 0,0-2,6 Summa 721,6 744,9 En del av ansvarsförbindelsen har tryggats genom försäkring. Den totala förpliktelsen har därmed minskats med 171,6 Mkr. Storleken av överskottsmedel uppgick per 171231 till 0 kr. Varav pensionsavsättning intjänad fr o m 1998 Ingående avsättning 189,9 177,3 Ränteuppräkning 3,0 2,8 Basbeloppsuppräkning 2,1-0,7 Nya utbetalningar -6,3-6,0 Intjänad PA-KL 0,0 0,6 Slutbetalning FÅP 0,2 1,5 Intjänad Förmånsbestämd ålderspension 15,6 14,1 Intjänad Särskild avtalspension 0,0 0,0 Nya efterlevandepensioner 0,3 1,6 Övrig post -0,2-1,3 Summa 204,6 189,9 Varav särskilda avtalspensioner enligt överenskommelse Ingående avsättning 0,5 0,8 Ränteuppräkning 0,0 0,0 Basbeloppsuppräkning 0,0 0,0 Utbetalning ÖK-SAP -0,3-0,5 Arbetstagare som pensionserats 0,0 0,2 Övrig post 0,1 0,0 Summa 0,3 0,5 Aktualiseringsgrad 97,0% 97,0% Avsatt till pensioner 204,9 190,3 Ansvarsförbindelsen 721,6 744,9 Förtroendevalda 6,8 8,4 Summa pensionsskuld 933,3 943,6 Placerade medel för pensioner -55,4-83,3 Återlånade medel 877,9 860,3 Medel för pensioner är reserverade inom kommunens befintliga likviditet, reserverat belopp är 55,4 Mkr. 15. Avsättning deponi Mkr 2017 2016 Ingående avsättning 2,9 2,9 Årets avsättning 0,0 0,0 Belopp som tagits i anspråk 0,0 0,0 Summa 2,9 2,9 Enligt planerna ska sluttäckningen vara avslutad senast 2019 till en kostnad av totalt 10,0 Mkr. Total pensionsavsättning 933,3 943,6 För 2017 har en separat beräkning avseende 8 förtroendevalda beställts från KPA. Dessa ingår i beräkningen ovan med 6,8 Mkr, inklusive löneskatt. K MM E EK MISK VERSIKT 41

16. Avsättning bidrag till statlig infrastruktur Mkr 2017 2016 E6 Kungälvsmotets östra ramper Ingående avsättning 30,8 31,4 Årets avsättning 0,0 0,0 Belopp som tagits i anspråk -30,8-0,6 Summa 0,0 30,8 Hela avsättningen har tagits i anspråk under perioden 2015-2017, inga ytterligare medel finns avsatta. GC-vägar och vänstersvängsfält Sparråsvägen Ingående avsättning 105,4 127,1 Årets avsättning 3,0-16,5 Belopp som tagits i anspråk -14,8-5,2 Summa 93,6 105,4 Enligt planerna kommer avsättningen att tas i anspråk under perioden 2017-2020. Väg 168, förbifart Tjuvkil Ingående avsättning 52,0 0,0 Årets avsättning 0,0 52,0 Belopp som tagits i anspråk 0,0 0,0 Summa 52,0 52,0 Enligt planerna kommer avsättningen att tas i anspråk under perioden 2021-2024. Väg 168 Ekelöv-Kareby Ingående avsättning 69,0 69,0 Årets avsättning 0,0 0,0 Belopp som tagits i anspråk 0,0 0,0 Summa 69,0 69,0 17. Långfristiga skulder Mkr 2017 2016 Låneskuld 1 739,0 1 369,0 Investeringsbidrag 48,2 17,5 Anslutningsavgifter 144,6 66,7 Gatukostnadsersättning 259,9 14,9 Övriga långfristiga skulder 0,0 0,0 Summa 2 191,7 1 468,1 Låneskuld Ingående låneskuld 1) 1 369,0 1 061,0 Nyupplåning under året 650,0 565,0 Årets amorteringar -102,0-358,0 Förändring kortfristig del (amortering nästa år) -178,0 101,0 Summa 1 739,0 1 369,0 Kreditgivare Nordiska investeringsbanken 500,0 302,0 Kommuninvest 1 674,0 1 324,0 Kortfristig del av långfristig skuld -435,0-257,0 Summa 1 739,0 1 369,0 1) Av den totala låneskulden vidareutlånas en del till Kungälv Energi AB. Detta redovisas under not 10 och 12, Fordran koncernföretag. Investeringsbidrag från staten Ingående investeringsbidrag 35,8 4,1 Ingående intäktsföring -10,8-0,2 Årets investeringsbidrag 23,8 13,8 Årets intäktsföring -0,6-0,1 Summa 48,2 17,5 Enligt planerna kommer avsättningen att tas i anspråk under perioden 2021-2024. Summa 214,6 257,2 Foto: Most Photos 42 K MM E EK MISK VERSIKT

Anslutningsavgifter Ingående anslutningsavgifter 129,6 45,7 Ingående intäktsföring -29,4-1,7 Årets anslutningsavgifter 47,4 23,7 Årets intäktsföring -3,1-1,0 Summa 144,6 66,7 Gatukostnadsersättning Ingående gatukostnadsersättning 18,6 17,1 Ingående intäktsföring -3,1-1,6 Årets gatukostnadsersättning 245,0 0,0 Årets intäktsföring -0,6-0,5 Summa 259,9 14,9 I samband med övergången till ny anläggningsreskontra år 2017 har en genomgång gjorts av samtliga anläggningar, varvid ett antal har omklassificerats vad gäller anläggningsgrupp. Ingående balans 2017 avseende Anläggningstillgångar och Långfristiga skulder har justerats utifrån denna omklassificering. Någon justering i noterna avseende 2016 års siffror har inte gjorts. 18. Kortfristiga skulder Mkr 2017 2016 Leverantörsskulder 317,6 216,8 Skuld koncernföretag, likvidkonto 98,6 88,6 Övriga kortfristiga skulder 437,5 257,3 Källskatt, personal 29,2 27,0 Sociala avgifter 34,0 32,0 Upplupna lönekostnaderr 0,3 1,1 Upplupna timlöner, OB ersättningar 21,7 19,5 Upplupen ferie- och uppehållslön 27,8 24,9 Upplupen semester och övertid 82,2 80,2 Kortfristig individuell del, pensionsskuld (utbet nästa år) 63,7 61,0 Löneskatt kortfristig pensionsskuld (utbet nästa år) 15,5 14,8 Skatteavräkning 18,3 10,9 Upplupna räntekostnade 3,1 3,1 Övriga upplupna kostnader 32,0 25,3 Förutbetalt statsbidrag flyktingverksamhet 6,2 4,5 Förutbetalda intäkter exploateringsverksamhet 56,3 253,3 Resultatfond Renhållningsverksamheten 10,2 13,3 Resultatfond VA-verksamheten 21,4 14,0 Övriga förutbetalda intäkter 20,9 22,1 Summa 1 296,4 1 169,8 19. Borgensförbindelser Mkr 2017 2016 Stiftelsen Kungälvsbostäder 646,0 393,0 Övriga borgensåtaganden, bostäder 18,4 18,9 Nordiska Folkhögskolan 18,2 18,7 Soltak AB 29,8 10,6 Kongahälla Ridsällskap 3,0 2,5 Kommuninvest 1) - - Summa 715,5 443,7 1) Fr o m år 2009 redovisas upplåning i Kommuninvest enbart under långfristiga skulder. Vid årsskiftet uppgick kommunens lånebelopp i Kommuninvest till 1 674,0 Mkr. Kungälvs kommun har i januari 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 288 kommuner och landsting/regioner som per 2017-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemmarna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemmarnas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Kungälvs kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2017-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 342 483,9 Mkr och och totala tillgångar till 349 243,7 Mkr. Kungälvs kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 2 522,7 Mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 2 577,0 Mkr. 20. Ansvarsförbindelser Mkr 2017 2016 Pensionsåtagande, Kungälv Energi AB 45,6 43,1 Pensionsåtagande, Renova AB 1,3 1,4 Pensionsåtagande, Gryaab 0,0 0,1 Summa 46,9 44,6 21. Operationella leasingavtal Mkr 2017 Framtida minimileaseavgifter som ska erläggas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal. Med förfall inom 1 år 75,6 Med förfall senare än 1 år, men inom 5 år 161,6 Med förfall senare än 5 år 139,1 Under perioden kostnadsförda leasingavgifter 86,5 K MM E EK MISK VERSIKT 43

Driftredovisning Mkr Budget Bokslut Budget- 2017 2017 avvikelse Politisk organisation 17,0 14,3 2,7 Stab 140,1 146,5-6,4 Bildning och lärande 1 134,2 1 133,4 0,8 Trygghet och stöd 926,6 948,1-21,5 Samhälle och utveckling 182,1 186,1-4,1 Summa 2 400,0 2 428,4-28,4 Finansiering -41,6-15,2-26,4 Exploatering -47,3-25,7-21,6 Reavinst 0,0-46,5 46,5 Totalt 2 311,1 2 341,2-30,1 Not: Kommunen gjorde år 2017 en organisationsförändring vilken innebar att sju sektorer blev tre. Jämförelsetalen för tidigare år har inte omräknats utifrån den förändrade organisationen och presenteras därför inte. Investeringsredovisning Mkr Utfall Budget Avvikelse 2017 2017 2017 Avgiftsfinansierade investeringar 351,7 343,0-8,7 VA-verksamhet 339,2 337,0-2,2 Renhållning 12,5 6,0-6,5 Skattefinansierade investeringar 384,0 470,4 86,4 Summa 735,7 813,4 77,7 Större projekt Mkr Ack Ack Ack Projekt- Prognos Pågående 2015 2016 2017 budget totalt Vattenverket 12,9 35,0 228,6 340,0 375,0 Thorildskolan 10,0 103,8 163,7 160,0 164,0 Sparråsskolan 10,3 70,1 161,3 159,0 162,0 Gruppboende Tega ängar 3,0 24,0 27,0 Solhaga äldreboende 0,5 69,0 69,0 Munkegärde förskola 1,0 1,7 9,8 26,0 26,0 Kareby förskola 0,5 4,7 16,6 70,0 70,0 Diseröds förskola 0,3 5,1 10,3 62,0 62,0 Summa 35,0 220,4 593,8 910,0 955,0 44 K MM E EK MISK VERSIKT

Resultaträkning Mkr 2017 2016 Not Koncern Kommun Koncern Kommun Verksamhetens intäkter 1 1 235,7 773,2 1 136,5 712,6 Verksamhetens kostnader 2-3 271,4-2 983,6-3 115,6-2 872,7 Avskrivningar 3-236,3-130,8-207,8-117,1 Verksamhetens nettokostnad -2 272,0-2 341,2-2 186,9-2 277,2 Skatteintäkter 2 188,5 2 188,5 2 100,1 2 100,1 Generella statsbidrag och utjämning 239,6 239,6 210,1 210,1 Finansiella intäkter 4 10,6 20,4 9,4 20,1 Finansiella kostnader 5-69,9-49,3-55,1-32,7 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 96,8 58,0 77,6 20,4 Skatt -7,5-13,0 ÅRETS RESULTAT 89,3 58,0 64,6 20,4 Kassaflödesanalys Mkr 2017 2016 Den löpande verksamheten Not Koncern Kommun Koncern Kommun Årets resultat 11 89,3 58,0 64,6 20,4 Avskrivningar 3 236,3 130,8 207,8 117,1 Förändring avsättningar -4,0-7,2 15,3 13,5 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 11 8,3 5,6-14,7-26,5 Medel från verksamheten före förändring 329,9 187,2 273,0 124,5 av rörelsekapitalet Förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd 10 116,3 41,6-272,1-187,6 Förändring kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring kortfristiga skulder -83,5 126,6 619,1 201,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 362,7 355,4 620,0 137,9 Investeringsverksamheten Ökning/minskning värdepapper 9-2,9 99,5 0,0-91,2 Investeringar i immateriella och materiella 6,7,8-1 372,3-1 093,8-740,2-530,5 anläggningstillgångar Försäljning av immateriella och materiella 6,7,8 43,8 35,4 67,6 23,3 anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 331,4-958,9-672,6-598,5 Finansieringsverksamheten Upplåning 12 730,0 650,0 565,0 565,0 Amortering 12-102,0-102,0-381,8-358,0 Förändring kortfristig del 12 82,0-178,0-270,0 101,0 Förändring övriga långfristiga skulder 12 334,5 311,9-9,4 35,9 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 044,5 681,9-96,2 343,9 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur -45,7-45,7-5,8-5,8 Årets kassaflöde 30,1 32,7-154,6-122,5 Likvida medel vid årets början 188,2 126,6 343,1 249,1 Likvida medel vid årets slut 218,3 159,3 188,2 126,6 K ER E EK MISK VERSIKT 45

Balansräkning Mkr 2017-12-31 2016-12-31 Not Koncern Kommun Koncern Kommun TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 6 25,5 25,5 31,6 31,4 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 7 5 219,2 3 383,0 4 128,1 2 456,3 Maskiner och inventarier 8 161,8 107,8 153,8 101,0 Summa materiella anläggningstillgångar 5 381,0 3 490,8 4 281,9 2 557,3 Finansiella anläggningstillgångar 9 40,4 371,2 37,6 470,6 Summa anläggningstillgångar 5 446,9 3 887,4 4 351,0 3 059,4 Bidrag till statlig infrastruktur 253,8 253,8 259,4 259,4 Omsättningstillgångar Förråd 8,4 1,3 7,5 0,6 Kortfristiga fordringar 10 731,4 801,9 848,6 844,1 Kassa och bank 218,3 159,3 188,2 126,6 Summa omsättningstillgångar 958,1 962,5 1 044,3 971,4 SUMMA TILLGÅNGAR 6 658,8 5 103,6 5 654,8 4 290,1 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 11 1 045,2 464,9 956,0 406,9 Avsättningar Avsättning till pensioner och löneskatt 982,2 933,3 989,2 943,6 Avsättning deponi 2,9 2,9 2,9 2,9 Avsättning bidrag till statlig infrastruktur 214,6 214,6 257,2 257,2 Avsättning uppskjuten skatt 80,5 77,2 Summa avsättningar 1 280,2 1 150,8 1 326,6 1 203,7 Skulder Långfristiga skulder 12 2 725,3 2 191,7 1 680,9 1 509,8 Kortfristiga skulder 1 608,1 1 296,4 1 691,6 1 169,8 Summa skulder 4 333,5 3 488,0 3 372,5 2 679,6 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 658,8 5 103,6 5 654,8 4 290,1 Ställda panter 13 0,0 173,1 Borgens- och ansvarsförbindelser 14 716,8 762,4 445,2 488,3 46 K ER E EK MISK VERSIKT

Noter 1. Verksamhetens intäkter Mkr 2017 2016 Hyresintäkter 200,2 197,2 Intäkter el 282,6 259,8 Taxor och avgifter 330,0 298,3 Bidrag 234,1 240,5 Övriga intäkter 188,8 140,7 Summa 1 235,7 1 136,5 2. Verksamhetens kostnader Mkr 2017 2016 Material 158,5 167,1 Personalkostnader 1 950,8 1 858,6 Övriga kostnader 1 162,1 1 089,9 Summa 3 271,4 3 115,6 3. Avskrivningar Mkr 2017 2016 Immateriella anläggningar 8,1-7,7 Fastigheter och anläggningar 200,6-170,1 Maskiner och inventarier 27,6-30,0 Summa 236,3-207,8 4. Finansiella intäkter Mkr 2017 2016 Ränteintäkter 10,6 9,4 Summa 10,6 9,4 5. Finansiella kostnader Mkr 2017 2016 Ränta, långfristig upplåning 44,3 41,2 Ränta, kortfristig upplåning 0,3 0,1 Ränta pensionsskuld 26,4 12,6 Räntor övriga -1,1 1,2 Summa 69,9 55,1 6. Immateriella tillgångar Mkr 2017 2016 Ingående balans 31,6 34,8 Avskrivningar -8,1-7,7 Nettoinvesteringar 2,1 4,7 Försäljningar -0,1 0,0 Summa 25,5 31,8 7. Mark, byggnader och tekniska anläggningar Mkr 2017 2016 Ingående balans 4 128,1 3 627,3 Avskrivningar -187,1-170,0 Nedskrivningar -12,7-10,0 Nettoinvesteringar 1 332,6 695,9 Utrangeringar -8,3-44,2 Försäljningar -33,4-12,6 Summa 5 219,2 4 086,4 8. Maskiner och inventarier Mkr 2017 2016 Ingående balans 153,8 144,7 Avskrivningar -27,6-30,0 Nettoinvesteringar 37,6 39,7 Utrangeringar 0,0-0,8 Försäljningar -2,0 0,0 Summa 161,8 153,6 I samband med övergång till ny anläggningsreskontra i Kungälvs kommun år 2017 har en genomgång gjorts av anläggningarna, varvid ett antal har omklassificerats vad gäller anläggningsgrupp. Ingående balans 2017 avseende Anläggningstillgångar och Långfristiga skulder har justerats utifrån denna omklassificering. 9. Finansiella anläggningstillgångar Mkr 2017 2016 Aktier 2,9 2,8 Kommuninvest 26,4 26,4 Andelar, insatser, bostadsrätter 0,6 0,6 Övriga långfristiga fordringar 10,5 7,8 Summa 40,4 37,6 10. Kortfristiga fordringar Mkr 2017 2016 Exploateringsfastigheter och markreserv 216,7 381,7 Övriga kortfristiga fordringar 514,8 466,9 Summa 731,4 848,6 11. Eget kapital Mkr 2017 2016 Ingående eget kapital 956,0 891,4 Årets resultat 89,3 64,6 Summa 1 045,2 956,0 12. Långfristiga skulder Mkr 2017 2016 Skulder till banker och kreditinstitut 2 231,0 1 522,7 Övriga långfristiga skulder 494,3 116,5 Summa 2 725,3 1 639,2 13. Ställda panter Mkr 2017 2016 Fastighetsinteckningar Stiftelsen Kungälvsbostäder 0,0 173,1 14. Borgens- och ansvarsförbindelser Mkr 2017 2016 Borgensförbindelser Kommunen 715,5 443,7 Summa 715,5 443,7 Mkr Ansvarsförbindelser Kommunen 46,9 44,6 Avgår: ansvarsförbindelse för Kungälv Energi AB -45,6-43,1 Summa 1,3 1,5 K ER E EK MISK VERSIKT 47

Redovisningsprinciper samt tilläggsupplysningar Kungälvs kommun följer Lagen om kommunal redovisning (1997:614), övrig redovisningspraxis och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR), med några få undantag. Fordringar överstigande ett år redovisas som långfristiga, vilket gör att kommunen avviker från RKR:s rekommendation 20, Redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Övriga undantag framgår under respektive rubrik nedan. För bolagens redovisning följs Årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (BFNAR 2016:10) samt Årsredovisning och koncernredovisning (BFN 2012:1, K3). Skatteintäkter Kommunen följer RKR s rekommendation 4, vilket innebär att den prognos för skatteavräkningen som Sveriges Kommuner och andsting (SK ) publicerat i december räkenskapsåret har använts vid beräkning av årets skatteintäkter. Vid delårsbokslut används alltid senaste prognosen från SK. rets redovisade skatteintäkter består av tre olika delar de preliminära månatliga skatteinbetalningarna en preliminär slutavräkning som bygger på SK s prognos för bokslutsåret differensen mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten föregående bokslutsår Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Enligt RKR s rekommendation 18 ska investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas upp som en förutbetald intäkt i balansräkningen och periodiseras över anläggningarnas respektive nyttjandeperiod. Kommunen tar från och med 2010 upp gatukostnadsersättningar bland långfristiga skulder. Från och med 2011 redovisas även investeringsbidrag och anslutningsavgifter enligt rekommendationen. 10 procent av anslutningsavgifterna intäktsförs direkt för att bl a täcka kostnader för administration. Skatteintäkter periodiseras i 12-delar. Avgifter för äldreomsorg och barnomsorg faktureras månatligen, VA-konsumtionsavgifter samt avgifter för renhållning faktureras varannan månad. Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att kostnader uppstår. Personalkostnader önerna är bokförda enligt kontantprincipen. Förändring av semesterlön och övertidsskuld redovisas som en kostnad i verksamheten. Sociala avgifter bokförs som ett procentuellt påslag på lönekostnaden. Intjänad ferielön och uppehållslön för lärare redovisas som skuld. Timlöner och ersättning för obekväm arbetstid som är intjänade under december månad tas upp som kortfristig skuld. Avskrivningar Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet. estämmande av den ekonomiska livslängden görs utifrån beräknad ekonomisk nyttjandeperiod. Aktivering av anläggningstillgångar sker normalt den månad som investeringen tas i bruk. ominell metod används för beräkning av avskrivningar, det vill säga linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för investeringsbidrag, planmässiga avskrivningar och nedskrivningar t o m 2010. Anslutningsavgifter har redovisats som investeringsbidrag och därmed har kommunens investeringar i VA-anläggningar nettoredovisats. Från och med 2011 redovisas investeringsbidrag och anslutningsavgifter som långfristiga skulder och minskar därmed inte anläggningens anskaffningsvärde. essa bidrag och avgifter periodiseras över tid motsvarande tillgångens avskrivningstid. Anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod prövas löpande. Kommunen påbörjade 2015 arbetet med att införa komponentavskrivning enligt RKR s rekommendation 11, Materiella anläggningstillgångar. Införandet har skett successivt under 2016 och 2017 och är nu helt infört vad gäller nya investeringar och ombyggnationer. ndantaget är befintliga anläggningar vilka kommer att hanteras under 2018. Gränsdragning mellan kostnad och investering I Kungälvs kommun gäller att den ekonomiska livslängden ska överstiga tre år och att anskaffningsvärdet ska överstiga ett värde om minst ett prisbasbelopp för att en anskaffning ska redovisas som en anläggningstillgång. Exploateringsverksamhet edlagda kostnader och erhållna intäkter för pågående exploateringsverksamhet redovisas som kortfristiga fordringar och skulder. nder pågående exploatering kan vid årsskiften kostnader belasta innevarande år och intäkter nästkommande. Först när exploateringsprojektet del- eller slutavräknas redovisas intäkter och kostnader på resultaträkningen. Materiella anläggningstillgångar, investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar aktiveras när ett exploateringsområde är färdigställt i sin helhet. En genomgång av äldre anläggningar planeras att ske under 2018. Pensionsskuld Enligt beslut i Kommunfullmäktige den 2006-06-1 1 har Kungälvs kommun bytt redovisningsprincip beträffande redovisningen av kommunens totala pensionsåtagande. Pensioner intjänade till och med 1 7 har lyfts in som en avsättning i balansräkningen, inklusive särskild löneskatt. Kommunen har därmed gått ifrån den så kallade blandmodellen och tillämpar istället fullfonderingsmodellen. Avsikten är att ge en mer rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och utveckling samt att minska den framtida belastningen på kommunen då utbetalningarna av 48 F RVA T I S ER TTE SE

pensioner ökar. Intjänade pensioner från och med 1 8 ingår fortsatt i verksamhetens kostnader och redovisas som en skuld i balansräkningen. ven utbetalning av förmåner intjänade före 1 8 redovisas bland verksamhetens kostnader. Från och med 2000 har arbetstagaren själv fått möjlighet att placera en del av sin tjänstepension. et innebär att kommunen årligen betalar ut den intjänade individuella delen till KPA som administrerar fördelningen av pensionspengarna till respektive individs valda förvaltare. Enligt ovan nämnda rekommendation har den del av pensionsskulden med tillhörande löneskatt, som betalas ut under 2018, bokats upp som kortfristig skuld i 2017 års bokslut. eräkningen av pensionsförmånerna är gjord enligt SK s Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld, RIPS 17, och utförda av KPA. Pensionsförpliktelser för förtroendevalda redovisas från och med 2011 enligt rekommendation 2. Leasingavtal All leasing i kommunen redovisas som operationell leasing eftersom inga leasingavtal överstiger år. Samtliga hyresavtal gällande fastigheter klassificeras som operationella då de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägandet inte överförs till kommunen. ärmed avviker kommunen från RKR s rekommendation 1, Redovisning av hyres- leasingavtal. Säkring av räntebindning Kungälvs kommun utnyttjar derivatinstrument för att säkra exponeringen för ränterisker. Säkringsstrategin regleras i Finanspolicy. Kommunen strävar med denna säkringsstrategi efter att åstadkomma en stabil framtida upplåningskostnad. Målsättningen är att reducera osäkerheten hänförlig till lån med rörlig ränta. Lånekostnader Kommunen tillämpar alternativ metod för lånekostnader enligt RKR s rekommendation 15. ånekostnaden beräknas utifrån den genomsnittliga räntan på kommunens långfristiga låneskuld under perioden, sk generellt lånearrangemang. et innebär att lånekostnader inräknas i tillgångens anskaffningsvärde för investeringsprojekt som tar betydande tid i anspråk att färdigställa, detta under förutsättning att kommunen har lånekostnader vid denna tidpunkt. Ränta under byggtid tillämpas på projekt som pågår under en period av minst sex månader och där den upparbetade investeringsutgiften uppgår till minst 5 Mkr. Sammanställd redovisning Enligt den kommunala redovisningslagen skall årsredovisningen även innehålla en så kallad sammanställd redovisning, en koncernredovisning. en sammanställda redovisningen omfattar kommunen, de helägda kommunala bolagen Kungälv Energi A, ohusläns Kommunala Exploaterings A, Stiftelsen Kungälvsbostäder, agahus A samt ohus Räddningstjänstförbund. Räddningstjänsten i Kungälvs kommun bedrivs sedan januari 201 i ett gemensamt kommunalförbund med Ale kommun. Kommunens andel av förbundet uppgick under 2017 till 60 procent. ndantagsregeln om företag vars verksamhet är av obetydlig omfattning har tillämpats för Soltak A. tgångspunkten för koncernbokslutet är de fastställda balansoch resultaträkningarna för kommun och dotterbolag. Alla interna mellanhavanden inom koncernen elimineras. Att efter eliminering dra samman kommunens och bolagens räkenskaper till en redovisningsenhet kallas konsolidering. I kommunal redovisningspraxis anses kommunen utöva ett väsentligt inflytande vid en röstandel av minst 20 procent. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att det av kommunen förvärvade egna kapitalet i dotterföretagen har eliminerats. ärefter har intjänat kapital räknats in i koncernens egna kapital. Med proportionell konsolidering avses att om dotterföretagen inte är helägda tas endast ägda andelar av räkenskaperna in i koncernredovisningen. I koncernredovisningen har obeskattade reserver betraktats som eget kapital. eräknad skatt på dessa obeskattade medel har skuldförts. atent skatteskuld beräknas till 22 procent av obeskattade reserver. åde exploateringsfastigheter och markreserv har redovisats bland omsättningstillgångar. Avskrivningar redovisas enligt linjär metod. Bidrag till statlig infrastruktur Kommunfullmäktige har fattat beslut om att lämna bidrag till statlig infrastruktur avseende byggandet av -banor, utbyggnad av väg 168 Ekelöv- rokareby, förbifart Tjuvkil, vänstersvängsfält Sparråsvägen samt ombyggnad av trafiklösning vid E6 Kungälvsmotets östra ramper, totalt 285,4 Mkr. idragen skall upplösas under 25 år. ågon nuvärdesberäkning av avsättningen har inte gjorts. I resultaträkningen har redovisats upplösning av de beslutade bidragen för -banor, förbifart Tjuvkil, Sparråsvägen samt E6 Kungälvsmotet med ett belopp motsvarande en tjugofemtedel. idraget avseende utbyggnad av väg 168 har ännu inte börjat lösas upp eftersom beslutet fattades under 200 och därmed omfattas av det undantag som anges i RKR s rekommendation 6, Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar. F RVA T I S ER TTE SE 49

Ordförklaringar Amortering Avbetalning på lån. Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav, till exempel inventarier, byggnader och anläggningar. Avskrivningar Redovisningsbegrepp som innebär att anskaffningsutgiften för en tillgång inte kostnadsförs direkt utan periodiseras över tillgångens nyttjandeperiod. en årliga avskrivningen ska motsvara tillgångens värdeminskning. Exempel m kommunen köper en bil som kan användas i fem år för 100 000 kronor, redovisar kommunen varje år 20 000 kronor som kostnad för bilen i resultaträkningen bilen skrivs av på fem år. Balansräkning En stillbild som visar kommunens ekonomiska ställning vid ett bestämt tillfälle. För den balansräkning som finns i årsredovisningen är detta tillfälle räkenskapsårets sista dag. alansräkningen består av två delar. I den övre finns kommunens tillgångar. I den nedre visas hur mycket av detta som är kommunens skulder och hur mycket som är eget kapital. vre delens summa skall vara densamma som den nedre delens. e ska balansera, därav namnet balansräkning. Bokslut En sammanställning av kommunens löpande bokföring som visar den ekonomiska ställningen (resultatet) på bokslutsdagen. okslut kan göras för del av ett år eller för ett helt räkenskapsår. är bokslutet görs för ett helt räkenskapsår kallas det årsbokslut. I kommunen görs bokslut tre gånger per år, tertial 1 0 april, tertial 2 1 augusti samt vid årsskiftet, tertial 1 december. Budget En ekonomisk och verksamhetsmässig plan för kommunens framtida verksamhet. Eget kapital Visar skillnaden mellan tillgångar och skulder. en del av kommunens tillgångar som inte är lånefinansierade. Finansiella intäkter e intäkter som uppkommer genom kommunens finansiering. ästan uteslutande handlar det om räntor som kommunen får in på sparade pengar. Finansiella kostnader e kostnader som uppkommer genom kommunens finansiering. ästan uteslutande handlar det om räntor som kommunen betalar på lånat kapital. Finansiellt netto (finansnetto) Visar skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Internränta Internt beräknad ränta för en investering. Intäkter Kommunens periodiserade inkomster, det vill säga beloppen har fördelats på de tidsperioder (månad, kvartal, år etc) som inkomsterna avser. Kapitalkostnad Kapitalkostnaden består förutom av avskrivning också av internränta och är en periodisering av investeringsutgiften. Kapitalkostnadens storlek avgörs av investeringsutgiften, räntesatsen och anläggningens nyttjandeperiod. Kassaflödesanalys eskriver på vilket sätt kommunen genom sin verksamhet och genom upplåning fått in pengar och hur dessa har använts under ett räkenskapsår. Kostnader Kommunens periodiserade utgifter, det vill säga beloppen har fördelats på de tidsperioder (månad, kvartal, år etc) som utgifterna avser. Kortfristiga skulder Avser skulder som förfaller till betalning inom ett år. Exempel på kortfristiga skulder är leverantörsskulder, moms, personalens intjänade semester samt lån som skall betalas under det närmaste året. Likvida medel Pengar i kassa och bank. Likviditet Ett mått på kommunens förmåga att på kort sikt skaffa fram pengar och klara löpande betalningar. Långfristiga skulder ån som löper på längre tid än ett år. Omsättningstillgångar Tillgångar som kommunen avser att omsätta inom det närmaste året, till exempel förråd, kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden. Personalkostnader Summan av löner och sociala avgifter. 50 F RVA T I S ER TTE SE

Biblioteket i Mimers Hus. Prognos ppskattning, bedömning av den framtida utvecklingen. Resultat Summan av samtliga intäkter i resultaträkningen minskat med samtliga kostnader, dvs kommunens över- eller underskott. Periodens redovisade resultat motsvaras av samma belopp i balansräkningen under posten fritt eget kapital. Redovisat resultat för hela räkenskapsåret är årets resultat. Resultaträkning Ett sammandrag av kommunens samtliga intäkter och kostnader under ett räkenskapsår. Visar hur mycket pengar som kommit in under året, vad pengarna använts till och vad resultatet blev. Räkenskapsår Tiden mellan två årsbokslut kallas räkenskapsår. I kommunen är räkenskapsåret detsamma som kalenderåret, det vill säga från 1 januari till 1 december. Skattefinansierad verksamhet Verksamhet vars kostnader till stor del finansieras via kommunalskatten. Soliditet Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt och anges i form av hur stor andel av kommunens totala resurser som utgörs av eget kapital. m kommunen har stora skulder i förhållande till de tillgångar som finns i kommunen är soliditeten låg. Taxefinansierad verksamhet Verksamhet vars kostnader finansieras av taxor och avgifter från de som nyttjar tjänsterna, exempelvis vatten och avlopp samt renhållning. Tillgångar Kommunens resurser, till exempel likvida medel, lager, kundfordringar, inventarier, anläggningar. Tillgångar utgör den ena sidan i balansräkningen och är lika stor som sidan skulder och eget kapital tillsammans. Årsredovisning rsredovisningen är en redogörelse som kommunen måste göra i slutet av varje år. e delar som skall ingå i årsredovisningen är alansräkning Resultaträkning oter Kassaflödesanalys Förvaltningsberättelse Revisionsberättelse F RVA T I S ER TTE SE 51

Vi gör skillnad I årets verksamhetsberättelse lyfter vi fram ny verksamhet som skapar liv mellan husen och investeringar i social hållbarhet. Naturligtvis finns det även plats för några andra händelser som sticker ut under året. Men vi fokuserar inte på det löpande, den mest omfattande verksamheten som ju dagligen, från år till år, bedrivs på våra förskolor, skolor och äldreboenden. Läs mer om kommunens verksamheter på vår hemsida: www.kungalv.se Gråväderssensualism så skall turismen öka under lågsäsong Läs mer på sid 70 Kungälvsbostäder Kungälvsbostäders arbete sträcker sig även utanför hemmets väggar. Läs mer på sid 58 Folkfest vid första spadtaget i Diseröd Över 100 vuxna och 50 småbarn mötte upp när första spadtaget togs i Diseröds nya centrum. Läs mer på sid 61 52 VI R SKI A

Från papper till padda Kungälvs kommun upphandlade 2014 ett IT-system för att digitalisera läkemedelshanteringen inom kommunen och samtidigt spara pengar. Läs mer på sid 73 Innehåll Livet mellan husen några exempel på 54 vad social hållbarhet kan innebära Familjehuset Klippan 55 ett socialt investeringsobjekt Framsteget skapar nya möjligher 56 för nyanlända Kungälvsbostäder ett praktiskt exempel 58 på social hållbarhet Kungälv har fått ett basketlag 60 Folkfest vid första spadtaget i Diseröd 61 Succé för ombyggnaden nu har Mimers 62 kulturhus blivit ett kulturhus för alla Konkret miljöarbete idag för en hållbar framtid 64 Strandstädning samlade in sju ton skräp 65 Framtidsverkstad vill ta Marstrand ett steg till 66 Klart med Marstrands naturreservat 69 Gråväderssensualism så skall turismen 70 öka under lågsäsong Anna Ekerstedt fick Svenska Akademins svensklärarpris Svenska Akademins svensklärarpris 2017, som den 30 september delades ut i Svenska akademins monter på Bok- och biblioteksmässan.. Läs mer på sid 80 Från papper till padda 73 Nytt rekord i UF-företag på Mimers gymnasium 74 Kungälv siktar på att bli Årets Stadskärna 75 Nytt program på Trekungagymnasiet 76 Modulhusen i Ängegärde 78 Trafikomläggningar krävde nya infolösningar 79 Anna Ekerstedt fick Svenska Akademins 80 svensklärarpris Lärodagen på Mimers att lära tillsammans 82 av varandra VI R SKI A 53

Livet mellan husen några exempel på vad social hållbarhet kan innebära Kommunen har förutom sin linjeorganisation med en förvaltning indelad i tre sektorer och en stab, även samlat för kommunen viktiga projekt i två portföljer, portfölj tillväxt och portfölj social hållbarhet. I årsredovisningen 2016 tittade vi närmare på tillväxtportföljen. I år har turen kommit till portföljen för social hållbarhet. Vi har analyserat, satt en struktur och formulerat mål. tmaningen är tydlig. Vi måste göra det tillsammans, inom vår egen organisation, men även i samverkan med föreningar, företag och myndigheter som träffar våra kommuninvånare varje dag, säger onas Arngården, portföljägare för social hållbarhet. I några artiklar ger vi exempel på vad som görs och gjorts under 2017 för att stärka civilsamhället och skapa liv mellan husen. Kungälv är en välmående kommun. Statistik visar att vi ligger över genomsnittet i landet. Men bakom medelvärdets skugga finns en ojämlikhet. en har till en viss del en geografisk dimension, där utanförskapet är koncentrerat till vissa områden. en sociala översiktsplanen (S P) ska hjälpa oss att prioritera insatser för att skapa ett socialt hållbart samhälle i hela kommunen. et är också det övergripande målet. Strategin är att ge större doser av insatser till dem med störst behov och målen går i linje med kommunfullmäktiges strategiska mål och kommunstyrelsens resultatmål. Ett samarbetsarbete har just startat med andra aktörer i vårt samhälle, exempelvis polis, bostadsbolag, arbetsförmedling, föreningar, kyrkor och andra organisationer i Kungälv. Samarbetet har lett till att ett samhällskontrakt har undertecknats om hur vi alla på olika sätt kan ta ansvar för att uppnå målen. Delmålen är att vi innan 2020 ska: minska utanförskapet med 20 procent halvera utanförskapet i de mest utsatta områdena i kommunen ha alla nyanlända vuxna, efter avslutad etableringsperiod (2 år) i arbete alternativt utbildning Foto: Most Photos 54 VI R SKI A

Familjehuset Klippan ett socialt investeringsobjekt Familjehuset Klippan som invigdes under våren 2017, vänder sig till barn och unga 7 15 år med lindrig psykisk ohälsa. Det är en integrerad samverkan mellan kommunen och primärvården som fungerar väldigt bra, säger socionom Annika Haglunds på Klippan. Västra ötalandsregionen gav ekonomiskt stöd till projektet. Kommunen och primärvården delar på finansieringen. Vi är ett multikompetent team med bland andra socionom, psykolog, arbetsterapeut, sjukgymnast och med tillgång till andra kompetenser inom primärvården och kommunen som läkare, sjuksköterska, specialpedagog och nätverksledare, säger Annika. Klippan arbetar utifrån ett familjecentrerat arbetssätt där barn och familj sätts i centrum. Målet är att bryta oroande skolfrånvaro och öka skolnärvaron. et handlar inte om skolk i vanlig mening, utan frånvaro i större omfattning där man kan se ett mönster, säger Annika. Ett exempel är om någon aldrig är med på gymnastiken eller aldrig dyker upp på måndag förmiddag eller barn som ofta är sjuka med exempelvis huvudvärk. ärför görs det veckovis en avstämning med skolan. tifrån det finns det ett samverkansteam som träffas veckovis. Här ingår förutom berörda representanter, specialpedagog från skolans stödenhet och behandlare från utförarenheten inom socialtjänsten. Klippan representeras av en socionom och en psykolog. Vi gör en kartläggning och en överenskommelse om vem som skall erbjuda vilket stöd. Alltid med samtycke från vårdnadshavare. Familjer kan också ringa direkt till Klippan. å kan det vara ett barn som är så oroligt att det blir ett hinder i vardagen eller har svårighet att hantera starka känslor. å skapas det inte alltid ett team. Annika Haglunds håller i föräldraträffar på Familjehuset Klippan. å finns gruppverksamheter som lilla ångestskolan där barn 8 12 år och en förälder, i grupp lär sig hur man hanterar oro. Vi har också känsloskolan och en föräldragrupp A (Alla arn i entrum). en består bara av föräldrar med barn 12 år gamla. Klippan har också ett generellt föräldrastödsprogram för att minska tjat och konflikter. et är fyra träffar gånger 2,5 timmar. Vi har haft fem grupper under 2017 och vi kommer att ha fyra till under vårterminen 2018, varav en på Sandbackaskolan, säger Annika. töver gruppbehandlingar ges också stöd individuellt tillsammans med familjen. ågra få får gå vidare till specialistnivå och vissa kommer tillbaka efter en period. Klippan är också en innovationsarena för att utveckla nya metoder. nder 2018 planeras för en mindfulnessgrupp, Internet K T och en riktad föräldrastödsgrupp till känslostarka barn. Att möta barn, unga och föräldrar tidigt innan problemen blivit allt för allvarliga eller befästa är en framgångsfaktor en social investering, säger Annika. VI R SKI A 55

Framsteget skapar nya möjligher för nyanlända Framsteget är ett resultat av kommunens sociala översiktsplan. Framsteget är ett projekt för att få unga/unga vuxna och nyanlända i åldern 16 29 år i arbete eller studier, säger projektledare Anette Tidlund. Framsteget håller till i huset Skomakaren mellan Mimers idrottshall och Mimers hus gymnasium. ch är en plats dit ungdomar 16 2 år skall kunna gå för att få rätt stöd och hjälp. et är ett nationellt mål att alla skall ha gymnasiekompetens. ärför ingår en person från KAA (Kommunala Aktivitetsansvaret), som regeringen införde 2015 och innebär en skyldighet för kommunerna att följa upp de ungdomar som inte går i gymnasieskolan eller har en fullföljd gymnasieutbildning, säger Anette. Framsteget är delfinansierat av staten under två år. Men kan ansöka om ett tredje, vilket är på gång. e allra flesta ungdomar börjar gymnasiet, men en del hoppar av. å har kommunen ett ansvar för att få tillbaka dem i studier eller om inte det går i praktik, säger Anette. Vi har ett register och följer vad som händer dem. Anette började 1 februari och den samlokaliserade verksamheten drog igång 1 april. Starten var ganska turbulent. Vi skall också jobba uppsökande, försöka hitta dem som inte finns i registret, säger Anette. Metoden för att lösa det uppdraget skall vi utveckla under 2018 tillsammans med lämpliga aktörer. Förhoppningen är att Framsteget skall bli en etablerad verksamhet. et har varit en utmaning med bristande intern förankring i de olika medverkande organisationerna. Vi har inte riktigt fått tilldelat de resurser som utlovats. Viss personal har placerats här och snabbt slutat. et har medfört att personalomsättningen varit hög. Parallellt med den höga personalomsättningen har vi utvecklat arbetssättet. 56 VI R SKI A

Anette Tidlund, projektledare för Framsteget tillsammans med några medarbetare. Men samlokalisering har visat sig vara ett fantastiskt sätt att jobba. Snabba kommunikationer, alla professioner under samma tak. Man behöver inte lyfta luren för att boka ett möte om ett par veckor. fta räcker det med att resa på sig och stämma av direkt, säger Anette. Man kan också ge varandra stöd och ungdomarna en plats, en planering och en handläggare som håller ihop processen. Vi skall också starta en gruppvägledning för att stärka ungdomarna. et är fantastiskt roligt när vi kan jobba framåt och märker resultat. Men det tar tid, säger Anette. Man kan undra varför detta arbetssätt, som låter så självklart inte redan är det etablerade. u är det i ropet att samverka. et ger resultat, men är krävande. Vi kan inte jobba med en ungdom som inte skriver på ett samtycke, för samtycke krävs för samverkan mellan myndigheter, säger Anette. Våra system får inte blandas. En från arbetsförmedlingen får inte gå in på socialtjänsten. är återstår fortfarande mycket. Hur kan vi ändra våra registersystem För de är ett hinder idag. Ett annan positiv erfarenhet är att man lärt känna varandra och fått förståelse för varandras villkor. Vi börjar våga tänka om tänka nytt. Vi skall inte jobba som tidigare, säger Anette. Vi ha lagar och regler. em skall vi inte bryta mot. Men man kan utnyttja deras möjligheter. Man får inte gå utanför lagen boxen, men man får utnyttja hörnen för att se till individens behov. Vi arbetar utifrån olika metoder. et är väldigt viktigt. et är individens behov som styr vilken metod vi använder. ärför bygger vi också nätverk utanför, med vuxenutbildningen, folkhögskolan och gymnasiet. De allra flesta ungdomar börjar gymnasiet, men en del hoppar av. Då har kommunen ett ansvar för att få tillbaka dem i studier eller om inte det går i praktik. Vi har ett register och följer vad som händer dem. Anette Tidlund Kortfakta: I Framsteget medverkar från kommunen arbetsmarknadskoordinator från AME, studie- och yrkesvägledare, Socialtjänsten (socialsekreterare, utförarenheten, vuxenenheten, integrationsenheten, funktionshinderenheten). Arbetsförmedlingen bidrar med arbetsförmedlare och från samordningsförbundet (ägs av regionen, kommunen, försäkringskassan och arbetsförmedlingen) medverkar en som arbetar med dem som står långt från arbetsmarknaden. Alla jobbar inte heltid. Vissa arbetar 25% andra 100%, efter det behov som efterhand visar sig. Framsteget delfinansieras av staten via MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) för åren 2017 och 2018. Ny bidragsansökan ska lämnas in inom kort. VI R SKI A 57

Kungälvsbostäder ett praktiskt exempel på social hållbarhet 58 VI GÖR SKILLNAD

Kungälvsbostäders arbete sträcker sig även utanför hemmets väggar. Kommunens största allmännyttiga bostadsbolag vill vara en aktiv del i samhällsutvecklingen och i samarbete med övriga aktörer ta ansvar och arbeta för social hållbarhet. Vi har skrivit under Kungälvs kommuns samhällskontrakt där vi förbundit oss att arbeta för att minska utanförskapet i våra bostadsområden, säger Elin Schack boendeutvecklare på Kungälvsbostäder. å social hållbarhet rör sig även utanför boendet är arbetet beroende av samarbeten med andra aktörer i samhället. Inom ramen för samhällskontraktet har ätverk Komarken vuxit fram där vi arbetar tillsammans med andra samhällsaktörer för en positiv utveckling i Komarken, säger Elin. Halva vårt bestånd ligger på Komarken och hälften av lägenheterna på Komarken är våra. Komarken har alltså stor betydelse för oss och vi är viktiga för Komarken. Andra samarbetspartners är Kungälvs föreningsliv där vi genom sponsring och samverkan stöttar ideella föreningar för att se till att det finns fritidssysselsättning för barn och unga. Föreningslivet är också viktigt för integrationen mellan olika bostadsområden. I ätverk Komarken försöker vi stärka föreningslivet i området och arbetar bland annat för att hitta lokaler till aktiviteter, säger Elin. Ett exempel på det här är arbetet med att rusta upp en nedgången fotbollsplan på vre Komarken. nskemålet har kommit in från flera håll, även i samarbetet med föreningar verksamma i Komarken. Vi gjorde ett studiebesök i öteborg där ungdomarna fick komma med id er och tankar om hur de vill använda den ytan, berättar Elin. tifrån det kommer vi att ta fram ett par id skisser som ungdomarna får välja mellan och förhoppningen är att den nya platsen är färdig till sommaren. et här projektet kännetecknas av inflytande, samarbete med andra aktörer och går i linje med hela Kungälvsbostäders arbete för social hållbarhet. För Kungälvsbostäder handlar social hållbarhet om att skapa förutsättningar för ett bra vardagsliv för sina hyresgäster. För att göra detta arbetar man som bostadsbolag bland annat med boinflytande. et handlar som det låter om att våra hyresgäster ska ha inflytande över sitt boende. ch det handlar inte bara om deras egen lägenhet utan hela boendemiljön, säger Elin Schack. För att göra det arbetar Kungälvsbostäder tillsammans med Hyresgästföreningen i en boinflytande-kommitt och man har tagit fram en utvecklingsplan för boinflytande samt skrivit under ett avtal om boinflytande i ombyggnationer. oinflytande ska vara implementerat i alla våra processer som rör boendemiljön, det ska vara en naturlig del i alla våra underhålls- och renoveringsprojekt samt i alla processer som rör utformningen av vår utemiljö, berättar Elin. VI R SKI A 59

Tjejerna i Ytterby IS Basket tränar i nya Sparråsskolans idrottshall. Kungälv har fått ett basketlag 42,63% Melissa Zinn, född och uppvuxen i USA med svensk mamma och amerikansk pappa, kom till Sverige som 11-åring. Hon kunde inte ett ord svenska, men hade ett brinnande basketintresse. Har tidigare spelat och varit tränare i Trollhättan och spelar nu med mina döttrar vid vändplatsen hemma i Ytterby där vi har satt upp en korg, säger Melissa. 57,37% Fritidsaktiviteter Procentuell fördelning pojkar/flickor Melissa kollade om det fanns en lokal basketklubb. Men den närmaste fanns i Ale. å frågade jag Ale asket om de inte kunde starta en filial i Kungälv. Men deras planhyra skulle bli alldeles för hög eftersom de inte fick betala samma hyra som en Kungälvsförening. Melissa gick vidare och kom i kontakt med fritidskonsulent Katarina allström på Kungälvs kommun, som tände på id n och gav tips om hur kunde komma vidare. et stod snart klar att det behöver finnas en förening. Men fanns det redan en man kunde ingå i eller behövde man starta en ny et naturliga var att fråga tterby IS som vi redan var engagerade i via fotbollen, säger Melissa. tterby IS ordförande Sten kerström var positiv till id n. Men hade kraven att tillräckligt många tjejer ville vara med och att Melissa skulle vara tränare. I så fall skulle man testa ett år. Vi fick sponsring till dräkter och bollar och jag gick steg ett i tränarutbildningen, säger Melissa. nder våren 2017 var allt på plats och vi kunde annonsera efter intresserade flickor 07 bland fotbollstjejerna. Vi såg till att träningstiderna inte krockade med fotbollsträningen. Som avslut på första säsongen 2017 2018 deltar laget i basketfestivalen i öteborg. å har man varit med i en cup som Högsbo basket är värd för. är får man möte tre andra lag från Västsverige. u är det 1 tjejer 07 som tränar. Vi har satt ett tak på 20 eftersom jag är själv på träningarna. Men intresset växer och föräldrar och en granne som varit elitspelare har börjat engagera sig. ven vuxna har börjat träna basket. asketträningen är i den nya Sparråshallen i tterby. 60 VI R SKI A

Folkfest vid första spadtaget i Diseröd Över 100 vuxna och 50 barn mötte upp när första spadtaget togs i april för Diseröds nya centrum. Att jag vågar satsa på en matbutik i Diseröd beror på allt som kommer att hända här de närmaste åren, säger Joakim Svensson, sedan tidigare ägare till Tempo i Kareby. Koncept och sortiment i de två butikerna kommer att bli detsamma. et vill säga hög kvalitet, bra service och mycket närproducerat, säger oakim. Som tillsammans med kommunalråd Miguel dhner (S) och oppositionsråd Anders Holmensköld (M) tog det första symboliska spadtaget för allt som är på gång att byggas i iseröd, men samtidigt också direkt för centrumhuset med ny Tempo matbutik, bibliotek och pi eria. ättebra, det här har vi längtat efter länge, säger Monica Haraldsson från Stockholm, men boende i iseröd sedan 2004, som väl sammanfattade stämningen. Sista handen lades på entreprenörernas skylt strax innan invigningen. Barnen från Tyfter förskola kom i stora skaror. Henrik Haglund från Kungälvs kommun hälsade alla välkommen. VI R SKI A 61

Succé för ombyggnaden nu har Mimers kulturhus blivit ett kulturhus för alla Sju år efter invigningen av Mimers kulturhus hade en insikt vuxit fram om att det fanns en del som behövde förändras i kulturhuset. Huset uppfattades som ett gymnasium och ett bibliotek och inte den mötesplats som det eftersträvats i visionen kring Mimers Hus. Det var helt nödvändigt att bygga om, säger kulturchef Mariella Sivertstrand, bibliotekschef Annelie Johannisson och fritidschef Thomas Hermansson. Besöksantalet till Mimers kulturhus 2017 var 430 000, vilket är en rejäl ökning från tidigare år Vi är stolta och glada över att det fungerar så bra, säger Mariella. Samtidigt som vi byggde om arbetade vi mycket med verksamheterna och medarbetarna. Vi vill lyfta fram våra medarbetare och deras fantastiska arbete. Vi har inte blivit fler eller fått en utökad budget utan det handlar om att tänka nytt, våga testa nytt och samarbete över gränser mellan enheter och med civilsamhället. Personalen bildade en projektgrupp med deltagare från de tre enheterna som tidigare arbetat mycket var för sig. u jobbar vi, biblioteket, kulturskolan och T M (trygga ungdomsmiljöer) ihop på ett helt nytt sätt, säger Annelie. Fokus för projektgruppen låg på vad vi behövde förändra. af et låg felplacerat, biblioteket låg innanför en glasvägg och skaparverkstan var pytteliten. ngdomar saknades i stort sett helt bland besökarna. För att involvera dem startade vi olika delaktighetsprojekt med representanter från de tre enheterna där barn och unga deltog. I projekten fick vi fram konkreta saker, säger Mariella. e yngre barnen föreslog ett vattenfall, ett akvarium i konsthallen och djurdagar. e ville också stå på scen och göra saker. e vuxna skulle få tillgång till en dator så att barnen fick leka i fred. e ville själva kunna leka här och detta resulterade i en rutschbana som har blivit en totalsucc, säger Annelie. Många unga i alla åldrar kommer hit för att åka rutschkana. ch passar på att låna en bok, besöka Konsthallen eller Skaparatelj n. 62 VI R SKI A

Nu kan du läsa tidningen i en av de sköna fåtöljerna i entrén till Mimers kulturhus. Hela första våningen i iblioteket är nu för barn och unga. agstidningarna har gjorts mer tillgängliga i entr n. ya skaparatelj n byggdes och är i dagsläget bemannad av pedagoger flera dagar i veckan, bland annat erbjuds gratis drop in varje lördag 12. 0 15.00. arn i åldern 6-12 önskade sig en kulturhusapp, fler platser på Kulturskolan och att vi skulle bli bättre på sociala medier som Instagram och Snapchat. Men de ville också ha en baktävling och fler temadagar, säger Thomas. 1-15 åringarna, som vi tidigare inte nådde, ville komma hit när de ville men då skulle det i gengäld hända mycket kul kultur. et var detta som blev Kult ab. Miniaulan, som inte användes så mycket, förvandlades till en kulturfritidsgård. Tre gånger per vecka är Kult ab öppet, bemannat av medarbetare från T M, biblioteket och kultur som jobbar tillsammans på ett unikt sätt. Alla ungdomar kan komma och vara med och skapa verksamheten. Kultlab är mycket inkluderande och vi ser att vi har ungdomar från alla tre högstadieskolorna representerade. Vi håller på och H T -certifierar verksamheten, säger Mariella. Vi har även nyanlända ungdomar på Kult ab. En fredag är det exempelvis 80-talskväll, som skapats av en grupp ungdomar, med 80-talspi a, tidstypiska kläder och dessutom hålls det en gitarrkurs. et viktiga är att ungdomarna från 1-20 år är delaktiga. e tidigare husvärdarna med inriktning på vaktmästeri och fastighetsskötsel har nu blivit Kulturvärdar med tonvikt på värdskap. e jobbar med att bemöta alla våra gäster i Kulturhuset och det är en viktig funktion som tillför mycket. ven den tidigare konsthallen har huvudfokus på barn och unga. uvarande gosedjursutställning är oerhört lyckad. et bjuds dessutom på utställningar med Kungälvskonstnärer och föreningar. et enda som inte förändrats är teatern. en är en uthyrningslokal som fungerar som tidigare. Hyresgäster är kommunen, föreningar och produktionsbolag företag. Men varför blev det så bra, kan man fråga sig Vi brukar peka på tre faktorer, säger Mariella, Thomas och Annelie. mbyggnationen, att vi jobbade med delaktighet med målgruppen och det nya samarbetet internt. Kulturaktiviteter 2017 2017: 402 2016: 312 2015: 170 Kulturevenmang antal arrangemang Antal utlånade böcker 2017: 275 600 2016: 261 810 Visste du att... erksa eten i ult a o ö riga ritidsg rdar ller att erti ieras VI R SKI A 63

På Stadshusets tak finns 760 kvadratmeter solceller. De ska täcka en fjärdedel av husets elförbrukning. Konkret miljöarbete idag för en hållbar framtid Kungälvs kommun arbetar på många sätt för att skydda och utveckla miljön. Målet är att utveckla ett hållbart samhälle, säger kommunens miljöstrateg TorBjörn Nilsson. Alla skall kunna leva ett gott liv utan att försämra framtida generationers möjligheter att göra samma sak. Kommunen satsar stort på att bygga cykelvägar på landsbygden. nder 2017 startade bygget av cykelbana mellan Kärna och tterby. nder 2018 påbörjas bygget av cykelbana mellan Kareby och Kode, samt vissa delsträckor längs Marstrandsvägen, säger Tor jörn. Tillsammans med Kungälv Energi satsar också kommunen på möjligheten att ladda elbilar. Idag finns laddstolpar med gratis el på bussterminalen i Kärna och på pendelparkeringarna i Kode och tterby. e finns även vid motionscentralen Kotten i Fontin och Vita Fläcken i centrala Kungälv. Kungälv är en kustkommun och deltar tillsammans med fyra andra kustkommuner i projektet 8-fjordar för en god havsmiljö och utvecklat företagande. Hittills har projektet stöttat miljöåtgärder i småbåtshamnar, planterat ut ål, byggt konstgjorda rev och med åtgärder i vattendrag som gynnar havsöring, säger Tor jörn. I förskolan jobbar man aktivt med iftfri förskola, enligt aturskyddsföreningens modell. et är viktigt att miljötänkandet sprids till barn- och ungdomar, säger Tor jörn. Ett långsiktigt arbete pågår även för att spara energi i kommunens egen verksamhet. Fjärrvärme, värmepumpar och pellets har ersatt gamla olje- och elpannor. esparingar sker genom smartare belysning och ventilation och grönare IT-lösningar. Hårda krav på energieffektivitet och miljövänliga material gäller när vi bygger nya lokaler. Vi ställer hårda miljökrav på våra fordon och har riktlinjer för att personalen i första hand ska välja cykel eller kollektivtrafik, säger Tor jörn. 64 VI R SKI A

Strandstädning samlade in sju ton skräp Under perioden 1 april 7 maj städade cirka 700 personer från 27 olika idrottsföreningar kommunens elva mil långa kuststräcka, från Aröd till Överön, samt alla öar som man når via bil. Nedskräpning är både en estetisk fråga och en allvarlig miljöfråga. Den plast som sprids orsakar stor skada på djurlivet både genom intrassling och när de käkar upp plasten, säger kommunekolog TorBjörn Nilsson. Torbjörn Nilsson Städningen sker i ett samarbete med Städa Sverige. 2017 var det ett rekorddeltagande både för Kungälv och resten av landet. Vårt samarbete med Städa Sverige leder både till rena stränder och till att hundratals ungdomar varje år får bidra i miljöarbetet och tjäna pengar till sin förening. erhört viktigt att engagera barn och ungdomar i detta arbete. Samarbetet med Städa Sverige fungerar mycket bra och avlastar kommunen från både kostnader och arbetsinsatser i strandstädningen. Redan i mars startade kommunens eget strandstädargäng och började med städning i naturreservatet dsmåls kile. Städning fortsätter med egna båtar till sent i höst. Med alla öar finns det totalt 40 mil kust i Kungälv med sin omfattande skärgård. essutom sker städning på vissa sträckor längs ordre älv och öta älv. e allra minsta plastpartiklarna, så kallad mikroplast har den egenskapen att de drar till sig miljögifter som fäster på mikroplastens yta. är dessa partiklar sedan äts upp hamnar miljögifterna i näringskedjan och hamnar så småningom på vår middagstallrik, säger Torbjörn. essutom, utan städning längs ohuskusten skulle området vara betydligt mindre attraktivt för turister. et är alltså strategiskt viktigt ur ekonomisk synpunkt att ha en fungerande strandstädning. Även skolornas omgivningar städas Med start vecka 17 april 2017 började elever och personal i kommunens skolor att städa skolornas omgivningar. etta är ett samarbete med Håll Sverige Rent. irka 4000 personer deltog. Skolornas stora engagemang i Skräpplockardagarna är föredömlig och ett viktigt inslag i kommunens miljöarbete. m man är med och städar minskar förmodligen risken att man sedan skräpar ner, säger Tor jörn. Våren 2017 städades 11 mils kust i Kungälvs kommun. 7200 kg skräp plockades bort, det vill säga nästan hälften av allt strandskräp som samlades in under året. VI R SKI A 65

Framtidsverkstad vill ta Marstrand ett steg till I början av mars hölls en framtidsverkstad i Strandverket på Marstrand. Deltagarna var representanter för besöksnäring, föreningar, region och kommun. Målet är att skapa en gemensam bild av vad Marstrand behöver utveckla för att komma upp i världsklass. 66 VI R SKI A

Båtar med hissad spinnaker i Match Cup Marstrand. et finns en massa skäl att samla till en framtidsverkstad för Marstrand. Men att vi är tvingade att göra det är inte ett av dem, säger kommunalrådet Miguel dhner (S) i sitt välkomsttal. et är inte en lagstadgad kärnverksamhet som skolan och äldreomsorgen. Som pengarna måste räcka till. Men en positiv utveckling skapar tillväxt, jobb och skatteintäkter. ch det behöver vi. Framtidsverkstaden kom till på initiativ från MSS, Marstrands Segelsällskap. Med jämna mellanrum arrangerar de stora mästerskap, men har många förfrågningar man måste tacka nej till. Vi har seglingsvatten i världsklass men ingen anläggning för att ta hand om alla förfrågningar, säger ena ipperth, tidigare under fyra år ordförande i MSS, numera styrelseledamot. Ett nationellt centrum för segling kräver stora ramper, projektledare, ett tydligt kommunalt uppdrag och en gemensam målsättning. Samarbete med Västtrafik, evenemangsyta och en anläggning. et ger ett starkare varumärke, investeringar från näringslivet, attraherar åretruntboende, som i sin tur skapar fler arbetstillfällen och lue ro th, blå tillväxt. Knut ergsten, ordförande i Marstrandsföretagarna o ställde frågan om hur vi utvecklar attraktionskraften och tar tillvara den lokala drivkraften Vi har scenariot, berättelsen, naturen och även evenemang, tillgänglighet, p- platser och färja. Men finns det en biljett, säger Knut Marstrands varumärke om man frågar besökarna är 1) Segling och båtliv ) atur 2) Kultur 4) Mat Men det behövs en professionell organisation, säger Knut. Hur ser Marstrand ut för ungdomar, för barnfamiljen et måste vara ett levande samhälle året runt. ärför måste vi jobba för fler bäddar, fler evenemang, gratis färja, samlastning och förbättrad länsväg 168. Ansvarig för Marstrands hamn är Eva- ena Hessel Ryd vist. Med många års erfarenhet av vad som lockar i hamnen slog hon fast att det kanske inte är vad man tror. ara fyra procent av hamnavgifterna kommer under Match cup-veckan. e 88 bokningsbara platserna vi har tar slut redan på nyårsdagen. Efter inledningsrundan med olika föredragningar blev det dags för grupparbete. Id erna var många. Alltifrån mer av det som finns, till modern teknik i form av augmented reality, AR, som till skillnad från VR, virtual reality är förstärkt verklighet och inte bara en simulerad sådan. Många representanter från olika organisationer kunde dock samlas i en önskan om en professionell resurs som fokuserade på service, struktur, kommunikation, PR, administration en person som får saker gjorda. Besökare på Marstrand 2017 1,08 miljoner åkte t.o.r. till Marstrand 43 000 personer sov i båt i Gästhamnen 222 båtar visades under Båtmässan i Gästhamnen 30 000 personer besökte Båtmässan 25 27 augusti 9 000 personer besökte Julmarknaden på Carlstens Fästning 10 12 november. VI R SKI A 67

Det nybildade naturreservatet Marstrand är lika mycket ett marint reservat som ett tätortsnära natur- och friluftsområde och väl värt att besöka många gånger om, säger Jennifer Hood, biolog på Länsstyrelsens naturavdelning. 68 VI GÖR SKILLNAD

Klart med Marstrands naturreservat Sedan 2002 har Kungälvs kommun tillsammans med Länsstyrelsen arbetat med planerna på ett nytt naturreservat på Marstrandsön och Koön. Nu är arbetet klart och Länsstyrelsen fattade beslut om att bilda reservatet hösten 2017. Invigning med miljöministern och landshövdingen på plats kommer att ske den 5 maj 2018, och kombineras då med årets kusträddardag då allmänheten inbjuds att delta i strandstädningen. Miriam Márkus Johansson, Programledare Marstrands naturreservat är ett regionalt viktigt naturområde med många besökare. enom att området nu blir reservat frigörs statliga medel till skötseln av området. et finns alltså goda förutsättningar att detta ska gynna besöksnäringen i området. Till beslutet hör även en skötselplan. et är Västkuststiftelsen som kommer att ansvara för skötseln av området. e kommer att sätta upp informationsskyltar och planerar som en av de första åtgärderna att genomföra åtgärder för att göra södra Koön mer lättillgängligt. En parkering kommer att anläggas en bit in på södra Koön och en ny vandringsled kommer att byggas. änsstyrelsen jobbar nu vidare med planerna att skydda ett större havsområde med många små öar i vad som kommer att heta Marstrandsskärgårdens naturreservat. e slutliga gränserna för reservatet justerades av länsstyrelsen efter förhandlingar med kommunen så att delar av det som tidigare hade ett landskapsbildsskydd nu inte ingår i reservatet. Torbjörn Nilsson VI R SKI A 69

Handels- och ekonomieleverna startar sin planering av hur montern ska se ut när de ska ställa ut på Svenska mässan i Göteborg. Gråväderssensualism så skall turismen öka under lågsäsong Under förra mandatperioden träffades en överenskommelse mellan alla kommunerna i Bohuslän. I botten låg ett statligt initiativ där staten såg potentialen i Bohuslän, Åre, Gotland och Astrid Lindgrens värld. Detta arbete resulterade bland annat i en varumärkesplattform för Bohuslän och en första gemensam handlingsplan. Vi har sedan dess fortsatt arbetet, säger Miguel Odhner kommunalråd (S). 70 VI R SKI A

En styrgrupp har bildats för att jobba med ett enat ohuslän och där sitter representanter från politik, tjänstemän, regionalt turistbolag, lokala turistbolag och näringsliv i ohuslän. Styrgruppen håller nu på att revidera handlingsplanen som innehåller mål och tydlig rollfördelning som visar de olika parternas ansvarsområden, (Kommun regionalt turistbolag lokalt turistbolag företag). Alla jobbar på olika sätt för att komma framåt. För kommunernas ansvarsområden har man varje år fyra möten med olika teman. Alla elva kommunerna skickar de tjänstemän som jobbar med de aktuella frågorna, för att tillsammans driva dessa med besöksnäringsglasögonen på. Hittills har det handlat om tillståndsärenden, översiktsplaner och varumärkesarbete. Vi vill hitta gemensamma regler och tillstånd i ett ohuslän, så att vi bemöter besöksnäringen lika, säger Miguel. Alla tjänstemän måste ha besöksnäringens perspektiv i bemötandet. Vid nästa möte som hålls i Kungälv kommer man att bestämma vilka temaområden kommunerna skall jobba tillsammans kring under detta år. ven infrastrukturfrågor som kollektivtrafiken i turistiskt sammanhang, står på agendan. Vi gillade exempelvis inte Västtrafiks taxa för Marstrandsfärjan, säger Miguel. ch vi efterlyser insatser på ohusbanan som kan utnyttjas på ett helt annat sätt på sommaren, säger Anders Holmensköld oppositionsråd (M). Annars rullar det arbetet på bra med att förlänga perronger och bygget av en mötesplats i rohed utan kommunernas tänkta medfinansiering. ubbelspår ligger längre fram. ch för dubbelspåret gäller det att alla kommunerna ställer sig positiva, även om de inte direkt gynnas. ubbelspår öteborg Stenungsund gynnar inte norra ohuslän, men i norr har de i gengäld intresse av att trädsäkra spåret, säger Anders. Infrastrukturministern behöver vikta besöksnäringen högre. Turismen har gått om industrin och ohuslän står för den högsta tillväxten inom besöksnäringen. Så valde vi att åka under 2017 Grön Express (antal resor) 2017: 5 239 625 2016: 3 998 550 Bohuståget (antal resor) 2017: 1 956 751 2016: 1 624 428 Marstrandsfärjan (antal 100-tusental enkelresor) 2017: 540 2016: 544 Inomkommunala linjer (antal resor) 2017: 1 423 152 2016: 1 393 540 Vår bästa tid är nu Styrgruppen för ett enat ohuslän har även startat en dialog med länsstyrelsen om just besöksnäringens vikt och hur ohuslän nu kan föra en dialog med enad röst. Vi har mötts av viss förståelse från länsstyrelsen. et handlar inte bara om att det är trevligt med skaldjur. et handlar ytterst om jobb och tillväxt, säger Miguel. etta samarbete sticker ut i Sverige. Skaldjur, skärgård och människor som kan umgås med havet. ch en gråväderssensualism. ärför har storhotellen, för första gången någonsin i ohuslän, gått samman för att lyfta hela säsongen och gjort en större satsning tillsammans Vår bästa tid är nu. (.youtube.com atch v VgK o R ) VI R SKI A 71

Bohuslän på export Projektet ohuslän på export avslutades 2015. å hade kommuner, Turistrådet, lokala turistorganisationer och företagen tagit fram en gemensam handlingsplan för att verka för ett enat ohuslän i besöksnäringsfrågor. ärefter har arbetet med implementering av handlingsplanen fortsatt under ledning av en samordningsgrupp. edan följer en sammanställning av de insatser som är genomförda av de olika parterna. Kommunerna en högsta politiska ledningen träffas en gång per år och beslutar då om vilka områden som skall prioriteras under innevarande år. Aktiviteter som genomförts under de hittills utvalda områdena är följande Tillståndsgivning rust har ansvar för området. Hittills har det genomförts ett uppstartsmöte och ett uppföljningsmöte med mellanliggande arbete. Vid mötena deltog tjänstemän från samtliga kommuner inom områdena bygglov, marklov, serveringstillstånd, miljö livsmedelstillstånd, räddningstjänst. Syftet har varit att identifiera möjligheter till samverkan över kommungränserna och ge möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Ett närmare samarbete har kommit till stånd inom de flesta ämnesområdena. Flera kommuner har infört så kallat Forum otsfunktion för att skapa en väg in till kommunen. Översiktsplanering Sotenäs har ansvar för området. Ett uppstartsmöte genomfördes i december 2015. hefer och handläggare från planavdelningar samt näringslivsutvecklare deltog vid mötet. Syftet med mötet var att betona vikten av att beakta besöksnäringsperspektivet i översiktsplaneringen. Turistrådet har under 2016 genomfört individuella möten med samtliga kommuner för att följa upp arbetet och ge ytterligare information om verktyget för turistisk översiktsplanering T P. Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal och ysekil använder sig av T P verktyget. I norra ohusläns arbete med lå översiktsplanering har besöksnäringen varit en integrerad del. ven kommunerna i södra ohuslän har inlett ett arbete med mellankommunal kust onsplanering där T P-verktyget används. Kommunicera varumärket Bohuslän Stenungsund har ansvar för området. Ett uppstartsmöte och ett uppföljningsmöte har genomförts. Vid dessa möten deltog kommunikatörer och turistchefer. eslut fattades om att prioritera kommunens ebbplats, information i samband med evenemang, sociala medier och intern information. raden av genomförande varierar mycket mellan kommunerna. ågra goda exempel på hur kommuner lyft varumärket ohuslän i sin kommunikation är de nya informationsskyltarna i Tanum, information på de kommunala hemsidorna för rust, ysekil och Tanum. essutom har flera kommuner lyft varumärket ohuslän i samband med evenemang som VM i rientering, Tjörn Triathlon, ppna varv och ysekil omen s Match. Kollektivtrafik ddevalla har ansvar för området. Ett uppstartsmöte har genomförts. Syftet med mötet var att identifiera och diskutera problem och möjligheter inom kollektivtrafiken ur ett besöksnäringsperspektiv. Mötet resulterade i en gemensam skrivelse Inspel till Förfrågan om brister i transportinfrastrukturen regional plan för transportinfrastruktur 2018-202. Länk till Bohuslän på export:.vastsverige.com turistradet-vastsverige artiklar bohuslan-pa-export-ett-enat-bohuslan Vinterpanorama i Bohuslän. Foto: Most Photos 72 VI R SKI A

Från papper till padda Kungälvs kommun upphandlade 2014 ett IT-system för att digitalisera läkemedelshanteringen inom kommunen och samtidigt spara pengar. Och det är inte lite medicin kommunen hanterar. Vi gör 720 000 läkemedelsöverlämningar per år, säger Emma Söderlund, sjuksköterska i hemsjukvården. Läkemedelshantering Med hjälp av... 350 paddor/mobiler... hanterar ca 55 sköterskor M SS heter systemet som succesivt har införts sedan upphandlingen. u är alla särskilda boenden inkopplade och det är bara hemtjänsten kvar. är har vi börjat med två enheter, säger ars- lof indblad IT-strateg inom sektor vård och äldre. M SS håller koll på läkemedelshanteringen. Vem som skall få, vem som skall ge, när, hur och signatur. Vårt arbete har blivit mycket enklare. Tidigare gjordes allt med papper och penna. Pappershanteringen har försvunnit och vi har en bättre överblick av hela medicinhanteringen, säger Emma. Processen börjar med att en läkare ger oss ett så kallat läkemedelsövertag, vilket innebär att vi tar ansvaret för patientens läkemedelshantering när patienten inte klarar av att ta sin medicin enligt ordination. Sedan lägger sjuksköterskan in läkemedlet i systemet och ser till att personalen ute i verksamheterna, på delegation delar ut medicinen enligt ordination, säger Emma. et sitter en padda i varje lägenhet på våra äldreboenden och i de andra verksamheterna finns mobiler att tillgå. ch det innebär drygt 50 paddor eller mobiler, säger ars- lof. et är ett val vi gjort att ha en i varje lägenhet. Våra processer, med medicinskåpet på plats, gör att det underlättar arbetet. Vi kan succesivt bygga på med fler system som rutiner och checklistor. Paddan i rummet öppnar med rätt patient, så man slipper söka efter den. et svåra har varit att ändra beteende och arbetssätt. ch det är ganska många personer som skall jobba på ett nytt sätt. närmare 2 000 läkemedelsöverlämnande varje dag! Allt blir mycket tydligare. Vi har 50-55 sjuksköterskor som jobbar dygnet runt alla veckans dagar, säger Emma. e som ger patienterna medicinen är undersköterskor. Alla måste samverka. et har funnits brister i arbetssätt, rutiner och kultur. Tekniken är bara 20 procent. risterna som identifierats och som inte ingår i projektet har lämnats tillbaka till verksamheten för åtgärd. e systematiska felen har vi identifierat på ett helt annat sätt, säger ars- lof. Patienterna i daglig verksamhet och SS-boende rör på sig genom exempelvis utflykter. e som bor på äldreboende är både patienterna och personalen mer still, inom hemtjänsten är patienterna still, medan personalen rör sig. Alla skall rymmas i samma system. M SS är en molntjänst med infosäkerheten löst. ch det är ett superenkelt system att använda. et tar 10 minuter att lära sig, säger ars- lof. Parallellt grundar vi dessutom för nästa system eftersom vi bygger upp den tekniska strukturen. Vi har säkrat kvaliteten. Vi har minskat de medicinska avvikelserna, Vi har effektiviserat läkemedelshanteringen och tagit bort pappershanteringen. Vi hade dessutom till uppgift att spara pengar. VI R SKI A 73

Nytt rekord i UF-företag på Mimers gymnasium Vi har börjat vänja oss vid framgångarna för Ung Företagsamhet i Mimers Hus gymnasium. Man har vunnit många priser och varje år har minst något UF-företag gått vidare till riksfinalen i Stockholm. Under 2017 dubblerade vi antalet startade UF-företag från 15 till 30 och ökat antalet deltagande elever från 75 till 180, säger Bella Gillenäng som tillsammans med Else-Marie Bidestedt driver ett Entreprenörskapsprojekt där en del är att utveckla UF på Mimers. I år deltar nio av gymnasiets sexton program i ng Företagsamhet och fler vill man att det skall bli. Vårt mål är att engagera lärarna i alla program så att programinriktningen blir utgångspunkten för elevernas F-företag. Att entreprenörstänket kommer därifrån, säger ella. Vi bidrar med ett specialistnav och där ingår till exempel marknadsföring, försäljning, och bokföring som alla program kan boka tid ifrån. e nyaste deltagarna är bland annat arn- och fritidsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet samt Teknikprogrammet. e är med sedan höstterminen. e har alla gått helhjärtat in. Ett företag säljer utbildning i HR. Ett annat har öppen förskola på biblioteket, dit alla får komma. e första åren var bara två program engagerade. Att fler deltar får många positiva konsekvenser menar ella. är vi tävlar tillsammans som Mimers hus över programgränserna enas skolan vilket ger en härlig energi. Vi får en vinnvinn situation. Vinster man inte tänkte på innan där elever genom olika kompetenser stöttar varandra. ya kontaktnät har skapats. Elever som drivit F-företag får lättare jobb och bättre betalt visar forskning. ch 40 procent av eleverna uppger att de skapat nätverk och använt helt nya kontakter på skolan, säger ella. En ny positiv sak är också raknästet. Precis som på TV får F-företagarna presentera sin affärsid för riktiga affärsmän från näringslivet. Förutom träning att effektivt dra sin affärsid får de synpunkter och tips för att förbättra sin id. Vinnaren får dessutom ett startbidrag till att driva företaget. Elever som drivit UF-företag får jobb lättare och bättre betalt. UF-företag på Mimers Hus Program som deltar 2017: 9 16 2016: 3 14 Antal startade UF-företag 2017: 30 2016: 15 Antal deltagande elever 2017: 180 2016: 75 74 VI R SKI A

Kungälv siktar på att bli Årets Stadskärna Kungälv växer så det knakar och år 2020 kommer staden också att ha Sveriges bästa stadskärna. Det är målsättningen för projektet Årets Stadskärna Kungälv 2020 som drogs igång i januari 2017. I projektet kommer stadskärnans olika aktörer tillsammans jobba aktivt med stadens utveckling. Ett projekt som rets Stadskärna är viktigt då det ger alla en och samma målbild och det skapar även en riktning i arbetet, säger Anna Andersson, projektledare för rets Stadskärna Kungälv 2020. et krävs tydlighet för att få alla att vara med och det skapar en yta för förankring bland stadskärnans intressenter som är jätteviktig. Ensam fixar det inte själv utan alla bidrar med olika delar för att skapa helheten. et viktiga i modellen rets Stadskärna är att det finns en samverkan mellan kommun, fastighetsägare och näringsliv och att man tillsammans jobbar mot samma mål. För att lyckas med att få livet mellan husen att blomstra är samverkan mellan olika aktörer absolut nödvändig och under året har Anna Andersson sett en stor skillnad i samverkansarbetet. Projektet har skapat en plattform som Kungälv inte haft tidigare i sitt centrumarbete. Kommunen och privata intressen samarbetar kring stadskärnans utveckling på ett helt annat sätt än tidigare och man möts nu lätt på en gemensam arena. nder året har en organisation byggts upp med en gemensam styrgrupp och vi har även startat upp tre stycken arbetsgrupper som består av stadens olika aktörer. På mötena träffas gruppen och diskuterar stadens utveckling. et kan vara allt från etableringsstrategier eller trygghet till event och vinterbelysning. Ett tydligt resultat är de besöksräknare som satte upp på tre platser i stadskärnan under hösten. Kostnaden för investeringen delar Kungälvs kommun och de fastighetsägare på som har fastigheter i stadskärnan. Tack vare besöksräknarna kan man nu följa det faktiska flödet av människor på stadskärnans gator vilket är otroligt viktigt för bland annat kommande investeringar i stadsmiljön men också för att kunna locka till sig nya etableringar, säger Anna. Anna menar att detta är en stor milstolpe i samverkansarbetet. et är otroligt viktigt att vi jobbar tillsammans i de frågorna. Vi kan nu mäta period mot period när vi investerar i stadsmiljön eller se hur många som kom när det är ett event i staden. Men också vad det gör för en gata om en annan gata stängs av. Vi får nu samma siffror att utgå från i diskussionerna, säger Anna. VI R SKI A 75

Nytt program på Trekungagymnasiet Hösten 2017 startade särskolan Trekungagymnasiet på Mimers hus ett nytt program för fastighet, anläggning och byggnation. Programmet huserar i gamla industriprogrammets lokaler som finns kvar på Trekungagymnasiet, berättar rektor Erling Henriksson. Erling Henriksson 76 VI R SKI A

Efter avslutat program skall eleverna ha kunskaper för arbete med till exempel tillsyn, underhåll och reparationer när det gäller fastigheter och anläggningar såväl utomhus som inomhus. Läs mer på www.kungalv.se/forskola--skola/gymnasiesarskola/ et har hittills börjat fyra elever på den fyraåriga utbildningen. Inför kommande läsår är det sex elever som gör praktik och förhoppningsvis kommer att söka programmet inför höstterminen 2018. På Trekungagymnasiet går elever från hela öteborgsregionen, plus kommuner utanför R. e flesta kommer utifrån. Men nu är vi på väg in i en period när elevantalet ökar på hela gymnasiet. Eftersom det är ett nationellt program skall man ha minst 22 veckors AP, arbetsplats förlagt lärande, säger Erling. et är inte att förväxla med vanlig praktik, utan AP anpassas utifrån elevens kurser. Efter avslutat program skall eleverna ha kunskaper för arbete med till exempel tillsyn, underhåll och reparationer när det gäller fastigheter och anläggningar såväl utomhus som inomhus. Man undervisar även i service och bemötande, samt digital kompetens. Arbetsmarknaden ser gynnsammare ut för elever med denna utbildning. En av anledningarna till att programmet drogs igång är att fordonsprogrammet läggs ner på grund av för få sökanden. Sista kullen går ut till våren. okaler och moderna maskiner fanns redan på plats och det fördes en diskussion om vi skulle avveckla och sälja av maskinerna, men beslutet blev att starta ett nytt program istället. På Trekungagymnasiet arbetar 65 medarbetare. Det gör skolan till regionens största särskolegymnasium utanför Göteborg. Erling Henriksson Program och elever på Trekunggymnasiet Elever från andra kommuner Elever från Kungälv Nationella program Estetiska verkamheter 92 elever totalt Fastighet, anläggning och byggnation Hotell, restaurang och bageri Fordonsvård och godshantering Hälsa, vård och omsorg VI R SKI A 77

Modulhusen i Ängegärde De flesta minns säkert hur det var 2015. Bilderna på tåg av människor som gick till fots genom Europa, bort från krig och kaos och mot en trygg tillvaro i Norden. Nära 160 000 personer tog sig till Sverige för att söka asyl det året och många av dem har sedan dess fått besked om att de får stanna i Sverige. Av de som fick stanna placerades 1 6 personer i Kungälv 2017. För Kungälvs del var det en historiskt sett hög siffra. Tidigare hade Kungälv legat långt ner på listan över hur många nyanlända Sveriges kommuner tagit emot. Men med en ny lagstiftning där alla kommuner ska ta emot nyanlända steg antalet flyktingar med uppehållstillstånd i Kungälv. är staten placerar nyanlända i kommunerna spelar situationen på arbetsmarknaden och kommunernas historiska mottagande roll. Kungälv har en låg arbetslöshet och ett lågt historiskt mottagande och fick därför öppna dörrarna för fler nya Kungälvsbor än tidigare. ch visst har Kungälv ett gynnsamt läge med bra arbetsmarknad i en dynamisk region med goda kommunikationer till det ekonomiska loket öteborg. Men en expansiv kommun är attraktiv för många grupper, vilket också visar sig i bristen på bostäder 2016 stod över 1 000 personer i kö för att få en lägenhet i kommunala Kungälvsbostäder. Varje nyanländ som placeras i kommunen har rätt till bostad och ett introduktionsprogram där målet är att alla ska vara i arbete eller studier inom två år från ankomsten. Sedan 2015 har Kungälv kämpat för att lösa bostadsfrågan för de nyanlända. Kommunen har dammsugits på lediga lokaler där nyanlända kan bo och i stort sett alla lediga tomter har inventerats för att hitta lämpliga platser där tillfälliga bostäder kan byggas i avvaktan på att bostadsbyggandet kommer ikapp efterfrågan. anska tidigt identifierades en tomt i centrala Kungälv som lämplig för att bygga modulhus med tillfälliga bygglov på fem år, där nyanlända kan bo i avvaktan på permanenta lägenheter. I maj 2017 kunde de första hyresgästerna flytta in i ngegärde. Fem huskroppar med totalt 0 lägenheter, ettor och tvåor, stod då klara. Men de nya lägenheterna räckte inte för att möta de akuta behoven av nya bostäder till nyanlända utan kommunen fick ta till tillfälliga lösningar bland annat genom att hyra in sig i åtellet på Marstrand. Antal nyanlända Samtidigt som behoven av nya tillfälliga lägenheter är stort är processen att ta fram tomter och bygglov komplicerad och tidskrävande. Ett större projekt med modulbostäder med tillfälligt bygglov drogs tillbaka efter protester från närboende och ett beviljat bygglov överklagades framgångsrikt av grannarna. Inför 2018 är behovet av bra bostäder för bland annat gruppen nyanlända fortsatt stor och arbetet fortsätter för att få fram lösningar på både kort och lång sikt. 2017: 248 varav 16 EKB* och 37 EBO* 2016: 185 varav 6 EKB* 2015: 164 varav 126 EKB* *EKB = ensamkommande barn, se ljusare markering. *EBO = personer som ordnar eget boende. Modulhusen i Ängegärde. Fem huskroppar med totalt 30 lägenheter, ettor och tvåor, stod klara för inflyttning i maj 2017. 78 VI R SKI A

Trafikomläggningar krävde nya infolösningar Trafikanter prövades hårt under 2017. Under året satsade vi mycket på information till allmänheten om trafiksituationen. Anledningen var de många byggprojekt som pågick samtidigt under året bland annat runt Kongahällatomten och påverkade trafikflödena genom centrala Kungälv. Satsningen på trafikinformation inleddes redan för flera år sen då vi skapade vår trafikinformationssida på kommunens hemsida www.kungalv.se/trafikinfo Eftersom vi förutsåg den här svåra trafiksituationen arbetade vi fram en plan under slutet av 2016 för hur vi löpande skulle berätta om trafiksituationen i centrala kungälv, berättar Martin Hollert, gatu- och parkchef i Kungälvs kommun. Trafikinformationssida Trafikinformationssidan stöptes om och anpassades för att fungera bättre bland annat mobilen, den fick en prenumerationsfunktion så att den som vill kan skriva in sin e-postadress på sidan, och få e-post när nya trafikstörningar publiceras. I slutet av året hade sidan över 00 följare och runt 000 visningar i månaden. Direktsända trafikinformationsmöten nder året har vi hållit tre välbesökta trafikinformationsmöten i Stadshuset som direktsänts via hemsidan och Facebook. är har företrädare för kommunen, Trafikverket, Västtrafik och bussbolagen svarat på allmänhetens frågor. Vi har tagit emot frågor via samtliga kanaler före och under sändningen och sett till att alla frågor besvarats antingen direkt under mötet eller på hemsidan i efterhand. Fler såg våra möten via direktsändningarna än som var på plats i lokalen. Statistiken visar också att vi den vägen nådde en helt annan publik än tidigare. Det vände vid årsskiftet Inför julledigheten 2017 öppnades flera viktiga gator upp igen. land annat Marstrandsvägen och Kongahällagatan öppnades delvis. ärmed tror vi att vi har den jobbigaste tiden i trafiken bakom oss även om mycket återstår. Fortsätt att följa vår trafikinformation på.kungalv.se trafikinfo. ch skriv in din e-postadress i den blåa rutan så blir du bland de första att få veta när nya trafikstörningar är på gång. VI R SKI A 79

Anna Ekerstedt fick Svenska Akademins svensklärarpris Anna Ekerstedt är svensklärare och specialpedagog med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling, på Sandbackaskolan. Strax innan sommarlovet fick hon ett brev från Svenska Akademins ständiga sekreterare Sara Danius. Anna hade fått Svenska Akademins svensklärarpris 2017, som den 30 september delades ut i Svenska akademins monter på Bok- och biblioteksmässan. 80 VI R SKI A

et var en häftig känsla att stå där och ta emot utmärkelsen och få höra motiveringen. Sedan var det speciellt att priset delades ut av Sara anius och att få höra hennes tankar kring priset, säger Anna. et var också roligt att få träffa de andra pristagarna. Anna har varit med från starten av det som från början var ett projekt som kallades äslyktan på Sandbackaskolan. etta spred sig som ett arbetssätt språket i alla ämnen. Priset går till lärare som genom sin gärning stimulerar intresset för unga människor för svenska språket och litteraturen. ag vill verkligen dela med mig av äran av det här till mina fantastiska kollegor, säger Anna. är vi 200 slog ihop två skolor till en i centrala Kungälv, med låga resultat och hög andel elever med annat modersmål än svenska, behövde vi förändra vår undervisning för att få med oss alla elever, berättar Anna. Vi fick då förfrågan via S ( ationellt entrum för språk, läs- och skrivutveckling) och Maud il n om att vara med och utveckla ett arbetssätt som skulle passa alla elever. et är flera viktiga delar som alla hänger ihop i det språkutvecklande undervisningssätt som nu spridit sig till hela skolan men även utanför den. et handlar bland annat om medvetenhet i hur man väljer texter och bearbetar begrepp, säger Anna. är jag väljer en text är jag noggrann och förarbetar texten och väljer ut vilka ord och begrepp som eleverna behöver kunna för att de skall få något att hänga upp texten eller arbetsområdet på. et är mitt jobb att göra texten elevnära, den måste beröra eleverna. egrepp kan vara vanliga ord som vatten, men också ämnesspecifika ord som kallas skolspråk som flytande, fast, gas i ämnet. För att undervisningen skall få en helhet läggs mycket fokus på att få till gemensamma planerings- och utvärderingstillfällen där samtliga lärare kring elevgruppen kan delta. ven studiehandledaren har en viktig roll för att flerspråkseleverna skall få texter och ord både på modersmålet och svenska. et är viktigt för alla elever att man både har ett skolspråk och ett vardagsspråk, säger Anna. Man behöver lägga mycket tid på att arbeta med olika sorters texter och utveckla skolspråket med hjälp Anna Ekerstedt i biblioteket på Sandbackaskolan. av både synonymer och bildstöd. En annan viktig del är att undervisa utifrån vad som kallas för cirkelmodellen som innebär att man jobbar i fyra faser, fortsätter Anna. 1) ag bjuder eleverna på något nytt och modellerar det nya för eleverna, vilket innebär att jag visar för eleverna hur jag tar mig an till exempel en text, en genre eller en läs- eller skrivstrategi. 2) Arbetar tillsammans med eleverna. ) Eleverna jobbar vidare två och två eller i mindre grupper. 4) Eleverna jobbar självständigt. Man får ha is i magen och tar lite längre tid, men sitter bättre i längden, konstaterar Anna. Anna menar ändå att eleverna är helt med på processen och vet vilken fas de arbetar i, vilket är en trygghet för dem för de vet att de inte lämnas ensamma i sitt arbete. Anna har även tillsammans med Ingrid Ehrnlund skrivit en bok om arbetssättet, Explicit undervisning för läs och skrivutveckling. Svensklärarpriset delas ut av Svenska Akademien varje år sedan 1987. Prissumman är på 50 000 kronor till läraren samt 30 000 kronor till den skolenhet eller institution, där läraren har sin verksamhet förlagd. Fyra priser delas ut, varav ett av priserna går till lärare som undervisar i svenska som andraspråk eller svenska för invandrare. Svensklärarpriset ska delas ut till lärare som genom sin gärning stimulerat intresset för svenska språket och litteraturen. Överlämnandet sker i Akademiens monter på Bok & Bibliotek i Göteborg under överinseende av kolleger, elever och intresserad allmänhet. VI R SKI A 81

Lärodagen på Mimers att lära tillsammans av varandra Kommunens 1200 pedagoger samlades på Mimers Hus för att lära tillsammans och av varandra genom samtal, reflektioner, ett 60-tal seminarier och en mässutställning. Det var otroligt häftigt att se den röda tråden från förskolan till vuxenutbildningen, säger utvecklingsledare Malin Frykman som höll samman dagen. Malin Frykman etta var slutet på en process som startade i januari med en referensgrupp från alla skolformer som Malin ledde. Alla pedagoger har haft möjlighet att dela med sig av undervisningsexempel och pedagogiska metoder från sin egen undervisning, säger Malin. et fanns även seminarier som hölls av Toleransprojektet, stödenheten om alternativ kommunikation, läroplanen och nationella digitaliseringsstrategin. Kärna skolans rektor Malin avin presenterade Kahoot en digital frågesport som både elever och lärare älskar, säger Malin Frykman. et fanns även R-kodvandring med tips på pedagogiskt material och en tipspromenad med PS. ärandet sker lättare under rörelse. agen var inte bara påfyllnad genom seminarierna och utställningen. är fanns också plats för samtal och reflektioner. Man blir bara varm när man tänker på vilken kompetens som finns. Malin Frykman ågra externa föreläsare var också inbjudna en barnrättsaktivist, en som föreläste om den pedagogiska lärmiljön Reggio Emilia, där lärmiljön ses som den tredje pedagogen. Men framför allt hölls en massa seminarier av våra egna pedagoger. Man blir bara varm när man tänker på vilken kompetens som finns, säger Malin. Vi försöker bygga en lärande organisation. En dela-kultur där det kollegiala lärandet är naturligt och sker både i och mellan skolformerna. Vi behöver snabbare kunna ställa om och lära nytt just in time lärande. 82

Perspektiv I detta block redovisas kvalitetsmått med jämförelse och verksamhetsöversikt. locket syftar till att ge perspektiv på årsredovisningen i övrigt och är tänkt att fungera som faktasamling och uppslagsdel. Innehåll Kommunjämförelserna 84 Verksamhetsöversikt 88 Revisionsberättelse 95 Hur ligger Kungälv till 2017 i förhållande till drygt 260 andra kommuner? Läs hela redovisningen som ger en årlig översikt av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner på sid 84 Verksamhetsöversikt I detta avsnitt presenteras en sammanställning av kommunens verksamheter. Här kan du till exempel se antalet brukare inom hemtjänsten och hur stor andel av kommunens barn som har plats i barnomsorg. Läs mer på sid 88 PERSPEKTIV 83

Hur ligger Kungälv till i förhållande till andra kommuner? Sveriges kommuner och Landsting (SKL) sammanställer årligen ett antal kvalitetsmått under rubriken Kommunernas Kvalitet i Korthet (KKiK). 2017 deltog drygt 260 kommuner i KKiK. Syftet med undersökningen är att ta fram information som ger förtroendevalda en övergripande bild om kommunens kvalitet över tid och vid jämförelser med andra kommuner. Resultatet är tänkt att ge stöd till de förtroendevalda i dialogen med medborgarna om kommunens verksamhet och utveckla den interna verksamheten ur ett medborgarperspektiv. I denna sammanställning visas Kungälvs kommuns resultat 2017 i förhållande till de bästa och sämsta kommunerna, som deltar i undersökningen. r l ser du ta ellen Kvalitet & kostnader Skola och förskola bäst 100 sta ko unens reslutat s ligger ung l till i ör llande till sta o s sta Kungälvs position sämst 83 6 s sta ko unens reslutat Andel % Hur stor del av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Siffran anger Kungälvs värde enligt KKiK. Färgen visar om Kungälvs kommun är bland de: 25% högsta resultaten 50% mellersta resultaten 25% lägsta resultaten en et 84 PERSPEKTIV

Utveckling, inflytande och trygghet bäst Kungälvs position sämst Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? 93 57 22 % av maxpoäng Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? 56 37* 27 INDEX 1 100 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? 80 57* 39 INDEX 1 100 Hur många av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? 100 91 56 Andel % Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 98 87 40 INDEX 1 100 Hur många av medborgarna som får ett direkt svar på en enkel fråga när de ringer till kommunen? 94 52 9 Andel % Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? 96 87 64 Andel % * 2016 års siffror Öppettider offentlig service Kungälvs position Huvudbibliotek, utöver tiden 8-17 på vardagar 67 67 2 Antal timmar Återvinningscentral, utöver tiden 8-17 på vardagar 39 19 2 Antal timmar Simhall, utöver tiden 8-17 på vardagar 58 34 3 Antal timmar PERSPEKTIV 85

Kvalitet och kostnader Skola och förskola bäst Kungälvs position sämst Andel som erbjudits och fått plats på önskat placeringsdatum inom förskoleverksamheten 100 95 14 Andel % Genomsnittlig väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum 0 6 111 Antal dagar Genomsnittligt antal barn per personal i kommunens förskolor 3,5 5,3* 7 Barn/personal Kostnad per inskrivet barn i förskolan 104 304 143 885* 194 601 SEK per barn Elever i årskurs 3 som klarat godkänt i nationella prov (alla skolor i kommunen) 92 82 29 Genomsnittlig andel % Elever i åk 6 med lägst betyget E i alla ämnen (som eleven läser), hemkommun 95,3 91,2 48,3 Genomsnittlig andel % Andel elever i årskurs 9 behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet, hemkommun 97,4 89,2 65 Genomsnittlig andel % Andel elever som är ganska/mycket nöjda med sin skola, åk 9 87 65* 43 Andel positiva svar % Kostnad per betygspoäng (meritvärde) i grundskolan, åk 9 303 401 721 Kostnad SEK per betygspoäng Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun 84,9 74,4 46,5 Andel % Kostnad per gymnasieelev (alla elever folkbokförda i Kungälv) 88 896 122 215* 215 710 Kostnad SEK per elev * 2016 års siffror 86 PERSPEKTIV

Äldreomsorg bäst Kungälvs position sämst Kostnad per plats i kommunens särskilda boende, samtlig regi 532 152 777 277* 3 280 417 SEK/brukare Genomsnittlig väntetid för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats 1 33 295 Antal dagar Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende 100 81 64 Andel % Genomsnittlig kostnad per vårdtagare inom hemtjänsten, samtlig regi 91 516 321 284* 528 734 SEK/brukare Genomsnittligt antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar 6 17 27 Antal personer Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst 100 90 75 Antal positiva svar % Socialtjänst Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd 0,7 2,1* 10,2 Andel % Genomsnittlig handläggningstid (tid för utbetalning) för att få ekonomiskt bistånd 2 27 54 Antal dagar Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning 100 76 0 Andel % Utredningstid i dagar LSS-insats (alla insatser) 1 42 161 Genomsnittligt antal dagar Näringsliv Genomsnittligt antal nya företag per 1000 invånare 19,3 5,8 1,1 Antal företag Företagsklimat, totalt enligt Svenskt Näringsliv, (alla kommuner i Sverige) 1 199 290 Ranking Övrigt Andelen ekologiska livsmedel i kommunorganisationen 68 24 2 Andel % av totalkostnad Andel av kommunens bilar som är miljöbilar 81 48 0 Andel % Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling 68 35 14 Andel % * 2016 års siffror PERSPEKTIV 87

Verksamhetsöversikt I följande avsnitt presenteras en sammanställning av olika mått och tal inom kommunens verksamheter. Verksamhetsmåtten visar antal eller mängd, exempelvis hur många besökare kommunen har haft på anordnade kulturarrangemang. e kan också avse en procentsats, som hur stor andel av kommunens barn som har plats i barnomsorg till exempel. För att få överblick och följa utvecklingen över längre tid visas talen och måtten i flerårsperspektiv. Till varje tabell presenteras en kortare text. Detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer Mkr Bokslut 2017 Budget 2017 Avvikelse 2017 Politisk organisation 14,3 17,0 2,7 Stab 146,5 140,1-6,4 Bildning och lärande Sektorgemensamt 81,7 78,6-3,1 Förskola och pedagogisk omsorg 294,7 296,1 1,3 Grundskola och fritidshem 510,1 509,5-0,5 Gymnasiet och vuxenutbildning 181,4 185,0 3,6 Kultur och fritid 65,5 65,0-0,5 Summa Bildning och lärande 1 133,4 1 134,2 0,8 Trygghet och stöd Sektorchef 29,6 33,3 3,7 Myndighet 315,2 301,0-14,1 Försörjningsstöd 19,7 18,0-1,7 Sociala resurser 123,1 123,5 0,3 Boende 318,5 320,8 2,3 Stöd i ordinärt boende 51,3 46,9-4,4 Hälso- och sjukvård 82,3 82,2-0,1 Nyanlända 8,4 0,8-7,6 Summa Trygghet och stöd 948,1 926,6-21,5 Samhälle och utveckling 186,1 182,1-4,1 Finansiering -15,2-41,6-26,4 Reavinst -46,5 0,0 46,5 Exploatering -25,7-47,3-21,6 SUMMA NETTOKOSTNAD 2 341,2 2 311,1-30,1 88 PERSPEKTIV

Kommunsammandrag Här visas mått och tal för kommunens geografiska område som helhet. Därefter följer en ekonomisk översikt för kommunorganisation och koncern. Detta sammandrag syftar till att ge en bakgrund för efterföljande tabeller. Kommunen i korthet 2017 2016 2015 2014 2013 Antal invånare 44 110 43 289 42 730 42 334 42 109 Medelålder, år * 41,6 41,6 41,5 41,3 Befolkningsökning, procentuell befolkningstillväxt på tre år 4,2 2,8 2,3 1,9 2,1 Medianinkomst, kronor * 305 508 295 351 285 751 279 039 Skattesats, % 32,92 32,92 32,92 32,57 32,57 Andel högskoleutbildade, andel (%) av personer mellan 25-64 år * 24,1 23,3 22,6 22,2 Ohälsotal, antal frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen * 28,8 27,6 26,1 25,6 under 12 månader Öppet arbetslösa, % 2,8 2,7 2,9 3,3 3,9 Förvärvsfrekvens, andel (%) invånare mellan 20-64 år * 86,6 85,6 84,7 84,7 Nyföretagande, antalet nya företag per 1000 invånare * 10,5 10,4 11,4 11,2 *Siffror ännu ej publicerade. Tabellen syftar till att ge en bild över de grundläggande förutsättningar som kommunens organisation har för sin verksamhet. i lir er i ko unen Källa S, Tillväxtanalys, Svenskt näringsliv, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ekonomi i kommun och koncern 2017 2016 2015 2014 2013 Antal årsarbetare 3 656 3 583 3 479 3 312 3 156 Verksamhetens bruttokostnad, Mkr 2 984 2 873 2 642 2 505 2 355 Verksamhetens nettokostnad, Mkr 2 341 2 277 2 125 2 040 1 896 Nettokostnad per invånare, kr 53 072 52 600 49 731 48 188 45 026 Balansomslutning kommunen, Mkr 5 104 4 248 3 675 3 438 3 045 Balansomslutning koncernen, Mkr 6 659 5 613 5 004 4 738 4 282 Nettoinvesteringar kommunen, Mkr 736 485 329 372 163 Nettoinvesteringar, koncernen, Mkr 1 015 695 434 584 287 Låneskuld kommunen, Mkr 1 660 1 180 960 610 430 Långfristiga skulder koncernen, Mkr 2 725 1 639 1 735 1 583 1 529 Soliditet kommunen, % 9,1 9,6 10,5 10,9 10,7 Soliditet koncernen, % 15,7 17,0 17,8 18,0 17,6 Årets resultat kommunen, Mkr 58,0 20,4 26,9 49,6-8,2 Årets resultat koncernen, Mkr 89,3 64,6 53,3 95,8 11,1 Här visas kommunens och koncernens ekonomiska utveckling. Först verksamhetens totala kostnader, brutto och netto. ärefter nettokostnaden per kommuninvånare. alansomslutningen visar tillgångarna i relation till det egna kapitalet och skulderna. Soliditeten visar den långsiktiga betalningsförmågan och erhålls genom att det egna kapitalet divideras med de totala tillgångarna. PERSPEKTIV 89

Intern service 2017 2016 2015 2014 2013 Serverade måltider 3 123 000 3 126 000 2 954 000 2 834 000 2 814 000 Beställningar till bemanningsenheten, antal 35 420 36 650 41 600 41 100 39 755 Tillsättningsgrad vikarier, procent (%) 82 87 93 95 96 Intern service åsyftar verksamhet som riktar sig mot kunder inom kommunorganisationen. Här finns bland annat måltidsservice som förser verksamheter inom ildning och lärande och Trygghet och stöd med måltider. emanningsenheten hanterar beställningar för kärnverksamheternas behov av vikarier på kort och lång sikt. Miljö 2017 2016 2015 2014 2013 Fossila koldioxidutsläpp från kommunförvaltningen, ton/år 900 1 030 1 070 1 110 1 220 Total energiförbrukning i kommunförvaltningen, MWh/år 44 260 48 970 48 560 47 210 50 820 Nya ärenden, avlopp 115 67 73 52 57 Nya ärenden, värmepumpar 84 67 110 103 125 Antal resor med inomkommunala linjer 1 423 152 1 393 540 1 322 113 1 248 707 1 280 224 Antal resor med Grön Express 5 239 625 3 998 550 3 069 923 3 335 566 3 539 067 Antal resor med Bohuståget 1 956 751 1 624 428 1 643 066 1 582 040 1 673 802 tsläpp av koldioxid i kommunens verksamhet kommer från förbränning av eldningsolja och fordonsbränslen. Energiförbrukning avser förbrukning för lokaler, belysning, reningsverk samt interna transporter. ler ker kollekti t ya ärenden, avlopp är inkomna ärenden avseende tillstånd för enskild avloppsanläggning. ya ärenden, värmepumpar handlar om installation av egen värmepump. Renhållning 2017 2016 2015 2014 2013 Mängd kärl- och säckavfall, kg/år 174 178 188 194 190 Mängd grovavfall och farligt avfall per invånare, kg/år 250 239 233 220 209 Mängd producentansvarsmaterial per invånare, kg/år 79 66 76 70 69 Måtten är i linje med målen i kommunens avfallsplan A2020. Kommunalt vatten och avlopp 2017 2016 2015 2014 2013 Antal personer med någon form av vattentjänst 31 300 29 745 29 150 - - Såld vattenmängd, m3 1 878 343 1 910 692 1 947 773 1 906 302 1 946 000 Här visas antal abonnenter och hur stor mängd vatten som sålts. Målet är att öka andelen VA-abonnenter vilket också görs tack vare utbyggnaden av det kommunalt vatten och avlopp. 90 PERSPEKTIV

gglo en ökar Tillväxt 2017 2016 2015 2014 2013 Bygglov, delegationsbeslut 578 550 570 499 467 Startbesked 703 682 440 - - Slutbesked 619 526 - - - elegationsbeslut, bygglov är tillstånd att bygga, riva eller göra vissa markåtgärder. Målet att öka antalet bygglov går i takt med målet att öka antalet bostäder. et är en hög tillväxttakt i kommunen vilket medför fler ärenden och större volymer. Kontinuerligt följer, analyserar och utvärderar kommunen sina resurser i bygglovshanteringen så att det motsvarar efterfrågan och förväntningar på marknaden. Förskola 2017 2016 2015 2014 2013 Antal helårsplatser i kommunens förskola 1 773 1 757 1 793 1 868 1 885 Antal barn inom fristående förskola 486 480 488 490 475 Antal barn i kommunal pedagogisk omsorg 241 235 231 234 222 Personaltäthet i förskolan, antal barn per årsarbetare, kommunal regi * 5,1 6,0 5,2 5,5 *2017 års siffra har inte publicerats ännu. Antal helårsplatser i förskolan är det antalet platser som finns tillgängliga utslaget på ett år, siffran säger alltså inget om hur många barn som fyller platserna. Förändringar i antal helårsplatser grundar sig helt i befolkningsprognosen och antalet barn som är i behov av förskola. Grundskola 2017 2016 2015 2014 2013 Antal elever i kommunens regi åk F-9 4 928 4 785 4 562 4 394 4 253 Antal elever i fristående regi åk F-9 653 623 614 648 637 Antal elever i kommunens grundsärskola 34 32 29 31 32 Antal barn i fritidshem i kommunens regi 2 458 2 416 2 382 2 225 2 154 Antal barn i fritidshem i fristående regi 262 261 272 289 285 Slutbetyg i åk 9, andel (%) elever som nått målen i alla ämnen, 82 80 86 82 80 kommunala skolor Antal elever per lärare (heltidstjänst), kommunala skolor 13,9 13,7 13,3 14,1 13,5 *2017 års siffra har inte publicerats ännu. Här presenteras antal elever som årsgenomsnitt. arnkullarna som kommer in i grundskolan är stora och medför att antalet elever ökar för varje år. Andelen elever med godkänt i alla ämnen vid slutbetyget i årskurs har under flera år ökat. PERSPEKTIV 91

Gymnasieskola 2017 2016 2015 2014 2013 Antal elever på Mimers hus gymnasieskola 1 499 1 485 1 500 1 580 1 628 - Varav andel (%) elever folkbokförda i Kungälv * 54 57 57 60 Antal elever på gymnasiesärskola 92 91 103 110 113 - Varav andel (%) elever folkbokförda i Kungälv 20 25 30 32 31 Andel (%) avgångselever från högskoleförberedande program 86 82 85 87 - vid Mimers hus med gymnasieexamen Andel (%) avgångselever från yrkesförberedande program vid 90 85 89 79 - Mimers hus med yrkesexamen Antal elever per lärare (heltidstjänst) 13,1 14 12,3 12,8 13,2 *2017 års siffra har inte publicerats ännu. I tabellen presenteras antal elever som ett årsgenomsnitt. 2017 är första året på många år då antalet elever på gymnasieskolan inte minskat utan istället ökat mot föregående årsgenomsnitt. Andelen avgångselever med examen har ökat på både högskoleförberedande program och yrkesprogram. Vuxenutbildningen 2017 2016 2015 2014 2013 Antal studerande i Kungälv, gymnasial-, yrkes- och grundläggande vuxenutbildning Antal studenter folkbokförda i Kungälv studerande i annan kommun, gymnasial-, yrkes- och grundläggande vuxenutbildning Antal helårsplatser i Kungälv, gymnasial-, yrkes- och grundläggande vuxenutbildning Antal helårsplatser, studenter folkbokförda i Kungälv studerande i annan kommun, gymnasial-, yrkes- och grundläggande vuxenutbildning 800 763 803 689 659 193 168 157 174 133 286 280 343 287 276 105 98 88 107 76 Antal studerande på svenska för invandrare (SFI) 315 262 236 214 185 Antal lärlingar i Kungälvs kommun 16 17 10 40 44 Antal på särvux 10 14 24 19 18 Antal studerande ökar Antalet studerande är det faktiska antalet studenter på utbildningarna. Antalet helårsplatser är de platser man får fram om man räknar ihop deltids- och heltidsstuderande. Tabellen visar på en kontinuerlig ökning totalt sett över åren av såväl antal studerande som antal helårsplatser inom grundläggande nivå, yrkeskurser samt gymnasiekurser på Vuxenutbildningen. Samma kontinuerliga ökning kan ses gällande antal studerande inom SFI. en förstnämnda volymökningen har främst finansierats via externa medel och då framför allt med riktade statsbidrag via R. Arbetsmarknad 2107 2016 2015 2014 2013 Antal deltagare i Daglig verksamhet (DV) 221 209 197 181 165 Antal personer i stöd 184 179 172 199 206 Antal hushåll med utbetalning 426 486 539 564 601 Antal nyanlända till flyktingmottagning inklusive ensamkommande flyktingbarn 291 186 180 49 23 I tabellen ovan redovisas statistik som övergripande speglar hur kommunen arbetar med arbetsmarknadsinsatser. Trenden visar en ökning av antal brukare inom aglig verksamhet men en minskning av antalet ärenden med utbetalat försörjningsstöd. En ökad trend finns också i antalet nyanlända inklusive ensamkommande flyktingbarn. 92 PERSPEKTIV

Funktionshinder 2017 2016 2015 2014 2013 LSS/SFB/SOL, antal ärenden 705 692 713 692 688 Boende särskild service, antal platser (LSS) 98 98 91 82 85 Bostad med särskild service, Socialpsykiatrin, antal platser 26 20 20 19 19 Boendestöd, antal brukare 198 179 155 161 155 Personlig assistans kommun som anordnare, antal utförda timmar 63 456 69 727 79 146 76 148 80 548 Här visas utvecklingen inom boende, boendestöd och personlig assistans. Insatserna utgår från agen om stöd och service till vissa funktionshindrade ( SS), Socialförsäkringsbalken (SF ) och Socialtjänstlagen (So ). Antal brukare med insatsen boendestöd fortstätter att öka under 2017, vilket skulle kunna förklaras med en ny definition av målgruppen. Individ och familjeomsorg 2017 2016 2015 2014 2013 Barn och unga (0-20 år) Antal placeringar på institution 48 18 12 31 15 Antal placeringar på familjehem 67 36 33 46 47 Antal köpta insatser extern öppenvård 3 1 8 4 2 Vuxna (21- år) Antal placeringar på institution 22 27 23 9 15 Antal insatser familjevård 1 1 4 2 4 Statistiken speglar hur antalet placeringar utvecklas över tid inom institution, familjehem och öppenvårdsinsatser, både för barn och vuxna. Insatserna utgår från Socialtjänstlagen (So ), Föräldrabalken (F ), ag med särskilda bestämmelser om vård av unga ( V ), ag om vård av missbrukare i vissa fall ( VM), ag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare ( ), ffentlighets- och Sekretesslagen, Förvaltningslagen (Fv ), Socialtjänstförordningen (SoF), med flera. Trenden inom arn och unga 0 20 år visar på en markant ökning av antal placerade barn. Särskilt boende 2017 2016 2015 2014 2013 Antal lägenheter/platser i egen och extern regi 416 416 392 379 379 Varav demens (egen regi) 163 163 163 158 149 Varav omsorgslägenheter (egen regi) 176 176 176 176 185 Varav korttidsplatser (egen regi) 22 22 45 45 45 Varav lägenheter i extern regi 55 55 8 Antal lägenheter överensstämmer med planen för 2017. oendebeläggningen i egen regi 2017 hamnade på 2% för omsorg och 6% för demens, som behovet är störst. Trycket på korttidsboende är stort, och under många månader har beläggningen varit över 100%. Bistånd 2017 2016 2015 2014 2013 Antal beslutade hemtjänsttimmar under året 383 575 399 894 395 363 349 644 313 128 Antal gynnande beslut om äldreboende under året 185 149 169 156 138 nder 2017 har antalet beviljade timmar minskat med 4% jämfört med 2016. En förklaring till detta är ständigt arbete med att sänka antal ytterfall, en annan förklaring är att man har gjort fler gynnande beslut om särskilt boende (ökning med 21%), som i sin tur sänkte antal brukare med hemtjänstinsatser. PERSPEKTIV 93

Hemtjänst 2017 2016 2015 2014 2013 Antal personer som haft hemtjänstinsatser under året 1 065 1 088 1 077 1037 962 Antal personer i kommunens regi 939 943 947 883 765 Antal personer i privat regi 183 200 183 209 197 Antal personer med trygghetslarm 1 202 1 154 1 056 1 111 1 049 Antal hemtjänsttimmar per person 360 368 367 337 326 För första gången på 4 år har antalet brukare inom hemtjänsten minskat. Antal brukare har minskat med 2% jämfört med 2016. Andel brukare i egen regi är oförändrad, medan andel brukare i privat regi har minskat med 5%. En utförare i privat regi har sagt upp avtalet med kommunen, och dessa brukare till största delen valt kommunens hemtjänst vilket är en av förklaringarna till att antal brukare i egen regi ligger konstant under året jämfört med 2016. Personer med trygghetslarm har ökat med 4% under 2017. Hemtjänsttimmar per person har minskat med 2%, bland annat på grund av minskning av antal ytterfall, (brukare med mycket insatser). Hälso- och sjukvård 2017 2016 2015 2014 2013 Antal registrerade patienter under året 1 386 1 400 1 384 1 335 1 373 Kostnad för bostadsanpassningar (tkr) 3 665 3 568 4 251 3 244 4 155 Totalt antal patienter i hemsjukvården ligger på samma nivå som 2016. Kostnader för bostadsanpassningar ligger på cirka 4 mkr per år. Antal beslut och vilken typ av anpassning varierar varje år, som i sin tur påverkar kostnaderna. Antal bostadsanpassningsbeslut under 2017 har minskat med 5%, medan kostnaden per beslut har ökat med 8% jämfört med 2016. Fritid 2017 2016 2015 2014 2013 Föreningar i kommunen, antal totalt 286 285 268 265 278 Föreningar som erhåller föreningsbidrag, antal 98 106 101 104 99 Simhallen, antal besök 119 225 118 000 135 000 137 000 130 000 Konstgräsplaner, totalt antal öppettimmar 25 270 - - - - Isbanor, totalt antal öppettimmar 6 592 - - - - Idrottshallar i kommunen, antal öppettimmar 12 406 - - - - Gästhamnen Marstrand, beläggning antal båtar/år 12907 13 200 13 099 13 101 12 931 Antal resor med färjan från Koön till Marstrandsön 553 077 544 000 513 032 519 040 542 739 En väsentlig del av kultur- och fritidsverksamheterna inom kommunen drivs av föreningslivet, ofta med kommunalt stöd i olika former. Här presenteras hur många föreningar det finns registrerade i Kungälv samt hur många föreningar som erhållit verksamhetsstöd från kommunen inom ramen för olika bidrag. Vidare presenteras fritidsanläggningar som kommunen äger och vilken omfattning dessa står öppna för nyttjande. Kultur 2017 2016 2015 2014 2013 Kulturevenemang, antal 402 312 170 192 172 - Kulturevenemang, antal besökare* 8 842 7 241 12 327 25 106 12 810 Bibliotek, antal lån 275 600 261 810 270 404 314 858 314 227 - Nettokostnad per lån, kr 70,53 71,21 68,30 59,96 59,59 Kulturskolan, antal deltagare/v 1 245 1 193 1 174 1 103 887 Kommunalt anslag till kulturskolan, per invånare 121 121 120 110 107 Antal deltagare i kulturskolan ökar * Besöksstatistik i Konsthallen är inte medräknad. En ny besöksräknare är installerad så i 2018-års volymtal kommer Konsthallen finnas med. Här presenteras antalet kulturarrangemang, vilket omfattar allt från föreläsningar, utställningar, teater- eller dansföreställningar och konserter för barn och vuxna. Mycket samarbete sker med utomstående aktörer för att kunna upprätthålla ett rikt och varierat kulturutbud. 94 PERSPEKTIV

Revisionsberättelse Kommunrevisionen kommer att lämna sin revisionsberättelse till kommunfullmäktige i maj. PERSPEKTIV 95

Med hjärtat i historien och blicken mot framtiden Stadshuset Ytterbyvägen 2 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 e-post: kommun@kungalv.se www.kungalv.se www.facebook.com/kungalvskommun

VÅR PLATS PÅ JORDEN. Och lite om hur vi förvaltar den. ÅRSREDOVISNING 2017

ETT JOBB SOM FÖRÄNDRAR Kungälv har gjort mig till miljöarbetare. För aldrig har kopplingen mellan mitt jobb och den miljö jag lever i, och får energi från, varit tydligare. Varje dag ser och känner jag hur vi, Kungälv Energi, påverkar skogen, vattendragen, luften, ängarna, kusten och havet positivt. Och det finns inte någon bättre känsla. Denna känsla ger mig en utgångspunkt för varje beslut jag ska fatta, smått såsom stort: kommer denna åtgärd att gynna Kungälv och alla som lever däri, eller inte? Kommer den att vara hållbar? Dessa frågor har jag under det gångna året ställt mig inför till exempel följande satsningar och åtgärder: Bredbandsnät och fiber för alla. Digitalt innanförskap och delaktighet. Vi vill driva digitaliseringen. Laddinfrastruktur och laddning av elfordon. Solceller för hyresgäster och villaägare. Mathivation att få våra ungdomar engagerade i ämnet matematik: naturvetare behövs i framtiden. Sponsring till lokala föreningar. Bättre belysning. Det är viktigt för kulturmiljöer, identitet, trygghet, säkerhet, ja för alla som bor och besöker Kungälv. Vi studerar möjligheten att producera biogas av matavfall och hästgödsel. 2 Kungälv Energi

Vi börjar koppla upp fler prylar i Kungälv. T.ex. soptunnor, vägmärken och gatubelysning. Mer solceller. Fler laddstolpar. Egna elbilar. Bygger ut miljövänlig fjärrvärme. Datakommunikation så man kan arbeta hemma och ej behöver köra till arbetsplats. Bin. (Se mer längre fram!) Och det verkar som att inte bara naturen gillar oss. Kundnöjdheten ökar enligt mätningar och glada samtal. Antal elhandelskunder ökar. Fler än 800 personer besöker vårt Öppet Hus. Tack till alla engagerade medarbetare! Kungälv driver oss! Hans Larsson-Ljungblad, VD PS. Om Kungälv är min blomsteräng så är smultronstället för mig Miklagård på Nordiska folkhögskolan! DS INNEHÅLL VD-ORD 2 KUNGÄLV ENERGIS FEM AFFÄRSOMRÅDEN 4 BI-OLOGISK MÅNGFALD 6 VAD VI GÖR FÖR MILJÖN 8 ÅRET SOM GÅTT 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE, KUNGÄLV ENERGI AB 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE, KUNGÄLV NÄRENERGI AB 27 STYRELSEN 34 LEDNINGSGRUPP & VD 35 Kungälv Energi 3

KUNGÄLV ENERGIS FEM AFFÄRSOMÅRDEN. 1 ELHANDEL 2 STADSNÄT 3 FJÄRRVÄRME 4 ELNÄT 5 ENTREPRENAD 4 Kungälv Energi

Kungälv Energi AB:s utmaning är att ge människor och företag mer energi att göra det de brinner för. Och här är de avdelningar som tillsammans åstadkommer detta. ELHANDEL All el som vi säljer kommer från bioenergi, vatten-, sol- och vindkraft. Den del som är egenproducerad kommer från bioenergi vid Munkegärdeverket i Kungälv och från vindkraftverket Vindrosen. Vi levererar 100% förnybar energi och dessutom till låga priser. STADSNÄT Under 2017 startade vi upp projektet med att uppgradera fibernätet på landsbygden. Detta för att kunna erbjuda fler höghastighetstjänster och ansluta ytterligare fastigheter utanför tätorterna. Under vår pågående kampanj Ett fiberrikare Kungälv fortsätter utbyggnaden av vårt öppna Stadsnät. Ett fiberrikare Kungälv är en förutsättning för digital delaktighet för såväl människor, verksamheter som samhället i stort. FJÄRRVÄRME Sällan blir effekterna av ett aktivt val tydligare än när det gäller fjärrvärme. Denna tar tillvara restprodukter (som annars stannat i skogen, t ex grenar och rötter) och använder restvärme från industrin samt låter Kungälvs berömda sol skapa energi i våra hem. Dessutom tar utrustningen i hemmet mindre plats och kräver mindre underhåll än oljeeller elpannor. Fjärrvärmen är billig, ren, tyst och väldigt bekväm. Och alltså bra för både Kungälv, för naturen och för oss som bor här. ELNÄT För avdelningen Elnät finns inget dåligt väder, bara anpassade lösningar som ser till att alltid få fram elen, från källa till konsument eller företag. Besluten handlar om att dimensionera upp kablar, gräva ner nätet och att tänka långsiktigt. I morgon kan platser som idag är skyddade vara hårt utsatta för naturens krafter. De senaste tio åren har vi vädersäkrat för över en kvarts miljard, och detta arbete fortgår hela tiden. ENTREPRENAD Elnät räknar ut hur elen bör dras fram och hur den ska skyddas. Entreprenad är de som kavlar upp ärmarna, sätter sig i grävskoporna och får det hela gjort. Kungälv Energi 5

6 Kungälv Energi

BI-OLOGISK MÅNGFALD. Bins pollineringsarbete är en förutsättning för den biologiska mångfalden och för vår civilisation. De har varit nödvändiga för både växter och djur i kanske 100 miljoner år. Och de är unika, ingen annan kan göra deras arbete. Många känner bara till deras vax och honung, men nästan allt som bina producerar och uträttar kan göra nytta för oss människor, till exempel pollen, propolis, bigift, drottninggelé och naturligtvis, och framför allt, själva pollineringsarbetet. Detta är en förutsättning för det mesta av vår livsmedelsproduktion. Förmodligen skulle vi inte överleva på sikt utan dessa små, hårt arbetande varelser. På lång sikt påverkar de alltså allt liv men redan på kort sikt påverkar de den miljö och natur de lever i. Därför har Kungälv Energi nu startat ett samarbete med företaget SeeGreen. De har samma mål som vi: ett grönt, livskraftigt Kungälv. Men de har resurser som vi inte kommer i närheten av. Vi jobbar hårt för Kungälvs natur, men bina jobbar hårdare! Läs mer om vårt gemensamma arbete för det viktigaste som finns på www.seegreen.se. Kungälv Energi 7

VAD VI GÖR FÖR MILJÖN. Det finns alltid något vi kan göra för Kungälvs miljö, som företag, föreningar och som privatpersoner. Allt från att plocka upp skräp till stora investeringar för framtiden. Tre saker som vi på Kungälv Energi är särskilt stolta över är fjärrvärmen, solcellerna och vindkraftverket. FJÄRRVÄRME På tjugo år har fjärrvärmen i Kungälv ersatt den olja som får plats i en supertanker av den näst största klassen, vilket är ett 300 meter långt och 70 meter brett fartyg. I början av 90-talet värmdes 90 procent av Kungälv med olja. Den sparade oljan hade räckt till att köra tiotusen bilar i tjugo år och motsvarar också innehållet i 4 300 tankbilar. Om de skulle komma körande hade de bildat en 13 mil lång kö. SOLCELLSFÄLTET Det är väldigt roligt att det under året är så många som har anmält intresse för solcellsandelar. Anledningen till att vi inte informerat om detta ännu tidigare är att vi har inväntat regeringens beslut om hur investeringsstödet skulle se ut 2018. Och vad de sa var positivt för solceller! Tack vare att vi installerar 1000 solcells paneler samtidigt kan vi utnyttja den maximala stödnivån och hålla nere investeringskostnaden. För dig innebär det att du kan få hyra solcellspaneler under en 10-årsperiod där vi garanterar 280 kwh/panel och år. Du kan teckna upp till 80 procent av din nuvarande elförbrukning. Om du flyttar kommer det att finnas möjligheter att ta med dina andelar, eller föra över dem till någon annan person. Vi kommer även att köpa tillbaka andelar om du vill. Hoppas solen skiner alldeles extra mycket på Kungälv i framtiden! VINDKRAFT Vindkraftverket startade 2014 och har hittills producerat 22,1 miljoner kwh. Dess produktion under ett år motsvarar 1500 varv runt jorden med elbil, vilket skulle ha dragit 4,2 miljoner liter bränsle med en bensin- eller dieselbil. Sol och vind passar bra ihop på sommaren produceras mest solenergi och på vinterhalvåret mest vindkraft. 8 Kungälv Energi

NÅGRA TIPS PÅ VAD DU KAN GÖRA: Köp ekologisk mat till dig själv så minskar användningen av bekämpningsmedel. De viktigaste varorna att byta till eko är kaffe, bananer, vindruvor och mejeriprodukter, kött och potatis. Tänk på miljön när du väljer elhandelsbolag. Installera solceller (eller hyr andelar). Byt ut bilen mot en elbil. Cykla om du kan. Påverka din arbetsplats att tänka som du! Byt packningar i droppande kranar och använd energieffektiva kranar. En droppande vattenkran kan ge ökad energiförbrukning på 700 kwh/år. Detta motsvarar cirka 700 1 000 kr/år i bortdroppade pengar. Även droppande kallvatten kostar pengar. Tina i kylskåpet. Mat som tinas i kylskåp ger gratis kyla till kylen, samtidigt som värmen behålls i rummet. Dessutom mår maten bättre av att få tina långsamt. En vattenkokare drar en tredjedel av energin jämfört med en spis. Lufttorka tvätten utomhus om möjligt. En torktumlare drar upp till fyra gånger mer el än en tvättmaskin, ett torkskåp åtta gånger så mycket. Sänk temperaturen i huset om du är bortrest längre perioder. Korta din tid i duschen med fem minuter och du sparar ca 260 kwh/år. Sänk inomhustemperaturen. För varje grad du sänker minskar kostnaden med cirka 5 procent. Kungälv Energi 9

ÅRET SOM GÅTT. VI TOG ÖVER LJUSET Den 23 november blev det lite ljusare i Kungälv då vi invigde årets vinterbelysning med tal från kommunens ledare och skönsång från en hundramannakör. För att öka tryggheten och få en mer trivsam stadskärna satt årets vinterbelysning uppe över hela vintern. SOLCELLER Under andra halvan av 2017 började vi sälja kompletta solcellspaket. Vi gör allt från planering och ansökning av bidrag till montering och byte av elmätaren. Snart kommer även du som bor i lägenhet eller som inte vill montera egna solceller på ditt hus att kunna få ta del av 100 procent fossilfri solenergi. LADDSTATION Vi har fått beviljat bidrag från Klimatklivet för att bygga 49 laddstolpar à 22 kw. Varje stolpe har två uttag vilket innebär totalt 98 laddplatser. De kommer att finnas på publika platser. Vi hyr ut laddstolparna till kommunen, bostadsbolag och näringsidkare som betalar en månadshyra, i övrigt sköter vi all drift och underhåll. Laddarna kommer att börja installeras under våren 2018. ÖPPET HUS 16 SEPTEMBER Nästan 800 besökare kom till vårt Öppna hus 16 september. De åkte bandvagn, testade klättring, provåkte elbil och lärde sig allt om hur solceller fungerar. Liveband och Kungälvs Musikkår höjde stämningen. Huvudnumret under dagen var föreläsningen med Jonas Birgersson, oraklet som gav både Sverige, IT-branschen och den orangea Helly-Hansentröjan ett ansikte. 10 Kungälv Energi

FAKTA FRÅN KLIMATLIVET OCH ENERGIMYNDIGHETEN: Klimatklivet ger investeringsstöd till klimatsmarta åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid på lokal nivå. Tillgång till publik laddinfrastruktur är ett viktigt komplement för att åstadkomma god rörlighet för elfordon men har även ett viktigt syfte i att bygga förtroendet för elfordon. Vanligtvis kompletterar publik laddinfrastruktur den huvudsakliga ickepublika, laddningen förutom i vissa fall, främst i städer, där det är begränsat med enskilda parkeringsplatser. FIBERFÖRENINGAR För att tillgodose behovet av fiber på landsbygden var det många fiberföreningar som själva tog tag i utbyggnaden. De byggde upp det som vi nu förvaltar. I dagsläget har vi köpt upp 19 av de ursprungliga 27 fibernäten för att kunna göra anpassningar i nätet och bli snabbare, säkrare och klara mer resurskrävande tjänster. SNART KAN DU HYRA EN DEL I SOLEN Redan nu är det många som har anmält intresse för att hyra solcellsandelar, som planeras att byggas på Munkegärdsfältet. Här kommer du som bor i lägenhet eller som inte vill montera egna solceller på ditt hus att kunna få ta del av 100 procent fossilfri solenergi. Du hyr dina solcellspaneler under en 10-årsperiod där vi garanterar 280 kwh/panel och år, oavsett hur mycket solen skiner. INTERNET OF THINGS IoT, eller Sakernas Internet, handlar om att föremål som försetts med sensor kan sända och utbyta data med andra sensorer eller med en server. Bara fantasin sätter gränser för vad vi kommer att kunna koppla upp. Exempelvis kan man hålla koll på när en gatlampa går sönder, när en avfallsbehållare behöver tömmas eller när en vägskylt har vält. IoT gör staden smart, helt enkelt! I december 2017 satte vi upp den första mottagaren av sensorbaserad data i Åsebergsmasten, något vi ser som det första steget i utvecklingen av att göra Kungälv till en smartare stad. KUNGÄLV ENERGI VÄXER Fler och fler väljer Kungälv Energi, både kunder och medarbetare. Under 2017 anställde vi 9 nya medarbetare och ökade antalet kunder. Vi har nu totalt 22 130 elnätskunder som förbrukar 386 miljoner kwh. 1080 fjärrvärmekunder som förbrukade 142,5 miljoner kwh. 8100 stadsnätskunder som använde 25000 terrabyte. 7412 elhandelskunder som förbrukar 105 miljoner kwh 100 % förnybar energi. Kungälv Energi 11

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Kungälv Energi AB Styrelsen och verkställande direktören för Kungälv Energi AB, 556083-2064, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för år 2017. Bolaget bildades år 1992. Kungälv Energi AB ägs till 100 procent av Kungälvs Kommun. Kungälv Energi har sedan 2010 ett helägt dotterbolag, Kungälv Närenergi AB, 556805-6641, som inom koncernen ansvarar för inköp och försäljning av el samt uppförande och drift av förnybar elproduktion. Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. VERKSAMHET Kungälv Energis affärsidé: Kunden ska uppleva oss som det självklara valet för energi- och IT lösningar inom Kungälvs kommun. Vi är öppna för teknisk utveckling och utnyttjar modern teknik för att erbjuda tjänster med god standard och hög tillgänglighet. På ett personligt sätt bidrar vi till samhällets utveckling och miljöförbättring samt ger våra kunder komfort, trygghet och konkurrenskraft. Verksamheten är organiserad i fyra affärsområden; Elnät, Värme, Stadsnät och Entreprenad samt stödfunktionerna Administration och Marknad. I dotterbolaget, Kungälv Närenergi AB, bedrivs handel med samt produktion av energi i bolagets vindkraftverk. Elnät Nätverksamheten omfattar eldistribution i Kungälvs kommun, exklusive Marstrand, men inklusive Jörlanda i Stenungsunds kommun och Torskog i Lilla Edets kommun. Värme Värme omfattar fjärrvärmenäten i Kungälvs kommun. Affärsområde Värme ansvarar också för el och värme som produceras av Kungälv Energi. Huvudbränslet i vår fjärrvärmeanläggning är biobränsle (grot, bark och stamved). Tillstånd enligt miljöbalken för att bedriva fjärrvärmeverksamheten föreligger. Stadsnät Kungälv Energi äger och sköter driften av ett fibernät inom Kungälvs kommun och delar av Lilla Edets kommun. I stadsnätet, som är ett framtidssäkert optiskt fibernät, finns internettjänster samt TV- och telefonitjänster. Stadsnätet byggs ut konstant för att kunna ansluta flera fastigheter och nya områden i kommunen. Elhandel Elhandelsverksamheten finns i dotterbolaget Kungälv Närenergi. Marknadsfokus är på Kungälv kommuns invånare. Ökningen av marknadsandelen har varit fortsatt stadig under året. All el som säljs är förnybar el, antingen från egen produktion eller köpt med ursprungsmärkning. Vindkraft Satsningen på lokal förnybar energi fortsätter. 2014 färdigställdes Kungälvs första vindkraftverk placerad söder om Kode i Skårby. Ytterligare verk planeras. Entreprenad Entreprenadavdelningen arbetar med nyanslutning, byggnation samt drift -och underhåll för våra olika affärsområden Elnät, Stadsnät, Värme och Vindkraft. MILJÖ Vår utbyggnad av fjärrvärme har haft en positiv inverkan på miljön i kommunen. Genom att vår oljeeldning med fossilt ursprung näst intill upphört så har även de fossila koldioxidutsläppen minskat väsentligt. Den fortsatta utbyggnaden av fjärrvärmenätet bidrar till en mer miljövänlig kommun. Bredbandskommunikationen möjliggör för Kungälvsborna att arbeta hemma vilket bidrar till minskade utsläpp. All el som säljs är förnybar el, antingen från Kungälv Energis egen produktion av vindkraft eller i vår fjärrvärmeanläggning eller köpt med ursprungsmärkning. Bolaget har skapat en bilpool där man bokar elbil eller biogasbil för att öka användandet av supermiljöbilar i tjänsten. Kungälv Energi AB har en snabbladdarstation centralt i Kungälv samt laddstolpar för elbilar på pendelparkeringar i samarbete med Kungälvs Kommun. Ytterligare laddstolpar är under uppförande. En solcellsanläggning har byggts för att förse bolagets elbilar med energi. Vi har även byggt den första delen av en planerad solcellsanläggning vid vår befintliga solvärmeanläggning. Bolaget säljer solcellsanläggningar tillsammans med olika samarbetspartners. RESULTAT Koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till ett överskott på 26,2 mkr (33,8 mkr år 2016). Investeringar Under året har investeringar i koncernen skett med 89 mkr. Fördelning mellan verksamhetsgrenarna är Elnät 34 mkr, Värme 12 mkr, Stadsnät 39 mkr, Entreprenad 1 mkr och Vindkraft 18 tkr samt gemensamma investeringar knappt 2 mkr. FINANSIELL STÄLLNING OCH LIKVIDITET Finansiering av koncernens verksamhet har skett genom upplåning via Kungälvs Kommun. Kungälv Energis soliditet är 29,8 % (28,9 % år 2016). Likviditeten i koncernen skapas via ett med Kungälvs Kommun gemensamt koncernkonto. Risker Nedan framgår några av de risker som finns i koncernens verksamhet. Ytterligare risker framgår av bolagets riskkatalog. Finansiella risker Koncernens tillgångar är till 30,7 % (29,8 % i bolaget) finansierade med eget kapital och resterande del med lånat kapital vilket innebär att stora ränteförändringar utgör en riskfaktor för bolaget. För 193 Mkr i lån utav totalt 424 Mkr är räntan fast. Dessutom har säkringar gjorts med hjälp av ränteswappar avseende 160 Mkr med fast ränta på 2,52 %, 2,70 %, 4,03 % samt 0,94 %. Vädermässiga risker Två stormar med omfattande konsekvenser för bolaget har inträffat under perioden 2005-2007. Omfattande investeringar för att vädersäkra vårt elnät pågår. Konsekvenserna av senare stormar har inte blivit lika omfattande som vid tidigare stormar vilket visar att vädersäkringsinvesteringarna ger resultat. Vi är även temperaturkänsliga då våra elnätsavgifter samt även värmeavgifter till kunderna har hög andel rörligt pris. 12 Kungälv Energi

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Elhandelsrisker Riskerna för vår elhandelsverksamhet är volymrisken på våra fasta avtal, till stor del beroende av avvikelser från normal väderlek, och profilrisken vilken beror på kundens uttagsprofil. Bolaget samarbetar med Skellefteå Kraft såsom partner och elhandeln sker i deras handelssystem där bolagets alla fasta avtal säkras. Risker för vindkraftsverksamheten Kritiskt för vindkraftsverksamheten är priset på el och elcertifikat. ORGANISATION OCH PERSONAL Antalet anställda i medeltal år 2017 var 74 personer, 16 kvinnor och 58 män. Antalet årsarbetare (inkl timanställda) är 74,5 (67,5 under år 2016). Sjukfrånvaron av ordinarie arbetstid har ökat till 6,9 % från 6,2 % år 2016. VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET Kundundersökningar visar på stigande trend avseende kundnöjdhet. Under år 2017 har bolaget ökat personalstyrkan med 9 personer och vid årets slut har bolaget 78 anställda. Bolaget fortsätter investera för ökad leveranssäkerhet i elnätet. För att klara våra kunders krav och önskemål så har vi, i dialog med våra kunder, infört en ny prisstruktur för våra värmeleveranser. Under året har Stadsnät byggt 1 000 nya fiberanslutningar i villaområden, landsbygd, industrier samt bostadsrättsföreningar. Denna satsning kallar vi Ett fiberrikare liv, vilken kommer att fortgå framöver. Under året har bolaget deltagit med mycket resurser avseende utbyggnaden i centrala Kungälv där stora satsningar görs bl.a. på Kongahällatomten och Resecentrum. Kungälv Energi köpte kommunens gatubelysningsanläggningar 31 december 2016. Verksamhetsåret 2017 var således det första året som bolaget ansvarade för gatubelysningen inom Kungälvs kommun. Utvecklingen av elhandelsverksamheten går enligt plan. Under 2017 har vindkraftverket, Vindrosen, producerat 6,9 GWh vilket är 0,7 GWh under prognostiserad volym. Värdet på Skårbyvindkraftverket har under 2017 nedskrivits med 7 Mkr efter genomförd bedömning av framtida kassaflöden. Under året har ett vilande vindkraftsprojekt i Kareby skrivits ned med 734 Tsek. År 2017 har en nedskrivning gjorts med 5 Msek avseende fiberinvesteringar slutförda år 2016 och 2017 efter bedömning av investeringarnas framtida kassaflöde. FRAMTIDA UTVECKLING Kungälv utvecklas Kungälv Energi vill vara med och leda utvecklingen. Kungälv Energis vision är att vi aktivt ska bidra till samhällets hållbara utveckling och öka våra kunders livskvalitet i vardagen. Bolaget kommer att engagera sig i att skaffa förutsättningar för ett fossilfritt Kungälv. Stora satsningar kommer att göras framöver för att uppgradera av fibernäten på landsbygden. Under 2018 kommer bolaget att testa olika tekniker och applikationer inom området IoT (Internet of Things) och ta fram affärsmodeller inom området. Planeringen av en ny mottagningsstation för el 130/20 kv fortsätter Direktmarknadsföring kommer att fortsätta i form av kombinationserbjudande för produkterna inom värme, stadsnät och elhandel. Vi kommer att fortsätta engagera oss i elbilar och laddstationer. Solcellskoncept med försäljning av solcellslösningar till konsument och företag marknadsförs under 2018 Kungälv Närenergi AB kommer att fortsätta planering av vindkraft i Dalen. FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL MODERBOLAG Aktie- Reservfond Balanserat Årets Totalt kapital res res Belopp vid årets ingång 25 000 70 066 0 2 688 97 754 Disposition enligt beslut av årets årsstämma; utdelning -2 688-2 688 Årets resultat 6 000 6 000 Belopp vid årets utgång 25 000 70 066 0 6 000 101 066 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL KONCERN Aktiekapital Balanserat res m m Totalt Belopp vid årets ingång 25 000 220 189 245 189 Disposition enligt beslut av årets årsstämma; utdelning -2 688-2 688 Årets resultat 20 349 20 349 Belopp vid årets utgång 25 000 237 850 262 850 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Årets resultat 6 000 000 kronor Styrelsen föreslår att vinstmedel disponeras så att till aktieägarna utdelas totalt 6 000 000 kronor Utdelningen kommer att utbetalas före 2018 års utgång. Den föreslagna utdelningen till aktieägarna reducerar bolagets soliditet till 29,3 % och koncernens soliditet till 30,2 %. Soliditeten är fortsatt betryggande mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på likaledes betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget, och övriga i koncernen ingående bolag, från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan härmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 2-3 stycket (försiktighetsregeln). Bolaget kommer att fortsätta att investera i elnätet för att trygga elleveranserna. Stadsnätsverksamheten har en fortsatt hög investeringstakt. Verksamheten vill arbeta i enlighet med Sveriges bredbandsstrategi vilket innebär att kunna erbjuda höghastighetsbredband till 90 % av kommunens invånare år 2020. Kungälv Energi 13

FLERÅRSÖVERSIKT Flerårsöversikt Översikten avser koncernen förutom då det står att den avser moderbolag. 2017 2016 2015 2014 2013 RESULTATRÄKNING, TKR Omsättning 294 822 278 291 260 354 238 854 245 813 Avskrivningar -58 110-57 218-52 659-48 732-46 768 Rörelseresultat 36 262 42 344 46 444 40 835 39 434 Resultat från finansiella poster -10 052-8 528-18 021-15 166-15 819 Årets resultat efter finansiella poster 26 211 33 816 28 423 25 669 23 615 BALANSRÄKNING, TKR Anläggningstillgångar 837 390 818 999 787 316 765 160 739 088 Omsättningstillgångar 89 269 100 144 79 851 79 153 69 137 Eget kapital (moderbolag) 101 066 97 754 99 724 97 736 97 730 Obeskattade reserver (moderbolag) 234 677 216 281 186 003 163 583 141 851 Uppskjuten skatteskuld 51 629 47 689 40 921 35 988 31 207 Avsättningar, pensioner 45 591 43 092 41 889 32 844 31 683 Långfristiga skulder 424 000 444 000 456 000 470 000 432 000 Kortfristiga skulder 120 065 117 678 84 503 79 180 88 750 Summa Eget kapital o skulder moderbolag 952 877 922 618 868 119 843 343 792 014 Summa Eget kapital o skulder koncern 926 811 919 295 867 319 844 323 808 235 NYCKELTAL Total investering, Mkr 89 99 75 75 49 Antal anställda, medeltal 72 68 67 65 64 Omsättning per anställd 4 095 4 093 3 886 3 675 3 841 Omsättningsökning/minskning % 6 7 9-3 8 Soliditet %, moderbolag 29,8 28,9 28,2 26,7 26,3 Soliditet %, koncern 30,7 29,0 28,3 26,8 25,9 Avkastning på totalt kapital % 3,9 4,7 5,4 4,9 4,8 Avkastning på eget kapital % 9,5 13,1 13,9 11,6 11,1 Soliditet: Eget kapital, justerat med obeskattade reserver och uppskjuten skatt, i förhållande till balansomslutningen. Avkastning på totalt kapital: Resultat före finansiella kostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella kostnader i förhållande till genomsnittlig eget kapital. Faktaruta / stadsnät 2017 2016 2015 2014 2013 Antal fiberanslutningar 11 000 10 000 8 800 8 000 7 400 Antal aktiva kunder (inkl företag) 8 100 7 200 5 800 5 000 4 500 Företag, antal anslutningar 470 390 340 280 270 Omsättning 42,7 37,3 34,9 22,2 17,5 Mkr Årets investeringar 39,3 28,3 34 11,6 6,8 Mkr Årets resultat före skatt o disp. 1,0 7,6 9,5 1,2 0,3 Mkr Faktaruta / elhandel 2017 2016 2015 2014 2013 Antal kunder 7 412 6 743 6 102 5 274 4 481 Såld volym 105 95 83 76 77 GWh Årets resultat före skatt o disp. 2 217 1 390 1 906 296 1 373 Tkr 14 Kungälv Energi

FAKTARUTOR Faktaruta / elnät 2017 2016 2015 2014 2013 Transiterad energi (inkl förluster) 385,8 385,4 364,2 354,2 375,5 GWh Transiteringskostnader 20,2 20,9 20,7 20,6 22,6 Mkr Regionnätsavgift 5,2 5,4 5,7 5,8 6 öre/kwh Transiteringsintäkter -belopp 121,5 109,8 104,4 101,8 103,4 Mkr Transiteringsintäkter -per kwh 31,5 28,5 28,7 28,7 27,5 öre/kwh Förluster 19,5 20,2 19,1 17,1 21,4 GWh Medelavbrottstid per kund: inkl planerade avbrott/externa nät 93 234,4 169,9 67,4 158,4 min driftstörning i eget nät 54 87,2 149,3 31,2 123,4 min Genomsnittligt antal avbrott per kund: driftstörning i eget nät 0,9 1,7 1,3 0,4 2,5 Antal kunder 22 130 21 821 21 673 21 287 21 700 Årets investeringar 34,5 61,1 33,6 34,1 29,5 Mkr Årets resultat före skatt o disp. 21,5 22,3 11,4 15,3 9,8 Mkr Faktaruta / värme 2017 2016 2015 2014 2013 PRODUKTION MUNKEGÄRDEVERKET Biopannor 72,4 72,6 67,4 66,1 72,6 GWh Rökgaskondensering 27 27,9 27,3 25,6 26,1 GWh Oljepannor 0,46 0,97 0,1 0,7 1,3 GWh Sol 1,4 1,45 1,5 1,7 1,7 GWh Elproduktion 6,7 7,6 6,8 7,2 5,7 GWh Inköpt värme 29,1 29,2 28 27 35,6 GWh Produktion närvärme Pelletspannor 5,1 5,3 5 5 5,6 GWh Oljepannor 0,11 0,06 0,06 0,06 0,07 GWh Sol 0,18 0,178 0,2 0,21 0,2 GWh Total produktion 142,5 145,2 136,4 133,6 148,9 GWh Bränslekostnad 28,8 29,6 25,9 29 34,4 Mkr Försäljningsintäkter Värme -belopp 87,7 87,7 85,6 81,1 91,1 Mkr Försäljningsintäkter Elproduktion -belopp 0,9 1,2 2,7 3,6 1,9 Mkr Försäljningsintäkter Utsläppsrätter 1,6 0,4 1,2 1,4 0,7 Mkr Antal kunder (debiterade anläggningar) 1 080 1 045 1 037 971 945 Årets investeringar 12,2 8,7 6 7,6 3 Mkr Årets resultat före skatt o disp. 11, 4 10,2 13,7 8,7 8,7 Mkr Faktaruta / vindkraft 2017 2016 2015 2014 2013 Elproduktion 6,9 6,7 7,8 0,7 - GWh Årets investeringar 0,02 0,02 0,07 20,3 8,5 Mkr Resultat -8 116-9 996 446 195 - Tkr Återföring nedskrivning/nedskrivning fordr 0 2 000-7 974 - - Tkr Årets resultat före skatt o disp. -8 116-7 996-7 528 195 0 Tkr Kungälv Energi 15

RESULTATRÄKNING Resultaträkning Not 1,3 Not Koncernen Moderbolaget RÖRELSENS INTÄKTER 2017 2016 2017 2016 Nettoomsättning Not 2 295 056 270 696 237 058 221 003 Avgår energiskatt Not 2-24 856-18 777 0 0 Aktiverat arbete för egen räkning 10 885 11 359 10 885 11 359 Anslutningsavgifter 19 618 17 492 19 618 17 492 Övriga rörelseintäkter 5 004 8 880 6 527 10 282 Summa rörelsens intäkter 305 707 289 650 274 088 260 136 RÖRELSENS KOSTNADER Transiteringskostnader -20 219-20 875-20 219-20 875 Inköp förlustenergi 0 0-6 155-6 646 Flis, bioolja, fjärrvärme -28 818-29 621-28 818-29 621 Inköp el för elhandel -35 322-33 280 0 0 Övriga externa kostnader Not 4-56 580-44 956-57 641-45 569 Personalkostnader Not 5-57 662-51 356-57 662-51 356 Avskrivningar på materiella anläggn.tillgångar Not 6-58 110-57 218-57 104-55 812 Nedskrivning materiella anläggn.tillg. Not 7-12 734-10 000-5 000 0 Summa rörelsens kostnader -269 445-247 306-232 599-209 879 Rörelseresultat Not 2 36 262 42 344 41 489 50 257 RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER Finansiella intäkter Ränteintäkter Kungälvs Kommun kortfristiga 70 48 70 47 Övriga ränteintäkter 0 3 0 3 70 51 70 50 Finansiella kostnader Räntekostnader Kungälvs Kommun långfr utlåning -9 426-9 861-9 426-9 861 Övriga räntekostnader -696-718 -24-24 Övriga finansiella intäkter/kostnader Not 8 0 2 000 0 0-10 122-8 579-9 450-9 885 Summa resultat från finansiella poster -10 052-8 528-9 380-9 835 Resultat efter finansiella poster 26 211 33 816 32 109 40 422 Bokslutsdispositioner Not 9 0 0-24 294-36 890 Årets skatt Not 10-5 862-7 511-1 815-844 Årets resultat 20 349 26 305 6 000 2 688 Antalet som 8 100 ansluter sig till 7 200 stadsnätet ökar varje år. 4 500 5 000 5 800 16 Kungälv Energi

BALANSRÄKNING Balansräkning Not 1 Not Koncernen Moderbolaget TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Materiella anläggningstillgångar Not 11 Byggnader Not 12 17 278 18 501 17 278 18 501 Mark Not 13 2 270 2 270 2 270 2 270 Distributionsanläggningar elnät Not 14 419 246 409 821 419 246 409 821 Gatljusanläggningar Not 15 18 678 18 000 18 678 18 000 Inventarier, verktyg och installationer Not 16 30 832 29 960 30 832 29 960 Fjärrvärmeanläggningar Not 17 193 894 199 873 193 894 199 873 Opto- och telenät Not 18 136 083 112 744 136 083 112 744 Vindkraftverk Not 19 17 284 25 289 0 0 Pågående nyanläggningar; vindkraft Not 20 1 825 2 541 0 0 837 390 818 999 818 281 791 169 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Not 21 0 0 10 000 10 000 Andelar i intresseföretag Not 22 152 152 152 152 Fordringar hos koncernföretag 0 0 45 000 45 000 Summa anläggningstillgångar 837 542 819 151 873 433 846 321 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager; råvaror och förnödenheter 7 090 6 819 7 090 6 819 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 24 639 23 625 24 639 23 625 Skattefordran 1 294 0 1 277 0 Övriga fordringar 1 616 496 1 458 9 Fordran Kungälvs Kommun 0 15 713 0 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 23 53 708 53 491 44 980 45 844 81 257 93 325 72 354 69 478 Likvida medel 0 0 0 0 Summa omsättningstillgångar 88 347 100 144 79 444 76 297 Summa tillgångar 925 889 919 295 952 877 922 618 6,8 Mkr 11,6 Mkr 39,2 Mkr Investeringar i stadsnätet per år. 34 Mkr 28,3 Mkr Kungälv Energi 17

BALANSRÄKNING Balansräkning forts. Not 1 Not Koncernen Moderbolaget EGET KAPITAL & SKULDER 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Eget kapital Aktiekapital 25 000 25 000 Annat eget kapital inkl årets resultat 259 497 241 836 Bundet eget kapital Aktiekapital, 250 000 aktier à kvotvärde 100 kr 25 000 25 000 Reservfond 70 066 70 066 Summa bundet eget kapital 95 066 95 066 Fritt eget kapital Årets resultat 6 000 2 688 Summa fritt eget kapital 6 000 2 688 Summa eget kapital 284 497 266 836 101 066 97 754 OBESKATTADE RESERVER Not 24 Avskrivning utöver plan 0 0 234 677 216 281 Summa obeskattade reserver 0 0 234 677 216 281 AVSÄTTNINGAR Avsatt till pensioner Not 25 45 591 43 092 45 591 43 092 Uppskjuten skatteskuld Not 10 51 736 47 689 0 0 Summa avsättningar 97 327 90 781 45 591 43 092 LÅNGFRISTIGA SKULDER Not 26 Långfristiga lån via Kungälvs Kommun 424 000 444 000 424 000 444 000 Summa långfristiga skulder 424 000 444 000 424 000 444 000 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder 39 400 28 591 35 532 26 235 Aktuell skatteskuld 0 974 0 920 Skuld till Kungälvs Kommun Not 27 62 957 71 907 83 878 71 907 Övriga skulder 5 231 4 819 3 748 3 907 Skulder till koncernföretag 0 0 16 709 10 948 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 28 12 477 11 387 7 676 7 574 Summa kortfristiga skulder 120 065 117 678 147 543 121 491 Summa eget kapital & skulder 925 889 919 295 952 877 922 618 7 412 6 743 6 102 5 274 4 481 Antal elhandelskunder sedan 2013. 18 Kungälv Energi

KASSAFLÖDESANALYS Kassaflödesanalys Not Koncernen Moderbolaget DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 2017 2016 2017 2016 Rörelseresultat före finansiella poster 36 262 42 344 41 489 50 257 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet; Avskrivningar anläggningstillgångar 58 110 57 218 57 104 55 812 Nedskrivning anläggningstillgångar 12 734 10 000 5 000 0 Förändring avsättning pensioner 2 499 1 203 2 499 1 203 109 605 110 765 106 092 107 272 Erhållen ränta 70 51 70 50 Erlagd ränta -10 537-10 958-9 865-10 264-10 467-10 907-9 795-10 214 99 138 99 858 96 297 97 058 Förändring varulager -272 431-272 431 Förändring kundfordringar -1 133-4 630-1 133-4 630 Förändring övriga kortfristiga fordringar -3 312-8 533-1 853-9 117 Förändring leverantörsskulder 10 809 2 390 9 297 1 164 Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder 1 217 1 757-1 115-549 7 309-8 585 4 924-12 701 Kassaflöde från den löpande verksamheten 106 447 91 273 101 221 84 357 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar Not 11-89 234-98 981-89 216-98 966 Avyttring materiella anläggningstillgångar 0 75 0 75 Kassaflöde från investeringsverksamheten -89 234-98 906-89 216-98 891 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upptagna lån 0 145 000 0 145 000 Amortering av skuld -22 000-198 000-22 000-198 000 Koncernkredit 6 763 63 291 11 971 72 192 Erhållet bidrag laddstolpar 712 0 712 0 Utbetald utdelning -2 688-4 658-2 688-4 658 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -17 213 5 633-12 005 14 534 Årets kassaflöde 0 0 0 0 Likvida medel vid årets början 0 0 0 0 Likvida medel vid årets slut 0 0 0 0 7,8 GWh 6,7 GWh 6,9 GWh 0,7 GWh El från vindkraft sedan 2014. Kungälv Energi 19

NOTER Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFN 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna är oförändrade mot föregående år. Intäkterna redovisas när produkten/tjänsten har levererats till kunden eller när elcertifikat och utsläppsrätter har erhållits. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. Koncernredovisningen omfattar dotterbolag där moderbolag innehar mer än 50 % av rösterna. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Finansiella instrument redovisas i enlighet med reglerna i K3 kapitel 11, vilket innebär att värderingen sker utifrån anskaffningsvärde. Dokumenterade säkringar av koncernens räntebindningar (säkringsredovisning) Avtal om ränteswapar skyddar mot ränteförändringar vilket är närmare beskrivet i förvaltningsberättelsen. Genom säkringarna erhåller bolaget en fast ränta och det är denna ränta som redovisas i resultaträkningen i posten Räntekostnader. Säkringsredovisningens upphörande Säkringsredovisningen avbryts om säkringsredovisningen förfaller, säljs, avvecklas eller löses in eller säkringsrelationen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Eventuellt resultat från en säkringstransaktion som avbryts i förtid redovisas omedelbart i resultaträkningen. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. I anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar ingår förutom material o externa kostnader även direkt lön o sociala avg samt skälig del av indirekta kostn. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader. Realisationsvinst respektive realisationsförlust för avyttring av en anläggningstillgång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig rörelsekostnad. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Byggnader Distributionsanläggningar elnät Gatljusanläggningar Inventarier, verktyg och installationer Fjärrvärmeanläggningar, kulvert Fjärrvärmeanläggningar, övrigt Opto- och teleanläggningar Vindkraftverk, grund och väg Vindkraftverk, transformator o elansl Vindkraftverk, verket 20-50 år 30-35 år 5-35 år 3-15 år 30 år 20-50 år 5-20 år 50 år 35 år 25 år Ägarförhållanden Kungälv Energi AB är av Kungälvs Kommun,orgnr 212000-1371, helägt bolag. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden. Aktiverat arbete för egen räkning avser tid nedlagd av egen personal avseende projekt vilka har bokförts såsom investering. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inte annat anges. Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet med avdrag för inkurans med 2,5 %. Avsättningar görs för pensioner samt för uppskjuten skatt. Se vidare not 25 resp not 10. Låneutgifter I Kungälv Energi har inga låneutgifter aktiverats vid tillverkning/utveckling av anläggningstillgångar. I Kungälv Närenergi har låneutgifter under byggnationstiden av vindkraftverk aktiverats i anskaffningskostnaden. Inkomstskatter Aktuella skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen. Fordringar och skulder nettoredovisas endast när det finns en legal rätt till kvittning. Aktuell skatt, liksom förändring i uppskjuten skatt, redovisas i resultaträkningen om inte skatten är hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatteeffekten i eget kapital. Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar När det finns en indikation på att en tillgångs värde minskat, görs en prövning av nedskrivningsbehov. Har tillgången ett återvinningsvärde som är lägre än det redovisade värdet, skrivs den ner till återvinningsvärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångarna på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Likvida medel Kungälvs Kommun har med bank avtalat om ett s k Koncernkontosystem. Mellan kommunen och Kungälv Energi har interna kreditvolymer avtalats. Skulden på koncernkontot vid årsskiftet redovisas som kortfristig skuld till Kungälvs Kommun. Samma redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas i moderföretaget som i koncernen, förutom i de fall som anges nedan. Bokslutsdispositioner Förändringar av obeskattade reserver redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. Aktier och andelar i dotterföretag Aktier och andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår köpeskillingen som erlagts för aktierna samt förvärvskostnader. Eventuella koncernbidrag läggs till anskaffningsvärdet när de lämnas. Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt. Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt kapital, i enlighet med årsredovisningslagens indelning. Obeskattade reserver Obeskattade reserver redovisas med bruttobelopp i balansräkningen, inklusive den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till reserverna. Not 5,7,8,12,13,14,15,16,17,18,22 avser även koncernen. 20 Kungälv Energi

NOTER Not 2 Nettoomsättning Nettoomsättningen fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande: Koncernen Moderbolaget 2017 2016 2017 2016 Transiteringsintäkter elenergi 114 249 109 870 114 249 109 870 Intäkter gatljus 7 500 0 7 500 0 Intäkter elproduktion värmeverket 903 1 196 903 1 196 Intäkter utsläppsrätter 1 576 369 1 576 369 Intäkter värmeleveranser 87 642 87 733 87 642 87 733 Intäkter stadsnätsverksamhet 25 187 21 835 25 187 21 835 Försäljning elhandel 31 218 28 351 0 0 Intäkter vindkraft 2 381 2 565 0 0 Totalt 270 656 251 919 237 058 221 003 Rörelseresultatet fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande: 2017 2016 2017 2016 Transitering el 27 020 28 029 27 020 28 029 Fjärrvärmeleveranser 13 577 12 478 13 577 12 478 Bredbandssverksamhet 2 645 9 398 2 645 9 398 Entreprenadverksamhet -1 752 352-1 752 352 Elhandel 2 217 1 412 0 0 Vindkraft -7 444-9 325 0 0 Totalt 36 262 42 344 41 489 50 257 Not 3 Inköp och försäljning mellan koncernföretag Moderbolaget Av årets intäkter avser 0,6 % (0,5 % 2016) försäljning till koncernföretag. Av rörelsekostnaderna avser 3,4 % (3,8 % 2016) inköp från koncernföretag. Not 4 Övriga externa kostnader I övriga externa kostnader ingår ersättningar till revisionsföretag enligt följande: Koncernen Moderbolaget 2017 2016 2017 2016 PwC, revision 110 182 75 172 PwC, rev.verks utöver rev.uppdr 20 26 14 26 PwC, skatterådgivning 194 0 194 0 Totalt 324 208 283 198 Not 5 Personal Antal anställda, med fördelning på kvinnor och män uppgår till 2017 2016 - Kvinnor 16 14 - Män 58 54 Totalt 74 68 Löner och ersättningar för - Styrelse och VD 1 519 1 475 - Övriga anställda 35 047 32 207 Totala löner och ersättningar 36 565 33 682 Sociala avgifter enligt lag o avtal 11 398 9 993 Pensionskostnader 6 088 4 444 Varav pensionskostnad styrelse o VD 551 440 Löne- o avkastn.skatt samt personalförsäkringar 1 867 1 384 Övriga personalkostnader 1 743 1 852 Summa personalkostnader 57 662 51 356 Avtal om avgångsvederlag För avtal med VD gäller en uppsägningstid om 12 månader för bolagets del med rätt att skilja VD från hans befattning med oförändradeanställningsförmåner under uppsägningstiden. Avgångsvederlag utgår om VD sägs upp av annan anledning än grovt avtalsbrott med 8 mån från uppsägningstidens utgång. Ersättning under uppsägningstiden eller tid för avgångsvederlag skall jämkas om VD erhåller annan anställning. Not 6 Avskrivning materiella anläggningstillgångar Koncernen Moderbolaget 2017 2016 2017 2016 Byggnader 1 716 1 751 1 716 1 751 Distributionsanläggningar elnät 21 995 20 943 21 995 20 943 Gatljusanläggningar 939 0 939 0 Invent, verktyg o installationer 4 375 7 119 4 375 7 119 Fjärrvärmeanläggningar 17 161 16 947 17 161 16 947 Opto- och telenät 10 918 9 052 10 918 9 052 Vindkraft 1 006 1 406 0 0 Totalt 58 110 57 218 57 104 55 812 Not 7 Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar År 2017 har nedskrivning gjorts med 7 Msek av vindkraftverket i Skårby efter genomförd bedömning av framtida kassaflöden. För 2016 gjordes en motsvarande nedskrivning med 10 Msek. År 2017 har en nedskrivning av ett pågående vindkraftsprojekt i Kareby gjorts med 734 Tsek. År 2017 har en nedskrivning gjorts med 5 Msek av fiberinvesteringar slutförda år 2016 och 2017 efter bedömning av framtida kassaflöden. Not 8 Övriga finansiella kostnader/intäkter Posten Övriga finansiella intäkter/kostnader innehåller år 2016 en återbetalning på 2 Msek utav en under år 2015 nedskriven fordran. Not 9 Bokslutsdispositioner (mb) 2017 2016 Avskrivningar utöver plan 18 396 30 278 Avgivet koncernbidrag 5 898 6 612 Totalt 24 294 36 890 Kungälv Energi 21

N O T E R Noter forts. Not 10 Skatt på årets resultat Koncernen Moderbolaget 2017 2016 2017 2016 Aktuell skatt 1 815 850 893 844 Uppskjuten skatt 4 047 6 661 0 0 Skatt på årets resultat 5 862 7 511 893 844 Redovisat resultat före skatt 26 211 33 816 3 623 3 532 Skatt ber enl gällande skattesats 1 719 778 797 777 Skatt av ej avdragsg kostn 96 72 96 67 Skatt hänf till tidigare år 0 0 0 0 Uppskj skatt avs obesk res 4 047 6 661 0 0 Redovisad skattekostnad 5 862 7 511 893 844 Uppskjuten skatt är 22 % av obesk res i BR 51 736 år 2017 (47 689 år 2016). Not 11 Förvärv av materiella anläggningstillgångar Koncernen Moderbolaget Årets investeringar 2017 2016 2017 2016 Byggnader 494 22 494 22 Mark 0 0 0 0 Distributionsanläggningar elnät 31 420 42 654 31 420 42 654 Gatljusanläggningar 1 617 18 000 1 617 18 000 Invent, verktyg och installationer 5 246 2 492 5 246 2 492 Fjärrvärmeanläggningar 11 182 7 452 11 182 7 452 Opto- och telenät 39 257 28 345 39 257 28 345 Vindkraft 0 0 0 0 Pågående arbeten, vindkraft 18 16 0 0 89 234 98 981 89 216 98 965 Not 12 Byggnader 2017 2016 Ingående anskaffningsvärde 58 841 58 819 Årets anskaffning 494 22 Utgående ack. anskaffningar 59 335 58 841 Ingående ack. avskrivningar -40 340-38 589 Årets avskrivningar -1 716-1 751 Utgående ack. avskrivningar -42 056-40 340 Utgående planenligt restvärde 17 278 18 501 Taxeringsvärde byggnad 19 057 19 057 Not 13 Mark 2017 2016 Ingående anskaffningsvärde 2 270 2 270 Årets anskaffning 0 0 Utgående ack. anskaffningar 2 270 2 270 Utgående planenligt restvärde 2 270 2 270 Taxeringsvärde mark 241 241 Not 14 Distributionsanläggningar elnät 2017 2016 Ingående anskaffningsvärde 680 046 641 933 Årets anskaffningar 31 420 42 654 Försäljningar och utrangeringar -3 276-4 541 Utgående ack. anskaffningar 708 190 680 046 Ingående ack. avskrivningar -270 227-253 826 Försäljningar och utrangeringar 3 276 4 541 Årets avskrivningar -21 995-20 942 Utgående ack. avskrivningar -288 946-270 227 Utgående planenligt restvärde 419 246 409 821 Not 15 Gatljusanläggningar 2017 2016 Ingående anskaffningsvärde 18 000 0 Årets anskaffningar 1 617 18 000 Utgående ack. anskaffningar 19 617 18 000 Ingående ack. avskrivningar 0 0 Årets avskrivningar -939 0 Utgående ack. avskrivningar -939 0 Utgående planenligt restvärde 18 678 18 000 Not 16 Inventarier, verktyg och installationer 2017 2016 Ingående anskaffningsvärde 85 125 83 139 Årets anskaffningar 5 246 2 492 Försäljningar och utrangeringar 0-506 Utgående ack. anskaffningar 90 371 85 125 Ingående ack. avskrivningar -55 165-48 471 Försäljningar och utrangeringar 0 425 Årets avskrivningar -4 375-7 119 Utgående ack. avskrivningar -59 540-55 165 Utgående planenligt restvärde 30 832 29 960 Not 17 Fjärrvärmeanläggningar 2017 2016 Ingående anskaffningsvärde 478 622 471 170 Årets anskaffningar 11 182 7 452 Utgående ack. anskaffningar 489 804 478 622 Ingående ack. avskrivningar -278 749-261 802 Årets avskrivningar -17 161-16 947 Utgående ack. avskrivningar -295 910-278 749 Utgående planenligt restvärde 193 894 199 873 Not 18 Stadsnät (opto- o telenät) 2017 2016 Ingående anskaffningsvärde 171 952 143 607 Årets anskaffningar 39 257 28 345 Utgående ack. anskaffningar 211 209 171 952 Ingående ack. avskrivningar -59 208-50 156 Årets avskrivningar -10 918-9 052 Utgående ack. avskrivningar -70 126-59 208 Årets nedskrivning -5 000 0 Utgående planenligt restvärde 136 083 112 744 Not 19 Vindkraft (inkl påg nyanl) Koncernen 2017 2016 Ingående anskaffningsvärde 40 703 40 687 Årets anskaffningar 18 16 Utgående ack. anskaffningar 40 721 40 703 Ing ack. Avskrivningar/nedskrivningar -12 873-1 467 Årets avskrivningar -1 006-1 406 Utgående ack. Avskrivningar/nedskrivningar -13 879-2 873 Årets nedskrivning -7 734-10 000 Utgående planenligt restvärde 19 109 27 830 22 Kungälv Energi

NOTER Not 20 Pågående nyanläggningar Koncernen Moderbolaget 2017 2016 2017 2016 Ingående värde 2 541 2 525 0 0 Avgår drifttagna anläggningar 0 0 0 0 Avgår nedskrivna anläggningar -734 0 0 0 Tillkommande nyanläggningar 18 16 0 0 Utgående värde 1 825 2 541 0 0 Avser vindkraft 1 825 2 541 0 0 Not 21 Andelar i koncernföretag (mb) 2017 2016 Dotterföretag Kungälv Närenergi AB, säte i Kungälv, 556805-6641, 50 000 aktier Kapitalandel & rösträttsandel: 100% 10 000 10 000 Not 25 Avsatt till pensioner Avser intjänade KPA-pensioner under åren 1992-2017. Den avgiftsbestämda ålderspensionen avseende år 2017, 1 699 Tkr, utbetalas under år 2018 och har bokförts som kortfristig skuld. Fr o m 1998 betalas delar av den årliga pensionskostnaden till Pensionsvalet. KPA-pensioner före år 1992 är skuldförda hos Kungälvs Kommun som också har gått i borgen för bolagets pensionsutfästelse. Not 26 Långfristiga skulder Nedan anges del av långfristig skuld som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen. 2017 2016 Efter 5 år Totalt Totalt Långfristigt lån via Kungälvs Kommun 0 424 000 444 000 Övrigt långfristigt lån 0 0 0 Totalt 0 424 000 444 000 Not 22 Andelar i intresseföretag 2017 2016 Direktägda andelar i Värmek (intresseorg.) 10 10 Net West 142 142 152 152 Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen 2017 2016 Upplupna värmeavgifter 11 506 10 847 Uppl intäkt certifikat elprod,utsläppsrätter 6 440 6 742 Upplupen elnätsdebitering 18 874 18 984 Upplupen bredbandsdebitering 1 597 1 429 Upplupen elhandelsdebitering 10 884 8 822 Uppl int driftbidrag Vattenfall 0 558 Upplupen vindkraftdebitering 153 227 Uppl int vidaredeb flytt av ledningar 0 2 844 Förutbet kostn bränsle fjärrvärme 872 880 Förutbet serviceavtal vindkraftverk 699 0 Övriga poster 2 683 2 158 Summa 53 708 53 491 Moderbolaget 2017 2016 Upplupna värmeavgifter 11 506 10 847 Uppl intäkt certifikat elprod,utsläppsrätter 6 896 6 742 Upplupen elnätsdebitering 19 903 18 984 Upplupen bredbandsdebitering 1 597 1 429 Uppl int driftbidrag Vattenfall 0 558 Adm tjänster Kungälv Närenergi 1 523 1 402 Uppl int vidaredeb flytt av ledningar 0 2 844 Förutbet kostn bränsle fjärrvärme 872 880 Övriga poster 2 683 2 158 Summa 44 980 45 844 Not 24 Obeskattade reserver (mb) 2017 2016 Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar utöver plan 234 677 216 281 Not 27 Kortfr skuld Kungälvs Kommun Koncernen Moderbolaget 2017 2016 2017 2016 Kortfr del långfr skuld 0 2 000 0 2 000 Lev.skuld 3 257 1 784 3 257 1 784 Koncernkonto 59 700 68 123 80 621 68 123 Totalt 62 957 71 907 83 878 71 907 Kungälvs Kommun har med bank avtalat om ett s k Koncernkontosystem. Mellan kommunen och Kungälv Energi har interna kreditvolymer avtalats. Skulden på koncernkontot vid årsskiftet redovisas som kortfristig skuld till Kungälvs Kommun. Not 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen 2017 2016 Upplupen lön 636 528 Semesterlöneskuld 1 509 1 491 Sociala avgifter 674 634 Upplupen räntekostnad 1 922 2 336 Bidrag laddstolpar 574 0 Transiteringsavg överuttag 0 692 Energiskatt och elcertifikat 5 353 4 499 Markersättning 183 156 Energikostnad 915 139 Övriga poster 711 912 Summa 12 477 11 387 Moderbolaget 2017 2016 Upplupen lön 636 528 Semesterlöneskuld 1 509 1 491 Sociala avgifter 674 634 Upplupen räntekostnad 1 922 2 336 Bidrag laddstolpar 574 0 Energikostnad 1 155 1 268 Transiteringsavg överuttag 0 692 Nätförluster 788 0 Övriga poster 418 625 Summa 7 676 7 574 Kungälv Energi 23

N O T E R Noter forts. Not 29 Ställda säkerheter 2017 2016 Ställda säkerheter 0 0 Eventualförpliktelser 2 919 2 339 Kungälv Energi AB har ett borgensåtagande såsom för egen skuld för samtliga Kungälv Närenergi ABs förpliktelser gentemot Skellefteå Kraft AB och Skellefteå Kraft Energihandel AB. Upptaget belopp är skulder per 31/12. Not 30 Styrelseledamöter och ledande befattningshavare 2017 2016 Not 31 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Inga väsentliga händelser efter räkenskapsåret identifierade. Not 32 Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserat resultat 0 Årets resultat 6 000 000 kronor 6 000 000 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till aktieägarna utdelas 6 000 000 kr. Ordinarie styrelseledamöter 7 7 Varav kvinnor 2 2 Arbetstagarrepresentanter inkl. suppleanter 4 4 Antalet ledande befattningshavare (VD o affärsområdeschefer) 7 7 Varav kvinnor 3 2 Antal styrelsemöten har varit 5 st i Kungälv Energi AB och 5 st i Kungälv Närenergi AB. Genomsnittlig närvaro vid mötena har varit 91 % i Kungälv Energi respektive 94 % i Kungälv Närenergi. Utvärdering av VDs och styrelsens arbete har gjorts enligt i bolagen gällande rutiner. VD har varit sekreterare vid styrelsemötena. VD har haft möten med bolagets lekmannarevisorer löpande under året. Kungälv den 22 februari 2018 Åke Sparringsjö (Styrelsens ordförande) Tommy Ohlsson (Styrelsens vice ordförande) Kent Bengtsson Bengt Åke Andersson Solveig Lundgren Karin Nielsen Thomas Loong Sven Hansson (Arbetstagarrepresentant) Staffan Tobiasson (Arbetstagarrepresentant) Hans Larsson-Ljungblad (VD) Min revisionsberättelse har lämnats den 8 mars 2018 Peter Sjöberg (Auktoriserad revisor) Vår granskningsrapport har lämnats den 22 februari 2018 Anita Dentén Lars Pehrson 24 Kungälv Energi

REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Kungälv Energi Aktiebolag, org.nr 556083-2064 RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Uttalanden Jag har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Kungälv Energi Aktiebolag för år 2017. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 12-24 i detta dokument. Enligt min uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dessas finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen, koncernredovisningen och återfinns på sidorna 2-11 samt faktarutorna på sidorna 14-19. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Mitt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och jag gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det mitt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar jag även den kunskap jag i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om jag, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är jag skyldig att rapportera detta. Jag har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra något av detta. Revisorns ansvar Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av mitt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorinspektionen.se/revisoransvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR Uttalanden Utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Kungälv Energi Aktiebolag för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Jag tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Kungälv Energi 25

REVISIONSBERÄTTELSE Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Mitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Mitt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed mitt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av mitt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorinspektionen.se/ revisoransvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Göteborg den 8 mars 2018 Peter Sjöberg Auktoriserad revisor Lekmannarevisorerna i Kungälv Energi AB GRANSKNINGSRAPPORT FÖR ÅR 2017 Till årsstämman i Kungälv Energi AB organisationsnummer 556083-2064 Till fullmäktige i Kungälvs kommun Vi, av fullmäktige i Kungälvs kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat Kungälv Energi AB:s verksamhet. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorerna ansvarar för att granska verksamhet och intern kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Vi åberopar bifogat PM avseende grundläggande granskning 2017 samt den övriga information vi löpande erhållit från bolaget. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån bolagsordning och av årsstämman fastställda ägardirektiv. Kungälv den 22 februari 2018 Anita Dentén Lekmannarevisor Lars Pehrson Lekmannarevisor 26 Kungälv Energi

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Kungälv Närenergi AB Styrelsen och verkställande direktören för Kungälv Närenergi AB, 556805-6641, får härmed avge årsredovisning för år 2017, vilket är bolagets åttonde räkenskapsår. Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. VERKSAMHET Kungälv Närenergis verksamhetsidé är att producera och bedriva handel med energi. Elhandel Elhandelsverksamheten startades år 2010. Marknadsfokus är på Kungälv kommuns invånare. Ökningen av marknadsandelen har varit fortsatt stadig under året och följer vår långsiktiga plan. Totalt antal kunder vid årets slut var 7 412, en ökning med 669 kunder. Försåld volym var 105 GWh. Vindkraft Satsningen på lokal förnybar energi fortsätter. I december 2014 färdigställdes Kungälvs första vindkraftverk placerad söder om Kode i Skårby. Under 2017 har vindkraftverket producerat 6,9 GWh vilket är under prognostiserad volym (6,7 GWh år 2016). MILJÖ All el som säljs är förnybar el, antingen från egen produktion av vindkraft eller från Kungälv Energis fjärrvärmeanläggnings produktion, alternativt köpt med ursprungsmärkning. RESULTAT OCH INVESTERINGAR Bolagets resultat efter finansiella poster är 5 898 Tkr för år 2017 (-6 606 Tkr år 2016). Investeringarna för år 2017 har varit 18 Tkr (16 Tkr för år 2016). FINANSIELL STÄLLNING OCH LIKVIDITET Finansiering av bolagets verksamhet har skett genom upplåning via Kungälvs Kommun. Soliditeten är 15% (16% år 2016). Likviditeten i bolaget skapas via ett med Kungälvs Kommun gemensamt koncernkonto (tillsammans med moderbolaget Kungälv Energi AB). Risker för vindkraftsverksamheten Kritiskt för vindkraftsverksamheten är priset på el och elcertifikat. VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET Utvecklingen av elhandelsverksamheten går enligt bolagets plan. Vindkraftverket har under året producerat 6,9 GWh vilket är under budgeterad volym (6,7 GWh år 2016). Värdet på Skårbyvindkraftverket har under 2017 nedskrivits med 7 Msek efter genomförd bedömning av framtida kassaflöden. Bolagets pågående vindkraftsprojekt i Kareby har under 2017 skrivits ned med 734 Tsek då projektet avvecklats. FRAMTIDA UTVECKLING Fokus för elhandelsverksamheten kommer 2018 att vara på att öka antalet elhandelskunder. Kungälv Närenergi AB kommer att fortsätta arbetet med vindkraftsprojektet i Dalen. Solcellskoncept med försäljning av solcellslösningar till konsument och företag marknadsförs under 2018. FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL Aktie- Balanserat Aktieägar- Årets Totalt kapital resultat tillskott resultat Belopp vid årets ingång 5 000 5 003 0 0 10 003 Disposition enligt beslut av årets årsstämma 0 0 0 0 Årets resultat 0 Belopp vid årets utgång 5 000 5 003 0 0 10 003 FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV BALANSERAD VINST Styrelsen och verkställande direktören föreslår att den balanserade vinsten, 5 003 596 kr, överförs i ny räkning. RISKER Elhandelsrisker Riskerna för vår elhandelsverksamhet avseende fastprisavtal är volymrisken, till stor del beroende av avvikelser från normal väderlek, samt även profilrisken, det vill säga kundens framtida användning av el som avviker från historisk användning av el. Bolaget samarbetar med Skellefteå Kraft såsom partner och elhandeln sker i deras handelssystem Skepool, där bolagets alla fasta avtal säkras. Kungälv Energi 27

RESULTATRÄKNING Resultaträkning Not 1, 2 Not 2017 2016 RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning 66 401 57 582 Avgår energiskatt -24 856-18 777 Summa rörelsens intäkter 41 545 38 805 RÖRELSENS KOSTNADER Inköp av kraft -35 322-33 280 Övriga externa kostnader Not 3-2 710-2 032 Avskrivning på materiella anläggn.tillgångar Not 4-1 006-1 406 Nedskrivning materiella anläggn.tillgångar Not 5-7 734-10 000 Summa rörelsens kostnader -46 772-46 718 Rörelseresultat -5 227-7 913 RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER Finansiella intäkter/kostnader Not 6 Ränteintäkter 0 1 Räntekostnader -672-694 Övriga finansiella intäkter/kostnader 0 2 000 Summa resultat från finansiella poster -672 1 307 Resultat efter finansiella poster -5 898-6 606 Bokslutsdispositioner Not 7 5 898 6 612 Årets skatt Not 8 0-6 Årets resultat 0 0 Faktaruta / elhandel 2017 2016 2015 2014 2013 Antal kunder 7 412 6 743 6 102 5 274 4 481 Såld volym 105 95 83 76 77 GWh Årets resultat före skatt o disp. 2 217 1 390 1 906 296 1 373 tkr Faktaruta / vindkraft 2017 2016 2015 2014 2013 Elproduktion 6,9 6,7 7,8 0,7 - GWh Årets investeringar 0,02 0,02 0,07 20,3 8,5 Mkr Resultat -8 116-9 996 446 195 - Tkr Nedskrivning fordringar/återföring nedskrivning 0 2 000-7 974 - - Tkr Årets resultat före skatt o disp. -8 116-7 996-7 528 195 0 tkr 28 Kungälv Energi

BALANSRÄKNING Balansräkning Not 1 Not TILLGÅNGAR 2017-12-31 2016-12-31 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not 9 Vindkraftverk 17 284 25 289 Pågående nyanläggningar; vindkraftverk 1 825 2 541 Summa anläggningstillgångar 19 109 27 830 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Skattefordran 17 0 Övriga fordringar Not 10 158 487 Fordran koncernföretag 16 709 10 948 Fordran Kungälvs Kommun Not 11 20 921 15 713 Upplupna intäkter Not 12 11 736 10 133 49 541 37 281 Likvida medel 0 0 Summa tillgångar 68 650 65 111 EGET KAPITAL & SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital 50 000 aktier à kvotvärde 100 kr 5 000 5 000 Summa bundet eget kapital 5 000 5 000 Fritt eget kapital Balanserad vinst 5 003 5 003 Årets resultat 0 0 Aktieägartillskott 0 0 Summa fritt eget kapital 5 003 5 003 Summa eget kapital 10 003 10 003 Obeskattade reserver Avskrivning utöver plan 487 487 Summa obeskattade reserver 487 487 LÅNGFRISTIGA SKULDER Skulder till koncernföretag 45 000 45 000 Summa långfristiga skulder 45 000 45 000 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder 3 868 2 356 Aktuell skatteskuld 0 54 Övriga kortfristiga skulder 1 483 912 Upplupna kostnader Not 13 7 809 6 299 Summa kortfristiga skulder 13 160 9 621 Summa eget kapital & skulder 68 650 65 111 Kungälv Energi 29

NOTER Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFN 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna är oförändrade mot föregående år. Intäkterna redovisas när elen har levererats till kunden eller när elcertifikaten har erhållits. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. Dokumenterade säkringar av elterminer (säkringsredovisning) Avtal om elterminer skyddar bolaget avseende prisrisk på bolagets ingångna fasta elavtal. Säkringsredovisningens upphörande Säkringsredovisningen avbryts om säkringsredovisningen förfaller, säljs, avvecklas eller löses in eller säkringsrelationen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Eventuellt resultat från en säkringstransaktion som avbryts i förtid redovisas omedelbart i resultaträkningen. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges. Anläggningstillgångar Materiella anläggn.tillg redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillgångarna skrivs av systematiskt o linjärt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Vindkraftverk skrivs av på 50 år för grund och väg, 35 år för transformator och elanslutning samt 25 år på själva vindkraftverket. Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar När det finns en indikation på att en tillgångs värde minskat görs en prövning av nedskrivningsbehov. Eget kapital delas in i bundet och fritt kapital, i enlighet med årsredovisningslagens indelning. Obeskattade reserver Obeskattade reserver redovisas med bruttobelopp i balansräkningen inklusive den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till reserverna. Låneutgifter under byggnationstiden av vindkraftverk har aktiverats i anskaffningskostnaden. Ägarförhållanden Kungälv Närenergi AB är ett dotterbolag till Kungälv Energi AB, vilket är helägt av Kungälvs Kommun, 212000-1371. Bolaget har inga anställda. Inga löner eller ersättningar har utgått. All personal är anställd i moderbolaget Kungälv Energi AB. Ingen ersättning till styrelsen har utgått. Not 2 Inköp och försäljning mellan koncernföretag Av årets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 0 % (0 %) av inköpen och 12 % (14 %) av försäljningen till andra företag inom koncernen. Av övriga externa kostnader motsvarar 56 % (69 %) tjänster köpta av Kungälv Energi AB. Not 3 Övriga externa kostnader I övriga externa kostnader ingår ersättning till revisionsföretag enligt följande: 2017 2016 PwC, revision 35 15 Not 4 Avskrivning materiella anläggtillg Årets avskrivningar enligt plan 2017 2016 Vindkraftverk 1 006 1 406 Totalt 1 006 1 406 Not 5 Nedskrivning materiella anläggtillg 2017 2016 Vindkraftverk 7 734 10 000 Totalt 7 734 10 000 År 2017 har nedskrivning gjorts med 7 Msek av vindkraftverket i Skårby efter genomförd bedömning av framtida kassaflöden. För 2016 gjordes en motsvarande nedskrivning med 10 Msek. År 2017 har en nedskrivning av ett pågående vindkraftsprojekt i Kareby gjorts med 734 Tsek. Not 6 Finansiella intäkter/kostnader 2017 2016 Ränteintäkter 0 1 Räntekostnader -672-694 Övriga finansiella intäkter 0 2 000 Totalt -672 1 307 Posten Övriga finansiella intäkter innehåller år 2016 en återbetalning på 2 Msek utav en under år 2015 nedskriven fordran. Not 7 Bokslutsdispositioner 2017 2016 Mottaget koncernbidrag 5 898 6 612 Totalt 5 898 6 612 Not 8 Skatt på årets resultat 2017 2016 Aktuell skatt 0-6 Uppskjuten skatt 0 0 Skatt på årets resultat 0-6 Redovisat resultat före skatt 0 6 Skatt ber enl gällande skattesats 0-1 Skatt avs ej avdragsg kostn 0-5 Skatt hänf till tidigare år 0 0 Redovisad skattekostnad 0-6 Not 9 Materiella anläggn. tillgångar Årets investeringar 2017 2016 Vindkraftverk 0 0 Pågående nyanläggningar vindkraftverk 18 16 Totalt 18 16 Ingående anskaffningsvärde 40 703 40 687 Årets anskaffningar 18 16 Utgående anskaffningsvärde 40 721 40 703 Ing ack. avskrivningar/nedskrivningar -12 873-1467 Årets avskrivningar -1 006-1 406 Årets nedskrivning -7 734-10 000 Utg ack. avskrivningar/nedskrivningar -21 613-12 873 Utgående planenligt restvärde 19 109 27 830 30 Kungälv Energi

NOTER Noter forts. Not 10 Övriga fordringar 2017 2016 Momsfordran 158 487 Summa 158 487 Not 11 Fordr/skuld Kungälvs kommun 2017 2016 Koncernkonto 20 921 15 713 Summa 20 921 15 713 Kungälvs Kommun har med bank avtalat om ett s k Koncernkontosystem. Mellan Kungälvs Kommun och Kungälv Energi/Kungälv Närenergi har interna kreditvolymer avtalats. Not 12 Uppl intäkter o förutb kostn 2017 2016 Upplupen eldebitering 10 884 9 906 Upplupen vindproduktion 153 227 Övrigt 699 0 Summa 11 736 10 133 Not 13 Upplupna kostnader 2017 2016 Energiskatt 4 547 3 469 Elcertifikat 1 262 1 030 Konsulttjänster från moderbolag 1 523 1 408 Markersättning 183 156 Ursprungsmärkning el 260 125 Övrigt 34 111 Summa 7 809 6 299 Not 14 Väsentliga händelser efter räkenskapsåret Inga väsentliga händelser efter räkenskapsåret identifierade. Not 15 Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserat resultat 5 003 596 Årets resultat 0 kronor 5 003 596 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att den balanserade vinsten 5 003 596 kr, överförs i ny räkning. Kungälv den 22 februari 2018 Åke Sparringsjö (Styrelsens ordförande) Tommy Ohlsson (Styrelsens vice ordförande) Kent Bengtsson Bengt Åke Andersson Solveig Lundgren Karin Nielsen Thomas Loong Hans Larsson-Ljungblad (VD) Min revisionsberättelse har lämnats den 8 mars 2018 Peter Sjöberg (Auktoriserad revisor) Vår granskningsrapport har lämnats den 22 februari 2018 Anita Dentén Lars Pehrson Kungälv Energi 31

REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Kungälv Närenergi AB, org.nr 556805-6641 RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN Uttalanden Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Kungälv Närenergi AB för år 2017. Bolagets årsredovisning ingår på sidorna 27-31 i detta dokument. Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Kungälv Närenergi ABs finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till Kungälv Närenergi AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Annan information än årsredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och återfinns på sidorna 2-11 samt faktarutorna på sidorna 14-19. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Mitt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och jag gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med min revision av årsredovisningen är det mitt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar jag även den kunskap jag i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om jag, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är jag skyldig att rapportera detta. Jag har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra något av detta. Revisorns ansvar Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. En ytterligare beskrivning av mitt ansvar för revisionen av årsredovisningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorinspektionen. se/revisoransvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR Uttalanden Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Kungälv Närenergi AB för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Jag tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till Kungälv Närenergi AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Mitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. 32 Kungälv Energi

REVISIONSBERÄTTELSE Mitt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed mitt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av mitt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorinspektionen.se/ revisoransvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen Göteborg den 8 mars 2018 Peter Sjöberg Auktoriserad revisor Lekmannarevisorerna i Kungälv Närenergi AB GRANSKNINGSRAPPORT FÖR ÅR 2017 Till årsstämman i Kungälv Närenergi AB organisationsnummer 556805-6641 Till fullmäktige i Kungälvs kommun Vi, av fullmäktige i Kungälvs kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat Kungälv Närenergi AB:s verksamhet. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorerna ansvarar för att granska verksamhet och intern kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Vi åberopar bifogat PM avseende grundläggande granskning 2017 samt den övriga information vi löpande erhållit från bolaget. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån bolagsordning och av årsstämman fastställda ägardirektiv. Kungälv den 22 februari 2018 Anita Dentén Lekmannarevisor Lars Pehrson Lekmannarevisor Kungälv Energi 33

STYRELSE & LEDNINGSGRUPP Styrelsen ÅKE SPARRINGSJÖ (S) Född 1943. Styrelsens ordförande sedan maj 2015. Medlem av styrelsen sedan 2006. Vice styrelseordförande april 2007 - maj 2015. Har haft chefsbefattningar och ingått i ledningsgrupper i NCC AB från 1984 till 2008. Styrelse - ordförande i moderbolag CentralGalaxen Bygg AB till 2013. Lång erfarenhet både som styrelseordförande och styrelseledamot i olika bolagsstyrelser. Åke Sparringsjö, Tommy Ohlsson Staffan Tobiasson TOMMY OHLSSON (M) Född 1946. Styrelsens vice ordförande sedan maj 2015.Styrelsens ordförande 2011 - maj 2015. Chefs befattningar inom ICA-koncernen sedan 1969. Lång erfarenhet från olika bolagsstyrelser. STAFFAN TOBIASSON Född 1959. Arbetstagarrepresentant i styrelsen från SEKO. Montör, anställd 1979. Bengt Åke Andersson, Solveig Lundgren, Kent Bengtsson BENGT ÅKE ANDERSSON (S) Född 1942. Medlem av styrelsen sedan 2007. Fil dr kemi, docent, GU. Olika chefsbefattningar inom Nobel Industrier och Bureau Veritas sedan 1980. Lång erfarenhet av styrelsearbete, både som ordförande och ledamot. SOLVEIG LUNDGREN (MP) Född 1943. Medlem av styrelsen sedan maj 2011. Erfarenhet från styrelsearbete i distriktsstyrelsen Reumatiker Bohuslän. Har uppdrag som nämndeman i tingsrätten från och med år 2015. KENT BENGTSSON (C) Född 1945. Styrelseledamot sedan nov 2008. VD Kungälv Transporttjänst AB t o m våren 2008. Tidigare erfarenhet från olika bolagsstyrelseuppdrag och ledningsgrupper. THOMAS LOONG (L) Född 1963. Styrelseledamot sedan nov 2011. AB SKF, inköpare. Erfarenhet från olika styrelseuppdrag och ledningsgrupper. KARIN NIELSEN Född 1955. Styrelseledamot sedan 2015. Civilingenjör, kemi, KTH. Har haft olika befattningar inom Asea Stal, Svensk Energiutveckling, Sydkraftkoncernen och energikonsultföretag. Erfarenhet från ledningsgrupper. SVEN HANSSON Född 1974. Arbetstagarrepresentant i styrelsen från Ledarna. Driftingenjör fjärrvärme, anställd 2011. Tidigare anställd på Ringhals, Vattenfall AB. Thomas Loong, Karin Nielsen, Sven Hansson 34 Kungälv Energi

Ledningsgrupp & VD STYRELSE & LEDNINGSGRUPP Henrik Karlsson, Lisa Tegborg Deij, Hans Larsson-Ljungblad, Maria Malm, Ola Thorson, Karin Almgren, Lars Andersson HENRIK KARLSSON Född 1973. Affärsområdeschef Elnät. Anställd 2015. Högskoleingenjör, elkraft och värmeteknik Tidigare anställningar: Fortum Distribution AB, Vattenfall Eldistrubution AB. LISA TEGBORG DEIJ Född 1971. Affärsområdeschef Stadsnät och IT. Anställd 2013. Fil. mag. Medie- och Kommunikationsvetenskap, Uppsala Universitet Master of Business Administration, European University, Barcelona Tidigare anställningar: Idevio, UPC Broadband, Telenor AS, Nordic Satellite Broadcasting, Europeiska Kommissionen, Exportrådet. HANS LARSSON-LJUNGBLAD (VD) Född 1957. Anställd 2007. Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola. Tidigare anställningar: Fortum Distribution AB lokalnätschef Västkusten, VD för Gislaved Energi AB, VD för Gislaved Energiring AB, VD för Bredband i Gislaved Gnosjö AB, Administrativ chef Varberg Energi AB. Övriga uppdrag: Delägare i Ljungblad Peda gogik HB. MARIA MALM Född 1968. Chef Ekonomi/Administration. Anställd 2008. Civilekonom, Växjö Universitet. Tidigare anställning: PwC 1995-2008. OLA THORSON Född 1974. Affärsområdeschef Värme. Tf affärsområdeschef Entreprenad. Anställd 2014. Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola. Tidigare anställningar: Avdelningschef, WSP Sverige AB. VD (och konsult), S.E.P. Scandinavian Energy Project AB. Handläggare, Energimyndigheten KARIN ALMGREN Född 1969. Affärsområdeschef Entreprenad. Anställd 2017. Gymnasieingenjör elkraft. Fil.kand Ekonomi, Handelshögskolan i Göteborg. Tidigare anställningar: ingenjör, kvalitetschef samt avdelningschef inom koncernen Göteborg Energi. LARS ANDERSSON Född 1963. Marknadschef. Anställd 2010. Gymnasieingenjör elkraft. Marknadsekonom. Tidigare anställningar: Marknadskommunikationschef SAKAB, Försäljningschef Sydkraft EcoPlus AB, Försäljningschef Hem El. Revisorer Ordinarie PETER SJÖBERG Auktoriserad revisor PwC Ersättare SAMUEL MEYTAP Auktoriserad revisor PwC Lekmannarevisorer Utsedda av Kungälvs kommun. Ordinarie ANITA DENTÉN LARS PEHRSON Ersättare CHRISTINA CARLSSON LENA SCHANDORFF Kungälv Energi 35

MILK Din drivkraft alldeles runt hörnet. Besöksadress: Byggmästaregatan 5. Postadress: 442 81 Kungälv Tel: 0303-23 93 00. Fax: 0303-132 70 info@kungalvenergi.se, www.kungalvenergi.se

SAMVERKAN FÖR FÖRETAGS-, HANDELS- OCH BOSTADSETABLERING ÅRSREDOVISNING 2017

VD har ordet Det går bra för Kungälv! Under 2016 sålde vi 90 000 kvm mark vilket var rekord. Trenden har fortsatt under 2017 med 25 000 kvm som innebär att i stort sett all Bokabägd och detaljplanelagd verksamhetsmark är såld. Genom att starta ett pilotprojekt 2016 med ett nytt sätt att ta fram detaljplaner, så kallad byggherredriven plan, ser vi framför oss att kunna erbjuda ca 100 000 kvm mark i Rollsbo Västerhöjd under 2019. Metoden innebär att byggherren tar ett större ansvar för fram- tagande av planen och kommunen fokuserar på myndighetsutövningen. På illustrationsplanen ser vi 50 företag med uppskattningsvis 1 500 arbetstillfällen som över tid kommer att etablera sig. Här stärker vi Kungälvs kommuns varumärke och Rollsbos betydelse för näringslivets utveckling. På bostadssidan har vi erbjudit villatomtkön 36 villatomter i Tega Västergård. När vi nu summerar kan vi konstatera att 34 blev sålda till förväntansfulla familjer. Arbetet med infrastrukturen, vägar, vatten och avlopp har fortlöpt och kommer att vara färdigställt under våren 2018. Nu kan dessa familjer förverkliga sina husdrömmar och kanske kommer Gerth Wingård på besök!? Försäljningen av projektet Tega Ängar med 14 villatomter startade i slutet av året med 115 anmälda intresserade ur villatomtkön. Enekullsprojektet, ett flerbostadsområde med 136 lägenheter, har snart fått en ny detaljplan. Ett fantastiskt arbete som skett i samverkan med politikerna, tjänstemännen och byggherrarna där tiden från start till färdig detaljplan har tagit ett år. Det är världsrekord i handläggningstid för oss. Byggnationen kommer att starta i mitten av 2018 och ge ett efterlängtat tillskott av små lägenheter. Genom leverans av färdiga projekt och en marknad som efterfrågar och köper, har vi fått intensifiera vår strategiska planering för framtida projekt. Bland annat har vi förstärkt vårt team med en ny medarbetare med 22 års erfarenhet som mäklare, Claes Hellström. Genom denna värvning har arbetet med att analysera och värdera nya tänkbara områden stärkts, vilket lett till spännande markförvärv. Under året har vi arbetat med att få förverkliga ambitionerna i våra nya ägardirektiv genom att öppna ett nytt affärsområde: Fastighetsutveckling av byggnader. Den 22 december 2017 köpte vi fyra bebyggda fastigheter av Kungälvs kommun, totalt ca 7 000 kvm. Det är byggnader som av olika skäl inte passar in i kommunens fastighetsstrategi men väl in i Bokabs ägardirektiv som ett utvecklingsbolag. Byggnaderna ligger alla i absoluta centrum med stora möjligheter att bidraga till en förädling av innerstaden. Vi står inte stilla, och det gör verkligen inte kommunen heller. Man ser byggkranar överallt. Det byggs bostäder, en jättegalleria med 100 butiker, restauranger och hälsocenter. Sjukhuset bygger ut med nya operationssalar, fler vårdplatser, utökning av sjukhusköket m.m. för över en miljard. Till detta vill vi på Bokab, med vilja, kraft, kreativitet och en stor portion ödmjukhet, bidra med våra projekt. Följ oss på vår hemsida www.bokab.nu. Pia-Marie Parkrud, ekonomi & administration Claes Hellström, köp- och säljansvarig mark Peter Jakobson, VD Daniel Åhman, mark- & exploateringsingenjör INNEHÅLLSFÖRTECKNING: VD HAR ORDET 2 HÄNT UNDER 2017 4 VINGA BUS 6 ALEHALL & KEMPE 7 TJÄNSTEBILSEXPERTEN 8 MBS 9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11 RESULTATRÄKNING 13 BALANSRÄKNING 14 NOTER 16 NYA FASTIGHETER 18 PROJEKT 20 A-HUS 22 2 Årsredovisning Bokab 2017 Årsredovisning Bokab 2017 3

Ägare: Martin Svendsen. Antal anställda: 6 heltid Omsättning: 9,5 MSEK. Hänt under 2017! Vi på Bokab har sannerligen inte legat på latsidan under det gångna året vad gäller aktiviteter och kommunikation, då vi fortsatt på temat från 2016 det vill säga Samverkan i alla dess olika former. Genom att vara tydliga och konsekventa tror vi oss uppnå syftet att långsiktigt bidra till utvecklingen och den gemensamma samhällsnyttan i Kungälvs kommun. På detta uppslag hittar du ett axplock av vad vi hittat på rent kommunikativt. Skyltar Rollsbo Vid infarterna till Rollsbo Industriområde har vi tagit fram två stora skyltar med flygfoton (drönarfoton) över området och med inlagda gatunamn för att hitta rätt. Mycket snygga om vi får säga det själva och såväl pedagogiska som tydliga Hemsidan Vår hemsida är navet i vår kommunikation. Här sker kontinuerlig uppdatering med nyheter, aktiviteter och pågående/ kommande projekt med mera. INTRESSEANMÄLAN Välkommen hem till Tega Ängar! FAKTA ALEHALL L & KEMPE PROJEKTUTVECKLING AB Ägare: Christian Alehall och Anders Kempe. Grundat: 2015. Antal anställda: 4 st. Omsättning: Ca 23 MSEK. FAKTA GOKARTCENTRALEN Grundat: 2010. och 5 extra. PÅ OFFENSIVEN med Claes som säljare och inköpare av mark Vi på Bokab hälsar vår nye medarbetare Claes Hellström välkommen i gänget. Claes är en välkänd profil i Kungälv med över 20 år i mäklarbranschen på sitt CV. Genom nyförvärvet flyttar Bokab fram sina positioner ytterligare vad gäller inköp och försäljning av mark för nya verksamhetsområden och bostäder. Jag brinner verkligen för att få vara med och utveckla framtidens Kungälv. Här sker en enorm expansion både vad gäller företagsetableringar och nya bostadsområden. Vem är då Claes Hellström? Jag är 54 år och har bott och verkat i Kungälv i nästan hela mitt liv. Mina stora passioner i livet är segling, träning (crossfit för tillfället) och att renovera. Varför blev det just Bokab? För att de har en snabbfotad och flexibel organisation med korta beslutsvägar, och ett gott och serviceinriktat gäng med hög kompetens. Vad kommer du att tillföra? Jag har ett brett kontaktnät, är social och gillar att träffa människor och göra affärer. Välkommen till Bokab! Tackar. Det här ska bli roligt! SAMVERKAN FÖR FÖRETAGS-, HANDELS- OCH BOSTADSETABLERING SAMVERKAN för ordning och reda De träffades av en händelse i en företagsbutik. Fann varandra och en kvart senare var de överens om att starta ett företag tillsammans. Två år har gått och nu planerar man för egen byggnation och en flytt från Surte till Arntorp. Det handlar om Christian Alehall och Anders Kempe och företaget Alehall & Kempe Projektutveckling AB som har sitt absoluta fokus på projektledning av mark- och anläggningsarbete. Vår affärsidé bygger på låga omkostnader, tuffa kalkyler, nära kundrelationer och ett personligt engagemang, säger Anders Kempe. Ytterligare en poäng i sammanhanget är deras gemensamma sinne för struktur. Ordning och reda är A och O i ett projekt. Genom att hålla på detta vinns många fördelar, tillägger Christian. Duon har köpt en tomt på Arntorp där tanken är att uppföra en fastighet i tre plan med fyra industrifack om vardera 230 kvm och en kontorsdel om 330 kvm i tre plan. En kontorsdel ska man ha själva medan övriga ytor såväl kontorsutrymmena som industrifacken ska hyras ut. Investeringen uppgår till 13,5 MSEK och om allt går som man hoppas så sätts spaden i backen redan till hösten och inflyttning sker ett år senare. SAMVERKAN för miljövänlig racing Om alla pusselbitar faller på plats kommer Kungälv att ha en egen gokartbana i början av 2018. Det är företaget Gokartcentralen som planerar för en etablering på Arntorp och en 450 meter lång inomhusbana med el-gokartsbilar. Bakom projektet står entreprenören Martin Svendsen, som sedan 2010 äger och driver den framgångsrika verksamheten Gokartcentralen mitt i centrala Göteborg. En inomhushall om 4 500 kvm med en halv kilometer lång bana och ett 20-tal bilar som drivs med el. I hallen finns även restaurangverksamhet med fullständiga rättigheter, shuffleboard, raceroom, biljard med mera. Genom ett nära samarbete med Bokab planeras nu för ett liknande koncept i Kungälv. Elbilarna i fråga är våra egna innovationer, som vi tagit fram i samarbete med Caroli Motor i Bjuv och Adigo Drives i Mölndal. Fördelen med elbilarna är att de är tysta, miljövänliga och minst lika snabba som traditionella bensindrivna gokarts, säger Martin Svendsen som själv har en lång racingbakgrund med bland annat två SM-tecken på CV:et. Min förhoppning är att vi kan börja bygga efter sommaren och ha invigning lagom till årsskiftet. För Martins del handlar det om en investering på i runda tal 30 miljoner kronor och 5-10 arbetstillfällen om allt blir verklighet. Skyltar Åseberget och Arntorp På Åseberget kommer en ny skylt med budskapet om En helt ny stadsdel och på Arntorp signalerar vi Slutsålt och hänvisar till nästa område som är Rollsbo Västerhöjd. Honungsburkar som gåva Vi har även under 2017 stöttat Södra Inlands Biodlarförening med en bikupa. Som tack har vi erhållit ett antal honungsburkar som vi vid passande tillfällen frikostigt delar med oss av till våra kunder, leverantörer och samarbetspartner detta för att stärka våra relationer. En uppskattad gåva som förenar nytta med nöje. Vi köper mark! Har du något att sälja? Vykort x 2 För att öka vårt tillskott vad gäller etableringsmark har vi fort- SAMVERKAN FÖR FÖRETAGS-, HANDELS- OCH BOSTADSETABLERING satt vår kampanj under rubriken Vi köper mark med utskick av vykort till utvalda markägare. Likaså har vi skickat ut en upp- SAMVERKAN FÖR FÖRETAGS-, HANDELS- OCH BOSTADSETABLERING maning till intresseanmälan för nybyggnation på Tega Ängar. Annonsering i Kungälvs-Posten Vi har under året fortsatt vår kampanj att lyfta fram goda exempel på företag som etablerat sig i Kungälv. Några av dessa aktörer ser du här intill. Vi har också hunnit med att presentera vår nye medarbetare och annonserat om att vi köper mark, vilket visar att Artiklar i Kungälvs-Posten Under året har vi fått mycket uppmärksamhet i Kungälvs-Posten genom vi går på offensiven. redaktionella artiklar. Det är frukten av en närmare dialog med pressen, och framför allt vi får ut viktig och samhällsintressant information. 4 Årsredovisning Bokab 2017 Årsredovisning Bokab 2017 5

Uppvuxna med bussar NU FÅR DE VINGA BUS ATT VÄXA Vid årsskiftet 2014/2015 flyttade Vinga Bus Partner AB från Göteborg för att sätta ner sina bopålar på Rattgatan i Rollsbo industriområde. Två år senare har man mer eller mindre vuxit ur kostymen och för att säkra en framtida expansion förvärvade man ytterligare mark av Bokab under 2017. Kortfattat kan man säga att Vinga Bus verksamhet består av handel med fordon för kollektivtrafik nya och begagnade bussar samt specialanpassade minibussar utifrån ett specifikt kundbehov. Bland annat är man återförsäljare av Scania bussar. Kunderna består till övervägande delen av buss- och taxibolag runt om i landet. Vinga Bus grundades i Göteborg 2009 av Orustborna och kusinerna Simon Larsson och Albert Johannesson. Med på vagnen fanns också Simons far Martin Göransson med ett långt förflutet inom bussbranschen. Man kan säga att killarna vuxit upp i och omkring någon form av buss, säger Martin och skrattar. Själv är han delaktig i verksamheten som säljare och support till ägarna. För drygt två år sedan blev man för trångbodda i Göteborg och det var svårt att hitta mark till ett överkomligt pris, varför Kungälv blev ett alternativ. Vi kommer alla från Orust, och Kungälv ligger ju onekligen bra till rent strategiskt med såväl E6:an som 45:an strax utanför dörren. Vi blev mycket väl mottagna av Bokab så vi köpte en tomt på 15 000 kvadratmeter på Rattgatan 43, berättar Martin. Exploatering skedde per omgående och i dag består anläggningen av kontor, utställning/showroom, tvätt- och rekondhall, verkstad och uppställningsplatser för bussar. Vi har faktiskt en verksamhet till, som går under namnet Terminal G, där affärsidén går ut på att erbjuda uppställningsplatser och kontorshotell för tyngre fordon. Här kan man dels ställa upp sitt fordon och få hjälp med tvätt, service och bränsle, dels få en kontorsplats eller vilorum för sina chaufförer, förklarar Martin. Och det är denna verksamhet man nu förbereder för en eventuell expansion på en intilliggande tomt i framtiden. För detta ändamål har man under 2017 investerat i ytterligare en tomt om 11 000 kvadratmeter på Växelgatan, ett stenkast bort från dagens verksamhet. Vi har inget akut behov men med tanke på vår positiva utveckling under senare tid skulle jag inte bli förvånad om det snart är dags att bebygga även den nya tomten. Vinga Bus sysselsätter i dagsläget ett tiotal personer och omsätter ca 85 MSEK på årsbasis. Terminal G å sin sida omsätter ca 40 MSEK och engagerar även de ett tiotal personer plus cirka 15 underleverantörer för städ och skötsel etcetera. Företaget har även verksamhet i Partille, Stenungsund och på tre ställen i Göteborg utöver i Kungälv. Och med tanke på miljön och den trend som allt mer styr mot ett kollektivt åkande inte minst i storstadsregionerna blir nog ingen förvånad om såväl Vinga Bus som systerföretaget Terminal G fortsätter sina respektive expansioner framöver Martin, Albert och Simon. Ordning och reda SIGNUM FÖR GOD MARKANLÄGGNING De träffades av en händelse i en företagsbutik. Fann varandra och en kvart senare var de överens om att starta ett företag tillsammans. Två år har gått och nu ligger omsättningen på 23 MSEK. Två personer har anställts och man planerar nu för egen byggnation och flytt till Arntorp i Kungälv under 2018. Det handlar om Christian Alehall och Anders Kempe och företaget Alehall & Kempe Projektutveckling AB som har sitt absoluta fokus på mark- och anläggningsarbete av högsta kvalitet. Vän av ordning frågar sig då hur man vågar starta ett företag tillsammans efter bara en kvart? Den gemensamma nämnaren var aldrig mer diesel, säger båda och skrattar. Och förklaringen till det står att finna i att båda tidigare varit ägare till dieselslukande och därmed kostnadskrävande anläggningsmaskiner. Till saken hör också att man kände varandra lite redan innan träffen. Vi ville båda slippa den press och stress som detta innebar och i stället svara för en övergripande projektledning av mark- och anläggningsarbeten, förklarar Christian. Till grund för detta ligger en lång erfarenhet från branschen och en gedigen kunskap inom grundförstärkning, energiborrning, VA-anläggningar, infrastrukturarbeten och betongentreprenader. Kompetenser som kommer väl till pass i deras erbjudande. Vår affärsidé bygger på låga omkostnader, tuffa kalkyler, nära kundrelationer och ett personligt engagemang i alla projekt. Vi vill vara bäst i alla led och i alla aktiviteter, säger Anders med eftertryck. Ytterligare en poäng i sammanhanget är deras gemensamma sinne för struktur. Ordning och reda är A och O i ett projekt. Genom att hålla på detta i alla moment vinns många fördelar och deadlines kan hållas, vilket är oerhört viktigt inom byggbranschen, förtydligar Christian. Än så länge huserar Alehall och Kempe i egna lokaler i Ale längs med E45. Fastigheten i fråga har dock just sålts och planeringen för en flytt till Arntorp i Kungälv pågår för fullt. Vi har köpt en tomt om 4000 kvadratmeter på Arntorp och tanken är att uppföra en fastighet i tre plan med fyra industrifack om vardera 230 kvadratmeter och en kontorsdel om drygt 330 kvadratmeter i tre plan. I kontorsdelen ska vi själva sitta och vi hoppas hitta likasinnade Christian och Anders. så att vi kan dra nytta av varandra vad gäller reception och gemensamhetsutrymmen. Industrifacken har vi förhoppningar om att hyra ut till någon eller några olika verksamheter som har nytta av exempelvis höglager, säger Christian. Det ska bli en snygg och stilren byggnad med en tilltalande utemiljö. Det är viktigt, tillägger Anders. Investeringen i fråga uppgår till 13,5 MSEK och om allt går som man hoppas så sätts spaden i backen redan till hösten och vi flyttar in ett år senare. Varför blev det just Kungälv för nyetableringen? Kungälv ligger bra till rent geografiskt, marknaden är expansiv och vi kände från början att vi blev väl omhändertagna av Bokab, varför det känns roligt, säger Christian. Och hur ser ni på er egen framtid några år framåt i tiden? Vi är kanske några till och vi fortsätter att göra bra jobb som genererar såväl återkommande som nya kunder. Vår drivkraft är att se nöjda kunder som får det resultat man förväntar sig, avslutar Anders. 6 Årsredovisning Bokab 2017 Årsredovisning Bokab 2017 7

Entreprenör som siktar högt MÅLMEDVETEN OCH VETGIRIG Unikt koncept med bilar, båtar och verkstad Anders Martin Håkan Joakim I EN HELT NY ANLÄGGNING PÅ ARNTORP I början av november skedde den officiella invigningen av en helt ny bil-, båt- och verkstadsanläggning på Arntorp. Därmed finns nu företagen Tjänstebilsexperten, Båtexperten och MECA Bilverkstad på plats under ett och samma tak. Bakom konceptet står Martin Wackfelt och Anders Millberg båda med mångårig erfarenhet inom bil- och båtbranschen. Med sig på vagnen har man också fått den rikstäckande bilverkstadskedjan MECA som står för service och reparationer av bilar. Och allt har gått med en rasande fart. Tomten förvärvades av Bokab våren 2016, strax därefter sattes spaden i jorden och på sensommaren 2017 stod allting färdigt att tas i bruk efter en investering på i runda tal 15 miljoner kronor. Totalt omfattar fastigheten lite drygt 3700 kvadratmeter, varav själva huskroppen är på 1200 kvadratmeter. Varför blev det då Kungälv och Arntorp?, frågar sig vän av ordning. Frågan går till Bruno Wackfelt som finns med på ett hörn med bolaget Sea Grass som äger själva fastigheten och som stått för projektledning tillsammans med Conny Benjaminsson. För att Kungälv är en expansiv kommun och läget är strategiskt längs med motorvägen. Vi fick ett bra bemötande av Bokab och de kommunala instanserna har varit resonabla, säger Bruno. Vi hade andra alternativ, men valet föll efter noga övervägande på Kungälv och Bokab. Tjänstebilsexpertens affärsidé går ut på att hitta smidiga lösningar till vagnparker för stora och små företag. I samarbete med systerbolaget Frölunda Bilfinans erbjuds också en förmånlig finansiering och via den intilliggande MECA-verkstaden tillhandahålls serviceavtal och reparationer jämte försäljning av begagnade transport- och tjänstebilar. I den nya anläggningen finns ett showroom för såväl nya som begagnade bilar. Båtexperten å sin sida handlar med bättre begagnade båtar av populära märken som Ryds, Flipper, Yamarin, Uttern och Finnmaster. Man erbjuder även en rad tjänster för att serva, finansiera, förvara och försäkra båten. Dessutom är man under-återförsäljare av finska Grandezza som är ett premiummärke i båtbranschen. Trots att verksamheten inte varit i gång så länge så tror ledningen på en kraftig tillväxt under de kommande åren. Mottagandet har varit mycket gott. Vid vår officiella invigning, två dagar i november, bjöd vi in alla näringsidkare i Kungälv och totalt kom över 300 personer för att beskåda vår anläggning samt för att hälsa oss välkomna till Kungälv, säger Anders och Martin. Med detta i ryggen tror vi på en positiv utveckling framöver. Den 27-årige Kungälvssonen Joakim Svensson räds i princip ingenting när det kommer till företagande. På drygt åtta år har han byggt upp ett mindre företagsimperium bestående av åtta olika bolag alla verksamma inom markentreprenad, bostäder och samhällsutveckling. Därav den sammanhållande företagsförkortningen MBS. Jag drivs av framgång inte pengar. Mitt mål är att bli störst inom Vi kommer att hyra ut merparten till andra företag och om det markentreprenad i Kungälv och att på sikt bygga det högsta huset i finns plats för oss kommer vi själva att etablera oss där också. Annars kommunen, säger Joakim och ler. hittar vi någon annan plats, säger Joakim. Och den som känner unge herr Svensson vet att han menar allvar. Just nu sitter man inhyrda hos Kungälvsbyggen på Arntorpsgatan 3. Joakim grundade sitt första företag redan som 18-åring 2009. Vad är då nyckeln till framgången? Jag hade då jobbat som svetsare sedan jag var 15 år och kom på att Mycket handlar om hårt arbete, tillfälligheter och chansningar. jag ville köra grävmaskin. Sedan ska man inte sticka under stol med att jag är lite av en informationsknarkare. Blir jag intresserad av något eller får ett tips så tar jag Sagt och gjort. En billig kinesisk grävmaskin köptes in och ihop med svetstjänsten körde han igång sitt eget företag. reda på allt. Sedan är jag rätt så slängd i käften också Det var den vintern det snöade så mycket. Jag ringde då kommunen och frågade om de behövde någon som skottade tak. Det var man Det finns egentligen inga begränsningar. Jag vill utveckla vårt Hur ser du då på framtiden? intresserade av och jag fick ett 20-tal arbetslösa kompisar till min markentreprenaderbjudande, bygga/förvärva bostäder och vara delaktig i den övergripande samhällsutvecklingen. På bostadssidan brin- hjälp, säger Joakim och skrattar. Och sedan har det rullat på. I dag består koncernen av åtta bolag ner jag för att bygga hyresrätter i framtiden. Alla ska bygga bostadsrätter nu för tiden för att tjäna så mycket pengar som möjligt. Sådan varav två Tempo matvarubutiker i Kareby och Diseröd allt samlat under moderbolaget MBS Utveckling AB och med en total omsättning är inte jag jag vill i stället bidra till den gemensamma samhällsnyttan på cirka 70 miljoner kronor. Ett av bolagen MBS Markentreprenad AB genom att bygga just hyresrätter. håller till på Arntorp och nyligen köpte man en tomt av Bokab för att Sedan har jag förstås min dröm att bygga Kungälvs högsta hus. bygga en industri- och kontorsfastighet om 1500 2 000 kvadratmeter med planerad byggstart våren 2018. Totalt är fastigheten på drygt enkelt bli stor! Något bestående som sätter avtryck, det skulle vara kul. Jag vill helt 6200 kvadratmeter. 8 Årsredovisning Bokab 2017 Årsredovisning Bokab 2017 9

KUNGÄLV MITT I VÄSTSVERIGES TILLVÄXTREGION Kungälv är en förhållandevis liten men snabbt växande kommun i Göteborgsregionen. Kommunens strategiska läge längs med E6:an mot Oslo och närheten till Göteborgs hamn och Landvetter flygplats har gjort att många företag valt att etablera sig här. Kungälv är även en attraktiv ort att bosätta sig på med tanke på närheten till havet och skärgården. Men också den vackra landsbygden och en storslagen natur. Ett rikt kultur- och föreningsliv i kombination med småstadens alla fördelar när det gäller skolor, vård och omsorg står också till buds. Förvaltningsberättelse 2017 Styrelsen och verkställande direktören för Bokab får härmed avge årsredovisning för år 2017. Alla belopp redovisas i tusental kronor (tkr) om inget annat angivits. Bolagets uppdrag 2016 tog kommunfullmäktige ett viktigt steg i ambitionen att utveckla Bokab som bolag. Vi fick nya ägardirektiv som ger oss en betydligt större spelplan för att skapa nytta för kommunen och dess medborgare. Bolaget skall inom ramen för av kommunen givna direktiv skapa förutsättningar för etablering och byggnation enligt av kommunfullmäktige antagna mål. Bolaget skall bidra till att förverkliga kommunfullmäktiges strategiska mål. Bolaget skall bedriva markexploatering och därtill hörande markförvaltning i kommunen. Bolaget skall som exploateringsbolag bidra till kommunens långsiktiga utveckling genom att förvalta/förädla, förvärva, uppföra och avyttra fastigheter, företrädesvis mark för utveckling och exploatering. Bolaget skall aktivt driva exploatering och etablering i kommunen och verka som ett utvecklingsbolag. Vår vision bygger på att bolaget skall vara ett av de bästa alternativen vid etablering av företag och bostäder inom Göteborgsregionen, där vi kontinuerligt bidrar till ett attraktivt utbud av etableringsmark. Alla Bokabs kunder stora som små ska ges samma höga servicegrad. Etableringsmark för verksamheter Under året har vi sålt cirka 25 000 kvadratmeter verksamhetsmark. Det innebär att Arntorp nu är slutsålt och att vi nu ändrar budskapet på skylten vid E6 med marknadsföring av Rollsbo Västerhöjd, Bokabs nästa verksamhetsområde med cirka 100 000 kvadratmeter mark. Framtida utveckling Etableringstakten i Kungälv är på topp. Förklaringen är självklart konjunkturen med ett lågt ränteläge, men också Kungälvs strategiska läge i Västra Götaland. Dels femton minuter med allmänna kommunikationer till Göteborg. Dels Europaväg 6 som ger en fantastiskt fin exponering av våra verksamhetsområden men också en tillgänglighet med tydliga avfarter både söderifrån och för trafiken ifrån Oslo. Vi ligger dessutom nära Landvetter flygplats och Göteborgs hamn. Rollsbo är också en dragare i sig, med över 350 företag och cirka 4 000 arbetstillfällen. Om vi blickar lite fram i tiden kan vi konstatera att Göteborg står inför gigantiska ombyggnationer i och med Västlänken. Vi ser redan i dag företag som valt att flytta utanför vägtullarna och till Kungälv. Detta kommer att fortsätta under många år. Glädjande är då att vi är långt framme med en ny detaljplan för ett nytt verksamhetsområde: Rollsbo Västerhöjd. Ett område på cirka 350 000 kvadratmeter och plats för minst 50 företag av varierande storlek. Området är beläget på berg och ger förutsättningar för stabila och kostnadseffektiva grundläggningar. Något som efterfrågas då man vill bygga kompakta anläggningar och lagra på höjden. Detaljplanen färdigställs troligen under 2018 varefter infrastrukturbygget med sprängning och byggnation av gator, VA och el sker under 2019. Vår förhoppning är att kunna starta försäljningen i senare delen av 2019. Översiktsplanen för Kungälv är från 2010 och indikerar var staden skall växa fram. Vi har analyserat och värderat utpekade områden och ser behovet av att ta nästa steg i planeringen. Ett naturligt steg är att kommunen ser över planen och blickar fram emot 2030 2060. Under tiden för vi förhandlingar med markägare för att kunna initiera förslag till nya detaljplaner och områden för både verksamheter, handel och bostäder. Etableringsmark för bostäder I Tega Västergård har vi under året sålt 34 av 36 villatomter till personer som står i den kommunala tomtkön. Infrastruktur med gator, VA och el kommer att vara färdigställda i början av 2018 och vi kommer att se familjer som flyttar in i sina husdrömmar. Försäljningen av 14 tomter på Tega Ängar har startat genom utskick till villatomtkön. 115 har anmält intresse och vi kontaktar dem i tur och ordning för att erbjuda köp. Enekullsvägen, cirka 8000 kvadratmeter, har en detaljplan som är på väg att antagas. Här kommer fyra punkthus med 5 6 våningar och 136 lägenheter att produceras under 2018. Framtida utveckling Kommunen har en ambitiös plan för att öka densiteten i de centrala delarna av staden, med uteslutande flerbostadshus. Här ser vi på Bokab behovet av det mark- och naturnära boendet. Både med villabebyggelse och med yteffektiva fyrbohus, radhus och kedjehus. I kommunen finns ju också fantastiskt fina kustnära lägen som många efterfrågar. Här tror vi på Kungsbackas framgångsrecept att använda dessa lägen. Tyvärr är infrastrukturen inte så utvecklad i dessa lägen, förutom i och till Marstrand. Kanske kan det vara på sin plats att skapa ett nytt Marstrand i ett nytt läge. Här finns det oanade möjligheter om man samverkar och tar rejäla grepp. Just i denna typ av lägen för vi diskussioner internt och externt för att köpa mark och skapa samarbete med andra aktörer för att få ett bredare intresse och utbud. Vi kan också på detta sätt bidra till utbyggnaden av VA i kustzon som kräver ett underlag av fastigheter som vill ansluta sig. Här kan vi skapa en win-winsituation genom en samplanering av detaljplaner och VA-utbyggnad som hela samhället tjänar på. 10 Årsredovisning Bokab 2017 Årsredovisning Bokab 2017 11

Ekonomi Resultatavräkningsprincip som bolaget tillämpar sedan 1996 innebär att årets försäljningsintäkter i huvudsak består av positiv resultatpåverkan efter försäljningar i verksamhetsområdet Arntorp samt villatomtförsäljningarna på Tega Västergård. Bolaget har dock fortfarande kvarstående avtalade exploateringsåtaganden såsom toppbeläggning av gator, byggande av GC-stråk, avstyckningar med mera avseende bolagets aktiverade exploateringsområden, samtidigt som ett stort innehav av tomtmark finns. Personal Under året har vi varit tre heltidsanställda och heltidsanställt ytterligare en person i september månad, samt en person som arbetar två dagar i veckan (40 %). Styrelsen Under året har styrelsen bestått av fem ledamöter. Resultat Årets resultat efter skatt visar ett positivt resultat på lite drygt 1,5 miljon kronor vilket överträffar budget med cirka 1,2 miljoner kronor. Årets försäljningar är givetvis ett resultat av detta. Vi har också genomfört ett antal investeringar för att minska våra långfristiga skulder. Det är tillkommande exploateringskostnader som gång- och cykelvägar i Rollsbo. Förklaringen till Bokabs långfristiga skulder är att kommunen fattade beslutet att Bokab skulle betala för byggnationen av hela Rollsbomotet med anledning av exploateringen av Rollsbo. En stolt investering av Bokab för lokalsamhället på cirka 14 miljoner kronor. Resultaträkning NOT 17-12-31 16-12-31 RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning 2 51 591 34 716 Aktiverat arbete för egen räkning 1 695 1 382 Summa rörelseintäkter 53 286 36 098 RÖRELSENS KOSTNADER Övriga externa kostnader 3-47 533-30 921 Personalkostnader 4-3 639-3 370 Summa rörelsekostnader -51 172-34 291 Rörelseresultat 2 114 1 807 BOLAGETS UTVECKLING DE SENASTE FEM ÅREN 2013 2014 2015 2016 2017 Nettoomsättning 241 408 478 501 975 Resultatredovisade exploateringsintäkter 10 779 15 474 9 537 34 215 50 616 Resultat efter finansiella poster -898 491 385 1 821 2 128 Årets resultat 518 1 376 1 053 1 066 1 566 Balansomslutning 77 105 71 411 65 381 68 155 158 952 Soliditet (Not 10) 37 % 40 % 44 % 44 % 20 % Medelantal anställda 3 3 3 3 4 FINANSIELLA POSTER Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 24 22 Räntekostnader och liknande resultatposter -10-8 Summa finansiella poster 14 14 Resultat efter finansiella poster 2 128 1 821 Bokslutsdispositioner 5-115 -450 Förändring av eget kapital AKTIEKAPITAL RESERVFOND FEK Belopp vid årets ingång 4 000 340 24 049 Utdelning -217 Årets resultat 1 566 Belopp vid årets utgång 4 000 340 25 398 Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (kronor): Bolagets soliditet uppgår till 20 % efter föreslagen utdelning. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 2 3 (försiktighetsregeln). Resultat före skatt 2 013 1 371 Skatt på årets resultat -447-305 ÅRETS RESULTAT 1 566 1 066 Balanserad vinst Årets resultat Totalt 23 831 528 kr 1 566 414 kr 25 397 942 kr Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: Utdelning till aktieägaren Balanseras i ny räkning Totalt *217 000 kr 25 180 942 kr 25 397 942 kr * Den föreslagna utdelningen överensstämmer med kommunfullmäktiges beslut 1999-10-25 om årlig utdelning ur företagets disponibla vinstmedel/ årets vinst motsvarande 5 % av bundet eget kapital. 12 Årsredovisning Bokab 2017 Årsredovisning Bokab 2017 13

Balansräkning Tillgångar NOT 17-12-31 16-12-31 Eget kapital & skulder NOT 17-12-31 16-12-31 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 6 61 700 0 Summa anläggningstillgångar 61 700 0 EGET KAPITAL Bundet eget kapital Aktiekapital (20.000 aktier à nominellt 200 kr) 4 000 4 000 Reservfond 340 340 Summa bundet eget kapital 4 340 4 340 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager Övriga lagertillgångar 7 39 755 40 696 Summa varulager 39 755 40 696 FRITT EGET KAPITAL Balanserat resultat 23 832 22 982 Årets resultat 1 566 1 066 Summa fritt eget kapital 25 398 24 048 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Summa eget kapital 29 738 28 388 Kundfordringar 56 204 23 531 Fordran koncernföretag 1 156 3 600 Skattefordran 88 264 OBESKATTADE RESERVER Periodiseringsfonder 2 215 2 100 Övriga kortfristiga fordringar 0 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 47 47 Summa kortfristiga fordringar 57 495 27 459 LÅNGFRISTIGA SKULDER Övriga skulder 8 41 915 17 366 Summa långfristiga skulder 41 915 17 366 Kassa 2 0 KORTFRISTIGA SKULDER Summa omsättningstillgångar 97 252 68 155 Leverantörsskulder 391 2 601 Skuld, koncernföretag 82 227 17 274 SUMMA TILLGÅNGAR 158 952 68 155 Övriga skulder 915 72 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 9 1 551 354 Summa kortfristiga skulder 85 084 20 301 SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER 158 952 68 155 14 Årsredovisning Bokab 2017 Årsredovisning Bokab 2017 15

Noter 1. Redovisnings- och värderingsprinciper 5. Bokslutsdispositioner Från och med räkenskapsåret 2014 upprättas årsredovisningen i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre bolag (K2). Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Varulager Varulagret i form av råmark och exploateringsfastigheter har upptagits med ej resultatavräknade, nedlagda kostnader fram till balansdagen. Årlig vinstavräkning sker av objekt som ej avslutats i sin helhet. I anskaffningsvärdet för råmark och exploateringsfastigheter ingår även direkt lön 17-12-31 16-12-31 Periodiseringsfond 2012 (tax 13) 0 560 Periodiseringsfond 2014 (tax 15) 610 610 Periodiseringsfond 2015 (tax 16) 480 480 Periodiseringsfond 2016 (tax 17) 450 450 Periodiseringsfond 2017 (tax 18) 675 0 2 215 2 100 6. Byggnader och mark 17-12-31 16-12-31 Ingående anskaffningsvärde 0 0 Årets investeringar 61 700 0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 61 700 0 Lennart Kristiansson Tomas Emanuelsson Roberth Österman Anna McLaren Fredrik Gullbrantz och sociala avgifter samt skälig andel av indirekta kostnader. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar skrivs av planenligt över den bedömda ekonomiska livslängden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Inventarier 5 år. 2. Nettoomsättning 17-12-31 16-12-31 Arrenden, tomtkö, arvoden m.m. 975 501 Resultatavräknade exploateringsområden 50 616 34 215 Total nettoomsättning 51 591 34 716 3. Övriga externa kostnader 17-12-31 16-12-31 Resultatavräknade kostnader expl.områden -44 474-29 439 Övriga externa kostnader -3 059-1 482 Totalt -47 533-30 921 4. Personal 17-12-31 16-12-31 KVINNOR MÄN TOTALT KVINNOR MÄN TOTALT Medelantal anställda 1 3 4 1 2 3 Könsfördelning i styrelse och ledning 1 5 6 1 5 6 Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader inkl. pensionskostnader 17-12-31 16-12-31 Styrelse & VD 985 921 Övriga 1 488 1 324 Pensionskostnader, VD 298 293 Pensionskostnader, övriga 155 98 Övriga sociala kostnader 713 734 Totala löner och andra ersättningar m.m. 3 639 3 370 7. Varulager exploateringsfastigheter 17-12-31 16-12-31 Nedlagda exploateringskostnader 224 653 206 309 Avgår, resultatavräknad del/ förlustreservation -183 720-164 413 Avgår: Förskottsbetalning -1 178-1 200 Totalt nedlagda oavräknade expl.kostnader 39 755 40 696 8. Övriga långfristiga skulder 17-12-31 16-12-31 Tillkommande exploateringskostnader 41 915 17 366 Totalt tillkommande exploateringskostnader 41 915 17 366 9. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17-12-31 16-12-31 Semesterlöneskuld 181 169 Sociala avgifter 80 58 Övriga upplupna kostnader 116 94 Förutbetalda intäkter 1 174 33 Totalt 1 551 354 10. Definitioner Soliditet Det egna kapitalet samt obeskattade reserver exkl. latent skatteskuld i procent av summan av totala tillgångar. Styrelsen 2017 Kungälv den 22 februari 2018 Anna McLaren, Styrelsens ordförande Tomas Emanuelsson Fredrik Gullbrantz Lennart Kristiansson Roberth Österman Peter Jakobson, Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 28 februari 2018 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Vår granskningsberättelse har avgivits den 26 februari 2018 Avtal om avgångsvederlag Enligt VD:s anställningavtal utgår vid uppsägning från bolagets sida ett avgångsvederlag. Peter Sjöberg, Auktoriserad revisor Christina Carlsson Björn Brogren 16 Årsredovisning Bokab 2017 Årsredovisning Bokab 2017 17

Bokab utökar med nytt affärsområde OCH TAR ETT STEG TILL I FÖRÄDLINGSKEDJAN Vi kan med glädje konstatera att Bokab genom köp av fyra bebyggda fastigheter tar ett rejält kliv in i ägardirektivens utökade uppdrag. Upprinnelsen är att kommunen inventerat sitt fastighetsinnehav och identifierat sådana byggnader som av olika skäl inte passar in i den fastighetsstrategi som kommunfullmäktige beslutat om. Vi har då analyserat fastigheterna och i samråd med kommunen beslutat om köp av Bagaregatan 2 4, Båtmansgårdens äldreboende. En fastighet som har en totalarea på 4 390 kvadratmeter och som ligger i centrala Kungälv ett stenkast från Nordre älv. Granne med denna fastighet ligger Trädgårdsgatan 9 en byggnad på 430 kvadratmeter innehållande föreningslokaler. Kanske det nya kontoret för Bokab? Även nästa hus i raden ingår i vårt köp, Bagaregatan 6, benämnt som Liljeborg. Huset innehåller kontorslokaler och socialmedicinsk mottagning och är på 815 kvadratmeter. Det sista huset vi köpt är Fontinvägen 38, som har Montessoriskolan Älvkullen som hyresgäst. Denna fastighet ligger i anslutning till Stadshuset i Kungälvs absoluta centrum och är på 1530 kvadratmeter. Vi är mycket glada över att få förvärva dessa centralt belägna fastigheter och ser fram emot att få utveckla dem tillsammans med hyresgästerna och i samklang med kommunens långsiktiga strategiska mål. Bagaregatan 2 4 Trädgårdsgatan 9 Fontinvägen 38 Bagaregatan 6 18 Årsredovisning Bokab 2017 Årsredovisning Bokab 2017 19

PROJEKT ENEKULLEN FRAMTIDA BOSTÄDER Detaljplanen har vunnit laga kraft och byggnationen av 136 lägenheter i 4 hus kommer att påbörjas under 2018. ARNTORP SLUTSÅLT Det 150 000 kvadratmeter stora området med verksamhetsmark är nu helt slutsålt. ROLLSBO VÄSTERHÖJD FÖRSÄLJNING VERKSAMHETSMARK Detaljplanen på det 350 000 kvadratmeter stora området går ut på samråd i april 2018. Försäljning beräknas påbörjas i slutet av 2019. Här äger Bokab cirka 100 000 kvm. TEGA ÄNGAR VILLATOMTER Försäljning till villatomtkön av 14 villatomter pågår under våren 2018. Det har varit ett stort intresse och de flesta tomter är redan bokade. ARNTORP/SOLBRÄCKE GÅNG- OCH CYKELVÄG Under året har 200 meter gång- och cykelväg färdigställts som nu förbinder Arntorp och Solbräcke verksamhetsområde. En trumma lades ned i bäcken som överfart och lekgrus tillfördes för att underlätta för vandrande fisk i bäcken. På Solbräcke industriområde slutfördes toppbeläggningen av gatan samt sista delen gång- och cykelväg. ROLLSBO GÅNG- OCH CYKELVÄG I Rollsbo byggde vi en cirka 300 meter lång gång- och cykelbana längs med Bultgatan från Arvid Nilsson fram till korsningen vid Ahlsells. Toppbeläggning slutfördes även för gatan i dess helhet. Signalgatan i Rollsbo Ryr toppbelades och i samverkan med kommunen byggdes även en gång- och cykelväg längs hela gatan. TEGA VÄSTERGÅRD FÖRSÄLJNING OCH MARKARBETEN Försäljning av tomterna påbörjades i mars 2017 och under året skrevs det kontrakt på 34 av de 36 tomterna. Arbetena med infrastruktur, gator samt vatten och avlopp, har fortlöpt under året och kommunen har aviserat en tid för färdigställande i maj 2018. Därefter kan tillträde till tomterna ske och husbyggnationen i området påbörjas. 20 Årsredovisning Bokab 2017 Årsredovisning Bokab 2017 21

De hjälper dig hitta hem I KUNGÄLVS HEMTREVLIGASTE KONTOR En villa alldeles vid vägen. Med en ständig och strid ström trafik. Mitt i ett industriområde. För Håkan Engsfelt på A-hus var läget perfekt. Han har nämligen inte byggt ett hus för sin egen skull, utan för alla som åker förbi tomten har ett fantastiskt skyltläge för ett visningshus! En öppen och inbjudande planlösning möter upp vid dörren och lockar vidare in i vardagsrum, matsal och kök. Det blommar för fullt i såväl krukor som på tapeter och en grön sammetssoffa tävlar med glasverandan om att se mest välkomnande ut. Det är lätt att missa detaljerna miniräknaren, katalogen och info-bladen på bordet, ställningen med foldrar eller etiketten i hörnet på filten i soffan: A-hus. Detaljer som ger ledtrådar om att det här inte är någons hem utan en arbetsplats. Håkan Engsfelt är auktoriserad trähusförsäljare och har drivit A-hus i Kungälv, som franchisetagare, i sju år. Han berättar att tanken på ett kombinerat kontor/visningshus funnits med länge och att han spanat på just den här tomten från det tidigare kontoret tvärs över vägen här i Arntorp. Jag tyckte det var värt att satsa tid och pengar i stället för att sitta och betala hyra. Så jag kontaktade Bokab om tomten och sedan gick allt väldigt fort och smidigt. Uttrycket att få gästerna att känna sig som hemma får en djupare innebörd här. Poängen är inte bara att mötet ska bli avslappnat; här är hemtrevligheten ett självändamål besökarna ska kunna känna hur det vore om detta var hemma. A-hus må ligga i framkant vad gäller online- tjänster och konfiguratorer, men inget slår att rent konkret gå runt och känna på huset. Ett visningshus ger fantastiska möjligheter att visa och uppleva detaljer och material, olika typer av dörrar, fönster och rumsstorlekar, säger Nina Berg, säljare på A-hus. Hon förklarar att A-hus erbjuder såväl färdiga koncept som husmodeller där fler val och justeringar kan göras. Totalt finns cirka 40 50 villor att välja på. Den här heter Villa Vaxholm och rymmer kontor åt både Nina, Håkan och två byggledare. A-hus är en del av Derome-gruppen och många kunder värdesätter att det finns en stark ägare i bakgrunden. Något annat som uppskattas är att man erbjuder totalentreprenad med egna byggledare. Ett tredje skäl är den höga kvalitén tror Håkan och Nina. Båda betonar att det är en stor sak att planera ett hus men att resan ska kännas trygg, enkel och rolig. Det är kul att få vara med kunden på den resan från tom tomt till ett hem att flytta in i. Och försäljningen går bra under senare år har man byggt ett 100-tal hus, Kungälv är en tillväxtkommun med hög inflyttning, säger Håkan. Det är fina miljöer och nära till havet, det har blivit ett riktigt köpcentrum och dessutom är det nästan halva priset på tomter jämfört med i Göteborgsregionen. Förutom Kungälv ingår Ale, Tjörn och Stenungsund i säljområdet. Kruxet är dock att hitta lämplig mark. Men Håkan verkar ha näsa för att vaska fram de tomter som behövs. Helst skulle jag vilja få möjlighet att köpa ett område, stort nog för uppåt 15 hus. Han hoppas också få expandera med fler kontorsfastigheter och lagerbyggnader samt ett A-hus till, där hans framtida nyanställda säljare kan husera. Att tomten vid vägen var en fullträff råder det ingen tvekan om. Vi får spontana kundbesök varje vecka. Och inte bara av dem som kommer med bil även folk som promenerar eller cyklar förbi tittar in! Nina och Håkan 22 Årsredovisning Bokab 2017 Årsredovisning Bokab 2017 23

Uddevallavägen 1 442 30 Kungälv Tel: 0303-23 80 00 Org nr: 556069-9539 SAMVERKAN FÖR FÖRETAGS-, HANDELS- OCH BOSTADSETABLERING bokab.nu

100 nya bostäder till Kungälv KUNGÄLVS- 2017 BOSTÄDER ÅRSBERÄTTELSE

Design: Plentymore Foto: Daniel Zdolsek/Sequence, Vegafoto Kungälvsbostäder är en aktiv part i Kungälvs utveckling, främst genom att producera nya bostäder och utveckla fastigheter. Men också genom socialt engagemang och genom att arbeta tillsammans med de boende för ökad trygghet och bättre miljö i deras bostadsområde.

Innehållsförteckning 2017 i korthet... 4 Vd har ordet: Hundra nya lägenheter till Kungälv... 6 Samhällskontrakt och Nätverk Komarken samverkan för ett socialt hållbart samhälle... 8 Kongahälla inflyttat och klart Kungälvsbostäder växer tillsammans med kommunen... 10 Pilotprojektet Dämmevägen stambyte i nära samråd med de boende.... 14 Ett grönare Kungälv i allt vi gör... 16 Förvaltningsberättelse... 20 Flerårsjämförelse... 25 Resultaträkning... 27 Balansräkning... 28 Förändringar eget kapital... 30 Kassaflödesanalys... 31 Noter... 32 Revisionsberättelse... 44 Fastighetsförteckning... 46

2017 i korthet Kungälvsbostäder är en aktiv del i Kungälvs utveckling genom produktion av nya och attraktiva bostäder, skapande av trygga och trivsamma utemiljöer, fokus på en hållbar och långsiktig renoveringsstrategi samt genom att erbjuda hyresgästerna möjlighet till inflytande över sitt boende. KONGAHÄLLA FÄRDIGSTÄLLT I september kunde de första hyresgästerna äntligen flytta in på Kongahälla, Kungälvs nya, spännande stadsdel. Kongahälla är vårt största nybyggnadsprojekt på många år och vi har varit med från början i utvecklingen av området. Vår fastighet består av sex våningar och har totalt 71 moderna lägenheter, fördelat på 63 hyresrätter och 8 bostäder för kommunens behov. 3rum och kök Den genomsnittliga lägenheten 64 kvadratmeter 5536 i hyra 100 LÄGENHETER Kungälvsbostäder har under 2017 byggt 71 lägenheter på Kongahälla, 18 lägenheter på Hareslätt och ett antal lokaler har omvandlats till hyresrätter. NÄTVERK, SAMHÄLLS KONTRAKT OCH BOINFLYTANDE Utöver att jobba med boinflytande i alla våra delar är vi även en aktiv partner i Nätverk Komarken och i det samhällskontrakt som har arbetats fram av Kungälvs kommun tillsammans med flera av kommunens samhällsaktörer. Syftet med samhällskontraktet är bland annat att minska utanförskapet med 20 %. 4

Under 2017 ringdes 20 223 samtal till kundtjänst. 70 % av samtalen är frågor till vår förvaltning, resterande rör uthyrning. 29 personer jobbar på Kungälvsbostäder. 15 kvinnor 2 nya tjänster har tillsatts under året. 14män SOLIDITET 33,2 % BELÅNINGSGRAD 61,7 % NÖJDARE HYRESGÄSTER Vår Nöjd Kund-undersökning visade att vi fick nöjdare hyresgäster 2017. Kungälvsbostäder som helhet steg från 67 % till 74 %. Fastighetsvärdarnas bemötande steg från 80 % till 87 %. Fastighetsvärdarnas tillgänglighet steg från 70 % till 81 %. Kundtjänstens service steg från 77 % till 78 %. 2 775 199 285 lägenheter finns i vårt bestånd. kvadratmeter är den sammanlagda ytan av lägenheter och lokaler vi äger. 333 flyttar genomfördes. 257 lägenheter förmedlades till bostadskön. 228 sökande i snitt per lägenhet. 93 flyttade inom beståndet 43 byten 172 flyttade utom beståndet 25 övrigt/annat skäl 5

Det gläder mig att Kungälvs attraktionskraft fortsätter att stärkas, och att Kungälvsbostäder är en del av denna positiva utveckling. Bettina Öster Tunberg Vd Kungälvsbostäder 6

Hundra nya lägenheter till Kungälv Kungälvsbostäders vd blickar tillbaka på ett rekordår för företaget och utvecklingen av Kungälv. Och ser framåt med stor tillförsikt. DET ÄR FANTASTISKT roligt att se att de första hyresgästerna har flyttat in på Kongahälla. Efter en lång process med turer fram och tillbaka kan vi konstatera att projektet har blivit mycket lyckat och att Kungälv är en attraktiv plats att bo på. Trots relativt höga hyreskostnader var samtliga 71 bostäder på Vendergatan uthyrda vid inflyttningen i september. Detta visar att Kungälv är expansivt, att fler vill bo mitt i stan och att folk utifrån söker sig hit. Det gläder mig att Kungälvs attraktionskraft fortsätter att stärkas, och att Kungälvsbostäder är en del av denna positiva utveckling. Året som gått har varit ett rekordår för oss vad gäller nybyggnation, då vi har byggt nästan 100 nya lägenheter. Utöver Kongahälla har vi även byggt 18 hyresrätter i Hareslätt där inflyttning skedde i januari 2018. Dessutom har vi skapat ett antal nya lägenheter genom att omvandla en del av våra tomma lokaler till hyresrätter. BOINFLYTANDE I PILOTPROJEKTET DÄMMEVÄGEN 2 Kungälvsbostäders omfattande renoveringsarbete påbörjades under 2017 med pilotprojektet Dämmevägen 2. Ett projekt som vi har satsat stora resurser på och där vi har lärt oss betydelsen av aktivt boinflytande. Denna lyhördhet och nära samarbete med berörda hyresgäster kommer att vara en av grundpelarna i vårt fortsatta underhållsarbete. EN AKTIV PART I KOMMUNENS UTVECKLING Vi är en aktiv part i Kungälvs utveckling, främst genom att producera nya bostäder och utveckla våra fastigheter. Men också genom vårt sociala engagemang. Som kommunens största bostadsföretag har vi en unik position för att hjälpa de boende att skapa ökad trygghet och förbättrad miljö i deras bostadsområden. Ett bra exempel är Nätverk Komarken, där vi är med och skapar förutsättningar för positiv förändring med bland annat minskat utanförskap. Detta arbete har intensifierats under 2017 och kommer att fortsätta vara en självklar del av vår verksamhet framöver. IMPLEMENTERING AV DEN NYA ORGANISATIONEN Omorganisationen som påbörjades under 2016 har nu implementerats. Alla som nyrekryterats är på plats och vi kan nu på allvar arbeta mot våra strategiska mål om att förbättra verksamheten vad gäller tillgänglighet, bemötande och återkoppling/uppföljning. Något som gläder mig extra mycket är att de kundenkäter som genomförts under året visar att vi har nått i stort sett samtliga mål för 2017. Bland annat har hyresgästernas betyg för vårt bemötande ökat en framgång i vilken våra nya fastighetsvärdar och kundtjänst har betytt mycket. Under året har vi fortsatt arbeta med den nya organisationen, något som måste få ta tid. Vi har stärkt grunden för vår verksamhet och även om vi har mycket att arbeta med framöver är jag övertygad om att 2018 kommer att bli ännu ett spännande och utvecklande år för Kungälvsbostäder. 7

Samhällskontrakt och Nätverk Komarken samverkan för ett s hållbart samhälle Boendeutvecklare Elin Schack ser det som en självklarhet att Kungälvsbostäders arbete sträcker sig även bortom hemmets väggar. KUNGÄLVS KOMMUN HAR en social översiktsplan där målet är att minska utanförskapet med 20 procent. Som en del i detta arbete ska arbetslösheten sjunka, sjukskrivningarna reduceras och antalet elever med ofullständiga betyg bli färre. För att nå dessa mål har kommunen i samverkan med flera av Kungälvs samhällsaktörer, inklusive Kungälvsbostäder, arbetat fram ett gemensamt samhällskontrakt. Vi är den största allmännyttiga aktören på Kungälvs bostadsmarknad och har därför redan i vår verksamhet ansvar för många kommuninvånares hem, säger Elin Schack, boende utvecklare på Kungälvsbostäder. Men som ett kommunalt bolag sträcker sig vårt arbete även bortom hemmets väggar och ut i samhället i stort. Att vara med och arbeta för ett socialt hållbart samhälle är en självklarhet för oss. NÄTVERK KOMARKEN Ett av de bostadsområden med högst utanförskap i Kungälv är Komarken, där det i början av året var oroligheter i form av bråk, bränder och stenkastning. I samband med att oron steg bland de boende skapade kommunen Nätverk Komarken, i vilket Kungälvsbostäder spelar en central roll. Halva vårt bestånd ligger i Komarken, säger Elin Schack. Och som kommunens största bostadsbolag har vi en bra position för att medverka till förändring. Det vi främst vill åstadkomma är en förändring som skapas inifrån, det vill säga i detta fall av de som bor i Komarken. Vi bidrar bland annat genom att föra dialoger med de boende och skapa strukturer som underlättar förändring. Förutom att stärka boinflytandet har vi även bjudit in föreningslivet för att diskutera vad de behöver för att etablera sig eller öka närvaron i Komarken. Alla som vill vara med och utveckla Komarken är med i nätverket. Vi jobbar med boinflytande i alla våra delar, vilket medför att vi kan vara en aktiv del i samhällsutvecklingen. INFLYTANDE ÄR NYCKELN TILL FRAMGÅNG Enligt Elin Schack är just boinflytandet en av de viktigaste delarna i förändringsprocessen. Vi jobbar med boinflytande i alla våra delar, vilket medför att vi kan vara en aktiv del i samhällsutvecklingen, säger hon. När det gäller Komarken är boinflytandet en nyckel in till nätverket, för tillsammans bildar våra hyresgäster en stark röst med kraft till förändring. I förlängningen är boinflytandet också en nyckel till ett bättre samhälle. 8

ocialt Elin Schack Boendeutvecklare, Kungälvsbostäder 9

Kongahälla inflyttat och klart Kungälvsbostäder växer tillsammans med kommunen. Kungälvs mest expansiva område ska vara färdigbyggt 2022 och rymma en mix av 900 hyres- och bostadsrätter. 10

KUNGÄLV VÄXER SÅ det knakar. Både här och där. Men kanske allra mest på Kongahälla. I området där det tidigare låg en gymnasieskola, växer en ny stadsdel fram. Som ett av de första bostadsbolagen att färdigställa lägenheter på Kongahälla har Kungälvsbostäder varit med hela vägen från idé till inflyttning, en lång och under vissa perioder krokig resa. Kongahälla är vårt största nybyggnadsprojekt under den senaste tiden, säger Zumra Boskovic, fastighetsutvecklingschef på Kungälvsbostäder. Vi var med från början och har varit där i både med- och motgångar, bland annat under överklagningsprocess och ändrade planer. Men nu är våra hyres gäster på plats och det känns fantastiskt bra. Detaljplanområde Kongahälla Västra ligger utmed E6:an och består av totalt sex bostadskvarter. Med gångavstånd till Kongahälla Shopping, som planerar att öppna våren 2019, Zumra Boskovic Fastighetsutvecklingschef, Kungälvsbostäder 11

Mimers kulturhus och till flera av stadens idrottsanläggningar är Kongahälla just nu Kungälvs mest attraktiva plats. När hela området är färdigbyggt 2022 ska här finnas 900 bostäder i en blandning av hyres- och bostadsrätter. NÄRA DIALOG MED HYRESGÄSTERNA Kungälvsbostäders fastighet ligger i kvarteret Kronan, med ena sidan mot Kongahällagatan och den andra mot områdets park. Huset består av sex våningar och har totalt 71 moderna lägenheter, 63 hyresrätter och 8 lägenheter för kommunens behov, varav 6 inom ett LSS-boende. I september 2017 kunde de första hyresgästerna äntligen flytta in på Kongahälla. Våra lägenheter har varit mycket efterfrågade och samtliga var uthyrda i god tid innan inflyttning, säger Zumra Boskovic. Under byggprocessen har vi erbjudit kontinuerlig information till de blivande hyresgästerna, och några månader innan inflyttning fick de också besöka sina nya hem för att förbereda sig inför flytten. En aktivitet som var mycket uppskattad alla kom! Zumra berättar också att de fastighetsvärdar som Kungälvsbostäder rekryterade under 2016 har bidragit med hög service under inflyttningsperioden. Våra fastighetsvärdar är nästan alltid tillgängliga och hjälper till med stort och Våra lägenheter har varit mycket efterfrågade och samtliga var uthyrda i god tid innan inflyttning. smått, som exempelvis hur spisen fungerar eller åtgärdar fel med låset. Denna för oss nya funktion ger trygghet till våra hyresgäster och har visat sig vara mycket uppskattad. FLERA AKTÖRER GER LOGISTISKA UTMANINGAR Även om Kungälvsbostäders fastighet är klar återstår mycket arbete innan Kongahälla är färdigt. Flera byggbolag är med och utvecklar den nya stadsdelen och just nu byggs det febrilt över hela området. Kongahälla är ett stort område som byggs på en gång, säger Zumra Boskovic. Alla aktörer är därför mer eller 12

6våningar 71 lägenheter 63 hyresrätter 3 verksamhetslokaler mindre beroende av varandra, vilket har varit en utmaning när det gäller tidplan, byggnation av gator, parkeringar, etc. Men vi har klarat av dessa utmaningar, även om det har krävt mycket hårt arbete samt en del tillfälliga speciallösningar som exempelvis användande av container för sophanteringen. PROJEKTLEDNING I EGEN REGI När Kungälvsbostäder rekryterade Zumra Boskovic som projektledare för Kongahälla var det början på företagets satsning på projektledning i egen regi. I samband med omorganisationen 2016 skapades ett team med ansvar för utveckling av fastigheter. Nu har vi en grupp med kompetens inom entreprenadrätt och bygglagstiftning som fokuserar på företagets fastighetsutveckling. Vi kan därmed styra vad vi ska bygga och ta ansvar hela vägen. Vi ser hela processen vilket medför att vi vet kostnaderna innan vi ska bygga. Detta innebär också att vi kan ge bra information till våra hyresgäster, vilket är särskilt viktigt vid nybyggnation, avslutar Zumra Boskovic. 13

Pilotprojektet Dämmevägen stambyte i nära samråd med de boende. Genom en aktiv hyresgästdialog har det skapats en tydlig process att arbeta efter för framtida projekt. EN STOR DEL av Kungälvsbostäders bestånd är i behov av renovering. Dämmevägen 2 i Fontin har utsetts som pilotprojekt då det inte har utförts något stambyte på någon av företagets fastigheter tidigare. Redan 2014 inleds arbetet med olika undersökningar för att klarlägga renoveringsbehovet och i början av 2017 startar projektet på Dämmevägen som förutom stambyte innebär en omfattande renovering av både kök och badrum, el och fönster. Dämmevägen är vårt första stambyte och vi har därför tagit det i lugn, säker takt, säger Elin Schack, boendeutvecklare på Kungälvsbostäder. Vi har informerat våra boende i god tid och varit mycket lyhörda inför önskemål. Maximalt boinflytande är en av processens viktigaste ledstjärnor. BOINFLYTANDE GENOM SAMRÅD Redan från början fanns en ambition att arbeta aktivt med hyresgästdialogen i projektet och därför slöts ett avtal med Hyresgästföreningen om boinflytande i ombyggnadsprocessen. Efter ett inledande informationsmöte i april valdes en samrådsgrupp bestående av hyresgäster från hela Fontin. Elin berättar att samrådet har varit ett forum för önskemål, synpunkter och en kontinuerlig dialog med Kungälvsbostäder om renoveringen. Samrådet har bland annat utifrån vissa tekniska förutsättningar diskuterat materialval, placeringar, genomförande etc. Samrådsgruppen har stor kunskap om sitt bostadsområde, säger hon. I gruppen har vi en nära dialog med hyres gästerna och det har varit helt avgörande för processens framgång att ha med människor som bor eller ska bo i området. Utöver samrådet har alla hyresgäster erbjudits möjlighet till personliga möten med oss där de kunnat ställa frågor och vädra sin eventuella oro. EN ARBETSPROCESS FÖR FRAMTIDEN Parallellt med arbetet i samrådet har det pågått hyresförhandlingar med Hyresgästföreningen. När hyresnivåerna är bestämda, upphandlingen genomförd, hyresgästerna gett sitt medgivande och Kungälvsbostäders styrelse fattat beslut om att påbörja renoveringen kan arbetet starta. Om 14

Elin Schack Boendeutvecklare, Kungälvsbostäder Ulf Skoglund Fastighetsvärd, Kungälvsbostäder Vi har informerat våra boende i god tid och varit mycket lyhörda inför önskemål. Maximalt boinflytande är en av processens viktigaste ledstjärnor. allt går enligt plan sker stambyte och övrig renovering under hösten 2018. Arbetet beräknas ta 6-8 veckor per lägenhet. Även om det ännu inte är bestämt när resten av Kungälvsbostäders bestånd ska renoveras menar Elin Schack att det nu finns en tydlig process att arbeta efter för framtida projekt. Ett stambyte är nödvändigt för att fastigheten ska kunna erbjuda bra bostäder för hyresgäster i många år till och det är därför viktigt att arbetet får ta tid och görs noggrant, säger hon. Allt arbete ska givetvis utvärderas, men den största lärdomen med detta projekt är att varje fastighet och hyresgäst har sina specifika förutsättningar. Att varje samråd och ombyggnation kommer se olika ut. Så samtidigt som vi tar med oss arbetssättet vidare inser vi att varje fastig het kräver unika lösningar. Men genom projektet på Dämmevägen har vi skaffat oss en mycket bra grund och en metod att jobba vidare med för framtida omfattande renoveringar. 15

Ett grönare Kungälv i allt vi gör Med bland annat energieffektiva fönster, nya undercentraler och närvarostyrd LED -belysning kommer vi ytterligare minska vår påverkan på miljön. 1,6 1,5 1,4 1,3 VATTEN, total förbrukning, m 3 /BOA+LOA m 2 150 140 130 120 110 FJÄRRVÄRME, total förbrukning, kwh/boa+loa m 2, normalårskorrigerad 16 2013 2014 2015 2016 2017 2013 2014 2015 2016 2017

KUNGÄLVSBOSTÄDER ARBETAR KONTINUERLIGT för en effektiv energi- och resursanvändning genom hushållning, återvinning och användning av förnyelsebar energi. Vår ambition är att varje år minska vår påverkan på miljön genom lägre förbrukning och bättre kontroll. Vi arbetar också för att minska vår totala avfallsmängd och för att underlätta för våra hyresgäster att återvinna. Under 2017 har vi bland annat genomfört följande miljöprojekt: - Energieffektiva fönster på Gula Komarken - Närvarostyrd LED-belysning på Kongahällagatan - Nya undercentraler på Nedre Komarken - Nytt system för styrning av inomhusklimatet i en stor del av beståndet FÖNSTERBYTE PÅ GULA KOMARKEN På Klostergatan 2 8 och Anders Prästgatan 1 7 har vi bytt fönster med effektivare glas. Med nya fönster uppnås bättre isolering, lägre energiförbrukning och högre inomhuskomfort. Arbetet, som innefattar cirka 50 lägenheter, påbörjades våren 2017 och färdigställs i skrivande stund. NÄRVAROSTYRD BELYSNING PÅ NEDRE KOMARKEN I källaren på Kongahällagatan har vi bytt ut de gamla glödljusen med tryckknapp till modern, närvarostyrd LED-armatur. Denna åtgärd medför en kraftigt minskad energiförbrukning i och med att det endast är tänt vid behov och då LED-belysning drar mindre energi jämfört med glödljus. Vi genomför denna typ av byte löpande tills samtliga gamla armaturer har ersatts av nya. OMBYGGNAD UNDERCENTRALER NEDRE KOMARKEN På Nedre Komarken har vi under året även genomfört ett omfattande arbete med att byta undercentraler till fjärrvärmen. Tidigare har tre stora fjärrvärmecentraler betjänat samtliga 10 huskroppar i området. Nu har vi satt in 10 nya mindre centraler en i varje byggnad för att få en effektivare styrning av värmen och minskad förbrukning. Denna åtgärd medför också att det inte längre behövs några interna fjärrvärmekulvertar mellan husen, kulvertar som har gett upphov till stora energiförluster. KONGAHÄLLA EN STADSDEL MED STARK MILJÖPROFIL Kungälvsbostäder är ett av de första bostadsbolagen att färdig ställa lägenheter på Kongahälla. Ända sedan projektets start har vi bidragit till utvecklingen av stadsdelens starka miljöprofil och ge...gröna tak och fasadväxter för bättre luftkvalitet. digna miljöprogram. I området finns bland annat gröna tak och fasadväxter för bättre luftkvalitet samt en sopsug som minimerar tunga transporter i området. Kongahälla har dess utom en begränsande parkeringsnorm med 0,7 platser per lägenhet i syfte att uppmuntra kollektivt resande. Det finns en bilpool för de gånger de boende behöver tillgång till bil. Kungälvsbostäders hyresgäster har gratis medlemskap i bilpoolen under det första året, därefter ett månatligt medlemskap. Kongahällas miljöprogram har jobbats fram av kommunen och byggherrarna tillsammans. 25 20 15 10 5 FASTIGHETSEL, kwh/m 2 EFFEKTIVARE ENERGISYSTEM I FLERA FASTIGHETER Vi har under året installerat ett nytt energisystem i en stor del av vårt fastighetsbestånd. I det tidigare systemet styrs inomhustemperaturen efter hur vädret/yttertemperaturen förväntas bli, medan det nya systemet med hjälp av ett stort antal givare styrs av den faktiska inomhustemperaturen. En åtgärd som både höjer inomhuskomforten och minskar energiförbrukningen. VATTEN, UPPVÄRMNING OCH EL För att sänka vattenförbrukningen arbetar vi löpande med förbättringar i form av snålspolande blandare, duschmunstycken och toaletter vid köks- och badrumsrenoveringar. Vid renovering av tvättstugor uppdateras utrustningen till modernare maskiner med lägre förbrukning. UPPVÄRMNING Vi har under en längre tid aktivt arbetat att konvertera värme system till fjärrvärme. Energin levereras av Kungälv Energi AB och är till 100 procent förnyelsebar. Värmeenergianvändningen består till 95 procent av fjärrvärme, övriga uppvärmningssätt är direktverkande el, bergvärmepumpar och luftvärmepumpar. FASTIGHETSEL För att minska energianvändningen fortsätter vi arbetet med att installera energieffektivare fläktar, pumpar och tvättutrustning samt närvarostyrd LED-belysning i gemensamma utrymmen. Vid byte av vitvaror köper vi enbart in energieffektiva sådana. 2013 2014 2015 2016 2017 17

Årsredovisning för räkenskapsåret 2017 Förvaltningsberättelse... 20 Flerårsjämförelse... 25 Resultaträkning... 27 Balansräkning... 28 Förändringar i eget kapital... 30 Kassaflödesanalys.... 31 Noter... 32 Revisionsberättelse... 44 Fastighetsförteckning... 46 18

19

Förvaltningsberättelse Stiftelsen Kungälvsbostäder Org nr 853300-0579 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredo visning. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Stiftelsen Kungälvsbostäder får härmed avge följande årsredovisning för verksamhetsåret 2017. Stiftelsen Kungälvsbostäder är ett allmännyttigt bostadsföretag som äger och förvaltar bostäder och lokaler inom Kungälvs kommun. Stiftelsen Kungälvsbostäder bildades 1949 av Kungälvs kommun som tillsköt kapital och har till ändamål enligt stadgarna att såsom allmännyttigt bostadsföretag inom Kungälvs stad förvärva, bebygga och förvalta fastigheter och tomträtter för upplåtande av hyresbostäder. Idag är Kungälvsbostäder ett modernt bostadsföretag med egen administration och förvaltning. Kungälvs kommun utser styrelse och revisorer. Kungälvsbostäder är anslutet till SABO och Fastigo. STYRELSE, REVISORER OCH LEDNING Styrelsens sammansättning: Styrelse Ordinarie ledamöter Ulla Johansson, ordförande Jane Bredin, vice ordförande Leif Hasselgren Kent Börjesson Mike Höglund Suppleant Göran Ragndahl Göran Christiansson Göran Oscarsson Liban Wehlie Ove Wiktorsson Revisorer Ordinarie Peter Sjöberg, auktoriserad revisor Hans Henriksson, lekmannarevisor Lars Pehrson, lekmannarevisor Suppleant Samuel Meytap, auktoriserad revisor Christina Carlsson, lekmannarevisor Björn Brogren, lekmannarevisor Verkställande direktör och ledning Bettina Öster Tunberg, vd Camilla Solbacken, ekonomichef Johan Ygdenheim, förvaltningschef Linda Winstedt, kommunikations- och marknadschef Zumra Boskovic, fastighetsutvecklingschef 20

VERKSAMHET Kungälvsbostäder är den största hyresvärden i Kungälv idag med 2 775 lägenheter samt kommersiella lokaler i ett varierat bostadsbestånd. Företaget avser vara en aktiv del i Kungälvs utveckling och expansion genom att producera nya och attraktiva bostäder, skapa trygga och trivsamma utemiljöer, arbeta efter en hållbar och långsiktig renoveringsstrategi samt erbjuda sina hyresgäster möjlighet till inflytande över sitt boende. ORGANISATION OCH MEDARBETARE Kungälvsbostäder är organiserade i fyra team inom områdena förvaltning, fastighetsutveckling, ekonomi samt kommunikation och marknad. Vid årets slut var medelantalet anställda 24 stycken (20) fördelat på 29 individer. Andelen kvinnor var 50 % (65). Under året har störst fokus legat på att anpassa verksamheten till den nya organisationen som driftsattes i slutet av 2016. Då växte företaget med 10 nya medarbetare i samband med att man övertog inre fastighetsskötsel i egen regi. 2017 anställde företaget ytterligare en ekonomiassistent för att klara av utmaningarna som en större organisation innebär och har även inrättat en ny tjänst som förvaltarassistent för att stärka upp förvaltningsteamet. VIKTIGA HÄNDELSER 2017 Under året har Kungälvsbostäder skapat närmare 100 nya bostäder i Kungälv. I den nya stadsdelen Kongahälla har man färdigställt, hyrt ut, flyttat in i och invigt företagets största nyproduktion i modern tid. 71 nya bostäder samt verksamhetslokaler stod färdiga i september. I Hareslätt har byggnation av 18 lägenheter pågått under året. Att skapa fler bostäder betyder inte bara att bygga nytt. Kungälvsbostäder har gått över sitt bestånd för att leta efter möjligheter att skapa nya bostäder och har under året arbetat med att omvandla fem outnyttjade lokaler till tretton lägenheter runt om i beståndet. Under kommande år förväntar man sig att fortsätta förtäta i befintliga fastigheter. Nettoinvesteringarna för nyproduktioner 2017 är 86 Mkr och förtätning i eget bestånd 10 Mkr. En fortsatt försäljning har genomförts av förvaltningsfastigheter som inte ingår i kärnverksamheten samt en andel i en bostadsrättsförening. Försäljningarna av fastigheterna är affärsfastigheten Kastellegården 1:253, 1:254 samt villan Notarieängen 7. Bostadsrättslägenheten som såldes ingår i BRF Helgonabacken. Försäljningslikviden uppgår till 8 Mkr. Kungälvsbostäder har inlett sitt första stambyte med ett pilotprojekt på Dämmevägen 2 i Fontin där man planerar att renovera och byta stammarna på 27 lägenheter. Ett ombyggnationsavtal har tecknats med Hyresgästföreningen för att säkerställa boinflytande under renoveringen och under året har samråd och personliga möten med hyresgästerna genomförts. Hyresförhandlingar med Hyresgästföreningen pågår och i slutet av året publicerades upphand lingsunderlaget. Planen är att renoveringen påbörjas hösten 2018. OMVÄRLDEN Det råder fortsatt låga räntenivåer med en negativ 3 månaders stibor på -0,47 % på bokslutsdagen. Kungälvsbostäders genomsnittsränta inklusive borgensavgift uppgår till 2,7 % för 2017. Företagets kostnader fortsätter att öka varje år i högre takt än dess intäkter. Kostnadsökningarna beror främst på att leverantörer höjer sina priser och löner ökar. En utmaning för Kungälvsbostäder och andra bostadsbolag är att nivåerna på hyresintäkterna inte ökar i samma utsträckning som kostnaderna. Den senaste hyresförhandlingen gav en hyreshöjning på 0,8 % som skall ställas mot en kostnadsökning från 2 % och uppåt. På sikt är det inte ekonomiskt hållbart att intäkterna inte täcker de årliga prisökningarna. Vid ett förändrat ränteläge ökar kostnaderna för lån och de inskränkningar av möjligheten till ränteavdrag som träder i kraft den 1 januari 2019 innebär ytterligare försämringar i den hårt beskattade fastighetsbranschen. FINANSFÖRVALTNINGEN Kungälvsbostäder omfattas inte av Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, men verksamheten bedrivs på likartat sätt som de företag som omfattas av denna lagstiftning. I lagen står bland annat att bolagen ska driva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer. Det innebär bland annat noggranna ekonomiska analyser och kalkyler innan en åtgärd vidtas. Till stöd för att leva upp till dessa krav har Kungälvsbostäder tagit fram styrdokumenten; finanspolicy, projekt- och investeringspolicy, finansiellt styrkort och långsiktig prognosmodell. Finansiellt styrkort Att äga och förvalta fastigheter är en kapitalintensiv verksamhet och tillgång till kapital är en förutsättning för att kunna renovera, förvalta, bygga och på annat sätt utveckla fastigheterna. Därför är det viktigt för företaget att aktivt arbeta med sin finans. Kungälvsbostäder är finansierat genom lånat och eget kapital. Enligt Kungälvsbostäders finansiella styrkort är de finansiella målen för 2017 att direktavkastningen skall uppgå till lägst 7,4 %, belåningsgraden skall som högst uppgå till 60 %, avkastning på eget kapital bör uppgå till 6 % och likviditetsreserven skall minst vara 50 Mkr. Det finansiella styrkortet ingår som en del i Kungälvsbostäders finanspolicy. Finanspolicyn Kungälvsbostäders finanspolicy fastställs årligen av styrelsen. Det är Kungälvsbostäders och styrelsens målsättning att finansverksamheten ska säkerställa bolagets behov av kapital till lägsta kostnad för att bedriva verksamheten. Likviditetsreserven ska ge handlingsfrihet att genomföra beslutade investeringar och fullgöra betalningsförpliktelser. Under 2017 har 412 Mkr av lånen omförhandlats och 80 Mkr tagits upp i nya lån. För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av ränterisken i Kungälvsbostäders skuldportfölj används finansiella derivatinstrument. Hanteringen sker i enlighet med de rikt linjer och ramar som är fastställda i Kungälvsbostäders finans policy. Räntebindning och kapitalbindning frikopplas 21

från de enskilda lånen. Detta ger Kungälvsbostäder möjligheter att, när som helst, förändra räntebindningstiden och bättre möta förändringar på räntemarknaden. För att uppnå en rimlig och väl avvägd ränterisk (genomsnittlig räntebindningstid) i skuldportföljen används ränteswapar. Utestående ränteswapavtal uppgår till 535 Mkr (535). Per bokslutsdagen finns ett undervärde på ca 37,2 Mkr (51,7) i avtalen. Undervärdet/övervärdet representerar den kostnad/intäkt som skulle uppstå om man avslutar avtalen i förtid. Analogt skulle motsvarande undervärde/övervärde (så kallad ränteskillnadsersättning) uppstå om man i stället valt att använda långa räntebindningar på bolagets lån. Om respektive ränteswapavtal kvarstår till och med sitt slutförfallodatum så kommer undervärdet/övervärdet att löpande elimineras. Kungälvsbostäder tillämpar så kallad Säkringsredovisning, bland annat innebärande att värdeförändringar i derivatavtal inte redovisas över resultaträkningen. Den genomsnittliga räntebindningstiden för den totala skuldportföljen uppgår till 2,88 år (4,17) och den genomsnittliga effektiva räntan uppgår till 2,50 % (3,16). Som säkerhet för upptagna lån lämnas egna pantbrev i kombination med borgen som lämnas av Kungälvs kommun mot en årlig avgift på 0,3 % (0,3). På bokslutsdagen är samtliga av Kungälvsbostäders lån upptagna med borgen som säkerhet. Betald borgensavgift till Kungälvs kommun under året uppgår till 1,5 Mkr (1,4). Borgen har beviljats sedan 2012 och borgenslimiten från kommunen är 818 Mkr. KOMMENTARER TILL BALANSRÄKNINGEN Förvaltningsfastigheter Kungälvsbostäder har 2 775 lägenheter. Bostädernas yta uppgår till 178 228,8 kvm och lokalernas yta till 21 056 kvm. Fastighetsvärdering Förvaltningsfastigheter inklusive pågående ny- och ombyggnationers bokförda värde på bokslutsdagen uppgår till 1 047 Mkr och marknadsvärdet 2 166 Mkr. Fastigheterna värderas externt löpande med 1/3-del per år under en treårs period från och med 2016 av Forum Fastighetsekonomi. Hela fastighetsbeståndet värderas årligen i Datschas värderingsprogram. Fastighetsprojekt Under 2017 färdigställdes 11 projekt med en investeringsvolym på 155 Mkr varav 143 Mkr avser nyproduktion. Per bokslutsdagen var 24 projekt påbörjade med en upparbetad investeringsvolym på 58 Mkr varav 31 Mkr avser nyproduktion. Under året har några större projekt skjutits fram på grund av att upphandlingar överprövats. Detta slår både mot tidplaner och budget och innebär svårigheter att planera resurser. Skulder och likvida medel Likvida medel uppgår till 55 Mkr (58) och Kungälvsbostäders skulder till kreditinstitut uppgår till 646 Mkr (566). Förändringen jämfört med föregående år avser årets nyupplåning. KOMMENTARER TILL RESULTATRÄKNINGEN Resultat efter skatt för 2017 uppgår till 7 Mkr (17,7). Soliditeten uppgår till 33,1 % (34,9). Resultat efter finansförvaltningen uppgår till 9 Mkr (23 Mkr). Minskningen med 14 Mkr jämfört med föregående år beror främst på ökade underhållskostnader med 10 Mkr och ökade driftkostnader med 3 Mkr. Hyresintäkter Nettoomsättningen uppgår till 204,5 Mkr (205,6) varav hyresintäkter bostäder 180,2 Mkr (176,7), lokaler 14,1 Mkr (15,0). Hyresintäkterna för bostäder har ökat med 3,5 Mkr, 1,96 %. Förändringen jämfört med föregeånde år beror främst på ökade intäkter för genomförda nyuthyrningar 2,4 Mkr och omförhandlingar 1,4 Mkr. Årets försäljningar av bostäder minskade hyresinäkter, bostäder, med 0,4 Mkr. Hyresnivån för lägenheter uppgick i genomsnitt till 1 038 kr/kvm (1 010). Årets hyresförhandlingar resulterade i en differentierad hyreshöjning för bostäder med en genomsnittlig höjning på 0,8 % från 1 januari. Driftskostnader och driftnetto Fastighetsskötsel och enklare underhåll utförs i egen regi från och med november 2016. Städning av trapphus och gemensamma utrymmen utförs på entreprenad av GE Bäst Service AB. Yttre skötsel utförs på entreprenad av PEAB. Underhållskostnader för det löpande underhållet uppgår till 30 Mkr (25). Ökningen från föregående år beror främst på ökat inre underhåll i bostäderna. Årets driftskostnader uppgår till 83 Mkr (80). Driftskostnader per kvm uppgår till 419 kr/kvm (406). Ökningen beror främst på ökade kostnader för vatten och tekniska konsulter. Fjärrvärmeförbrukningen i beståndet uppgick till 124 kwh/kvm (123) vid årets utgång. Vattenförbrukningen uppgick till 1,39 kwh/kvm (1,37). Skatter Redovisad skatt uppgår till -0,9 Mkr (- 5,1). Av skattekostnaden utgörs 1 Mkr (-5,1) av uppskjuten skatt på temporära skillnader mellan redovisat värde och skattemässigt värde hänförligt till förvaltningsfastigheter. Aktuell skatt uppgår till -2 Mkr (0). Kungälvsbostäder omfattas förutom av aktuell skatt även av kostnader för mervärdesskatt, för vilken fastighetsbranschen har begränsad avdragsrätt, samt fastighetskatt och personalrelaterade skatter och avgifter. 22

KOMMENTARER TILL KASSAFLÖDESANALYS Löpande verksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade till 32 Mkr (64). Minskningen förklaras främst av försämrat rörelseresultat före finansiella poster främst beroende av ökade underhållskostnader varav större andel av det planerade underhållet gick mot resultatet 2017 jämfört med 2016. Investeringsverksamheten Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till -114 Mkr (- 73) och utgörs av investeringar i befintliga fastigheter 34 Mkr och nyproduktion med 89 Mkr samt intäkter för fastighetsförsäljning 7 Mkr samt försäljning av andel i BRF 2 Mkr. Investeringar i fastigheter gav därmed investeringsverksamheten en likvidförändring med -123 Mkr (-107) och fastighets- och bostadsrättsandelsförsäljning 9 Mkr. Finansieringsverksamheten Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till 80 Mkr (-24 Mkr), vilket förklaras av nyupplåning under året. Likvida medel Kungälvsbostäders likvida medel vid årets slut uppgick till 55 Mkr (58). Sammantaget gav rörelsen därmed en minskning av likvida medel med 3 Mkr jämfört med en minskning med 32 Mkr föregående år. STYRELSENS ARBETE UNDER ÅRETS GÅNG Kungälvsbostäders styrelse består av fem ledamöter. Under 2017 har styrelsen, utöver löpande kontakter, genomfört åtta protokollförda möten samt två arbetsdagar tillsammans med företagets ledning med fokus på finansiering av renoveringsbehovet och omvärldsrisker. Styrelsens viktigaste uppgift är att fatta beslut i strategiska frågor och behandla ärenden av väsentlig betydelse för Kungälvsbostäder. Under året har besluten berört upphandling av ny produktion i Diseröd och stambyte på Dämmevägen 2 samt avyttrande av fastigheter. Styrelsen har även under året fortsatt arbetet för en permutation av stiftelsens stadgar. VÄSENTLIGA RISKER Kungälvsbostäders verksamhet är naturligt exponerad för risker som måste hanteras. Ansvaret för att det upprättas ändamålsenliga och effektiva system för riskhantering ligger på styrelsen. De väsentliga riskerna hanteras och utvärderas i den årliga affärsplanen och uppföljning sker löpande av utfallet. Under 2017 har Kungälvsbostäder fortsatt arbetet med att hantera samt minimera möjliga riskfaktorer. De identifierade risker som kan påverka verksamheten på lång och kort sikt är uppdelade i de tre kategorierna; omvärldsrisker, verksamhetsrisker och finansiella risker. OMVÄRLDSRISKER Omvärldsrisker är främst kopplade till risker utanför verksamheten som exempelvis förändrade marknadsförutsättningar. Det är risker som styrelse och ledning har liten möjlighet att påverka i ett kortare perspektiv men måste ta hänsyn till i verksamhetens strategiska utveckling. Följande omvärldsrisker har identifierats: Högkonjunktur i byggbranschen Den rådande högkonjunkturen inom byggbranschen innebär risk för färre anbud. Produktionspriserna är höga och fortsätter att öka, vilket kan innebära både att Kungälvsbostäder inte kan producera nya bostäder och att företaget inte klarar av att genomföra renoveringar i den omfattning som fastigheterna kräver. Åtgärder är god ekonomistyrning och riskanalys, framtagande av renoveringsstrategi med utgångspunkt i rådande högkonjunktur, väl genomarbetade underlag inför upphandlingar med syfte att få in så många anbud som möjligt och omvärldsbevakning av marknaden. Bristande tillgång på kompetenser inom bygg- och projektledning Den överhettade marknaden medför brist på personer med rätt kompetenser inom byggsektorn. Åtgärden är att satsa på att utbilda personal internt, kombinerat med att löpande försöka rekrytera och koppla duktiga konsulter till företaget. För låg hyressättning Kungälvsbostäder har generellt en låg hyresnivå. I den rådande högkonjunkturen med höga byggkostnader är risken stor att Kungälvsbostäder inte får ut de hyreshöjningar som behövs för att kunna renovera de äldre fastigheterna i beståndet eller att kunna genomföra nyproduktioner. Åtgärden är att alltid förhandla ny hyra så snart det handlar om en standardhöjning i boendet. Att försöka anpassa kostnaden vid renovering och nyproduktionsprojekt samt följa renoveringsstrategin. Detaljplaner I Kungälvs kommuns planering av prioriterade detaljplaner har inte hänsyn tagits till Kungälvsbostäders behov. Risken är att Kungälvsbostäder inte får beslut om detaljplaner som är nödvändiga för att få en positiv utveckling för fastighetsutvecklingen på Kungälvsbostäder. Åtgärden är att fortsätta arbeta fram detaljplaner och föra dialoger med beslutsfattarna på Kungälvs kommun. VERKSAMHETSRISKER Verksamhetsrisker är risker kopplade till verksamheten samt till kostnader och intäkter i verksamheten. Följande verksamhetsrisker har identifierats: Stiftelsens stadgar Stiftelsens stadgar från 1949 är föråldrade och det finns en risk att de begränsar företaget från att expandera och förädla sitt bestånd på bästa möjliga sätt och därmed hindrar Kungälvsbostäders produktion av nya hyresrätter i kommunen. 23

Åtgärd är att vara innovativ och utifrån de ramar och begränsningar som stadgarna innebär ändå utveckla Stiftelsen på bästa möjliga sätt. Fastighetsbeståndet Fastighetsbeståndet består till stor del av äldre fastigheter som kräver goda ekonomiska resurser. Risk finns att företaget inte klarar att utföra de renoveringar och underhåll som krävs, vilket riskerar skicket på fastigheterna samt kan påverka hyresgästernas tillit till Kungälvsbostäder som fastighetsägare. Åtgärderna är god ekonomisk styrning och rätt prioriteringar, noggrannhet i planering och förankring av projekt samt att arbeta med boinflytande i de fall det är möjligt. EKONOMISKA OCH FINANSIELLA RISKER Med finansieringsrisk avses risken att inte kunna tillgodose behovet av nytt kapital, vilket är en nödvändig resurs i verksamheten. De finansiella riskerna som identifierats är: Ekonomiska resurser Ett stort renoveringsbehov i kombination med krav på nyproduktion kan innebära en risk att de likvida medlen utarmas och belåningsgraden ökar. Åtgärden är att följa Finans- samt Projekt- och investeringspolicyn, och att löpande uppdatera och arbeta med företagets 10-års prognos. Refinansieringsrisk Refinansieringsrisken bedöms i dagsläget som låg då Kungälvsbostäders soliditet och ekonomi är stark. På sikt kan risken öka då både Kungälvs kommun och Kungälvsbostäder står inför stora investeringsbehov, vilket begränsar Kungälvsbostäders möjlighet till nyupplåning. Åtgärden är att aktivt arbeta med ekonomistyrning samt täta dialoger kring framtida lånebehov med Kungälvs kommun. UTSIKTER INFÖR 2018 I januari 2018 färdigställs de 18 lägenheterna på Hareslätt och hyresgästerna flyttar in. 2018 kommer upphandlingen av stambytet på Dämmevägen 2 att vara klar och beslut fattas om genomförande. Renoveringen beräknas starta i augusti. Även upphandlingen av entreprenaden för nyproduktion i Diseröd kommer att vara genomförd och beslut om byggnation kommer att tas av styrelsen. Beräknad byggstart är hösten 2018. VINSTDISPOSITION Stiftelsen får inte dela ut av realisationsvinster. Dessutom kräver stadgarna en viss kapitalisering, det vill säga avsättning till bundet eget kapital. Följande medel finns disponibla. Styrelsen beslutar: Att av till förfogande stående vinstmedel 253 499 387 Avsättes till reservfond -1 433 682 Överföres i ny räkning 252 065 705 24

Flerårsjämförelse 2017 2016 2015 2014 2013 RESULTATRÄKNING Hyresintäkter 200 198 197 229 197 534 191 205 187 292 Övriga intäkter 4 339 8 409 5 979 4 646 2 930 Summa intäkter 204 537 205 638 203 513 195 851 190 222 Driftskostnader -82 504-80 000-81 449-75 359-73 964 Underhållskostnader -45 289-35 247-50 054-28 476-47 317 Fastighetsskatt -5 034-5 065-4 829-4 681-4 563 Driftsöverskott 71 710 85 326 67 181 87 335 64 378 Avskrivningar fastigheter -34 465-33 411-31 493-28 727-27 476 Centrala administrationskostnader -10 599-8 337-8 123-6 588-8 207 Resultat vid försäljning av fastighet -15-1 714 Resultat före finansförvaltning 26 631 41 864 27 565 52 020 28 695 Resultat vid försäljning av värdepapper 1 959 Ränteintäkter 64 51 117 1 024 2 350 Räntekostnader -19 278-19 389-19 575-21 235-21 791 Finansnetto -17 255-19 338-19 458-20 211-19 441 Resultat efter finansförvaltning 9 376 22 526 8 107 31 809 9 254 Bokslutsdispositioner -1 326 351-596 -2 779-2 454 Skatt -882-5 183-1 388-5 351-1 546 Resultat efter skatt 7 168 17 694 6 123 23 679 5 254 BALANSRÄKNING Anläggningsfastigheter 1 048 876 966 246 926 907 933 586 838 867 Övriga anläggningstillgångar 63 73 73 73 73 Övriga omsättningstillgångar 6 181 7 561 7 765 8 507 13 198 Kassa, bank & korta placeringar 55 090 57 725 90 117 74 405 137 303 Summa tillgångar 1 110 210 1 031 605 1 024 862 1 016 571 989 441 Eget kapital 359 919 352 751 335 057 328 934 305 255 Obeskattade reserver 10 028 8 702 9 053 8 457 5 677 Avsättningar 26 063 27 119 21 937 21 008 17 534 Räntebärande skulder 646 000 566 000 589 807 589 807 589 807 Ej räntebärande skulder 68 200 77 033 69 008 68 365 71 168 Summa eget kapital & skulder 1 110 210 1 031 605 1 024 862 1 016 571 989 441 25

2017 2016 2015 2014 2013 KASSAFLÖDESANALYS Kassaflöde, löpande verksamheten 31 787 64 309 40 621 60 682 32 303 Kassaflöde, investeringsverksamheten -114 422-72 894-24 909-123 580-36 538 Kassaflöde, finansverksamheten 80 000-23 807 Årets kassaflöde -2 635-32 392 15 712-62 898-4 235 Likvida medel årets början 57 725 90 117 74 405 137 303 141 538 Likvida medel årets slut 55 090 57 725 90 117 74 405 137 303 FINANSIELLT STYRKORT Direktavkastning % 7,1 9,0 7,2 9,9 6,4 Belåningsgrad % 61,7 58,7 63,7 50,4 52,3 Soliditet % 33,1 34,9 33,4 33,0 31,3 Avkastning på eget kapital % 2,6 6,4 2,0 8,2 2,5 Likviditet, tkr 55 090 57 725 90 117 74 405 137 303 ÖVRIGA NYCKELTAL Vinstmarginal % 4,6 11,0 4,0 16,2 4,9 Räntetäckningsgrad, ggr 3,2 3,9 3,0 3,9 2,7 Genomsnittsränta % 3,2 3,4 3,3 3,6 3,7 Nettoskuldsättning, tkr 590 910 508 275 499 690 515 502 452 504 Avkastning på totalt kapital % 2,5 4,1 2,7 5,3 3,2 Likviditet,ggr 0,3 0,8 1,4 1,2 2,1 DEFINITIONER Direktavkastning: Diftsöverskott i procent av fastigheternas genomsnittliga bokförda värde. Vinstmarginal: Resultat efter finansnetto i procent av rörelsens intäkter. Genomsnittsränta: Räntekostnader i procent av genomsnittliga räntebärande skulder, inklusive kommunal borgensavgift med 0,3 %. Belåningsgrad: Till och med 2014 Fastighetslån i procent av fastigheternas anskaffningsvärde. Från och med 2015 Fastighetslån i procent av fastigheternas bokförda värde inklusive pågående ny- och ombyggnationer. Soliditet: Eget kapital inklusive skatteeffekt av obeskattade reserver i procent av balansomslutningen Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansförvaltningen i procent av genomsnittligt eget kapital inklusive 78 % av obeskattade reserver. Avkastning på totalt kapital: Resultat före finansförvaltning plus ränteintäkter i procent av genomsnittlig balansomslutning. Nettoskuldsättning: Räntebärande skulder minus likvida medel och kortfristiga skulder. Räntetäckningsgrad: Resultat före finansförvaltningen exklusive avskrivningar och poster av engångskaraktär med tillägg av ränteintäkter och relation till räntekostnader. Likviditet: Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder. 26

Resultaträkning NOT 2017 2016 FASTIGHETSRÖRELSEN Hyresintäkter 2 200 198 197 229 Övriga rörelseintäkter 3 4 339 8 409 Nettoomsättning 204 537 205 638 Driftskostnader 4, 5-82 504-80 000 Underhåll 6-45 289-35 247 Fastighetsskatt -5 034-5 065 Driftsöverskott 71 710 85 326 Avskrivningar 7, 8, 9-34 465-33 411 Resultat fastighetsrörelsen 37 245 51 915 Centrala administrationskostnader 10, 11, 12-10 599-8 337 Resultat vid försäljning av fastighet -15-1 714 Resultat före finansförvaltningen 26 631 41 864 FINANSFÖRVALTNINGEN Realisationsresultat vid försäljning av värdepapper 1 959 Ränteintäkter 64 51 Räntekostnader -19 278-19 389 Summa finansförvaltning -17 255-19 338 Resultat efter finansförvaltningen 9 376 22 526 Bokslutsdispositioner 13-1 326 351 Skatt 14-882 -5 183 Årets vinst 7 168 17 694 27

Balansräkning NOT 2017-12-31 2016-12-31 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Förvaltningsfastigheter 8 988 408 872 881 Inventarier och installationer 9 2 040 2 772 Pågående ny- och ombyggnationer 15 58 428 90 593 Finansiella anläggningstillgångar 1 048 876 966 246 Aktier och andelar 16 63 73 Summa anläggningstillgångar 1 048 939 966 319 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Hyresfordringar 62 37 Kundfordringar 530 293 Aktuella skattefordringar 2 138 4 129 Övriga kortfristiga fordringar 17 276 490 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 3 175 2 612 6 181 7 561 Kassa och bank 55 090 57 725 Summa tillgångar 1 110 210 1 031 605 28

NOT 2017-12-31 2016-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital Grundfond 4 787 4 787 Reservfond 96 479 92 940 Konsolideringsfond 5 154 5 154 106 420 102 881 Fritt eget kapital Balanserat resultat 246 331 232 176 Årets vinst 7 168 17 694 253 499 249 870 Summa eget kapital 359 919 352 751 OBESKATTADE RESERVER 19 10 028 8 702 AVSÄTTNINGAR Uppskjuten skatteskuld 20 26 063 27 119 Summa avsättningar 26 063 27 119 SKULDER Långfristiga skulder 21, 22, 23, 24 Fastighetslån 25 492 000 154 000 Summa långfristiga skulder 492 000 154 000 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 22 154 000 412 000 Övriga kortfristiga skulder 26 18 113 17 402 Leverantörsskulder 23 743 32 957 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 26 344 26 674 Summa kortfristiga skulder 222 200 489 033 Summa eget kapital och skulder 1 110 210 1 031 605 29

Förändringar i eget kapital NOT GRUNDFOND RESERVFOND KONSOLIDER- BALANSERAT ÅRETS INGSFOND RESULTAT RESULTAT Eget kapital 2017-01-01 4 787 92 940 5 154 232 176 17 694 Vinstdisposition 3 539 14 155-17 694 Årets resultat 7 168 Eget kapital 2017-12-31 4 787 96 479 5 154 246 331 7 168 Grundfond Grundfonden avser medel som Kungälvs kommun tillfört Stiftelsen utgörande 1 % av förvaltat fastighetskapital. Medlen tillfördes vid nybyggnation fram t om 1992 enligt då gällande bostadsfinansieringsförordning. Konsolideringsfond Avsättningar gjorda åren 1984-1986 enligt förordningen (1983:974) om statligt stöd vid förbättring av bostadshus (s k ROT). Allmännyttiga bostadsföretag skulle göra en avsättning motsvarande minst 2 % av fastighetskapitalet för bostäder som var äldre än 10 år för att vara berättigade till räntebidrag för förbättringsåtgärderna. 30

Kassaflödesanalys 2017 2016 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat före finansiella poster 26 632 41 863 Avskrivningar 32 796 31 752 Övriga ej likvidpåverkande poster 965 1 800 Erhållen ränta 386 1 511 Erlagd ränta -19 308-19 027 Betald inkomstskatt 52-245 Kassaflöde före förändring av rörelsekapital 41 523 57 654 Förändring av rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar -933-1 010 Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder -8 803 7 665 Summa förändring av rörelsekapital -9 736 6 655 Kassaflöde från den löpande verksamheten 31 787 64 309 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar -122 941-106 896 Sålda materiella anläggningstillgångar 6 550 34 002 Avyttring/amortering av övriga finansiella anläggningstillgångar 1 969 Kassaflöde från investeringsverksamheten -114 422-72 894 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upptagna lån 80 000 Amortering av skuld -23 807 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 80 000-23 807 Årets kassaflöde -2 635-32 392 Likvida medel vid årets början 57 725 90 117 Likvida medel vid årets slut 55 090 57 725 LIKVIDA MEDEL Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och bank 55 090 57 725 55 090 57 725 31

Noter NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Från och med räkenskapsåret 2014 upprättas årsredovisningen med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Tidigare tillämpades årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2012:1. Intäkter Hyresintäkter bokförs linjärt över leasingperioden baserat på villkoren i leasingavtalet. Hyresintäkter bokförs i den period de avser. Administrationskostnader Åtskillnad förs mellan Centrala administrationskostnader och Fastighetsadministration. Centrala administrationskostnader är kostnader för övergripande funktioner och arbetsuppgifter i företaget. Fastighetsadministration är administrativa kostnader som ingår i arbetet inom drift och underhåll inklusive service till hyresgästerna. Fastighetsadministration ingår i driftskostnader. Skatter Aktuella skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Fordringar och skulder nettoredovisas endast när det finns en legal rätt till kvittning. Aktuell skatt, liksom förändring i uppskjuten skatt, redovisas i resultaträkningen om inte skatten är hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas inte den uppskjutna skatteskulden som är hänförlig till obeskattade reserver Leasingavtal Samtliga nuvarande hyreskontrakt hänförliga till Kungälvsbostäder är att betrakta som operationella leasingavtal sett ur ett redovisningsperspektiv. Tomträttsavtal är också att betrakta som ett operationellt leasingavtal ur ett redovisningsperspektiv. Tomträttsavgälden redovisas som kostnad för den period den avser. Det finns även ett mindre antal leasingavtal av ringa omfattning där Kungälvsbostäder är leasingtagare. Även dessa leasingavtal är operationella leasingavtal och avser främst kopieringsmaskin, personbil och dylikt. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet om de beräknas ge företaget framtida ekonomiska fördelar, till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten. Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader. Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av en anläggningstillgång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig rörelsekostnad. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Bolagets mark har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Bostäder/ Kommersiella fastigheter Stomme och grund... 100 år Stomkompletteringar/innerväggar... 30 50 år Stammar (värme, sanitet) VS... 25 50 år El... 40 år Inre ytskikt och vitvaror... 15 år Fasad... 30 50 år Fönster... 50 år Köksinredning... 30 år Yttertak... 40 år Ventilation... 25 år Transport (ex. hiss)... 25 år Styr och övervakning... 15 år Restpost (ex. Aptus, gårdshus)... 50 år Markanläggningar... 20 år Övriga materiella anläggningstillgångar För maskiner och inventarier sker avskrivning enligt plan, beräknat på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar När det finns en indikation på att en tillgångs värde minskat, görs en prövning av nedskrivningsbehov. Har tillgången ett återvinningsvärde som är lägre än det redovisade värdet, skrivs den ner till återvinningsvärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångarna på de lägsta 32

nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. I resultaträkningen redovisas nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar avseende förvaltningsfastigheter under avsnitt avskrivningar. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels handlas på en öppen marknad till kända belopp eller har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Ersättningar till anställda Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar i Kungälvsbostäder utgörs av lön, sociala avgifter, betald semester, betald sjukfrånvaro och sjukvård. Kortfristiga ersättningar redovisas som en kostnad och en skuld då det finns en legal eller informell förpliktelse att betala ut en ersättning. Ersättningar efter avslutad anställning I Kungälvsbostäder förekommer avgiftsbestämda pensionsplaner. I avgiftsbestämda planer betalar Kungälvsbostäder fastställda avgifter till ett annat företag och har inte någon legal eller informell förpliktelse att betala något ytterligare även om det andra företaget inte kan uppfylla sitt åtagande. Kungälvsbostäders resultat belastas för kostnader i takt med att de anställdas pensionsberättigade tjänster utförts. Låneutgifter Inga låneutgifter aktiveras vid tillverkning/utveckling av anläggningstillgångar. Finansiella instrument Finansiella instrument redovisas i enlighet med reglerna i K3 kapitel 11, vilket innebär att värdering sker utifrån anskaffningsvärde. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och övriga fordringar, kortfristiga placeringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivatinstrument. Instrumenten redovisas i balansräkningen när Kungälvsbostäder blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört. Hyres- och kundfordringar samt övriga fordringar Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Fordringar som är räntefria eller som löper med ränta som avviker från marknadsräntan och har en löptid överstigande 12 månader, redovisas till ett diskonterat nuvärde och tidsvärdeförändringen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Kortfristiga placeringar Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde och i efterföljande värderingar i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Aktier och andelar Ett bolag redovisas som intresseföretag när Kungälvsbostäder direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande. Andelar i intresseföretag redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Koncernredovisning upprättas inte med hänvisning till ÅRL 7:3a. Låneskulder och leverantörsskulder Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas. Derivatinstrument som ingår i säkringsredovisning Kungälvsbostäder utnyttjar så kallade ränteswapar för att hantera ränterisken som uppstår vid upptagande av lån till rörlig ränta. För dessa transaktioner tillämpas normalt säkringsredovisning. När transaktionen ingås, dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även Kungälvsbostäders mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Kungälvsbostäder dokumenterar också företagets bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner i hög utsträckning är effektiva när det gäller att motverka förändringar i kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna. Dokumenterade säkringar av räntebindning (säkringsredovisning) Avtal om en så kallad ränteswap skyddar mot ränteförändringar. Genom säkringen erhåller Kungälvsbostäder en fast ränta och det är denna ränta som redovisas i resultaträkningen i posten Räntekostnader. 33

Säkringsredovisningens upphörande Säkringsredovisningen avbryts om säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller säkringsrelationen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Eventuellt resultat från en säkringstransaktion som avbryts i förtid redovisas omedelbart i resultaträkningen. Derivatinstrument där kriterier för säkringsredovisning inte är uppfyllda Kungälvsbostäder har för närvarande inga derivat som inte uppfyller kriterierna för säkring. Derivatinstrument som är ingångna före övergången till K3 redovisas i enlighet med äldre rekommendationer i enlighet med kapitel 35. Kvittning av finansiell fordran och finansiell skuld En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast då legal kvittningsrätt föreligger samt då en reglering med ett nettobelopp avses ske eller då en samtida avyttring av tillgången och reglering av skulden avses ske. Nedskrivningsprövning av finansiella anläggningstillgångar Vid varje balansdag bedömer Kungälvsbostäder om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov i någon av de finansiella anläggningstillgångarna. Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående. Bokslutsdispositioner Förändringar av obeskattade reserver redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen. Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt kapital, i enlighet med årsredovisningslagens indelning. Obeskattade reserver Obeskattade reserver redovisas med bruttobelopp i balansräkningen, inklusive den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till reserverna. NOT 2 HYRESINTÄKTER 2017 2016 Bostäder 180 604 177 189 Lokaler 14 975 15 883 Garage 1 754 1 676 P-platser 3 980 3 658 Övriga hyresintäkter 241 353 Hyresintäkter brutto 201 554 198 759 Avgår hyresbortfall outhyrda objekt Bostäder -367-470 Lokaler -834-856 Garage -92-98 P-platser -64-106 Hyresbortfall brutto -1 357-1 530 Hyresintäkter netto 200 197 197 229 Framtida minimihyresintäkter, som ska erhållas avseende icke uppsägningsbara hyresavtal avseende bostäder: Förfaller till betalning inom ett år 45 44 Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år - - Förfaller till betalning senare än fem år - - 45 44 34 Framtida minimihyresintäkter, som ska erhållas avseende icke uppsägningsbara hyresavtal avseende lokaler: Förfaller till betalning inom ett år 11 934 15 536 Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år 17 786 28 353 Förfaller till betalning senare än fem år 7 054 7 761 36 774 51 650

NOT 3 ÖVRIGA INTÄKTER 2017 2016 Parkeringsavgifter 422 285 Vinst vid försäljning av fastighet 926 4 312 Övriga intäkter 2 991 3 812 Summa 4 339 8 409 NOT 4 DRIFTSKOSTNADER 2017 2016 Fastighetsskötsel -18 178-19 194 Riskkostnader -955-998 Uppvärmning -22 336-22 111 Vatten -10 431-8 951 Elavgifter -5 400-5 351 Renhållning -4 440-4 471 Kabel-TV -806-889 Ersättningar till HGF -515-634 Hyres-, kundförluster, inkassokostnader -268-508 Fastighetsadministration -16 738-14 399 Övrigt -2 437-2 494 Summa -82 504-80 000 NOT 5 OPERATIONELLA LEASINGAVTAL 2017 2016 Framtida minimileaseavgifter, som ska erläggas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal: Förfaller till betalning inom ett år 526 501 Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år 941 1 351 1 467 1 852 Under perioden kostnadsförda leasingavgifter 523 337 I Kungälvsbostäders redovisning utgörs den operationella leasingen i allt väsentligt av hyrd kontorsutrustning samt bilar. Avtalet om hyra av kontorsutrustning löper på 3 4 år med möjlighet för företaget att förlänga med ytterligare 1 år. Avtalet om hyra av bil löper på 3 5 år. NOT 6 UNDERHÅLL 2017 2016 Löpande underhåll -29 974-24 550 Planerat underhåll -14 884-10 318 Skadegörelse -431-379 Summa -45 289-35 247 35

NOT 7 AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN 2017 2016 Inventarier och installationer -228-100 Förvaltningsfastigheter -30 716-29 887 Upp- och nedskrivningar -816-816 Markanläggningar -2 705-2 608 Summa -34 465-33 411 NOT 8 FÖRVALTNINGSFASTIGHETER 2017 2016 BYGGNADER Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 1 170 902 1 168 432 Årets investeringar 141 969 35 771 Årets försäljningar och utrangeringar -3 957-33 301 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 308 914 1 170 902 Ingående avskrivningar -384 627-364 007 Årets avskrivningar -29 650-28 903 Årets försäljningar och utrangeringar 1 329 8 283 Utgående ackumulerade avskrivningar -412 948-384 627 Ingående ackumulerade nedskrivningar -94 375-95 439 Årets avskrivningar på nedskrivningar 1 064 1 064 Utgående ackumulerade nedskrivningar -93 311-94 375 Ingående ackumulerade uppskrivningar 97 128 99 008 Årets avskrivning på uppskrivet belopp -1 881-1 881 Utgående ackumulerade uppskrivningar 95 247 97 127 Utgående planenligt restvärde, byggnader 897 902 789 027 Redovisat skattemässigt restvärde för fastigheter 765 430 650 250 MARKANLÄGGNINGAR Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 52 956 52 530 Årets investeringar 6 226 707 Årets försäljningar och utrangeringar -281 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 59 182 52 956 Ingående ackumulerade avskrivningar -14 029-11 487 Årets avskrivningar -2 705-2 608 Årets försäljningar och utrangeringar 66 Utgående ackumulerade avskrivningar -16 734-14 029 Utgående planenligt restvärde, markanläggningar 42 448 38 927 36

MARK Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 44 926 54 678 Årets investeringar 6 811 Årets försäljningar -3 680-9 752 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 48 057 44 926 Utgående planenligt restvärde, mark 48 057 44 926 Utgående planenligt restvärde förvaltningsfastigheter 988 408 872 881 Taxeringsvärde, byggnad 1 308 864 1 282 457 Taxeringsvärde, mark 495 163 482 948 Summa 1 804 027 1 765 405 Beräknat marknadsvärde, förvaltningsfastigheter 2 166 456 1 917 474 Fastigheternas marknadsvärdering har uförts i Datschas värderingsprogram. Indatan till värderingen i Datscha bygger på faktiska hyresintäkter och driftskostnader samt schabloner avseende underhållskostnader. Efter individuell prövning har värden justerats om behov föreligger. Under 2016-2017 har 2/3 - delar av fastighetsbeståndet värderats av externt värderingsinstitut, Forum Fastighetsekonomi och Newsec. För de fastigheter där extern värdering utförts 2017 har marknadsvärdet enligt Forum Fastighetsekonomi alternativt Newsec medräknats i stället för marknadsvärdet enligt Datscha. Under 2018 kommer ytterligare 1/3- del av beståndet värderas externt. NOT 9 INVENTARIER OCH INSTALLATIONER 2017 2016 Ingående anskaffningsvärden 22 359 20 576 Årets förändringar - Inköp 100 1 782 - Försäljningar och utrangeringar -491 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 21 968 22 358 Ingående avskrivningar -19 586-19 343 Årets förändringar - Försäljningar och utrangeringar 99 - Årets avskrivningar -441-243 Utgående ackumulerade avskrivningar -19 928-19 586 Utgående planenligt restvärde, inventarier och installationer 2 040 2 772 NOT 10 CENTRALA ADMINISTRATIONSKOSTNADER 2017 2016 Administrationskostnader -10 387-8 194 Avskrivningar enligt plan -212-143 Summa -10 599-8 337 37

NOT 11 ERSÄTTNING TILL REVISORERNA 2017 2016 Revisionsuppdrag, PwC -141-104 Arvode lekmannarevision -50-49 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, PwC Skatterådgivning -37-13 Övriga tjänster -16-141 Summa -244-307 NOT 12 MEDELANTALET ANSTÄLLDA/LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA AVGIFTER 2017 2016 Medelantalet anställda 24 20 varav kvinnor 12 13 varav män 12 7 Styrelseledamöter 5 5 varav kvinnor 2 2 varav män 3 3 Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 1 1 varav kvinnor 1 1 Löner och andra ersättningar Styrelsen och verkställande ledamot eller liknande (varav tantiem o dyl) -1 307-1 278 Övriga anställda -10 989-7 696 Summa -12 296-8 974 Sociala avgifter enligt lag och avtal -4 207-3 062 Pensionskostnader (varav för styrelse och vd 281(265)) -1 446-1 223 Summa -17 949-13 259 Vid uppsägning från bolagets sida har nuvarande vd rätt till lön i 12 månader. NOT 13 BOKSLUTSDISPOSITIONER 2017 2016 Upplösning av periodiseringsfond 1 530 739 Avsättning till periodiseringsfond -2 937 Återföringar/avskrivningar över plan 81-388 Summa -1 326 351 38

NOT 14 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT 2017 2016 Aktuell skatt -1 939 Uppskjuten skatt 1 057-5 183 Skatt på årets resultat -882-5 183 Redovisat resultat före skatt 8 050 22 877 Skatt beräknad enligt gällande skattesats (22 %) -1 771-5 033 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader -40-27 Skatteeffekt av ej skattepliktig realisationsvinst 431 Skatteeffekt skattemässiga justeringar fastigheter -148-137 Skatteeffekt av underskottsavdrag 316-316 Övriga poster 330 330 Redovisad skattekostnad -882-5 183 NOT 15 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGS- TILLGÅNGAR 2017 2016 Ingående anskaffningsvärde 90 593 21 957 Årets anskaffningar 116 030 105 270 Omfört till byggnad -141 969-35 771 Omfört till markanläggningar -6 226-707 Omfört till kostnad -156 Utgående anskaffningsvärde 58 428 90 593 NOT 16 AKTIER OCH ANDELAR 2017 2016 Grundavgifter i två (två) lägenheter BRF Millestolpe 23 23 Grundavgift i en lägenhet BRF Helgonabacken 10 Andelar i intresseföretag 40 40 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 63 73 NOT 17 ÖVRIGA FORDRINGAR 2017 2016 Momsfordran 276 442 Övriga kortfristiga fordringar 48 Summa 276 490 39

NOT 18 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER 2017-12-31 2016-12-31 Förutbetalda hyror 11 15 Upplupna ränteintäkter 225 547 Förutbetalda försäkringspremier 3 181 Övriga poster 2 936 1 869 Summa 3 175 2 612 NOT 19 OBESKATTADE RESERVER 2017-12-31 2016-12-31 Avskrivningar över plan 398 479 Periodiseringsfond, tax 2012 1 530 Periodiseringsfond, tax 2013 675 675 Periodiseringsfond, tax 2014 2 494 2 494 Periodiseringsfond, tax 2015 2 842 2 842 Periodiseringsfond, tax 2016 682 682 Periodiseringsfond, tax 2018 2 937 Summa 10 028 8 702 NOT 20 UPPSKJUTEN SKATT Temporära skillnader Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjuten skatteskuld. 2017 2016 Uppskjuten skatteskuld anläggningstillgångar Byggnader 26 063 27 119 Summa 26 063 27 119 NOT 21 EVENTUALFÖRBINDELSER 2017-12-31 2016-12-31 Övriga ansvarsförbindelser 181 133 Summa 181 133 NOT 22 LÅNESKULDERNAS FÖRFALLOSTRUKTUR Kungälvsbostäder arbetar både med traditionell lånebindning samt med derivatinstrument, s k ränteswapar. 2017 2016 Skulder som förfaller inom 1 år 154 000 412 000 Skulder som förfaller 1 5 år från balansdagen 492 000 154 000 Summa 646 000 566 000 40

NOT 23 STÄLLDA SÄKERHETER 2017-12-31 2016-12-31 För egna avsättningar och skulder Avseende Skuld till kreditinstitut: Fastighetsinteckningar 173 131 Summa ställda säkerheter 0 173 131 NOT 24 VERKLIGT VÄRDE PÅ DERIVATINSTRUMENT SOM ANVÄNDS FÖR SÄKRINGSÄNDAMÅL Verkliga värden på derivatinstrument uppgick på balansdagen till följande: 2017 2016 Kontrakt med positiva verkliga värden: Kontrakt med negativa värden Ränteswapar -37 227-51 733 Ytterligare information beträffande säkringsredovisningen återfinns i avsnittet finans i förvaltningsberättelsen. NOT 25 LÅNESTRUKTUR OCH RÄNTEBINDNINGSTID ÅR LÅNEBELOPP GENOMSNITTLIG RÄNTA, % ANDEL AV LÅN, % 2018 216 000 1,67 33 2019 2020 95 000 3,33 15 efter 2020 335 000 2,81 52 Summa 646 000 2,50 100 NOT 26 KORTFRISTIGA SKULDER Insatser i Notarieängens kooperativa hyresrättsförening och Fontinbergets kooperativa hyresrättsförening bokförs som kortfristiga skulder då dessa kan behövas återbetalas inom 90 dagar. 2017 2016 Ingående insatser i Notarieängens kooperativa hyresrättsförening 4 653 4 653 Inbetalda insatser i Kooperativa hyresrättsföreningen Fontinberget 12 118 12 118 Uttagna insatser under året -2 416-1 916 Insatta insatser under året 2 416 1 916 Utgående insatser i kooperativa hyresrättsföreningar 16 771 16 771 Övrigt 1 342 631 Summa 18 113 17 402 NOT 27 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 2017-12-31 2016-12-31 Förutbetalda hyresintäkter 15 155 16 406 Upplupna räntekostnader 6 986 7 016 Upplupna semesterlöner 344 339 Upplupna sociala avgifter 108 106 Övriga poster 3 752 2 807 Summa 26 345 26 674 41

NOT 28 FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV RESULTATET 2017 2016 Stiftelsen får inte dela ut realisationsvinster. Dessutom kräver stadgarna en viss kapitalisering, det vill säga avsättning till bundet eget kapital. Följande medel finns disponibla: Balanserade vinstmedel 246 331 232 176 Årets vinst 7 168 17 694 253 499 249 870 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att Avsättes till reservfond 1 433 3 539 i ny räkning överförs 252 066 246 331 253 499 249 870 Kungälv 2018-02-22 Ulla Johansson Styrelsens ordförande Jane Bredin Leif Hasselgren Kent Börjesson Mike Höglund Bettina Öster Tunberg vd Vår revisionsberättelse har lämnats 2018-02-22 Lars Pehrson Hans Henriksson Peter Sjöberg Auktoriserad revisor 42

43

Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Kungälvsbostäder, org.nr 853300-0579 RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Stiftelsen Kungälvsbostäder för år 2017. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnitten auktoriserade revisorns ansvar samt revisorernas ansvar. Vi är oberoende i förhållande till stiftelsen enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information än årsredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och återfinns på sidorna 1-17 och sidorna 46-47 i den tryckta årsredovisningen. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av stiftelsens förmåga att fortsätta verksamheten. Den upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera stiftelsen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Auktoriserade revisorns ansvar Jag har att utföra revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar jag mig en förståelse av den del av stiftelsens interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag 44

drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om stiftelsens förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en stiftelse inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. Revisorernas ansvar Vi har att utföra en revision enligt revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Stiftelsen Kungälvsbostäder för år 2017. Enligt vår uppfattning har styrelseledamöterna och verkställande direktören inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Grund för uttalande Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Auktoriserade revisorns ansvar och revisorernas ansvar. Vi är oberoende i förhållande till stiftelsen enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet. Auktoriserade revisorns och revisorernas ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot stiftelsen, eller om det finns skäl för entledigande, eller på något annat sätt handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot stiftelsen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder den auktoriserade revisorn professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på den auktoriserade revisorns professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för stiftelsens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande. Göteborg den 7 mars 2018 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Peter Sjöberg AUKTORISERAD REVISOR Lars Pehrson REVISOR Hans Henriksson REVISOR 45

Fastighetsförteckning Adress Fastighetsbeteckning Värdeår Bostäder yta, kvm Hyra kvm Antal lgh 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5 rok 6 rok Utfl* frekv Lokal antal Lokal yta Tax. värde BOSTADSFASTIGHETER KUNGÄLVS CENTRUM Blåsippan 1 Ivar Claessons gata 7A-C 1952 1 621,0 966 28 9 9 7 3 7,1 % 2 104,5 13 168 Blåsippan 2 Ivar Claessons gata 9 A-C 1954 1 483,0 1 014 29 9 16 4 0,0 % 1 109,0 13 322 Blåsippan 3 Ivar Claessons gata 11 A-B 1954 1 181,0 1 027 25 13 5 7 8,0 % 2 38,7 10 687 Blåsippan 4 Ivar Claessons gata 13-17, Floragatan 7-13 1958 3 474,0 998 59 11 33 14 1 10,2 % 2 101,0 31 236 Blåsippan 5 Trollhättevägen 9-15 1957 2 029,5 994 35 2 30 2 1 5,7 % 0 0,0 18 765 Blåsippan 6 Trollhättevägen 7 A-C 1955 1 306,5 1 053 27 9 18 14,8 % 2 31,8 12 211 Blåsippan 7 Trollhättevägen 5 A-C 1982 951,2 993 15 9 4 2 6,7 % 3 144,0 9 031 Köpmannen 2 Torggatan 1 A-C 1956 870,5 960 12 1 4 3 3 1 16,7 % 12 804,5 13 626 Köpmannen 3 Torggatan 3 A-D 1953 1 608,0 1 068 36 13 19 4 5,6 % 5 258,5 18 452 Köpmannen 4 Torggatan 5 A-D, 7 1955 1 658,5 1 076 37 13 20 4 2,7 % 3 349,5 19 707 Centrum 2 Torggatan 6 1994 1 852,5 1 170 29 8 15 6 10,3 % 3 211,5 23 978 Sadelmakaren 10 Ivar Claessons gata 14, Floragatan 3-5 1984 5 063,1 1 066 76 43 26 7 14,5 % 3 522,0 52 974 Stenbock 22 Parkgatan 1 A-B 1981 744,0 1 013 12 4 8 16,7 % 3 71,0 8 108 Stenbock 15 Rådmansgatan 41-43 1990 475,2 1 117 10 10 20,0 % 2 48,0 5 816 Rhodin 12 Rådmansgatan 28 1988 1 048,0 1 136 16 2 8 6 18,8 % 0 0,0 12 144 Rhodin 17 Rådmansgatan 26 1988 1 043,5 1 136 16 2 8 6 12,5 % 1 7,5 12 132 Claes Brun 9 Rådmansgatan 33 1989 1 034,6 1 120 16 3 7 6 0,0 % 0 0,0 11 905 Claes Brun 11 Gamla Gärdesgatan 22 A-C 1989 719,6 1 190 16 8 8 12,5 % 0 0,0 8 757 Claes Brun 12 Gamla Gärdesgatan 20 A-C 1989 721,8 1 148 14 4 8 2 7,1 % 0 0,0 8 567 Landsfiskalen 17 Gamla Gärdesgatan 26 A-C 1937 775,1 1 028 13 1 10 2 7,7 % 1 92,0 8 553 Landsfiskalen 18 Gamla Gärdesgatan 24 A-D 1989 1 047,8 1 167 22 8 14 9,1 % 1 20,0 12 544 Borgmästarängen 3 Kristinedalsgatan 21, ytterbyvägen 15 1962 795,0 909 11 3 6 1 1 18,2 % 3 574,6 11 506 Notarieängen 3 Rökgatan 1-3 2006 802,0 1 167 * 14 8 6 14,3 % 0 0,0 8 503 Notarieängen 3 Rökgatan 5 A-F 1988 346,9 1 142 6 2 1 3 0,0 % 0 0,0 3 603 Kyrkan 2 Gamla Torget 4 1990 251,5 1 086 3 1 1 1 33,3 % 2 234,0 3 758 Kronan 2 Vendergatan 2-12 2017 3 819,5 1 928 71 33 20 14 4 0,0 % 3 365,2 41 330 BOSTADSFASTIGHETER FONTIN, FRIDHEM, MUNKEGÄRDE, OLSERÖD, HÅLTET Lärken 1 Lärkgatan 1-19 1958 7 221,0 1 024 123 28 35 51 3 6 17,1 % 2 102,0 66 108 Lärken 2 Fontinvägen 4-10 A-B 1959 4 885,5 987 81 15 18 42 3 3 18,5 % 4 120,0 44 048 Lärken 4 Dämmevägen 2 A-C 1960 1 206,0 1 137 27 9 18 77,8 % 2 88,0 11 942 Lärken 5 Dämmevägen 4 A-B 1990 1 825,0 1 155 24 8 8 8 12,5 % 0 0,0 19 333 Asken 10 Fontinvägen 3-7 2010 2 776,0 1 316 * 38 11 21 6 18,4 % 0 0,0 36 400 Kungsljuset 8 Tvetgatan 269-273 1974 4 854,0 925 74 3 52 19 12,2 % 0 0,0 41 400 Tegelkremlan 1 Nunnegårdsgatan 2-6 1981 3 612,5 983 43 11 21 11 11,6 % 2 370,0 34 706 Olsgärdet 1 Olserödsgatan 13-21, 25-27, 31-37, 41-47 1989 1 284,0 1 061 15 9 6 6,7 % 0 0,0 14 457 Olsgärdet 1 Olserödsgatan 11, 23, 29, 39, 49 1989 6 327,5 1 006 87 61 26 14,9 % 0 0,0 59 000 Mården 2 Illergatan 4-74 2002 4 446,0 1 227 52 8 20 24 15,4 % 0 0,0 47 330 46 **= kallhyra, * = kooperativ hyresrätt, 1) = p-garage

Adress Fastighetsbeteckning Värdeår Bostäder yta, kvm Hyra kvm Antal lgh 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5 rok 6 rok Utfl* frekv Lokal antal Lokal yta Tax. värde BOSTADSFASTIGHETER ROMELANDA, KODE, YTTERBY Tyfter 1:96 Hemvägen 14-36 1977 825,6 781 ** 12 6 6 8,3 % 0 0,0 4 106 Solberga-Bräcke 1:42-51 Smaragdvägen 10-28 1974 675,0 816 ** 10 10 10,0 % 0 0,0 8 826 Guntorp 1:126 Turmalinvägen 2-16 2010 843,0 1 405 12 6 6 33,3 % 0 0,0 8 054 Guntorp 2:13 Smaragdvägen 3 A-L 1985 776,0 1 020 12 8 4 16,7 % 0 0,0 6 668 Högen 4 Skolvägen 10-40 1999 1 098,0 1 055 ** 16 6 8 2 12,5 % 0 0,0 11 208 Magasinet 3 Runängsgatan 7 A-D 2013 1 873,5 1 474 28 4 9 8 7 10,7 % 0 0,0 27 600 BOSTADSFASTIGHETER ULVEGÄRDE, ULLSTORP Palsternackan 1 Ulveskogsgatan 1-103 1991 4 368,5 1 034 52 22 22 8 5,8 % 0 0,0 50 478 Tomaten 1 Ulveskogsgatan 6-30, 78-82, 92-98 1991 1 786,5 1 022 20 4 12 4 10,0 % 0 0,0 19 900 Tomaten 1 Ulveskogsgatan 32-76, 84-90 1991 1 987,5 1 050 27 27 7,4 % 0 0,0 19 519 Rädisan 1 Ulveskogsgatan 100-122 1991 1 271,0 977 12 7 5 0,0 % 0 0,0 12 785 Äggosten 33-34, Brynosten 15 Plogvägen 167-185, Grepvägen 415-449, Prejelvägen 141-163 2007 2 542,0 1 262 40 12 14 14 17,5 % 0 0,0 29 033 Brynosten 31 Grepvägen 367-371 A-F 2008 1 057,1 1 406 17 6 6 5 11,8 % 1 75,7 14 825 Brynosten 93 Grepvägen 370-378 A-F 2010 1 807,2 1 417 26 6 10 10 15,4 % 0 0,0 24 890 BOSTADSFASTIGHETER KOMARKEN Storken 1 Anders Prästgatan 1-7, Klostergatan 2-8, 1963 11 685,5 931 208 66 38 84 10 8 2 15,4 % 13 587,5 100 413 Gråbrödragatan 1-7, 2-12,14-28 Storken 3 Kastalagatan 1-9 1963 3 474,0 891 55 39 8 7 1 10,9 % 1 137,0 28 937 Storken 4 Kastalagatan 10-24, Vikingagatan 1, 2, 4 A-F. 1963 11 708,5 889 182 2 71 88 8 12 1 6,0 % 14 848,5 98 256 Kongahällagatan 1-7 Rapphönan 1 Ingegatan 1-21, Trekungagatan 2-22 1965 11 121,0 999 165 13 60 80 9 3 8,5 % 4 135,0 100 111 Orren 14 Kongahällagatan 80-88 A-B, 90-120 1969 19 373,0 920 290 50 50 165 25 12,1 % 7 546,0 167 801 Orren 16 Kongahällagatan 2-28, 30-38 A-B 1971 21 620,0 916 318 58 60 170 30 12,3 % 2 376,0 202 100 Orren 14 Solhultsgatan 8 2014 2 426,1 1 748 48 1 43 4 20,6 % 2 412,3 44 758 TOTALT BOSTADSFASTIGHETER 177 479,8 1 038 2 762 404 1 022 1 070 219 43 4 12,9 % 108 7 885,3 1 749 375 AFFÄRS- OCH SPECIALFASTIGHETER Blåsippan S:1 1) 0,0 680 Lärken S:1 1) 0,0 1 094 Perrongen 1-7 Västra Porten 4 2002 309,0 2 696 5 5 0,0 % 1 22,0 Köpmannen 5 Nytorget 1966 5 1 518,5 12 353 Fröhlich 4 Rådmansgatan 40 1940 289,0 1 244 6 6 0,0 % 1 286,0 Fröhlich 16 Uddevallavägen 1 1981 8 2 786,0 23 200 Guntorp 2:13 Kodevägen 33 1985 3 351,0 Sparven 1 Vikingagatan 1 1967 4 3 240,0 15 865 Storkebo Anders Prästgatan 9 1963 4 210,6 Orren 13 Kongahällagatan 122 1969 4 414,0 1 460 Rödhaken 20 Nordmannatorget 4 4 343,0 TOTALT AFFÄRS- OCH SPECIALFASTIGHETER 598,0 11 0 11 0 0 0 0 0,0 % 34 13 171 54 652 TOTALT FASTIGHETER 178 077,8 2 773 404 1 033 1 070 219 43 4 12,9 % 142 21 056 1 804 027 **= kallhyra, * = kooperativ hyresrätt, 1) = p-garage 47

Box 698, 442 18 Kungälv Besöksadress: Uddevallavägen 1 TEL: 0303-23 98 50 FAX: 0303-191 60 info@kungalvsbostader.se

Årsredovisning 2017

Innehåll Året som gått 3 Av Ove Wiktorsson, förbundsdirektionens ordförande Året 2017 4 Av Håkan Lundgren, Räddningschef/Förbundschef samhällsskydd Förebyggande arbete, tillsyn och utbildning 6 Brandstationer i förbundet 8 Beredskap och Räddningstjänst 9 Övningar/Utbildningar, räddningsinsatser och olycksutredning Verksamheten Uppdrag och strategisk inriktning 15 Personalredovisning Personalsammanställning och statistik 19 trygga ungdomsmiljöer 20 jämställdhet och mångfald 21 Utfall soliditet och förpliktelser 22 Ekonomi 23 Resultaträkning, balansräkning, kassafl ödesanalys, noter och investeringar Finansiell analys Redovisningsprinciper och årets resultat 30 Revisionsberättelse Revisonberättelse för år 2017 32

Året som gått Ytterligare ett år att lägga till handlingarna. Inför 2017 var det dags att skifta ordförande igen. Enligt våra stadgar så skiftar det efter två år. Undertecknad blev vald för andra omgången som ordförande. I stort så har 2017 varit ett lugnare år än tidigare: Detta förhoppningsvis på grund av vårt förebyggande arbete. En större händelse som etsat sig fast i minnet är branden på Thorildskolan. Mitt i natten mellan fredag och lördag börjar telefonen vibrera av SMS gång på gång. Lite lätt sömndrucken vaknar jag till och kollar larmen. Flera larm, många stationer, en nybyggd Thorildskola, nyheter som ej förmedlade samma nyheter. Vi åker ner för att få en säkrare bild av vad som händer. Om hela skolan varit övertänd så skulle jag och övriga politiker i kommunstyrelsen få ett jättejobb att få igång en alternativ skola på efterkommande måndag! En stor insats från alla våra medarbetare både deltid och heltid, sida vid sida, begränsade branden till den äldre delen av skolan. Ett stort tack till all personal för era insatser under 2017, med hopp om ett lugnt och säkert 2018. Ove Wiktorsson (C) Förbundsdirektionens ordförande 3

Året 2017 Bohus Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund med ansvar för räddningstjänsten i Ale och Kungälvs kommun. Ale kommuns andel av förbundet uppgår till 40% och Kungälvs kommuns andel uppgår till 60%. Räddningstjänstförbundet redovisar 2017 ett positivt resultat om 2 761 Tkr. Ale kommuns driftbidrag 2017 till förbundet var 27 700 Tkr och Kungälvs kommuns driftbidrag var 41 500 Tkr. Verksamheten utgår från förbundsordningen samt redovisas i Handlingsprogram till skydd mot olyckor och omfattar Räddningsinsatser vid olyckor eller överhängande fara för olyckor, tillsyn enligt Lag om skydd mot olyckor samt Lag om brandfarliga och explosiva varor. Därtill finns ytterligare beslutade uppgifter enligt förbundsordningen. 2017 har präglats av mycket arbete med att utveckla förbundets förmåga. Medlemskommunerna har träffats tillsammans med förbundets direktion och ledning vid ett flertal tillfällen. Detta har resulterat i att en långsiktig strategi fram till 2025 är beslutad i respektive kommunfullmäktige samt i direktionen. Delmål är satta och kontinuerlig uppföljning kommer att göras vid ordinarie ägarmöten. Förbundet övertog från och med 2017-01-01 kommunernas ansvar för brandskyddskontroll och rengöring (sotning). Samordning och samverkan mellan Kungälvs och Ales sotare har skett för att det skall ske likartad service över förbundets geografiska område. Bland annat har frister, taxor och utveckling diskuterats och hanterats. Jag kan även se tillbaka på ett händelserikt år med ett långsiktigt och målinriktat olycksförebyggande arbete där tillsyn, information och utbildning utgör grunden. Kommunernas anställda samt skolelever är fortfarande prioriterade grupper som huvuddelen av vårt utbildnings- och informationsarbete är inriktat mot. Jag är övertygad om att detta gör skillnad avseende minskning av uppkomna händelser samt effekten av bränder/olyckor. Under året har efterfrågan på utbildning från externa kunder minskat något. För den skadeförebyggande avdelningen har det varit en hög arbetsbelastning. Båda medlemskommunerna växer och ny exploatering av mark och fastigheter sker i hög omfattning. Det är spännande att se hur nya stadsdelar och områden växer fram och förbundet lägger ner ett stort arbete på att delta i processerna av nybyggnation och tillbyggnad av handelsområden, flerfamiljshus och höghus, sjukhus, förskolor samt industrier med mera. Det skadeavhjälpande arbetet har under året fortsatt att utvecklas för att möta samhällets risker och krav. Förbundet har varit förskonade från större räddningsinsatser såsom skogsbränder, oljeutsläpp och dylikt. Leverans av nya räddningsfordon med tillhörande utrustning har skett. Stor kraft har lagts på övning och utbildning av den skadehjälpande personalen med anledning av dessa nya fordon samt utveckling av ny metod och teknik. Omfattande utbildning av räddningstjänstpersonal har även skett för att bemöta nya risker såsom större sjukvårdsanläggningar och höga bostadshus. Förbundet har även under 2017 arbetat med nyrekrytering av både operativ och administrativ personal. Glädjande är att förbundet, i skrivande stund, har fulltalig numerär på alla heltidsfunktioner. Problem kvarstår dock med att rekrytera räddningspersonal i beredskap, RIB, till samtliga stationer. Glädjande är att vi fick bra respons på våra prova på dagar för kvinnor och 12 stycken är kallade till tester. 4

Det har säkert inte undgått någon att ta del av den debatt som fördes i massmedia under våren 2017 då det centrala avtalet för räddningspersonal i beredskap, RIB, skulle tecknas. De fackliga organisationerna och förbundsledningen träffades mycket under denna period och förde bra dialoger under processen. Slutligen antog bägge parterna det centrala avtalet och tillsammans med övriga arbetsgivarbeslut avslutades förhandlingarna. Detta borgar för att vi kan se positivt på framtiden och fortsätta att utveckla vår operativa förmåga med räddningspersonal i beredskap, RIB. Vi lever i ett samhälle som kräver allt större kunskap om risker och hur man hanterar dessa, vilket gör att arbetet inom räddningstjänsten blir alltmer komplext. För att möta framtiden utvecklas kompetensen hos medarbetarna genom kontinuerlig utbildning vilken bedrivs både externt och internt. Förbundet har även investerat och reinvesterat i fordon och material enligt den av direktionen beslutade planeringen. Ett av de största besluten som togs under 2017 var att vi under 2018 kommer att ansluta oss till larm- och ledningscentralen vid räddningstjänsten i storgöteborg. Detta gör vi tillsammans med övriga räddningstjänster inom Göteborgsregionen. Syftet är att vi framledes, vid flera pågående händelser, komplexa händelser eller händelser utdragna i tid, kommer att kunna agera gränslöst mellan kommunerna för att ytterligare kunna öka vår service till den skadedrabbade. Samverkan sker med våra medlemskommuner även i andra frågor. Förbundet deltar bland annat i grupper där man arbetar med äldresäkerhet, utsatta ungdomsgrupper, integrering av människor i vårt samhälle med annan etnicitet/religion med flera. Även detta arbete gör att vi förhoppningsvis kan leva i ett tryggare samhälle vilket är ett gemensamt mål. Detta, samt mycket därtill, syftar till att förbundet skall fortsätta att vara en viktig kugge i att bygga och förvalta ett tryggt, säkert och hållbart samhälle med fokus på medborgarna. Håkan Lundgren Räddningschef Förbundschef 5

Samhällsskydd FÖREBYGGANDE brandskyddsarbete Verksamheten har varit inriktad att genom delaktighet i planärenden, byggprocessen, tillsyn, utbildning, tillståndsgivning samt genom råd och stöd verka för att det skall bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs (prop. 2002/03:119, Reformerad räddningstjänstlagstiftning). Arbetet har även gått ut på att stärka den enskildes och kommunernas anställdas förmåga att förebygga och hantera bränder eller andra olyckor genom utbildning på uppdrag av Ale och Kungälvs kommun. TILLSYN (LSO & LBE) Under 2017 har enheten genomfört tillsyner utifrån tillsynsplanen och utfört den tillsynsvolym vilken var planerad för året. Nytt för 2017 är att vi utfört tillsyn på samtliga kommunala badplatser i våra kommuner. Det är glädjande att kunna konstatera att våra badplatser är bra rustade för att ta emot badgäster ur ett säkerhetsperspektiv. Enheten har under 2017 avslutat de tillsynsärenden som har berört Hotell Fars Hatt och Nereby ungdomshem. Under året har arbetet med Kungälvs sjukhus fortskridit både i bygg och tillsynsprocessen. Sjukhuset har bland annat genomfört oförberedda brandövningar för att säkerställa sin förmåga vid brand. Resultatet visar att de system som räddningstjänsten krävt, används av personalen och sammantaget finns det en god förmåga ur personalsynpunkt att klara en utrymning på en vårdavdelning. Uppföljning och slutförande av tidigare genomförda bostadstillsyner har pågått under året. Insatsplaneringen för alla objekt är i stort sett klar, men det finns fortfarande några objekt kvar, vilka berörs av omfattande brandskyddsåtgärder, som kommer att färdigställas framledes. Uppföljningsmöten avseende genomförda tillsyner på farlig verksamhet har genomförts under året. Visst arbete kvarstår med att sammanställa den samlade förmågebedömningen. En erfarenhet från tillsyn är att de flesta verksamheter numera är medvetna om att de ansvarar för brandskyddet och att de ska arbeta med brandskyddet systematiskt. Många gånger blir brandskyddet dock beroende av enskilda personers engagemang och inte ett organisatoriskt system. PLAN- OCH BYGGÄRENDEN I och med att det pågår en omfattande projektering och genomförande av ny byggnation i kommunerna har detta även avspeglats i enhets arbetssituation. Under året har vi varit delaktiga i flera större byggprojekt i samband med projektmöten, granskning av handlingar inför bygglov/bygganmälan, deltagande på tekniska samråd och frågeställningar om brandskydd på byggarbetsplatser. Som exempel på pågående byggprojekt kan nämnas nybyggnad av ett hus med avdelningar för administration, röntgen och MTA-verkstad vid Kungälvs sjukhus, bostäder och handelsbyggnad vid Kongahälla västra, höghus i Surte och handelsbyggnad i Alvhem med mera. Höghuset i Surte, som är 11 våningar, har färdigställts under året. Andra högre byggnader finns på planeringsstadiet i detaljplaner och motsvarande handlingar. Detta har inneburit att förbundet tagit fram rutiner för utförande i byggprocessen kopplat till insatsgenomförandet. Höga byggnader innebär att räddningstjänsten i större utsträckning blir beroende av det brandskydd som finns inbyggt i byggnaden. Enheten har som en fullbordan i arbetet med höga byggnader utbildat den operativa personalen kring funktion och handhavande på brandtekniska installationer. 6

TILLstÅNDSÄRENDEN Förbundet har sedan bildandet 2013 tagit över ansvaret för medlemskommunernas hantering av tillståndsgivning för brandfarliga och explosiva varor. Under året har vi haft en relativt stor ökning av antalet inkomna tillståndsansökningar där vi fattat beslut om förlängning av befintliga tillstånd och nya tillstånd. I samband med att en ny tillståndsansökan har inkommit har en tillsyn genomförts hos verksamheten. Under året har enheten i samverkan med säkerhetsansvariga på Akzo- Nobel förändrat ett generellt tillstånd genom att mer exakt ange var hanteringen av brandfarlig vara sker och därmed tydliggjort föreståndarens ansvar. Detta arbete har medfört beslut om förlängning av 11 tillstånd för hanteringen. Enheten har även yttrat sig åt polisen i ärenden rörande offentliga tillställningar i form av dans- och cirkusföreställningar samt Stena Match cup med mera. Enheten yttrar sig även i socialförvaltningens tillståndsgivning för alkoholservering för ett flertal restauranger och evenemang. Enheten handlägger ansökningar om egensotning för medlemskommunerna. Handläggningen av egensotningsärenden görs i samverkan med sotaren. UTBILDNING/ SKOLAktIVITETER Förbundet har under året genomfört den avtalade brandskydds- och HLR-utbildningen för kommunerna. Tyvärr har deltagarantalet från kommunerna minskat under 2017 och de utbildningsplatser som förbundet tillhandahåller har ej fyllts. Dialog sker med respektive kommun om hur detta kan förändras under 2018 då även antalet utbildningsplatser totalt kommer att öka. Förbundet har även genomfört andra utbildningar för medlemskommunerna, ideella föreningar samt privata företag. Samtliga av Kungälvs kommuns kommunala skolor, åk 2 har under 2017 fått utbildning av brandpersonal enligt ett koncept kallat Barn på buss, samt även genomfört ett studiebesök på brandstationen i Kungälv. Vi har under året provat en brandutbildning för elever i 5:e klass i Ale. Detta föll väl ut och arbetet fortsätter för att kunna genomföra densamma för samtliga elever i klass 5, Ale, verksamhetsåret 2018. Förbundet har genom skiftgående personal, dagtidspersonal/ insatsledare m.fl. under året utbildat totalt 1593 personer. Myndighetsutövning 2015 2016 2017 Tillsyn LSO 28 39 51 Tillsyn LBE 5 11 8 Remisser/yttranden, tot 198 185 161 Plan- och byggärenden 137 116 103 Övriga (Polis, tillstånd etc) 61 69 58 Tillståndsansökningar Brandfarlig vara och 21 33 46 Explosiva varor Egen sotning 6 9 8 Externutbildningar 2015 2016 2017 /information Utbildade totalt 1116 1735 1593 Brandskydd + HLR kommuner 618 820 578 Brandskydd övriga 69 274 415 (Heta arbeten, SBA etc) Årskurs 2 339 491 450 Skolelever etc. 90 150 150 7

Brandstationer i förbundet 8

Beredskap och räddningstjänst Förbundets beredskap för räddningstjänst vid de fem brandstationerna Kungälv, Kode, Marstrand, Nol samt Surte har under året varit oförändrad och följt handlingsprogrammet för kommunernas skyldigheter att tillhandahålla räddningstjänst enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Vi har även under sommaren 2017 haft avvikelser i bemanning på våra stationer vilket redovisats för direktionen. Samtliga stationer vilka bemannas med Räddningspersonal I Beredskap, RIB, har haft problem med att nå beslutad numerär enligt handlingsprogrammet. Detta problem förstärktes under våren 2017 då ett nytt kollektivavtal för denna personalkategori tecknades centralt. Detta avtal genererade ett större semesteruttag bland personalen vilket ledde till bemanningsproblem under juni augusti. Dessa avvikelser har hanterats genom att omfördela förbundets resurser och/eller resursförstärka med räddningsinsatsstyrka från annan station vid de tillfällen då detta har krävts. Vid färre antal tillfällen har även ledig heltidsanställd personal kallats in för övertidsarbete. Det har endast skett då styrkeledare eller chaufför har saknats. Ingen skadedrabbad har fått vänta längre tid till dess att räddningsstyrka anlänt till plats och kvaliteten på räddningsinsatserna har inte varit lägre. Sålunda har avvikelsehanteringen inte genererat ett ökat negativt skadeutfall. Under 2017 har vi driftsatt ett nytt räddningsfordon i Kode vilket har inneburit en stor utbildningsinsats. Det nya fordonets utrustning gör att ny teknik och nya arbetsmetoder kan användas. Fordonet är bland annat utrustat med en Skärsläckare. Förbundet har under året tecknat nytt avtal med Kungälvs sjukhus om att larmas ut samtidigt med sjukvårdspersonal i ambulans vid befarade hjärtstopp. Detta avtal innefattar förbundets samtliga brandstationer. Därigenom kan de viktiga responstiderna att nå den nödställde minskas. Biståndet till sjukvården baseras på befintliga beredskapsresurser och under förutsättning att beredskapsläget tillåter att vi hanterar denna typ av händelse. En större utbildningsinsats utfördes under våren gällande arbetsmetodik vid Hot om suicid för både heltidsanställd personal och för Räddningspersonal I Beredskap. Efter att ha genomfört utbildningen togs denna larmkategori i drift och samtliga stationer i förbundet hanterar nu denna typ av händelser operativt. Enhetschef för den Förebyggande avdelningen är rekryterad och densamme påbörjar sin anställning första kvartalet 2018. Nyrekrytering gjordes under hösten där vi anställde en brandingenjör med tillhörighet till förebyggande avdelningen och operativ tjänstgöring som insatsledare. Två stycken brandmän med heltidstjänstgöring anställdes under 2017. Rekrytering av RIB-personal har gjorts under hösten. Det har även genomförts en prova på dag för kvinnor vid samtliga RIB-stationer. Problem med att finna lämplig personal, vilka även klarar kraven på närhet till brandstation inom stipulerad tid, kvarstår. Det finns fortfarande vakanta tjänster vid samtliga stationer i förbundet vilka bemannas av RIB-personal. Under Öppet hus den 1:a advent informerades det, som alltid, om RIB-verksamheten. 9

ÖVNINGAR/UTBILDNINGAR Exempel på områden som övats 2017 är; Obligatoriska rökövningar, kemövningar samt fastställda årsövningar har genomförts enligt utlagd plan för räddningspersonal. Övningar i tung räddning vid bussolyckor har skett i hela förbundet för att säkra förbundets bussräddningskoncept vilket även verkar som en regional resurs vid denna typ av händelse. Räddningschef i beredskap (RCB) och Insatsledare (IL) har genomfört övningar för större eller komplexa händelser utifrån ledningsperspektiv, samverkan med andra myndigheter och organisationer samt erfarenhetsutbyte. I viss mån har även styrkeledare deltagit i dessa övningar. Indikering av farliga ämnen. (Kemisk indikering) Befälsutbildning gemensam för länets brandbefäl. Övningen/utbildningen genomfördes i Skövde. Nya befälsbefattningar, Insatsledare och Räddningschef i beredskap (RCB), har utbildats inom organisationen. Under året så har vi ingått ett samarbete med SBRF gällande RCB beredskap Halkkörning med förbundets utryckningsfordon har genomförts för berörd personal på övningsanläggningen i Stora Holm enligt planering. Förbundet har under året deltagit i en utbildningsdag för samtliga Insatsledare inom Göteborgsregionen, GR. Denna dag syftade på att få en ökad kunskap av indikering med kemiska ämnen. Sex stycken nyanställda Räddningspersonal I Beredskap har genomfört delvis, eller fullt ut, den av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, stipulerade utbildningen för denna personalkategori. Befälsutbildning har genomförts på extern ort enligt bestämmelser från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB. UtBILDNINGsVERksAMHEtEN Förbundet har under året genomfört den avtalade brandskydds- och HLR-utbildningen för kommunerna. Förbundet har även genomfört andra utbildningar för kommunen, ideella föreningar samt privata företag. Samtliga av Kungälvs kommuns kommunala skolor, årskurs 2, har under 2017 fått utbildning av brandpersonal enligt ett koncept kallat Barn på buss, samt även genomfört ett studiebesök på brandstationen i Kungälv. 40 elever ur 5:e klass i Ale genomgick under hösten en grundläggande utbildning om brand. Detta utvärderades och fick stor genomslagskraft. Sålunda kommer denna utbildning att utvecklas och under 2018 skall samtliga klass 5 elev genomgå utbildningen. Förbundet har genom skiftgående personal, dagtidspersonal/insatsledare m.fl. under året utbildat fler än 1590 personer inom vårt geografiska område. Kristoffer instruerar i HLR Hjärt-lungräddning. 10

RÄDDNINGSINSAtsER Under 2017 har totalt 857 utryckande uppdrag genomförts i förbundet. Ca 87% av dessa har bedömts som kommunal räddningstjänst enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. De 857 uppdragen har fördelats som räddningsuppdrag inom förbundsområdet (ca 83%), insatser som stöd till andra myndigheter (ca 12%) och räddningsuppdrag i andra kommuner enligt avtal (ca 5%). Kungälvs kommun Ale kommun Andra kommuner Totalt 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 Totalt antal händelser 510 527 304 288 43 58 857 870 varav Kommunal 455 464 256 256 38 56 749 776 räddningstjänst Statlig räddningstjänst 0 1 0 0 0 0 0 0 Ej räddningstjänst 55 62 48 32 5 0 108 94 Under 2017 har 179 utryckningar gällande trafikolyckor genomförts. 11

Räddningsuppdrag inom förbundsområdet Kungälvs kommun Ale kommun Totalt inom BORF 2017 2016 2017 2016 2017 2016 Brand i byggnad 29 42 18 18 47 60 Brand, ej i byggnad 44 42 44 36 88 78 Trafikolycka 108 102 71 56 179 158 Utsläpp farligt ämne 11 14 2 11 13 25 Drunkning, tillbud 2 3 1 2 3 5 Nödställd person 6 5 2 7 8 12 Nödställt djur 2 7 2 3 4 10 Stormskada 0 3 1 0 1 3 Översvämning, annan vattenskada 4 4 1 2 5 6 Automatlarm ej brand/gas 142 143 56 67 198 210 Annan händelse utan risk för skada 48 44 19 18 67 62 Falsklarm brand/räddning 16 15 4 8 20 23 Övrigt 17 17 7 7 42 25 Totalt 429 441 221 235 722 676 Insatser som stöd till andra myndigheter inom förbundsområdet Kungälvs kommun Ale kommun Totalt inom BORF 2017 2016 2017 2016 2017 2016 IVPA (I väntan på ambulans) 29 34 39 19 68 53 Hjälp till ambulans 10 9 4 4 14 13 Hjälp till polis 1 2 0 2 1 4 Totalt 40 45 43 25 83 70 Räddningsuppdrag i andra kommuner enligt avtal Göteborg Stenungsund Lilla Edet 2017 2016 2017 2016 2017 2016 Brand i byggnad 0 1 1 4 0 0 Brand ej i byggnad 2 1 2 6 1 1 Trafikolycka 19 25 6 12 0 0 Utsläpp av farligt ämne 1 0 0 0 0 0 Annat 6 0 0 0 0 0 Totalt 28 27 9 22 1 1 12

Jämfört med 2016 har det totala antalet uppdrag minskat med ungefär 1,5%, vilket anses utgöra en normal fluktuation. Det är svårt att genom statistiken dra några djupare slutsatser, men det är tydligt att mängden sjukvårdsuppdrag har ökat och automatlarm har minskat. Brand i byggnad har minskat och brand ej i byggnad har ökat jämfört med föregående år. En ökad mängd gräsbränder under våren samt fler bilbränder under året kan vara förklaringen till ökad brand ej i byggnad. För trafikolyckor är förändringen jämfört med 2016 en ökning. Störst ökning har skett i Ale kommun. Under 2017 har vi varit förskonade från större väderrelaterade händelser samt även från övriga större och i tid utdragna händelser.. OLYCksUTREDNING Lagen om skydd mot olyckor säger att kommunerna ska utreda brand- och olycksorsak efter räddningsinsats. Denna uppgift leds i Bohus Räddningstjänstförbund av olycksutredare. Det arbete som utförs har fokus på utvärdering av räddningsinsatsens genomförande men kan även inriktas på t.ex. det förebyggande brandskyddet, olycksförlopp eller olycksorsak eller andra omständigheter kring olyckan. Utredningarna uppskattas mycket av samverkande parter och är viktigt för lärandet i den egna organisationen. Under året har endast en större olycksutredning genomförts. Bohus Räddningstjänstförbund har deltagit i nätverket för utredare i Västra Götaland vilket bidrar till att vi i regionen ska kunna se trender och få stöd för strategiska beslut gällande förebyggande åtgärder och förbättra genomförandet av våra räddningsuppdrag. VERksAMHEtsstÖD 2017 har inneburit många nya inspirerande, spännande och arbetskrävande utmaningar att hantera inom avdelningen. Förutom normal verksamhet så har året inneburit mycket arbete med att teknikanpassa inför den stundande inkopplingen till ledningscentralen vid räddningstjänsten i storgöteborg, RSG. VERksAMHEtsPLANEN Den gemensamt framtagna verksamhetsplanen för hela förbundet är nu ett naturligt arbetsverktyg och har kommit att medföra en högre effekt och noggrannhet i utförandet av projekt och övriga arbeten Därtill bedöms verksamhetsplanen att vara ett bra verktyg för uppföljning. ARBEtsMILjö och arbetsmetodik. Olika grupper har gemensamt arbetat under året för att förbundet skall bibehålla en god arbetsmiljö och på vissa områden förbättra densamma. Förslag, hela koncept, arbetas fram utifrån verksamhetsplan eller uppkomna situationer med fokus på arbetsmiljön, användarna samt kostnad/nytta. Förtroendevalda skyddsombud deltar i, eller får information om, samtliga projekt. Företrädare för de olika fackförbunden deltar vid behov. NYA räddningsenheter Ny räddningsenhet som är den tredje av samma interna utförande är driftsatt i Kode. De övriga är sedan tidigare placerade i Kungälv och Nol. NYA transportfordon Nytt transportfordon, i en serie om tre, av samma interna utförande är beställd till Nol. De övriga är sedan tidigare placerade i Kungälv och Kode. NYA LastVÄxLARE Ny lastväxlare i en serie om tre av samma interna utförande är beställd till Nol. De övriga är sedan tidigare placerade i Kungälv och Kode. KartstÖD/NAVIGAtION/INsatsINFO Arbetet med kartstöd, navigation samt insatsinformation system pågår fortlöpande. Under 2018 kommer förbundet att prova Daedalos Mobil som är en del av det nuvarande verksamhetssystemet. 13

Fysisk arbetsmiljö Nytt omklädningsrum för kvinnor har färdigställts vid stationen i Kungälv. Styrketräningsrummet samt entrén har renoverats i Kungälv. Samband Uppgradering Rakel-systemet har genomförts. Radiosystem för rök och kemdykning har utvecklats. Sårbarhet Fortsatt arbete med avbrottsäkra brandstationer genom risk-och sårbarhetsanalys samt införande av UPS, avbrottsfri elförsörjning pågår. SkALskYDD Ett förbundsgemensamt passagesystem med taggar har införts på samtliga stationer för bättre skalskydd och enklare tillträde för vår personal. FRG (FRIVILLIGA resursgruppen) Fortsatt samverkan avseende materiel och personal vid räddningsinsats eller vid större påverkan på vårt samhälle. Insats och förebyggande stöd Utöver ovanstående har sedvanligt stöd och support genomförts för de operativa och förebyggande avdelningarna såväl under larm som under normaldrift. Inriktningsarbete under året har varit att fortsatt trygga verksamhetsstödet med anledning av större pågående projekt såsom ombyggnation av Kungälvs sjukhus, nyetablering av verksamheter och boende på Kongahällatomten samt påbörjad höghusbebyggelse i Surte. Välbesökt Öppet Hus på våra stationer. 14

Verksamheten 2017 UPPDRAG OCH STRATEGIsk INRIktNING Förbundet bedriver verksamhet enligt Handlingsprogram till skydd mot olyckor, på uppdrag av respektive medlemskommun enligt; Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva (LBE) varor samt ytterligare verksamhetsuppgifter vilka står att läsa i förbundsordningen. Huvudprocesserna i verksamheten är olycksförebyggande arbete och skadeavhjälpande arbete räddningstjänst. Det olycksförebyggande arbetet innefattar myndighetsutövning, remisser i plan- och byggprocessen, utbildning, rådgivning samt information. Syftet med det olycksförebyggande arbetet är att ge människor, egendom och miljö ett tillfredställande skydd mot olyckor genom att stärka den enskildes förmåga att förhindra och begränsa olyckor. Det skadeavhjälpande arbetet inriktas i huvudsak på räddningsinsatsernas genomförande men man arbetar även aktivt i det olycksförebyggande arbetet. Man svarar för teknik- och metodutveckling samt genomför olycksundersökningar. Målet för det skadeavhjälpande arbetet är att räddningsinsatser skall planeras så att de kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt utifrån rådande riskbild. Förbundet utför ovanstående uppgifter genom att bryta ner uppdraget i mål och prestationer vilka dokumenteras och följs upp i en verksamhetsplan. DIREktIONEN Direktionen har under året sammanträtt vid 7 tillfällen och bland annat beslutat om: Drift- och investeringsbudget 2018 samt investeringsplan 2018-2022. Beslut om tillsynsplan. Anslutning för utlarmning av räddningsstyrkor via ledningscentralen vid räddningstjänsten i storgöteborg samt inriktning mot större räddningssamverkan inom göteborgsregionen, GR. MILJÖARBETE Miljöarbetet finns med som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Ett miljötänk finns med som en given del i verksamheten både på brandstationerna och ute på räddningsinsatser. Avtal finns skrivna, av respektive medlemskommun, med privata saneringsfirmor. Dessa avtal står förbundet fritt att använda i händelse av räddningsinsatser där miljön blir utsatt. Arbetsmiljöförbättrande åtgärder har vidtagits under året genom revidering av rutiner samt anpassning av övningsområde. ARBEtsMILJÖ Dialog om arbetsmiljöfrågor pågår kontinuerligt i förbundet. Succesivt har det arbetats fram system med tillbudsrapportering och skyddsronder. Implementering av rapporteringssystemet RIA pågår för detta ändamål. Arbetet med att skapa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö har fortsatt under 2017 och är ett kontinuerligt arbete. Den lokala skyddskommittén sammanträder enligt mötesordning och är representerad av skyddsombud från varje fackförening samt arbetsgivarrepresentanter från varje avdelning. Under 2017 blev omklädningsrum för kvinnor färdigställt och det fleråriga projektet Renare arbetsplats avslutades då hela processen med att rengöra smutsig utrustning genom bland annat ny brandslangstvätt, grovtvättmaskiner, och övrig utrustning togs i bruk. Förbundets företagshälsovård har under året genomfört samtliga lagstadgade undersökningar. Därtill har företagshälsovården använts till andra uppdrag såsom utbildning av medarbetare i systematiskt arbetsmiljöarbete, vaccinationer samt speciella utredningar. Möjligheten till att få extern hjälp avseende akuta frågor rörande personalvård sker genom avtal med Falck Healthcare. 15

SAMVERKAN Förbundet deltar i nätverk för operativa samverkansfrågor vilka omfattar hela västra Götalands län, Räddningssamverkan VG. Länsstyrelsen medverkar i dessa samverkansmöten vilka genomförs några gånger om året. Räddningschefen i förbundet, tillsammans med direktionens ordförande och vice ordförande, representerar vid dessa möten. Räddningssamverkan VG består av länets samtliga kommuner med tillhörande räddningstjänster oavsett organisationsform. Målet med Räddningssamverkan VG är att föra fram länets räddningstjänsters åsikter nationellt för att kvalitetssäkra framtidens räddningstjänst och dess uppdrag. Räddningssamverkan VG tittar även på andra områden vilka kan ge ökad effektivitet vid samverkan. GR-regionens kommuner och förbund samverkar vidare inom områdena utbildning och erfarenhetsåterföring efter olyckor. Förbundet deltar aktivt i flertalet regionala arbetsgrupper vilka har till uppgift att samordna samhällets totala resurser för att vid en större samhällsstörning skapa en bättre och tydligare grund för resurssamverkan. En fortsatt samverkan sker även med medlemskommunerna samt dess förvaltningar och bolag. Den är en grundförutsättning för att det olycksförebyggande arbetet skall vara framgångsrikt. Samverkan sker även inom GR avseende förebyggande frågor såsom tolkning av lagtext samt utövande av tillsyn och givande av tillstånd. Samverkan med ambulans, polis och räddningstjänst i ett Kungälv som växer. 16

Stort arbete läggs ner på att integrera samarbetet mellan kommunerna, polisen och räddningstjänsten för att motverka oro och anlagda bränder. Förbundet arbetar mycket aktivt med att träffa de grupper som behöver extra stöd för att integreras i ett samhälle där trygghet och säkerhet är ledord och en självklarhet. Lokalt i Kungälv och Ale arbetar förbundet i grupper avseende Äldresäkerhet. Grupperna träffas kontinuerligt och effekten av dessa möten är att mycket information om säkerhet når ut till våra äldre medborgare samt att man fysiskt träffar denna målgrupp vid seminarier och andra tillfällen. Uppskattningsvis har totalt ca 400 äldre i Ale och Kungälv mött förbundets personal vid olika tillfällen. Några tillfällen där förbundet representerat och deltagit är: Möte och nätverkande med Ales nya fixartjänst. Fixartjänsten är en funktion som erbjuds de som är över 65 år och har svårt att klara vissa enklare vardagssysslor själva. Tanken är att man även skall få stöd i vad du kan göra för att undvika fall- och halkolyckor i hemmet. Seniorgymaktivitet i Älvparken. Seniordag i Kungälv, Kvarnkullen. Seniordag i Ale Kulturrum, Nödinge. Brandinformation i samband med Lucia, tillsammans med folkhälsan Kungälvs kommun och IOGT-NTO. Färdigställt mappar med information från Kungälvs kommun. Dessa mappar delas ut till kommunens 80-åringar med hjälp av volontärer som kallas Budbärare. Fyllt och distribuerat flissäckar. Säckar med flis/sand finns utanför brandstationerna i Nol, Surte, Marstrand och Kode. Finns även hos Tiina som är fixare i Ale och i kundservice i Stadshuset Kungälv. Finns att hämta gratis för halkbekämpning. Kontinuerligt deltagande i äldresäkerhetsmöten i bägge kommunerna. STYRDOKUMENT OCH RUTINER De viktigaste politiska dokument som styr förbundets verksamhet är, förutom gällande lagstiftning, Förbundsordningen, reglementen för direktionen och revisorerna samt handlingsprogram till skydd mot olyckor. Den av direktionen årligt antagna tillsynsplanen samt verksamhetsplanen är de dokument som styrt aktiviteterna i förbundet under året. OLYCksUTREDNING Lagen om skydd mot olyckor säger att kommunerna ska utreda brand- och olycksorsak efter räddningsinsats. Denna uppgift genomförs av förbundets olycksutredare. Det arbete som utförs med utvärdering av räddningsinsatsens genomförande och övriga omständigheter kring olyckan är viktig för samverkande parter och den egna organisationen. Under året har endast en större olycksutredning genomförts. Dock undersöks varje enskild räddningsinsats i mindre omfattning efter en upprättad mall. Resultaten av utredningarna har delgivits berörda organisationer för att med denna kunskap förbättra hanteringen av liknande framtida olyckor. Resultatet ligger även till grund för intern metod- och teknikutveckling samt sätter sin prägel på kommande utbildningsområden. Nätverket för utredare i Västra Götaland, RCO, samlar information från utredningarna för att vi i regionen ska kunna se trender och få stöd för strategiska beslut gällande förebyggande åtgärder. INSAtsPLANERING Under året har arbete med förberedelse för räddningsinsatser fortsatt med insatsplanering i hela förbunds område. Insatsplanerna växer i antal och utgör nu en god grund för förbundets hantering av räddningsinsatser vid dessa objekt. 17

teknik Arbete med att använda och utveckla teknik fortgår kontinuerligt. Målet med utökning av tekniska hjälpmedel och system fokuseras hela tiden mot att det skall ge medborgarna en effektivare service oavsett uppdrag. Stort arbete har lagts ned på att förbereda tekniken att fungera då inkoppling till ledningscentralen vid räddningstjänsten i Göteborg skall ske andra kvartalet 2018. Fortsatt arbete sker för att säkerställa drift utan avbrott då strömbortfall eller liknande inträffar. Extern hjälp har tagits för att skapa en objektiv rapport avseende risk- och sårbarhet. INFORMAtION, RÅD OCH stöd Förbundets egen hemsida www.borf.se används i första hand för att vara en informationskanal för alla frågor vilka rör räddningstjänstens uppdrag. Förbundets hemsida är välbesökt. På hemsidan står även att läsa om förbundets verksamhet samt övriga aktuella händelser och information. Förbundets Facebook-sida har en stor genomslagskraft och utveckling av densamma sker genom en kommunikationsgrupp. Förbundet har under året följt MSB:s informationskampanj Aktiv mot brand, där bland annat informationsaktiviteter i samhället genomförts under året. I samband med julen har aktiviteter genomförts med budskap om vikten av en fungerande brandvarnare. Öppet hus på samtliga brandstationer med ca 800 besökare genomfördes enligt tradition första advent. Därutöver har en rad informationsaktiviteter genomförts bland annat deltagande på julmarknader i Ale, Skepplandadagen, Komarkens dag tillsammans med Kungälvsbostäder, aktiviteter tillsammans med hyresgästföreningen samt många fler tillfällen där naturliga möten med medborgare har skapats. Under julen har även BORF i samverkan med systembolagen i de bägge kommunerna haft information till kunder med syfte att påminna om behovet av en fungerande brandvarnare. Förbundet har under året varit en aktiv aktör i kommunernas arbete gällande äldresäkerhet, genom arbetsgrupper, föreläsningar etc. År 2017 uppskattar vi att ca 5000 personer fått ta del av information genom möten med förbundets personal. UtBILDNING Förbundet fortsatte under 2017 att utveckla arbetet med att erbjuda utbildning för medborgarna. Kurser i bland annat Heta Arbeten (HA) och Systematiskt Brandskydds Arbete (SBA) har genomförts. Utbildning i Brand-Kunskap för Alla (BKA) samt Hjärt-/Lung- Räddning (HLR) har genomförts enligt uppdrag i förbundsordningen. Tyvärr har deltagarantalet från kommunerna minskat under 2017 och de utbildningsplatser som förbundet tillhandahåller har ej fyllts. Dialog sker med respektive kommun om hur detta kan förändras under 2018 då även antalet utbildningsplatser kommer att öka efter beslut i respektive medlemskommun och i förbundets direktion. Den sista klassen i förbundets samarbete med gymnasieskolan Mimers Hus, Omvårdnadsprogram-Räddning (OVP-R), tog examen 2017. Förbundet ser det som mycket tråkigt att gymnasieskolan väljer att avsluta detta samarbete då brandutbildningen för ungdomar i gymnasieskolan har varit mycket lyckad ur ett samhällsperspektiv. Även utbildning av skolelever i årskurs 2 och 5 har genomförts med gott resultat. Nyckeltal BKA + HLR 578 SBA 27 Heta arbeten 88 Åk 2 18 klasser ca 450 18

Personalredovisning Personalsammanställning BORF 2017 2016 Hel och deltids- Räddningstjänst- Hel och deltids- Räddningstjänstanställda personal anställda personal i beredskap i beredskap Personal 39 92 41 94 Kvinnor 4 4 4 4 Män 35 88 37 90 Personal fördelat på ålder, antal 29 år och yngre 2 17 3 16 30 49 år 20 54 21 58 50 år och äldre 17 21 17 20 Personalens medelålder, år 47,4 40,2 46,8 39,2 Ovanstående personal är fördelad på förbundets fem brandstationer. Av förbundets åtta kvinnliga medarbetare arbetar sex stycken med operativ räddningstjänst. Andelen kvinnor fortfarande låg. Sjukfrånvaro av ordinarie tillgänglig arbetstid % 2017 2016 2015 2014 Total sjukfrånvaro 3,5 3,1 4,5 5,9 Total sjukfrånvaro, åldersindelat 29 år och yngre 1,6 1,0 13,7 23,1 30 49 år 2,0 3,0 2,7 4,7 50 år och äldre 1,7 3,4 5,7 6,0 Sjukfrånvaro överstigande 59 dagar i förhållande till total sjukfrånvaro 33,5 25,4 55,1 56,0 Året redovisar en fortsatt låg sjukfrånvaro och låg långtidssjukfrånvaro. 19

Trygga ungdomsmiljöer Förbundet har även 2017 varit i arbete med att nå ut till ungdomar för att skapa en god relation samt verka proaktivt i hopp om att detta skall resultera i minskade antal olyckor. En viktig samverkanspartner i detta arbete har i Kungälv varit Trygga Ungdomsmiljöer samt polismyndigheten. Detta arbete har under 2016 även burit frukt i Ale kommun genom aktiv samverkan med fritid och Ale brottsförebyggande samverkan (ABS). Förutom ett administrativt deltagande i olika grupper så arbetar förbundet mycket med att möta ungdomarna. Förbundet är bland annat aktiva med att besöka fritidsgårdar i både Kungälv och Ale samt stödja och delta i idrottsevenemang. Att tillsammans med ungdomarna planera delta för trygga och säkra miljöer i anslutning till helgdagar/långhelger/skollov och övriga evenemang är en självklarhet i det dagliga förebyggande arbetet. Förbundet har även bjudit in ungdomar till brandstationerna för att vid dessa tillfällen informera, utbilda samt knyta goda relationer. Några aktiviteter redovisas nedan: Deltagit i Kungälvs kommuns möten om integration varje månad. Anordnat fysisk träning på brandstationen i Kungälv med fika för ensamkommande ungdomar en gång/vecka. Deltagit i Barnens dag på Komarken. Deltagit Sommarstart Kungälv, vid vårens skolavslutning. Deltagit i Öppet Hus vid Kungälvs idrottshall, vid högtiderna påsk, midsommar, jul och andra helger då andra lokaliteter är stängda. Upplåtit brandstationens lokaler för ungdomar som ej har tillgång till andra mötesplatser, cirka 20 gånger. Tillsammans med Polisen, Kungälvsbostäder, Hyresgästföreningen, Närhälsan, Ikano Bostad, Kungälvs kommun, Medborgarskolan, Trygga ungdomsmiljöer under 2017 ingått i Nätverk Komarken för att utveckla vissa bostadsområden. Deltagit i ABS Ale Brottsförebyggande samverkansgrupp där kommunen, Alebyggen, Polisen, Securitas och Balder Fastigheter och räddningstjänsten har möte varje kvartal om lägesbilden i Ale beroende på dagsläget. Deltagit i trygghetsvandringar och informationsaktiviteter i Skepplanda, Bohus och Nödinge. Bedriver kontinuerligt samarbete med övriga förvaltningarna t.ex. Parken, Alebyggen, Västtrafiks pendelparkeringar i syfte att motverka anlagd brand. 20

Jämställdhet och mångfald Målet är att skapa en intern värdegrund där samtliga medarbetare inser att om räddningstjänsten framledes skall kunna fullgöra sitt uppdrag så är det mycket viktigt att öka antalet kvinnor och personer med annan etnisk bakgrund än svensk i operativ tjänst. Denna värdegrund skall grundas på acceptans, legitimitet och förtroende men även genom utbildning som ger kunskap över den verksamhetsnytta som en bredare personalsammansättning för med sig. Arbetet med jämställdhet och mångfald pågår kontinuerligt. Under året har förbundet även deltagit i samverkan gällande jämställhetsarbetet inom Göteborgs-regionens räddningstjänster. Förbundet genomförde även en riktad satsning på att få in fler kvinnor i organisationen med pröva på dagar enbart riktade just till kvinnor. Detta projekt syftade även till att det interna nätverket hos de kvinnor som redan finns i vårt förbund skall stärkas då dessa var ansvariga för genomförandet av samtliga pröva på dagar. Dessa tillfällen genererade besök av 24 kvinnor varav 12 kallats till tester för att kunna söka arbete som Räddningspersonal I Beredskap. Förbundet är även medlem i den nationella organisationen Nätverket Jämställd Räddningstjänst, NJR. Ylva och Åsa övar skogsterrängskörning med fyrhjulig MC. 21

Utfall För 2017 visar Bohus Räddningstjänstförbund ett positivt resultat på 2 761 tkr. För året är ett nollresultat budgeterat. Resultatet för 2016 var ett överskott på 2 172 tkr. Intäkterna har totalt sett ökat med 2,5 mkr, vilket motsvarar det ökade förbundsbidraget, förbundet har tappat i intäkter på utbildningar under året eftersom avtalet med Mimers Hus Gymnasium har upphört, men har istället ökat intäkterna på automatlarm, övriga intäkter är i nivå med föregående år. Övriga kostnader överskrider budget, dels så har städkostnaderna har ökat och dels till följd av utbyte av skyddsutrustning. Avskrivningarna understiger budget på grund av att investeringar dröjt till följd av långa leveranstider. Finansnettot visar på högre kostnader än förväntat, det beror främst på att räntan för pensioner har höjts mer än beräknat. Personalkostnader ligger lite lägre än budgeterat, det beror på att det finns vakanta tjänster vilka ej kunnat tillsättas under året. Upplupna personalkostnader i form av semesterskuld, upplupna timlöner och komptid ligger på ungefär samma nivå som 2016. Pensionskostnaderna bygger på en prognos från KPA, årets pensionskostnader ligger ungefär i nivå med föregående år. Soliditet och förpliktelser INVEstERINGAR Investeringsutfallet är 7,9 mkr jämfört med budgeterat belopp på 13,1 mkr. Avvikelsen beror främst på långa leveranstider, den största investeringen är en lastväxlare på 3,5 mkr som kommer levereras under 2018. Investering av släck räddningsfordon mindre på 2,2 mkr har skjutits fram i avvaktan på beslut om snabbinsatsstyrka, investering i stab och ledningsutrustning. Gällande investering av motorspruta och värmekameror så fanns utrymme för dem i 2016 års budget, men även dessa har blivit försenade på grund av lång leveranstid. Se tabell på detaljnivå på sid 28. BALANskRAVEt Kommunallagen innehåller krav på att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och resultatet återställas under de närmast följande tre åren. Balanskravet är uppnått då förbundet redovisar ett positivt resultat. Förbundets soliditet uppgår till 17%. 22

Resultaträkning Belopp i tkr Bokslut 2017 Budget 2017 Bokslut 2016 Verksamhetens intäkter, not 1 72 903 71 605 70 356 Personalkostnader, not 2-42 952-44 542-43 292 Övriga verksamhetskostnader, not 2-22 337-21 563-20 412 Verksamhetens kostnader -65 289-66 105-63 704 Avskrivningar -4 509-5 200-4 090 Verksamhetens nettokostnad 3 105 300 2 562 Finansiella intäkter, not 3 2 0 2 Finansiella kostnader, not 4-346 -300-392 ÅREts RESULTAT 2 761 0 2 172 Balansräkning Belopp i tkr 2017 2016 tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar, not 5 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2 019 2 126 Maskiner och inventarier 35 231 31 961 Summa materiella anläggningstillgångar 37 250 34 087 Summa anläggningstillgångar 37 250 34 087 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar, not 6 3 603 2 705 Summa omsättningstillgångar 3 603 2 705 summa tillgångar 40 853 36 792 EGET KAPITAL, AVSÄttNINGAR OCH SKULDER Eget kapital, not 7 Eget Kapital 6 840 4 079 Varav årets resultat 2 761 2 171 Avsättningar Avsättningar för pensioner, not 8 5 541 4 235 Skulder Långfristiga skulder, not 9 9 214 11 116 Kortfristiga skulder, not 10 19 258 17 362 Summa skulder 28 472 28 478 summa eget kapital, AVsättNINGAR och skulder 40 853 36 792 Ansvarsförbindelser och panter Inga Inga 23

Kassaflödesanalys Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 DEN LÖPANDE VERksAMHETEN Årets resultat, not 7 2 761 2 171 Avskrivningar och nedskrivningar, not 5 4 527 4 090 Förändring avsättningar, not 8 1 306 918 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 8 594 7 180 Förändring kortfristiga fordringar, not 6-899 2 762 Förändring kortfristiga skulder, not 10-792 -3 133 Kassaflöde från den löpande verksamheten 6 903 6 809 INVEstERINGSVERksAMHETEN Investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar, not 5-7 892-5 746 Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar, not 5 202 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -7 690-5 746 FINANSIERINGSVERksAMHETEN Förändring övriga långfristiga skulder, not 9-1 902-2 507 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 902-2 507 Årets kassaflöde -2 689-1 443 Likvida medel vid årets början -2 720-1 277 LIKVIDA MEDEL VID ÅREts SLUT -5 409-2 720 24

Noter NOT 1 VERksAMHETENS INTÄktER Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Förbundsbidrag Ale kommun 27 700 26 700 Förbundsbidrag Kungälvs kommun 41 500 40 000 Automatlarm 2 184 1 986 Utbildning 125 375 Avgift brandsyn 117 106 Granskningsavgifter 171 201 Övriga intäkter 1 068 988 Summa 72 903 70 356 NOT 2 VERksAMHETENS kostnader Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Personalkostnader -42 952 43 292 Hyra -7 358 7 212 Släckvatten -1 900 1 900 Övriga kostnader -13 079 11 300 Summa -65 289 63 704 NOT 3 finansiella intäkter Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Ränteintäkter 2 2 Summa 2 2 NOT 4 finansiella KOstNADER Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Räntekostnader -235 345 Ränta, pensionsskuld -111 47 Summa -346 392 25

NOT 5 MATERIELLA ANLÄGGNINGstILLGÅNGAR Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde övertagna anläggningar 2 551 2 551 Utgående ackumulerade anskaffningar 2 551 2 551 Ingående ackumulerade avskrivningar -424-317 Årets avskrivningar -107-107 Utgående ackumulerade avskrivningar -531-424 Utgående planenligt restvärde 2 019 2 126 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde övertagna anläggningar 49 219 43 473 Årets anskaffningar/pågående nyanläggningar 7 892 5 746 Årets försäljningar/utrangeringar -1 247 0 Utgående ackumulerade anskaffningar 55 864 49 219 Ingående ackumulerade avskrivningar -17 258-13 275 Årets avskrivningar -4 420-3 983 Årets försäljningar/utrangeringar 1 045 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -20 633-17 258 Utgående planenligt restvärde 35 231 31 961 NOT 6 KORTFRIstIGA FORDRINGAR Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Kundfordringar 665 507 Fordran mervärdesskatt 817 710 Övriga kortfristiga fordringar 2 121 1 489 Summa 3 603 2 705 NOT 7 EGET KAPITAL Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Ingående eget kapital 4 079 1 908 Årets resultat 2 627 2 171 Summa 6 840 4 079 26

NOT 8 AVSÄttNINGAR PENSIONER Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Pensionsförpliktelser Ingående avsättning 4 235 3 317 Nyintjänad pension 1 029 702 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 22 38 Förändring av löneskatt 255 178 Total pensionsavsättning 5 541 4 235 Avsatt till pensioner 4 459 3 408 Löneskatt 1 082 827 Summa pensionsåtagande 5 541 4 235 Återlånade medel 5 541 4 235 Pensioner som avsättning 5 541 4 235 Summa pensionsåtagande 5 541 4 235 Återlånade medel 5 541 4 235 Pensioner före 2013 tryggas av Ale- respektive Kungälvs kommun och redovisas därmed som pensionsåtagande i deras respektive årsredovisning. NOT 9 LÅNGFRIstIGA SKULDER Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Reverslån Ale kommun 3 367 4 167 Reverslån Kungälvs kommun 5 847 6 949 Summa 9 214 11 116 Räntan på reverslånen uppgår till 1,75 % för både Ale och Kungälvs Kommun. 27

NOT 10 KORTFRIstIGA SKULDER Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Kortfristig del av reverslån Ale kommun 800 967 Kortfristig del av reverslån Kungälvs kommun 1 233 1 712 Kortfristig skuld Kungälvs Kommun* 5 409 2 720 Leverantörsskulder 6 625 5 788 Upplupna semesterlöner 1 084 1 101 Upplupen övertidsersättning 147 176 Övriga kortfristiga skulder 3 961 4 898 Summa 19 259 17 362 * Kungälvs Kommun har med bank avtalat om ett så kallat koncernkontosystem. Mellan kommunen och Bohus Räddningstjänstförbund har interna kreditvolymer avtalats. Skuld på koncernkontot vid årsskiftet redovisas som en kortfristig skuld till Kungälvs Kommun. Den koncerninterna kreditlimiten uppgår till 10 000 tkr. 28

Investeringsredovisning Belopp i tkr Bokslut 2017 Budget 2017 Slangtvätt ultraljud och ren arbetsmiljö 32 0 Lastväxlarflak 165 0 Transportfordon GDB 159 634 0 Släck och Räddningsfordon 5 0 MC 6*6 267 0 Båt: Ockelbo B18AL 218 0 Reinvesteringar 2016 121 0 Lastväxlare inkl. vattenskumflak med pump 0 3 500 Transportfordon och småbilar 400 650 Släck Räddning mindre (snabbinsats styrka) 0 2 200 Släck räddningsfordon 4 274 4 000 Reinvesteringar 302 325 Kem och Rökskydd 0 100 Motorspruta 695 400 Larmställ Höghöjdsskydd 72 80 Indikeringsutrustning Kem 0 150 Värmekamera 259 110 Övningsfält miljö o arbetsmiljöanpassning 46 250 Navigation 126 100 Rökdykarradiosystem 154 100 Stab och ledningsutrustning 0 500 Byte reservkraft Kungälv 0 450 Möbler inventarier m.m. 121 100 Säkerhetsskåp 0 100 Summa 7 892 13 115 29

Finansiell analys REDOVISNINGSPRINCIPER Bohus räddningstjänstförbund följer Lagen om kommunal redovisning (1997:614), övrig redovisningspraxis och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Personalkostnader Lönerna är bokförda enligt kontantprincipen. Förändring av semesterlön och övertidsskuld redovisas som en kostnad i verksamheten. Sociala avgifter bokförs som ett procentuellt påslag på lönekostnaden. Timlöner och ersättning för obekväm arbetstid som är intjänade under december månad tas upp som kortfristig skuld. Avskrivningar Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet. Bestämmande av den ekonomiska livslängden görs utifrån beräknad ekonomisk nyttjandeperiod, viss vägledning finns i RKR:s idéskrift om avskrivningar publicerad 2009. Aktivering av anläggningstillgångar sker normalt den månad som investeringen tas i bruk. Nominell metod används för beräkning av avskrivningar, det vill säga linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde. På anläggningstillgångarnas kvarvarande bokförda värde beräknas även internränta. SKL:s förslag på internräntesatser används. Under år 2016 har vi inte tillämpat komponentavskrivningar. Avskrivningstider År Byggnader 20-33 Fordon 4-20 Räddningstjänstutrustning 5-10 Maskiner och inventarier 5-20 Mark Ingen avskrivning Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för planmässiga avskrivningar och nedskrivningar. Den ekonomiska livslängden ska överstiga tre år och anskaffningsvärdet ska överstiga ett värde om minst ett ½ prisbasbelopp för att en anskaffning ska redovisas som en anläggningstillgång. Anläggningstillgångar i balansräkningen som övertogs från medlemskommunerna har upptagits till det bokförda värde objekten haft i respektive medlemskommuns balansräkning i samband med förbundets bildande. Pensionsskuld Pensioner från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen inklusive löneskatt. Beräkning har skett enligt RIPS07. Pensionsåtagande avseende anställda före år 2013 redovisas som åtagande i Alerespektive Kungälvs kommuns årsredovisning. Från och med 2000 har arbetstagaren själv fått möjlighet att placera en del av sin tjänstepension. Det innebär att Bohus räddningstjänstförbund årligen betalar ut den intjänade individuella delen till KPA som administrerar fördelningen av pensionspengarna till respektive individs valda förvaltare. Den del av pensionsskulden med tillhörande löneskatt, som betalas ut under 2018, bokats upp som kortfristig skuld i 2017 års bokslut. Inga medel finns placerade för att möta framtida pensionsutbetalningar. Inga pensionsåtaganden finns för personer i ledande ställning eller direktionen. Under 2016 har 403 tkr av pensionsförpliktelsen tryggats genom utbetalning till försäkringsbolag varvid Bohus räddningstjänstförbunds pensionsåtagande har minskat med motsvarande. 30

ÅREts resultat Årets resultat för Bohus Räddningstjänstförbund är ett positivt resultat på 2 761 Tkr. Balanskravet uppfyllt god ekonomisk hushållning Kommunallagen innehåller krav på att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och återställas under de närmaste tre åren. Vid avstämning mot kommunallagens balanskrav är resultatet positivt. Bohus räddningstjänstförbund kan därför anses uppfylla de krav som ställs för god ekonomisk hushållning. Investeringar Den beslutade investeringsbudgeten 2017 har uppgått till 13115 Tkr. Investeringsutfallet blev 7 892 Tkr, vilket innebär att 60 procent av de totala investeringsmedlen har upparbetats. Investeringar budgeterade till ett värde av 2 200 Tkr har skjutits fram till 2018. Utöver det så är det en stor post på 3 500 tkr som kommer levereras i början av 2018 och som avser en lastväxlare. Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter uppgår till 72 903 Tkr och består huvudsakligen av förbundsbidrag från Ale och Kungälv kommun, totalt 69 200 Tkr. Verksamhetens kostnader uppgår totalt till 70 278 Tkr, varav avskrivningar på 4 509 Tkr. Den största kostnaden är personalkostnaderna som inklusive pensionerna uppgår till 42 952 Tkr eller 61% procent av de totala kostnaderna om man inkluderar kostnaderna för av- och nedskrivningar. Finansnettot Finansnettot är summan av finansiella intäkter och kostnader. Finansnettot uppgår till 389 Tkr. De finansiella intäkterna består utav ränteintäkter som utgörs av bankräntor samt lite ränteintäkter på skattekontot. De finansiella kostnaderna består till störst del utav räntor på de reverslån Bohus räddningstjänstförbund har mot Ale och Kungälvs kommun. Förbundet har också finansiella kostnader i form av räntor på pensionsskulden. Tillgångar Totalt har Bohus räddningstjänstförbund materiella anläggningstillgångar till ett bokfört värde på 37 250 Tkr. Under året har investeringar skett med 7 892 Tkr. Eget kapital Det ingående värdet för det egna kapitalet är 4 079 Tkr. Årets resultat på 2 761 Tkr ger ett utgående saldo på 6 840 Tkr. Avsättningar för pensioner Bohus räddningstjänstförbund redovisar en avsättning för pensioner inklusive löneskatt på 5 541 Tkr. Varje år bokförs förändringen (ökningen/minskningen) av skulden mot årets resultat. Skulder Förbundets långfristiga skulder uppgår till 9 214 Tkr. Skulden avser två reverslån till Ale respektive Kungälvs kommun. Vid förbundets bildande skedde ett övertagande av anläggningstillgångar från medlemskommunerna. Detta övertagande finansierades genom ett reverslån mot respektive kommun. Reverslånen amorteras i takt med avskrivningarna av tillgångarna. Tilllämpad ränta är den rekommenderande internräntan som Sveriges kommuner och landsting (SKL) fastställer. Räntan för 2017 är 1,75%. Den del av reverslånen som förfaller inom ett år redovisas som en kortfristig skuld. Denna del uppgår totalt till 2 033 Tkr. Förbundets likviditet hanteras i ett gemensamt koncernkontosystem där Kungälvs kommun och övriga kommunala bolag ingår. Förbundet har ett underskott på totalt -5 409 Tkr på koncernkontot per balansdagen. Soliditet och förpliktelser Soliditet är ett mått på hur stor andel av förbundet totala resurser som finansieras med eget kapital. År 2017 uppgår soliditeten till 17%. Förbundet har inga övriga förpliktelser i form av panter eller ansvarsförbindelser. 31

Revisonsberättelse för 2017 Vi, utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i Bohus Räddningstjänstförbund, nedan kallat Borf, (organisationsnummer 222000-3004) och dess direktion. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och förbundsordningen. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi har förutom intervjuer ute i verksamheten och egna granskningar biträtts av PwC, som avgivit följande rapporter/ utlåtanden. Dessa är Förstudie; Information, rådgivning och utbildning av allmänheten. Utlåtande avseende delårsrapport 2017-08-31 Årsredovisning inkl balans- och resultaträkning för 2017 Genomgång av långtidsstrategi för Bohus Räddningstjänstförbund. Utöver ovanstående har vi även genomfört en grundläggande granskning av verksamheten vilket bland annat omfattar samtliga protokoll och handlingsplaner för 2017 samt fortlöpande kontakter med förbundsledning och verksamheten. Väsentliga områden i vår granskning har varit förbundets arbete med intern styrning och kontroll samt arbetsmiljöfrågor. BEDÖMNING Vi bedömer sammantaget att direktionen i Bohus Räddningstjänstförbund i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Finansiella mål har inte fastställts för år 2017 varför dessa inte kan bedömas. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Kungälv den 27 februari 2018 Christer Mörlin 32

Grafisk produktion: Contextus Mediateknik AB 2018 Räddningsarbetet med Thorildskolan 29 april 2017. Enbärsvägen 2, 442 42 Kungälv. Tel 0303-33 47 00 www.bohusräddningstjänstförbund.se

5.

6.

Årsredovisning 2017

Innehåll Året som gått 3 Av Ove Wiktorsson, förbundsdirektionens ordförande Året 2017 4 Av Håkan Lundgren, Räddningschef/Förbundschef samhällsskydd Förebyggande arbete, tillsyn och utbildning 6 Brandstationer i förbundet 8 Beredskap och Räddningstjänst 9 Övningar/Utbildningar, räddningsinsatser och olycksutredning Verksamheten Uppdrag och strategisk inriktning 15 Personalredovisning Personalsammanställning och statistik 19 trygga ungdomsmiljöer 20 jämställdhet och mångfald 21 Utfall soliditet och förpliktelser 22 Ekonomi 23 Resultaträkning, balansräkning, kassafl ödesanalys, noter och investeringar Finansiell analys Redovisningsprinciper och årets resultat 30 Revisionsberättelse Revisonberättelse för år 2017 32

Året som gått Ytterligare ett år att lägga till handlingarna. Inför 2017 var det dags att skifta ordförande igen. Enligt våra stadgar så skiftar det efter två år. Undertecknad blev vald för andra omgången som ordförande. I stort så har 2017 varit ett lugnare år än tidigare: Detta förhoppningsvis på grund av vårt förebyggande arbete. En större händelse som etsat sig fast i minnet är branden på Thorildskolan. Mitt i natten mellan fredag och lördag börjar telefonen vibrera av SMS gång på gång. Lite lätt sömndrucken vaknar jag till och kollar larmen. Flera larm, många stationer, en nybyggd Thorildskola, nyheter som ej förmedlade samma nyheter. Vi åker ner för att få en säkrare bild av vad som händer. Om hela skolan varit övertänd så skulle jag och övriga politiker i kommunstyrelsen få ett jättejobb att få igång en alternativ skola på efterkommande måndag! En stor insats från alla våra medarbetare både deltid och heltid, sida vid sida, begränsade branden till den äldre delen av skolan. Ett stort tack till all personal för era insatser under 2017, med hopp om ett lugnt och säkert 2018. Ove Wiktorsson (C) Förbundsdirektionens ordförande 3

Året 2017 Bohus Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund med ansvar för räddningstjänsten i Ale och Kungälvs kommun. Ale kommuns andel av förbundet uppgår till 40% och Kungälvs kommuns andel uppgår till 60%. Räddningstjänstförbundet redovisar 2017 ett positivt resultat om 2 761 Tkr. Ale kommuns driftbidrag 2017 till förbundet var 27 700 Tkr och Kungälvs kommuns driftbidrag var 41 500 Tkr. Verksamheten utgår från förbundsordningen samt redovisas i Handlingsprogram till skydd mot olyckor och omfattar Räddningsinsatser vid olyckor eller överhängande fara för olyckor, tillsyn enligt Lag om skydd mot olyckor samt Lag om brandfarliga och explosiva varor. Därtill finns ytterligare beslutade uppgifter enligt förbundsordningen. 2017 har präglats av mycket arbete med att utveckla förbundets förmåga. Medlemskommunerna har träffats tillsammans med förbundets direktion och ledning vid ett flertal tillfällen. Detta har resulterat i att en långsiktig strategi fram till 2025 är beslutad i respektive kommunfullmäktige samt i direktionen. Delmål är satta och kontinuerlig uppföljning kommer att göras vid ordinarie ägarmöten. Förbundet övertog från och med 2017-01-01 kommunernas ansvar för brandskyddskontroll och rengöring (sotning). Samordning och samverkan mellan Kungälvs och Ales sotare har skett för att det skall ske likartad service över förbundets geografiska område. Bland annat har frister, taxor och utveckling diskuterats och hanterats. Jag kan även se tillbaka på ett händelserikt år med ett långsiktigt och målinriktat olycksförebyggande arbete där tillsyn, information och utbildning utgör grunden. Kommunernas anställda samt skolelever är fortfarande prioriterade grupper som huvuddelen av vårt utbildnings- och informationsarbete är inriktat mot. Jag är övertygad om att detta gör skillnad avseende minskning av uppkomna händelser samt effekten av bränder/olyckor. Under året har efterfrågan på utbildning från externa kunder minskat något. För den skadeförebyggande avdelningen har det varit en hög arbetsbelastning. Båda medlemskommunerna växer och ny exploatering av mark och fastigheter sker i hög omfattning. Det är spännande att se hur nya stadsdelar och områden växer fram och förbundet lägger ner ett stort arbete på att delta i processerna av nybyggnation och tillbyggnad av handelsområden, flerfamiljshus och höghus, sjukhus, förskolor samt industrier med mera. Det skadeavhjälpande arbetet har under året fortsatt att utvecklas för att möta samhällets risker och krav. Förbundet har varit förskonade från större räddningsinsatser såsom skogsbränder, oljeutsläpp och dylikt. Leverans av nya räddningsfordon med tillhörande utrustning har skett. Stor kraft har lagts på övning och utbildning av den skadehjälpande personalen med anledning av dessa nya fordon samt utveckling av ny metod och teknik. Omfattande utbildning av räddningstjänstpersonal har även skett för att bemöta nya risker såsom större sjukvårdsanläggningar och höga bostadshus. Förbundet har även under 2017 arbetat med nyrekrytering av både operativ och administrativ personal. Glädjande är att förbundet, i skrivande stund, har fulltalig numerär på alla heltidsfunktioner. Problem kvarstår dock med att rekrytera räddningspersonal i beredskap, RIB, till samtliga stationer. Glädjande är att vi fick bra respons på våra prova på dagar för kvinnor och 12 stycken är kallade till tester. 4

Det har säkert inte undgått någon att ta del av den debatt som fördes i massmedia under våren 2017 då det centrala avtalet för räddningspersonal i beredskap, RIB, skulle tecknas. De fackliga organisationerna och förbundsledningen träffades mycket under denna period och förde bra dialoger under processen. Slutligen antog bägge parterna det centrala avtalet och tillsammans med övriga arbetsgivarbeslut avslutades förhandlingarna. Detta borgar för att vi kan se positivt på framtiden och fortsätta att utveckla vår operativa förmåga med räddningspersonal i beredskap, RIB. Vi lever i ett samhälle som kräver allt större kunskap om risker och hur man hanterar dessa, vilket gör att arbetet inom räddningstjänsten blir alltmer komplext. För att möta framtiden utvecklas kompetensen hos medarbetarna genom kontinuerlig utbildning vilken bedrivs både externt och internt. Förbundet har även investerat och reinvesterat i fordon och material enligt den av direktionen beslutade planeringen. Ett av de största besluten som togs under 2017 var att vi under 2018 kommer att ansluta oss till larm- och ledningscentralen vid räddningstjänsten i storgöteborg. Detta gör vi tillsammans med övriga räddningstjänster inom Göteborgsregionen. Syftet är att vi framledes, vid flera pågående händelser, komplexa händelser eller händelser utdragna i tid, kommer att kunna agera gränslöst mellan kommunerna för att ytterligare kunna öka vår service till den skadedrabbade. Samverkan sker med våra medlemskommuner även i andra frågor. Förbundet deltar bland annat i grupper där man arbetar med äldresäkerhet, utsatta ungdomsgrupper, integrering av människor i vårt samhälle med annan etnicitet/religion med flera. Även detta arbete gör att vi förhoppningsvis kan leva i ett tryggare samhälle vilket är ett gemensamt mål. Detta, samt mycket därtill, syftar till att förbundet skall fortsätta att vara en viktig kugge i att bygga och förvalta ett tryggt, säkert och hållbart samhälle med fokus på medborgarna. Håkan Lundgren Räddningschef Förbundschef 5

Samhällsskydd FÖREBYGGANDE brandskyddsarbete Verksamheten har varit inriktad att genom delaktighet i planärenden, byggprocessen, tillsyn, utbildning, tillståndsgivning samt genom råd och stöd verka för att det skall bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs (prop. 2002/03:119, Reformerad räddningstjänstlagstiftning). Arbetet har även gått ut på att stärka den enskildes och kommunernas anställdas förmåga att förebygga och hantera bränder eller andra olyckor genom utbildning på uppdrag av Ale och Kungälvs kommun. TILLSYN (LSO & LBE) Under 2017 har enheten genomfört tillsyner utifrån tillsynsplanen och utfört den tillsynsvolym vilken var planerad för året. Nytt för 2017 är att vi utfört tillsyn på samtliga kommunala badplatser i våra kommuner. Det är glädjande att kunna konstatera att våra badplatser är bra rustade för att ta emot badgäster ur ett säkerhetsperspektiv. Enheten har under 2017 avslutat de tillsynsärenden som har berört Hotell Fars Hatt och Nereby ungdomshem. Under året har arbetet med Kungälvs sjukhus fortskridit både i bygg och tillsynsprocessen. Sjukhuset har bland annat genomfört oförberedda brandövningar för att säkerställa sin förmåga vid brand. Resultatet visar att de system som räddningstjänsten krävt, används av personalen och sammantaget finns det en god förmåga ur personalsynpunkt att klara en utrymning på en vårdavdelning. Uppföljning och slutförande av tidigare genomförda bostadstillsyner har pågått under året. Insatsplaneringen för alla objekt är i stort sett klar, men det finns fortfarande några objekt kvar, vilka berörs av omfattande brandskyddsåtgärder, som kommer att färdigställas framledes. Uppföljningsmöten avseende genomförda tillsyner på farlig verksamhet har genomförts under året. Visst arbete kvarstår med att sammanställa den samlade förmågebedömningen. En erfarenhet från tillsyn är att de flesta verksamheter numera är medvetna om att de ansvarar för brandskyddet och att de ska arbeta med brandskyddet systematiskt. Många gånger blir brandskyddet dock beroende av enskilda personers engagemang och inte ett organisatoriskt system. PLAN- OCH BYGGÄRENDEN I och med att det pågår en omfattande projektering och genomförande av ny byggnation i kommunerna har detta även avspeglats i enhets arbetssituation. Under året har vi varit delaktiga i flera större byggprojekt i samband med projektmöten, granskning av handlingar inför bygglov/bygganmälan, deltagande på tekniska samråd och frågeställningar om brandskydd på byggarbetsplatser. Som exempel på pågående byggprojekt kan nämnas nybyggnad av ett hus med avdelningar för administration, röntgen och MTA-verkstad vid Kungälvs sjukhus, bostäder och handelsbyggnad vid Kongahälla västra, höghus i Surte och handelsbyggnad i Alvhem med mera. Höghuset i Surte, som är 11 våningar, har färdigställts under året. Andra högre byggnader finns på planeringsstadiet i detaljplaner och motsvarande handlingar. Detta har inneburit att förbundet tagit fram rutiner för utförande i byggprocessen kopplat till insatsgenomförandet. Höga byggnader innebär att räddningstjänsten i större utsträckning blir beroende av det brandskydd som finns inbyggt i byggnaden. Enheten har som en fullbordan i arbetet med höga byggnader utbildat den operativa personalen kring funktion och handhavande på brandtekniska installationer. 6

TILLstÅNDSÄRENDEN Förbundet har sedan bildandet 2013 tagit över ansvaret för medlemskommunernas hantering av tillståndsgivning för brandfarliga och explosiva varor. Under året har vi haft en relativt stor ökning av antalet inkomna tillståndsansökningar där vi fattat beslut om förlängning av befintliga tillstånd och nya tillstånd. I samband med att en ny tillståndsansökan har inkommit har en tillsyn genomförts hos verksamheten. Under året har enheten i samverkan med säkerhetsansvariga på Akzo- Nobel förändrat ett generellt tillstånd genom att mer exakt ange var hanteringen av brandfarlig vara sker och därmed tydliggjort föreståndarens ansvar. Detta arbete har medfört beslut om förlängning av 11 tillstånd för hanteringen. Enheten har även yttrat sig åt polisen i ärenden rörande offentliga tillställningar i form av dans- och cirkusföreställningar samt Stena Match cup med mera. Enheten yttrar sig även i socialförvaltningens tillståndsgivning för alkoholservering för ett flertal restauranger och evenemang. Enheten handlägger ansökningar om egensotning för medlemskommunerna. Handläggningen av egensotningsärenden görs i samverkan med sotaren. UTBILDNING/ SKOLAktIVITETER Förbundet har under året genomfört den avtalade brandskydds- och HLR-utbildningen för kommunerna. Tyvärr har deltagarantalet från kommunerna minskat under 2017 och de utbildningsplatser som förbundet tillhandahåller har ej fyllts. Dialog sker med respektive kommun om hur detta kan förändras under 2018 då även antalet utbildningsplatser totalt kommer att öka. Förbundet har även genomfört andra utbildningar för medlemskommunerna, ideella föreningar samt privata företag. Samtliga av Kungälvs kommuns kommunala skolor, åk 2 har under 2017 fått utbildning av brandpersonal enligt ett koncept kallat Barn på buss, samt även genomfört ett studiebesök på brandstationen i Kungälv. Vi har under året provat en brandutbildning för elever i 5:e klass i Ale. Detta föll väl ut och arbetet fortsätter för att kunna genomföra densamma för samtliga elever i klass 5, Ale, verksamhetsåret 2018. Förbundet har genom skiftgående personal, dagtidspersonal/ insatsledare m.fl. under året utbildat totalt 1593 personer. Myndighetsutövning 2015 2016 2017 Tillsyn LSO 28 39 51 Tillsyn LBE 5 11 8 Remisser/yttranden, tot 198 185 161 Plan- och byggärenden 137 116 103 Övriga (Polis, tillstånd etc) 61 69 58 Tillståndsansökningar Brandfarlig vara och 21 33 46 Explosiva varor Egen sotning 6 9 8 Externutbildningar 2015 2016 2017 /information Utbildade totalt 1116 1735 1593 Brandskydd + HLR kommuner 618 820 578 Brandskydd övriga 69 274 415 (Heta arbeten, SBA etc) Årskurs 2 339 491 450 Skolelever etc. 90 150 150 7

Brandstationer i förbundet 8

Beredskap och räddningstjänst Förbundets beredskap för räddningstjänst vid de fem brandstationerna Kungälv, Kode, Marstrand, Nol samt Surte har under året varit oförändrad och följt handlingsprogrammet för kommunernas skyldigheter att tillhandahålla räddningstjänst enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Vi har även under sommaren 2017 haft avvikelser i bemanning på våra stationer vilket redovisats för direktionen. Samtliga stationer vilka bemannas med Räddningspersonal I Beredskap, RIB, har haft problem med att nå beslutad numerär enligt handlingsprogrammet. Detta problem förstärktes under våren 2017 då ett nytt kollektivavtal för denna personalkategori tecknades centralt. Detta avtal genererade ett större semesteruttag bland personalen vilket ledde till bemanningsproblem under juni augusti. Dessa avvikelser har hanterats genom att omfördela förbundets resurser och/eller resursförstärka med räddningsinsatsstyrka från annan station vid de tillfällen då detta har krävts. Vid färre antal tillfällen har även ledig heltidsanställd personal kallats in för övertidsarbete. Det har endast skett då styrkeledare eller chaufför har saknats. Ingen skadedrabbad har fått vänta längre tid till dess att räddningsstyrka anlänt till plats och kvaliteten på räddningsinsatserna har inte varit lägre. Sålunda har avvikelsehanteringen inte genererat ett ökat negativt skadeutfall. Under 2017 har vi driftsatt ett nytt räddningsfordon i Kode vilket har inneburit en stor utbildningsinsats. Det nya fordonets utrustning gör att ny teknik och nya arbetsmetoder kan användas. Fordonet är bland annat utrustat med en Skärsläckare. Förbundet har under året tecknat nytt avtal med Kungälvs sjukhus om att larmas ut samtidigt med sjukvårdspersonal i ambulans vid befarade hjärtstopp. Detta avtal innefattar förbundets samtliga brandstationer. Därigenom kan de viktiga responstiderna att nå den nödställde minskas. Biståndet till sjukvården baseras på befintliga beredskapsresurser och under förutsättning att beredskapsläget tillåter att vi hanterar denna typ av händelse. En större utbildningsinsats utfördes under våren gällande arbetsmetodik vid Hot om suicid för både heltidsanställd personal och för Räddningspersonal I Beredskap. Efter att ha genomfört utbildningen togs denna larmkategori i drift och samtliga stationer i förbundet hanterar nu denna typ av händelser operativt. Enhetschef för den Förebyggande avdelningen är rekryterad och densamme påbörjar sin anställning första kvartalet 2018. Nyrekrytering gjordes under hösten där vi anställde en brandingenjör med tillhörighet till förebyggande avdelningen och operativ tjänstgöring som insatsledare. Två stycken brandmän med heltidstjänstgöring anställdes under 2017. Rekrytering av RIB-personal har gjorts under hösten. Det har även genomförts en prova på dag för kvinnor vid samtliga RIB-stationer. Problem med att finna lämplig personal, vilka även klarar kraven på närhet till brandstation inom stipulerad tid, kvarstår. Det finns fortfarande vakanta tjänster vid samtliga stationer i förbundet vilka bemannas av RIB-personal. Under Öppet hus den 1:a advent informerades det, som alltid, om RIB-verksamheten. 9

ÖVNINGAR/UTBILDNINGAR Exempel på områden som övats 2017 är; Obligatoriska rökövningar, kemövningar samt fastställda årsövningar har genomförts enligt utlagd plan för räddningspersonal. Övningar i tung räddning vid bussolyckor har skett i hela förbundet för att säkra förbundets bussräddningskoncept vilket även verkar som en regional resurs vid denna typ av händelse. Räddningschef i beredskap (RCB) och Insatsledare (IL) har genomfört övningar för större eller komplexa händelser utifrån ledningsperspektiv, samverkan med andra myndigheter och organisationer samt erfarenhetsutbyte. I viss mån har även styrkeledare deltagit i dessa övningar. Indikering av farliga ämnen. (Kemisk indikering) Befälsutbildning gemensam för länets brandbefäl. Övningen/utbildningen genomfördes i Skövde. Nya befälsbefattningar, Insatsledare och Räddningschef i beredskap (RCB), har utbildats inom organisationen. Under året så har vi ingått ett samarbete med SBRF gällande RCB beredskap Halkkörning med förbundets utryckningsfordon har genomförts för berörd personal på övningsanläggningen i Stora Holm enligt planering. Förbundet har under året deltagit i en utbildningsdag för samtliga Insatsledare inom Göteborgsregionen, GR. Denna dag syftade på att få en ökad kunskap av indikering med kemiska ämnen. Sex stycken nyanställda Räddningspersonal I Beredskap har genomfört delvis, eller fullt ut, den av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, stipulerade utbildningen för denna personalkategori. Befälsutbildning har genomförts på extern ort enligt bestämmelser från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB. UtBILDNINGsVERksAMHEtEN Förbundet har under året genomfört den avtalade brandskydds- och HLR-utbildningen för kommunerna. Förbundet har även genomfört andra utbildningar för kommunen, ideella föreningar samt privata företag. Samtliga av Kungälvs kommuns kommunala skolor, årskurs 2, har under 2017 fått utbildning av brandpersonal enligt ett koncept kallat Barn på buss, samt även genomfört ett studiebesök på brandstationen i Kungälv. 40 elever ur 5:e klass i Ale genomgick under hösten en grundläggande utbildning om brand. Detta utvärderades och fick stor genomslagskraft. Sålunda kommer denna utbildning att utvecklas och under 2018 skall samtliga klass 5 elev genomgå utbildningen. Förbundet har genom skiftgående personal, dagtidspersonal/insatsledare m.fl. under året utbildat fler än 1590 personer inom vårt geografiska område. Kristoffer instruerar i HLR Hjärt-lungräddning. 10

RÄDDNINGSINSAtsER Under 2017 har totalt 857 utryckande uppdrag genomförts i förbundet. Ca 87% av dessa har bedömts som kommunal räddningstjänst enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. De 857 uppdragen har fördelats som räddningsuppdrag inom förbundsområdet (ca 83%), insatser som stöd till andra myndigheter (ca 12%) och räddningsuppdrag i andra kommuner enligt avtal (ca 5%). Kungälvs kommun Ale kommun Andra kommuner Totalt 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 Totalt antal händelser 510 527 304 288 43 58 857 870 varav Kommunal 455 464 256 256 38 56 749 776 räddningstjänst Statlig räddningstjänst 0 1 0 0 0 0 0 0 Ej räddningstjänst 55 62 48 32 5 0 108 94 Under 2017 har 179 utryckningar gällande trafikolyckor genomförts. 11

Räddningsuppdrag inom förbundsområdet Kungälvs kommun Ale kommun Totalt inom BORF 2017 2016 2017 2016 2017 2016 Brand i byggnad 29 42 18 18 47 60 Brand, ej i byggnad 44 42 44 36 88 78 Trafikolycka 108 102 71 56 179 158 Utsläpp farligt ämne 11 14 2 11 13 25 Drunkning, tillbud 2 3 1 2 3 5 Nödställd person 6 5 2 7 8 12 Nödställt djur 2 7 2 3 4 10 Stormskada 0 3 1 0 1 3 Översvämning, annan vattenskada 4 4 1 2 5 6 Automatlarm ej brand/gas 142 143 56 67 198 210 Annan händelse utan risk för skada 48 44 19 18 67 62 Falsklarm brand/räddning 16 15 4 8 20 23 Övrigt 17 17 7 7 42 25 Totalt 429 441 221 235 722 676 Insatser som stöd till andra myndigheter inom förbundsområdet Kungälvs kommun Ale kommun Totalt inom BORF 2017 2016 2017 2016 2017 2016 IVPA (I väntan på ambulans) 29 34 39 19 68 53 Hjälp till ambulans 10 9 4 4 14 13 Hjälp till polis 1 2 0 2 1 4 Totalt 40 45 43 25 83 70 Räddningsuppdrag i andra kommuner enligt avtal Göteborg Stenungsund Lilla Edet 2017 2016 2017 2016 2017 2016 Brand i byggnad 0 1 1 4 0 0 Brand ej i byggnad 2 1 2 6 1 1 Trafikolycka 19 25 6 12 0 0 Utsläpp av farligt ämne 1 0 0 0 0 0 Annat 6 0 0 0 0 0 Totalt 28 27 9 22 1 1 12

Jämfört med 2016 har det totala antalet uppdrag minskat med ungefär 1,5%, vilket anses utgöra en normal fluktuation. Det är svårt att genom statistiken dra några djupare slutsatser, men det är tydligt att mängden sjukvårdsuppdrag har ökat och automatlarm har minskat. Brand i byggnad har minskat och brand ej i byggnad har ökat jämfört med föregående år. En ökad mängd gräsbränder under våren samt fler bilbränder under året kan vara förklaringen till ökad brand ej i byggnad. För trafikolyckor är förändringen jämfört med 2016 en ökning. Störst ökning har skett i Ale kommun. Under 2017 har vi varit förskonade från större väderrelaterade händelser samt även från övriga större och i tid utdragna händelser.. OLYCksUTREDNING Lagen om skydd mot olyckor säger att kommunerna ska utreda brand- och olycksorsak efter räddningsinsats. Denna uppgift leds i Bohus Räddningstjänstförbund av olycksutredare. Det arbete som utförs har fokus på utvärdering av räddningsinsatsens genomförande men kan även inriktas på t.ex. det förebyggande brandskyddet, olycksförlopp eller olycksorsak eller andra omständigheter kring olyckan. Utredningarna uppskattas mycket av samverkande parter och är viktigt för lärandet i den egna organisationen. Under året har endast en större olycksutredning genomförts. Bohus Räddningstjänstförbund har deltagit i nätverket för utredare i Västra Götaland vilket bidrar till att vi i regionen ska kunna se trender och få stöd för strategiska beslut gällande förebyggande åtgärder och förbättra genomförandet av våra räddningsuppdrag. VERksAMHEtsstÖD 2017 har inneburit många nya inspirerande, spännande och arbetskrävande utmaningar att hantera inom avdelningen. Förutom normal verksamhet så har året inneburit mycket arbete med att teknikanpassa inför den stundande inkopplingen till ledningscentralen vid räddningstjänsten i storgöteborg, RSG. VERksAMHEtsPLANEN Den gemensamt framtagna verksamhetsplanen för hela förbundet är nu ett naturligt arbetsverktyg och har kommit att medföra en högre effekt och noggrannhet i utförandet av projekt och övriga arbeten Därtill bedöms verksamhetsplanen att vara ett bra verktyg för uppföljning. ARBEtsMILjö och arbetsmetodik. Olika grupper har gemensamt arbetat under året för att förbundet skall bibehålla en god arbetsmiljö och på vissa områden förbättra densamma. Förslag, hela koncept, arbetas fram utifrån verksamhetsplan eller uppkomna situationer med fokus på arbetsmiljön, användarna samt kostnad/nytta. Förtroendevalda skyddsombud deltar i, eller får information om, samtliga projekt. Företrädare för de olika fackförbunden deltar vid behov. NYA räddningsenheter Ny räddningsenhet som är den tredje av samma interna utförande är driftsatt i Kode. De övriga är sedan tidigare placerade i Kungälv och Nol. NYA transportfordon Nytt transportfordon, i en serie om tre, av samma interna utförande är beställd till Nol. De övriga är sedan tidigare placerade i Kungälv och Kode. NYA LastVÄxLARE Ny lastväxlare i en serie om tre av samma interna utförande är beställd till Nol. De övriga är sedan tidigare placerade i Kungälv och Kode. KartstÖD/NAVIGAtION/INsatsINFO Arbetet med kartstöd, navigation samt insatsinformation system pågår fortlöpande. Under 2018 kommer förbundet att prova Daedalos Mobil som är en del av det nuvarande verksamhetssystemet. 13

Fysisk arbetsmiljö Nytt omklädningsrum för kvinnor har färdigställts vid stationen i Kungälv. Styrketräningsrummet samt entrén har renoverats i Kungälv. Samband Uppgradering Rakel-systemet har genomförts. Radiosystem för rök och kemdykning har utvecklats. Sårbarhet Fortsatt arbete med avbrottsäkra brandstationer genom risk-och sårbarhetsanalys samt införande av UPS, avbrottsfri elförsörjning pågår. SkALskYDD Ett förbundsgemensamt passagesystem med taggar har införts på samtliga stationer för bättre skalskydd och enklare tillträde för vår personal. FRG (FRIVILLIGA resursgruppen) Fortsatt samverkan avseende materiel och personal vid räddningsinsats eller vid större påverkan på vårt samhälle. Insats och förebyggande stöd Utöver ovanstående har sedvanligt stöd och support genomförts för de operativa och förebyggande avdelningarna såväl under larm som under normaldrift. Inriktningsarbete under året har varit att fortsatt trygga verksamhetsstödet med anledning av större pågående projekt såsom ombyggnation av Kungälvs sjukhus, nyetablering av verksamheter och boende på Kongahällatomten samt påbörjad höghusbebyggelse i Surte. Välbesökt Öppet Hus på våra stationer. 14

Verksamheten 2017 UPPDRAG OCH STRATEGIsk INRIktNING Förbundet bedriver verksamhet enligt Handlingsprogram till skydd mot olyckor, på uppdrag av respektive medlemskommun enligt; Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva (LBE) varor samt ytterligare verksamhetsuppgifter vilka står att läsa i förbundsordningen. Huvudprocesserna i verksamheten är olycksförebyggande arbete och skadeavhjälpande arbete räddningstjänst. Det olycksförebyggande arbetet innefattar myndighetsutövning, remisser i plan- och byggprocessen, utbildning, rådgivning samt information. Syftet med det olycksförebyggande arbetet är att ge människor, egendom och miljö ett tillfredställande skydd mot olyckor genom att stärka den enskildes förmåga att förhindra och begränsa olyckor. Det skadeavhjälpande arbetet inriktas i huvudsak på räddningsinsatsernas genomförande men man arbetar även aktivt i det olycksförebyggande arbetet. Man svarar för teknik- och metodutveckling samt genomför olycksundersökningar. Målet för det skadeavhjälpande arbetet är att räddningsinsatser skall planeras så att de kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt utifrån rådande riskbild. Förbundet utför ovanstående uppgifter genom att bryta ner uppdraget i mål och prestationer vilka dokumenteras och följs upp i en verksamhetsplan. DIREktIONEN Direktionen har under året sammanträtt vid 7 tillfällen och bland annat beslutat om: Drift- och investeringsbudget 2018 samt investeringsplan 2018-2022. Beslut om tillsynsplan. Anslutning för utlarmning av räddningsstyrkor via ledningscentralen vid räddningstjänsten i storgöteborg samt inriktning mot större räddningssamverkan inom göteborgsregionen, GR. MILJÖARBETE Miljöarbetet finns med som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Ett miljötänk finns med som en given del i verksamheten både på brandstationerna och ute på räddningsinsatser. Avtal finns skrivna, av respektive medlemskommun, med privata saneringsfirmor. Dessa avtal står förbundet fritt att använda i händelse av räddningsinsatser där miljön blir utsatt. Arbetsmiljöförbättrande åtgärder har vidtagits under året genom revidering av rutiner samt anpassning av övningsområde. ARBEtsMILJÖ Dialog om arbetsmiljöfrågor pågår kontinuerligt i förbundet. Succesivt har det arbetats fram system med tillbudsrapportering och skyddsronder. Implementering av rapporteringssystemet RIA pågår för detta ändamål. Arbetet med att skapa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö har fortsatt under 2017 och är ett kontinuerligt arbete. Den lokala skyddskommittén sammanträder enligt mötesordning och är representerad av skyddsombud från varje fackförening samt arbetsgivarrepresentanter från varje avdelning. Under 2017 blev omklädningsrum för kvinnor färdigställt och det fleråriga projektet Renare arbetsplats avslutades då hela processen med att rengöra smutsig utrustning genom bland annat ny brandslangstvätt, grovtvättmaskiner, och övrig utrustning togs i bruk. Förbundets företagshälsovård har under året genomfört samtliga lagstadgade undersökningar. Därtill har företagshälsovården använts till andra uppdrag såsom utbildning av medarbetare i systematiskt arbetsmiljöarbete, vaccinationer samt speciella utredningar. Möjligheten till att få extern hjälp avseende akuta frågor rörande personalvård sker genom avtal med Falck Healthcare. 15

SAMVERKAN Förbundet deltar i nätverk för operativa samverkansfrågor vilka omfattar hela västra Götalands län, Räddningssamverkan VG. Länsstyrelsen medverkar i dessa samverkansmöten vilka genomförs några gånger om året. Räddningschefen i förbundet, tillsammans med direktionens ordförande och vice ordförande, representerar vid dessa möten. Räddningssamverkan VG består av länets samtliga kommuner med tillhörande räddningstjänster oavsett organisationsform. Målet med Räddningssamverkan VG är att föra fram länets räddningstjänsters åsikter nationellt för att kvalitetssäkra framtidens räddningstjänst och dess uppdrag. Räddningssamverkan VG tittar även på andra områden vilka kan ge ökad effektivitet vid samverkan. GR-regionens kommuner och förbund samverkar vidare inom områdena utbildning och erfarenhetsåterföring efter olyckor. Förbundet deltar aktivt i flertalet regionala arbetsgrupper vilka har till uppgift att samordna samhällets totala resurser för att vid en större samhällsstörning skapa en bättre och tydligare grund för resurssamverkan. En fortsatt samverkan sker även med medlemskommunerna samt dess förvaltningar och bolag. Den är en grundförutsättning för att det olycksförebyggande arbetet skall vara framgångsrikt. Samverkan sker även inom GR avseende förebyggande frågor såsom tolkning av lagtext samt utövande av tillsyn och givande av tillstånd. Samverkan med ambulans, polis och räddningstjänst i ett Kungälv som växer. 16

Stort arbete läggs ner på att integrera samarbetet mellan kommunerna, polisen och räddningstjänsten för att motverka oro och anlagda bränder. Förbundet arbetar mycket aktivt med att träffa de grupper som behöver extra stöd för att integreras i ett samhälle där trygghet och säkerhet är ledord och en självklarhet. Lokalt i Kungälv och Ale arbetar förbundet i grupper avseende Äldresäkerhet. Grupperna träffas kontinuerligt och effekten av dessa möten är att mycket information om säkerhet når ut till våra äldre medborgare samt att man fysiskt träffar denna målgrupp vid seminarier och andra tillfällen. Uppskattningsvis har totalt ca 400 äldre i Ale och Kungälv mött förbundets personal vid olika tillfällen. Några tillfällen där förbundet representerat och deltagit är: Möte och nätverkande med Ales nya fixartjänst. Fixartjänsten är en funktion som erbjuds de som är över 65 år och har svårt att klara vissa enklare vardagssysslor själva. Tanken är att man även skall få stöd i vad du kan göra för att undvika fall- och halkolyckor i hemmet. Seniorgymaktivitet i Älvparken. Seniordag i Kungälv, Kvarnkullen. Seniordag i Ale Kulturrum, Nödinge. Brandinformation i samband med Lucia, tillsammans med folkhälsan Kungälvs kommun och IOGT-NTO. Färdigställt mappar med information från Kungälvs kommun. Dessa mappar delas ut till kommunens 80-åringar med hjälp av volontärer som kallas Budbärare. Fyllt och distribuerat flissäckar. Säckar med flis/sand finns utanför brandstationerna i Nol, Surte, Marstrand och Kode. Finns även hos Tiina som är fixare i Ale och i kundservice i Stadshuset Kungälv. Finns att hämta gratis för halkbekämpning. Kontinuerligt deltagande i äldresäkerhetsmöten i bägge kommunerna. STYRDOKUMENT OCH RUTINER De viktigaste politiska dokument som styr förbundets verksamhet är, förutom gällande lagstiftning, Förbundsordningen, reglementen för direktionen och revisorerna samt handlingsprogram till skydd mot olyckor. Den av direktionen årligt antagna tillsynsplanen samt verksamhetsplanen är de dokument som styrt aktiviteterna i förbundet under året. OLYCksUTREDNING Lagen om skydd mot olyckor säger att kommunerna ska utreda brand- och olycksorsak efter räddningsinsats. Denna uppgift genomförs av förbundets olycksutredare. Det arbete som utförs med utvärdering av räddningsinsatsens genomförande och övriga omständigheter kring olyckan är viktig för samverkande parter och den egna organisationen. Under året har endast en större olycksutredning genomförts. Dock undersöks varje enskild räddningsinsats i mindre omfattning efter en upprättad mall. Resultaten av utredningarna har delgivits berörda organisationer för att med denna kunskap förbättra hanteringen av liknande framtida olyckor. Resultatet ligger även till grund för intern metod- och teknikutveckling samt sätter sin prägel på kommande utbildningsområden. Nätverket för utredare i Västra Götaland, RCO, samlar information från utredningarna för att vi i regionen ska kunna se trender och få stöd för strategiska beslut gällande förebyggande åtgärder. INSAtsPLANERING Under året har arbete med förberedelse för räddningsinsatser fortsatt med insatsplanering i hela förbunds område. Insatsplanerna växer i antal och utgör nu en god grund för förbundets hantering av räddningsinsatser vid dessa objekt. 17

teknik Arbete med att använda och utveckla teknik fortgår kontinuerligt. Målet med utökning av tekniska hjälpmedel och system fokuseras hela tiden mot att det skall ge medborgarna en effektivare service oavsett uppdrag. Stort arbete har lagts ned på att förbereda tekniken att fungera då inkoppling till ledningscentralen vid räddningstjänsten i Göteborg skall ske andra kvartalet 2018. Fortsatt arbete sker för att säkerställa drift utan avbrott då strömbortfall eller liknande inträffar. Extern hjälp har tagits för att skapa en objektiv rapport avseende risk- och sårbarhet. INFORMAtION, RÅD OCH stöd Förbundets egen hemsida www.borf.se används i första hand för att vara en informationskanal för alla frågor vilka rör räddningstjänstens uppdrag. Förbundets hemsida är välbesökt. På hemsidan står även att läsa om förbundets verksamhet samt övriga aktuella händelser och information. Förbundets Facebook-sida har en stor genomslagskraft och utveckling av densamma sker genom en kommunikationsgrupp. Förbundet har under året följt MSB:s informationskampanj Aktiv mot brand, där bland annat informationsaktiviteter i samhället genomförts under året. I samband med julen har aktiviteter genomförts med budskap om vikten av en fungerande brandvarnare. Öppet hus på samtliga brandstationer med ca 800 besökare genomfördes enligt tradition första advent. Därutöver har en rad informationsaktiviteter genomförts bland annat deltagande på julmarknader i Ale, Skepplandadagen, Komarkens dag tillsammans med Kungälvsbostäder, aktiviteter tillsammans med hyresgästföreningen samt många fler tillfällen där naturliga möten med medborgare har skapats. Under julen har även BORF i samverkan med systembolagen i de bägge kommunerna haft information till kunder med syfte att påminna om behovet av en fungerande brandvarnare. Förbundet har under året varit en aktiv aktör i kommunernas arbete gällande äldresäkerhet, genom arbetsgrupper, föreläsningar etc. År 2017 uppskattar vi att ca 5000 personer fått ta del av information genom möten med förbundets personal. UtBILDNING Förbundet fortsatte under 2017 att utveckla arbetet med att erbjuda utbildning för medborgarna. Kurser i bland annat Heta Arbeten (HA) och Systematiskt Brandskydds Arbete (SBA) har genomförts. Utbildning i Brand-Kunskap för Alla (BKA) samt Hjärt-/Lung- Räddning (HLR) har genomförts enligt uppdrag i förbundsordningen. Tyvärr har deltagarantalet från kommunerna minskat under 2017 och de utbildningsplatser som förbundet tillhandahåller har ej fyllts. Dialog sker med respektive kommun om hur detta kan förändras under 2018 då även antalet utbildningsplatser kommer att öka efter beslut i respektive medlemskommun och i förbundets direktion. Den sista klassen i förbundets samarbete med gymnasieskolan Mimers Hus, Omvårdnadsprogram-Räddning (OVP-R), tog examen 2017. Förbundet ser det som mycket tråkigt att gymnasieskolan väljer att avsluta detta samarbete då brandutbildningen för ungdomar i gymnasieskolan har varit mycket lyckad ur ett samhällsperspektiv. Även utbildning av skolelever i årskurs 2 och 5 har genomförts med gott resultat. Nyckeltal BKA + HLR 578 SBA 27 Heta arbeten 88 Åk 2 18 klasser ca 450 18

Personalredovisning Personalsammanställning BORF 2017 2016 Hel och deltids- Räddningstjänst- Hel och deltids- Räddningstjänstanställda personal anställda personal i beredskap i beredskap Personal 39 92 41 94 Kvinnor 4 4 4 4 Män 35 88 37 90 Personal fördelat på ålder, antal 29 år och yngre 2 17 3 16 30 49 år 20 54 21 58 50 år och äldre 17 21 17 20 Personalens medelålder, år 47,4 40,2 46,8 39,2 Ovanstående personal är fördelad på förbundets fem brandstationer. Av förbundets åtta kvinnliga medarbetare arbetar sex stycken med operativ räddningstjänst. Andelen kvinnor fortfarande låg. Sjukfrånvaro av ordinarie tillgänglig arbetstid % 2017 2016 2015 2014 Total sjukfrånvaro 3,5 3,1 4,5 5,9 Total sjukfrånvaro, åldersindelat 29 år och yngre 1,6 1,0 13,7 23,1 30 49 år 2,0 3,0 2,7 4,7 50 år och äldre 1,7 3,4 5,7 6,0 Sjukfrånvaro överstigande 59 dagar i förhållande till total sjukfrånvaro 33,5 25,4 55,1 56,0 Året redovisar en fortsatt låg sjukfrånvaro och låg långtidssjukfrånvaro. 19

Trygga ungdomsmiljöer Förbundet har även 2017 varit i arbete med att nå ut till ungdomar för att skapa en god relation samt verka proaktivt i hopp om att detta skall resultera i minskade antal olyckor. En viktig samverkanspartner i detta arbete har i Kungälv varit Trygga Ungdomsmiljöer samt polismyndigheten. Detta arbete har under 2016 även burit frukt i Ale kommun genom aktiv samverkan med fritid och Ale brottsförebyggande samverkan (ABS). Förutom ett administrativt deltagande i olika grupper så arbetar förbundet mycket med att möta ungdomarna. Förbundet är bland annat aktiva med att besöka fritidsgårdar i både Kungälv och Ale samt stödja och delta i idrottsevenemang. Att tillsammans med ungdomarna planera delta för trygga och säkra miljöer i anslutning till helgdagar/långhelger/skollov och övriga evenemang är en självklarhet i det dagliga förebyggande arbetet. Förbundet har även bjudit in ungdomar till brandstationerna för att vid dessa tillfällen informera, utbilda samt knyta goda relationer. Några aktiviteter redovisas nedan: Deltagit i Kungälvs kommuns möten om integration varje månad. Anordnat fysisk träning på brandstationen i Kungälv med fika för ensamkommande ungdomar en gång/vecka. Deltagit i Barnens dag på Komarken. Deltagit Sommarstart Kungälv, vid vårens skolavslutning. Deltagit i Öppet Hus vid Kungälvs idrottshall, vid högtiderna påsk, midsommar, jul och andra helger då andra lokaliteter är stängda. Upplåtit brandstationens lokaler för ungdomar som ej har tillgång till andra mötesplatser, cirka 20 gånger. Tillsammans med Polisen, Kungälvsbostäder, Hyresgästföreningen, Närhälsan, Ikano Bostad, Kungälvs kommun, Medborgarskolan, Trygga ungdomsmiljöer under 2017 ingått i Nätverk Komarken för att utveckla vissa bostadsområden. Deltagit i ABS Ale Brottsförebyggande samverkansgrupp där kommunen, Alebyggen, Polisen, Securitas och Balder Fastigheter och räddningstjänsten har möte varje kvartal om lägesbilden i Ale beroende på dagsläget. Deltagit i trygghetsvandringar och informationsaktiviteter i Skepplanda, Bohus och Nödinge. Bedriver kontinuerligt samarbete med övriga förvaltningarna t.ex. Parken, Alebyggen, Västtrafiks pendelparkeringar i syfte att motverka anlagd brand. 20

Jämställdhet och mångfald Målet är att skapa en intern värdegrund där samtliga medarbetare inser att om räddningstjänsten framledes skall kunna fullgöra sitt uppdrag så är det mycket viktigt att öka antalet kvinnor och personer med annan etnisk bakgrund än svensk i operativ tjänst. Denna värdegrund skall grundas på acceptans, legitimitet och förtroende men även genom utbildning som ger kunskap över den verksamhetsnytta som en bredare personalsammansättning för med sig. Arbetet med jämställdhet och mångfald pågår kontinuerligt. Under året har förbundet även deltagit i samverkan gällande jämställhetsarbetet inom Göteborgs-regionens räddningstjänster. Förbundet genomförde även en riktad satsning på att få in fler kvinnor i organisationen med pröva på dagar enbart riktade just till kvinnor. Detta projekt syftade även till att det interna nätverket hos de kvinnor som redan finns i vårt förbund skall stärkas då dessa var ansvariga för genomförandet av samtliga pröva på dagar. Dessa tillfällen genererade besök av 24 kvinnor varav 12 kallats till tester för att kunna söka arbete som Räddningspersonal I Beredskap. Förbundet är även medlem i den nationella organisationen Nätverket Jämställd Räddningstjänst, NJR. Ylva och Åsa övar skogsterrängskörning med fyrhjulig MC. 21

Utfall För 2017 visar Bohus Räddningstjänstförbund ett positivt resultat på 2 761 tkr. För året är ett nollresultat budgeterat. Resultatet för 2016 var ett överskott på 2 172 tkr. Intäkterna har totalt sett ökat med 2,5 mkr, vilket motsvarar det ökade förbundsbidraget, förbundet har tappat i intäkter på utbildningar under året eftersom avtalet med Mimers Hus Gymnasium har upphört, men har istället ökat intäkterna på automatlarm, övriga intäkter är i nivå med föregående år. Övriga kostnader överskrider budget, dels så har städkostnaderna har ökat och dels till följd av utbyte av skyddsutrustning. Avskrivningarna understiger budget på grund av att investeringar dröjt till följd av långa leveranstider. Finansnettot visar på högre kostnader än förväntat, det beror främst på att räntan för pensioner har höjts mer än beräknat. Personalkostnader ligger lite lägre än budgeterat, det beror på att det finns vakanta tjänster vilka ej kunnat tillsättas under året. Upplupna personalkostnader i form av semesterskuld, upplupna timlöner och komptid ligger på ungefär samma nivå som 2016. Pensionskostnaderna bygger på en prognos från KPA, årets pensionskostnader ligger ungefär i nivå med föregående år. Soliditet och förpliktelser INVEstERINGAR Investeringsutfallet är 7,9 mkr jämfört med budgeterat belopp på 13,1 mkr. Avvikelsen beror främst på långa leveranstider, den största investeringen är en lastväxlare på 3,5 mkr som kommer levereras under 2018. Investering av släck räddningsfordon mindre på 2,2 mkr har skjutits fram i avvaktan på beslut om snabbinsatsstyrka, investering i stab och ledningsutrustning. Gällande investering av motorspruta och värmekameror så fanns utrymme för dem i 2016 års budget, men även dessa har blivit försenade på grund av lång leveranstid. Se tabell på detaljnivå på sid 28. BALANskRAVEt Kommunallagen innehåller krav på att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och resultatet återställas under de närmast följande tre åren. Balanskravet är uppnått då förbundet redovisar ett positivt resultat. Förbundets soliditet uppgår till 17%. 22

Resultaträkning Belopp i tkr Bokslut 2017 Budget 2017 Bokslut 2016 Verksamhetens intäkter, not 1 72 903 71 605 70 356 Personalkostnader, not 2-42 952-44 542-43 292 Övriga verksamhetskostnader, not 2-22 337-21 563-20 412 Verksamhetens kostnader -65 289-66 105-63 704 Avskrivningar -4 509-5 200-4 090 Verksamhetens nettokostnad 3 105 300 2 562 Finansiella intäkter, not 3 2 0 2 Finansiella kostnader, not 4-346 -300-392 ÅREts RESULTAT 2 761 0 2 172 Balansräkning Belopp i tkr 2017 2016 tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar, not 5 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2 019 2 126 Maskiner och inventarier 35 231 31 961 Summa materiella anläggningstillgångar 37 250 34 087 Summa anläggningstillgångar 37 250 34 087 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar, not 6 3 603 2 705 Summa omsättningstillgångar 3 603 2 705 summa tillgångar 40 853 36 792 EGET KAPITAL, AVSÄttNINGAR OCH SKULDER Eget kapital, not 7 Eget Kapital 6 840 4 079 Varav årets resultat 2 761 2 171 Avsättningar Avsättningar för pensioner, not 8 5 541 4 235 Skulder Långfristiga skulder, not 9 9 214 11 116 Kortfristiga skulder, not 10 19 258 17 362 Summa skulder 28 472 28 478 summa eget kapital, AVsättNINGAR och skulder 40 853 36 792 Ansvarsförbindelser och panter Inga Inga 23

Kassaflödesanalys Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 DEN LÖPANDE VERksAMHETEN Årets resultat, not 7 2 761 2 171 Avskrivningar och nedskrivningar, not 5 4 527 4 090 Förändring avsättningar, not 8 1 306 918 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 8 594 7 180 Förändring kortfristiga fordringar, not 6-899 2 762 Förändring kortfristiga skulder, not 10-792 -3 133 Kassaflöde från den löpande verksamheten 6 903 6 809 INVEstERINGSVERksAMHETEN Investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar, not 5-7 892-5 746 Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar, not 5 202 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -7 690-5 746 FINANSIERINGSVERksAMHETEN Förändring övriga långfristiga skulder, not 9-1 902-2 507 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 902-2 507 Årets kassaflöde -2 689-1 443 Likvida medel vid årets början -2 720-1 277 LIKVIDA MEDEL VID ÅREts SLUT -5 409-2 720 24

Noter NOT 1 VERksAMHETENS INTÄktER Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Förbundsbidrag Ale kommun 27 700 26 700 Förbundsbidrag Kungälvs kommun 41 500 40 000 Automatlarm 2 184 1 986 Utbildning 125 375 Avgift brandsyn 117 106 Granskningsavgifter 171 201 Övriga intäkter 1 068 988 Summa 72 903 70 356 NOT 2 VERksAMHETENS kostnader Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Personalkostnader -42 952 43 292 Hyra -7 358 7 212 Släckvatten -1 900 1 900 Övriga kostnader -13 079 11 300 Summa -65 289 63 704 NOT 3 finansiella intäkter Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Ränteintäkter 2 2 Summa 2 2 NOT 4 finansiella KOstNADER Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Räntekostnader -235 345 Ränta, pensionsskuld -111 47 Summa -346 392 25

NOT 5 MATERIELLA ANLÄGGNINGstILLGÅNGAR Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde övertagna anläggningar 2 551 2 551 Utgående ackumulerade anskaffningar 2 551 2 551 Ingående ackumulerade avskrivningar -424-317 Årets avskrivningar -107-107 Utgående ackumulerade avskrivningar -531-424 Utgående planenligt restvärde 2 019 2 126 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde övertagna anläggningar 49 219 43 473 Årets anskaffningar/pågående nyanläggningar 7 892 5 746 Årets försäljningar/utrangeringar -1 247 0 Utgående ackumulerade anskaffningar 55 864 49 219 Ingående ackumulerade avskrivningar -17 258-13 275 Årets avskrivningar -4 420-3 983 Årets försäljningar/utrangeringar 1 045 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -20 633-17 258 Utgående planenligt restvärde 35 231 31 961 NOT 6 KORTFRIstIGA FORDRINGAR Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Kundfordringar 665 507 Fordran mervärdesskatt 817 710 Övriga kortfristiga fordringar 2 121 1 489 Summa 3 603 2 705 NOT 7 EGET KAPITAL Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Ingående eget kapital 4 079 1 908 Årets resultat 2 627 2 171 Summa 6 840 4 079 26

NOT 8 AVSÄttNINGAR PENSIONER Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Pensionsförpliktelser Ingående avsättning 4 235 3 317 Nyintjänad pension 1 029 702 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 22 38 Förändring av löneskatt 255 178 Total pensionsavsättning 5 541 4 235 Avsatt till pensioner 4 459 3 408 Löneskatt 1 082 827 Summa pensionsåtagande 5 541 4 235 Återlånade medel 5 541 4 235 Pensioner som avsättning 5 541 4 235 Summa pensionsåtagande 5 541 4 235 Återlånade medel 5 541 4 235 Pensioner före 2013 tryggas av Ale- respektive Kungälvs kommun och redovisas därmed som pensionsåtagande i deras respektive årsredovisning. NOT 9 LÅNGFRIstIGA SKULDER Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Reverslån Ale kommun 3 367 4 167 Reverslån Kungälvs kommun 5 847 6 949 Summa 9 214 11 116 Räntan på reverslånen uppgår till 1,75 % för både Ale och Kungälvs Kommun. 27

NOT 10 KORTFRIstIGA SKULDER Belopp i tkr Bokslut 2017 Bokslut 2016 Kortfristig del av reverslån Ale kommun 800 967 Kortfristig del av reverslån Kungälvs kommun 1 233 1 712 Kortfristig skuld Kungälvs Kommun* 5 409 2 720 Leverantörsskulder 6 625 5 788 Upplupna semesterlöner 1 084 1 101 Upplupen övertidsersättning 147 176 Övriga kortfristiga skulder 3 961 4 898 Summa 19 259 17 362 * Kungälvs Kommun har med bank avtalat om ett så kallat koncernkontosystem. Mellan kommunen och Bohus Räddningstjänstförbund har interna kreditvolymer avtalats. Skuld på koncernkontot vid årsskiftet redovisas som en kortfristig skuld till Kungälvs Kommun. Den koncerninterna kreditlimiten uppgår till 10 000 tkr. 28

Investeringsredovisning Belopp i tkr Bokslut 2017 Budget 2017 Slangtvätt ultraljud och ren arbetsmiljö 32 0 Lastväxlarflak 165 0 Transportfordon GDB 159 634 0 Släck och Räddningsfordon 5 0 MC 6*6 267 0 Båt: Ockelbo B18AL 218 0 Reinvesteringar 2016 121 0 Lastväxlare inkl. vattenskumflak med pump 0 3 500 Transportfordon och småbilar 400 650 Släck Räddning mindre (snabbinsats styrka) 0 2 200 Släck räddningsfordon 4 274 4 000 Reinvesteringar 302 325 Kem och Rökskydd 0 100 Motorspruta 695 400 Larmställ Höghöjdsskydd 72 80 Indikeringsutrustning Kem 0 150 Värmekamera 259 110 Övningsfält miljö o arbetsmiljöanpassning 46 250 Navigation 126 100 Rökdykarradiosystem 154 100 Stab och ledningsutrustning 0 500 Byte reservkraft Kungälv 0 450 Möbler inventarier m.m. 121 100 Säkerhetsskåp 0 100 Summa 7 892 13 115 29

Finansiell analys REDOVISNINGSPRINCIPER Bohus räddningstjänstförbund följer Lagen om kommunal redovisning (1997:614), övrig redovisningspraxis och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Personalkostnader Lönerna är bokförda enligt kontantprincipen. Förändring av semesterlön och övertidsskuld redovisas som en kostnad i verksamheten. Sociala avgifter bokförs som ett procentuellt påslag på lönekostnaden. Timlöner och ersättning för obekväm arbetstid som är intjänade under december månad tas upp som kortfristig skuld. Avskrivningar Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet. Bestämmande av den ekonomiska livslängden görs utifrån beräknad ekonomisk nyttjandeperiod, viss vägledning finns i RKR:s idéskrift om avskrivningar publicerad 2009. Aktivering av anläggningstillgångar sker normalt den månad som investeringen tas i bruk. Nominell metod används för beräkning av avskrivningar, det vill säga linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde. På anläggningstillgångarnas kvarvarande bokförda värde beräknas även internränta. SKL:s förslag på internräntesatser används. Under år 2016 har vi inte tillämpat komponentavskrivningar. Avskrivningstider År Byggnader 20-33 Fordon 4-20 Räddningstjänstutrustning 5-10 Maskiner och inventarier 5-20 Mark Ingen avskrivning Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för planmässiga avskrivningar och nedskrivningar. Den ekonomiska livslängden ska överstiga tre år och anskaffningsvärdet ska överstiga ett värde om minst ett ½ prisbasbelopp för att en anskaffning ska redovisas som en anläggningstillgång. Anläggningstillgångar i balansräkningen som övertogs från medlemskommunerna har upptagits till det bokförda värde objekten haft i respektive medlemskommuns balansräkning i samband med förbundets bildande. Pensionsskuld Pensioner från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen inklusive löneskatt. Beräkning har skett enligt RIPS07. Pensionsåtagande avseende anställda före år 2013 redovisas som åtagande i Alerespektive Kungälvs kommuns årsredovisning. Från och med 2000 har arbetstagaren själv fått möjlighet att placera en del av sin tjänstepension. Det innebär att Bohus räddningstjänstförbund årligen betalar ut den intjänade individuella delen till KPA som administrerar fördelningen av pensionspengarna till respektive individs valda förvaltare. Den del av pensionsskulden med tillhörande löneskatt, som betalas ut under 2018, bokats upp som kortfristig skuld i 2017 års bokslut. Inga medel finns placerade för att möta framtida pensionsutbetalningar. Inga pensionsåtaganden finns för personer i ledande ställning eller direktionen. Under 2016 har 403 tkr av pensionsförpliktelsen tryggats genom utbetalning till försäkringsbolag varvid Bohus räddningstjänstförbunds pensionsåtagande har minskat med motsvarande. 30

ÅREts resultat Årets resultat för Bohus Räddningstjänstförbund är ett positivt resultat på 2 761 Tkr. Balanskravet uppfyllt god ekonomisk hushållning Kommunallagen innehåller krav på att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och återställas under de närmaste tre åren. Vid avstämning mot kommunallagens balanskrav är resultatet positivt. Bohus räddningstjänstförbund kan därför anses uppfylla de krav som ställs för god ekonomisk hushållning. Investeringar Den beslutade investeringsbudgeten 2017 har uppgått till 13115 Tkr. Investeringsutfallet blev 7 892 Tkr, vilket innebär att 60 procent av de totala investeringsmedlen har upparbetats. Investeringar budgeterade till ett värde av 2 200 Tkr har skjutits fram till 2018. Utöver det så är det en stor post på 3 500 tkr som kommer levereras i början av 2018 och som avser en lastväxlare. Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter uppgår till 72 903 Tkr och består huvudsakligen av förbundsbidrag från Ale och Kungälv kommun, totalt 69 200 Tkr. Verksamhetens kostnader uppgår totalt till 70 278 Tkr, varav avskrivningar på 4 509 Tkr. Den största kostnaden är personalkostnaderna som inklusive pensionerna uppgår till 42 952 Tkr eller 61% procent av de totala kostnaderna om man inkluderar kostnaderna för av- och nedskrivningar. Finansnettot Finansnettot är summan av finansiella intäkter och kostnader. Finansnettot uppgår till 389 Tkr. De finansiella intäkterna består utav ränteintäkter som utgörs av bankräntor samt lite ränteintäkter på skattekontot. De finansiella kostnaderna består till störst del utav räntor på de reverslån Bohus räddningstjänstförbund har mot Ale och Kungälvs kommun. Förbundet har också finansiella kostnader i form av räntor på pensionsskulden. Tillgångar Totalt har Bohus räddningstjänstförbund materiella anläggningstillgångar till ett bokfört värde på 37 250 Tkr. Under året har investeringar skett med 7 892 Tkr. Eget kapital Det ingående värdet för det egna kapitalet är 4 079 Tkr. Årets resultat på 2 761 Tkr ger ett utgående saldo på 6 840 Tkr. Avsättningar för pensioner Bohus räddningstjänstförbund redovisar en avsättning för pensioner inklusive löneskatt på 5 541 Tkr. Varje år bokförs förändringen (ökningen/minskningen) av skulden mot årets resultat. Skulder Förbundets långfristiga skulder uppgår till 9 214 Tkr. Skulden avser två reverslån till Ale respektive Kungälvs kommun. Vid förbundets bildande skedde ett övertagande av anläggningstillgångar från medlemskommunerna. Detta övertagande finansierades genom ett reverslån mot respektive kommun. Reverslånen amorteras i takt med avskrivningarna av tillgångarna. Tilllämpad ränta är den rekommenderande internräntan som Sveriges kommuner och landsting (SKL) fastställer. Räntan för 2017 är 1,75%. Den del av reverslånen som förfaller inom ett år redovisas som en kortfristig skuld. Denna del uppgår totalt till 2 033 Tkr. Förbundets likviditet hanteras i ett gemensamt koncernkontosystem där Kungälvs kommun och övriga kommunala bolag ingår. Förbundet har ett underskott på totalt -5 409 Tkr på koncernkontot per balansdagen. Soliditet och förpliktelser Soliditet är ett mått på hur stor andel av förbundet totala resurser som finansieras med eget kapital. År 2017 uppgår soliditeten till 17%. Förbundet har inga övriga förpliktelser i form av panter eller ansvarsförbindelser. 31

Revisonsberättelse för 2017 Vi, utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i Bohus Räddningstjänstförbund, nedan kallat Borf, (organisationsnummer 222000-3004) och dess direktion. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och förbundsordningen. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi har förutom intervjuer ute i verksamheten och egna granskningar biträtts av PwC, som avgivit följande rapporter/ utlåtanden. Dessa är Förstudie; Information, rådgivning och utbildning av allmänheten. Utlåtande avseende delårsrapport 2017-08-31 Årsredovisning inkl balans- och resultaträkning för 2017 Genomgång av långtidsstrategi för Bohus Räddningstjänstförbund. Utöver ovanstående har vi även genomfört en grundläggande granskning av verksamheten vilket bland annat omfattar samtliga protokoll och handlingsplaner för 2017 samt fortlöpande kontakter med förbundsledning och verksamheten. Väsentliga områden i vår granskning har varit förbundets arbete med intern styrning och kontroll samt arbetsmiljöfrågor. BEDÖMNING Vi bedömer sammantaget att direktionen i Bohus Räddningstjänstförbund i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Finansiella mål har inte fastställts för år 2017 varför dessa inte kan bedömas. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Kungälv den 27 februari 2018 Christer Mörlin 32

Grafisk produktion: Contextus Mediateknik AB 2018 Räddningsarbetet med Thorildskolan 29 april 2017. Enbärsvägen 2, 442 42 Kungälv. Tel 0303-33 47 00 www.bohusräddningstjänstförbund.se

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-03-21 Sida 1 (1) 92/2018 Anhållan från Bokab om att få möjlighet att bilda dotterbolag för att genomföra försäljning av mark i bolagsform (Dnr KS2018/0138) Bokab har för avsikt att sälja mark med antagen detaljplan. På grund av skattelagstiftningen, men även av andra skäl, planeras försäljningen att ske genom försäljning av bolag. Bokab efterfrågar kommunfullmäktiges godkännande att bilda dotterbolag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Anhållan från Bokab om att få möjlighet att bilda dotterbolag för att genomföra försäljning av mark i bolagsform 2018-02-06 Bilaga skrivelse fr bokab.pdf 2018-02-06 Yrkanden Miguel Odhner (S): Bifall med tillägget efter bolagsform för del av Kastellegården 1:308, ca 8000 kvm vid Enekullsvägen. Anders Holmensköld (M): Avslag på förslaget till beslut. Propositionsordning Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta Miguel Odhners (S) yrkande. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunfullmäktige Expedieras till: Till Kungälvs kommuns ombud vid bolagsstämma för Bokab uppdras att föreslå och rösta för att Bokab bildar dotterbolag för att genomföra försäljning av mark i bolagsform för del av Kastellegården 1:308, ca 8000 kvm vid Enekullsvägen. 7. För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Lars Davidsson 2018-03-13 Anhållan från Bokab om att få möjlighet att bilda dotterbolag för att genomföra försäljning av mark i bolagsform (Dnr KS2018/0138-2) Sammanfattning Bokab har för avsikt att sälja mark med antagen detaljplan. På grund av skattelagstiftningen, men även av andra skäl, planeras försäljningen att ske genom försäljning av bolag. Bokab efterfrågar kommunfullmäktiges godkännande att bilda dotterbolag. Juridisk bedömning Bildandet av ett dotterbolag i syfte att använda bolaget vid försäljning av fastighet bedöms inte strida mot aktiebolagslagen, kommunallagen eller mot skattelagstiftningen. Se vidare Förvaltningens bedömning. Ändamålet med verksamheten i aktuellt avseende är i enlighet med ägardirektiven och Bokab:s bolagsordning. Bakgrund Bokabs bolagsordning, 3 Föremål för bolagets verksamhet Bolaget, som är en del av den kommunala organisationen i Kungälv, har till föremål för sin verksamhet att inom Kungälvs kommun bedriva markexploatering för näringsliv och industri samt för villatomter och därtill hörande markförvaltning i kommunen. Bolaget skall som exploateringsbolag bidra till kommunens långsiktiga utveckling genom att förvalta/förädla, förvärva, uppföra och avyttra fastigheter, företrädesvis mark för utveckling och exploatering. Bolaget skall aktivt driva exploatering och etablering i kommunen och verka som ett utvecklingsbolag. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren eller i ägarens ställe. Bolaget skall bedriva verksamhet som är förenlig med bolagsordningen och med den kommunala kompetensen. Bokabs bolagsordning, 15 Bolagsstämmans kompetens Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman. 1. Bildande av bolag. 2. Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant. 3. Andra köp, förvärv eller upplåtelser än som nämnts ovan överstigande ett värde om 500 prisbasbelopp exklusive mervärdesskatt per affärstillfälle. 4. Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt. STABEN ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(3) Verksamhetens bedömning Att sälja fastigheter i bolagsform har skattemässiga fördelar, men även andra fördelar såsom att man vid försäljning i bolagsform kan avtal om villkor som gäller under längre tid än vid direktförsäljning av en fastighet. Detta är nödvändigt för att kunna avtala om upplåtelseform över tid, hyres- eller bostadsrätt. Lagstiftarens och domstolarnas bedömning är att det redan när reglerna om skattefrihet vid försäljning av aktier infördes stod klart att det skulle bli vanligt att fastigheter säljs i bolagsform och att fastigheter skulle komma att säljas in till aktiebolag för att möjliggöra försäljning i bolagsform. Lagstiftaren accepterade detta eftersom lika mycket skatt kan förväntas bli inbetald oavsett om försäljningen sker i bolagsform, om än vid ett senare tillfälle. Den högsta domstolen i skatteärenden, Högsta förvaltningsdomstolen, har prövat ärenden där det varit fråga om försäljning av fastigheter i bolagsform och även införsäljning av fastigheter till aktiebolag i samband med detta. Domstolen har inte haft några invändningar mot att fastighetsförsäljningar skett i bolagsform. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Bokab efterfrågar kommunfullmäktiges godkännande med utgångspunkt i ägardirektivets paragraf 15, bolagsstämmans kompetens. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Någon bedömning utifrån barnperspektiv är inte gjord. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Någon bedömning utifrån jämlikhetsperspektiv är inte gjord. Teknisk bedömning/genomförandeplan Bokab har för avsikt att sälja mark med antagen detaljplan genom så kallad underprisöverlåtelse enligt reglerna i 23 kap Inkomstskattelagen. Det är försäljningen till paketbolaget som sker till underpris medan försäljningen av aktierna sker till bolagets marknadsvärde. Detta minskar skattebelastningen på affären för Bokab. Bland annat Älvstrandens utveckling AB använder sig regelmässigt av paketering vid försäljning av fastigheter. Minst lika väsentligt som skatteeffekterna är att möjligheterna att säkerställa fastighetens framtida användning är större genom att de är annorlunda reglerade vid användning av bolag. Olika lagstiftning gäller för fastighetsförsäljning respektive bolagsförsäljning. Ekonomisk bedömning Reglerna om så kallade underprisöverlåtelser möjliggör att en fastighet kan överlåtas till ett bolag eller en ekonomisk förening som har samma ägare som fastigheten mot en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet. Eftersom det skattemässiga värdet oftast är betydligt lägre än marknadsvärdet behöver inte den eventuella värdeökning som skett i fastigheten realiseras i det här ledet. Efter paketeringen kommer övervärdet på fastigheten istället att finnas i det nya bolaget, eller den nya föreningen. Om en kapitalvinst uppstår vid försäljning är vinsten inte skattepliktig för det säljande bolaget. Andelarna i det nya bolaget, eller den nya föreningen, kan därmed säljas för marknadsvärdet utan att säljaren behöver skatta någonting för inkomsten. Genom dessa transaktioner har fastigheten avyttrats och skillnaden mellan det skattemässiga värdet och marknadsvärdet behövde aldrig tas upp till beskattning.

3(3) Skatteskulden på övervärdet i fastigheten ligger kvar latent i det nybildade bolaget. Staten går inte miste om någon skatteintäkt, men beskattningen skjuts fram i tiden. Förslag till beslut Till Kungälvs kommuns ombud vid bolagsstämma för Bokab uppdras att föreslå och rösta för att Bokab bildar dotterbolag för att genomföra försäljning av mark i bolagsform. Haleh Lindqvist kommundirektör Pia Jakobsson ekonomichef Expedieras till: För kännedom till:

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-03-21 Sida 1 (1) 101/2018 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun (Dnr KS2018/0269) Kungälvs kommuns kommunikationspolicy ger de värderingar och tankar som skall styra och prägla kommunens kommunikation. Kommunikationen skall vara tillgänglig, tydlig, planerad och tillförlitlig. Som yttersta mål skall den bidra till och fördjupa demokratin. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Revidering av kommunikationspolicy Bilaga - Kommunikationspolicy för Kungälvs kommun 2018-02-14 Bilaga Nuvarande kommunikationspolicy 8. Förslag till kommunfullmäktige Förslag till ny kommunikationspolicy, daterad 14 februari 2018, antas och ersätter därmed tidigare kommunikationspolicy (KF 318/2015 KS2015/2185). Expedieras till Kommunikationsenheten, förvaltningsledningen För kännedom till KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

13/18 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun - KS2018/0269-1 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun : Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Noel Cornér 2018-03-08 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun (Dnr KS2018/0269-1) Sammanfattning Kungälvs kommuns kommunikationspolicy ger de värderingar och tankar som skall styra och prägla kommunens kommunikation. Kommunikationen skall vara tillgänglig, tydlig, planerad och tillförlitlig. Som yttersta mål skall den bidra till och fördjupa demokratin. Juridisk bedömning Kommunikation är nödvändigt för att upprätthålla offentlighetsprincipen, med alla sina delar. Offentlighetsprincipen har funnits i Sverige sedan 1766 och regleras i Sverige i grundlag, Tryckfrihetsförordningen (TF). I TF: andra kapitel, 1, står det: Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar. Även i förvaltningslagen och finns delar som berör kommunikation. Bakgrund Den nya kommunikationspolicyn har tagits fram på uppdrag av politiken. Tidigare kommunikationspolicy antogs av kommunfullmäktige 2015-12-10 och är i behov av en översyn. Principerna ligger fast, men ett avsnitt om kriskommunikation har tillkommit. Verksamhetens bedömning För att kunna leva upp till de övergripande kommunikationsprinciperna som bygger på värderingar ska Kungälvs kommuns kommunikation vara tillgänglig, tydlig, planerad och tillförlitlig i både med- och motgång. Tillgänglig innebär att flera kanaler måste utvecklas och underhållas, som hemsida, intranät, sociala medier och trycksaker. Ofta i samverkan och i olika konstellationer. Kommunikationen skall vara lätt att förstå och det skall vara tydligt vem avsändaren är. Planerad innebär att vi skall förekomma och inte förekommas. Och att varje insats skall föregås av en målgrupps- och kanalanalys. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Kommunfullmäktiges samtliga strategiska mål kräver olika former och mängder av kommunikationsinsatser för att kunna förverkligas. För att citera kommunikationspolicyn: Ett mål som inte kommuniceras är nästan omöjligt att uppnå. KOMMUNIKATION ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

13/18 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun - KS2018/0269-1 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun : Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun 2(2) Bedömning utifrån ett barnperspektiv När målgruppen är barn skall språk och tilltal anpassas till barnen, samt skall könsschabloner undvikas. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Jämställdhetsperspektivet tas tillvara genom att söka en balans i vilka vi intervjuar och fotograferar, samt skall könsschabloner undvikas. Teknisk bedömning/genomförandeplan Bedömningen är att ingen teknisk investering behövs som inte redan är budgeterad. Ekonomisk bedömning Den nya kommunikationspolicyn leder inte i sig till ökande kostnader. Nivån på kommunikationsinsatserna anpassas efter tillgängliga resurser. Förslag till beslut Förslag till ny kommunikationspolicy, daterad 14 februari 2018, antas och ersätter därmed tidigare kommunikationspolicy (KF 318/2015 KS2015/2185). Jenny Adler sektorchef Karin Dahl tf kommunikationschef Expedieras till: kommunikationsenheten, förvaltningsledningen För kännedom till:

13/18 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun - KS2018/0269-1 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun : Kommunikationspolicy för Kungälvs kommun 2018-02-14.pdf Kommunikationspolicy policy Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269 Beslut: Datum- Instans /År Beredande politiskt organ: Kommunstyrelsen Ersätter tidigare beslut 2015-12-10 KF 318 Giltighetstid: 2019-12-31 Dokumentansvarig: Kommunikationschef Senast uppdaterad av: Noel Cornér

13/18 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun - KS2018/0269-1 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun : Kommunikationspolicy för Kungälvs kommun 2018-02-14.pdf Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Relation till andra styrdokument... 3 3. Syfte... 3 4. Mål och viljeinriktning... 3 5. Kommunikationspolicy för Kungälvs kommun... 3 Att tala med och lyssna på medborgarna... 3 Krav på kommunikationen... 3 Intern kommunikation... 5 Extern kommunikation... 5 Massmediekontakter... 6 Kriskommunikation... 7 Roll- och ansvarsfördelning... 7 6. Levandegöra... 7 7. Uppföljning... 7

13/18 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun - KS2018/0269-1 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun : Kommunikationspolicy för Kungälvs kommun 2018-02-14.pdf 1. Inledning Kungälvs kommuns kommunikationspolicy ger de värderingar och tankar som skall styra och prägla kommunens kommunikation. 2. Relation till andra styrdokument Policy för medborgardialog och regler för sociala medier. 3. Syfte Tydliggöra kommunen som avsändare och ge medborgarna den information om kommunens tjänster de behöver för att kunna använda dessa, samt personalen den information de behöver för att göra ett bra jobb. 4. Mål och viljeinriktning Det yttersta målet med kommunens kommunikation är att bidra till och fördjupa demokratin. 5. Kommunikationspolicy för Kungälvs kommun Kungälvs kommun är en politik- och förvaltningsdriven organisation. Information och kommunikation är en grundförutsättning för insyn, delaktighet och inkludering och för att de som bor, verkar eller vistas i kommunen ska kunna tillvarata sina demokratiska rättigheter och skyldigheter samt vara medskapare i hur Kungälv utvecklas. Rätt använd är kommunikation ett nödvändigt styrmedel som utvecklar demokratin och hjälper verksamheterna uppnå sina mål, beslutade av kommunfullmäktige, styrelser, nämnder och förvaltning. Mål som inte kommuniceras är nästan omöjliga att uppnå. Att tala med och lyssna på medborgarna Kommunens kommunikationsarbete skall bidra till att fördjupa demokratin genom att väcka intresse, ge kunskaper och stimulera till dialog, delaktighet och debatt om verksamheten nu och i framtiden. All information skall utformas på mottagarens villkor. Medborgarens och brukarens perspektiv och behov skall vara vägledande vid varje informationstillfälle. Kommunikationsarbetet skall syfta till att stödja och leva upp till Kommunfullmäktiges vision, mål, budget och beslut. Krav på kommunikationen För att kunna leva upp till våra övergripande värderingsstyrda kommunikationsprinciper ska Kungälvs kommuns kommunikation vara tillgänglig, tydlig, planerad och tillförlitlig i både med- och motgång. Med det menar vi:

13/18 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun - KS2018/0269-1 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun : Kommunikationspolicy för Kungälvs kommun 2018-02-14.pdf Tillgänglig Alla medborgare har rätt till insyn i kommunens verksamhet. Därför ska vi underlätta för den som vill komma i kontakt med oss, som arbetar i Kungälvs kommun och vi ska snarast återkoppla till frågeställare. Tydlig Vi ska uttrycka oss enkelt och begripligt. Vi ska sträva efter att anpassas form och innehåll efter mottagarnas behov, kunskaper och förutsättningar. Våra kanaler skall vara lättillgängliga och så heltäckande som möjligt. Det ska alltid klart framgå att det är Kungälvs kommun som är avsändare av en viss information. Den skall förmedla vilka vi är, vart vi skall och vilka värderingar vi står för. Planerad Intern och extern kommunikation ska samordnas och stödja varandra. Det gäller såväl budskap och kanaler som kommunikationsaktiviteter. Det ska framgå vad vi har för syfte med kommunikationen, vad som ska kommuniceras, till vem, när det ska ske och hur insatsen ska utvärderas. Vi ska vara steget före och själva ta initiativ. Tillförlitlig Man ska kunna lita på information som kommer från Kungälvs kommun. Vi ska säga vad vi vet, inte spekulera eller dölja fakta som talar mot oss. Vi skiljer på personliga åsikter och organisationens hållning i sakfrågan. Det skall framgå vem som är kommunens talesperson.

13/18 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun - KS2018/0269-1 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun : Kommunikationspolicy för Kungälvs kommun 2018-02-14.pdf Intern kommunikation Anställda och förtroendevalda i Kungälvs kommun är viktiga förmedlare av information till medborgarna. Den interna kommunikationen ska ge varje medarbetare kunskaper om både den egna verksamheten och de övergripande kommunala målen och strategierna. En välinformerad medarbetare känner sig mer delaktig och blir en bättre ambassadör för kommunen. Därför har chefer ett särskilt ansvar att ge faktaunderlag samt skapa tid och utrymme för kommunikation. Våra strategier Vid varje informationsbeslut ska frågan ställas om vi behöver kommunicera kring detta och i så fall hur och till vem/vilka. Innehåll och form ska anpassas till olika medarbetares behov och förutsättningar. Den interna kommunikationen ska planeras och samordnas med den externa kommunikationen så långt det är möjligt. Ambitionen är att vi som arbetar i Kungälvs kommun får information innan den når vår omvärld. Vi ska inte bara informera om en händelse eller ett beslut utan också förklara bakgrunden. På så vis får medarbetarna större förståelse för förändringar och kan ge bättre svar på frågor från allmänhet och medborgare. Vi håller inte på information. När det inte finns fakta att ge ska det klart framgå varför och när information beräknas komma. Detta är särskilt viktigt vid förändringar som riskerar att skapa oro och ryktesspridning. Extern kommunikation Den externa kommunikationens roll är att sprida kännedom om kommunens verksamhet, tjänster och serviceutbud genom att berätta om vad vi gör och gärna lyfta fram positiva exempel. Kommunikationen ska också stödja Kungälvs kommuns ambition att växa och locka besökare genom att stärka våra platsvarumärken genom att lyfta fram unika upplevelser. Huvudmålgrupper för den externa kommunikationen är de som lever, verkar eller vistas i kommunen. Kommunen skall sträva efter att ha initiativet i kommunikationsprocessen. Det är bättre att förekomma än att förekommas. Informationen från Kungälvs kommun skall ha en tydlig avsändare och följa den grafiska profilen. Det är inte de olika verksamheterna som skall särskilja sig från kommunen, det är kommunen som skall särskilja sig från andra aktörer. Våra strategier Inför varje kommunikationstillfälle bör vi ställa oss frågorna varför? till vem? vad? Utifrån svaren kan vi sätta upp mål för kommunikationsinsatsen och utforma målgruppsanpassade budskap. Vi ska alltid ha ett tydligt syfte med vår kommunikation. Informationen från kommunen ska vara lätt att läsa och förstå. Budskapet vara klart och tydligt och framfört i en vänlig ton. Den som kontaktar kommunen ska snabbt få svar oavsett vilken kanal som används. Målet är att om en förfrågan inte kan besvaras inom 24 timmar ska vi ge besked om vem som behandlar ärendet och när avsändaren kan förväntas få ett svar.

13/18 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun - KS2018/0269-1 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun : Kommunikationspolicy för Kungälvs kommun 2018-02-14.pdf Kungälvs kommuns hemsida kungalv.se är huvudkanal för den externa kommunikationen. Den är öppen för alla, dygnet runt. Det är därför viktigt att sidorna hålla aktuella genom kontinuerliga uppdateringar och ständig utveckling av funktionaliteten. Föråldrad information skall tas bort. Vi ska uppmuntra till debatt och dialog eftersom det skapar engagemang och ger möjlighet till inflytande i processer och beslut. Äkta medborgarfokus förutsätter att vi ställer frågor och agerar utifrån svaren. All kommunikation ska utgå från målgruppernas behov. Chansen att nå ut med ett budskap och nå önskad effekt är större om både innehåll, form och kanaler anpassas efter vald målgrupp. Upprepade insatser och flera parallella kanaler behövs ofta för att nå kommunikationsmålen. Massmediekontakter Massmedia har ett samhällsuppdrag att granska offentliga myndigheters verksamhet och har också en viktig roll som opinionsbildare och att sprida samhällsinformation. Den bild massmedia ger av vår verksamhet har en avgörande betydelse för hur Kungälvs kommun och Kungälv uppfattas. Därför är det viktigt att vi bygger upp en god, långsiktig och professionell relation till journalister och opinionsbildare. Det ligger i vårt intresse att förse massmedia med så korrekt och fullständigt underlag som möjligt och aktivt medverka till att informationen sprids. Våra strategier Vi ska vara tillgängliga för journalister och svara på deras frågor. Det ligger i kommunens och verksamheternas intresse att förse massmedia med så korrekt och fullständigt underlag som möjligt för att få ut ett korrekt budskap. Offentlighetsprincipen innebär dessutom att alla har rätt till insyn i vår verksamhet. Vi ska ha initiativet i vår information till massmedia. Detta gäller alla frågor, i synnerhet om de kan orsaka negativ publicitet. Genom att själva gå ut med missförhållanden och problem ökar vi vår trovärdighet, samtidigt som vi minskar risken för rykten och spekulationer. Vi ska också tipsa massmedia om positiva exempel från verksamheterna.

13/18 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun - KS2018/0269-1 Revidering av kommunikationspolicy för Kungälvs kommun : Kommunikationspolicy för Kungälvs kommun 2018-02-14.pdf Kriskommunikation Som en kris räknas allvarliga eller extraordinära händelser och svåra påfrestningar, då vår organisations vanliga rutiner och resurser inte klarar av att hantera situationen. Det finns olika typer av kriser; till exempel olyckor, bränder och naturkatastrofer men också förtroendekriser. Vid en kris är det extra viktigt att snabbt ta informationsinitiativet eftersom felaktiga rykten kan skapa stora problem i krishanteringen. När organisationen utsätts för negativ medial uppmärksamhet är det särskilt viktigt med snabbhet och öppenhet. Vi bedöms i efterhand inte bara utifrån den inträffade krisen utan lika mycket utifrån hur vi hanterade den. För kriskommunikationen är Kundcenter, kommunens hemsida och Facebook centrala kanaler för att snabbt nå ut med korrekt information, men även för att snabbt göra en inledande omvärldsbevakning. Viktigt att komma ihåg är att väl genomförd kriskommunikation kräver både snabbhet, planering och uthållighet och därmed kan kräva stora resurser. Roll- och ansvarsfördelning Den som äger informationen har ansvaret för att den når ut till rätt målgrupp. En kommunikationsplan bör vara en naturlig del i verksamhetsplaneringen. Att gå från ord till handling för att nå uppsatta mål underlättas av att kommunikationsfrågorna beaktas redan på planeringsstadiet. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens kommunikation. Kommunikationschefen, som rapporterar till kommunchefen, är strategiskt ansvarig för kommunikationsprocessen och ska tillsammans med sin enhet initiera, driva, följa upp och utveckla kommunikationsarbetet. Varje sektorchef/bolagschef är ansvarig för såväl intern som extern information inom respektive verksamhet och att den utförs i enlighet med kommunens policy. Varje medarbetare har ett ansvar att själv söka den information som krävs för att på bästa sätt kunna utföra sitt arbete. Partipolitisk information hanteras av partiernas egna organisationer. Oklarheter kring tillämpning av policy avgörs av kommunstyrelsens ordförande, i dennes frånvaro vice ordförande eller andre vice ordförande. 6. Levandegöra Regelbunden utbildning av chefer, projektledare och handläggare. 7. Uppföljning Varje kommunikationsinsats skall följas upp genom att utvärdera måluppfyllelsen.

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-03-21 Sida 1 (1) 107/2018 Rapportering av ej verkställda beslut enligt 16 kap 6 socialtjänstlagen samt enligt 28 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade kvartal 4, 2017 (Dnr KS2017/0317) Under kvartal 4 år 2017 har sektor Trygghet och stöd fullgjort rapporteringen av ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Sektorn har utarbetat rapporter till sociala myndighetsnämnden och kommunrevisionen samt statistikrapport till kommunfullmäktige över aktuella ärenden, i enlighet med vad socialtjänstlagen (SoL) och lagen om särskilt stöd för funktionshindrade (LSS) anger. Sektorn föreslår att sociala myndighetsnämnden godkänner redovisningen av ej verkställda beslut och överlämnar den till kommunrevisionen, samt att statistikrapporten överlämnas till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Rapportering av ej verkställda beslut enligt 16 kap 6 socialtjänstlagen samt enligt 28 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade kvartal 4, 2017 Bilaga - Statistikrapport ej verkställda beslut till KF kvartal 4, 2017.docx 2018-01-26 9. Förslag till kommunfullmäktige Statistikrapport Ej verkställda beslut kvartal 4, 2017 antecknas till protokollet. Expedieras till Lena Arnfelt För kännedom till Cecilia Sandeberg,, Elisabeth Andersson,, Anne-Marie Lagerqvist, Greger Andersson, Susanne Ek,, Monica Fundin, Eric Svärd KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-03-01 Sida 1 (1) 108/2018 Rapportering av ej verkställda beslut enligt 16 kap 6 socialtjänstlagen samt enligt 28 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade kvartal 4, 2017. (Dnr SMN2017/0141) Under kvartal 4 år 2017 har sektor Trygghet och stöd fullgjort rapporteringen av ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Sektorn har utarbetat rapporter till sociala myndighetsnämnden och kommunrevisionen samt statistikrapport till kommunfullmäktige över aktuella ärenden, i enlighet med vad socialtjänstlagen (SoL) och lagen om särskilt stöd för funktionshindrade (LSS) anger. Sektorn föreslår att sociala myndighetsnämnden godkänner redovisningen av ej verkställda beslut och överlämnar den till kommunrevisionen, samt att statistikrapporten överlämnas till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapportering av ej verkställda beslut enligt 16 kap 6 socialtjänstlagen samt enligt 28 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade kvartal 4, 2017. 2018-01-26 Bilaga Rapport ej verkställda beslut till SMN och KR kvartal 4, 2017.docx 2018-01-26 Bilaga Statistikrapport ej verkställda beslut till KF kvartal 4, 2017.docx 2018-01-26 Beslut 1. Redovisning av ej verkställda beslut godkänns och översänds till kommunrevisionen. 2. Statistikrapport godkänns och översänds till Kommunfullmäktige. Förslag till Kommunfullmäktige Statistikrapport Ej verkställda beslut kvartal 4, 2017 antecknas till protokollet. Expedieras till: För kännedom till: Lena Arnfelt Kommunrevisionen Kommunfullmäktige Cecilia Sandeberg, Elisabeth Andersson, Anne-Marie Lagerqvist Greger Andersson, Susanne Ek, Monica Fundin Eric Svärd SOCIALA MYNDIGHETSNÄMNDEN Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Eric Svärd 2018-03-13 Rapportering av ej verkställda beslut enligt 16 kap 6 socialtjänstlagen samt enligt 28 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade kvartal 4, 2017. (Dnr SMN2017/0141-11) Sammanfattning Under kvartal 4 år 2017 har sektor Trygghet och stöd fullgjort rapporteringen av ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Sektorn har utarbetat rapporter till sociala myndighetsnämnden och kommunrevisionen samt statistikrapport till kommunfullmäktige över aktuella ärenden, i enlighet med vad socialtjänstlagen (SoL) och lagen om särskilt stöd för funktionshindrade (LSS) anger. Sektorn föreslår att sociala myndighetsnämnden godkänner redovisningen av ej verkställda beslut och överlämnar den till kommunrevisionen, samt att statistikrapporten överlämnas till kommunfullmäktige. Juridisk bedömning Sociala myndighetsnämnden ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och till Kommunrevisionen rapportera alla gynnande nämndbeslut, enligt 4 kap. 1 SoL samt 9 LSS, som inte har verkställts inom 3 månader från dagen för beslutet. Nämnden har fullgjort sin rapporteringsskyldighet till IVO enligt SoL och LSS när det gäller att rapportera gynnande beslut som inte blivit verkställda. Bakgrund Sociala myndighetsnämnden ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och till Kommunrevisionen rapportera alla gynnande nämndbeslut, enligt 4 kap. 1 SoL samt 9 LSS, som inte har verkställts inom 3 månader från dagen för beslutet. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkt för beslutet, typ av bistånd samt skäl för dröjsmål. Det samma gäller alla gynnande nämndbeslut som under nästkommande kvartal fortfarande inte har verkställts samt de beslut som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. Rapportering ska också ske när beslutet har verkställts eller avslutats på annat sätt. Sociala myndighetsnämnden ska dessutom lämna en statistikrapport till Kommunfullmäktige. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal. Verksamhetens bedömning Registreringen till IVO för de olika kvartalen gäller för ett kvartal bakåt i tiden. Det innebär att det som rapporteras in för kvartalet, gäller beslut som är tagna minst tre månader bakåt i tiden. ADMINISTRATION ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(3) Rapporteringen ger inte en beskrivning över om det har tillkommit eller avslutats beslut under det kvartal som rapporteringen sker. En rapport till Sociala myndighetsnämnden och Kommunrevisionen har sammanställts över de individrapporter som anmälts till IVO (bilaga 1). En statistikrapport till Kommunfullmäktige har sammanställts över de individrapporter som anmälts till IVO (bilaga 2). Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Det strategiska målet attraktiva boenden är relevant i ärendet. Huvuddelen av de gynnande beslut som inte har kunnat verkställas grundar sig i att det råder brist på bostäder. Det gäller bostäder med särskild service enligt LSS samt permanent bostad enligt SoL. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Fyra av individrapporterna gäller barn/ungdom under 18 år. Varav fyra är pojkar. Av dessa har ett ärende verkställts under perioden. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Det är 16 ärenden som berör män och 15 ärenden som berör kvinnor. Teknisk bedömning/genomförandeplan Rapportering sker via en internetbaserad tjänst som IVO ansvarar för. Ekonomisk bedömning Den kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller ett bistånd eller en insats kan åläggas att betala en särskild avgift som är lägst 10 000 kronor och högst 1 miljon kronor. Den särskilda avgiften är beroende av under hur lång tid ärendet ej har kunnat verkställas och hur allvarligt det bedöms vara, till exempel om andra insatser har satts in för att kompensera att insatsen är fördröjd. Frågor om särskild avgift prövas efter ansökan av IVO till förvaltningsrätten. Avgiften tillfaller staten. Förslag till beslut 1. Redovisning av ej verkställda beslut godkänns och översänds till kommunrevisionen. 2. Statistikrapport godkänns och översänds till Kommunfullmäktige. Förslag till Kommunfullmäktige Statistikrapport Ej verkställda beslut kvartal 4, 2017 antecknas till protokollet. Lena Arnfelt Sektorchef

3(3) Expedieras till: Lena Arnfelt Kommunrevisionen Kommunfullmäktige För kännedom till: Cecilia Sandeberg, Elisabeth Andersson, Anne-Marie Lagerqvist Greger Andersson, Susanne Ek, Monica Fundin Eric Svärd

Statistikrapport Ej verkställda beslut kvartal 4, 2017 bilaga 2 Kommunens är skyldig att rapportera till IVO om beviljat bistånd enligt SoL och insatser enligt LSS som inte har verkställts inom tre månader efter beslut. En gång per kvartal ska kommunen rapportera ej verkställda beslut och avbrott till IVO. Rapporteringsperiod: 1 januari 31 januari 2018 Insats Lagrum Ej verkställda Avbrott i verkställighet Verkställda under perioden Avslut utan verkställighet Summa Individrapporter Ärende som är äldre än 1 år Man Kvinna Barnperspektiv Kontaktperson 9.4 LSS 2 1 3 1 2 1 1 Avlösarservice 9.5 LSS 2 2 2 2 hemmet Korttidsvistelse 9.6 LSS 1 1 1 1 Bostad för 9.9 LSS 11 2 13 7 7 6 vuxna Permanent SoL 6 6 4 2 4 bostad Medboende ÄO SoL 1 1 1 Permanent bostad ÄO SoL 5 5 2 3

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-03-21 Sida 1 (1) 105/2018 Svar på motion om Grön express (Dnr KS2015/2172) Motionen om Grön Express inkom från Ove Wiktorsson 151109. Förslag finns om att Grön Express endast ska trafikera längs med motorvägen och angöra Kungälvsmotet/Nya resecentrum. Förvaltningen anser motionen besvarad genom denna tjänsteskrivelse. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om Grön express 2017-04-04 Bilaga Protokollsutdrag - Samhällsbyggnadsutskottet - 1 mars 2018 2017-04-04 Bilaga Motion Grön express.pdf 2017-04-04 Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad. 10. Expedieras till: För kännedom till: Jenny Bjönnes Bergdahl Sophie Idermark Hansson Andreas Rutgersson Marielle Månskär KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

17/18 Svar på motion om Grön express - KS2015/2172-5 Svar på motion om Grön express : Protokollsutdrag - Samhällsbyggnadsutskottet - 1 mars 2018 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-03-01 Sida 1 (1) 35/2018 Svar på motion om Grön express (Dnr KS2015/2172) Motionen om Grön Express inkom från Ove Wiktorsson 151109. Förslag finns om att Grön Express endast ska trafikera längs med motorvägen och angöra Kungälvsmotet/Nya resecentrum. Förvaltningen anser motionen besvarad genom denna tjänsteskrivelse. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om Grön express 2017-04-04 Bilaga Motion Grön express.pdf 2017-04-04 Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad. Expedieras till: För kännedom till: Jenny Bjönnes Bergdahl Sophie Idermark Hansson Andreas Rutgersson Marielle Månskär SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

17/18 Svar på motion om Grön express - KS2015/2172-5 Svar på motion om Grön express : Svar på motion om Grön express

17/18 Svar på motion om Grön express - KS2015/2172-5 Svar på motion om Grön express : Svar på motion om Grön express

17/18 Svar på motion om Grön express - KS2015/2172-5 Svar på motion om Grön express : Motion Grön express.pdf

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-03-21 Sida 11. 1 (1) 104/2018 Svar på motion om att stoppa narkotikan i skolan (Dnr KS2017/0617) I en motion från Thomas Alpner (M) föreslås att i samverkan med polisen genomföra sökningar av narkotika i kommunens gymnasieskolor samt att skapa förutsättningar för hur sådana insatser kan ske. Verksamhetens bedömning är att förslaget att i samverkan med polisen genomföra sökningar av narkotika i kommunens gymnasieskolor samt att skapa förutsättningar för hur sådana insatser kan ske redan är i bruk. Förvaltningens förslag till beslut är att motionen avslås. Bildningsutskottet föreslår att motionen anses besvarad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om att stoppa narkotikan i skolan 2018-02-13 Bilaga motion om att stoppa narkotikan.pdf 2018-02-13 Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad Expedieras till: Robert Andersson För kännedom till: Maria Andersson KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

16/18 Svar på motion om att stoppa narkotikan i skolan - KS2017/0617-4 Svar på motion om att stoppa narkotikan i skolan : Protokollsutdrag - Bildningsutskottet - 28 februari 2018 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-02-28 Sida 1 (1) 23/2018 Svar på motion om att stoppa narkotikan i skolan (Dnr KS2017/0617) I en motion från Thomas Alpner (M) föreslås att i samverkan med polisen genomföra sökningar av narkotika i kommunens gymnasieskolor samt att skapa förutsättningar för hur sådana insatser kan ske. Verksamhetens bedömning är att förslaget att i samverkan med polisen genomföra sökningar av narkotika i kommunens gymnasieskolor samt att skapa förutsättningar för hur sådana insatser kan ske redan är i bruk. Förvaltningens förslag till beslut är att motionen avslås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om att stoppa narkotikan i skolan 2018-02-13 Bilaga motion om att stoppa narkotikan.pdf 2018-02-13 Yrkande Johan Holmberg (S): Motionen anses besvarad Proposition Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att bildningsutskottet beslutar att anta Johan Holmbergs (S) yrkande. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad Expedieras till: Robert Andersson För kännedom till: Maria Andersson BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign

16/18 Svar på motion om att stoppa narkotikan i skolan - KS2017/0617-4 Svar på motion om att stoppa narkotikan i skolan : Stoppa narkotikan i skolan.docx

16/18 Svar på motion om att stoppa narkotikan i skolan - KS2017/0617-4 Svar på motion om att stoppa narkotikan i skolan : Stoppa narkotikan i skolan.docx

16/18 Svar på motion om att stoppa narkotikan i skolan - KS2017/0617-4 Svar på motion om att stoppa narkotikan i skolan : Stoppa narkotikan i skolan.docx

16/18 Svar på motion om att stoppa narkotikan i skolan - KS2017/0617-4 Svar på motion om att stoppa narkotikan i skolan : motion om att stoppa narkotikan.pdf

16/18 Svar på motion om att stoppa narkotikan i skolan - KS2017/0617-4 Svar på motion om att stoppa narkotikan i skolan : motion om att stoppa narkotikan.pdf

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-03-21 Sida 1 (1) 106/2018 12. Svar på motion om att Kungälvs kommun inte ska investera/placera pengar via banker, fonder eller försäkringsbolag i företag som är involverade i prospektering, utvinning eller distribution av kol, tjärsand, olja eller natur-/skiffergas (Dnr KS2017/1070) Pierre Rehnlund, Liberalerna i Kungälv, har lämnat en motion om att Kungälvs kommun inte ska investera via banker, fonder eller försäkringsbolag i företag som är involverade i prospektering, utvinning, produktion eller distribution av kol, tjärsand, olja eller natur/skiffergas. Förvaltningen föreslår att motionen bifalls och att den överlämnas till ekonomiberedningen för att beaktas vid revidering av Finanspolicy. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Svar på motion om att Kungälvs kommun inte ska investera/placera pengar via banker, fonder eller försäkringsbolag i företag som är involverade i prospektering, utvinning eller distribution av kol, tjärsand, olja eller natur-/skiffergas Beslut 1. Motionen bifalls. 2. Till ekonomiberedningen uppdras att beakta motionens intentioner vid revidering av Kungälvs kommuns finanspolicy. 3. Till kommunstyrelsen uppdras att beakta möjligheter till finansiering via så kallade gröna lån. Expedieras till För kännedom till KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

tur-/skiffergas : Svar på motion om att Kungälvs kommun inte ska investera/placera pengar via banker, fonder eller försäkringsbolag i företag som är involverade i prospektering, utvinning eller distribution av kol, tjärsand, olja eller natur-/skiffergas Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Lars Davidsson 2018-03-08 Motion om att Kungälvs kommun inte ska investera/placera pengar via banker, fonder eller försäkringsbolag i företag som är involverade i prospektering, utvinning eller distribution av kol, tjärsand, olja eller natur- /skiffergas (Dnr KS2017/1070-2) Sammanfattning Pierre Rehnlund, Liberalerna i Kungälv, har lämnat en motion om att Kungälvs kommun inte ska investera via banker, fonder eller försäkringsbolag i företag som är involverade i prospektering, utvinning, produktion eller distribution av kol, tjärsand, olja eller natur/skiffergas. Förvaltningen föreslår att motionen bifalls och att den överlämnas till ekonomiberedningen för att beaktas vid revidering av Finanspolicy. Juridisk bedömning Förvaltning är upphandlingspliktigt, men inte upplåning. Bakgrund Motionen riktar in sig på hur Kungälvs kommun förvaltar sina finanser generellt och i synnerhet de pensionsavsättningar som görs för att säkerställa kommunanställdas framtida pensioner. Motionären föreslår: Att Kungälvs kommun upphör med att investera/placera, direkt eller indirekt via banker, fonder och försäkringsbolag i företag, vars verksamheter återfinns i prospektering, produktion eller distribution av kol, tjärsand, olja eller naturgas. Att Kungälvs kommun börjar med att avinvestera i företag som direkt eller indirekt via banker, fonder och försäkringsbolag i företag, vars verksamheter återfinns i prospektering, produktion eller distribution av kol, tjärsand, olja eller naturgas. Att de försäkringslösningar som söks för placering av de pensionspengar som avsätts för de kommunanställdas framtida pensioner framöver görs i försäkringslösningar där det inte finns några investeringar i företag, direkt eller indirekt, via banker, fonder och försäkringsbolag i företag, vars verksamheter återfinns i prospektering, produktion eller distribution av kol, tjärsand, olja eller naturgas. Att ändra de kommunala bolagens ägardirektiv så att även dessa följer kommunens finanspolicy i detta avseende. STABEN Verksamhetens bedömning Nationellt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i egenskap av arbetsgivare en egen kapitalförvaltning med hög ambitionsnivå angående hållbarhet. Man har nyligen anslutit till initiativ som syftar till att skapa en standard för branschen där förvaltare certifieras och ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

tur-/skiffergas : Svar på motion om att Kungälvs kommun inte ska investera/placera pengar via banker, fonder eller försäkringsbolag i företag som är involverade i prospektering, utvinning eller distribution av kol, tjärsand, olja eller natur-/skiffergas 2(3) kapitalägare licensieras. Detta eftersom oberoende granskning av efterlevnad av hållbarhetsstandards idag saknas. Pensionsavsättningar Kungälvs kommun har två typer av pensionsförvaltning. En del av intjänad pensionsrätt före 1998, den så kallade ansvarsförbindelsen, förvaltas av Skandia medan återstoden av pensionsskulden återlånas, det vill säga finansierar kommunala investeringar. Pensionsskulden uppgår i bokslut 2017 till 933 Mkr. Därutöver förvaltar Skandia cirka 175 Mkr. Någon ytterligare upphandling av pensionsförvaltning är inte planerad. Finansiering Flera kreditinstitut, till exempel kommunsektorns bank Kommuninvest, erbjuder så kallade gröna lån. Kreditinstitutet skapar en mötesplats för de investerare som vill investera hållbart och de låntagare som bygger med miljöhänsyn. Kungälvs kommun har hittills lånat upp gröna lån, dock utan formell certifiering, till investering i VA-utbyggnad och nytt vattenverk. Möjligheterna till ökad finansiering via gröna lån är goda. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Motionens intentioner ligger i linje med det strategiska målet Minskad miljö- och klimatpåverkan. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Någon separat bedömning ur barnperspektiv är inte gjord. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Någon separat bedömning ur jämlikhetsperspektiv är inte gjord. Teknisk bedömning/genomförandeplan Finanspolicy Kommunfullmäktiges ekonomiberedning kommer under 2019 att göra en revidering av nuvarande policy. Kungälvs kommuns finanspolicy gäller för kommunens helägda bolag. Ekonomisk bedömning Ekonomiskt sett är gröna lån marginellt förmånligare än traditionella lån. Ur marknadsföringsperspektiv torde finansiering via gröna lån vara positivt. Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Motionen bifalls. 2. Till ekonomiberedningen uppdras att beakta motionens intentioner vid revidering av Kungälvs kommuns finanspolicy. 3. Till kommunstyrelsen uppdras att beakta möjligheter till finansiering via så kallade gröna lån Haleh Lindqvist kommundirektör Pia Jakobsson ekonomichef

tur-/skiffergas : Svar på motion om att Kungälvs kommun inte ska investera/placera pengar via banker, fonder eller försäkringsbolag i företag som är involverade i prospektering, utvinning eller distribution av kol, tjärsand, olja eller natur-/skiffergas 3(3) Expedieras till: För kännedom till:

ngälvs kommun inte ska investera/placera pengar via banker, fonder eller försäkringsbolag i företag som är involverade i prospektering, utvinning eller distribution av kol, tjärsand, olja eller natur-/skiffergas : Motion om investeringar i oljebolag.pdf

ngälvs kommun inte ska investera/placera pengar via banker, fonder eller försäkringsbolag i företag som är involverade i prospektering, utvinning eller distribution av kol, tjärsand, olja eller natur-/skiffergas : Motion om investeringar i oljebolag.pdf

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-03-21 Sida 1 (1) 103/2018 Svar på motion om att förbättra kollektivtrafiken så den passar fler (Dnr KS2016/0936) Motionen om att förbättra kollektivtrafiken så den passar fler inkom från Patrik Renström 20160610. Önskemål från Centerpartiet finns om att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en studie som baseras på kollektivtrafiken och dess resenärer i Kungälv. Förvaltningen föreslås att motionen bifalles. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om att förbättra kollektivtrafiken så den passar fler 2017-12- 20 Bilaga Protokollsutdrag - Samhällsbyggnadsutskottet - 1 mars 2018 2017-12-20 Bilaga Motion om att förbättra kollektivtrafiken.pdf 2017-12-20 Förslag till kommunfullmäktige Motionen bifalles. Expedieras till: 13. För kännedom till: Jenny Bjönnes Bergdahl Andreas Rutgersson KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

15/18 Svar på motion om att förbättra kollektivtrafiken så den passar fler - KS2016/0936-5 Svar på motion om att förbättra kollektivtrafiken så den passar fler : Protokollsutdrag - Samhällsbyggnadsutskottet - 1 mars 2018 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-03-01 Sida 1 (1) 36/2018 Svar på motion om att förbättra kollektivtrafiken så den passar fler (Dnr KS2016/0936) Motionen om att förbättra kollektivtrafiken så den passar fler inkom från Patrik Renström 20160610. Önskemål från Centerpariet finns om att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en studie som baseras på kollektivtrafiken och dess resenärer i Kungälv. Förvaltningen bifaller motionen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om att förbättra kollektivtrafiken så den passar fler 2017-12- 20 Bilaga Motion om att förbättra kollektivtrafiken.pdf 2017-12-20 Förslag till kommunfullmäktige Motionen bifalles. Expedieras till: För kännedom till: Jenny Bjönnes Bergdahl Andreas Rutgersson SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

15/18 Svar på motion om att förbättra kollektivtrafiken så den passar fler - KS2016/0936-5 Svar på motion om att förbättra kollektivtrafiken så den passar fler : Svar på motion om att förbättra kollektivtrafiken så den passar fler

15/18 Svar på motion om att förbättra kollektivtrafiken så den passar fler - KS2016/0936-5 Svar på motion om att förbättra kollektivtrafiken så den passar fler : Svar på motion om att förbättra kollektivtrafiken så den passar fler

15/18 Svar på motion om att förbättra kollektivtrafiken så den passar fler - KS2016/0936-5 Svar på motion om att förbättra kollektivtrafiken så den passar fler : Motion om att förbättra kollektivtrafiken.pdf

15/18 Svar på motion om att förbättra kollektivtrafiken så den passar fler - KS2016/0936-5 Svar på motion om att förbättra kollektivtrafiken så den passar fler : Motion om att förbättra kollektivtrafiken.pdf