Slutrapport Åtärder för minskat kväve- och fosforläckae från hästårdar inom Oxundaåns avrinninsområde. Diarienr: TRN 2015-0038 En inte så ovanli syn på hästårdar, med kraftit upptrampade partier. Projektets medverkande: Slutrapport september 2017
Inlednin Under de senaste 30 åren har antalet hästar i Sverie nästan femdubblats, vilket bidrar till att hästnärinen har en stor social, kulturell och ekonomisk betydelse. Hästen bidrar bland annat till att bevara den bioloiska månfalden i odlinslandskapet men de har även en stor betydelse för samhällsekonomin. Hästnärinen enererar arbeten i Sverie och unefär 80 procent av alla hästar hålls ida i hobby- och sportverksamheter. Unefär en miljon människor har reelbunden kontakt med hästar och unefär en halv miljon människor rider reelbundet. De flesta hästarna i Sverie, cirka 75 procent, hålls ida i tätortsnära områden, i mindre haar och rastfållor i anslutnin till stallet. Detta er en hö beläninsrad på liten yta. En häst som väer 500 k producerar unefär åtta till nio ton ödsel per år, vilket motsvarar 20 till 30 k ödsel per da (HästSverie, 2017). En hö beläninsrad i kombination med en stor produktion av ödsel innebär ofta en stor belastnin på miljön. Om ödseln inte tas om hand på rätt sätt och om marken blir upptrampad kommer växtnärinsläckaet öka (Lundström et al. 2009). Gödseln bör avläsnas från haar samt rastfållor och spridas på åkermarker eftersom ödseln innehåller viktia växtnärinsämnen som annars år förlorade och då kan orsaka överödnin i sjöar och hav (Jordbruksverket, 2013). Oxundaån är beläen norr om Stockholm och ån har, tillsammans med de inående sjöarna och vattendraen, problem med överödnin. Oxundaån inår i ett reionalt vattensystem vilket innebär att Stockholmsreionen är menade att använda ån som en vattenreserv vid vattenbrist. Med anlednin till överödninen startades Oxunda vattensamverkan år 1998, där sex kommuner medverkade. Dessa kommuner är Vallentuna, UpplandsVäsby, Sollentuna, Täby, Järfälla och Situna. Oxunda vattensamverkan drivs av en ledninsrupp bestående av tjänstemän och politiker, vilket tillsammans har skapat ett unikt samarbete över kommunränser. De arbetar bland annat med att åtärda enskilda avlopp, förbättra davattenhanterin, minska läckae från jordbruket och ta fram vikti information till allmänheten. Överödninen i Oxundaån, samt de inående sjöarna och vattendraen är orsakad delvis av växtnärinsläckae från hästårdar. I området runt Oxundaån finns det uppskattninsvis 56 häststall, 24 andra djurhållninsställen och nåra husbehovshästar. Vattnet i Oxundaån ska aera som en vattenreserv vid vattenbrist men på rund av de rådande förhållandena i ån försvåras detta. Av denna anlednin startades projektet 2015 där Oxunda vattensamverkan tillsammans med Hushållninssällskapet (HS) har som uppift att finna årdsanpassade åtärder för att minska växtnärinsläckaet från hästårdar. Bakrund Hästens betydelse i samhället Sverie är ett av de länder i Europa som är mest hästtätt och det finns unefär 39 hästar per tusen invånare. Antalet hästar i Sverie har även nästan femdubblats under de senaste 30 åren (HästSverie, 2017). Hästhållninen har haft en stor betydelse för utvecklinen
av landsbyden. Positiva effekter som hästhållninen har fört med si inkluderar en ökad bioloisk månfald och öppna landskap, men även en ökad bosättnin och en förbättrad ekonomi på landsbyden. Hästar i Sverie konsumerar främst foder som produceras i Sverie, dock importeras också en del fodermedel, tillexempel sojaböna. De flesta hästar finns i tätortsnäraområden, där de hålls i mindre haar och rastfållor i anslutnin till stallet. Detta innebär att det blir en hö beläninsrad på liten yta, vilket er en stor belastnin på miljön (mark, samt yt-och rundvatten). Denna belastnin innefattar band annat utsläpp av närinsämnen från urin och träck och upptrampad mark (Lundström et al. 2009). Gödselhanterin Hästar i Sverie producerar cirka 2,7 miljoner ton ödsel per år, vilket motsvarar unefär tio procent av den totala ödselmänden från alla husdjur i landet. Gödseln innehåller osmälta foderrester och växtnärinsämnen, vilket bör spridas på åkermark för annars år dessa närinsämnen förlorade. På rund av den stora andelen strömedel i ödseln (90%) blir den totala volymen ödsel som måste tas om hand och förvaras stor. Gödselhanterin kan vara ett problem i de tätortsnära områdena, då dessa har mindre yta tillänli för larin av ödsel. Om årdarna inte har een mark att sprida ödsel på eller tillån till en lantbrukare som kan ta hand om ödsel kan ödselhanterinen försämras eller bli väldit kostsam. Gårdarna kan även skicka ödseln i retur när de får foderleverans eller transportera den till en anlänin som producerar jordförbättrinsmedel, anläninsjord, eneri- eller bioas (Jordbruksverket, 2013). Larin av ödsel Gödseln kan laras på olika sätt, antinen på en ödselplatta, i container eller direkt på marken. Vilken typ av larin en ård använder bestäms av dess förutsättninar. Att använda en ödselplatta är att föredra om ödsel ska användas på een åkermark eller hos nåon närliande lantbrukare. Gödselplattan måste vara tät eftersom det hindrar ödselvatten att rinna ut och larinskapaciteten ökar om plattan har två eller tre sidor. En container är att föredra om ödseln ska transporteras lån och om ården har tillån till den yta som behövs för denna typ av larin. Att lara ödseln direkt på marken är inte att föredra eftersom det då kan uppstå växtnärinsläckae. Denna typ av larin kan dock ske tillfällit på åkermark, för att sedan spridas på marken eller vid komposterin av ödseln på åkermarken (Jordbruksverket, 2013). Hästhållninens påverkan på vattenkvalitén Hur ödseln hanteras har en stor påverkan på vattnets kvalité. Läckae av växtnärin kan bidra till överödnin av yt- och rundvatten i sjöar, hav och andra vattendra. De närinsämnen som främst orsakar överödnin är kväve och fosfor. Dessa närinsämnen leder till en ökad produktion av växtplankton, fintrådia aler och alblomninar. Överödnin minskar även den bioloiska månfalden, då förhållandet mellan oranismer störs. När stora mänder växtnärin faller ned till botten kan syrebrist uppstå vilket slår ut bottenlevande djur och fiskar (Havs- och vattenmyndiheten, 2014).
Växtnärinsläckae Växtnärinsläckaet från olika årdar varierar och påverkas av olika processer i mark och vatten. Kväve och fosfor kan utlakas från marken till vattendra, sjöar och hav men även ammoniakkväve kan transporteras bort med vindar och tillslut hamna i haven. Fosfor kan även laras in i marken och sedimentera (Havsmiljöinstitutet, 2013)..Fosfor som hamnar i marken kommer antinen laras upp, fastläas, föras bort med skörden eller läcka ut till yt-och rundvatten (Lundström et al. 2009). De rådande klimatförändrinarna Effekterna som klimatförändrinarna för med si är måna, men en vikti del är den minskade nederbörden i de södra delarna av Sverie, vilket kommer leda till problem med vattenförsörjninen. Klimatet kommer bli varmare och fuktiare i hela landet, vilket kommer öka den totala nederbördsmänden. Nederbörden kommer dock fördela si ojämnt över landet, där söder kommer få en minskad nederbördsmänd under sommarhalvåret samtidit som temperaturen ökar. Som följd av detta kommer rundvattennivåerna sjunka i sydöstra Sverie vilket innebär att det är extra viktit att kontrollera växtnärinsläckaet (Lundström et al. 2009). Miljömål De miljökvalitetsmål som direkt blir påverkade av växtnärinsläckae från hästårdar är inen överödnin, levande sjöar och vattendra och rundvatten av od kvalité (Havsoch vattenmyndiheten, 2016a, 2016b, 2016c). Här nedan anes riksdaens definition av miljökvalitetsmålen. Inen överödnin "Halterna av ödande ämnen i mark och vatten ska inte ha nåon neativ inverkan på människors hälsa, förutsättninar för bioloisk månfald eller möjliheterna till allsidi användnin av mark och vatten." Levande sjöar och vattendra "Sjöar och vattendra ska vara ekoloiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturli produktionsförmåa, bioloisk månfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekoloiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidit som förutsättninar för friluftsliv värnas." Grundvatten av od kvalitet "Grundvattnet ska e en säker och hållbar dricksvattenförsörjnin samt bidra till en od livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendra." Hästens ätbeteende Hästar är räsätande flockdjur vilket naturlit änar unefär 14 till 16 timmar per dyn till att äta rovfoder eller beta. De äter även under natten eftersom de bara behöver sova tre till fyra timmar per dyn. För att hästar ska få uttryck för deras naturlia beteende är det viktit att utfodrinen anpassas så att de har tillån till foder en stor del av dynet (HästSverie, 2017).
Hästen på bete och i rasthaen För att en häst ska ha tillån till no med bete för att täcka deras foderbehov under en sommar behövs mellan 0,3 till 0,5 hektar mark. Mänden foder som hästarna i Sverie behöver ha tillån till är till ytan lika stor som halva Skånes åkermark och denna mark brukas och slås för produktion av foder men även enom att hästarna betar. Om de inte tillskottsutfodras på betet kommer bortförseln av växtnärin under betessäsonen vara lika stor som tillskottet av växtnärin via ödslin och urinerin. Växtnärinen kommer dock inte tillföras jämt över betet utan det kommer ske fläckvis men växterna är effektiva och kan ta upp en stor del av närinen (Jordbruksverket, 2013). Konsumtionen av rov- och kraftfoder Hästar kan få sitt närinsbehov uppfyllt med enbart rovfoder men det är viktit att öra en foderanalys för att ta reda på fodrets närinsinnehåll. Om hästen har lätt för att läa på si vikt kan ett rovfoder med ett läre närinsinnehåll användas, dock är det viktit att hästens behov av mineraler, vitaminer och protein uppfylls. Det är viktit att komma ihå att ett rovfoder med ett höt närinsinnehåll inte kan användas i den mänd som hästen behöver för dess tubeteende och därför kan halm användas som kompletterin. Det är vanlit att komplettera foderstaten med kraftfoder innehållande protein, fett eller stärkelse och kraftfoder som ofta används är spannmål, linfrö eller sojabönor (HästSverie, 2016). Val av utfodrinsstratei Hästhållninens miljöpåverkan kan minskas enom att läa om foderstaterna så att dessa inkluderar en större iva rovfoder. Hästar är stäpplevande uddatåia hovdjur som besitter förmåan att överleva på det mest närinsfattia räset. Det är extra viktit att öra en foderstatsberäknin ällande fodrets innehåll av fosfor eftersom en överutfodrin leder till ökade fosforhalter i ödseln men även ökade kostnader på rund av överutfodrin (Jordbruksverket, 2011). Reler vid utfodrin Hästäare måste förhålla si till rovfoderreeln, vilket lyder: hästar ska ha minst ett k ts rovfoder per 100 k kroppsvikt och dyn. Detta är den minimiiva som hästäare måste inkludera i hästarnas foderstat. Hästar bör dock utfodras med mer rovfoder än detta för deras hälsas skull och så att de kan utföra deras naturlia tillbeteende. Hästar är inte utformade för att äta stora mänder kraftfoder och har därmed en beränsad kapacitet att smälta detta i ma-och tarmkanalen. Det finns därför en räns uppsatt för hur mycket kraftfoder en hästäare får e. Hästar ska maximalt ha 0,4 k per 100 k kroppsvikt och utfodrinstillfälle av stärkelserika kraftfoder så som havre, korn, majs och vissa färdifoder. De ska ha mindre än 0,5 k stärkelse per 100 k kroppsvikt och da. Max ivan ällande olja och fett är 75 per 100 k kroppsvikt och da. Det är även viktit att kontrollera att foderstaten innehåller no med mineraler och vitaminer. Hästar ska ha en kalcium och fosforkvot (Ca/P) på 1,2 och det är viktit att deras selenbehov är uppfyllt. Ett exempel på en foderstat för en häst som väer 350 k och utför ett lätt arbete syns i Tabell 1 nedan. Denna foderstat resulterar endast i en överutfodrin av 0,45 ram fosfor
och 278 ram protein. Foderstaten uppfyller även kravet att en häst ska ha minst 1 k ts foder per 100 k kroppsvikt. Tabell 1: Visar en foderstat för en 350 k och utför ett lätt arbete Hästens dalia eneri och närinsbehov Eneri MJ Smb rp Underhåll 42,5 255 Arbete (lätt) 10,6 63,7 Ca P M SUMMA BEHOV 53,1 318,7 21 12,6 6,65 Strå/vallfoderanalys TS% Eneri MJ Smb rp Ca P M 80 9,7 63 3,2 2,1 0,7 Foderstatsberäknin Mänd k foder Eneri MJ Smb rp Ca P M Grovfoder 5,5 53,3 346,5 17,6 11,5 3,85 Mineralfoder 0,05 6,0 1,5 3,0 SUMMA INTAG 5,55 53,3 346,5 23,6 13,05 6,85 Kalcium/fosfor-kvot 1,8 Smb rp = smältbar råprotein Medverkande parter Kommunerna som medverkade i detta projekt var UpplandsVäsby, Vallentuna, Situna, Järfälla, Täby och Sollentuna. Totalt medverkade tio årdar i projektet, sju årdar är beläna i UpplandsVäsby, två årdar i Vallentuna och en ård i Sollentuna. Gårdarna i UpplandsVäsby var Harby ård, Sköldnora kunsård, Stjärnbor, Lövsta stuteri, Stall Stora Alby AB, Stockholmskusken och Gudby ård. Gårdarna i Vallentuna var Husbyöns Islandshästård samt Lundby ård och ården i Sollentuna var Sollentuna ridklubb. Nedan följer en beskrivnin om respektive ård. Harby ård Harby ård lier beläen i UpplandsVäsby och Eva Andersson arrenderar stall och lantbrukaren sköter åkerarbete och håller efter naturbetesmarker. Eva har 22 islandshästar i verksamheten, där majoriteten är installade på inackorderin. Hästarna år ute i princip hela dynet och rovfodret köps in från ården. Närmast stallen finns flera rusade haar som mockas samtidit som de övria betes- och rasthaar inte mockas. Vissa haar hade problem med stående vatten och tecken på ytavrinnin. Flera backdiken, som ska leda
bort vatten från höre liande marker är ienvuxna och diken läns med väar skulle behöva rävas ur. Gödseln från stallet förvaras i en container som töms kontinuerlit och sprids på åkermarken. Nåontin som är unikt på denna ård är att hästäarna som har sina hästar installade här måste inå ett avtal där det står att de måste mocka två skottkärror fulla från haarna varje vecka. Om haarna efter detta ändå skulle behöva mockas mer bokas en obliatorisk arbetshel in. De som inte kan närvara vid detta arbetstillfälle får betala 30 kronor per skottkärra. Sköldnora kunsård Sköldnora kunsård är beläen i Upplands-Väsby och anläninen drivs av Eva Westlin Milton. Det finns totalt 1,8 hektar beteshaar samt betesfållor på åkermark tillodo och fem travhästar står installade. Flera haar sluttar direkt ned mot sjön, vilket ör att allt ytvatten mynnar ut i sjön utan att passera nåot dike. Ina haar mockas i dasläet, men eftersom haarna används år efter år bys fosforhalten i jorden upp vilket ökar läckaet av fosfor via ytvattenavrinnin. Gödsel från stallet mockas ut och läs i en container som sedan hämtas av en lantbrukare som använder ödseln i växtodlinen. Stjärnbor och Lövsta stuteri Stjärnbor och Lövsta stuteri är beläna i Upplands-Väsby och drivs av Antonia Ax:son Johnson. Stjärnbor har 50 hästar och Lövsta har 24 boxplatser men antalet hästar varierar. Alla hästar är halvblod som används i hård tränin och tävlin. Hästarna har tillån till bete på åkermark och en del rusade paddockar och rasthaar. De år ute unefär två till fyra timmar per da utöver den tid då de tränas. De rusade ytorna mockas men inte beteshaarna. Måna backdiken och täckdiken har inte underhållits som de ska, vilket er ett större läckae av växtnärin. Gödseln från anläninen laras i ett ödsellaer med tak en bit från årdscentrum. Taket hindrar vatten från att skölja av ödselplattan, men samtidit hindrar det vatten att nå den komposterande ödseln, så ödseln är väldi torr och komposterar dålit. En lokal lantbrukare tar hand om ödseln och använder den i växtodlinen. Stall Stora Alby AB Stall Stora Alby AB är beläet i UpplandsVäsby och drivs av verksamhetschefen Karin Johansson. Gården har tillån till flera stall, en travbana, en träninsbana, samt åkermark och nåra naturbetesmarker. Det står totalt 87 hästar installade och av dessa är 71 travhästar, tio ridhästar, tre unhästar och tre miniatyrhästar. Närmast stallarna finns flera upprusade haar, som mockas, men övria rast- och beteshaar mockas inte. I vissa beteshaar förekommer det stående vatten och tecken på ytavrinnin. Flera backdiken, som ska leda bort vatten från höre liande marker, är ienvuxna och dikena läns med väarna borde rävas ur. Stallödseln tas om hand av samma företa som förser ården med rovfoder. Gödseln mockas ut och läs på små plattor utanför respektive stall. Därifrån körs den till en
container som hämtas av foderproducenten, som i sin tur komposterar och använder ödseln i växtodlin. Spånpellets används som strö, vilket ör att komposterinsprocessen tar lite länre tid, men pelletsen funerar bra i stallarna och underlättar mocknin. Vy över den fosfordamm som anlats på Stora Alby. Stockholmskusken Stockholmskusken är beläen i UpplandsVäsby på Sköldnora Kunsård och drivs av Tekla Fritzon. Det finns totalt 13 hästar installade, där tre av hästarna är unhästar medan de andra är vuxna. Gården har tillån till beteshaar och betesfållor på åkermark samt naturbeten i inhännade skosbackar öster om ården. Backdiken saknas på ården vilket bidrar till att vatten rinner in i haarna. På delar av marken som var hårt belastad rävdes dränerinsrör ned vilket minskade förekomsten av stående vatten. All ödsel från stallet förvaras i en container som sedan hämtas av en lantbrukare som använder det i växtodlin. Haarna används år efter år och ina haar mockas eftersom marken är blöt och detta försvårar arbetet. Gudby ård Gudby ård är beläen i UpplandsVäsby och drivs av Lars och Gunilla Audell. De har både får och hästar på ården, där fyra av hästarna används i avelsarbete. Gården håller flera naturbeteshaar, nåra åkrar som skördas och därefter efterbetas, nåra åkrar som bara skördas samt en åker som endast betas eftersom tidiare äare har skrapat av matjorden. Vallarna vänds och sås om unefär var femte år. Haarna som hästarna nyttjar på vintern är delvis upprusade, dock saknar större delen av ytan närmast rindarna veetation. Dikena och backdikena sköts noa, likväl dränerinen. En våtmark har anlats på det fält där matjorden har skövlats bort. Våtmarken växer lätt ien vilket har jort att karparna har dött och de inplanterade kräftorna trivs inte.
Gödseln förvaras på en platta bakom stallet, den vänds tre till fyra åner så att höen komposterar ihop. Sedan flyttas den till en kompost som är beläen ute på fält där den blandas med djupströbädden från fårstallet och ammalt foder som lier under foderhäckarna. Vanlien sprids ödseln under sommaren efter förstaskörd. Husbyöns Islandshästård Husbyöns Islandshästår lier beläen i Vallentuna kommun och drivs av Peter och Cecilia Hakin. Gården bedriver ett jordbruk på cirka 20 hektar, vilket inkluderar åkermark, hamark och skosområden. Vallarna bryts vart femte till sjätte år och vallen används som foder på ården. Det är cirka 36 islandshästar installade på inackorderin ida. Hästarna har tillån till stora rast- och betesfållor, men inen av haarna mockas. Gården har lite problem med avsaknad av växtskikt i flera haar och på de rusade områdena var ruset intrampat i leran. När marken blir upptrampad i kombination med att ödseln lämnas kvar på marken ökar ytvattenavrinninen när det renar. Underhåll av åkerdikena sker kontinuerlit, men backdikena behöver ses över på vissa ställen för att hindra vatten från höre liande marker att rinna över åkrar och haar. Ifrån haarna beläna i skosbacken rinner vatten ned till bostadshuset. Gården har därför anlat en liten damm vilket ör att vattnet stannar upp innan det leds vidare till dikessystemet som avvattnar området. Dikessystemet mynnar sedan ut i Lundbydiket, där intresset för att anläa en fosfordamm finns. Dränerinssystemen behöver ses över, spolas och eventuellt kompletteras om rören är knäckta eftersom det på flera åkrar syns vattenskador. Gödseln från boxarna laras i en ammal flytödselbrunn, vilken är no sto så att ödseln kan laras i flera år innan den behöver tömmas. På de vallar som ska brytas sprids årlien ödsel och därefter odlas spannmål ett par år innan en ny vall sås in ien. Hanterinen av ödsel från stallet är bra på ården, dock tillförs ny fosfor hela tiden från den kvarlämnade ödseln i haarna. Lundby ård Lundby ård är beläen i Vallentuna och drivs av Annica Jansson Sundqvist. Det finns ett inackorderinsstall med 20 hästar och en utbildninsverksamhet. Gården har tillån till 52 hektar åkermark och odlar sitt eet rovfoder och havre. Den har tillån till en slänt med sko i norr och Harsån i söder och en vä delar av ården från åkermarken som är beläen i dalånen. Vatten från diken mynnar ut i Harsån söder om ården. Haarna har en lutnin vilket ör att vattnet rinner bort till intilliande diken. Dränerinen funerar bra på ården eftersom haarna inte är upptrampade. Gödseln mockas ut ur stallet och läs på en ödselplatta, som sedan används till spannmålsodlinen som sker i nära samarbete med en ranne. Oftast brukas ödseln ned i samband med höstsådd. Sollentuna ridklubb Sollentuna ridklubb (SoRK) är beläen i Sollentuna, bredvid Järvafältet som bedrivs av en ideell förenin. Ridklubben lier i en liten dal, omärdat av hölänt mark i form av
villaområden och skosmark. SoRK drivs i en av kommunens anläninar men kommunen är inte delakti i den dalia verksamheten, utan bara när det äller större om- och tillbynationer. Ridklubben har 22 ridhästar och 15 Ponnyer, som datid, får å utomhus i haar. Haar har varit beläna på samma plats i nästan 32 år vilket inte är ynnsamt för miljön. Stora delar av haarna saknar rässvål vilket innebär att det inte finns nåra växter som kan tillodose si den tillförda växtnärinen från ödseln. Växtnärinen kommer därför ledas ut i närliande vattendra, vilka mynnar ut i Oxundaån. Åtärder som var utförda innan projektet startade var en ordentli diknin runt hela ården. Tanken med dessa diken var att allt vatten skulle samlas upp där och avledas från ården, vilket skulle minska mänden rinnande vatten över årdsplanen eller mänden stående vatten på årdsplanen. Gödseln från stallet mockas ut och förvaras i en container, en lantbrukare kommer sedan och hämtar ödseln och använder den i växtodlinen. En ödselränna är installerad i stallet efter en ombynation som har i syfte att minska det tuna arbetet som en skottkärra innebär. Problem som behövde åtärdas Harby ård har problem med befintlia backdiken och dränerin och det finns ett behov för underhåll och återställnin. Vissa beteshaar skulle behöva bättre rässvål och ett mer tramptålit räs. De haar som används på vintern skulle behöva mockas och sommarhaarna bör putsas för att minska parasittrycket. Sköldnora kunsård har problem med haar som lutar ned mot en sjö och ytvattnet rinner ut till sjön utan att passera nåot dike. De haar där hästarna utfodras behöver mockas och detta är extra viktit i haar som används som vinterhaar när marken är frusen. Sommarhaarna bör putsas för att minska parasittrycket. Lövsta stuteri har problem med blöta och eia beteshaar, vilka behöver hårdjorda ytor på delar där beläninsraden är stor. Beteshaarna mockas inte, vilket er ett större läckae av växtnärin. Haarna som används för sommarbete behöver inte mockas, dock ska haar där hästarna även utfodras mockas. Diken och täckdiken på ården behöver underhållas och ödseln bör komposteras mer innan den når lantbrukaren. Betesvallarna bör läas om med ett tramptålit räs och haarna samt rastfållorna bör putsas för att minimera parasittrycket. Stall Stora Alby AB har problem med vissa beteshaar, vilka skulle behöva en bättre rässvål. Beteshaarna skulle behöva få möjliheten att återväxa, dock är det en utmanin då det kräver en od planerin av betesrotationen. Backdikenas funktion bör ses över, samt att den befintli dränerin bör rensas. Det är bara de upprusade haarna som mockas, dock skulle även de övria rast- och beteshaarna som används på vintern behöva mockas. Sommarhaarna bör putsas för att minska på parasittrycket och en tioårsplan för underhåll och restaurerin av årdens dikessystem. StockholmsKusken har problem med befintlia backdiken och de bör åtärdas och dränerinen bör kompletteras och underhållas. De delar av haarna som är mycket tunt
trafikerade, så som inånar, foderplatser och vattenhoar bör rusas eller hårdöras. Nåon större del av haarna bör även hårdöras så att hästarna kan å där när det renar. Haarna mockas inte och de haar som hästarna får foder i bör mockas för att minska läckaet av växtnärin. Gudby ård har problem med den befintlia våtmarken som är anlad, vilket behöver ses över. Vinterhaarna behöver även en bättre rässvål och vallblandninen som används ska anpassas för bete. De haar som används under vintern behöver också mockas för att minska växtnärinsläckaet. Husbyöns Islandshästård har problem med den befintlia dränerinen som behöver ses över och kompletteras. Vissa delar av haarna blir lätt blöta och upptrampade, dessa kan därför få vila tills de återfått en eftersträvad kvalité och tramptålit räs kan anläas. De haar som används på vintern behöver mockas en ån i veckan. Lundby ård har problem med rässvålen i rast- och beteshaar och bör använda en betesblandnin som är tramptåli. De befintlia backdikena, dikena och dränerinen funerar bra, men den behöver underhåll så att dess funktion inte förstörs. Under de blötaste daarna ska hästarna inte hållas i haarna eftersom då håller de bättre, hästarna kan istället hållas på upprusade ytor. Haarna bör mockas kontinuerlit varje vecka och inte sporadiskt. Sollentuna ridklubb (SoRK), behövde minska växtnärinsläckaet från haarna då. Det finns ett överskott av växtnärin på ården eftersom cirka 35 procent av ödseln blir kvar i beteshaar, sommarhaar och rastfållor. Projektets syfte och mål Syftet med projektet var att minska växtnärinsläckaet från hästårdar beläna inom Oxundaåns avrinninsområde
Resultat Vilka åtärder utfördes En växtnärinsbalans utfördes på alla medverkande årdar. Utifrån balansen, som talade om årdarnas status och av en indikation på vad som behövde åtärdas, har en åtärdsplan jorts för varje ård taits fram. I tabellen nedan syns vilka åtärder som de enskilda årdarna har enomfört. Hälften av årdarna har fått en ny växtnärinsbalans efter att åtärder enomförts. Det finns även en del åtärder som intitierats av projektet, men som kommer att ske under hösten 2017, d.v.s. efter att projektet är avslutat (de är markerade med X inom parentes). Exempelvis ska Stora Alby öra en dränerinsenomån vid höa flöden och Lövsta stuteri har fått ett försla på hur de skulle kunna anläa en fosfordamm. Sollentuna ridklubb har inom kommunens rei sent i somras fått till hårdjorda ytor i haar och ska även öra en fosfordamm enlit det ritnin som taits fram inom projektet. Tabell 2: Visar de åtärder som utfördes på alla medverkande årdar. En växtnärinsbalans utfördes på alla årdar, medan de övria åtärderna är årdsberoende. Det X som är i parentes är ett försla från växtodlinsrådivarna vid Hushållninssällskapet Växtnärins -balans Hårdjord yta Tramptålit räs Eldriven skottkär ra Foderstat Dränerinsenomån Gödseldammsuare Fosfordamm Harby ård X X X Sköldnora kunsård X X X Lövsta stuteri Stall Stora Alby AB X X (X) X (X) X Stockholms -Kusken X X X Gudby ård Husbyöns Islandshäst ård Lundby ård Sollentuna ridklubb X X X X X X X X X X X X (X)
Övrit som enomfördes utöver plan En sak som projektruppen beslutade var att vi skulle ta fram en infobroschyr som skickas ut till alla hästäare inom Oxundas avrinninsområde. Detta lå i linje med att hela projektet är till stor del ett rådivninsprojekt som ska visa på effektiva åtärder hur man som enskild ård kan minska sina läckae. Broschyren har taits fram i 500 ex, och distribuerats till dryt 100 hästårdar. Broschyren kommer även spridas diitalt och delas ut i samband med att kommunen bedriver tillsyn på årdarna framöver. Projektledninen har medverkat på en större konferens om Hästar- bättre haar för hästen och miljön, som anordnades av Vattencentrum, på SLU i maj 2017. Här nådde vi ut med information om projektet till över 100 deltaare på plats, samt ett flertal stallar och Länsstyrelser uppkopplade via Skype. Deltaarna visade ett stort intresse för arbetssättet vi har tait fram inom projektet och att man jobbar tillsammans inom ett helt avrinninsområde. Greppa Närinen har ökat sin andel av finansierinen till projektet, just för att man vill få in hästnärinen inom Greppa-rådivninen. Rådivninen som de finansierat har varit riktad mot växtnärinsbalanser, foderstater och fosfordammar. Ambitionen, och det "uppdra" Hushållninssällskapet har fått av dem är att inom detta projekt, enomföra rådivnin och försöka att utvärdera och anpassa hur väl befintlia moduler passar för hästårdar. Moduler som växtnärinsbalanser, fosfordammar, dränerinsenomån och enomån av foderstater kommer förhoppninsvis att kunna erbjudas hästårdar runtom i landet så småninom, via Greppa. Det projektet inte lyckades med Vi fick inte ta på så måna årdar som vi hade satt upp som mål. När vi dro iån projektet hade vi tretton årdar anmälda. Tyvärr hoppade tre årdar av när vi började närma oss att boka in första besöket. En ård jorde vi även ett besök på, men fullföljde aldri en rapport där. De årdar som vi har jobbat med har däremot varit enaerade. På de infoträffar vi har haft kom det även deltaare från andra årdar som inte var med i själva projektet. De deltaande årdarna i projektet har varit av olika storlek och med skiftande kunskaper om växtnärinsfråorna. Ett önskemål hade no varit att nå ut till nåot fler av de årdar som lier alldeles intill vattendra och därmed riskerar att påverka vattendraen mer. Slutsatser Åtärderna på årdarna har ett en effekt i minskat närinsläckae från årdarna och en ökad medvetenhet om problemen. Kan man visa på enkla åtärder som er direkta resultat är stalläarna villia att införa detta på ården. Ett flertal åtärder, som även kostade penar för själva ården, enomfördes. Däremot är det svårare att motivera dem att satsa ena medel för dyra åtärder som fosfordammar, vilka de inte har en "dali nytta" av, som de har av ex hårdjorda ytor och dammsuare. En insikt är att det är svårt att nå ut till hästårdar via de vanlia kanalerna inom lantbruket. Mer marknadsförin via nätet är nödvändit för att nå ut.
Sen finns det brister i de reister där hästårdarna finns med, så bara att hitta årdarna i respektive kommun är ett stort problem. Det finns mänder av mindre stall som inte finns med i nåra reister överhuvudtaet. Rådivninens effekt Vi har sett en rejäl kunskapsöknin hos de deltaande årdarna under projektets ån. De flesta årdarna har anpassat sina rutiner vad äller utfodrin och ödselhanterin. Den överutfodrin som tidiare skett har minskat, fr.a. när det äller tillskottsämnen de er hästarna. En tydli skillnad har märkts i ökad mocknin av rasthaar, som endast ett fåtal årdar jorde tidiare. Att dela ut eldrivna skottkärror, var no en av de mest effektiva åtärderna av alla inom projektet. Just mocknin av haar och ansamlin av ödsel som sedan trampas ned i marken eller sköljs bort är en av de stora läckaekällorna. En uppskattad del i projektet är de återkommande besöken från rådivare, med olika kompetenser. Det är i rådivninsprojekt tydlit att man behöver träffas flera åner för att nå fram med försla och komma förbi planerinsfasen och faktiskt komma fram till konkreta åtärder på ården. Hur når informationen ut till hästäare Hästäare- hur når vi ut till dem med fråorna, Vilka forum besöker de? Det här är fortfarande ett stort problem. Det finns ida rupper på nätet med hästäare och ett antal sidor, med information om hästfråor. Hästsverie är en av de mest välbesökta sidorna, som vi försökt att nyttja, för att nå ut. Projektets kostnader Budeterad kostnad var 967 000 kr. Totalt har projektet omsatt 1 054 525, när även markäarnas ena medel har räknats in. SE bilaa, ekonomisk redoörelse, för mer detaljer. Vi har inte räknat med de kostnader som på slutet taits direkt av Sollentuna kommun för hårdörnin av haar, då inte kostnaden varit helt fastställd då detta skrivs. Men den kostnaden är hö, och rör si om flera hundra tusen. Se bilaa 1, ekonomisk redoörelse för mer detaljer.
Kostnader Åtärd Budet Utfall 2017-01 Differens Projektlednin: Lönekostnader, Oxunda vattensamverkan. 89 000 85 000-4000 Alla övria kostnader (fr HS, Markäare, Kommuner)oavsett finansiär) 662 000 755 032,90 110 967,10 Kostnader hos HS som finansierats av Greppa 200 000 200 000 Resor 16 000 14 492,50 1 507,50 Finansierin Summa 967 000,00 1 054 525,40 112 474,60 Finansiär Budet Finansierin Differens Oxunda vattensamverkan, kontant medfinansierin 250 000,00 124 125,00-125 875 Oxunda vattensamverkan, arbetstid och lokaler 89 000,00 85 000,00-4 000 Kommunal direktfinansierin (Upplands-Väsby och Sollentuna) 130 000,00 130 000 Direktfinansierin av markäare 87 400,00 87 400 Greppa Närinen 200 000 200 000 0 TMR-bidra (max 50% av slutli totalkostnad) 428 000 428 000 0 Summa 967 000,00 1 054 525,00 87 525,00 Spridnin av resultat En broschyr har taits fram i 500 ex och spridits till dryt 100 årdar. Den kommer att delas ut vid tillsynsbesök i de inående kommunerna, vid kommande besök av inspektörerna. Diitalt kommer den att spridas av kommunerna, HS och förhoppninsvis andra aktörer. Medverkan på en stor konferens, där vi informerade om projektet. Planer på att sprida projektidén och arbetssättet finns, men hur vi kommer kunna å vidare är inte klart i dasläet.
Referenser Havsmiljöinstitutet (2013). Jordbrukets hanterin av växtnärinsämnen blir allt effektivare. Tillänli: http://havsmiljoinstitutet.se/hav-och-samhalle/jordbruk-och-matvanor/hanterin-avvaxtnarinsamnen [2017-04-19]. Havs- och vattenmyndiheten (2016a). Inen överödnin. Tillänli: http://www.miljomal.se/miljomalen/7-inen-overodnin/ [2017-04-10]. Havs- och vattenmyndiheten (2016b). Levande sjöar och vattendra. Tillänli: http://www.miljomal.se/miljomalen/8-levande-sjoar-och-vattendra/ [2017-04-10]. Havs- och vattenmyndiheten (2016c). Grundvatten av od kvalitet. Tillänli: http://www.miljomal.se/miljomalen/9-grundvatten-av-od-kvalitet/ [2017-04-10]. Havs- och vattenmyndiheten (2014). Överödnin. https://www.havochvatten.se/hav/fiske-- fritid/miljopaverkan/overodnin.html [2017-04-19]. HästSverie. (2017). Tillänli: http://www.hastsverie.se [2017-04-13]. HästSverie (2016). Hästen och hållbar utvecklin Hur kan hästen bli en planetskötare? Tillänli: http://www.hastsverie.se/filer/hohu_publikation.pdf [2017-04-19]. Lundström, J., Albihn, A., Gustafson, G., Bertilsson, J., Rydhmer, L. & Manusson, U. (2009). Lantbrukets djur i en föränderli miljö utmaninar och kunskapsbehov. Tillänli: http://pub.epsilon.slu.se/3996/1/lantbrukets_djur_i_en_foranderli_miljo_090917.pdf [2017-04-13]. Jordbruksverket (2013). Hästödsel en naturli resurs. Jordbruksinformation 5. Tillänli: http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/sjv/trycksaker/pdf_jo/jo13_5.pdf [2017-04-13]. Jordbruksverket (2011). Riskvärderinsmall för närinsläckae vid hästhållnin - Väledninsmaterial vid miljötillsyn enlit miljöbalken. Tillänli: http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/sjv/trycksaker/pdf_ovrit/ovr234.pdf [2017-04-19].